V Zfnotat
Nummer: V57 Datum: 1983-01-13
Titel: Prov med nya metoder att förstärka vägar. En byggnads-rapport om markinblandning med emulsion på väg 336 i Jämt-land
Författare: Torbjörn Jacobson Lars Johansson
Avdelning: V
Projektnummer: 4230604-3
Projektnamn: Bär- och förstärkningålagermakadam Uppdragsgivare: Vägverket
Distribution: fri
Statens väg- och trafikinstitut
w Veag-och Trafik-
Pa: 58101 Linköping. Tel. 013-1152 00. Telex 50125 VTISGI S
[ $tit"tet Besök: Olaus Magnus väg 37, LinköpingI N N E H Å L L s F ö R T E C K N I N G
SAMMANFATTNING 1 W N N N wwww b øb êøåêêêêêb øåh b U 1 U ' I U 1 U 1 U ' I U 1 U'I \ 1 0 \ U 1 4 > 0 J Nl -' ( h m m m ( A M F L U N D -4 N N N N M N i -* t -* i -* H i -' H U 1 0 4> L M N H U ' I J ÄU J N H INLEDNINGBESKRIVNING AV PROVSTRÃCKORNA
Läge, terrängförhållande och trafik
Syfte och uppbyggnad
FÖRPROVNING PÅ LABORATORIET
Grusslitlager
Stabilisering med cement och merit
Inblandning med skummad bitumen
BYGGNADSBESKRIVNING Provsträckor vid Sundet Bindemedel
Maskiner
Planerade provsträckor
Utförande - allmänt
Utförande - iakttagelser
Provsträckor vid Melen Bindemedel
Maskiner
Planerade provsträckor
Utförande - allmänt
Utförande - iakttagelser
MATERIALKONTROLLER I SAMBAND MED UTFÖRANDET
AV PROVSTRÄCKORNA
Omfattning
Bitumenemulsion
Vattenkvot och kornkurva på grusslitlager
Restbitumenhalt och kornkurva på "massa"
Bärlager, makadam och beläggningmaterial
Tillverkning av provkroppar Petrografisk undersökning
PROVNINGAR EFTER VÄGENS FÄRDIGSTÄLLANDE
Bärighetsmätning med minifallvikt
Provborrning
Fortsatt provning Tabeller
Figurer Bilagor
SAMMANFATTNI NG
Det anses angeläget att förbättra framkomligheten under främst
tjällossningsperioden på stora delar av det sekundära vägnätet.
Avstängning av vägar under våren är relativt vanligt och anses kosta
samhället stora pengar. Normala förbättrings- eller
förstärknins- åtgärder anses för kostsamma för dessa vägar. Istället
måste nya och billigare metoder utvecklas.
Denna rapport beskriver utförandet av en provväg som gjordes med
alternativa förstärkningsmetoder på en grusväg. Undersökningen
innehåller även en stor mängd data från främst laboratorieprovningar
på material från vägen. Arbetet är beställt av Vägverket, HK/VBv.
I ett relativt tidigt skede bestämde man sig för att göra provet på väg 336 i västra Jämtlands fjälltrakter. Vägen stängs av för trafik i 6 - 8 veckor under tjällossningen. Stenmaterialet i vägens övre
skikt var rikt på finmaterial (ca 25 % material < 0,074 mm).
Fältförsöket föregicks av en litteraturstudie (VTI Notat v 41, P. Höbeda) där olika bindemedel och recept diskuteras. Med ledning av denna studie gav VTI ett förslag på material och recept anpassat till de förutsättningar som gällde för väg 336.
Vägverket gick sedan ut med en förfrågan till entreprenörer att komma in med förslag på arbetsmetoder och recept. Förslaget skulle
innehålla återanvändning och förbättring av vägens övre lager på 15
cm.
Två entreprenörer antogs, nämligen Skanska och ABV. ABV använde sig av en metod med vilken man fräser ned bindemedel direkt i befintlig vägbana. Skanska använde en metod med vilken stenmaterialet rivs loss ur vägen och sedan förs till en kombinerad blandare och
utläggare (Mix-Paver) som blandar in bindemedel i stenmaterialet. Förutom att studera de olika arbetsmetodernas lämplighet ville man
undersöka inverkan av bindemedelshalt (bitumen och tillsats av
cement) samt kornstorleksfördelning.
Provsträckorna utfördes under september 1987. ABV gjorde 4
provsträckor med 3,5 , 4,0 resp 4,5 % restbitumenhalt. På ett par av
sträckorna spreds även 2 % cement. Skanska utförde 5 provsträckor med
restbitumenhalt på 2 eller 4 %. På några av dessa sträckor
inblandades också cement och makadam. Dessutom gjorde Vägverket två
egna provsträckor. Den ena med en normal grusförstärkning och denandra lämnades utan åtgärd (endast hyvling av befintligt slitlager).
Flertalet provsträckor förseglades eller belades med ytbehandlig. Provsträckorna kommer att följas upp under 1988. I ett första skede
1 INLEDNING
Behovet av enkla och billiga förstärkningsmetoder för vägar med svag överbyggnad har under senare år ökat bl a beroende på den allt
intensivare trafiken och ökade trafiklaster. Stabilisering eller
modifiering av i vägen befintligt material med bindemedel är relativt
billiga metoder som då och då används. Bindemedel som kan användas
vid markinblandning är kalkhydrat, hydrauliska bindemedel
(portlandcement, hyttsand och flygaska) och bitumen (emulsion och skumbitumen), jfr VTI Notat v 41. Med stabilisering menas normalt en relativt hög bindemedelshalt varvid stenmaterialet i sin helhet blir täckt med exempelvis bitumen. Stenmaterialet blir då helt bundet. Vid
en så kallad modifiering, förblir däremotdelar av stenmaterialet
obundet. Syftet med modifieringen är att binda ihop delar av det
finare materialet så att känsligheten för vatten minskar.
I samband med VFZ:s planer på förstärkning av väg 336, Järpen
-norska gränsen (den del av vägsträckningen som har grusvägbana)
kontaktades VTI i slutet på 1986 av Vägverket angående förslag på
lämpliga åtgärder och medverkan i planerade provvägsförsök och VTI
erhöll ett prov på stenmaterial för inledande
laboratorieundersökningar. Inledningsvis gjordes en
litteraturundersökning (VTI Notat nr 41, P.Höbeda) där en genomgång °av lämpliga metoder och bindemedel vid stabilisering och modifiering
av svaga vägöverbyggnader görs. Den undersökningen resulterade i att Vägverket i samarbete med VTI, Skanska och ABV planerade en provväg
till hösten 1987. Provvägsförsöket kom att utföras på så sätt att
entreprenörerna själva fick bestämma utrustningar och "recept", på grundval av egna erfarenheter och laboratorieprovningar. På så sätt kom bindemedel och sammansättningar att avvika från VTI:s
förprovningar på laboratoriet.
2 BESKRIVNING AV PROVS'I'RÄCKORNA
2.1
Läge , terrängförhållande och trafik
Provsträckornas läge valdes av VFZ och de är belägna på väg 336 i västra Jämtlands fjälltrakter. Västra delen av vägen (5 mil närmast Norge) består av grusväg med slitlager av starkt nedslitet
skifferhaltigt materiala Grusslitlagret består till ca 25% av finmaterial (material < 0,074 mm)° Provsträckorna ligger dels
placerade ca 5 km väster om Kallsedet (vid Sundet), dels ca 3km från norska gränsen (vid Melen). Anledningen till att provsträckorna
ligger på två skilda platser var att Vägförvaltningen i samband med
provvägsförsöket samtidigt ville förstärka ett särskilt dåligtvägavsnitt vid Sundet och två broar med grusslitlager vid Melen. ,,
Denna del av Jämtland har hög nederbörd och dräneringen vid vägen är
bitvis dålig. Under våren är vägen under ca 6 veckor avstängd för
uppstår under våren. Förutom riklig nederbörd ger snödrev ett tillskott av väta under våren då solen lätt smälter snön. Enligt Vägförvaltningen är dock undergrunden så stabil att tjälskador ej
förekommer. Vägen är byggd med bärlager och acceptabel från
bärighetssynpunkt, frånsett ytuppmjukningen. Förutsättningarna för en stabilisering eller modifiering av det övre lagret bör från de
synpunkterna vara gynsamma.
Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) var för år 1987 ca 100 fordon varav en
relativt stor del utgörs av timmerbilar.
2.2 Syfte och uppbyggnad
Syftet med undersökningen är att se om någon eller några av nedan beskrivna metoder eller materialsammansättningar fungerar på ett tillfredställande sätt på ett finmaterialrikt skiffermaterial under rådande stränga klimat. Kravet var att åtgärden bör resultera i förbättrad bärighet (stabilitet) under tjällossningsperioden, dvs stenmaterialet bör bli okänsligt för vatten.
De variabler som man ville undersöka var: olika inblandninsmetoder, olika restbitumenhalter, effekt av cementinblandning samt effekt av
makadaminblandning (förändrind av kornstorleksfördelning). Som jämförelse medtogs också förstärkning med grusbärlager samt en referenssträcka med befintligt slitlager.
Med tanke på den höga halten finmaterial (< 0,074 mm) i
stenmaterialet var en stabilisering ej ekonomiskt försvarbart då en
mycket stor mängd bitumen skulle behövas för en fullständig bindning av stenmaterialet. De recept entreprenörerna (och Vägverket) valde innebar restbitumenhalter mellan 2 och 4,5 vikt-%. Denna
bindemedelshalt ger endast en partiell
bindning av stenmaterialet varför valda metoder närmast är att
betrakta som en modifiering.
