Ortnamnen i Älvsborgs län - 9_2_Marks härad

232  10  Download (0)

Full text

(1)

SVERGES ORTNAMN

ORTNAMNEN 1

ÄLVSBO RUS

LAN

PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNA

AV

KUNGL. ORTNAMNSKOMMITTeN

DEL IX:

2

MARKS HÄRAD

SÖDRA DELEN

LJUS

, AKTIEBOLAGET LJUS STOCKHOLM 1917

(2)

Vid behandlingen av Marks härad äro jordeböcker genoingångna för följande Sr: 1540 (upPtar endast krono-,, kyrko- och frälsehemman), 46, 50, 65, 66, 67, 68, 70, 72, 65, 70, 75, SO, 85, rjb 85, 86, 87, 88, 89, 90, - 95, 74, 77, 78, 80, 82, 86, 90. 97, 1600, 03, 09, 15, 21, 29, 32, 40; 50. 60, 1700, 15, 25, 37, 61, 77, 1803, 25, 77. Viktigare förkortningar: Ad — Agardh, Statsekonomisk Statistik 1853.

adj. — adjektiv. allmänning.

Als -- Aurelius, karta 1613. ,

Aselar. gr.,— Altschwedische grammatik.

bek beskrifn. till ekonomiska kartan öfver Marks härad.

best. — bestämd. _ C

bet. -- betydelse.

bglicr — .beskrivning till geologisk karta, äldre serien.

bg/kr.r d:ö d:o yngre serien. ,

Bi — Biurman, Vägvisare 1776.

Brk — Burens, karta 1626.

Brs — Barens, Sumlen 1651.

Bt Blutherus, Oratio encomiastica de Dalia 1632.

Cm — Cederström, Värmlands fiskevatten 1896-97.

da.'—,dansk(a).

Dahlstj— ~no Dahlstjerna, Gravdikt Sv. Carl LiedeMån 1691.

dat. — dativ.

Dbk — Dybeck, Runa.

dia/. — dialekt(er),

dip/ — svenskt diplom (medeltidsbrev).

Djb — Djurberg, Lexicon 1818.

Djk— Djurklou (i Antikvariskt-topografiska arkivet)_

dig — De la Gardieska Archvet.

ek — ekonothisk karta över Marks härad.

Ekman — Ekhan, Wärmeland I Sitt Ämne Och i Sin Up- odling I 1765.

el. —

En. (Rygh), Norske Elvenavne 1904.

f. led.— förra leden (i namnet).

fastat. — fastställd(a).

rdå. — forndansk(a),

fem. femininum. - Flateyjarbok.

Fil — _Forsell, karta 1826.

fats — Fornmanna Sögur.

, fao. — fornnorsk(a).

/nord. — allmänt fornnordisk(a).

fe — frälse: fes — -Frissbok. friaseh. — frälsehemman.

fsk Fagrskinna.

fsv. — fornsvensk(a).

förslå g. — första gången (i jordebok). gården (såsom senare led i namn).

gen. — genitiv. ,

ggk -- geografisk karta.

gk — gammal karta. _

g1e72 — Sveriges geeilogiska undersökning, ser. C n:r 72.

glex — HistoriSkt-geografiskt o. statistiskt Leiikob 1859-70.

glkr geologisk karta, äldreserien.

g/k.ur geologisk karta, yngre serien.

gink -- geometrisk karta._

Gn. — (Rygh) Norske Paardnavne 1897 -,- gstk Generalstabens karta.

h. — hus.

h. — härad (såsom Senare led i namn).

hd — härad.

Hdr — brev Los Hadorph, Rimkrön., 2:a delen.

Resa— Hesslegreen,Encomium Hesselskogiffl Dalensium-1672 _ (ms. i -PalmsköldSka samlingen, Uppsala).

Historiska handlingar.

hur — Hahr, karta 1853-60.

Hjr — Höjer, Konungariket Sverige 1872— 84:

Hin — Hermelin, karta 1808.

hInIt hemman.

Hma= Homann, karta 1716:

hsleh -- Handlingar rörande Skandinaviens historia.

ja — isländska-annaler.

-- inledningen redogörelsen för Al vsborg-s län). inrättning(ar). — fornisländsk(a,l. jb(s) jordebok(ens). jbr — jordeböcker, jfr . — jämför. jrs jordrannsakning. fest. — järnvägsstation. jd. — järnåldern. k. — kyrka (i mouncitat). kb — kyrkbok, -böcker. K. Kungligt brev. kli kyrkolandbolängd. - kol.— kolumn. kr — krono. kel -= Kringla. _ lerönoh. — kronohemman.

.1C-u-t,- Kahn, Wiistgötha och Bithusländska resa 1746.

kyrkoh. — kyrkohemmari. 7. — lägenhet.

Ifb — lagfartsboken (18751,

' Ly —Lindskog, Beskrifning om Skara stift 1816.

f — lagfaren, lagfart.

Lgl — Lignell, Grefskapet Dal 1851-52. - •

Lgn — Liljegren, Förteckning öfyer en samling af permbref -

lh — landtmäteriliandling(ar).

Ljar — Ljungström, häradsbesk-rifning.

Ljn — Ljunggren, Atlas 1862.

lkk — karta utg. av lantmäterikontoret.

L/ de Usle, karta ' 1706.

Lrg' Linne, Wästgöta-Resa 1747.

ni (((311. mansnamn(et). -

ml — mantalslängd.

Mir — :Helander, - Anteckningar om Marks och Bollebygds härader 1913.

..1/s --Marelius, karta.

mil — mantal.

ndrpl — Diplomatarium Morvegicuni.

Ngl — Norges gamle love.

- iVin ,-- Nyström, Sveriges geografi 1895.

no. — norsk(a). ar — nummer. nyb. — nybygge. nyh. — nyhemman. nysvensk(a). oförm. — oförmedlat. Claus

Olof den heliges Saga '(den äldre). °sir —Olof den heliges saga (den yngre)._

P — Anteckningar i Palmsköldska samlingen i Uppsala från omkr. 1700 (samlingsbandet "TopograPhica Tom. 42").

pl. — pluralis. -

PIL (Rygb) Gamle Personnavne i norske Stedsnavne 1901.

preb. — prebende.

preisteh. — prästehemnian.

(3)

ORTNAMNEN 1

ÄLVSBORGS

LÄN

PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNA AV

KUNGL. ORTNAMNSKOMMITTeN

DEL IX: 2

MARKS HÄRAD

SÖDRA DELEN

LJUS

AKTIEBOLAGET LJUS STOCKHOLM ou

(4)

UPPSALA 1917 APBKLBERGs BoKTRYcKERI .A.-B.

(5)

IX:

2.

MARKS HÄRAD

SÖDRA DELEN

(6)

Socknar

Territori- Natur- ella namn namn

Sid. Sid. Fotskäl 2 195 Grimmared 18 196 Gunnarsjö 30 198 Horred 42 200 Istorp 58 203 Karl Gustav 74 204 Kattunga 88 207 Kungsäter 94 209 Surteby 104 210 Torestorp 116 211 Tostared .. . 136 213 Älekulla 144 214 Öxabäck 156 217 Öxnevalla 178 221

(7)

A. Territoriella namn.

Marks härad

mark

Mark

Häradet utgjorde enligt äldre västgötalagen jämte Vilske och As härad hälften

av Gudhem bo

(Gudhem i Gudhems sn, Gudhems hd, Skaraborgs län). Det hade enligt äldre västgötalagen 24 kyrkor samt vid unionstiden och refor-mationstiden 25 socknar.

Svenasiö

el.

Sveningsryds

sn (till Örby gäll) har tidigt försvunnit (nu ingående i Örby sn).

Häradets namn var äldst

Mark

utan tillägg av

härad

(såsom ännu i dagligt tal). Detta namn är ordet

mark i

sin äldsta bet. 'utmark, vildmark, skog', liksom överhuvud i gamla ortnamn (t. e.

Nössemark

och

Ärtemark

i Dalsland). Namn på innebyggare i häradet är sedan gammal tid

marbo

(för

markbo

såsom

start

för

starkt

o. d.).

Namnformer före 1546: Mark si. 1200t. vgla 1298 1500 dipl 1388 Svt 1397 1521 Vft 14i8 Brs 1454 ndipl 1471 Öbg 1486 1508 hskh 1497 1511 Stb 1523 1544 reg 1530 hh 1540 Skjb Marc si. 1200t. vglt 1510 Stb Marck 1310 Svt 1396 Hdr 1493 dipl 1540 Skjb Maark 1313 dipl Marke 1366 Stb (j) Markx herredhe 1460 ndipl (j) Markshärede 1461 ndipl Marks h. 1462 hh 1540 jb March 1494 dipl 1510 Stb 1526 1540 reg 1527 Vft 1537 hh (jfr Marbo häredztingh 1486 Stb Marbo ting 1510 Stb).

Jordeboksformer fr. o. m. 1546: Marks h. 1546 1877 Marck h. 1546 1578 March 1586 Mark 1590.

thniga namnformer: Marek 1547 1552 reg 1552 Vft 1554 hskh 1610 AVr March 1548 1552 reg 1562 1566 hskh 1566 dig 1572 hh Mark 1540t OTP 1555 reg 1691 hskh 1755 Vft Maark 1566 VII Marchia COX (in) Marcidana 1583 VII (ex) Mana 1568 hskh Markshärad

(8)

2

Marks hd: Fotskäls sn

Fotskäl

fök?,

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1546 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. rn. 1546

1 Backasten

ett torp

sk

? Backe gaardhen Bakestien 1546 Backestiänn 1546 B a ck e- balsastaf n 1497 dipl Stb stenn 1572 1586 -sten 1660 1761 Bac- y. bakaste'n

Backasten 1540 kasten 1550 1877 -stenn 1566 1640 Skjb Bakasten 1540 Bagkastenn 1565 Bakastenn 1568 Bake- jb

stenna 1590 Backestena 1603 1621 -stenna 1629

Bönhult

Benolt 1540 jb Bännoltt 1546 1597 [Benoltt 1546 Bem- bd nhelt holtt 1550] Bönholt 1565 1621 -hollt 1572 Bänholt 1603 Bänultth 1566 Bännholt 1566 1621 -hollt 1574 1615 -hult 1590 1650 -hulltt 1603 Bänehult 1629 Bönhult 1629 1877

-hullt 1632 1700

1 Storegården 1

sk Stora 1695 Storeg. 1700 1877

(y. stragj störagan Storagården)

—2

Västergården 5

/8 sk Wästerg. 1690 1825 Wästerg. el. (vckstagen) Lilla 1695 Wästreg. 1737 1815 Westerg.

