Kvinnor och män
i belysning
Västerbotten 2017
HANDLEDNING
1
Handledning: Kvinnor och män i belysning
Denna handledning är ett stöd för dig som undervisar niondeklassare eller gymnasieelever. Syftet med handledningen är att eleverna ska få en inblick i Sveriges jämställdhetspolitik samt de frågor som berör politikområdet. Handledningen inleds med ett avsnitt om förekommande begrepp inom
jämställdhetsområdet, därefter följer ett avsnitt om Sveriges jämställdhetspolitik. Handledningen presenteras i form av två olika valbara spår. Ett spår som följer de jämställdhetspolitiska delmålen och ett spår som följer de åtta teman som presenteras i statistikboken.
Begreppslista
Jämställdhet: Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och rättigheter. Jämställdhet mellan kvinnor och män förutsätter en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld.
Jämlikhet: Jämlikhet avser lika möjligheter, skyldigheter och rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället oavsett till exempel kön, funktion, etnicitet, ålder, könsidentitet, sexualitet etc. Jämställdhet handlar om jämlikhet mellan könen, medan jämlikhet är ett vidare begrepp som kan syfta på vilka grupper eller individer som helst.
Normer: Normer avser det ”normala” eller godtagna beteendet i ett sammanhang. Ett normsystem anger det normala mönster som individers handlingar bör överensstämma med. De är i allmänhet intimt förbundna med sociala värden, och de utgör medel för att förverkliga tillstånd som värderas högt av den samhällsgrupp som bejakar dem.
Kön: En beteckning som används för att skilja på individer beroende på vilken typ av könsceller de producerar. Tvåkönsnormen delar in människor i man och kvinna. Könsidentitet handlar om vilket kön en själv känner sig som, och är inte kopplat till hur ens kropp ser ut. Könsuppdelad statistik utgår vanligtvis från tvåkönsnormen och det är viktigt att poängtera att den typen av statistik osynliggör grupper såsom t.ex. de transpersoner som inte identifierar sig själva som varken man eller kvinna.
2
Sveriges jämställdhetspolitik
Jämställdhetspolitikens övergripande mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Till det övergripande målet följer sex delmål: en jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämställd utbildning, en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet, jämställd hälsa och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Den svenska jämställdhetspolitiken bygger på en förståelse att makt och kön görs och upprätthålls i alla delar av samhället. Kvinnor och män, flickor och pojkar, formas, påverkas och begränsas ständigt av könsstereotyper om hur vi förväntas vara eller inte vara och detta leder till en ojämn
maktfördelning mellan kvinnor och män. Ojämställdhet mellan kvinnor och män är resultatet av den sociala könsmaktsordning som vi alla ingår i, som upprätthåller ojämlika maktförhållanden mellan könen. I detta sociala system är det mannen och det manliga som utgör normen och är överordnad medan kvinnor som grupp är underordnade. I samhället kan vi se detta genom att kvinnor generellt har svagare sociala, ekonomiska och politiska positioner. Den svenska jämställdhetspolitiken tar sikte på att förändra maktförhållandet mellan kvinnor och män inom alla samhällsområden något som måste ske genom att ett maktperspektiv, som bygger på omfördelning och förändring av makt och resurser, genomsyrar allt jämställdhetsarbete oavsett område.
Jämställdhet mellan kvinnor och män skapas där besluten fattas, resurserna fördelas och normerna skapas, och därför måste jämställdhetsperspektivet finnas med i det dagliga arbetet. Det innebär att alla politiska beslut som berör individer ska belysa, analysera och beakta villkoren för kvinnor och män samt för flickor och pojkar.
3
Spår: Delmål
Delmål 1: En jämn fördelning av makt och inflytande
Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet.
Delmål 1 handlar bland annat om den fördelning makt som vårt demokratiska styrelseskick innefattar såsom jämn könsfördelning i det politiska styret av kommuner, landsting, regioner, riksdag och regering. Det omfattar också makt som representeras av företag, medier, trossamfund, folkbildning och utbildning etc. och att kvinnor och män ska ha lika möjligheter att delta i det som formar våra föreställningar, tankar och idéer om oss själva och vårt samhälle.
Tips: Studera avsnittet om makt och inflytande på s. 60 – 64.
Förslag på diskussionsingångar
• Möjligheter, förutsättningar och hinder för att kunna påverka i samhället • Vad innebär makt och inflytande
4 Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
Delmål 2 handlar om hur ekonomiska resurser, till exempel investeringar i utbildning, fördelas mellan kvinnor och män. Det kan handla om lönenivåer, arbetsvillkor och utbildningsnivå, men också om pensioner, sjukersättning och barnbidrag. Målet handlar även om möjligheten att påverka beslut om hur samhälleliga ekonomiska resurser fördelas. Målet omfattar också möjligheten att driva företag på lika villkor och åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken.
Tips: Studera avsnitten om förvärvsarbete på s. 32 – 48 och om inkomst på s. 49 – 53.