3
FÖRPROVNING PÅ LABORATORIET
3.1 Grusslitlager
I slutet på 1986 översände vägförvaltningen i Jämtland till VTI ett prov på grusslitlager (100 kg). Provet siktades och
kornstorleksfördelningen framgår av figur 1.
Plasticitetsindex bestämdes till 0 (dvs materialet är ej
vattenhållande) och flytgränsen till 16. Enligt utlänska normer för
till de låga värdena för aktuellt material är att skiffern utgörs av metamorf (omvandlad) fjällskiffer och inte av lerskiffer.
3.2 Stabilisering med cement och merit
På ett tidigt stadium då val av bindemedel ej bestämts tillverkades
provkroppar med tillsats av std. cement och merit (mald hyttsten
,restprodukt från järnverk). VTI har relativt stor erfarenhet av nämnda hydrauliska bindemedel i stabiliseringssammanhang.
Provkropparna har tillverkats enligt sk. tung instampning, lagrats vid 20 grader celsius (7, 28 resp 90 dygn) och provtryckts
(deformationshast. 1,25 mm/S). Resultaten redovisas i tabell 1.
Humusgraden kontrollerades dessutom genom natronlutprov och befanns vara 1 (lämpligt material enligt Sv. Cementförenings skala ).
Acceptabel tryckhållfasthet (5 - 6 Mpa efter 28 dygns lagring)
erhålls med 8 procents inblandning av cement eller merit.
Tryckhållfastheten ökar med lagringstiden och bindemedlen verkar
ha avsedd effekt på skiffergruset.
3.3 Inblandning med Skummad bitumen
En metod som bl.a använts i Norge och i något fall i Sverige (väg 88
, Strömsund) är inblandning med skumbitumen. Skummad bitumen är
speciellt lämpad för inblandning i finmaterialrika material då skum har stor volym och lätt går att blanda med grusmaterialet. En fördel då man använder skumbitumen är att det tillförs lite vatten i
stenmaterialet vid blandningen (skumbitumen innehåller bara ca 1
viktm8 vatten). Vid användning av emulsion är det risk att packningen
försvåras på grund av för hög vattenkvot.
Sommaren 1987 tillverkade personal från VTI provkroppar av grus och
skumbitumen med och utan tillsats av cement vid Hesselbergs laboratorium i Moss i Norge eftersom fungerande utrustning ännu
intefanns i Sverige. Laboratoriet har utrustning för tillverkning av
skum i laboratorieskala. Stenmaterialet blandades först med cement och vatten, skumbitumen (ca 4% restbitumen) tillsattes under fortsatt blandning (1% DHBG vidhäftningsmedel inblandat i bitumen B700).
Marshallprovkroppar tillverkades av massan. Provkropparna lagrades ett dygn vid 40 grader celsius före lagring vid rumstemperatur. Provkropparna undersöktes på VTI efter varierad lagringstid med avseende på resilientmodul, draghållfasthet, frostbeständighet och
restbitumenhalt. Resultaten redovisas i tabell 2 och 3.
Både resilientmodulen och draghållfastheten ökar med ålder och
cementkvot (7 och 28 dygn resp O, 1, 2 % cement). Cementinblandningen
verkar således haft avsedd,verkan. Enligt VTI:s frys-töväxlingsförsök
där vattenmättade provkroppar utsätts för upprepade frys resp
töperioder försämras dock hållfastheterna påtagligt (drygt halverad
Tyvärr blev inga provsträckor med skumbitumen utförda i
provvägen, utan endast bitumenemulsion kom att användas. Planerad provning med bitumenemulsion kunde inte genomföras pga att lämpligt bindemedel inte kunde erhållas vid tidpunkten för undersökningen.
4 BYGGNADSBESKRIVNING
4.1 Provsträckor vid Sundet
4.1.1 Bindemedel
Bitumenemulsion av typ BEGOS (betecknas E112 enl Nynäs) levererades
från Nynäs AB i Nynäshamn.
-Standard P cement levererades i 50 kg säckar.
4.1.2 Maskiner
Blandarläggare typ Midland Mix Paver med strängupptagare tillhörande Skanska. Normalt används en Midland Mix Paver till framställning och utläggning av emulsionsbetong. Maskinen ser i stort sett ut som en
vanlig asfaltutläggare , skillnaden är dock stor. I Mix-Paverns tråg
tippas nämligen stenmaterial varefter detta transporteras in i en tvångsblandare som är inbyggd i maskinen I blandaren tillföres kontinuerligt stenmaterial och bitumenemulsion genom volymetrisk .
dosering. Emulsionen förvaras i en tank på maskinen. Från blandaren
förs "massan" via skruven till en vibrerande skrid som åstadkommer en yta färdig att vältas.
Vält typ Dynapac CC 41 tillhörande Skanska.
Lastbil med tank från Skanska för transport av emulsion från depåtank
till Mix Paver.Väghyvel (med rivare baktill) med förare från Vägverket (ao Järpen). Frontlastare, värt Dynapac CC 20, lastbil och en man från Vägverket
(ao Järpen).
Försegling och ytbehandling utfördes av Vägverkets beläggningspatrull
4.1.3 Planerade provsträckor
Sex provsträckor a 100 meter och på 6,5 meters Vägbredd planerades enligt nedan:
Sträcka Stabiliserat Restbitumen- Cement- Makadam- Beläggning
djup halt halt inblandning
nr cm vikt-% vikt-%
1 15 4.0 0 nej nej
2 15 2.0 0 ne YlG
3A 15 2.0 0 20-30 % Försegling
3B 15 2.0 1 20-30 % Försegling
4 10 cm befintligt material borttages och YlG
ersätts med nytt bärlager.
5 Befintlig yta justeras. YlG
d_---u_um-_---øtan-mmm--mnu---4--u_---_m----mm
m---__-ü-_---m-Provsträckorna nr l-BB skulle utföras i huvudsak av Skanska medan provsträckorna nr 4 och 5 var referenssträckor och skulle utföras av Vägverket.
I det preliminära programmet föreslogs att emulsion av typ BESOMY skulle användas vid stabiliseringen av sträckorna nr l-3B (i stället användes emulsion typ BEGOS, typ E112 enl Nynäs beteckning).
0
4.1.4 Utförande - allmänt
Följande sträckor utfördes:
Sträcka Sektion Stabiliserat Restbitumen- Cement- Makadam-
Belägg-djup halt halt inblandning ning
nr km cm vikt-% vikt-%
1
75/075
15
4 0
O
nej
nej
2 75/175 15 2.0 0 nej YlG 3A 75/275 15 2.0 0 20-30 % Försegling3B
75/375
15
2.0
1
20-30 % Försegling '
1B 75/475 15 4.0 0 nej YlG4 75/538 10 cm befintligt material borttages YlG
och ersattes med nytt bärlager
5
75/638-
Befintlig yta justeras.
YlG
En skiss över läget för provsträcka nr 1 (befästning) ges i bilaga 1.
Provsträckorna utfördes inom sektionerna 75/075 - 75/738 (O/OOO i
Järpen) och är belägna ca 6 kilometer väster om Kallsedet.
Sträckorna nr 1, 2, 3A, BB och 13 utfördes i följande moment:
1. Lossrivning av material ur vägbanan med väghyvelns rivartänder (monterade baktill).
2. Krossning (med stålvalsvält) av de klumpar som bildats vid
lossrivningen.3. Utläggning av makadam från lastbil och avjämning med väghyvel (enbart sträckorna nr 3A och 33).
4. Strängläggning av stenmaterialet med väghyvel.
5. Spridning av cement på det stränglagda materialet (endast str. 3B)
6. Upptagning av strängen med speciell strängupptagare monterad fram
på Mix-Pavern. Blandning och utläggning med Mix-Pavern.
7. Packning med vibrerande stålvalsvält Dynapac CC 40.
Arbetena utfördes på i huvudsak en väghalva i taget. För att erhålla
ett stabiliserat skikt på 15 cm skulle varje sträng ha ett en
tvärsnittsarea på 0.55 m^2 (enl Skanska).
På sträcka nr 4 utlades grusbärlagret från lastbil varefter det
avjämnades med väghyvel.
4.1.5 Utförande - iakttagelser
Provsträckorna nr 1, 2, 3A, 3B och 18 stabiliserades 15-16 sept 1987.
medan sträckorna nr 4 och 5 utfördes den 16-17 sept. Beläggningen
påfördes den 17-18 sept.
Väderleken var förhållandevis hygglig under försöken. Den 15/9 förekom några lätta regnskurar och temperaturen varierade mellan 4 och 9 grader c. Temperaturen i gruset på vägen uppmättes till 4
grader på morgonen. På morgonen den 16/9 var det 3 grader c i luften och det förekom lätta snöbyar under förmiddagen. Den 17/9 var det
omkring halvklart och några plusgrader.
Ett stort antal stora stenar (kattskallar) plockades bort efter Mix-Pavern.
Sträcka nr 1 och g;
Restbitumenhalt: 4.0 resp 2. O viktu%
Bindemedelsåtgång och grusåtgång i ton avläst på Mix-Paver:
Emulsion Grus
Sträcka 1 drag 1: 5,69 84,7
Sträcka 1 drag 2: 4,52 65,5
Sträcka 2 drag 1: 2.78 77.4
Sträcka 2 drag 2: 2,57 '72,0
Hela bredden som skulle förstärkas (6,5 m) revs med väghyveln
varefter välten sönderdelade klumparna. Därefter hyvlades materialet
på vänster väghalva ihop till en sträng..