1877

1 Dalagården V4 sk

Dallegarden 1540 Dallegården 1546 1629 -gardh 1546 Dal- (l4.4-cl gan, jb lagorden 1550 -gårdhnn 1570 Dallagården 1578 1680 Dalagårdt 1565 -gårdh 1566 -gårdhnn 1567 1568 Dalagården 1580

1877 [Darragårdhnn 1572] Dalegårdenn 1574 1609 -gård 1621

1 Djupesik

ett torp sk Djupesik 1805 1877

jupasik

1 Dunevad 1

/2 fr Döneuad 1540 jb Dunewadtt 1546 Dunevad 1565 1877

du'ndva -ua 1574 Donuad 1546 Dunnewa 1563 1650 -

wadt

1590 -wad 1615 1700 [Dumeuedh 1629] Dönneuadh 1640 [Duneved 1761]

Backasten

ett torp ä.

jbr kyrkoh. 1/2 mtl, sedan 1725 utan mtl (1/2 oförm.). —

Ligger på en höjd; i närheten är en ovanligt stor sten.

Bönhult.

Sedan 1546 upptagas två gårdar. — F. led. torde vara ett mot det

langobardiska och frankiska

Bono

svarande fsv. mansn.

Böne,

som även

uppträ-der i många andra ortnamn, t. e.

Bönared i

Skaraborgs län,

Bönarp

i Halland

och Småland. Gården ligger vid lövskog.

Nr

1 Steregården

it. jbr skatteh. 1 mtl.

(9)

Socknen, som nämnes (1299) 1416, har till Surteby.

Sockennamnet är givet efter kyrkbyn. Överflyttning till annan an: Mjöllösa och by till Tostareds sn år 1887.

En hällkista skall ha funnits i socknen (å

Marks hd: Fotskäls sn 3 sedan reformationstiden varit annex Om namnformerna se Fotskäls by. Skogen till Surteby sn år 1887, Sandryds sluttningen av Gallåsen).

övriga namnformer forten bruklige binamn Av s ön d r inga r a) fastst. b) ej fastst. c) verka. inr.

[Benholt 1546 t1 -olt 1564 1572 tl] Bönolt 1602 tl 1656 ggk -holt 1654 ggk b) Kleven Idyik'ya t. Nödinge Dalag. 1707 1867 lh Djupesiken 1799 1844 lh Djupa- 1822 lh Djup-1848 lh Dunewa 1707 lh 1711 ggk Döneuadh 1602 tl Donewadh 1631 tl

Nr Västergården ä. jbr (1540) kronoh. 1 mtl. — Ligger väster om nr 1. Dalagården ä. jbr kyrkoh. 1 mtl. Har i lh (1707-1867) räknats till Nödinge by (se Hajoms sn). Ligger i Surtans dalgång.

Djupesik ett torp första g. jb 1 8 05, skatteläg. — F. led, är best. form av adj. djup. S. led. är vgt.dial. sik 'sumpig mark'. Stället ligger på sådan.

Dunevad ä. jbr frälseh. 1 mtl. — F. led. är vgt.dial. dun 'dån'. Gården ligger vid Surtan.

(10)

Namnformer före 1546 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. m. 1546 Nuvarande namn och mantal

Järedtt 1546 -ridt 1550 Jered 1546 [Boredt 15651 Edariidh 1566 1572 Edare 1567 1725 Edared 1660 1877 Eharidh 1574 Earidh 1577 1586 -redt 1590 1621 -reed 1603 1640 Edheree 1650 Nohlg. 1690 1777 Nolg. 1805 1877 Nordg. 1908 Sörg. 1690 1877 Söreg. 1777 Söderg. 1908

Ffwodskiäll 1546 Fodzskelle 1546 Fod-sk(i)ell 1566 1580 -skiel 1567 1577 Fott-sk(i)ell 1550 1621 -siell 1565 -sk(gäll 1582 1640 -sk(i)al 1597 1603 Fotschell 1565 -skiell 1580 1670 Fotskiäll 1582 1665 -skiel 1586 1695 -skäl 1650 -skiäl 1665 1737 -skililt 1675 1687 -skielt 1680 [Bot-skal 1685 Folskiel 1686 -skiäl 16901 Fout-skiä1 1700 1761 Foutskäl 1777 1877 Stounen 1546 Klåckareg. 1690 1761 Klockareg. 1777 1877 Skåkag. 1695 1715 Skåckag. 1700 1815 Skockag. 1825 1877 F2 Kulle 1660 1737 F2 Kulla 1675 1690 112 Kullen 1725 F. Kullen 1761 1877 F. Kullen 1877 [Ffriigierdå 1546] Fri g ( i) e r d e 1546 1825 Frigärde 1582 1877 [Siög(i)erdhe

Klockaregården

lard kara on, 112 sk —2

Skockagården

1/2 fr -3

Kullen

3/8 sk kålen Kollen —4

Kullen

1/2 fr kålen Kollen 1

Frigärde

1/2 fr

KM*

Edared cq: ara y. ådara

Nordgården 8

/4 sk (nål rokan) —2

Södergården i

sk (sår g ekan)

Fotskäl

fcga)?, Fozkil 1299 dipl Fothsköla sochn 1416 dipl Fotskil 1446 hskh Fodskäla s. 1478 Stu Fodskelle soghen 1497 dipl Ffotzskela k. 1497 dipl (i) Fodskelle 1497 Stb Fodzskelle sokn:013 Fozskella sonk 013 Fotskell 1540 Skjb Fotskel 1540 Skjb skylle 1540 jb Ffodz-skyll 1540 jb Stomnen 1540 Skjb Friigerde 041 Fri-giärdhe 013 Fri- 4 Marks hd: Fotskäls sn

Edared.

Sedan 1546 upptagas två gårdar. — F. led, är troligen gen. pl. av ed 'passage mellan eller utefter vatten'. Om

-

red för

-

ryd 'röjning' se inl. Byn ligger vid ett vattendrag.

Nr 1

Nordgården

ä. jbr skatteh.

1

mtl.

Nr 2

Södergården ä.

jbr skatteh. 1 mtl. Hade jb 1719-1825 nr 3.

Fotskäl.

Sedan 1540 upptagas tre gårdar, vartill i senare tid genom utbrytning kommit ännu en gård. — F. led. är det fsv. mansn. Fot. S. led. är ordet skal (fsv. även

ski/)

i bet. 'rågång, ägoskillnad' (jfr väg

-

skal).

(11)

Marks hd: Fotskäls en

5 övriga namnformer I orten brukligt' binamn Avsöndringar a) fastst. b) ej fastst. e) verk o. Inr.

Eharyd 1546 tl -rid 1564 tl Edherit 1553 Vft 1554 hskh Eare 1631 tl -redh 1656 ggk [Tharid 1578 a) nr 3 Mosskullen a) nr 1, 2 Mosskullen Fotzskel 1546 Stt Fot-skel 1546 1602 tl -skiell 1564 tl -skill 1564 tl Fottskiell 1572 tl Fot-skäl 1602 tl bek gstk bglku Rg Sd Sw Fott-skäl 1631 tl [Fottiäl 1695 Foutskjel 1818 lh Stomnen 1578 1619 fl Skåkag. 1844 lh kb Jonsg. 1695 lh Kollan 1591 tl Kollen 1631 tl Kulleg. 1818 lh Frälseg. 16951h Kullen Frälseg. 1818 lh Älvasäng eekvasceg (se nr 3) Älvasäng (se nr 2) 3/16 nr 1 Kammarberg Bäckäng bevisa& 1. Mossen månn t.

a) nr 1 Kammeberg Ido:tak/e (se nr 3) nr 1 Kammeberg (se nr 2) nr 1 Kullaberg Kullahagen t. a) nr 1 Johannedal b) Stegareberg stkarabig,r t. Frigelle 1564 tl -gierdet 1721 lh [Frugele 1572 fl

Nr 1 Klockaregården

ä. jbr kyrkoh. 1 mtl, tidigast med benämningen

Stommen.

Nr 2 gkockagården ä.

jbr frälseh. 1 mtl. Kallas i dagligt tal jämte en del av

nr

3

Alvasäng. —

F. led. i

Skockagården

är till sin bet. oviss.

Nr 3 Kullen

ä. jbr frälseh. 1 mtl jämte nr 4.

Nr 4 Kullen

införes jb

1877,

frälseh. 1/2 mtl, utbrutet ur nr

3.

Frigärde

ä. jbr frälseh. 1 mtl. — Namnet syftar förmodligen på gårdens

skatte-frihet (jfr no.

frigaard

'skattefri gård' se Itygh, Gn. XV, 9). Gården ligger vid

en slätt.

(12)

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1546 Namnformer enl. jordeboksbandl. fr. o. m. 1546 Frigärde (Forts.) Gerdsås se Gårdsås Grevared grai vara grevara Pellagården 1 sk pee?agari —2 Pellagården en äng sk —3 Kungagården 5/8 sk kiaeagein 4 Larsagården 5

/8

fr låsagan, 5 Skyttegården 1/2 fr (Ptagtyn) —6 Brattegården '/2 fr brittaggai 7 Sunnån sh,qa Sönnån 1 Grindabacken ett torp sk grInabahn Guthult gicth8lt Gutholt 3/4 sk gerdha 013 Ffry-gerdet 1540 jb Greffuarydh 1497 dipl Greffuerid 1540 jb 1566 1572] Friegerdhe 1580 Fryg(i)erd e 1586 1761 -gärde 1597 -g(i)erdett 1609 1650 Frigerdet 1632 1685 Fryagierdet 1629 Gräwerädtth 1546 Greffweredtt 1546 1615 -red 1546 -ridt 1550 -ridh 1574 Grefueryd 1603 -red 1603 1650 -ree 1640 1650 Greua-rit 1565 Greffuare 1566 1665 -ridh 1568 1586 -rydh 1582 1597 -redt 1590 1621 Grefvared 1632 1877 Gräffuaryd 1597 [Graffueryd 1597]

Pällag. 1695 1777 Pellag. 1700 1877

Kongag. 1690 1877 Kongeg. 1695 Kun-gag. 1908

Larsag. 1695 1877

Skyttag. 1695 Skyttag. 1700 1725 Skyt-teg. 1737 SkytSkyt-teg. 1761 1877

Brattag. 1685 1700 Bratteg. 1715 1877 Bratag. 1737 1761

Sönnan ålin 1685 1689 Sounan åhn 1687 Sonnan Min 1690 Sun ån 1695 1877 Sundåhn 1700 Sunåen 1777 Sunnån 1908

Grinebacken 1805 1908 Gudoltt 1546 1597 1574 Guttholt 1550 -olt 1566 Gutholt 1877 Grindabacken -holt 1550 1597 -holltt 1586 -hollt 1572 1621 1565 1590 -kolt 1582 Gwthwlt 013 Gwd- hulth 014 Gudyllt 1540 Gudult 1540 jb 6 Marks hd: Fotskäls sn

Grevared. Sedan 1546 upptagas sex gårdar, vartill snart kommit en äng. — F. led. är ordet greve i dess fsv. användning som tillnamn. Om -red för -ryd 'röj-ning' se inl.