Förslag på diskussionsingångar
• Vilka resurser används av kvinnor respektive män
• Fördelar/konsekvenser för kvinnors respektive mäns liv utifrån fördelning av kapital • Åtgärder för att pengar likvärdigt ska investeras i, och nå, både kvinnor och män • Hur ska vi minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män
5 Delmål 3: Jämställd utbildning
Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.
Delmål 3 omfattar hela det formella utbildningssystemet från förskola till universitet och högskola, inklusive vuxenutbildning och yrkeshögskolan. Även bildning och utbildning utanför det formella utbildningssystemet omfattas, till exempel folkhögskolor och studieförbundens
utbildningsverksamhet.
Tips: Studera avsnitten om utbildning på s. 17 – 24, om förvärvsarbete på s. 32 – 48 samt om inkomst på s. 49 – 53.
Förslag på diskussionsingångar
• Synliga mönster för kvinnor och mäns, flickor och pojkars studier och studieval
• Fördelar och konsekvenser av könsbundna utbildningsval för kvinnor och män, flickor och pojkar
6 Delmål 4: En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.
Delmål 4 handlar om att både kvinnor och män ska ha möjligheten, rättigheten och skyldigheten att kunna kombinera arbetsliv och familjeliv. Två exempel från detta område är vård av sjukt barn och anhörigomsorg av äldre.
Tips: Studera avsnittet om barn och familj på s. 25 – 31.
Förslag på diskussionsingångar
• Reflektera kring fördelningen i det egna hemmet och familjen
• Konsekvenser för kvinnor och män orsakade av en ojämställd fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
• Hur kan samhällsmedborgare respektive makthavare agera för en jämnare fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
7 Delmål 5: Jämställd hälsa
Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.
Delmål 5 avser fysisk, psykisk och sexuell/reproduktiv hälsa, och omfattar såväl förebyggande
folkhälsoarbete som åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt hälso- och sjukvård.
Tips: Studera avsnittet om hälsa på s. 11 – 16.
Förslag på diskussionsingångar
• Reflektera kring möjliga scenarion inom området för vård och omsorg som skapar och upprätthåller ojämställd hälsa
• Konsekvenser för den enskilde individen av att kvinnor och män, flickor och pojkar inte erbjuds likvärdig vård
8 Delmål 6: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
I delmål 6 ingår mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, våldtäkt, hedersrelaterat våld och förtryck, sexuella övergrepp, prostitution och människohandel. I begreppet kroppslig integritet ingår också rätten att inte utsättas för sexistiska skämt, könsstereotyp eller sexistisk reklam och sexuella trakasserier.
Tips: Studera avsnittet om kriminalitet på s. 54 till s. 59.
Förslag på diskussionsingångar
• Anmälda misshandelsbrott mot kvinnor och män • Mönster i statistiken gällande brottsutsatthet
9
Spår: Tematiskt
Tema: Befolkning
Studera avsnittet om befolkning på s. 4 - 10.
Förslag på diskussionsingångar
• Fördelningen av kvinnor och män i kommunerna, i och utanför tätorter
• Orsaker bakom inflyttning och utflyttning i länet
• Antalet utrikesfödda kvinnor och män
Tema: Hälsa
Studera avsnittet om hälsa på s. 11 – 16.
Förslag på diskussionsingångar
• Reflektera kring möjliga scenarion inom området för vård och omsorg som skapar och
upprätthåller ojämställd hälsa
• Konsekvenser för den enskilde individen av att kvinnor och män, flickor och pojkar inte
erbjuds likvärdig vård
• Resonera kring vilka grupper som utöver könstillhörighet riskerar sämre hälsa
Tema: Utbildning
Studera avsnittet om utbildning på s. 17 – 24.
Förslag på diskussionsingångar
• Synliga mönster för kvinnor och mäns, flickor och pojkars studier och studieval
• Fördelar och konsekvenser av könsbundna utbildningsval för kvinnor och män, flickor
och pojkar
10
Tema: Barn och familj
Studera avsnittet om barn och familj på s. 25 – 31.
Förslag på diskussionsingångar
• Kvinnors och mäns användning av föräldraförsäkringen
• Antal hushåll där kvinnor och män bor med, respektive utan, barn
• Antalet äldre kvinnor och män med beviljad hemtjänst
Tema: Förvärvsarbete
Studera avsnittet om förvärvsarbete på s. 32 – 48.
Förslag på diskussionsingångar
• Antal förvärvsarbetande och arbetssökande kvinnor, män samt utrikesfödda personer
• Kvinnors och mäns yrkesval
• Kvinnors och mäns företagande
Tema: Inkomst
Studera avsnittet om inkomst på s. 49 – 53
Förslag på diskussionsingångar
• Orsaker bakom inkomstskillnader
• Fördelar/konsekvenser för kvinnors respektive mäns liv utifrån fördelning av kapital
• Åtgärder för att pengar likvärdigt ska investeras i, och nå, både kvinnor och män
11