Mix-Pavern med strängupptagare blandade i emulsionen och lade ut
"massan" varefter packning utfördes med välten. Då vänstersidan var
klar för trafikering, drog väghyveln ihop strängen på höger väghalva
som sedan behandlades på samma sätt.
På vissa ställen i vänstersträngen uppmättes en genomsnittsarea på
.
0,44-0y48 m^2 vilket ger en tjocklek på 12-13 cm packat stabiliserat lager. I högersträngen uppmättes strängens area till 0,37 m^2 vilket motsvarar ca 10 cm packat lager. Orsaken till bristen på material var att det troligen inte fanns mer slit- eller bärlager i.vägen. Hyveln var på vissa ställen nere i förstärkningslagret med rivartänderna. Efter Mix-Pavern uppmättes tjockleken till 18 cm på opackad
stabilisering (sträcka nr 1).
Temperaturen i "massan" på sträcka nr 1 uppmättes till 15 grader C.
På sträcka nr 2 uppstod problem med strängplockaren då denne började
ta upp stora stenar ur underlaget som hyveln hade blottlagt. Massan
såg ut att vara ganska jämnt blandad både på sträckorna nr 1 och 2.
Den färdiga ytan hade en del ojämnheter i längsled. Sträcka nr 2
tycktes vara stabilare på grund av lägre vätskemängd än på sträcka nr 1.
Sträcka nr 3A och 3B:
Bindemedelsåtgång och grusåtgång i ton avläst på Mix-Paver:
Emulsion Grus Sträcka 3A drag 1: 2,88 81,0 Sträcka 3A drag 2: 3,16 89,4 Sträcka 3B drag 1: 2,52 72,0 Sträcka 3B drag 2: 3,03 85,3Cementen spreds i strängen, säck för säck, med hjälp av frontlastare.
En säck (50 kg) spreds på 5 meter sträng. Från början var det tänkt att dosera ut cementen med en kantstödsläggare. Denne gav dock för stor matning varför cementen skyfflades ut för hand via hålet i kantstödsläggaren.
Arean på strängen mättes till 0,42 m^2 på sträcka nr 3A och 0,40 m^2
på sträcka nr 3B. Tjocklek på opackad stabilisering var på sträcka nr
3A 11-12 cm (höger sida) och på sträcka nr 33 12-17 om (båda
sidorna).
Sträcka nr 1B:
Restbitumenhalt: 4.0 vikt-%
Bindemedelsåtgång och grusåtgång 1 ton avläst på Mix-Paver:
Emulsion Grus
Sträcka 1B drag 1: 3,09 44,9
Sträcka 1B drag 2: 3,30 48,9
Sträcka nr 1B tillkom för att all emulsion skulle förbrukas.
4.2 Provsträckor vid Melen
4.2.1 Bindemedel
Ca 40 ton bitumenemulsion av typ BE60$ med 60 vikt-% B370 levererades
från Trondheim där Nodest Vei A/S tillverkat emulsionen.
Cement levererades i 50 kg-säckar på 6 st pallar (6 ton). Cementtyp troligen Standard M.
4.2.1 MaSkiner
En fräs tillverkad av Nodest Vei A/S typ "Nodemfres" användes. Fräsbredden kan varieras från 2,75 till 3,25 meter. I detta fall
användes 2,75 meters fräsbredd. Den var byggd på ett chassi från en
schaktvagn och hade två frästrummor. Den första trumman fräser uppmaterialet ur vägen. I denna trumma tillsätts också emulsion genom en ramp med munstycken. Därefter passerar materialet den andra
lO
trumman som gör att man får en homogen inblandning av emulsion.
Fräsen har en tank som rymmer ca 7 ton bindemedel. Totalvikt ca 40
ton. Fräsen kördes av två man. Fräsen lägger den färdiga "massan" i en sträng.
En lastbil med vattentunna (V.V ao Järpen). Väghyvel (V.V ao Järpen).
Lastbil med sand/saltspridare av typ Epoke för spridning av cement (V.V ao Järpen ). Spridningsbredd ca 2,2 m.
Vält av typ Dynapac CC 20 (V.V ao Järpen).
4.202 Planerade provsträckor
Två provsträckor planerades enligt nedan:
.-uø mun--uquu-nu_sina-_c--m-anamma-u--_mm--m_----_-mmmmmm--
--Sträcka Längd Bredd Fräsdjup Restbitum. Cement
halt halt
nr m m cm vikt-% vikt-%
1 100 6,5 15-20 4.5 0
2 100-150 6,5 15w20 4,5 2
Vid proportioneringen räknade Nodest med att grusvägbanan hade
skrymdensiteten 2,0 kg/dm^3. Provblandningar gjorda av Nodest på
laboratoriet visade att emulsion (60 vikt-% bitumen) borde spädas ut med vatten till 40 vikt-% bitumen för att'erhålla god inblandning med det finmaterialrika gruset.
4.2.3 Utförande - allmänt
Följande provsträckor utfördes:
Sträcka Längd Bredd Fräsdjup Restbitum. Cement Sektion
halt halt
nr
m
m
cm
vikt-%
vikt§%
m
6
100
6,5
15
4,0-4.5
0
0/00000/100
7
75
6,5
15
4,0
2
0/100w0/175
8
50
6,5
15
3,5
2
0/175w0/225
9
40
6,5
15
4,0
0
0/225nO/265
Provsträckorna är belägna ca 28 kilometer väster om Kallsedet.
En skiss över provsträckorna lämnas i bilaga 2.
Inom sträcka nr 6 och 9 låg broar med grusslitlager som också
ll
Sträcka nr 9 gjordes för att förbruka all emulsion. PÅ sträcka nr 6 användes utspädd emulsion (40 vikt-% B370). På de övriga sträckorna, utom en mindre yta på sträcka nr 7, användes outspädd emulsion (60 vikt-% B370).
Två olika typer av ca 15 cm tjock stabilisering utfördes:
Typ A: 1.
Hyvling så att lämplig skevning och bombering erhölls.
2. Fräsning och inblandning av emulsion.
3. Justering med väghyvel.
4. Packning..
Typ B: 1.
Hyvling så att lämplig skevning och bombering erhölls.
2. Spridning av cement.
3. Fräsning och inblandning av emulsion och cement. 4. Justering med väghyvel.
5. Packning.
Fräsning och inblandning gjordes i tre drag med första draget i
vänster vägkant (riktning mot norska gränsen), andra draget i vägmitt och sista draget i höger vägkant. Drag 1 och 2 gjordes som hela drag
, dvs samtliga munstycken öppna i bindemedelsrampen. Andra draget
överlappade det första med 10-15 om. I det tredje draget återstod ca 1 meter av vägbanan att stabilisera varvid enbart ca 35 % av rampens munstycken var öppnade.
Strängen efter fräsen jämnades ut med väghyveln för att ge möjlighet
för trafiken att komma fram. Då tredje strängen var fräst kunde väghyveln slutligen forma till vägytan. Packning utfördes därefter med välten (CC 20). På sträckorna med cementinblandning spreds cementen ut alldeles innan fräsningen utfördes.
Avsandning gjordes i syfte att skydda ytan från regn.
4.2.4 Utförande - iakttagelser
Provsträckorna utfördes den 10 september. Under dagen rådde
uppehållsväder (sol, +11 C) men under efterföljande dygn förekom
12
Sträcka nr 6:
Restbitumenhalt: 4,0=4,5 viktø%
Drag l: sekt. 0/000u0/060 restbitumenhalt 4,5 vikt-%
Drag 1: sekt. 0/060-0/100 restbitumenhalt 4,0 vikt-%
Drag 2 och 3: restbitumenhalt 4,0 vikt-%Bindemedelsåtgång avläst på
fräsen:
Drag 1: 8535 liter Drag 2: 7909 liter Drag 3: 2145 liter
Fräsens hastighet var 4 meter/minut. Temperaturen i "massan" bakom fräsen var 20 C. Hyveln drog med sig för mycket "massa" i början på drag l. Minskningen av restbitumen från 4,5 till 4,0 vikt-% gjordes för att sänka vätskeöverskottet i "massan". Vägbanan tenderade att bli instabil pga vätskeöverskott.
Sträcka nr 7:
-Restbitumenhalt: 4,0 Vikt-% Cementhalt: 2,0 vikt-%
Bindemedelsåtgång avläst på fräsen:
Drag l: sekt. 0/100-0/140 , 3284 liter
Utspädd emulsion användes i början av stabiliseringen (fram till sekt. 0/140 , drag l). Därefter användes enbart outspädd emulsion. Fräsens hastighet ändrades till 6 meter/minut vid övergång till outspädd emulsion,
Cementen spreds väldigt ojämnt, Betydligt mer cement än enligt
receptet spreds på höger körbana (högra sidan; mot Norge) och vid fräsningen föstes härvid cementen framför frästrumman. Bitumenet blev ej så väl inblandat i gruset som vid sträcka nr 6. En del större
bitumen/finmaterial-bollar bildades. Sträcka nr 8:
Restbitumenhalt: 3.5 vikt-%
Cementhalt: 2 Vikt-%
Bindemedelsåtgång avläst på fräsen:
Drag 1: 3868 liter;sträcka 7 O/l40-O/l75+sträcka 8 0/175-0/225
Drag 2: 6246 liter;sträcka 7 0/100-0/175+sträcka 8 0/175-0/225
Drag 3: 5989 liter;sträcka 7 O/lOO-O/l75+sträcka 8 0/175-0/225 Outspädd emulsion användes för provsträckan. Cementen blev jämnt spridd över sträckan.