Nr 1 Pellagården ä. jbr skatteh. 1 mtl. Har även kallats Skattegården. Namnet Pellagården, vari f. led. innehåller mansn. Pelle, är möjligen givet efter Per Byrghesson d 1546.

Nr 2 Pellagården en äng första g. jb 1548, troligen identisk med en kyrkoäng, som 1548-70 upptages i Frigärde. Sedan 1695 förd till Pellag. Ar nu till läget obekant. Nr 3 Kungagården ä. jbr skatteh. 1 mtl. Hade jb 1719-1825 nr 4. — Anled-ningen till namnet är okänd.

Nr 4 Larsagården ä. jbr (1540) frälseh. 1 mtl. Hade jb 1719-1825 nr 6. Namnet efter Lars jb 1572-1632 (Lauritz tl 1572).

(13)

Marks hd: Fotskäls sn 7

Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsöndringar a) fastat. b) ej fastat. c) verk o. Inc.

Flygierdit 1654 1656 ggk]

Greffuaridh 1546 tl -redh 1610 Wr Gref vare 1654 1656 ggk

Skatteg. 1723 1819 lh Skatte el. Pellag. 1821 lh Kongeg. 1847 lh Kungsg. 1819 lh Kongg. 1858 kb Larsg. 1819 lh Skiötteg. 1723 lh Sköttag. 1821 lh Brattag. 1619 tl 1821 lh Sönnan åån 1612 tl Sunnån 1631 tl 1821 lh kb -å 1723

1h

-åen 1847 lh Sunnanå 1819 lh Nedreg. 1725

(Sk attag&rden

skataggyi

b) Strätehed

strcptahci:

t.

b) Brännelyoke

brienaloka

t.

Vintervad

vInterva

t.

Gudhult 1656 ggk Guthyltt 1572 tl -holt 1654

ggk

Nr 5

Skyttegården ä. jbr

Namnet användes sällan i

familjenamnet)

Skytte.

Nr 6

Brattegården ä. jbr (1540)

F. led. är väl tillnamnet

Bratt.

Nr 7

Sunnån ä. jbr (1540) frälseh. 1

är ordet

sunnan

(fsv. även

synnan,

vid Grevaredsån.

Grindabacken första g. jb 1805, skatte.

på en höjd.

Guthult. 1546 upptagas fyra gårdar,

(1540) frälseh. 1 mtl. Hade jb 1719-1825 nr 7.

dagligt tal. — F. led. är det fsv. tillnamnet (senare

frälseh. 1 mtl. Hade jb 1719-1825 nr 8. —

mtl. Hade jb 1719-1825 nr 9. — F. led.

varav dial.uttalets

sönn-).

Gården ligger

— F. led. är ordet

grind.

Stället ligger

vartill snart kommit en äng. — F. led.

(14)

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1546 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1546 -oltt 1597 Guthult 1590 1877 -hullt 1632 1700 Gutthullt 1632 -hult 1665 [Gulhult 1777] Carlsg. 1695 1825 K.arlsg. 1764 1877

Horsholltt ligger i Hallen 1600 Hallen 1603 1877

Horssos 1546 Horsas 1546

Horssås

1550 1565 Horsåss 1564 1572 Horshollt 1574 1615 -holtt 1597 1621 -hult 1590 1629 Gunnarsg. 1695 1777 Gunnag.

1715

1877 Skatteg. 1695 1877

Gierssos 1546

Gierdisass

1546 Gerdissåas 1577 -åss 1580 Girssås 1550 Gärrisås 1565 Gälisåss 1566 1567 -ås 1570 [Gälinxåss 1568 Giiölliingsåss 1572 Gyöllengsåss 1574] G(i)erdzåss 1578 1632 Gierdzås 1650 1761 Gerdsås 1777 1877 [Gardzåss 1582 Giertt-åss 1586 Gertås 1590 Giettås 1597] Gärdis-ås 1600 Gierdesåes 1603 1621 GiertzåGärdis-ås 1629 1715 Giärdzåss 1640

Hagen 1550 1877 Hagaunn 1565 Ha-gan 1566 1615 [Högen 1590 1688]

[Hegeback 1546] Hwgebake 1546 Hu-k ebacHu-ka 1550 1877 [HörrHu-kabacHu-ka 1565] Hukubacka 1566 1568

Huckubacka

1570

Huckebacka 1572 1670 -backe 1574 -baka

—2

Hallen 1/2 fr

hcilan —3

Gunnagården 1/2 fr

—4

Skattegården 1

sk skåtagan Skattagården —6

Skattegården

en äng kr 1.

Gärdsås

8/4 fr id,sets <kkis

1 Hagen

1/4 fr «Agan

1 H ukebacka

54 sk hickabafra

Guthult

(forts.)

—1

Karlsgården V2

sk Lyttle Gudyllt 1540 jb

Horsås 1540 jb

Gerdisas 1540 jb

8 Marks hd: Fotskäls sn

är möjligen urspr. fsv. gen. Guta av mansn. Guti (som också antas ingå i det no. Guterud, se Rygh, Gn. V,

464).

Byn ligger i lövskog.

Nr 1

Karlsgården

första g. jb

1540,

kronoh. 1/4 mtl, därefter 1/2 mtl (1/2 oförm.). Namnet efter Karl

jb 1687-90.

Kallas i dagligt tal Karls.

Nr 2

Hallen

ä. jbr (1540) frälseh. 1 mtl. Hade jb 1719-1825 nr 1. — Nam-net är best. form av ordet hall 'häll'.

Nr 3

Gunnagården

ä. jbr (1540) frälseh. 1 rat].

(1582-1631

dubbelfört i jb?). Hade jb 1719-1825 nr 1. Hette tidigast Horsås,

senare

Horshult, vari f. led. är ordet hors 'häst'. Namnet Gunnagården är givet efter Gunne jb 1632-60. Kallas i

dagligt

tal Gunnes.

(15)

Marks hd: Fotskäls sn

9

Övriga naninforiner 1 orten brukliga binamn A vsö ndri riga r a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. inr.

Karls kals b) Damskullen dämskslan t. Glyshult gt, i' skilt t. Rygga 44ga t.

Tittebo titabo (Lindslätt) t. b) Rygga t. b) Buens Hons t. Kyrkås §krkas t. nr 1 Vikhem Hägnen Uran t. Flallenn 1602 tl Hårsas 1546 tl Horsås 1578 tl Harsås 1591 tl Horshult 1619 1631 tl Harsshullt 1665 tl Gunnesg. 1858 lh Gunnes doms Gerdisås 1546 1602 tl Gelisås 1564 1572 tl Giärdisås 1631 tl Giärs-ås 1711 ggk GärsGiärs-ås gstk Gärdsås 1858 kb bek Hagin 1564 tl Guthult Hagen 1861 kb kb Hwkeback 1546 tl Nedregården naagpi 3/16 Ängarna eega 27/160

Hagarna håga 5/16 b) Tjuvedalen fy vadan t.

Nr 6

Skattegården

en äng

första g. jb 1548, kyrkoäng (åker). Sedan 1719 förd

till Skatteg. Hade jb

1719

-

69

nr

2.

Är enligt traditionen belägen inom

Gre-vareds by.

Gärdsås ä. jbr frälseh. 1. mtl. — F. led. är väl gen. av det fsv. mansn.

Gärdh,

växlande med

Gärdhir

(se Lundgren, Sv. Landsm. X, 6, s.

85).

Hagen första g. jb

1550,

frälseh. 1 mtl. I kb räknat till Guthults by. — Ligger

i hagmark.

Hukebacka ä. jbr skatteh. 1 mtl. — F. led. tycks urspr. vara fsv. gen. av ett

mot no. dial.

huka

'rävens viloläger om dagen' svarande ord (sammanhängande

med vårt

huk

i "sitta på huk"). S. led, är gammal pl. av ordet

backe.

Gården

ligger vid en höjd.

(16)

1590 Hukobaeka 1586 [Huelebaken 1621 Huckebeck 1632]

Hukebacka

(forts.) Hvilg se Vilg 1

Hyltesten 1

/4 sk (h3eltaste'n) Holthaslät 1565 Höltosletth 1566 -slätt 1567 Holtosletth 1568 -slätth 1570 Hiffitthestenn 1572 Hylltestenn 1574 1632 Hyltestenn 1577 1650 -stenna 1590 1629 Hylltestena 1603 1609 -stenna 1615 sten 1640 1777 Hylltesten 1665 1715 Hylte-sten 1805 1877 [Hyltåshätter 1578 Hytte-setter 1580 -säter 1582 Hyllestenaa 1621 Hyttesten 1685 Hytesten 1686]

Höiige 1546 [Höiigå 1546] Höghe 1546 Högyn 1546 Höga 1550 1877 Höyom 1565 Höium 1565 Hödiia 1566 Hygiia 1567 1570 Hylla 1568 Höy(i)a 1572 1686 Höja 1572 1690 [Haya 16211 Högia 1629 1715 Högea 1632 Höyia 1650 [Hota 1685] Högen 1688 [Hoga 1725]

Ran ag. 1688 1877 Ranneg. 1700 Rau-nag. 1761 1777 [Renneg. 1715] Höya 1540 Skjb Höghe 1540 jb

Höga

hbia

(iihja)

Ranagården 3/4

sk 4einagcni

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1546 I Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. n. 1546 10 Marks hd: Fotskäls sn

2

Kronogården 1

/2 sk Cronog. 1695 1761 Kronog. 1777 1877

krte nom Krunogården

—3

Ginkagården

'Is sk Ginkag. 1695 1877 Ginkeg. 1715

i'!gkagqin

—4

Andagården 1/8

sk Ennag. 1695 1761 Ännag. 1725 1877

(enagetn) Ändag. 1908

5

östergården 1

/2 fr Österg. 1695 1877 Östreg. 1737 1815

,starggai

1 Rygga

Rygga 1787 1877

en jordlägenhet sk 4.74ga

Hyltesten

första g. jb 1565, kronoh. 1/2 mtl. Hette tidigast Hollaslätt, Höltoslätt. Kallas i dagligt tal vanligen Benytsgärde. — F. led. i .Hyltesten innehåller ordet hylta 'hult'. Samma ord i dial.formen hölta ingår i namnet Höltoslätt, omväxlande med dial.ordet holt 'hult' i Holtaslätt.

