Utredningen om en mer likvärdig skola 1
En mer likvärdig skola
- minskad skolsegregation och förbättrad
resurstilldelning
Utredningen om en mer likvärdig skola 27 april 2020 Björn Åstrand
En påminnelse: Skolkommissionens nationella strategi (2017)
Likvärdighet – ett skolbyråkratiskt begrepp av stor betydelse:
-att ha lika tillgång till utbildning och
-att ha tillgång till utbildning av lika kvalitet
I likvärdighetsambitionen ligger också det kompensatoriska uppdraget: att kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar.
I grund och botten handlar en likvärdig skola om en skola där alla elever, oavsett uppväxtort och familjebakgrund kan lyckas med sina studier.
Dimensioner
av likvärdighet
Kvalitet i processer (ledarskap & undervisning)
Utvecklingen…
• Familjebakgrundens betydelse för skolresultaten är stor och har ökat. • Kopplingen mellan elevers förutsättningar och skolans kvalitet är
överlag svag.
• Spridningen i skolornas kunskapsresultat har ökat kraftigt.
• Elever har blivit allt mer uppdelade mellan olika skolor utifrån
socioekonomisk bakgrund och migrationsbakgrund.
• Samtidigt saknas en återkommande och systematisk uppföljning av
skolans likvärdighet och hur skolan klarar det kompensatoriska uppdraget.
• Det saknas också förändringskraft.
Det behövs ett ökat centralt ansvarstagande för skolan,
dess likvärdighet och för arbetet mot skolsegregationen.
Det behövs en uttalad ambition för arbetet mot skolsegregation.
• Utredningen föreslår att krav ska ställas på:
⎯ att huvudmännen aktivt verkar för en allsidig social sammansättning av
elever på sina skolenheter, och
⎯ att rektor har ansvar för att inom givna ramar verka för allsidig social
sammansättning av undervisningsgrupper.
• Utredningen bedömer att staten måste etablera en regional
organisation och att detta bör ske via en regionalisering av Skolverket.
Skolval – nuläget
• Har potential att bryta den segregation boendet skapar men så sker inte i dag. • Det är svårt för huvudmän att verka för en mer allsidig social sammansättning av
elever.
• Dagens ordning leder till ett skolval där vårdnadshavare inte alltid har en faktisk
möjlighet att få önskad skolplacering.
• När olika huvudmän ska placera samma elever uppstår administrativa och
praktiska svårigheter. Många elever är anmälda till flera huvudmän.
• Möjligheten att byta skola när som helst försvårar undervisningen och ökar
administrationen.
• Endast kommunala skolplaceringar kan överprövas och det råder låg insyn i och
därmed kunskap om fristående skolors urval.
Gemensamt skolval
Skolvalet får inte bidra till skolsegregation och bristande likvärdighet. Därför föreslår utredningen:
• Ett gemensamt skolval och skolvalssystem. Alla huvudmän ingår. Alla
vårdnadshavare ansöker om en skolplacering under en bestämd period.
• Huvudmännen anger elevantal och urvalsgrunder. Skolverket har
regionalt dialog om uppgifter och godkänner urvalsgrunder.
• En process för information till vårdnadshavare, placering och
meddelande av plats etc.
• Skolbyten i terminsskiften (undantag: särskilda skäl)
• Barn till vårdnadshavare som inte gör ett val ska inte missgynnas.
Rätten till en skolplacering vid en kommunal skolenhet nära hemmet ska fortsatt finnas.
Skolplacering och urval
• Vårdnadshavares önskemål ska vara styrande.
• Rätten till en skolplacering vid en kommunal skolenhet nära hemmet
ska fortsatt finnas.
• Följande urvalsgrunder ska få användas när fler elever sökt än det finns
plats vid skolan
⎯ syskonförtur,
⎯ geografiskt baserat urval,
⎯ kvot,
⎯ skolspår (kommunala huvudmän) respektive verksamhetsmässigt
samband mellan skolor (enskilda huvudmän), och
⎯ lika möjligheter.
⎯ Färdighetsprov ska fortsatt vara tillåtet i vissa fall
Resurser - nuläget
• Stora skillnader i ekonomiska resurser mellan olika kommuner. Kan
bara delvis förklaras av skillnader i verksamhetens förutsättningar och elevernas behov.
• Kommuner med god finansieringsförmåga avsätter mer till barns och
ungas utbildning än andra kommuner.
• Endast när man räknar in statliga bidrag blir den sammanlagda
ekonomiska resursen för skolan kompensatorisk till sin profil.
• Stora variationer i elevunderlag över tid leder till merkostnader som i
huvudsak bärs av den kommunalt drivna skolverksamheten.
• Långtidsutredningen visar att lärartätheten är högre, men
lärarkompetensen lägre, i skolor med stora utmaningar.
Staten behöver ta ett större ansvar för ökad likvärdighet i skolans resurser
Resurstilldelningen ska vara likvärdig över hela landet och ha en tydlig
kompensatorisk profil. Staten bör använda finansiella styrmedel i syfte att minska de skillnader som finns mellan kommuner och mellan huvudmän.
•Ett flertal riktade statsbidrag bör slås samman till ett sektorsbidrag för skolan.
Sektorsbidraget ska förstärkas med ytterligare 3 miljarder kronor per år från och med 2021.
•Grundbeloppets beräkning ska ta större hänsyn till skillnader i uppdrag mellan
kommunala och enskilda huvudmän
•Bidrag till enskilda huvudmän ska justeras med två månaders fördröjning när en
elev byter huvudman under läsåret
•Hanteringen av tilläggsbelopp för elever med särskilt stöd behöver utredas
vidare
•Ett större statligt ansvar för skolans finansiering är angeläget men behöver
utredas vidare.
Sammanfattningsvis:
• Ett större statligt ansvarstagande behövs • Skolvalet behöver reorganiseras
• I närtid bör staten omforma ett antal riktade statsbidrag till ett sektorsbidrag
och att tillföra mer resurser.
• Frågan om ett mer omfattande statligt ansvar för skolans resurser bör utredas
vidare.
• Staten behöver etablera en regional närvaro och utredningen menar att det bör
ske genom att Skolverket får en regional struktur som kan arbeta med:
⎯ Ett gemensamt skolval
⎯ Systematisk och kontinuerlig uppföljning av likvärdighet och skolsegregation
⎯ Rådgivande & stödjande (systematiskt kvalitetsarbete, uppföljning etc.)
⎯ Fokuserat arbete med att utveckla resultaten där de sviktar som mest.
⎯ Forum för dialog om behovsanalyser och handlingsplaner (sektorsbidrag)
⎯ M.fl. uppgifter så som samverkan mellan huvudmän, lärosäten mm