I drag 3 bildades på ytan en hel del bollar av bitumen-finmaterial, möjligen beroende på att en del av cementöverskottet på sträcka nr 7
forslades med fram till sträcka nr 8. Ett flertal stora stenar förekom i "massan" (drag l).
13
Sträcka nr 9: '
Restbitumenhalt: 4,0 vikt-%
Bindemedelsåtgång avläst på fräsen:
Drag 1: 2114 liter Drag 2: 1663 liter Drag 3: ej avläst
Emulsionen var outspädd.
5 MATERIALKONTROLLER I SAMBAND MED UTFÖRANDET AV PROVSTRÄCKORNA
5.1 Omfattning
Ett prov av vardera emulsionstyp togs ur manluckan på transportbilen. 8 prov togs på befintligt grusslitlager innan materialet
stabiliserats. Prov på "massan" togs i förutbestämda provpunkter (i allmänhet 6 stycken per provsträcka). Vid några provsträckor
tillverkades provkroppar enligt sk tung instampning. Detta gjordes
för att kontrollera massans hårdnande vid rumstemperatur. Prov togs även på makadam, bärlager och beläggningsmaterial.
Proven på "massa" analyserades på VTI med avseende på vattenkvot,
kornkurva och restbitumenhalt. Emulsionerna analyserades enligt Vägverkets (BYA:s) specifikationer. Förutom VTI:s provtagningar gjordes också provtagningar av personal från Skanska och Nynäs.
5.2 Bitumenemulsion
Två olika emulsioner användes, den ena var tillverkad av A/S Nodest i Norge och den andra kom från Nynäs i Sverige. Båda emulsionerna var
av typen katjoniska, långsambrytande och med ca 60 vikt-%
restbitumenhalt. Typen benämns i Sverige BE6OS. Emulsionen från Nodest var tillverkad på bitumentyp 3370 medan Nynäs-emulsionen var en emulgerad bitumen typ 8180.
Fullständig analys (enligt BYA) gjordes på båda emulsionerna. Dessutom utfördes partikelstorleksfördelning med VTI:s
lasergranulometer. Resultaten framgår av tabell 4 och figur 2. Nodest-emulsionen är ej godkänd enligt BYA:s krav vad gäller:
- återstoden efter destillation (restbitumenhalt)
- silrest
14
Nynäs-emulsionen är godkänd enligt samtliga BYA:s krav.
Att Nodest-emulsionen inte klarar restbitumenhalten beror kanske på att man i de norska specifikationerna inte kräver mer än lägst 57 vikta% restbitumen. Det kan även vara en följd av inhomogenitet i provet vilket framgår av silrestprovet. Den relativt höga silresten kan bero på en underdosering av emulgator, vilket gör emulsionen mindre stabil. Silrestprovet efter 28 dygns lagring visar ingen
ökning av silrest, vilket kan tyda på att emulsionen trots allt är
stabil. Silrestproven ger dock ej svar på om partiklarna flockulerat
(reversibel) eller om de koalescerat (irreversibel).
Jämfört med Nynäs är emulsionen från Nodest avsevärt mer "finmalen" vilket bl a ses av medianstorleken på bitumenpartiklarna. Ju fler fina partiklar en emulsion innehåller desto mer emulgator behövs för att få en stabil emulsion. Troligen beror skillnaden i
partikelstorlek till stor del på att helt olika bitumentyper använts. Nynäs har nyttjat en betydligt hårdare bitumen. Andra faktorer som inverkar på partikelstorleksfördelningen hos emulsion är kvarnens egenskaper, temperatur och viskositet i de olika faserna vid
tillverkningen och mängd och typ av emulgator. Om dessa sistnämnda faktorer vet vi dock inget.
Det anses att partikelstorleksfördelning tillsammans med
emulgatorkomposition och pHovärdet har avgörande betydelse för
emulsioners vidhäfftning, lagringsstabilitet och brytegenskaper. Om man väljer ett emulgatorsystem som ger en finmalen ensgraderad
*emulsion minskar benägenheten för sedimentation, vidhäfttningen
förbättras och fördelning av bitumen över stenaggregat blir enklare.
5.3
vattenkvot och kornkurva på grusslitlager
Kornstorleksfördelningen för grusslitlagret framgår av figur 3.
Proven är tagna mitt på varje provsträcka (ett prov per sträcka) och på det övre skiktet. Finmaterialhalten varierar mellan 19 och 26 % medan andelen grovt material (> 16 mm) är liten. Kornkurvan varierar
lite mellan de olika proven och någon systematisk skillnad i
kornstorlek mellan provsträckorna vid Sundet och Melen föreligger ej.
Provsträckorna vid Melen (sträckorna nr 6 och 8) uppvisar högre vattenkvot (6,0 %), än sträckorna vid Sundet (4,5 %). För hög
vattenkvot i gruset medför att packningen försvåras och försenar även
massans
hårdnande.
5.4
Restbitumenhalt och kornkurva på "massa"
Sammanlagt togs 40 st prov av "massan" omedelbart efter Mix-Pavern
eller i strängen efter fräsen. Prov togs dels ytligt, dels djupare
( 0-10 cm resp 5-15 om vid läggningen med Mix-Pavern eller i strängens övre eller undre del vid fräsningen). Samtliga prov
15
analyserades med avseende på restbitumenhalt och
kornstorleksfördelning. Resultaten redovisas i tabell 5 och fig. 4
och 5.
Prov§träckorna g; 1-33 (Mix-Paver) uppvisar restbitumenhalter mycket nära receptet. Spridningen mellan enskilda prov är dessutom liten. Finmaterialhalten varierar mellan 15 och 25 %, de lägsta värderna för sträckorna med makadaminblandning ( finmaterialhalten minskar med ca 4 procentenheter för sträckorna med makadaminblandning). Andelen
grovt material, > 16 mm, är ca 17 % för sträckorna med * makadaminblandning medan de andra sträckorna har ca 7 %.
Provsträckorna nr 6-8 (fräs) uppvisar restbitumenhalter som ligger klart under de planerade. Istället för 3,5-4,5 vikt-% som receptetet
föreskriver erhölls restbitumenhalter på 2,5-3,3 vikt-%, alltså
ungefär en procentenhet mindre restbitumen. Finmaterialhalten ligger på ca 16 % medan andelen grovt material är ca 10 %. Andelen grovt material (>16 mm) varierar dock betydligt mellan de enskilda proven
(mellan 1 och 35%). Kornstorleken på grusmaterialet är grövre för
sträckorna nr 6-8 jämfört med sträckorna nr 1-3B.
5.5 Bärlager, makadam och beläggningmaterial
Kornkurvan på ostabiliserat grusbärlager (sträcka nr 4) framgår av
figur 6. Materialet är ej godkänt enligt BYA:s krav för bärlager
(kurvan skär tre gränslinjer). Kornkurvan för makadamen som blandades
in i sträckorna nr 3A och BB och ytbehandlingsstenen framgår av figur 6.
5.6 Tillverkning av provkroppar
I syfte att studera stabiliseringens hårdnande tillverkades
provkroppar i fält enligt tung instampning med material från några
provsträckor. Framförallt cementinblandningens verkan på
hållfasthetsutvecklingen är intressant att kontrollera (relevanta provningsmetoder saknas dock för denna typ av material) så
tillsvidare har endast okulärbedömning av provkropparna gjorts och
redovisas i bilaga 3. Prov med hög vattenkvot har sjunkit ihop av egentyngden. De flesta provkropparna är dock opåverkade.
5.7 Petrografisk undersökning
Petrografisk undersökning (utförd av geolog) har gjorts på stenmaterial större än 8 mm och redovisas i bilaga 4.
Befintligt grusslitlager i vägen består av ca 50 vikt7% hård till
medelhård fyllit (fjällskiffer) och 50 vikt-% gnejs och grönsten. Ovriga använda material (makadam, ytbehandlingssten och bärlager)
16
6 PROVNINGAR EFTER VÄGENS FÄRDIGSTÄLLANDE
6.1 Bärighetsmätning med minifallvikt
Några dagar efter provvägens färdigställande utfördes
bärighetsmätningar på vägytan med VTI:s minifallvikt. Avsikten med mätningarna var i första hand att jämföra provsträckornas
elasticitetsmodul (relativ mätning).
En beskrivning av utrustningen ges i bilaga 5. Principen för metoden
är att en platta belastas genom att en vikt får falla på den och
nedsjunkningen i plattans centrum och kraften registreras på ett
mätinstrument. Från erhållna mätresultat beräknas E-modulen.
Mätmedoden kan dock ge något osäkra resultat bl a beroende på
begränsad djupverkan och att stora stenar i vägytan stör deflektionen
(nedsjunkningen)° Vanligast är att fallviktsmätningar utförs med
S-tons fallvikt vilket avses att göras för provvägen sommaren 1988. Resultaten redovisas i tabell 6. De erhållna E-modulerna är mycket låga och värdena är endast användbara för en relativ
materialklassificering. Provsträckorna nr 6 och 7 erhåller de högsta E-modulerna vilket delvis kan förklaras med att sträckorna vid
tidpunkten för mätningarna legat 5 dygn längre än övriga sträckor. Sträckorna med makadam och cementinblandning ger något högre
E-moduler än motsvarande sträckor utan inblandning.
6.2 Provborrning
Provborrningar utfördes ca en månad efter vägens färdigställande. Avsikten var i första hand att bedöma det stabiliserade materialets tillstånd före vintern. Ordentlig bindning i materialet innan
tjälningen är en förutsättning för att förhindra ytuppmjukning av
vägbanan under våren. Eventuellt kan också frostpåverkan nedsätta
materialets hållfasthet.