Höga.

Sedan 1546 upptagas fem gårdar. — Namnet är gammal pl. av subst.

hög. Byn ligger på och vid en höjd.

Nr 1

Ranagården

ä. jbr skatteh. 1 mtl. F. led. är det gamla mansn. Rani. Nr 2 KronOgården ä. jbr (1540) kyrkoh. 1 mtl.

(17)

nr 1 Högalund nr 1 Linddalen Gröngatan grdngqta t. Hagen /lågan t. Klämmetorpet Idientat8rpat t. nr 1 Högaäng Gunlehus gunlaint's t. Gärdsdal icescidar t. b) Rudahed imahaf t. Bengts btegs 9/32 Gångemad giceamit 9/32 Rinna /Ona 3/16 Ranag. 1645 tl [Rån-nag. 1788 lh Rå[Rån-nag. 1848 lh] Kronog. 1572 tl

Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avs ön d fln gar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. lur.

Hyltesten 1744 111

Hogha 1546 tl

Bengtsgärde bcegsAb

b) Nabbaretorpet nåbarat8rpat t. Narks hd: Fotskäls sn. ii

Nr 3 Ginkagården ä. jbr (1540) kyrkoh. 1 mtl. — F. led. är gen. av det fsv. mansn. Ginke, äldre Gimke, kortnamn till Gimkil (i vgl).

Nr 4 Ändagården ä. jbr (1540) kyrkoh. 1 mtl. Obebyggt, nämnes sällan. — Har säkerligen legat vid ändan av byn.

Nr 5 Ostergården ä. jbr frälseh. 1 mtl. — Bebyggd österut i byn.

Rygga en jordlägenhet första g. jb 1787, krono. Belägen på byn Guthults ägor. j

(18)

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1546 Nanintormer enl. jordebokshandl. fr. o. ni. 1546 Sträde 1546 1550 Strede 1546 Sträte 1550 1877 Strete 1565 1650 Streta 1565 Strätte 1566 1685 Strette 1578 1621 Stora 1695 1908 Storeg. 1700 1877 Lilla 1690 .1908 Lilleg. 1700 1877 (se Vilg) Sörhvilg 1695 1877 Sörhwillg 1700 Sörvilg 1737 1815 Wästerg. 1695 1825 Westerg. 1877 Wästreg. 1815 Östreg. 1695 1815 Österg. 1695 1877 Torp 1546 1877

Tårp

1609 1621 Törph 1629

Törist. 1546 1600 Töristörp 1550 Torist. 1565 1621 Tyrst. 1565 [Tomst. 1565] Törrst. 1568 l+thörresstt. 1572 Törestorp 1574 1877 Töresturp 1680 Törrist. 1577 1597 Törst. 1586 1660 Torst. 1586 [Tönist. 15901 Torrist. 1597 Töritzt. 1603 1615 Toritzt. 1603 1609 Törriesst. 1621 Töredstörph 1629 Torest. 1632 Toresturph 1680 Skatteg. 1695 1877

Sträte

streta

—1 Stora (Sträte) 5

/8 sk

ståra-strceta

—2 Lilla (Sträte) 1/4 sk

la-strceta

Sörvilg

y. skrvelti

Västergården 1/2

sk Sträte 1540 Skjb Stred° 1540 jb Torp 1540 jb Töristarp 1540 jb Toristorp 1540 jb

1 Skattegården

1 sk (skatagen, Skattagården) —2

Västergården

en äng 3

Östergården 8

/8

—4

Östergården

en äng 1

Torp 1

t8

Törestorp

ty,rasterp

kr

sk

kr

fr

12

Marks hd: Fotskäls sn

Sträte. Sedan

1546

upptagas två, gårdar.

Nr 1

Stora Sträte ä. jbr skatta. 1 mtl.

användes icke.

Nr 2

Lilla Sträte ä. jbr (1540) kyrkoh. 1

gården

användes icke.

SörVilg. Sedan 1546 upptagas två gårdar, vartill snart kommit två ängar. Hörde

urspr. till

Vilgs by

(se denna). Gårdarna få i dagligt tal icke särskilda namn.

Nr 1

Västergården ä. jbr skatteh. 1 mtl. Hade jb 1727-1825 nr 7. — Ligger

västerut i byn.

— Namnet är fsv.

sir/ile

'gata'.

Jbs hittillsvarande namn

Storegården

(19)

Marks hd: Fotskäls sn

13

Övriga namnformer 1 orten bruklige binamn AvsöndrIngar a) fastst. b) ej fastst. e) verk o.

Strette 1564 tl Strete 1844 lh gstk Strätet 1656 ggk 1723 lh

Stora 1655 tl 1814 lh b) Ekås hkeis t.

Lilla 1612 tl 1814 lh b) Böstekullen bistakslan t. Lillag. 1720 lh Lillabacka /2/abaka 1.

Sjöalycke firaloka t. Skedalyekan »tida t. Varagärde vårajok t. Södre Huillgie 1645 Söderhölje sirhakja

tl Södra Hwilg 1720 lh Södra Hvilg bok Sör Hvilg 1861 kb Södra Wik 1720 lh S.Wilg gstk Westerg. 1814 lh a) nr 1 Furelund nr 1 Larsberg nr 1 Steningsdal nr 1 Sörliden nr 1 Sörvilgsdal b) Grönelid gronali t. Östra 1720 lh b) Ållesjö (400 t. b) Gårdakroken gikakrokan t. Paradis paradts t. Tyrest. 1546 tl Tö- risst. 1655 tl Törst. 1720 lh Torst. 1720 lh b) Lillebro Svinsåsen fzeinstman

Nr 2

Västergården

en äng första g. jb 1548, kyrkoåker. Sedan 1695 förd till Västerg. Ar nu till läget okänd.

Nr 3

östergården

ä. jbr skatteh. 1 mtl. — Ligger österut i byn.

Nr 4

östergården

en ting första g. jb 1548, kyrkoåker. Sedan 1695 förd till Österg. Ar nu till läget okänd.

Torp

ä. jbr frälseh. 1 mtl.

Törestorp.

Sedan 1546 upptagas fyra gårdar, som i dagligt tal sällan få sär-skilda namn. — F. led. är mansn. Töres (av fsv. Thörgils, biform till Thorgils). Nr 1

Skattegården ä.

jbr skatteh.

1 mtl.

(20)

14 Marks hd: Fotskäls sn

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1546 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1546

—2

Esbjörnsgården

(esbontson) 3/8 sk —3 Bengtsgården 1 fr (bcegsgqq,) —4

Nordgården

5 f r (ngvg,2,)

Uddatorp

itclat8rp Oddatorp

Storegården

1 kr (sät.) —2

Sunnanbäcken 1

/2 fr shabnekon Sönnanbäcken 1 Vik 1/2 fr vik

1 Vikulla

im f r

Vilg

Oddatorp 1540 Skjb Äditorp 1540 jb Aadarp 1540 jb Wiig 1540 jb (y) Hålwna 1540 Skjb [Holmen 1540 jb] Hylle 1540 jb Essbiörnsg. 1700 1815 Esbjörnsg. 1825 1877 Essbiörsg. 1732 1805 Bengtsg. 1700 1877 Bengzg. 1761 N ohlg. 1695 1777 Nolg. 1805 1877 Nordg. 1908

Öodet. 1546 Odet. 1546 1578 0 d det. 1550 1621 Oddetörp 1550 Oddorp 1565 Oddat. 1566 1570 Öddet. 1586 Vddät. 1590 Udde- torp 1603 1877 [Adet. 1603] Vddetörph 1629 Udat. 1632 Uddat. 1650 1690 1908 Stora 1690 1695 Storeg. 1700 1877 Sunnanbäcken 1695 1877 -bäck 1700 Sunnabäcken 1715 1805 -bäck 1737 Sundna-bäcken 1761

Wiig 1546 Vick 1546 1632 Wich 1567 1600 Ueck 1574 Wyk 1580 1737 Wych 1582 1586 Wik 1590 1877 Wyck 1603 1670

[Holmen 1546]

Wiäkiällde 1546 Viekielle 1550 Vickielle 1565 Wichelle 1582 Wikello 1566 1568 -källe

1570 Wiik(i)ella 1572 1578 Wikällä 1600 Uekeella 1574 Wykelle 1580 Uyckelle 1586 Widekelle 1590 -k(i)ella 1603 1621 Wyde-klena 1609 1615 -kulla 1629 Wiekulla 1632 Wyckulla 1640 1680 [Wyckulta 1686]

wy-

kulla 1650 1761 Wickhulla 1688 Wic- kulla 1695 Wikulla 1777 1877

Hwiell 1546 Hwiäll 1546 Hweill 1546 y. veki Holge 1540 jb Holie 1546 Huilie 1550 [Huillelle 1550] Hwilyo 1540 Skjb Hwillg 1565 1700 H vilg 1565 1877 Huill Nr 2

Esbjörnsgården ä.

jbr (1540) kronoh. 1 mtl. Namnet efter Essbiörn jb 1650-95.

Nr 3

Bengtsgården ä.

jbr (1540) frälseh. 1 mtl. Namnet efter Bengt jb 1650-95. Nr 4

Nordgården

ä. jbr (1540) frälseh. 1 mtl.

Uddatorp.

Sedan 1540 upptagas två gårdar. — F. led, är gen. Udda av det

gamla mansn. Udde (Odde). -- Vid Sunnanbäcken ha funnits flere resta stenar, varav en är kvar.

Nr 1

Storegården

ä. jbr kyrkoh. 1 mtl. Namnet användes icke i dagligt tal. Nr 2

Sunnanbäcken

ä. jbr frälseh. 1 mtl. — Om f. led. se Grevared Suiznein.

(21)

Marks hd: Fotskäls sn

15

övriga nainntoriner 1 orten bruklig:1 binamn Avsänd ri nga r a) fastst. b) ej fastst. c) verk o.

a) nr 1 Annelund (se nr 3) a) nr 1 Annelund (se nr 2) Nordg. 1819 lh Nor-reg. 1843 lh öddorp 1546 tl Oddarp 1564 1572 tl Vddorp 1602 tl Uddat. gstk b) Märket mdrkat t. Nyslätt ny'ficet 2 t. b) Bredaräng- brcharcey t. Furet firat t. Rådahed 48ahLA t. Tjuyedalen vadgri t. östena Malna t. a) nr 1 Vikslätt Stora 1612 tl Sönnan Becken 1625 tl Sunnan Becken 1631 tl Sunnanbäck bek Sun-nabäcken 1858 kb kb Veg 1546 tl Wik 1564 tl Hulone 1546 fi Hollan 1612 tl Hwlan 1631 tl Wiekiella 1584 tl -kolla 1602 tl

Hålen° hikana b) Grönelid t.