Provborrningarna gjordes vid samma sektioner som vid tidigare
provtagningar av "massan". Sammanlagt 21 borrningsförsök utfördes. Bindningen i materialet bedömdes okulärt då borrkärnonas kvalitet ej medgav någon relevant tryckprovning. Resultaten framgår av tabell 7.
Någorlunda hela borrkärnor erhölls från de sträckor som har ca 3.5-4
vikt-% restbitumen vilket tyder på att materialet i alla fall bundit,
trots den sena utläggningen. Övriga blandningar gav trasiga
borrkärnor men materialen har viss bindning (klumpar erhålls). Någon effekt av cement eller makadaminblandningen är svår att se. Det
verkar vara svårt att i praktiken, vid markinblandning, få så homogena material som vid laboratorieförsök. Vid tidigare
provborrningar på liknande material (dock ej så finkornigt grus) har
det också varit svårt att få hela kärnor vid en så låg
17
under varmare årstid.
Lagertjocklekarna är genomgående mindre än de 15 om som planerats (i genomsnitt 11 cm). Orsaken beror till stor del på att vid nämnda
djup började grov sten rivas loss ur vägen vilket då försvårade
blandningen av "massan" (utrustningen kan ta skada).
6.3 Fortsatt provning
Under 1988 planeras provborrningar och fallviktsmätningar av provvägen. Viktigt är också att bedöma provsträckorna under
tjällossningsperioden. Omfattningen av provningarna bestäms till stor
Tabell 1.
Packnlngskurva Och tryckhållfasthet.
Blandnlngar av grus och cement resp merlt.
STENMATERIAL MERIT CEMENT ÅLDER LAGRINGS VATTEN TORR TRYCK C 0-15 MM ) KVOT KVOT TEMP. KVDT SKRYMD. HÅLLF.
VIKT-% VIKT-% VIKT-% DYGN C VIKT-% T/M3 MPA
100 - - - - 3 2 25 -100 - - - - 3 2 30 -100 - - - - 2 2 23 -2 8 - 7 20 5 2.28 2 8 92 8 G 28 20 5 2.26 4.8 ?2 8 - 30 20 5 2.25 8.8 92 - 8 7 20 5 2.25 5.4 92 - 8 28 20 5 2.25 6 0 92 - 8 90 20 5 2.24 ?.5 Tabell 2.
Re5111entm0dul. draghållfasthet och restbltumenhalt. Blandnlngar av grus och skumbltumen med eller utan tlllsats av cement.
CEMENT ÅLDER RESILIENT PRESSDRAGPROVNING RESTBITUMENHALT
KVOT MODUL DRAGHÅLLF. BROTTDEF. RECEPT ANALYS
VIKT-% DYGN MPA KPA MM VIKT-% VIKT-%
0 7 1280 280 1 50 4 0 3 8
l 7 3680 390 1 18 3 5
2 7 4300 530 1 09 3 6
0 28 2100 320 1 60 4 0 3 9
Tabell 3.
Frys-tovaxllnqsforsok på provkroppar med skumbltumen.
(Jfr vardena med tabell 2)
o_gd--_-a-:m-mø-øm__ m_--5du______-= _wøu-___um_dø__wm_z---_qu-.
KRAV
BYA
HB
.
)
CEMENT ÅLDER VATTEN SVALLNING RESILIENT PRESSDRAG
KVOT UPPTAGNING MODUL HÅLLF.
VIKT°% DYGN % % MPA KPA
0 49 5.6 *.3 d * 1 49 5.9 .6 850 360 2 49 5 8 1.0 1430 420 0 70 6.1 - 1 550 170 1 70 5.7 .6 1610 230 2 70 5.2 1.0 2490 330 Tabell 4. Resultat av bltumenemu1510nsanalyser. ANALYS E M U L 5 I O N NDDEST NENAS 1. DESTILLATION
ÅTERSTODEN (BITUMEN) VIKT-% 58 81.4
VATTENHALT VOL°% 39.5 36.8 LDSNINGSMEDELSHALT VOL-% .9 1.3 2. DESTILLATIONSÅTERSTOD PENETRATION. 25 C, 0 SEK MM/10 310 191 3. VISKDSITET STV. 25 C. 4 MM SEK 6 7 4. SILREST .5 MM. 25 C VIKT-% .7 1 5. BRYTEGENSKAPER STENMJDL 1983. 25 C GRAM 116 102 8. LAGRING 25 DYGN. 25 C VISKOSITET STV. 25 C. 4 MM SEK 8 7 SILREST .5 MM. 25 C VIKT-% .6 .1
7. BITUMENHALT CSNABBMETOD) VIKT=% 60.7 63.1
8. PARTIKELSTORLEKSFORD.
N H L O C J Q ' N H I I | I ' d ' C D C D C D D C O I (o cc ur -; mm m m o m c o wm l l ( D H O C O A N I ' O C O I i m i l\ (D ( 0 .wa I I 'U t' UZ 'O C' CD -r -O e-OD I H D R D L O D D ' Q " I ['J | (C [§0 ,_. i I i ( D C U H U ' F D -. h -U ÖU ) l C U W ' D Q ÖJ D U j -t h l va r zm l f ' J H D r -ä m C O H L O l f ' J D b -. f ' l ' H H D J H H D J H ln D D C'J DJ h h vm m h wñ H H H H N H H m m 03' f i l.a ' a v . C I 5 -. 0;. m l ( Y ) C'J Fk] FJ CJ (J 0.-4 CJ C0 ( 0 0 3 W W C O ÖJ C O C O M C I | Q ' q -q ç-a o q c uc n a . . . N C J CJ CJ N N ÖJ v' vm a wuzr I W U ' W Q ' M C O ' C E O -. -W M D J M M D I I l | I i C) | I O H O Z vM b -. t xm w m m m m m m m o ( O D C O W C I D H H m o m -wm m c n m D J D J H H H H H D '2 m C ' I ' H D O D e -l H D J H D J D J N C ' J D O m m m m m -.-4 m c: 2) C D ' Q ' I D O O D N W Q ' I m N D H H L D H C ' J W W W W M W W O .Dm 4> EM DZ D 0 mw> EH OZ D >0 mm EM DZ D >0 mm .> <. DZ <H W DH JM .> Z 0 N\ 00 HE H2 oo mxo 00 OI m\ 0 AP ZM ZM U xm xm. + 0 m\ co 0: mv G .> <. DZ <H W DM QM .> E axo mm H2 Hz mm ñxo mm <> a\ o AH ZH ZH U Km .wv X0 + D H\ mN <> h .> <. D2 4H w DM 4H .> E oxc mh om oxo mm 0\ 0 \0 wh0 om o\ 0 0\ mm 0 mxm .vi o. vv m mo m\ mh m\ mo mk ^N 0. wv md .> <. QZ <H W QH AM .> Z n w\m om mm v\m h w\m oc n v\m om h »PZ MZ EU äa 42 ü4M E< + n w\m mm oo wxmn + &0 .m v mm .> <. DZ <H W QH MM .> Z mm m\ om mm m\ mu m\ 00 mh mxm om n mm m\ mm AE QD <M 42 mv äa. + wm m\ oo äm .> <. DZ <P W DW AH .> Z mn m\ om mm m\ mh mn m\ Go om mxm k mxm mm h mh m\ Do om a\ mh a\ mm mh mm H\ 00 om e\ mk H\ mm mh H\ DO mh AK O. WV
a "i -|" l" lu" |'l l' "l '|' l- l' l' |," '- 'l i- "' |'l |l' -' l- i" |-|' 'l
l-ZZ GH A Dm AM HZ DZ om wxmq mo nzm ox .Z DH Hm Hm mm WD <4 ZZ WN O. V H4 <I 2x m2 me U< <X |>O mm .U CH CH mU uom mxm aL Oum CL ox Luo uHm LC mE Da num mm .m Ha mn mh
Tabell 6.
E-moduler från matnlnq med min1fallv1kt (medelvarden).
PROVSTRACKA KRAFT NEDSJUNK. EQMODUL
NR , kN mm MPa 1 42 .33 18 2 42 631 19 3A 44 022 25 38 44 19 30 6 39 18 35 7 42 14 39 Tabell 7. Resultat av provborrnlnqarna.