Hwliene 1546 tl Huiilie Hölje hulya 1572 tl Hulie 1564 tl Nordhölje nökhutla 1610 Wr Hulgie 1711

Vik ä. jbr frälseh. 1 mtl. — Namnet syftar förmodligen på en inskärning i

höjd-terrängen.

Vikulla ä. jbr kyrkoh. 1/2 mtl. Namnet

Vikulla

användes icke, men har här på

jordägarens begäran bibehållits. Det beror på missuppfattning av ett äldre

Vi(de)-källa,

där f. led. väl

är

ordet

vide

och s. led. är

källa.

I dagligt tal användes

namnet

Hålene

som är fsv. best. form i dat. av ordet

håla.

Gården ligger i en

sänkning nedanför ett berg.

Vilg. Sedan 1540 upptagas fyra gårdar. Äldst hörde till Vilg ännu två gårdar,

som nu bilda en särskild by med namnet

Sörvilg

(se denna). 1 vissa handlingar

(22)

16 Marks hd: Fotskäls sn

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1546 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1546

1566 Hiulg 1566 1570 Fluellgh 1572 1574 Hwlg 1577 1578 Fluillie 1582 Huilge 1582 1600 Huylge 1586 Huyll 1586 Hwiligh 1603 Huillig 1629 Hwell 1632 Orsås 1540 jb Vilg (forts.) 1 Storegården 1 fr ståragpi a. siårageiir Stora—gård 2 Nilsagården 1 fr n'llsagqg (sitt). ä. nUsagab• Nilsagård —3 Bengtsgården 1 fr bdgsgeri (sitt.) ä. bdgsgab• Bengtsgård —4 östergården 1 fr stag ä. kstaged• Östergård 1 Öjersås 1 fr kiasas Storeg. 1685 1877 Nillssag. 1700 1715 Nilsag. 1725 1877 Bengtsg. 1700 1877 Österg. 1695 1877 Östreg. 1737 1815 Örsos 1546 Örssås 1550 Öiarås 1565 Ögieråss 1566 1570 Öyeråss 1572 1621 Öierååss 1629 Öyeråhs 1686 Ögiersåss 1567 Öy e rs ås 1577 1815 Öy(i)ersååss 1580 1650 Öiersås 1586 1689 Ögersåss 1597 Ög(i)ersås 1600 1675 Öyersåes 1609 1615 Öyerssåss 1632 1640 Öjersås 1688 1877 Öiarsåss 1582 [Oiesås 1590 Öyeåss 1603]

har skilts mellan Norra och Södra V., såsom ännu i bek och å kartor. Stundom säges även i dagligt tal Nordhölje. Jbs form Vilg, som här på jordägarnas begäran bibehållits, är utan tvivel från början blott en genom felläsning och felskrivning uppkommen form (jfr dock möjligen det oförklarade no. Kviijo — Rygh, Gn. IX, 187 — i fall detta skulle vara ett äldre Hviljo), som först på sistone även inträngt i tal, där dock ännu vanligen användes formen Hölje som väl är gammal pl. av vgt.dial. hölj (huj, haj), isl. hyll. 'göl, djupare vattensamling'. Byn ligger vid ett vattendrag.

(23)

övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsöndringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o.Inr. ggk -Wilg 1720 lh Nord-huilgh 1612 tl Norra Huillgie 1645 tl Norr Hvilg 1858 kb Nor-Hvilg 1858 kb Norra Hvilg bok N. Hvilg ek N. Wilg gstk Storeg. 1645 tl

Nilsag. el. Hvilgsberg 1858 kb Hvilgsberg Sw Öiarsås 1564 tl Öier-åå's 1584 tl Yorsås 1591 tl Öiorsås 1602 tl Öiasås 1631 tl nr 1 "Vilgs kvarnplan" Lövås lkvgs t. b) Blötaberg bUtabig.r t. Liderna tiara t. b) Gamladamm gandtadcint t. nr

1

"Fotskäls folkskoleplan" Hålkärren he't3sce4a t. nr 1 Orrekullen aksla Hultsliden hilslia t. Äckrorna krara t.

Marks hd: Fotskäls sn

17 Nr 1

Storegården ä. jbr frälseh. 1 mtl.

Nr 2

Nilsagården ä. jbr frälseh. 1 mtl. Hade jb

1725

-

1825 nr 1.

Namnet

efter

Nils

jb

1629

95 .

Stundom har namnet

Vilgsberg

förekommit.

Nr 3

Bengtsgården ä. jbr frälseh. 1 mtl. Namnet efter

Bengdt

jb 1629-95

(d 1578).

Nr 4

Östergården ä. jbr frälseh. 1 mtl.

Öjersh ä. jbr frälseh. 1 mtl. — F. led, är gen. av det fsv. mansn.

Ojar,

se-nare

Ojer.

(24)

Nuvarande namn och mantal Namnformer töre 1546 Namnformer en4. jordebokshandl. tr. o. m. 1546 Galttebuffue 1546 -bw 1546 Galtebo 1550 1600 Gallttheboo 1574 Galtabo 1565 1877 Galltaboo 1572 1621 Galtabu 1567 1570 [Golthebo 1577 Gal(1)taboll 1590 1629 Galtabod 1660 1715]

Gremeredd 1546 -red 1546 1574 Grimä-redtt 1546 Grimered 1546 1629 -rid 1550 -ridt 1550 Grimaridt 1565 Grimarid 1566 1597 -ri 1570 -redt 1590 1629 -red 1600 1737 Grimmarit 1565 -rid 1567 1603 -ryd 1600 1603 -redt 1609 1621 Grimmared 1609 1877 -re 1660 1700 Grimmoridh 1566 Grimoridh 1568 1572 Grymmaryd 1574 Gremaredh 1632 Grimmered 1650 1670

Sven Biörnssons g. 1689 1695 Swen Biörs gård 1700 1737 Swen Biörns g. 1715 1725 Swen Björsg. 1740 1815 Sven Björsg. 1825 1877 Stoundn 1546 Stombn 1640 Gieslingeg. 1700 Giässlingeg. 1715 1725 Giesslingeg. 1737 Gässlingeg. 1877 Gäss-lingsg. 1761 1825

1 Galtabo

1/4 fr galtakt Glaltabu

Grimmared

grInzara

Sven-Björsgården

1

/2

sk —3

Gässlingegården

1/2 sk Galtebo 1540 jb Grimarydha soken 1435 dipl Grime-rödz sogn 1485 dipl Grimerödh sokn 024 Grimerödli 024 Grimaridh 024 1540 Skjb G rymerid 1500 dipl Grimeriid 1540 Skjb Grymeriidh 1540 Skjb Grimarid 1540 Skjb Gryme-red 1540 jb Grym-merd 1540 jb Stomnen 1540 Skjb Grymmerydz Stomnd 1540 jb 18

Marks hd: Grimmareds sn

Grimmared

gr! nara

Galtabo

ä. jbr frälseh. 1 mtl. — F. led, är fsv. gen. av det i fsv. blott som tillnamn, men från fno. och isl. som mansn. kända Galte eller möjligtvis det i fda. ss. mansn. (i fsv. och isl. blott ss. öknamn) anträffade Galt, dvs. 'galt'. Om s. led. -bo se ml.

Grimmared.

1540 upptagas de nuvarande 8 gårdarna, till vilka snart kommit en äng (nr 5). Till byn hör även gården Lärpe, varjämte i lh gården Gårda-krik synes ha räknats dit. Gårdsnamnen, som delvis äro gamla, ha varit mycket växlande. — F. led, är gammal gen. av det fnord. mansn. Grime. Om -red för -ryd 'röjning' se in!. — Väster om kyrkan på en kulle är en bautasten.

(25)

övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsöndringar a) fastst. b) ej fastst. c) valk o. tor.

Galthabodha 1546 tl Galtebu 1654 ggk

Grymaridh 1546 tl Grymmeryd 1552 (?) Möl-ler Bidr. 351 Grimare 1654 ggk 1796 lh Grim-mare 1612 tl 1711 ggk 1796 lh Grymeryd 1572 tl Grymmorydh 1572 tl Grimmaredh 1583 Vft [Grimmenedh 1603 hskh] Grimmere 1654 1656 ggk Gremmero 1654 ggk Hansbörsg. 1694 lh Hans börs g. 1695 lh Swen Biärsg. 1720 lh Sven Björnsg. 1804 lh Svenbjörsg. 1845 lh Gäslingeg. 1804 lh Giesslingag. 1720 lh Gjä,sslingag. 1798 kb Flahulta Nalta Prästgården preestgan Lundäng licnoe nr 1 Karlsro Hallavägen haven t. Ängarna c'eg a 1.

Marks hd: Ghinunareds sn

19

Socknen, som nämnes 1435, har sedan reformationstiden varit annex till Kungsäter.

Sockennamnet är givet efter kyrkbyn. Om namnformerna se Grimmareds by. Gravhögar finnas sydöst om Valasjön.

Nr I Sven-Björsgården ä. jbr kronoh. 1 mtl. Gårdens äldsta namn är Björ(n)s-gården eller Sven BjörsBjör(n)s-gården, vilket senare namn upptages i 1877 års jb, men icke användes i dagligt tal. Biorn nämnes tl 1612, Sven (Biörnson) jb 1660-1688. Kallas i dagligt tal Flahulta, vari s. led. är böjningsform av hult, jfr Fla-hult i Gunnarsjö sn.

Nr 3 Gässlingegården ä. jbr kyrkoh. 1 mtl. Motsvaras av den 1540-1645 nämnda Stommen. Jbs namn Gåsslingegården användes icke i dagligt tal. Anders Gies(1)ling upptages jb 1690-95.

(26)

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1546 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. m. 1596

Prestegordenn 1550

Klåckareg. 1686 1761 Klockareg. 1777

1877

Rydz Knut 1685 1695 Rydz Knutzg. 1700 Ryd Knutsg. 1715 1761 Rud Knutsg. 1777 1877

Snickareg. 1908

(widt) Ledet 1565 (widh) Leditth 1566 [Lieditth 1567 Liiditt 1570] Leddett 1577 [Lerdhelt 15821

L e dsg. 1680 1877 Lidzg. 1685 Letzg. 1688 1715 Ledesg. 1815

Hedn 1546 Hedenn 1550

Bergagardt 1565 Bergaboll 1566 Bergie-boll 1567 Bergebor 1568 BiergiaBergie-boll 1570 Biiörnnaboll 1572 Byörnneboll 1574 Ber-reg. 1577 1597 BoBer-reg. 1580 1582

Börgiesg. 1700 B örj es g. 1715 1877

Börgesg. 1815

Brinckag. 1689 Brinksg. 1700 1877

Bötteg. 1695 1877

Gåårdekriig 1546 Gåordekriig 1546 Gor-dekrigh 1550 Gårdekreck 1574 1577 -krek 1578 -kryk 1580 1582 [Galabeck 15651 —4

Klockaregården

1

/4 sk

—5 en äng kr —6

Snickaregården

1

/4 sk

7

Ledsgården

1

/4 fr

16.5ggin

16,sgign

—8

Börjesgården 1

/4 fr Prestegården 1540 jb Bwregard 1485 dipl Hedene 1540 jb —9

Brinksgården 1

/4 fr

—lo Böttegården 1/4 sk

Magen

bktson

by tam

Rud Knutsgården se Snickaregården Grimmaredsdal se Långhult

1 Gårdakrik 1/4 fr

gdikakrkk

Gardek[r]iig 1485

diplGardekryg1540

jb 20

Marks hd: Grimmareds sn

Nr 4

Klockaregården

ä. jbr kyrkoh. 1 mtl. Clockaren nämnes Skjb 1540.

Nam-net användes icke i dagligt tal.

Nr 5 en äng införes jb 1548 (jb 1877 kyrkoäng). Läget är numera ej säkert känt.

Nr 6

Snickaregården

ä. jbr frälseh. 1 Jbs hittillsvarande namn Rud Knutsg.

användes icke i dagligt tal. Detta namn är givet efter en person Knutt tl 1645,

i jb kallad Rydz Knut och antagligen härstammande från gården Rud. Gården

kallas i dagligt tal Snickarens.

Nr 7

Ledsgården

ä. jbr frälseh. 1 mtl. Obebyggt. Kallas stundom Björkeberg.

Äldsta namnet är Ledet. Ligger ytterst i byn.

Nr 8 Börjesgården ä. jbr frälseh. 1 mtl. Gården synes från början ha hetat

Buregården, vari f. led. är det fsv. mansn. Buri (Boni). Namnet, som ännu

fram-träder i ägonamnet Burolyckan lh 1833, har i äldre jbr på flera sätt omtytts

och förändrats (Bergagården, Bergabol, Björnabol, Berregården). Det senare upp-

(27)

Övriga namnformer forten brukliga binamn Avsöndringar a) fastat. b) ej fastst. c) verk o• Inr. Klåckareg. 1834 lh Grimmaredshult 1696 lh Grimmaredsdal gstk Knutzg. 1720 lh Rud-knutsg. 1833 1845 lh Ledet 1612 1631 tl Ledzg. 1637 tl Leeag. 1695 lh Lodag. 1694 lh

Dalarna clåka itS Hultet ho'-itat 1/s

Snickarens snakau

Björkeberg bkkabygy

b) Hallavägen hitlavvan t. Låbäck

b) Planterehagen pkantf .rahgtvan t. Sjölid

t.

Stallmossen stgmosan t. b) Hacksås kants t. Bergag. 1619 tl Ber-iag. 1631 tl Börgiag. 1637 tl Bör-gesg. 1720 lh Björs el. Börjesg. 1796 lh Brink ag. 1720 18491h 1798 kb kb Sonag. 1695 lh Rönnkvists igoikwestas Sona sina b) Hålan käka t. Skogen sko' gan t.

Marks hd: Grimmareds sn

21

[Gårdakig 1631 Gållakryk 1572 tl Gåla-krik 1656 ggk 1796 lh

trädande namnet

Börjesgården

kan även vara en dylik omtydning, men är

möj-ligen givet efter

Börye tl 1572 eller Börgie

jb

1686

-

95.

Numera användes

det icke i dagligt tal, utan gården kallas

Runnkvistas,

dvs. 'Rönnkvists (gård)'.

Jb 1540-50 kallas gården

Heden(e).

Nr 9

Brinksgården

ä. jbr frälseh. 1 mtl. Jbs namn

Brinksgården

användes icke

i dagligt tal men har på jordägarens begäran bibehållits.

Måns (Brinck) upp-tages

jb 1675-97. Gården kallas i dagligt tal

Sona,

som är förkortning av

Sonagården (lh 1695), vari f. led,

är gammal gen. av namnet

Sone,

biform till

Sune. Nr 10

Böttegården

ä. jbr frälseh. 1 mtl. — F. led. är kanske förkortat av

bytte-makare

till

bytta,

i dial.

bötta (jfr Snickaregården).

Gårdakrik

ä.

jbr frälseh. 1 mtl. Synes stundom i lh ha räknats till Grimmareds

by. — F. led. är fsv. gen. av

gård;

s. led. är det vgt. (och fnord.)

krik

(28)

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1546 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. c. m. 1546 Gålakrick 1566 Gårdakrich 1567 1650 Gårdakrick 1570 1675 Gårdakrik 1590 1877 Gårdackrig 1597 Gårdakryck 1615 1690 -kreck 1632 Gårdakryk 1660 1725 Holt 1546 1590 Hollt 1572 1615 Hål(1)dt 1621 1629 Hullt 1632 1700 Hult 1640 1877 Södra 1695 Söderg. 1700 1877 Sörreg. 1725 Södreg. 1737 1825

Norra 1695 Norreg. 1700 1877

Linge 1546 Lingå 1546 [Liöngem 15481 Liongem 1549] L i un g a 1550 1761 Lyungha 1574 [Liuinglia 1577 1597 Leiunga 1640] Ljunga 1777 1877

Lilleg. 1715 1877 Lilla 1908

Storeg. 1715 1877 Stora 1908

Longered 1546 -redtt 1546 -ridt 1550 Långarit 1565 Långarid 1566 1600 Låna-garyd 1603 L ångare d 1609 1877 -redt 1615 1621 -re 1660 1665 Lonngaridh 1567 1570 Långheridh 1574 Långeredh 1650 Langaridli 1586 Lanngaredt 1590 Langa-redh 1685 1689 Langeret 1629 Österg. 1690 1877 Östreg. 1737 1815 Wästerg. 1690 1825 Westerg. 1877 Wästreg. 1737 1815

Gårdakrik

(forts.) Longered 1540 jb

Hult

helt Holt

Södergården 1

/2 sk 2

Norregården

1 fr Lerpå se Lärpe

Ljunga

(låga ga)

1 Lilla (Ljunga) 1/8 sk

Waloga lålalyga Lillaljunga —2

Stora (Ljunga) 3

/8 sk störaloga störalyga Storalj unga

Långared

letgara

Östergården

1 sk —2

Västergården 1

sk Hulth 1435 dipl Holt 1540 jb Liwnga 1540 Skjb Lynghe 1540 jb Lyngen 1540 jb 22 Marks hd: Grinunareds sn

Hult.

Sedan 1540 upptagas två gårdar, som sent fått särskilda namn, vilka icke användas i dagligt tal.

Nr 1

Södergården

ä. jbr frälseh. 1 mtl. Hade jb 1719-30 nr 2. Nr 2 Norregården ä. jbr frälseh. 1 mtl. Hade jb 1719-77 nr 1.

Ljunga.

Sedan 1540 upptagas två gårdar, som sent fått särskilda namn. —

Namnet är gammal pl. av ordet ljung, i dial. lyng, löng. Nr 1

Lilla (Ljunga)

ä. jbr frälseh. 1 mtl.

(29)

Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsöndringar fastat. b) ej fastat. c) verk o. Mr. -kryk 1654 1711 ggk Gårakrik 1804 lh Holt 1631 tl 1711 ggk Hullt 1728 lh Sörg. 1765 1840 lh 1798 kb taxi Söreg. 1796 1840 lh Nolg. 1696 1796 lh Norg. 1798 kb 1839 lh Noreg. 1833 1841 lh [Lwnga 1546 tl] Lynga 1654 1656 ggk Lilla 1719 1845 lh 1798 kb Lillag. 1796 lli Stora 1719 1796 lh 1798 kb Longhari d 1546 tl Longared 1631 tl Låna-garydli 1572 tl Långare 1796 lh Långere 1711 ggk Langared kb b) Högås h4248 t. b) Dybäcks

Maks

t. Marks hd: Grimmareds sn 23

Nr 2 Stora (Ljunga)

ä. jbr kyrkoh.

1 mtl.

Långared.

Sedan 1540 upptas två gårdar, som sent fått särskilda namn, vilka icke användas i dagligt tal. — F. led. är antingen gen. av det fsv. tillnamnet

Lange

'den långe' ell,r best. form av adj.

lång, i

så fall syftande på röjningens långsträckta form. Om

.red

för

-ryd

'röjning' se ml.

Nr 1 östergården

ä. jbr kronoh. 1 mtl.

(30)

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1546 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1546

Grimadall 1565 Grimmodall 1566 1568 Grimaridzdall 1567 1578 Grimrisdall 1570 [Grinnorydzdalla 1572] Grimeredzdall 1574 [Gimeriidzdaall 1577] Grimeridzdall 1580 1597 -daal 1582 Grimaressdall 1590

Gri-maredzdall 1600 1629 Grimaredsdai 1715 Grimmarezdall 1603 1640 Grimmareedtz-daall 1609 1621 Gremmaredzdall 1632 Grimmeredzdal 1650 Grimm ar edsd al 1660 1877

Långhult 1908

1.

Långhult

1/2 fr iitgait

24 Marks hd: Grimmareds sn

1 Lärpe

hå sk

Liärpe 1546 Lerpo 1550 1640 Lerpa

lizrpa 1570 1577 Lärppe 1572 Lärppa 1574 Lerpå 1578 1877 Lerpe 1603 1615 Lerpu 1621 1685 Lärppåå 1685

Lärpe 1908

1 Melltorp 1 fr

Medeltorp 1540 jb Med elt. 1546 1590 Medellt. 1550 1603

ltorp

Mäilt. 1566 1570 Meeilt. 1568 Mädhellt. 1573 1574 Mält. 1600 1815 Mältörph 1629 Mäll-tårp 1609 Mälltorp 1715

1877

Mellt. 1615 1632 Melt. 1640 1665 Mielt. 1690

1

Märkedal Ils fr

Merkeda111540 jb Merckidall 1546 [Morcke- 1550 Murke-

mcblcadak

1565] Merckie- 1566 1570 [Mörke- 1572 1680] Merkedall 1577 1665 -dal 1582 1690 Mar-kedall 1600 1650 Märkedal 1660

1877

Marckedall 1629 Märkedalen 1685 1715 Merkedallen 1689

1

Pajeryd Ve kr

Pårydh 1617 1660 Payered 1665 1877

p ap hy Paieredh 1685 1689 Pajered 1688 1700 Pajeryd

1908

1 Risabacka 8/s sk

Ryssebake 1540 jb Risseback 1546 Risbacka 1550 1565

sabaka

Rissabacka 1566 1640 Risabaka 1567 1737 Risabacka 1580 1825

1908

Rysabacka 1570 1725 Riissebacka 1572 Ryssebacke 1574 Rysebacka 1600 1603 Rysagårdenn el.