STRÅCKA SEKTION LAGE TJOCKLEK KVALITET
STABILIS. BORRKARNA PÅ BDRRKARNAN
NR M CM CM la 75/125 HDG.SID 12 9 HEL VAN.SID 12 10.5 HEL 75/150 H.S 7 5 HEL V.S ll 9 HEL 2 751225 H.S 11 4 TRASIG. KLUMPAR V.S 14 - TRASIG. KLUMPAR 3A 751325 H.5 10 - NASTAN OBUNDET V.S 10 - NASTAN OBUNDET 3B 75/425 H.S 12 - TRASIG. KLUMPAR V.S 12 3 DELVIS HEL lB 75/505 H.S 10 3 DELVIS HEL V.5 ll ö HEL MEDELVARDE 11 STAND. AV. 2 5 01020 H.S 8 5 HEL 0/075 H.S 10 - TRASIG. KLUMPAR V.S 10 - TRASIG, KLUMPAR 7 0/13? H.S 10 5 DELVIS HEL V.S 11 7 DELVIS HEL 8 0/195 H.S 13 - TRASIG. KLUMPAR V.3 13 - TRASIG. KLUMPAR 9 0/245 H.S 10 7 HEL V.S 10 4 DELVIS HEL MEDELVÅRDE 11 STAND. AV. 2 mama-m_a_-ma-_--m-n__-_____-___--_-__-_s___---_---_--_--_-_-_-q
01 JU we jöe gp sxa uo xs wo x szn ms uwye u uo o -ög A sua ze xs 859 %;
1
um : '|a |J o1s u. 10| J e ñq uI I s s n xb g d B uI U I G P I Q J S H e I I O Q S U J O XIt
t'
ra
'7L O'O '79 100 '0 ZO O' O lO' O SO O' O 11 11 11 11 11 11 11 ZO'O SZl 'O E90 '0 111 111 1 SZ' O S'O O'L '7 95 8 ZE SZ OZ 91. Z' H 001 09 05 00 2 .a CO 0 O O O O Pas set -an de män gd, vikt pro cen t Q ON U'1 P UJ N O O C 06 00 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 11 C O N \ --L -q co L--m L- ø---. n- ---L oq -L -q p 90 0' 0 1 1310 1111 1104 9 I a m m ug 0ZO _- - L-0 4411 11 11 11 11 1 90 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 111 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 1 11 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1
11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 \1 11 11 11 11 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 '1 11 11 11 1 0 N _1 11 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 J 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 1 11 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 O O\ 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 O N 1 11 11 11 11 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 1 11 11 11 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1
\
l 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 1i t< L1 11 11 11 11 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 111 111 11 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 \ 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 11 11 il {:L 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 111 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 _- L - -- L- -u-Luq -- L-.q -L u-- L- .-.. L- q-Lo q-Lød o-__4 111 111 111 111 111 11 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 1LL 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 1E L 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 11 .13 1 .13 1
JNS
UEI
i
1us
un
ua
w
I
011 1qu1ns
^0J
9
OLU AOJ Q pun sug g pun sun na w an ñuH l pun s^ 0J g 'p un sun na w pun st g a n öuH an ñA OJ g an ñun na w U B J S 1 ua 1s un na u I sm b/ 10 .1 9L
10
0
934ng 'muamm ;massnd
000000000 CDCDNLDID'Q'WN'H 0\
/ L \ N yn ä m/
_
/
f/ ,ø//
1
1.
F i gur 2 R e s ul t a t från un d e r s ök n i ng a v p5
2
3
4
6
8
m e d l a s er g r a n ul o m e t er .12
16
24
32
48
54
96
12
8
19
2m
n
a r t i k e l s t o r l e k s för d e l n i n gStatens Väg- och Trafikinstituts komstorleksdiagram nr 11
Kornstorleksfördelning på grusslitlager (8 st prov). Figur 3 Körnsforlek, mm 0,063 l I I I I I I II II [lll 0,074
0,125
0,25
0,5
1,0
I I I II [Ill 4 5,6 8 11,2 16 20 25 32 5060 100 200 _ 'I r n u n V _ 7 » n u _ vn mm mwp äm an na n. 5 5 2 6 3 3 IL nu _ C u n v _ Q : A U _ _ R v A V _, K v A U n u n u _ __ _q __ q_ _ __ __ __ _.d q. __ _. _ __ __ __ __ _.. ._ __ .. _ __ u_ __ -_ _ _ -_ _ -_. .. _. -4 41 .. .. _. .. . _ un a -_ q u-_ -_ _ _ -0,06 -_ -_ |. |. r.l . l lip .. .]
|.I ll _ d u-_ _ -_ I I I I - u -ud -l r -l l l l r -l _ -_ -_ -d l l r l l I I F I I l l fl l I l r l l - u-_ uq d -nur .. J _ -_ _ -_ A U . l l 7b
_ -_ d -q -_ _ -_ _ _ _-u_ _-__ _ .. ._ _q ua aq __ .. _. __. -q - u-u . i r l -1 I I 1*
.. .. .. .. _ I l f l l _. .. __.. . |. l FI. . II p n l n ' i F -. a ll I I P I I 0,6 l
/
_ -_ d -__ -_ __ -q/.
__ -I -I _. _b __ _. . .. ._ __ .. . .. .. _. _. pr ». ._ ._ .. _ _ -_ -uu_ .. .. .. .. . _. _. _. .. .%
I -r |l l ' -r -" r ' -l lP l l l l F l _ -_ _ -__ __ __ _-u I I _ -_ -q u qd d_ _. .. . .. .. .. ._ . .. ._ _. _. _ .. _. ._ . .. .. .. .. q .. .. _. ._ . r p -l |l r |l ' 9 .. ._ _. _. . .. ._ __ _. _ IllllHll" r ' l .. .. __ __ _ -' r l -.. ._ _____ Il rl . _: :: : I l F I l d__. __ __ _ I l r l l l l r l l " P I . -l l r l n l l r i l/L
.
I .. .. __ _. ....A
T -1 d _ -_ uu-_ _ _ -_ -d -_ -_ - u-_ -_ -.. .. _. __ _ I I F I I .. ._ _. _. . l ir a : i l r l l -_ -_ _-__ -_ _ -r -l _. .. dq aa aq __ .. _. .. _ l lr l l I I F I L .. .. .. .. . I I F I I ' -r -l -.. .. __ q 1 .. ._ _. __ __b._ _. ._ _ ._ ._ . .. ..._ p. ._ p .. .. .. .. . p_ ._ ._ .. b . .. ._ _._. . .. .. _. ._ . .. ._ _. . . .b .. _. .. _. .. __ -. .. .. .... _ 20
Grovmo IMellansandI Grovsand I Fingrus I Grovgrus I Sten
Fin sand 'Mellansandl Grovsand I Fingrus I Mellangrusl Grovgrus l Mellansfenl
Figur 4 str. 1, 2, 3A, Kornstorleksfördelning på massaprov från 3B och 1B. Korns+orlek, mm 11,2 16 20 25 32 0,071 0,125 111111111111111 0,25 0,5 1,0 1 11111111 i, 5,6 8 50 64 100 21 C ) .. .1 5 C 3 N ) C ) Pa ss er un de män gd , vi kt pr oc en t u1 C) 4: » <: U 1 C ) 0 \ C) \ 1 C) a C) \ 0 C ) 100 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 . . . L . . T 1 1 1 1 1 1 1 _ .. L. .. _ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 I 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 I 1 1 1 1 1 1 1 1 1 ! 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 -_ L -. 11 11 1111 1 _ -L -d 11 11 -_. L 1 1 1 1 1 1 1 1 1 L. -_ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 -L -1 1 1 1 1 1 1 1 1 _ -L -_ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 -L -_ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 _ _ L _ _ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 -_ L _ _ 1 1 1 1 1 1 111 _ -L -d 0,06 02 11 1 1 1 1 1 1 1 111 1 1 1 1 1 1 1 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11
\
11 11 11 11 111 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 L. -_ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 \ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 1111 11 11 1 -_ L _ _ 11 11 11 11 1 -_ L .. 4 11 11 11 11 1 _ .. L _ _ 11 11 11 11 1 _ -L .. .d 11 11 1111 1 -L -_ 0,6 11 11 11 11 1 \ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 1111 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 I 1 1 1 1 1 1 1 -_ L -_ _ _ L -.. .1 .. .1 -L -_ _ _ L -11 11 11 _ L\_\
1 11 11 11 111 11 11 11 1" 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 \ 1 1 11 11 11 1111 1 11 11 11 11 111 11 11 11 1 11 11\
11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 I l l r h k 1 1 1 1 1 1 1 1 1\
1H1111 11 11 11 1 -_ L _ _ 11 11 11 11 1 _ _ L _ -I 1; -_ L -. 11 11 11 11 1 -_ L_ _ 111111 11 1 -_ L -_ -_ L _ 4 _ _ L -1 " __L -J 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 k un ]\
-L. -P C I 1 1 1 1 1 1 1 1 -4 20 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 _1 _ 1 7 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 1 1 111 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 .-1 _ -1 1 1 11 1 1 1 1 1 _ _ L _ . q 11 11 11 11 1 -L -. 1 1 1 1 1 1 1 1 1 _. _ L, -. 1 1 1 111 1 1 1 -L _ _ 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 _ -L -_ _ _ L _ -_ -L -L _ _ -L -q 1 1 1 1 1 111 1 11 11 11 11 1 -. . L -_ 1 . _ -11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 -11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 111 11 11 11 11111 11 11 1 0 \ C)
Grovmo 'Mellansandl Grovsand I Fingrus 1 .Grovgrus 1 Sten
Figur 5
str. 6,
Kornstorleksfordelni
7 och 8. ng pa° massaprov från