Långhult införes jb

1565 ss.

kronoh. 1/2 mtl. Gårdens äldre namn

Grimmareds-dal

(ännu i jb 1877) användes icke i dagligt tal. Jfr namnet å hemmansdelen

Dalarna i

Grimmareds by.

Lärpe ä. jbr kronoh. 1 mtl, tillhör Grimmareds by. Hade jb 1719-1825 nr

2.

Namnet,

som även träffas i Norge (se Rygh, Gn.

VI, 14

f.), är väl fsv.

böj-ningsform av det från no. dial. kända

lerpa

'blöt klump' (jfr sv. dial.

larp

'lort')

och syftar på jordmånens beskaffenhet.

Melltorp ä. jbr frälseh. 1 mtl. — F. led, är urspr. det fsv.

medhal, mtidhal

'mellerst'.

Märkedal ä. jbr kronoh. 1/2 mtl. Räknas till Vägryds by lh 1833. — F. led. är

(31)

Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsönd ringar a) fastat. b) ej fastat. c) verk o. Mr.

Dalarna 1578 tl Grimmaredzdall 1584 t1 Grimmareds dal taxi Grimmarizdall 1603 tl Grimaredal el. Långhult 1796 lh Långhult el. Grimmare(ds)-dal 18341h Longholt 1631 tl Lång-hultet gstk Långholt 1654 1711 ggk Långehult 1656 ggk Dalen kb Lerpa 1546 tl Lerpe 1695 lh Lerpeg. 1720 lh Mehelt. 1546 tl Mel-törp 1554 hskh Mält. 1833 lh Mällt. 1696 lh Mellt. 1798 kb 1840 lh bek taxi gstk Mercked all 1546 tl 1554 hskh Markedalen 1840 lh Markedalen 1796 1839 lh [Mörckedal 1654 ggk Mörkadahlen 1728 lh] Pårydh 1884 lh Pay-ryd 1796 1884 111 Paja-red bek Ryssebacke 1546 tl Risback 1711 ggk [-beck 1711 ggk] -backa gstk Riissa backa 1554 hskh Risabacka 1845 lh kb Djupadalen jypadgn

Mossen

me.' san

1/12

b) Hjortskulla

J62keka

t. Planterehagen

plantirakwan

t. b) Nävrakärr

neevra,scen, t.

b) Lönhult

linhelt

t. b) Hästhagen håsthgwan t.

Narks hd: Grimmareds sn

25

ordet märke, säkerligen i bet. 'gränsmärke'. Gården ligger i en dal, där den

forna riksgränsen mot Danmark gått fram.

Pajeryd införes jb

1617

ss. frälseh. 1 mtl. Synes äldst ha haft namnet Påryd.

Upptages jb

1825-1877

ss. ödeshemman. Erhöll jb

1877 nr 1.

Skattlagt

1885 ss. ils mtl.

F. led, kan möjligen höra till dial.orden paja 'streta och arbeta',

utpajad 'utarbetad', vgt.dial. påpaj 'besvär'; jfr Pajered i Mårdaklevs sn, Kinds hd.

Om s. led. -ryd 'röjning' se inl.

Risabacka ä. jbr kronoh. 1 mtl.

F. led. innehåller ordet ris, säkerligen i bet.

(32)

26

Marks hd: Grimmareds sn

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1546 Namnformer eol. ordebokshandI. fr. o. m. 1546

—1 1/2 fr (sät.) —2 1/2 fr (sät.)

1 Unnebo 8

/8 fr iinabzA, Unnebu

Sjörryd

jjm fik9

1 Rävakulla

4Avakola Rävakolla

1 Rud

4et

Rådet

Risabacka

(forts.) 8/8

sk

Rysabacka 1609 1621 Ryssabacka 1650 1690 Risebacka 1877 Löyebek 1546 -beck 1574 1580 Lörbäck 1546 Lerbech 1550 Löubeck 1566 Lögo-1567

ko-

1568

Lyio-

1570 Löcke- 1572

my- 1577 Löte- 1582

Rud 1578 1877 Rydh 1586 1603 Rydt 1590 Rudh el. Lödebeck 1609 Rodh el. Löttebeck 1615 Råådh el. Lötabeeck 1621 Rodh el. Lödebäk 1629 Rådh el. Lödebeck 1632 Rådh 1640

Pårridh 1597 [Sparyd 1600]

Reffuekold 1546 Reffwekoldn 1546 Ref-f uekoll e 1550 1582 ReRef-fuekolla 1586 1615 Refuekulla 1600 1650 Räffuekolla 1566 -kolle 1572 1574 Räfvekulla 1660 1877 Reffuakulla 1565 Räffuakolla 1567 1570 Rafuekulla 1629 Räfvakulla 1908

Siöredd 1546 Siöred 1546 1650 Skiö-redh 1688 1689 Siöridt 1550 1565 Siöridh

(sy-)

1572 1586 -redt 1600 1621 -ryd 1603 Sioeredtt 1546 Siöeråd 1546 Syöeriidh 1578 Siörridh 1566 1597 Syörriidtt 1578 Siörre 1660 Siörred 1665 1761 Skiörred 1680 1690 Sjörred 1777 1877 Siögeryd 1567 -reedt 1629 Siugaridh 1567 1570 Siiöghariidh 1572 Siögaryd 1603 -reedt 1615 -red 1632 Siearedt 1590 Siöariidh 1597 -redh 1600 Sjörryd 1908

[Vnnåbee 1546] Unnabo 1550 1640 Unnebo 1566 1877 Vnneboda 1590 1615 -bu 1609 -bua 1621 Unnebodh 1660 Un-debo 1570 1582 VnnUn-debo 1578 1580 Wn-debw 1577 Uneboo 1572 1686 1 fr Loyöbek 1540 jb Reffuekoldn 1540 jb Syörid 1540 jb Syöryd 1540 jb

Rud ä. jbr frälseh. 1 intl. Gårdens äldsta namn synes möjligen ha varit

Lbjebäck

(sedan på mångfaldigt sätt omtytt), däri f. led väl är fisknamnet

löja,

vgt.

löga.

Det nuvarande namnet är (i dial.uttalet best. form av) fsv.

rudh, rodh

'röjning',

varom se inl.

Rävakulla ä. jbr kronoh. 1 mtl. Obebyggt. — F. led. är ordet

räv,

s. led. gammal

pl. av

kulle.

(33)

Marks hd: Grimmareds sn

27

Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsändringar a) fastat. b) ej rastat. c) verk o. inri

taxi -backen 1796 111 Ryssabacka 1631 tl Rys-backa 1654 1656 ggk Risebacka 1834 lh Lydhebeck 1546 tl Löröbacka 1584 tl Rådh 1603 tl Rååt 1798 kb Rudet 1796 lh Reffuakolla 1546 1631 tl Räffuakolle 1572 tl Räfvakulla 1798 kb kb 1834 1845 lh -kullen 1796 lh Räfwekullen 1796 lh Räfkulla 1711 ggk Siöghorid 1546 tl Syörydh 1572 tl Siöridh 1603 tl -ryd 1654 ggk -ry 1711 ggk Sjöryd 1796 1843 lh kb -rud 1796 lh Sjöred 1843 lh bek [Sjor(r)yd 1834 111] nr 1 Dalhem Dala Myt t. Lyckorna iz kara t. b Lyckhem h. b) Sjöhagen fifhgwan t. b) Källaren pelan t.

Trollakulla tro' laicela t. Vydhabodha 1546 tl

Unebo gstk Wnneboo 1631 tl

led. är fsv. gen.

siä(g)ar av sjö.

Om s. led.

-ryd

'röjning' se jul. Gårdarna

ligga vid Valasjön.

_Nr 1 ä. jbr kronoh. 1/2 mtl.

Nr 2 ä.

jbr frälseh. 1/2 mtl, senare upptaget ss. 1 mtl.

Unnebo ä. jbr kronoh. 1 mtl. — F. led. torde vara det fsv. mansn.

Unna.

(34)

—2 en äng sk —3

Liden

1/4 f r

ha

4 Larsegården 1/2 fr

lema gak

Larsegård —5

österbogården 1

/2 fr 0Stark'gan

-6 Bottnen

ba'nan

1/4 sk 28 Marks hd: Grimmareds sn

Nuvarande namn och tnantai Namnformer före 1546 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. ni. 1546

1 Vikslätt 1/2 sk

Vägryd

vørs

v4tfry Vödryd Wigslätth 1566 Wickslätth 1567 1570 Wickzslet 1590 Vyckzslett 1615 1621 Wyckssleet 1640 -slätt 1665 -slät 1670 1685 Wixslätt 1572 1578 Uyxslätt 1574 Wykz-slätt 1580 1586 Wikzslett 1600 WyekzWykz-slätt 1603 Wykzleett 1609 Wy k slät 1629 1690 -slätt 1680 1725 Wikslätt 1737 1877 Wegs-slät 1632 Wygsslet 1650

Veyrid 1546 Weiirid 1546 Weiridtt 1546 Veyridt 1550 Weyrydh 1632 -ry 1632 1640 Veyeridt 1550 Vegrit -ridh 1577 1590 -ry 1578 -redt 1590 Wegrydh 1609 1665 Vigrit 1565 Wädrydh 1566 1568 Wedrydh 1567 1570 Uödhrydh 1572 Wäghriidh 1574 Wägryd 1580 1695 -ry 1597 1725 -rydt 1615 Wägry d 1700 1877 Wegzrydt 1590 Wäxryd 1603 Wägeryd 1603 WygFydh 1640 Wästerg. 1695 1825 Westerg. 1877 Wästreg. 1737 1877 Åsen 1908 -1 Åsen 1/4 sk

eisan

Lyan 1650 1660 Lian 1665 Ly dan 1670 1725 Lidan. 1675 1761 Lyda 1737 Liden 1777 1877 Larsag. 1695 1877 Larseg. 1908 Västerg. Lars 1715 Ös torg. 1680 1877 Östreg. 1685 1761 Österbog. 1908 Bonnd 1546 Bonndt 1546 B o tn en 1550 1695 Bottnen 1566 1877 Bothinn 1565 Bottne 1577 Bothenn 1586 [Bottnem 1600] Båttnn 1603 Bottnn 1615 1621 Botten 1737

Västergården se Åsen

Vikslätt

införes jb 1566 ss. kronoh. 1/2 rad. — F. led. sammanhänger helt säkert med namnet på den närliggande gården

Vik

i Halland. S. led. är möjligen det fsv.

slätt,

biform till

slat

'slåtter'. Någon "slätt" finnes nämligen icke vid gården.