Korns'rorlek, mm 0,074 0,125 1111 1 7411 11111!!! T 0,25 0,5 1,0 4 5,6 8 11,2 16 20 25 32 50 64 100 20 C ) .4 C) P\ J <2 ) Pa ss er an de män gd , vi kf pr oc en t U J C) ; <: U 1 C) 0 \ C ) \ J ( 3 G ) C ) \ 0 C ) 100 I I I I I I I I l U l l l l l l l l l l l l l l l I I I I I I I I I I T I I U I U I I I l l l l l l l l ' I I I I I I I I I I T U I I I I I ' l l l l l l I. I I T I ' I I I I _ 1 _ d e -_l _ I I I T I I I II II II I A 1 II II II II II II IF I I l l l l l l l l I I I I I I I I I I l l l l l l l l I l l l l l l l l I I II' I I I I T I I I I I I I 1 1 I I I T I T I I I I -_.L _ a 11 11 11 11 1 _ -L -. T I II 11 111 I I I I II I I I I l l l l l l l l ' I I I
\_
L_
-I l l l l l l l l _ -L -I l l l l l l l l _ -L _ _ I l l l l l l l l -L -_ I I I I I I I I I _ -L -I I I I I I I W T -L -4 I I I I I I I I T -_ L -_ I I l l l l l I I I I I I I I I I I I I I I I I I l l l l l l l l l I l l l l l l f l I I I I I I I I I\
1 I I I I I I I I I I I I I ' I I I I'\
1 11 11 11 11 1 -L _ _ -_ L , _ 11 11 11 11 1 -L -_ 11 11 11 11 1 -_. L. -« 11 11 11 11 1 --L .. .4 11 11 11 11 1 -L -d _I I I I I ' I I T I I F T I I I F T I I l l l l l l l l l l ' l l l l l l 1-b I I I I III I I 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 1 1 1 I I I I I I I I I -. . L. .. 4 _ -L -_ L -_ -_ L _ q -U ŧ -1 I T Y I I ' I I I I I I I I l l l l l I II II I I I I I I III I I l l l l l l l l I I I I I l I I I I T T I I U || lll I I ' I I I I I I 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 -l 11 11 11 11 1 Il ll ll il l 11 11 1111 1 II II II II I 11 11 11 11 1 ll ll ll _ II I\
_. -L _ _ _ -L. -_ - I-I 11111n1111 11 11 11 1 _ -L -. 11 11 11 11 1 -_ L -_ 11 n1 n1 1 -_ L -J -_ L -4 _ _ L -11 11 11 11 1 11 111111 1 ll ll ||l ll -L -_ 11 11 11 11 1 _ -L -II I] h . . . _ _ _ -_ -L -. I l l l l I lI 1 I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I l I I I I I I I I I I I I 1 ' T I I I I I I I I l l I I I III 11 11 11 11 111 11 11 11 1I I I I I I U __ 11 11 11 11 1 I I I T I I I I I I I I I I I I I I l l l l l i l l 11 11 11 11 1I l l l l l l l l 11 11 11 11 1 I I I I ' I I I I 1 1 1 1 1 1 1 1 1 I I I I |I 1 I I . -l l l l l l l l l -_ L _ a 11 1111 11 1 .. .l .. .. .q 11 11 11 11 1 _ -L -. I I I I III I I -L -_ -L _ d 11 11 11 11 1 Il ll ll ll l _ -L -4 _ _ L _ _ 11 11 11 11 1 _ -L -11 11 11 11 1 _ -L -11 11 11 1. -_ L -d II II II II I 11 1111 11 1 11 11 11 11 1 11 1111 11 1 Il 'l ll ll l II II II II I 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 I I I I I I I I I 11 11 11 11 .1 ll lf ll ll l 11 11 11 11 11 11 11 11 1 11 1111 11 1 11 11 11 11 1 II II II II I I I I I I I I I I 11 11 1111 1 Il ll ll ll l 1n 1n 1n 11 11 11 11 1 11 11 11 0,06 0,2 IMallansandl Grovsand 1 0,6 Sten 60Grovmo Fingrus 1 Grovgrus 1
Grovgrus
Statens Väg och Trañkinstituts komstorieksdlagram nr 11
Figur 6 Kornstorleksfördelning på bärlager (str.
4).
d Kornsforlek. mm 0,074 11111111111111111 0,063 0,125 0,25 0,5 1,0 i, 5,6 8. 11,2 16 20 25 32 50 60 100 200 ._ L C ) C ) 1 1 B ) C) 1 U ) C) 1 4: . C ) Pa ss er un de män gd , vi kt pr oc en t C D C D 1 UI C) 1 0 5 CD 1 *4 C) 1 1 1 ) C ) C ) < 3 1 11 11 11 11 Il ll ll ll l .. .. l_ .-.a
11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 Il lI II II I Il ll ll ll l I I I I I I I I I "" I" '1 17 77 11 77 77 1" "l "" Il ll ll ll l T I I I ' I I I I I l l l l l l l I l l l l l l l l -L _ -_. .. L. -. -L _ -_ -L _ _ I I I I I I I I I _ -L -_ 11 11 11 11 1 _ -L -d I I I I I I I I I _ -L _ _ I I I I I I I I I I I I II I U I I II II II II I I l I I I I I I I 11 11 11 11 11 11 11 11 11 1 I l l l l l l l l I I 1. Il ll ll l -L -11 11 11 11 1 _. _. L. _ _ II II II II -_ L -11 11 11 111 -L -. _ -L -_ Il ll ll ll l -L -d -e -L C d 11 11 11 11 1 _ m L -I d 11 11 11 11 1 11111111 I I I I III I I 11 11 11 11 1 II II lI II I I I 1 T l l l l f l l l
\
I I I I I I I I I I I I I I I I I I I 1 T I I I l I I I I 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 1 11 11 11 11 11 11 1 l l l l l l l l l 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 I I I I I I I I I 11 11 11 11 1 1 -L -_ -L -.. L. .. ! -L -L _ -L -d -L _ -T 1 I I I I I I I I I 11 11 11 11 :\
11 11 11 11 1 I I I I I I I I ' l l l l l ' l l 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 :\
11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1. 1 1 11 1111 111 11 11 11 1 _ _ L -_ L_ -11 11 11 11 1 _ _ L -. 11 11 11 11 1 -- L-_ 11 11 11 11 1 _ _ L _ q II II II III -_ L -4 11 11 11 11 1 -L -_\
11 11 11111 -I I I I I I I I I I l l l l l l l l l l l l l I I T I I I I I I I I I I 11 11 11 11 11 11 11 11 11 1 I I I I I I II I I l l l l l l l l 11 11 1113 4 11 11 11 1L L \ 7 1 1 1 1 I I I II II II II I I I I I I l I I I.m
ms
I I T I I I I I I _ _ L -_ 11 11 11 11 1 _ -L -. -L _ . I H I I I I I I T L I l l lll l I I _ _ L -_ -_ L -_ 11 11 11 11 1 -_ L -. 11 11 11 11 1 _ -1. .. -11 11 11 11_ 11 11 11 11 11 11 11 11 11 1 Il ll ll ll l Il ll ll ll l 11 11 11 11 II II II II II II II II I -L -L _ 11 11 11 11 1 d Il ll ll ll l 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 111 11 11 11 11 111 11 11 11 1 A 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 -L __ _ -L -q h -Q 0,06 0,2IMellansandl Grovsand | Fingrus I Grovgrus I 06 _ _ L - -_ g ) Grovmo Sten
Finsund 'Mellansandl Grovsund | Fingrus I Mellangrus' Grovgrus I MellansfenJ
Statens Väg- och Trañkinstituts kornstoneksdiagram nr 1 1 Fi ur7 Kornstorlek, mm 0,063 1* T'I I I II IIIIIII 0,074 0,125 0,25 0,5 1,0 171] IIIIII i. 5,6 8 'I r n V n u _ _ 7 » n u _ Cu nu _ kV : n v ? 3 2 . 5 % 3. 96 ? : 52 . 2 2 : D u n u _ Ca nu b Q 1 n u _ Ib nV _, _ A v n v n u n u ,_ 0,06 . .. ._ __ .. _ .. ._ __ __ . q_ __ __ -_ ___ __ __ __ _ _-__ _--u - u-_ _ - u-_ q ui -m ud d d -d -_ q q q äL d -_ -u_ _ _ uu-_ _ -u _ q uu -q q - u-_ _ _ -l. |.r|n l. . _ _ -_ -u_ q I.|. r . l . l _ uu-_ -_ -q .I |. r . |. l -' r ' . . I l r l l . l l r l l -' r -. . ..._ [. .. qn _. _. _. _. . I I F I I _ un -_ d u_ -' r ' l _ -_ - -I i r l l 0 I '2 I I d- _--_ __ __ __ _-q _-._ _-_q #--_ __ __ _ -_ _ -_ uu-_ _ -q I I I I l rl l l l r l l I. |. F. l l _uu-_uu_ -I I F I I .. ._ __ ._ _ t ur n . .. .. .. ._ _ I l f l l q-__ _-__ l l r l l I I pul 1 .. .. .. ._ . l i r l l .. .. .-' -r l l 0,6 I _ ?Au I ;I I q - u -un -. n -d u -u _ -d -d -u l l nu. av nu; .. .. __ H.d nu nu; vøL TL nu d q q u_ -_ -_ -_ _ -I .. ._ __ ._ . .. _. _. .. I I F I L l l r l -. -.. .. .. ._ _ _ -_ -_ _ -_. .. __ .. . _ uu-_ u -.. .. .. .. _ _ - u -q .. ._ _. .. . .. .. .. ._ . .. .. .. .. . .. .. _. .. .
an ar --/ l l r l l I I F I I I l r l l I I P I L I l r l l l o l I .. .-.. .. . .. .. .. .. -_ _ -_ -1 1 r
/
u-_ _ _ _ -_ -__ __ _-u_Grovmo 'Mellansandl Grovsand l
Finsund 'Mellansandl Grovsand
VTHV:
L
Illuln|1 _-__ __ __ _ __ __ __ __ _ _-__ __ -_ __ -_ __ _-_ _ -_ _ -_ _ __ qd _ P h h h h n n n u _ -_ -_ _ -_ _ -_ -_ -_ d -1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 ! .. ._ __ __ _ .. ._ _-__ . ..._ _. __ _ __ ._ __ __ _ .. .. .. .. _ .. .. .. ._ . .. ._ _q q* F .. ._ __ __ an wn uuy.||F l n I , ' I I -_ _ -_ -_ _ -_ -_ -_ -_ _ -u_ -_ _ -_ -- -_ -r -q ñl
11,2 16 20 25 32 15-l .. ._ .. .. .q qd dr rr r .. .. q-._ ::5 :: :5 :: :2 :: / . 2 :: : _ : : : : . : : . : : = Mak 50 60 I u' r ' l . . -' r l l l . l l l ' l l l l r l ul l ' l uF l 0 L ' 0 r 0 1 ' -r ' l l -I -I n l l r a l . l l l l r l l . l l _ -_ -_ _ -_ _ _ _ -_ _ _ _ _ _ _ -_ MW L _ q -_ _ -_ _ _ . -_ _ -_ _ _ _ -_ -_ -_ _ _ -uq d -A ç -_ -_ q -_ _ -_ _ _ u-__ -_ _-_ 60 __ -_ -. __ __ __ __ __ _ __ __ .G -q __ __ -_ -_ q .d u-__ __ _ _-_ d_ _-__ -_ -_ _ -_ _-__ __ __ _ __ __ __ -q m 1 Fingrus I Mellangrusl Fingrus l Grovgrus l // Grovgrus
1
StenKornstorleksfördelning på makadam och ytbehandlingssten.
100 200 _. .. ._ _. _ _d u-__ __ _ .. .. p. .. .. .. _. __ .
.... .. .. _ .p ._ __ .. ... _p .. _. . 1 1 .. .. p. .. . .. .. _. _. . .. .. _. .» __ _. __ ._ . .. .. _. ._ ... ._ _. ._ _ Mellansfen
J
Bilaga'år
Pe
n
(0
/0
00
)
<
3
75
/0
31
5
L _ \LP
ro
ve
rr
åc
ka
75/
13'
5
L
/0
75
75
få
Te
xa
co
-sk
yH
'
?5
/1
00
Fd
.
La
Mh
an
de
l
Provsträckor vid Sundet
Befästning
II
Pr
ovs
häc
a;
b
I
04
06
0'
.. ÄV...
\\No
rs
ka
gr
an
se
n_
04
10
0
...]K....
Dr
a3
1
(2
35
m)
45
%-4,
0%
*9
I'
WSth-i
1 Ii
Y
UA s'9
M
2(
235
m)
"""
°")
ggg
g'3
.mm
se
4,
0%
-2
w;EZ-7'
Dr
ag
3
(1
,2
.
m
)
11
,0
%*
Bilaga 2 Sid 1 (3)0/
10
0
.0.0 G 0 OO/
.H
S
O;P
ro
vs
jr
räd
m
7
I
. _ . . _ _ _'04
14
0'
ON(0000044 I[P
ro
vs
håc
ka
:
J
:
40
34
e m u.Dr
ag
1
(2
,1
5
m)
4, 0 0/ 03.
52
.
-+>
Dr
a
2.
2.
?s
m
r
3
(
)
lD
ro
göuÅr
an
BE
4,
0%
-6
3,
5%
v-a
r
Dr
ag
3
(1
,2
m)
4,
0%
:_3
1
3,
5%
--1
Prdvsträcka nr 7 och8 vid Melen (2 % cement)
:Haga
DON
0/2
25
012
46
0(2
65
.
§<
-Br
o
-:
Ål
Pr
ovs
håc
ka
Ci
° 2 'vv'v-vvvvc-oDr
a3
1
(2
.1
5"
1)
4,
0
70
1:
. - *r
uu 5'9
Dr
ag
2
(2
35
77
1)
'
4.
07
0
]D
ra
93
uh
m
BE
w_ _ . h _ -. -IL
]D
rn
33
(1
.2
vn
)
4,
0%
'1
Provstråcka nr 9vid Melen (O % cement) BHaäa 2
Bllaga 3
Provkronpar tlllverkade enllqt tunq lnstampnlna.
STRACKA SEKTION BEDOMNING
NR M '
1 75/125 NÅGOT IHOPSJUNKEN; VATTENOVERSKOTT
2 75/225 HEL 5 -/525 IHDPSJUNKEN: VATTENDVERSKDTT -/050 IHDPSJUNKEN: VATTENOVERSKDTT ñ/ü?: HEL 7 Ullüü HEL 0/150 HEL
Bllaga 4
PETROGRAFISK BESKRIVNING (äggaáêd
åágågäå nr ;Å Provet utgörs av metamorfa fJallberqarter som hård tlll
medelhård, fllSld fvlllt. mvcket hård. lJus qner, gronsten och
kvarts, fáltspat. F R A K T I O N 8-11.2mm 11.2-16mm v1kt-% v1kt-% Fylllt 44.0 46.5 Gneas 40.5 33.5 Gronsten 9.5 10.0 Kvarts. faltspat 8.0 10.0
§;;;r _mggmåá Provet består av hård och medelhård, f1151q fylllt, hård lJus dnegs. drönsten. kvarts och faltspat.
F R A K T I O N 8-11.2mm 11.2-16mm v1kt-% v1kt-% Fvlllt 58.0 57.0 Gner 30.5 28.5 Gronsten 9.0 10.5 Kvarts. fältepat 2.5 4.0
EQLÅÅQQLÅ Extremt f1151g, hård fylllt med lnslag av kvarts och
faltspat (ca 5 v1kt-%).
äågågâmá Fllsiq. hård och medelhård fvlllt.
:QQÃQÅQQAÅQÅÅÅåâQÅ Mycket fl131g, hård fylllt med smarre lnslag av kvarts (ca 5 v1kt-%).
BHaga 5 MinifaHvikt . \ .1 3? ? W -r '3" 21 "" S a l 5 -ø& 5 °-* W * N n än . 5 i ' I . J t m un J »a _ . ' . -. L.:0 2 . 2 4 0 ; v - ä-a $ .-4 \ 0 ' .1- .-_ , .V . .. . .. .7 -. . 1 -3 A -_ 4 . . - v-M ø§b -Q øn ««» I . .. . 1 d i a Ö -_ v. _ " y. ._ u: __ '|" . vi; . i; ' U» ".3 . (E . ' i '1' , r 9 s'* I'_i; do*Il-:WU. ' Je. I A -.ut jäm n-. a wa çm ' *4 2. a. . Q . .-m a r ' J M . ' i " 9 0 a v * ? y' so 'l un i-mv' -U 5 . m e r . '-I' . V nå' t. 8. 91 . . . k l A I ' _ V . . _ p |o áh v-' øo ; -_ h -ø. ; -. . r , 41 19 93 33 . I W L'
av. _ v3. :va .: -.. .' 43 C --W m m u . . . M t çq i. våp.i * -.. 4 . p. ; W M ÅJ , \ . + 4 . -'oi
i'
: ,
i.. i
?i
1-*3
a_
\
4' 'Å
. ' 'rr »rr- ' in. 4 xâäågätg 'd' I 1 | 4 4 r.___ _ ,s ,,
z .
.m 71:.
. ' l' _ a.: J 7 x 3,. Y ÅF_ , . l.-'Ã- I J_ *0._.' . , -. . 0 I ' \ . ." r 'v' lär-.4, '.. . V " . 'Q ' i -\. lv' .' ggi . 7? f* .--'i Ö...I . . 1 .'.n Å _- v! fl. P.. (- A i. ( ' - Orsa" * . ' . ..' fia!1 ig,I.. ' \ . _. 'I . ' 5 2:4.. \ _ \- 2015..., 4 q. - y. '\.k..' '' .q9 'ti 'fx'' - .v- " 0. weI 14.. l .-*ná'ñ 334.' . _. ' '3 anus; 1? N*701't_:'*?10' 1 " -. 4 suis!" '4. 0 - - .. . 0 l ' I . 4 I' . 1.1". '- . .i \ . i... . ' ! V ' ' u v a s. . du, A' A ' i!?Suppoer-MÖ Tripod.-I | J .2 .; I .\ 1 'i l ,l a . I . ,1 i. _-.* 0 V 4 z 2- ' 30 ._ ' k. .0. "v l .9 -.w ,0 ,\ I N.. L 1 ,I i . ç \ v 5, .\
I 'i) ,Ii . 4 . få' ! ' { ...i .r' i 5 : . , x .1 l i' 7 i. 'f.f 4_ t i 9 r,
5
9
'L .3'Tap '§ Q .-A va n -. . . un a wc . ^h än f f f ár äf t r - to ' 3 i' {? J °U ? . M t d e s '1 4! ?-. s ' 1:2 »v 6: .. .DV"FTE@T
'ü .çko Wat:)NAITLRLALIVU 32 nu» 0:402] lL CONSUJINGLhGMLLh. . II"\j'; n ,-a I ' ' ' w *l-/ø' u '. nivå, I.. -F* øm e-uøw. . rm ' n äs -M s t r r ü-un . .-_ r \ - I 5 . -W a l l a -d . M W -; ur - .--, . . m m s .' ut »I n a _ p . _ _ x .. . -4 _ . . . . A . . -_ i ;4 .. . ' i W J I M K H M U N ü' a .. .e n M a v_ ø\ . . ' ' . -.. _ 4. .. ; ' <_ . 'I . ul . -' M W F V s n r -' l e . m øua . r . _ i . . . .4 k a _ ' . I , ' . ' . -.. .u « . \' 4-u -' '-n . \ . x' . ' A . -. . i I. . ' 1 .-.. '. : I ' _ n . -. v-v W E -. , W ,w _ .-I h d . . ÅS ' -, _ \ . W V r -' _ -f \ * -. . 1 -WARIø . . utsåg: 5 LAINSVLD