Vägryd.

Sedan 1540 upptagas fem gärdar, vartill snart kommit en äng (nr 2). Till byn har i lh stundom räknats gården Märkedal. — F. led, är otvivelaktigt urspr. fsv. gen. sg. av

vidh

'skog, ved' (jfr

Tiveden, Hålaveden

o. d.). Den äldsta formen

Vidha-

utvecklade sig till

Vedhe-, Vee-, Veje-

(jfr

rejäl

för

reel

o. d.), vil-ket sedan genom missförstånd (kanske delvis framkallat därav att större delen av byn ligger vid landsväg) kom att skrivas

Väge-,

varav slutligen blev

Väg-,

som dock är främmande för dial.uttalet i orten. Detta utgår nämligen från den dial. formen

vöd

för

ved.

Om s. led.

-ryd

'röjning', se inl.

Wederyd 1540 jb Vydered 1540 jb

Bothnen 1540 Skj b Bottnend 1540 jb

(35)

Övriga namnformer 1 orten brukliga binantn Avsöndringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. Inr. Wichzsletth 1584 tl Wigslett 1631 tl Vidharyt 1546 tl Veg-ry 1631 tl WägVeg-rydd 1728 lh -ry 1654 1711 ggk 1696 lh [-ryg 1696 111] Westerg. 1840 lh Wästreg. 1696 1833 111 Wästrag. 1796 111 Åsen ok Lyden 1696 lh Larsg. kb Österbog. 1696 lh östrebog. 1696 lh Bonnenn 1546 tl Botn 16541656 ggk 1798 kb Bot-ten 1696 1833 lh kb Both-en 1696 lh Bottn 1803 lh Ängyrån ee8vra(i 19196 b) Eket ekat t. b) Högadalslyckan t. Jonstorp t. Perstorp patstorp Slätter ,sleetar 1. Slätten /,(hta b) Torstens to' ,stans t.

Marks hd: Grimmareds sn

29

Nr 1

Åsen ä. jbr kyrkoh. 1 mtl. Jbs hittillsvarande namn

Västergården

använ-des icke i dagligt tal. Det nuvarande namnet

Asen

beror därpå att gården vid

skiftet flyttades till höjden

Ullåsen

(se naturnamnen).

Nr 2 en, äng

införes jb 1548 ss. kyrkoutjord. Föres i jb sedan 1719 till nr 1.

Är till läget obekant.

Nr 3

Liden ä. jbr frälseh. 1 mtl.

Nr 4

Larsegården ä. jbr frälseh. 1 mtl.

Llaress

nämnes tl 1572.

Nr

5 österbogården ä. jbr frälseh. 1 mtl. Av dial.uttalet synes framgå, att

namnets urspr. form varit

östra Bodgården.

Nr 6

Bottnen ä. jbr kyrkoh. 1 mtl. — Namnet är best. form av ordet

botten,

men

anledningen till namngivningen är obekant (gammal kolbotten?).

(36)

1 Agnås (Agnas 1 Basthult båsthslt Bastholt 1 Björkås bkkas Börkås 1 Botared båtars 1 Bro 1/4 f r bro 1 Bäck 1/s sk bcek Enkeshult se Ankeshult 1 Esbjörnared 1/2 sk rksbiGra Äsbjärred Agnas 1540 jb Österholt 1540 jb Ffossyöos 1540 jb Bodered 1540 jb Bro 1540 jb Bek 1540 jb Esbiörnaridh 1540 Skjb Esbyörneryd 1540 jb 1/4 sk 1/4 sk 1/4 Sk 1/4 sk 30 Marks hd: Gunnarsjö sn Gunnarsjö

gicnafo gasa Gunnarsred

, Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1546 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1546

Agnås 1546 1877 -oss 1550 -åss 1570 1640 Agnnåes 1609 1615 Anngnoss 1546 Angnås 1688 1715 Angåss 1566 1567 -ås 1685 1690 Agnneåss 1572 Angaås 1577 Anngaåss 1578 [Agnäs 1600 1629 Ängåhs 1670 -åss 1675]

[Hesterholtt 1546] Basteroltt 1546 Baster-holtt 1550 B astholt 1565 1621 -oltth 1566 1570 Basthult 1580 1877 Bassoltth 1568 Bashollt 1582 [Bösthult 1629] Fföxåås 1546 Ffönssios 1546 Fönssaas 1550 Börkås 1565 1761 Börckåss 1566 1675 Börckaås 1577 1578 Börckåes 1609 1615 Borkas 1590 Biörckåes 1603 Biörkås 1621 1687 Björkås 1777 1877

Bodered 1546 Bwoderåd 1546 Buderådt 1550 Bottaridt 1565 1577 Bottaridh 1566 1578 Bottharydh 1572 Bottared 1632 1690 Botharidh 1580 1586 Botaredt 1590 1615 -ro 1600 1660 Botared 1603 1877 [Be-thariidh 1597] Botered 1629 1650

Bro 1546 1877 Brow 1546 Brodh 1568 Beck 1546 1640 Bäck 1546 1877 [Bergh 1590] Es(s)biörnered 1546 1700 Essbiörneredt 1546 Esbiörnerid 1550 1597 -rudh 1577 Esbarnarit 1565 Esbiörnaridh 1566 1582 [Esbiörnardh 1567] Es(s)biörnarydh 1572

Agnås ä. jbr kronoh. 1/4, snart 1/2 mtl. — F. led, är möjl. urspr. fsv. gen. av mansn. Agne. Gården ligger på en höjd.

Basthult ä. jbr kyrkoh. 1 mtl. F. led, är väl ordet (lind)bast.

Björkås ä. jbr kyrkoh. 1 mtl. Det äldst uppträdande namnet är på grund av växlande skrivningar alldeles oklart. — Gården ligger på en höjd.

(37)

Marks hd: Gunnarsjö sn 31

Socknen har sedan reformationstiden varit annex till Kungsäter.

Sockennamnet är givet efter kyrkbyn. Om namnformerna se Gunnarsjö by.

Övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Avsöndringar a) fastat. b) ej fastat. c) verk o. inr.

[Aghas 1546 tl] An- b) Lampehöjden lempahoida

t.

gås 1654 ggk [Ågnåss

Töråsen

*flisan utj.

1631 tl Ängåhs 1675 tl] Äskedal ce,sadcik t.

Basholt 1546 Bastholt

b) Stråkehult

strdikahelt t. 1551 1631 tl 1654 ggk Borkass 1546 tl Börck- b) Kilen t. ås 1551 tl Biörckåss 1603 tl Botharyth 1546 tl Botaridt 1551 tl -ridh 1603 tl, b) Brohage brokiwa t.

Beg 1546 tl

b) Stenbäck

sQnbcek t.

Esbiörsryth 1546 tl b) Esbjörnaredstorp cbsbygraterp 1. Esbiöridt 1551 tl

Es-biörnare

1711 ggk

Botared ä. jbr frälseh. 1 mtl. — F. led, är fsv. gen. av mansn.

Bote.

Om

-red

för

-ryd

'röjning' se jul.

Bro ä. jbr frälseh. 1 mtl.

Bäck ä. jbr frälseh. 1 mtl. — Gården ligger vid en bäck.

Esbjörnared ä. jbr kyrkoh. 1 mtl. F. d. komministersboställe. — F. led. är

urspr. fsv. gen.

Äsbitirna(r)

av mansn.

Esbjörn.

Om

-red

för -ryd 'röjning' se

jul.

(38)

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1546 Namnfortner enl. Jordebokshandl. fr. o. m. 1546

1586 -redt 1590 1621 Essbiörnare 1660 Essbjörnared 1777 Esbjörnared 1805

1877

Ffladholtt 1546 Ffladoltt 1546 [Flolioltt 15501 Flaolt 1565 Flaholt 1566 1621 Fla-hult 1580

1877

Östra 1695 öst erg. 1700 1877 Östreg. 1737 1815

Wästra 1695 Wästerg. 1700 1825 Westerg.

1877 Wästreg.

1725 1777

Fflyoltt 1546 Fliioltt 1546 1578 Fliholt 1565 1597 Flyholt 1566 1621 [Fliixholltt 1572 Flyxholltt 1574] Flihult 1590

Fly

hult 1629 1777 Flyhult 1761

1877

Ffribusholtt 1546 Ffrebwssoltt 1546 Fribbisholtt 1550 1570 Fribisholt 1565 1603 Fribbeslaoltth 1568 Friibessholltt 1572 Fre-beshol tt 1574 1597 Frebiszhullt 1600 Fribbetzhollt 1609 1621 Frebetzholt 1629 Fribbeshult 1632 1665 Frebbeshult 1670

1877

Frebeshult 1687

Gudmundered 1546 -redtt 1546 -riidtt 1577 -rudh 1578 Gudinerådt 1550 Gunda-rit 1565 Gunnmunaridh 1566 Gunmunaridh 1567 Gumunnaridh 1568 1570 [Guumarydh 1572 Gunedzridh 1574] Gundmundaridh 1580 -redt 1590 1615 -reed 1603 Gudmun-daridh 1582 1597 Gudmundared 1600

Esbjörnared

((orts.)

Flahult

Natt

1 östergården 1

/2 fr 2

Västergården 1/2

fr

Flyhult

fi/ ö1t 3

/8 sk

2 ett ålfiske kr 1

Frebbeshult

8/8 sk

frifbashat Fröbbesholt jb Flyholt 1540 Skjb Ffliolt 1540 jb Ffladholt 1540 jb Ffrybusholt 1540

1 Gudmundared 1/2

fr

gicumunara

Gunmundared Gudmunderyd 1540 jb

32

Marks hd: Gunnarsjö sn

Flahult.

Sedan

1540

upptagas två gårdar. — F. led. är väl urspr. böjningsform

av sv. och no. dial. flade 'flatmark, jämn yta'.

Nr 1

östergården

ä. jbr. frälseh. 1 mtl. Namnet Östergården användes icke i

dnligt tal, men har här på jordägarnas begäran bibehållits; kallas i dagligt tal

Övra 1'. Gården ligger nordost om nr

2

(följande gård).

Nr 2

Västergärden

ä. jbr frälseh. 1 mtl. Namnet Västergården användes icke i

dagligt tal; kallas i dagligt tal Yttra F. Jfr nr 1.

Flyhult.

Sedan

1540

upptages en gärd, vartill i senare tid kommit ett ålfiske. — F.

led. är ordet fly i vattenfly, gungfly m. m. Gården ligger vid småsjöar och mossar.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :