• No results found

Prov med nya metoder att förstärka vägar. En byggnadsrapport om markinblandning med emulsion på väg 336 i Jämtland

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Prov med nya metoder att förstärka vägar. En byggnadsrapport om markinblandning med emulsion på väg 336 i Jämtland"

Copied!
45
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

V Zfnotat

Nummer: V57 Datum: 1983-01-13

Titel: Prov med nya metoder att förstärka vägar. En byggnads-rapport om markinblandning med emulsion på väg 336 i Jämt-land

Författare: Torbjörn Jacobson Lars Johansson

Avdelning: V

Projektnummer: 4230604-3

Projektnamn: Bär- och förstärkningålagermakadam Uppdragsgivare: Vägverket

Distribution: fri

Statens väg- och trafikinstitut

w Veag-och Trafik-

Pa: 58101 Linköping. Tel. 013-1152 00. Telex 50125 VTISGI S

[ $tit"tet Besök: Olaus Magnus väg 37, Linköping

(2)

I N N E H Å L L s F ö R T E C K N I N G

SAMMANFATTNING 1 W N N N wwww b øb êøåêêêêêb øåh b U 1 U ' I U 1 U 1 U ' I U 1 U'I \ 1 0 \ U 1 4 > 0 J Nl -' ( h m m m ( A M F L U N D -4 N N N N M N i -* t -* i -* H i -' H U 1 0 4> L M N H U ' I J ÄU J N H INLEDNING

BESKRIVNING AV PROVSTRÃCKORNA

Läge, terrängförhållande och trafik

Syfte och uppbyggnad

FÖRPROVNING PÅ LABORATORIET

Grusslitlager

Stabilisering med cement och merit

Inblandning med skummad bitumen

BYGGNADSBESKRIVNING Provsträckor vid Sundet Bindemedel

Maskiner

Planerade provsträckor

Utförande - allmänt

Utförande - iakttagelser

Provsträckor vid Melen Bindemedel

Maskiner

Planerade provsträckor

Utförande - allmänt

Utförande - iakttagelser

MATERIALKONTROLLER I SAMBAND MED UTFÖRANDET

AV PROVSTRÄCKORNA

Omfattning

Bitumenemulsion

Vattenkvot och kornkurva på grusslitlager

Restbitumenhalt och kornkurva på "massa"

Bärlager, makadam och beläggningmaterial

Tillverkning av provkroppar Petrografisk undersökning

PROVNINGAR EFTER VÄGENS FÄRDIGSTÄLLANDE

Bärighetsmätning med minifallvikt

Provborrning

Fortsatt provning Tabeller

Figurer Bilagor

(3)
(4)

SAMMANFATTNI NG

Det anses angeläget att förbättra framkomligheten under främst

tjällossningsperioden på stora delar av det sekundära vägnätet.

Avstängning av vägar under våren är relativt vanligt och anses kosta

samhället stora pengar. Normala förbättrings- eller

förstärknins- åtgärder anses för kostsamma för dessa vägar. Istället

måste nya och billigare metoder utvecklas.

Denna rapport beskriver utförandet av en provväg som gjordes med

alternativa förstärkningsmetoder på en grusväg. Undersökningen

innehåller även en stor mängd data från främst laboratorieprovningar

på material från vägen. Arbetet är beställt av Vägverket, HK/VBv.

I ett relativt tidigt skede bestämde man sig för att göra provet på väg 336 i västra Jämtlands fjälltrakter. Vägen stängs av för trafik i 6 - 8 veckor under tjällossningen. Stenmaterialet i vägens övre

skikt var rikt på finmaterial (ca 25 % material < 0,074 mm).

Fältförsöket föregicks av en litteraturstudie (VTI Notat v 41, P. Höbeda) där olika bindemedel och recept diskuteras. Med ledning av denna studie gav VTI ett förslag på material och recept anpassat till de förutsättningar som gällde för väg 336.

Vägverket gick sedan ut med en förfrågan till entreprenörer att komma in med förslag på arbetsmetoder och recept. Förslaget skulle

innehålla återanvändning och förbättring av vägens övre lager på 15

cm.

Två entreprenörer antogs, nämligen Skanska och ABV. ABV använde sig av en metod med vilken man fräser ned bindemedel direkt i befintlig vägbana. Skanska använde en metod med vilken stenmaterialet rivs loss ur vägen och sedan förs till en kombinerad blandare och

utläggare (Mix-Paver) som blandar in bindemedel i stenmaterialet. Förutom att studera de olika arbetsmetodernas lämplighet ville man

undersöka inverkan av bindemedelshalt (bitumen och tillsats av

cement) samt kornstorleksfördelning.

Provsträckorna utfördes under september 1987. ABV gjorde 4

provsträckor med 3,5 , 4,0 resp 4,5 % restbitumenhalt. På ett par av

sträckorna spreds även 2 % cement. Skanska utförde 5 provsträckor med

restbitumenhalt på 2 eller 4 %. På några av dessa sträckor

inblandades också cement och makadam. Dessutom gjorde Vägverket två

egna provsträckor. Den ena med en normal grusförstärkning och den

andra lämnades utan åtgärd (endast hyvling av befintligt slitlager).

Flertalet provsträckor förseglades eller belades med ytbehandlig. Provsträckorna kommer att följas upp under 1988. I ett första skede

(5)

1 INLEDNING

Behovet av enkla och billiga förstärkningsmetoder för vägar med svag överbyggnad har under senare år ökat bl a beroende på den allt

intensivare trafiken och ökade trafiklaster. Stabilisering eller

modifiering av i vägen befintligt material med bindemedel är relativt

billiga metoder som då och då används. Bindemedel som kan användas

vid markinblandning är kalkhydrat, hydrauliska bindemedel

(portlandcement, hyttsand och flygaska) och bitumen (emulsion och skumbitumen), jfr VTI Notat v 41. Med stabilisering menas normalt en relativt hög bindemedelshalt varvid stenmaterialet i sin helhet blir täckt med exempelvis bitumen. Stenmaterialet blir då helt bundet. Vid

en så kallad modifiering, förblir däremotdelar av stenmaterialet

obundet. Syftet med modifieringen är att binda ihop delar av det

finare materialet så att känsligheten för vatten minskar.

I samband med VFZ:s planer på förstärkning av väg 336, Järpen

-norska gränsen (den del av vägsträckningen som har grusvägbana)

kontaktades VTI i slutet på 1986 av Vägverket angående förslag på

lämpliga åtgärder och medverkan i planerade provvägsförsök och VTI

erhöll ett prov på stenmaterial för inledande

laboratorieundersökningar. Inledningsvis gjordes en

litteraturundersökning (VTI Notat nr 41, P.Höbeda) där en genomgång °av lämpliga metoder och bindemedel vid stabilisering och modifiering

av svaga vägöverbyggnader görs. Den undersökningen resulterade i att Vägverket i samarbete med VTI, Skanska och ABV planerade en provväg

till hösten 1987. Provvägsförsöket kom att utföras på så sätt att

entreprenörerna själva fick bestämma utrustningar och "recept", på grundval av egna erfarenheter och laboratorieprovningar. På så sätt kom bindemedel och sammansättningar att avvika från VTI:s

förprovningar på laboratoriet.

2 BESKRIVNING AV PROVS'I'RÄCKORNA

2.1

Läge , terrängförhållande och trafik

Provsträckornas läge valdes av VFZ och de är belägna på väg 336 i västra Jämtlands fjälltrakter. Västra delen av vägen (5 mil närmast Norge) består av grusväg med slitlager av starkt nedslitet

skifferhaltigt materiala Grusslitlagret består till ca 25% av finmaterial (material < 0,074 mm)° Provsträckorna ligger dels

placerade ca 5 km väster om Kallsedet (vid Sundet), dels ca 3km från norska gränsen (vid Melen). Anledningen till att provsträckorna

ligger på två skilda platser var att Vägförvaltningen i samband med

provvägsförsöket samtidigt ville förstärka ett särskilt dåligt

vägavsnitt vid Sundet och två broar med grusslitlager vid Melen. ,,

Denna del av Jämtland har hög nederbörd och dräneringen vid vägen är

bitvis dålig. Under våren är vägen under ca 6 veckor avstängd för

(6)

uppstår under våren. Förutom riklig nederbörd ger snödrev ett tillskott av väta under våren då solen lätt smälter snön. Enligt Vägförvaltningen är dock undergrunden så stabil att tjälskador ej

förekommer. Vägen är byggd med bärlager och acceptabel från

bärighetssynpunkt, frånsett ytuppmjukningen. Förutsättningarna för en stabilisering eller modifiering av det övre lagret bör från de

synpunkterna vara gynsamma.

Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) var för år 1987 ca 100 fordon varav en

relativt stor del utgörs av timmerbilar.

2.2 Syfte och uppbyggnad

Syftet med undersökningen är att se om någon eller några av nedan beskrivna metoder eller materialsammansättningar fungerar på ett tillfredställande sätt på ett finmaterialrikt skiffermaterial under rådande stränga klimat. Kravet var att åtgärden bör resultera i förbättrad bärighet (stabilitet) under tjällossningsperioden, dvs stenmaterialet bör bli okänsligt för vatten.

De variabler som man ville undersöka var: olika inblandninsmetoder, olika restbitumenhalter, effekt av cementinblandning samt effekt av

makadaminblandning (förändrind av kornstorleksfördelning). Som jämförelse medtogs också förstärkning med grusbärlager samt en referenssträcka med befintligt slitlager.

Med tanke på den höga halten finmaterial (< 0,074 mm) i

stenmaterialet var en stabilisering ej ekonomiskt försvarbart då en

mycket stor mängd bitumen skulle behövas för en fullständig bindning av stenmaterialet. De recept entreprenörerna (och Vägverket) valde innebar restbitumenhalter mellan 2 och 4,5 vikt-%. Denna

bindemedelshalt ger endast en partiell

bindning av stenmaterialet varför valda metoder närmast är att

betrakta som en modifiering.

3

FÖRPROVNING PÅ LABORATORIET

3.1 Grusslitlager

I slutet på 1986 översände vägförvaltningen i Jämtland till VTI ett prov på grusslitlager (100 kg). Provet siktades och

kornstorleksfördelningen framgår av figur 1.

Plasticitetsindex bestämdes till 0 (dvs materialet är ej

vattenhållande) och flytgränsen till 16. Enligt utlänska normer för

(7)

till de låga värdena för aktuellt material är att skiffern utgörs av metamorf (omvandlad) fjällskiffer och inte av lerskiffer.

3.2 Stabilisering med cement och merit

På ett tidigt stadium då val av bindemedel ej bestämts tillverkades

provkroppar med tillsats av std. cement och merit (mald hyttsten

,restprodukt från järnverk). VTI har relativt stor erfarenhet av nämnda hydrauliska bindemedel i stabiliseringssammanhang.

Provkropparna har tillverkats enligt sk. tung instampning, lagrats vid 20 grader celsius (7, 28 resp 90 dygn) och provtryckts

(deformationshast. 1,25 mm/S). Resultaten redovisas i tabell 1.

Humusgraden kontrollerades dessutom genom natronlutprov och befanns vara 1 (lämpligt material enligt Sv. Cementförenings skala ).

Acceptabel tryckhållfasthet (5 - 6 Mpa efter 28 dygns lagring)

erhålls med 8 procents inblandning av cement eller merit.

Tryckhållfastheten ökar med lagringstiden och bindemedlen verkar

ha avsedd effekt på skiffergruset.

3.3 Inblandning med Skummad bitumen

En metod som bl.a använts i Norge och i något fall i Sverige (väg 88

, Strömsund) är inblandning med skumbitumen. Skummad bitumen är

speciellt lämpad för inblandning i finmaterialrika material då skum har stor volym och lätt går att blanda med grusmaterialet. En fördel då man använder skumbitumen är att det tillförs lite vatten i

stenmaterialet vid blandningen (skumbitumen innehåller bara ca 1

viktm8 vatten). Vid användning av emulsion är det risk att packningen

försvåras på grund av för hög vattenkvot.

Sommaren 1987 tillverkade personal från VTI provkroppar av grus och

skumbitumen med och utan tillsats av cement vid Hesselbergs laboratorium i Moss i Norge eftersom fungerande utrustning ännu

intefanns i Sverige. Laboratoriet har utrustning för tillverkning av

skum i laboratorieskala. Stenmaterialet blandades först med cement och vatten, skumbitumen (ca 4% restbitumen) tillsattes under fortsatt blandning (1% DHBG vidhäftningsmedel inblandat i bitumen B700).

Marshallprovkroppar tillverkades av massan. Provkropparna lagrades ett dygn vid 40 grader celsius före lagring vid rumstemperatur. Provkropparna undersöktes på VTI efter varierad lagringstid med avseende på resilientmodul, draghållfasthet, frostbeständighet och

restbitumenhalt. Resultaten redovisas i tabell 2 och 3.

Både resilientmodulen och draghållfastheten ökar med ålder och

cementkvot (7 och 28 dygn resp O, 1, 2 % cement). Cementinblandningen

verkar således haft avsedd,verkan. Enligt VTI:s frys-töväxlingsförsök

där vattenmättade provkroppar utsätts för upprepade frys resp

töperioder försämras dock hållfastheterna påtagligt (drygt halverad

(8)

Tyvärr blev inga provsträckor med skumbitumen utförda i

provvägen, utan endast bitumenemulsion kom att användas. Planerad provning med bitumenemulsion kunde inte genomföras pga att lämpligt bindemedel inte kunde erhållas vid tidpunkten för undersökningen.

4 BYGGNADSBESKRIVNING

4.1 Provsträckor vid Sundet

4.1.1 Bindemedel

Bitumenemulsion av typ BEGOS (betecknas E112 enl Nynäs) levererades

från Nynäs AB i Nynäshamn.

-Standard P cement levererades i 50 kg säckar.

4.1.2 Maskiner

Blandarläggare typ Midland Mix Paver med strängupptagare tillhörande Skanska. Normalt används en Midland Mix Paver till framställning och utläggning av emulsionsbetong. Maskinen ser i stort sett ut som en

vanlig asfaltutläggare , skillnaden är dock stor. I Mix-Paverns tråg

tippas nämligen stenmaterial varefter detta transporteras in i en tvångsblandare som är inbyggd i maskinen I blandaren tillföres kontinuerligt stenmaterial och bitumenemulsion genom volymetrisk .

dosering. Emulsionen förvaras i en tank på maskinen. Från blandaren

förs "massan" via skruven till en vibrerande skrid som åstadkommer en yta färdig att vältas.

Vält typ Dynapac CC 41 tillhörande Skanska.

Lastbil med tank från Skanska för transport av emulsion från depåtank

till Mix Paver.

Väghyvel (med rivare baktill) med förare från Vägverket (ao Järpen). Frontlastare, värt Dynapac CC 20, lastbil och en man från Vägverket

(ao Järpen).

Försegling och ytbehandling utfördes av Vägverkets beläggningspatrull

(9)

4.1.3 Planerade provsträckor

Sex provsträckor a 100 meter och på 6,5 meters Vägbredd planerades enligt nedan:

Sträcka Stabiliserat Restbitumen- Cement- Makadam- Beläggning

djup halt halt inblandning

nr cm vikt-% vikt-%

1 15 4.0 0 nej nej

2 15 2.0 0 ne YlG

3A 15 2.0 0 20-30 % Försegling

3B 15 2.0 1 20-30 % Försegling

4 10 cm befintligt material borttages och YlG

ersätts med nytt bärlager.

5 Befintlig yta justeras. YlG

d_---u_um-_---øtan-mmm--mnu---4--u_---_m----mm

m---__-ü-_---m-Provsträckorna nr l-BB skulle utföras i huvudsak av Skanska medan provsträckorna nr 4 och 5 var referenssträckor och skulle utföras av Vägverket.

I det preliminära programmet föreslogs att emulsion av typ BESOMY skulle användas vid stabiliseringen av sträckorna nr l-3B (i stället användes emulsion typ BEGOS, typ E112 enl Nynäs beteckning).

0

4.1.4 Utförande - allmänt

Följande sträckor utfördes:

Sträcka Sektion Stabiliserat Restbitumen- Cement- Makadam-

Belägg-djup halt halt inblandning ning

nr km cm vikt-% vikt-%

1

75/075

15

4 0

O

nej

nej

2 75/175 15 2.0 0 nej YlG 3A 75/275 15 2.0 0 20-30 % Försegling

3B

75/375

15

2.0

1

20-30 % Försegling '

1B 75/475 15 4.0 0 nej YlG

4 75/538 10 cm befintligt material borttages YlG

och ersattes med nytt bärlager

5

75/638-

Befintlig yta justeras.

YlG

(10)

En skiss över läget för provsträcka nr 1 (befästning) ges i bilaga 1.

Provsträckorna utfördes inom sektionerna 75/075 - 75/738 (O/OOO i

Järpen) och är belägna ca 6 kilometer väster om Kallsedet.

Sträckorna nr 1, 2, 3A, BB och 13 utfördes i följande moment:

1. Lossrivning av material ur vägbanan med väghyvelns rivartänder (monterade baktill).

2. Krossning (med stålvalsvält) av de klumpar som bildats vid

lossrivningen.

3. Utläggning av makadam från lastbil och avjämning med väghyvel (enbart sträckorna nr 3A och 33).

4. Strängläggning av stenmaterialet med väghyvel.

5. Spridning av cement på det stränglagda materialet (endast str. 3B)

6. Upptagning av strängen med speciell strängupptagare monterad fram

på Mix-Pavern. Blandning och utläggning med Mix-Pavern.

7. Packning med vibrerande stålvalsvält Dynapac CC 40.

Arbetena utfördes på i huvudsak en väghalva i taget. För att erhålla

ett stabiliserat skikt på 15 cm skulle varje sträng ha ett en

tvärsnittsarea på 0.55 m^2 (enl Skanska).

På sträcka nr 4 utlades grusbärlagret från lastbil varefter det

avjämnades med väghyvel.

4.1.5 Utförande - iakttagelser

Provsträckorna nr 1, 2, 3A, 3B och 18 stabiliserades 15-16 sept 1987.

medan sträckorna nr 4 och 5 utfördes den 16-17 sept. Beläggningen

påfördes den 17-18 sept.

Väderleken var förhållandevis hygglig under försöken. Den 15/9 förekom några lätta regnskurar och temperaturen varierade mellan 4 och 9 grader c. Temperaturen i gruset på vägen uppmättes till 4

grader på morgonen. På morgonen den 16/9 var det 3 grader c i luften och det förekom lätta snöbyar under förmiddagen. Den 17/9 var det

omkring halvklart och några plusgrader.

Ett stort antal stora stenar (kattskallar) plockades bort efter Mix-Pavern.

(11)

Sträcka nr 1 och g;

Restbitumenhalt: 4.0 resp 2. O viktu%

Bindemedelsåtgång och grusåtgång i ton avläst på Mix-Paver:

Emulsion Grus

Sträcka 1 drag 1: 5,69 84,7

Sträcka 1 drag 2: 4,52 65,5

Sträcka 2 drag 1: 2.78 77.4

Sträcka 2 drag 2: 2,57 '72,0

Hela bredden som skulle förstärkas (6,5 m) revs med väghyveln

varefter välten sönderdelade klumparna. Därefter hyvlades materialet

på vänster väghalva ihop till en sträng..

Mix-Pavern med strängupptagare blandade i emulsionen och lade ut

"massan" varefter packning utfördes med välten. Då vänstersidan var

klar för trafikering, drog väghyveln ihop strängen på höger väghalva

som sedan behandlades på samma sätt.

På vissa ställen i vänstersträngen uppmättes en genomsnittsarea på

.

0,44-0y48 m^2 vilket ger en tjocklek på 12-13 cm packat stabiliserat lager. I högersträngen uppmättes strängens area till 0,37 m^2 vilket motsvarar ca 10 cm packat lager. Orsaken till bristen på material var att det troligen inte fanns mer slit- eller bärlager i.vägen. Hyveln var på vissa ställen nere i förstärkningslagret med rivartänderna. Efter Mix-Pavern uppmättes tjockleken till 18 cm på opackad

stabilisering (sträcka nr 1).

Temperaturen i "massan" på sträcka nr 1 uppmättes till 15 grader C.

På sträcka nr 2 uppstod problem med strängplockaren då denne började

ta upp stora stenar ur underlaget som hyveln hade blottlagt. Massan

såg ut att vara ganska jämnt blandad både på sträckorna nr 1 och 2.

Den färdiga ytan hade en del ojämnheter i längsled. Sträcka nr 2

tycktes vara stabilare på grund av lägre vätskemängd än på sträcka nr 1.

Sträcka nr 3A och 3B:

(12)

Bindemedelsåtgång och grusåtgång i ton avläst på Mix-Paver:

Emulsion Grus Sträcka 3A drag 1: 2,88 81,0 Sträcka 3A drag 2: 3,16 89,4 Sträcka 3B drag 1: 2,52 72,0 Sträcka 3B drag 2: 3,03 85,3

Cementen spreds i strängen, säck för säck, med hjälp av frontlastare.

En säck (50 kg) spreds på 5 meter sträng. Från början var det tänkt att dosera ut cementen med en kantstödsläggare. Denne gav dock för stor matning varför cementen skyfflades ut för hand via hålet i kantstödsläggaren.

Arean på strängen mättes till 0,42 m^2 på sträcka nr 3A och 0,40 m^2

på sträcka nr 3B. Tjocklek på opackad stabilisering var på sträcka nr

3A 11-12 cm (höger sida) och på sträcka nr 33 12-17 om (båda

sidorna).

Sträcka nr 1B:

Restbitumenhalt: 4.0 vikt-%

Bindemedelsåtgång och grusåtgång 1 ton avläst på Mix-Paver:

Emulsion Grus

Sträcka 1B drag 1: 3,09 44,9

Sträcka 1B drag 2: 3,30 48,9

Sträcka nr 1B tillkom för att all emulsion skulle förbrukas.

4.2 Provsträckor vid Melen

4.2.1 Bindemedel

Ca 40 ton bitumenemulsion av typ BE60$ med 60 vikt-% B370 levererades

från Trondheim där Nodest Vei A/S tillverkat emulsionen.

Cement levererades i 50 kg-säckar på 6 st pallar (6 ton). Cementtyp troligen Standard M.

4.2.1 MaSkiner

En fräs tillverkad av Nodest Vei A/S typ "Nodemfres" användes. Fräsbredden kan varieras från 2,75 till 3,25 meter. I detta fall

användes 2,75 meters fräsbredd. Den var byggd på ett chassi från en

schaktvagn och hade två frästrummor. Den första trumman fräser upp

materialet ur vägen. I denna trumma tillsätts också emulsion genom en ramp med munstycken. Därefter passerar materialet den andra

(13)

lO

trumman som gör att man får en homogen inblandning av emulsion.

Fräsen har en tank som rymmer ca 7 ton bindemedel. Totalvikt ca 40

ton. Fräsen kördes av två man. Fräsen lägger den färdiga "massan" i en sträng.

En lastbil med vattentunna (V.V ao Järpen). Väghyvel (V.V ao Järpen).

Lastbil med sand/saltspridare av typ Epoke för spridning av cement (V.V ao Järpen ). Spridningsbredd ca 2,2 m.

Vält av typ Dynapac CC 20 (V.V ao Järpen).

4.202 Planerade provsträckor

Två provsträckor planerades enligt nedan:

.-uø mun--uquu-nu_sina-_c--m-anamma-u--_mm--m_----_-mmmmmm--

--Sträcka Längd Bredd Fräsdjup Restbitum. Cement

halt halt

nr m m cm vikt-% vikt-%

1 100 6,5 15-20 4.5 0

2 100-150 6,5 15w20 4,5 2

Vid proportioneringen räknade Nodest med att grusvägbanan hade

skrymdensiteten 2,0 kg/dm^3. Provblandningar gjorda av Nodest på

laboratoriet visade att emulsion (60 vikt-% bitumen) borde spädas ut med vatten till 40 vikt-% bitumen för att'erhålla god inblandning med det finmaterialrika gruset.

4.2.3 Utförande - allmänt

Följande provsträckor utfördes:

Sträcka Längd Bredd Fräsdjup Restbitum. Cement Sektion

halt halt

nr

m

m

cm

vikt-%

vikt§%

m

6

100

6,5

15

4,0-4.5

0

0/00000/100

7

75

6,5

15

4,0

2

0/100w0/175

8

50

6,5

15

3,5

2

0/175w0/225

9

40

6,5

15

4,0

0

0/225nO/265

Provsträckorna är belägna ca 28 kilometer väster om Kallsedet.

En skiss över provsträckorna lämnas i bilaga 2.

Inom sträcka nr 6 och 9 låg broar med grusslitlager som också

(14)

ll

Sträcka nr 9 gjordes för att förbruka all emulsion. PÅ sträcka nr 6 användes utspädd emulsion (40 vikt-% B370). På de övriga sträckorna, utom en mindre yta på sträcka nr 7, användes outspädd emulsion (60 vikt-% B370).

Två olika typer av ca 15 cm tjock stabilisering utfördes:

Typ A: 1.

Hyvling så att lämplig skevning och bombering erhölls.

2. Fräsning och inblandning av emulsion.

3. Justering med väghyvel.

4. Packning..

Typ B: 1.

Hyvling så att lämplig skevning och bombering erhölls.

2. Spridning av cement.

3. Fräsning och inblandning av emulsion och cement. 4. Justering med väghyvel.

5. Packning.

Fräsning och inblandning gjordes i tre drag med första draget i

vänster vägkant (riktning mot norska gränsen), andra draget i vägmitt och sista draget i höger vägkant. Drag 1 och 2 gjordes som hela drag

, dvs samtliga munstycken öppna i bindemedelsrampen. Andra draget

överlappade det första med 10-15 om. I det tredje draget återstod ca 1 meter av vägbanan att stabilisera varvid enbart ca 35 % av rampens munstycken var öppnade.

Strängen efter fräsen jämnades ut med väghyveln för att ge möjlighet

för trafiken att komma fram. Då tredje strängen var fräst kunde väghyveln slutligen forma till vägytan. Packning utfördes därefter med välten (CC 20). På sträckorna med cementinblandning spreds cementen ut alldeles innan fräsningen utfördes.

Avsandning gjordes i syfte att skydda ytan från regn.

4.2.4 Utförande - iakttagelser

Provsträckorna utfördes den 10 september. Under dagen rådde

uppehållsväder (sol, +11 C) men under efterföljande dygn förekom

(15)

12

Sträcka nr 6:

Restbitumenhalt: 4,0=4,5 viktø%

Drag l: sekt. 0/000u0/060 restbitumenhalt 4,5 vikt-%

Drag 1: sekt. 0/060-0/100 restbitumenhalt 4,0 vikt-%

Drag 2 och 3: restbitumenhalt 4,0 vikt-%

Bindemedelsåtgång avläst på

fräsen:

Drag 1: 8535 liter Drag 2: 7909 liter Drag 3: 2145 liter

Fräsens hastighet var 4 meter/minut. Temperaturen i "massan" bakom fräsen var 20 C. Hyveln drog med sig för mycket "massa" i början på drag l. Minskningen av restbitumen från 4,5 till 4,0 vikt-% gjordes för att sänka vätskeöverskottet i "massan". Vägbanan tenderade att bli instabil pga vätskeöverskott.

Sträcka nr 7:

-Restbitumenhalt: 4,0 Vikt-% Cementhalt: 2,0 vikt-%

Bindemedelsåtgång avläst på fräsen:

Drag l: sekt. 0/100-0/140 , 3284 liter

Utspädd emulsion användes i början av stabiliseringen (fram till sekt. 0/140 , drag l). Därefter användes enbart outspädd emulsion. Fräsens hastighet ändrades till 6 meter/minut vid övergång till outspädd emulsion,

Cementen spreds väldigt ojämnt, Betydligt mer cement än enligt

receptet spreds på höger körbana (högra sidan; mot Norge) och vid fräsningen föstes härvid cementen framför frästrumman. Bitumenet blev ej så väl inblandat i gruset som vid sträcka nr 6. En del större

bitumen/finmaterial-bollar bildades. Sträcka nr 8:

Restbitumenhalt: 3.5 vikt-%

Cementhalt: 2 Vikt-%

Bindemedelsåtgång avläst på fräsen:

Drag 1: 3868 liter;sträcka 7 O/l40-O/l75+sträcka 8 0/175-0/225

Drag 2: 6246 liter;sträcka 7 0/100-0/175+sträcka 8 0/175-0/225

Drag 3: 5989 liter;sträcka 7 O/lOO-O/l75+sträcka 8 0/175-0/225 Outspädd emulsion användes för provsträckan. Cementen blev jämnt spridd över sträckan.

I drag 3 bildades på ytan en hel del bollar av bitumen-finmaterial, möjligen beroende på att en del av cementöverskottet på sträcka nr 7

forslades med fram till sträcka nr 8. Ett flertal stora stenar förekom i "massan" (drag l).

(16)

13

Sträcka nr 9: '

Restbitumenhalt: 4,0 vikt-%

Bindemedelsåtgång avläst på fräsen:

Drag 1: 2114 liter Drag 2: 1663 liter Drag 3: ej avläst

Emulsionen var outspädd.

5 MATERIALKONTROLLER I SAMBAND MED UTFÖRANDET AV PROVSTRÄCKORNA

5.1 Omfattning

Ett prov av vardera emulsionstyp togs ur manluckan på transportbilen. 8 prov togs på befintligt grusslitlager innan materialet

stabiliserats. Prov på "massan" togs i förutbestämda provpunkter (i allmänhet 6 stycken per provsträcka). Vid några provsträckor

tillverkades provkroppar enligt sk tung instampning. Detta gjordes

för att kontrollera massans hårdnande vid rumstemperatur. Prov togs även på makadam, bärlager och beläggningsmaterial.

Proven på "massa" analyserades på VTI med avseende på vattenkvot,

kornkurva och restbitumenhalt. Emulsionerna analyserades enligt Vägverkets (BYA:s) specifikationer. Förutom VTI:s provtagningar gjordes också provtagningar av personal från Skanska och Nynäs.

5.2 Bitumenemulsion

Två olika emulsioner användes, den ena var tillverkad av A/S Nodest i Norge och den andra kom från Nynäs i Sverige. Båda emulsionerna var

av typen katjoniska, långsambrytande och med ca 60 vikt-%

restbitumenhalt. Typen benämns i Sverige BE6OS. Emulsionen från Nodest var tillverkad på bitumentyp 3370 medan Nynäs-emulsionen var en emulgerad bitumen typ 8180.

Fullständig analys (enligt BYA) gjordes på båda emulsionerna. Dessutom utfördes partikelstorleksfördelning med VTI:s

lasergranulometer. Resultaten framgår av tabell 4 och figur 2. Nodest-emulsionen är ej godkänd enligt BYA:s krav vad gäller:

- återstoden efter destillation (restbitumenhalt)

- silrest

(17)

14

Nynäs-emulsionen är godkänd enligt samtliga BYA:s krav.

Att Nodest-emulsionen inte klarar restbitumenhalten beror kanske på att man i de norska specifikationerna inte kräver mer än lägst 57 vikta% restbitumen. Det kan även vara en följd av inhomogenitet i provet vilket framgår av silrestprovet. Den relativt höga silresten kan bero på en underdosering av emulgator, vilket gör emulsionen mindre stabil. Silrestprovet efter 28 dygns lagring visar ingen

ökning av silrest, vilket kan tyda på att emulsionen trots allt är

stabil. Silrestproven ger dock ej svar på om partiklarna flockulerat

(reversibel) eller om de koalescerat (irreversibel).

Jämfört med Nynäs är emulsionen från Nodest avsevärt mer "finmalen" vilket bl a ses av medianstorleken på bitumenpartiklarna. Ju fler fina partiklar en emulsion innehåller desto mer emulgator behövs för att få en stabil emulsion. Troligen beror skillnaden i

partikelstorlek till stor del på att helt olika bitumentyper använts. Nynäs har nyttjat en betydligt hårdare bitumen. Andra faktorer som inverkar på partikelstorleksfördelningen hos emulsion är kvarnens egenskaper, temperatur och viskositet i de olika faserna vid

tillverkningen och mängd och typ av emulgator. Om dessa sistnämnda faktorer vet vi dock inget.

Det anses att partikelstorleksfördelning tillsammans med

emulgatorkomposition och pHovärdet har avgörande betydelse för

emulsioners vidhäfftning, lagringsstabilitet och brytegenskaper. Om man väljer ett emulgatorsystem som ger en finmalen ensgraderad

*emulsion minskar benägenheten för sedimentation, vidhäfttningen

förbättras och fördelning av bitumen över stenaggregat blir enklare.

5.3

vattenkvot och kornkurva på grusslitlager

Kornstorleksfördelningen för grusslitlagret framgår av figur 3.

Proven är tagna mitt på varje provsträcka (ett prov per sträcka) och på det övre skiktet. Finmaterialhalten varierar mellan 19 och 26 % medan andelen grovt material (> 16 mm) är liten. Kornkurvan varierar

lite mellan de olika proven och någon systematisk skillnad i

kornstorlek mellan provsträckorna vid Sundet och Melen föreligger ej.

Provsträckorna vid Melen (sträckorna nr 6 och 8) uppvisar högre vattenkvot (6,0 %), än sträckorna vid Sundet (4,5 %). För hög

vattenkvot i gruset medför att packningen försvåras och försenar även

massans

hårdnande.

5.4

Restbitumenhalt och kornkurva på "massa"

Sammanlagt togs 40 st prov av "massan" omedelbart efter Mix-Pavern

eller i strängen efter fräsen. Prov togs dels ytligt, dels djupare

( 0-10 cm resp 5-15 om vid läggningen med Mix-Pavern eller i strängens övre eller undre del vid fräsningen). Samtliga prov

(18)

15

analyserades med avseende på restbitumenhalt och

kornstorleksfördelning. Resultaten redovisas i tabell 5 och fig. 4

och 5.

Prov§träckorna g; 1-33 (Mix-Paver) uppvisar restbitumenhalter mycket nära receptet. Spridningen mellan enskilda prov är dessutom liten. Finmaterialhalten varierar mellan 15 och 25 %, de lägsta värderna för sträckorna med makadaminblandning ( finmaterialhalten minskar med ca 4 procentenheter för sträckorna med makadaminblandning). Andelen

grovt material, > 16 mm, är ca 17 % för sträckorna med * makadaminblandning medan de andra sträckorna har ca 7 %.

Provsträckorna nr 6-8 (fräs) uppvisar restbitumenhalter som ligger klart under de planerade. Istället för 3,5-4,5 vikt-% som receptetet

föreskriver erhölls restbitumenhalter på 2,5-3,3 vikt-%, alltså

ungefär en procentenhet mindre restbitumen. Finmaterialhalten ligger på ca 16 % medan andelen grovt material är ca 10 %. Andelen grovt material (>16 mm) varierar dock betydligt mellan de enskilda proven

(mellan 1 och 35%). Kornstorleken på grusmaterialet är grövre för

sträckorna nr 6-8 jämfört med sträckorna nr 1-3B.

5.5 Bärlager, makadam och beläggningmaterial

Kornkurvan på ostabiliserat grusbärlager (sträcka nr 4) framgår av

figur 6. Materialet är ej godkänt enligt BYA:s krav för bärlager

(kurvan skär tre gränslinjer). Kornkurvan för makadamen som blandades

in i sträckorna nr 3A och BB och ytbehandlingsstenen framgår av figur 6.

5.6 Tillverkning av provkroppar

I syfte att studera stabiliseringens hårdnande tillverkades

provkroppar i fält enligt tung instampning med material från några

provsträckor. Framförallt cementinblandningens verkan på

hållfasthetsutvecklingen är intressant att kontrollera (relevanta provningsmetoder saknas dock för denna typ av material) så

tillsvidare har endast okulärbedömning av provkropparna gjorts och

redovisas i bilaga 3. Prov med hög vattenkvot har sjunkit ihop av egentyngden. De flesta provkropparna är dock opåverkade.

5.7 Petrografisk undersökning

Petrografisk undersökning (utförd av geolog) har gjorts på stenmaterial större än 8 mm och redovisas i bilaga 4.

Befintligt grusslitlager i vägen består av ca 50 vikt7% hård till

medelhård fyllit (fjällskiffer) och 50 vikt-% gnejs och grönsten. Ovriga använda material (makadam, ytbehandlingssten och bärlager)

(19)

16

6 PROVNINGAR EFTER VÄGENS FÄRDIGSTÄLLANDE

6.1 Bärighetsmätning med minifallvikt

Några dagar efter provvägens färdigställande utfördes

bärighetsmätningar på vägytan med VTI:s minifallvikt. Avsikten med mätningarna var i första hand att jämföra provsträckornas

elasticitetsmodul (relativ mätning).

En beskrivning av utrustningen ges i bilaga 5. Principen för metoden

är att en platta belastas genom att en vikt får falla på den och

nedsjunkningen i plattans centrum och kraften registreras på ett

mätinstrument. Från erhållna mätresultat beräknas E-modulen.

Mätmedoden kan dock ge något osäkra resultat bl a beroende på

begränsad djupverkan och att stora stenar i vägytan stör deflektionen

(nedsjunkningen)° Vanligast är att fallviktsmätningar utförs med

S-tons fallvikt vilket avses att göras för provvägen sommaren 1988. Resultaten redovisas i tabell 6. De erhållna E-modulerna är mycket låga och värdena är endast användbara för en relativ

materialklassificering. Provsträckorna nr 6 och 7 erhåller de högsta E-modulerna vilket delvis kan förklaras med att sträckorna vid

tidpunkten för mätningarna legat 5 dygn längre än övriga sträckor. Sträckorna med makadam och cementinblandning ger något högre

E-moduler än motsvarande sträckor utan inblandning.

6.2 Provborrning

Provborrningar utfördes ca en månad efter vägens färdigställande. Avsikten var i första hand att bedöma det stabiliserade materialets tillstånd före vintern. Ordentlig bindning i materialet innan

tjälningen är en förutsättning för att förhindra ytuppmjukning av

vägbanan under våren. Eventuellt kan också frostpåverkan nedsätta

materialets hållfasthet.

Provborrningarna gjordes vid samma sektioner som vid tidigare

provtagningar av "massan". Sammanlagt 21 borrningsförsök utfördes. Bindningen i materialet bedömdes okulärt då borrkärnonas kvalitet ej medgav någon relevant tryckprovning. Resultaten framgår av tabell 7.

Någorlunda hela borrkärnor erhölls från de sträckor som har ca 3.5-4

vikt-% restbitumen vilket tyder på att materialet i alla fall bundit,

trots den sena utläggningen. Övriga blandningar gav trasiga

borrkärnor men materialen har viss bindning (klumpar erhålls). Någon effekt av cement eller makadaminblandningen är svår att se. Det

verkar vara svårt att i praktiken, vid markinblandning, få så homogena material som vid laboratorieförsök. Vid tidigare

provborrningar på liknande material (dock ej så finkornigt grus) har

det också varit svårt att få hela kärnor vid en så låg

(20)

17

under varmare årstid.

Lagertjocklekarna är genomgående mindre än de 15 om som planerats (i genomsnitt 11 cm). Orsaken beror till stor del på att vid nämnda

djup började grov sten rivas loss ur vägen vilket då försvårade

blandningen av "massan" (utrustningen kan ta skada).

6.3 Fortsatt provning

Under 1988 planeras provborrningar och fallviktsmätningar av provvägen. Viktigt är också att bedöma provsträckorna under

tjällossningsperioden. Omfattningen av provningarna bestäms till stor

(21)
(22)

Tabell 1.

Packnlngskurva Och tryckhållfasthet.

Blandnlngar av grus och cement resp merlt.

STENMATERIAL MERIT CEMENT ÅLDER LAGRINGS VATTEN TORR TRYCK C 0-15 MM ) KVOT KVOT TEMP. KVDT SKRYMD. HÅLLF.

VIKT-% VIKT-% VIKT-% DYGN C VIKT-% T/M3 MPA

100 - - - - 3 2 25 -100 - - - - 3 2 30 -100 - - - - 2 2 23 -2 8 - 7 20 5 2.28 2 8 92 8 G 28 20 5 2.26 4.8 ?2 8 - 30 20 5 2.25 8.8 92 - 8 7 20 5 2.25 5.4 92 - 8 28 20 5 2.25 6 0 92 - 8 90 20 5 2.24 ?.5 Tabell 2.

Re5111entm0dul. draghållfasthet och restbltumenhalt. Blandnlngar av grus och skumbltumen med eller utan tlllsats av cement.

CEMENT ÅLDER RESILIENT PRESSDRAGPROVNING RESTBITUMENHALT

KVOT MODUL DRAGHÅLLF. BROTTDEF. RECEPT ANALYS

VIKT-% DYGN MPA KPA MM VIKT-% VIKT-%

0 7 1280 280 1 50 4 0 3 8

l 7 3680 390 1 18 3 5

2 7 4300 530 1 09 3 6

0 28 2100 320 1 60 4 0 3 9

(23)

Tabell 3.

Frys-tovaxllnqsforsok på provkroppar med skumbltumen.

(Jfr vardena med tabell 2)

o_gd--_-a-:m-mø-øm__ m_--5du______-= _wøu-___um_dø__wm_z---_qu-.

KRAV

BYA

HB

.

)

CEMENT ÅLDER VATTEN SVALLNING RESILIENT PRESSDRAG

KVOT UPPTAGNING MODUL HÅLLF.

VIKT°% DYGN % % MPA KPA

0 49 5.6 *.3 d * 1 49 5.9 .6 850 360 2 49 5 8 1.0 1430 420 0 70 6.1 - 1 550 170 1 70 5.7 .6 1610 230 2 70 5.2 1.0 2490 330 Tabell 4. Resultat av bltumenemu1510nsanalyser. ANALYS E M U L 5 I O N NDDEST NENAS 1. DESTILLATION

ÅTERSTODEN (BITUMEN) VIKT-% 58 81.4

VATTENHALT VOL°% 39.5 36.8 LDSNINGSMEDELSHALT VOL-% .9 1.3 2. DESTILLATIONSÅTERSTOD PENETRATION. 25 C, 0 SEK MM/10 310 191 3. VISKDSITET STV. 25 C. 4 MM SEK 6 7 4. SILREST .5 MM. 25 C VIKT-% .7 1 5. BRYTEGENSKAPER STENMJDL 1983. 25 C GRAM 116 102 8. LAGRING 25 DYGN. 25 C VISKOSITET STV. 25 C. 4 MM SEK 8 7 SILREST .5 MM. 25 C VIKT-% .6 .1

7. BITUMENHALT CSNABBMETOD) VIKT=% 60.7 63.1

8. PARTIKELSTORLEKSFORD.

(24)

N H L O C J Q ' N H I I | I ' d ' C D C D C D D C O I (o cc ur -; mm m m o m c o wm l l ( D H O C O A N I ' O C O I i m i l\ (D ( 0 .wa I I 'U t' UZ 'O C' CD -r -O e-OD I H D R D L O D D ' Q " I ['J | (C [§0 ,_. i I i ( D C U H U ' F D -. h -U ÖU ) l C U W ' D Q ÖJ D U j -t h l va r zm l f ' J H D r -ä m C O H L O l f ' J D b -. f ' l ' H H D J H H D J H ln D D C'J DJ h h vm m h wñ H H H H N H H m m 03' f i l.a ' a v . C I 5 -. 0;. m l ( Y ) C'J Fk] FJ CJ (J 0.-4 CJ C0 ( 0 0 3 W W C O ÖJ C O C O M C I | Q ' q -q ç-a o q c uc n a . . . N C J CJ CJ N N ÖJ v' vm a wuzr I W U ' W Q ' M C O ' C E O -. -W M D J M M D I I l | I i C) | I O H O Z vM b -. t xm w m m m m m m m o ( O D C O W C I D H H m o m -wm m c n m D J D J H H H H H D '2 m C ' I ' H D O D e -l H D J H D J D J N C ' J D O m m m m m -.-4 m c: 2) C D ' Q ' I D O O D N W Q ' I m N D H H L D H C ' J W W W W M W W O .Dm 4> EM DZ D 0 mw> EH OZ D >0 mm EM DZ D >0 mm .> <. DZ <H W DH JM .> Z 0 N\ 00 HE H2 oo mxo 00 OI m\ 0 AP ZM ZM U xm xm. + 0 m\ co 0: mv G .> <. DZ <H W DM QM .> E axo mm H2 Hz mm ñxo mm <> a\ o AH ZH ZH U Km .wv X0 + D H\ mN <> h .> <. D2 4H w DM 4H .> E oxc mh om oxo mm 0\ 0 \0 wh0 om o\ 0 0\ mm 0 mxm .vi o. vv m mo m\ mh m\ mo mk ^N 0. wv md .> <. QZ <H W QH AM .> Z n w\m om mm v\m h w\m oc n v\m om h »PZ MZ EU äa 42 ü4M E< + n w\m mm oo wxmn + &0 .m v mm .> <. DZ <H W QH MM .> Z mm m\ om mm m\ mu m\ 00 mh mxm om n mm m\ mm AE QD <M 42 mv äa. + wm m\ oo äm .> <. DZ <P W DW AH .> Z mn m\ om mm m\ mh mn m\ Go om mxm k mxm mm h mh m\ Do om a\ mh a\ mm mh mm H\ 00 om e\ mk H\ mm mh H\ DO mh AK O. WV

a "i -|" l" lu" |'l l' "l '|' l- l' l' |," '- 'l i- "' |'l |l' -' l- i" |-|' 'l

l-ZZ GH A Dm AM HZ DZ om wxmq mo nzm ox .Z DH Hm Hm mm WD <4 ZZ WN O. V H4 <I 2x m2 me U< <X |>O mm .U CH CH mU uom mxm aL Oum CL ox Luo uHm LC mE Da num mm .m Ha mn mh

(25)

Tabell 6.

E-moduler från matnlnq med min1fallv1kt (medelvarden).

PROVSTRACKA KRAFT NEDSJUNK. EQMODUL

NR , kN mm MPa 1 42 .33 18 2 42 631 19 3A 44 022 25 38 44 19 30 6 39 18 35 7 42 14 39 Tabell 7. Resultat av provborrnlnqarna.

STRÅCKA SEKTION LAGE TJOCKLEK KVALITET

STABILIS. BORRKARNA PÅ BDRRKARNAN

NR M CM CM la 75/125 HDG.SID 12 9 HEL VAN.SID 12 10.5 HEL 75/150 H.S 7 5 HEL V.S ll 9 HEL 2 751225 H.S 11 4 TRASIG. KLUMPAR V.S 14 - TRASIG. KLUMPAR 3A 751325 H.5 10 - NASTAN OBUNDET V.S 10 - NASTAN OBUNDET 3B 75/425 H.S 12 - TRASIG. KLUMPAR V.S 12 3 DELVIS HEL lB 75/505 H.S 10 3 DELVIS HEL V.5 ll ö HEL MEDELVARDE 11 STAND. AV. 2 5 01020 H.S 8 5 HEL 0/075 H.S 10 - TRASIG. KLUMPAR V.S 10 - TRASIG, KLUMPAR 7 0/13? H.S 10 5 DELVIS HEL V.S 11 7 DELVIS HEL 8 0/195 H.S 13 - TRASIG. KLUMPAR V.3 13 - TRASIG. KLUMPAR 9 0/245 H.S 10 7 HEL V.S 10 4 DELVIS HEL MEDELVÅRDE 11 STAND. AV. 2 mama-m_a_-ma-_--m-n__-_____-___--_-__-_s___---_---_--_--_-_-_-q

(26)

01 JU we jöe gp sxa uo xs wo x szn ms uwye u uo o -ög A sua ze xs 859 %;

1

um : '|a |J o1s u. 10| J e ñq uI I s s n xb g d B uI U I G P I Q J S H e I I O Q S U J O X

It

t'

ra

'7L O'O '79 100 '0 ZO O' O lO' O SO O' O 11 11 11 11 11 11 11 ZO'O SZl 'O E90 '0 111 111 1 SZ' O S'O O'L '7 95 8 ZE SZ OZ 91. Z' H 001 09 05 00 2 .a CO 0 O O O O Pas set -an de män gd, vikt pro cen t Q ON U'1 P UJ N O O C 06 00 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 11 C O N \ --L -q co L--m L- ø---. n- ---L oq -L -q p 90 0' 0 1 1310 1111 1104 9 I a m m ug 0ZO _- - L-

0 4411 11 11 11 11 1 90 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 111 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 1 11 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1

11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 \1 11 11 11 11 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 '1 11 11 11 1 0 N _1 11 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 J 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 1 11 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 O O\ 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 O N 1 11 11 11 11 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 1 11 11 11 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1

\

l 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 1i t< L1 11 11 11 11 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 111 111 11 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 \ 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 11 11 il {:L 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 111 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 _- L - -- L- -u-Luq -- L-.q -L u-- L- .-.. L- q-Lo q-Lød o-__4 111 111 111 111 111 11 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 1LL 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 1E L 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111

111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 11 .13 1 .13 1

JNS

UEI

i

1us

un

ua

w

I

011 1qu

1ns

^0J

9

OLU AOJ Q pun sug g pun sun na w an ñuH l pun s^ 0J g 'p un sun na w pun st g a n öuH an ñA OJ g an ñun na w U B J S 1 ua 1s un na u I sm b/ 10 .1 9

L

(27)

10

0

934ng 'muamm ;massnd

000000000 CDCDNLDID'Q'WN'H 0

\

/ L \ N yn ä m

/

_

/

f/ ,ø/

/

1

1.

F i gur 2 R e s ul t a t från un d e r s ök n i ng a v p

5

2

3

4

6

8

m e d l a s er g r a n ul o m e t er .

12

16

24

32

48

54

96

12

8

19

2m

n

a r t i k e l s t o r l e k s för d e l n i n g

(28)

Statens Väg- och Trafikinstituts komstorleksdiagram nr 11

Kornstorleksfördelning på grusslitlager (8 st prov). Figur 3 Körnsforlek, mm 0,063 l I I I I I I II II [lll 0,074

0,125

0,25

0,5

1,0

I I I II [Ill 4 5,6 8 11,2 16 20 25 32 5060 100 200 _ 'I r n u n V _ 7 » n u _ vn mm mwp äm an na n. 5 5 2 6 3 3 IL nu _ C u n v _ Q : A U _ _ R v A V _, K v A U n u n u _ __ _q __ q_ _ __ __ __ _

.d q. __ _. _ __ __ __ __ _.. ._ __ .. _ __ u_ __ -_ _ _ -_ _ -_. .. _. -4 41 .. .. _. .. . _ un a -_ q u-_ -_ _ _ -0,06 -_ -_ |. |. r.l . l lip .. .]

|.I ll _ d u-_ _ -_ I I I I - u -ud -l r -l l l l r -l _ -_ -_ -d l l r l l I I F I I l l fl l I l r l l - u-_ uq d -nur .. J _ -_ _ -_ A U . l l 7b

_ -_ d -q -_ _ -_ _ _ _-u_ _-__ _ .. ._ _q ua aq __ .. _. __. -q - u-u . i r l -1 I I 1*

.. .. .. .. _ I l f l l _. .. __.. . |. l FI. . II p n l n ' i F -. a ll I I P I I 0,6 l

/

_ -_ d -__ -_ __ -q

/.

__ -I -I _. _b __ _. . .. ._ __ .. . .. .. _. _. pr ». ._ ._ .. _ _ -_ -uu_ .. .. .. .. . _. _. _. .. .

%

I -r |l l ' -r -" r ' -l lP l l l l F l _ -_ _ -__ __ __ _-u I I _ -_ -q u qd d_ _. .. . .. .. .. ._ . .. ._ _. _. _ .. _. ._ . .. .. .. .. q .. .. _. ._ . r p -l |l r |l ' 9 .. ._ _. _. . .. ._ __ _. _ IllllHll" r ' l .. .. __ __ _ -' r l -.. ._ _____ Il rl . _: :: : I l F I l d__. __ __ _ I l r l l l l r l l " P I . -l l r l n l l r i l

/L

.

I .. .. __ _. .

...A

T -1 d _ -_ uu-_ _ _ -_ -d -_ -_ - u-_ -_ -.. .. _. __ _ I I F I I .. ._ _. _. . l ir a : i l r l l -_ -_ _-__ -_ _ -r -l _. .. dq aa aq __ .. _. .. _ l lr l l I I F I L .. .. .. .. . I I F I I ' -r -l -.. .. __ q 1 .. ._ _. __ _

_b._ _. ._ _ ._ ._ . .. ..._ p. ._ p .. .. .. .. . p_ ._ ._ .. b . .. ._ _._. . .. .. _. ._ . .. ._ _. . . .b .. _. .. _. .. __ -. .. .. .... _ 20

Grovmo IMellansandI Grovsand I Fingrus I Grovgrus I Sten

Fin sand 'Mellansandl Grovsand I Fingrus I Mellangrusl Grovgrus l Mellansfenl

(29)

Figur 4 str. 1, 2, 3A, Kornstorleksfördelning på massaprov från 3B och 1B. Korns+orlek, mm 11,2 16 20 25 32 0,071 0,125 111111111111111 0,25 0,5 1,0 1 11111111 i, 5,6 8 50 64 100 21 C ) .. .1 5 C 3 N ) C ) Pa ss er un de män gd , vi kt pr oc en t u1 C) 4: » <: U 1 C ) 0 \ C) \ 1 C) a C) \ 0 C ) 100 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 . . . L . . T 1 1 1 1 1 1 1 _ .. L. .. _ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 I 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 I 1 1 1 1 1 1 1 1 1 ! 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 -_ L -. 11 11 1111 1 _ -L -d 11 11 -_. L 1 1 1 1 1 1 1 1 1 L. -_ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 -L -1 1 1 1 1 1 1 1 1 _ -L -_ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 -L -_ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 _ _ L _ _ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 -_ L _ _ 1 1 1 1 1 1 111 _ -L -d 0,06 02 11 1 1 1 1 1 1 1 111 1 1 1 1 1 1 1 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11

\

11 11 11 11 111 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 L. -_ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 \ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 1111 11 11 1 -_ L _ _ 11 11 11 11 1 -_ L .. 4 11 11 11 11 1 _ .. L _ _ 11 11 11 11 1 _ -L .. .d 11 11 1111 1 -L -_ 0,6 11 11 11 11 1 \ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 1111 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 I 1 1 1 1 1 1 1 -_ L -_ _ _ L -.. .1 .. .1 -L -_ _ _ L -11 11 11 _ L

\_\

1 11 11 11 111 11 11 11 1" 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 \ 1 1 11 11 11 1111 1 11 11 11 11 111 11 11 11 1 11 11

\

11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 I l l r h k 1 1 1 1 1 1 1 1 1

\

1H1111 11 11 11 1 -_ L _ _ 11 11 11 11 1 _ _ L _ -I 1; -_ L -. 11 11 11 11 1 -_ L_ _ 111111 11 1 -_ L -_ -_ L _ 4 _ _ L -1 " __L -J 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 k un ]

\

-L. -P C I 1 1 1 1 1 1 1 1 -4 20 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 _1 _ 1 7 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 1 1 111 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 .-1 _ -1 1 1 11 1 1 1 1 1 _ _ L _ . q 11 11 11 11 1 -L -. 1 1 1 1 1 1 1 1 1 _. _ L, -. 1 1 1 111 1 1 1 -L _ _ 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 _ -L -_ _ _ L _ -_ -L -L _ _ -L -q 1 1 1 1 1 111 1 11 11 11 11 1 -. . L -_ 1 . _ -11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 -11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 111 11 11 11 1

1111 11 11 1 0 \ C)

Grovmo 'Mellansandl Grovsand I Fingrus 1 .Grovgrus 1 Sten

(30)

Figur 5

str. 6,

Kornstorleksfordelni

7 och 8. ng pa° massaprov från

Korns'rorlek, mm 0,074 0,125 1111 1 7411 11111!!! T 0,25 0,5 1,0 4 5,6 8 11,2 16 20 25 32 50 64 100 20 C ) .4 C) P\ J <2 ) Pa ss er an de män gd , vi kf pr oc en t U J C) ; <: U 1 C) 0 \ C ) \ J ( 3 G ) C ) \ 0 C ) 100 I I I I I I I I l U l l l l l l l l l l l l l l l I I I I I I I I I I T I I U I U I I I l l l l l l l l ' I I I I I I I I I I T U I I I I I ' l l l l l l I. I I T I ' I I I I _ 1 _ d e -_l _ I I I T I I I II II II I A 1 II II II II II II IF I I l l l l l l l l I I I I I I I I I I l l l l l l l l I l l l l l l l l I I II' I I I I T I I I I I I I 1 1 I I I T I T I I I I -_.L _ a 11 11 11 11 1 _ -L -. T I II 11 111 I I I I II I I I I l l l l l l l l ' I I I

\_

L_

-I l l l l l l l l _ -L -I l l l l l l l l _ -L _ _ I l l l l l l l l -L -_ I I I I I I I I I _ -L -I I I I I I I W T -L -4 I I I I I I I I T -_ L -_ I I l l l l l I I I I I I I I I I I I I I I I I I l l l l l l l l l I l l l l l l f l I I I I I I I I I

\

1 I I I I I I I I I I I I I ' I I I I

'\

1 11 11 11 11 1 -L _ _ -_ L , _ 11 11 11 11 1 -L -_ 11 11 11 11 1 -_. L. -« 11 11 11 11 1 --L .. .4 11 11 11 11 1 -L -d _I I I I I ' I I T I I F T I I I F T I I l l l l l l l l l l ' l l l l l l 1-b I I I I III I I 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 1 1 1 I I I I I I I I I -. . L. .. 4 _ -L -_ L -_ -_ L _ q -U ŧ -1 I T Y I I ' I I I I I I I I l l l l l I II II I I I I I I III I I l l l l l l l l I I I I I l I I I I T T I I U || lll I I ' I I I I I I 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 -l 11 11 11 11 1 Il ll ll il l 11 11 1111 1 II II II II I 11 11 11 11 1 ll ll ll _ II I

\

_. -L _ _ _ -L. -_ - I-I 11111n1111 11 11 11 1 _ -L -. 11 11 11 11 1 -_ L -_ 11 n1 n1 1 -_ L -J -_ L -4 _ _ L -11 11 11 11 1 11 111111 1 ll ll ||l ll -L -_ 11 11 11 11 1 _ -L -II I] h . . . _ _ _ -_ -L -. I l l l l I lI 1 I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I l I I I I I I I I I I I I 1 ' T I I I I I I I I l l I I I III 11 11 11 11 111 11 11 11 1I I I I I I U __ 11 11 11 11 1 I I I T I I I I I I I I I I I I I I l l l l l i l l 11 11 11 11 1I l l l l l l l l 11 11 11 11 1 I I I I ' I I I I 1 1 1 1 1 1 1 1 1 I I I I |I 1 I I . -l l l l l l l l l -_ L _ a 11 1111 11 1 .. .l .. .. .q 11 11 11 11 1 _ -L -. I I I I III I I -L -_ -L _ d 11 11 11 11 1 Il ll ll ll l _ -L -4 _ _ L _ _ 11 11 11 11 1 _ -L -11 11 11 11 1 _ -L -11 11 11 1. -_ L -d II II II II I 11 1111 11 1 11 11 11 11 1 11 1111 11 1 Il 'l ll ll l II II II II I 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 I I I I I I I I I 11 11 11 11 .1 ll lf ll ll l 11 11 11 11 11 11 11 11 1 11 1111 11 1 11 11 11 11 1 II II II II I I I I I I I I I I 11 11 1111 1 Il ll ll ll l 1n 1n 1n 11 11 11 11 1 11 11 11 0,06 0,2 IMallansandl Grovsand 1 0,6 Sten 60

Grovmo Fingrus 1 Grovgrus 1

Grovgrus

(31)

Statens Väg och Trañkinstituts komstorieksdlagram nr 11

Figur 6 Kornstorleksfördelning på bärlager (str.

4).

d Kornsforlek. mm 0,074 11111111111111111 0,063 0,125 0,25 0,5 1,0 i, 5,6 8. 11,2 16 20 25 32 50 60 100 200 ._ L C ) C ) 1 1 B ) C) 1 U ) C) 1 4: . C ) Pa ss er un de män gd , vi kt pr oc en t C D C D 1 UI C) 1 0 5 CD 1 *4 C) 1 1 1 ) C ) C ) < 3 1 11 11 11 11 Il ll ll ll l .. .. l_ .-.a

11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 Il lI II II I Il ll ll ll l I I I I I I I I I "" I" '1 17 77 11 77 77 1" "l "" Il ll ll ll l T I I I ' I I I I I l l l l l l l I l l l l l l l l -L _ -_. .. L. -. -L _ -_ -L _ _ I I I I I I I I I _ -L -_ 11 11 11 11 1 _ -L -d I I I I I I I I I _ -L _ _ I I I I I I I I I I I I II I U I I II II II II I I l I I I I I I I 11 11 11 11 11 11 11 11 11 1 I l l l l l l l l I I 1. Il ll ll l -L -11 11 11 11 1 _. _. L. _ _ II II II II -_ L -11 11 11 111 -L -. _ -L -_ Il ll ll ll l -L -d -e -L C d 11 11 11 11 1 _ m L -I d 11 11 11 11 1 11111111 I I I I III I I 11 11 11 11 1 II II lI II I I I 1 T l l l l f l l l

\

I I I I I I I I I I I I I I I I I I I 1 T I I I l I I I I 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 1 11 11 11 11 11 11 1 l l l l l l l l l 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 I I I I I I I I I 11 11 11 11 1 1 -L -_ -L -.. L. .. ! -L -L _ -L -d -L _ -T 1 I I I I I I I I I 11 11 11 11 :

\

11 11 11 11 1 I I I I I I I I ' l l l l l ' l l 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 :

\

11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1. 1 1 11 1111 111 11 11 11 1 _ _ L -_ L_ -11 11 11 11 1 _ _ L -. 11 11 11 11 1 -- L-_ 11 11 11 11 1 _ _ L _ q II II II III -_ L -4 11 11 11 11 1 -L -_

\

11 11 11111 -I I I I I I I I I I l l l l l l l l l l l l l I I T I I I I I I I I I I 11 11 11 11 11 11 11 11 11 1 I I I I I I II I I l l l l l l l l 11 11 1113 4 11 11 11 1L L \ 7 1 1 1 1 I I I II II II II I I I I I I l I I I

.m

ms

I I T I I I I I I _ _ L -_ 11 11 11 11 1 _ -L -. -L _ . I H I I I I I I T L I l l lll l I I _ _ L -_ -_ L -_ 11 11 11 11 1 -_ L -. 11 11 11 11 1 _ -1. .. -11 11 11 11_ 11 11 11 11 11 11 11 11 11 1 Il ll ll ll l Il ll ll ll l 11 11 11 11 II II II II II II II II I -L -L _ 11 11 11 11 1 d Il ll ll ll l 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 111 11 11 11 11 111 11 11 11 1 A 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 -L __ _ -L -q h -Q 0,06 0,2

IMellansandl Grovsand | Fingrus I Grovgrus I 06 _ _ L - -_ g ) Grovmo Sten

Finsund 'Mellansandl Grovsund | Fingrus I Mellangrus' Grovgrus I MellansfenJ

(32)

Statens Väg- och Trañkinstituts kornstoneksdiagram nr 1 1 Fi ur7 Kornstorlek, mm 0,063 1* T'I I I II IIIIIII 0,074 0,125 0,25 0,5 1,0 171] IIIIII i. 5,6 8 'I r n V n u _ _ 7 » n u _ Cu nu _ kV : n v ? 3 2 . 5 % 3. 96 ? : 52 . 2 2 : D u n u _ Ca nu b Q 1 n u _ Ib nV _, _ A v n v n u n u ,_ 0,06 . .. ._ __ .. _ .. ._ __ __ . q_ __ __ -_ ___ __ __ __ _ _-__ _--u - u-_ _ - u-_ q ui -m ud d d -d -_ q q q äL d -_ -u_ _ _ uu-_ _ -u _ q uu -q q - u-_ _ _ -l. |.r|n l. . _ _ -_ -u_ q I.|. r . l . l _ uu-_ -_ -q .I |. r . |. l -' r ' . . I l r l l . l l r l l -' r -. . ..._ [. .. qn _. _. _. _. . I I F I I _ un -_ d u_ -' r ' l _ -_ - -I i r l l 0 I '2 I I d- _--_ __ __ __ _-q _-._ _-_q #--_ __ __ _ -_ _ -_ uu-_ _ -q I I I I l rl l l l r l l I. |. F. l l _uu-_uu_ -I I F I I .. ._ __ ._ _ t ur n . .. .. .. ._ _ I l f l l q-__ _-__ l l r l l I I pul 1 .. .. .. ._ . l i r l l .. .. .-' -r l l 0,6 I _ ?Au I ;I I q - u -un -. n -d u -u _ -d -d -u l l nu. av nu; .. .. __ H.d nu nu; vøL TL nu d q q u_ -_ -_ -_ _ -I .. ._ __ ._ . .. _. _. .. I I F I L l l r l -. -.. .. .. ._ _ _ -_ -_ _ -_. .. __ .. . _ uu-_ u -.. .. .. .. _ _ - u -q .. ._ _. .. . .. .. .. ._ . .. .. .. .. . .. .. _. .. .

an ar --/ l l r l l I I F I I I l r l l I I P I L I l r l l l o l I .. .-.. .. . .. .. .. .. -_ _ -_ -1 1 r

/

u-_ _ _ _ -_ -__ __ _-u_

Grovmo 'Mellansandl Grovsand l

Finsund 'Mellansandl Grovsand

VTHV:

L

Illuln|1 _-__ __ __ _ __ __ __ __ _ _-__ __ -_ __ -_ __ _-_ _ -_ _ -_ _ __ qd _ P h h h h n n n u _ -_ -_ _ -_ _ -_ -_ -_ d -1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 ! .. ._ __ __ _ .. ._ _-__ . ..._ _. __ _ __ ._ __ __ _ .. .. .. .. _ .. .. .. ._ . .. ._ _q q* F .. ._ __ __ an wn uuy.

||F l n I , ' I I -_ _ -_ -_ _ -_ -_ -_ -_ _ -u_ -_ _ -_ -- -_ -r -q ñl

11,2 16 20 25 32 15-l .. ._ .. .. .q qd dr rr r .. .. q-._ ::5 :: :5 :: :2 :: / . 2 :: : _ : : : : . : : . : : = Mak 50 60 I u' r ' l . . -' r l l l . l l l ' l l l l r l ul l ' l uF l 0 L ' 0 r 0 1 ' -r ' l l -I -I n l l r a l . l l l l r l l . l l _ -_ -_ _ -_ _ _ _ -_ _ _ _ _ _ _ -_ MW L _ q -_ _ -_ _ _ . -_ _ -_ _ _ _ -_ -_ -_ _ _ -uq d -A ç -_ -_ q -_ _ -_ _ _ u-__ -_ _-_ 60 __ -_ -. __ __ __ __ __ _ __ __ .G -q __ __ -_ -_ q .d u-__ __ _ _-_ d_ _-__ -_ -_ _ -_ _-__ __ __ _ __ __ __ -q m 1 Fingrus I Mellangrusl Fingrus l Grovgrus l // Grovgrus

1

Sten

Kornstorleksfördelning på makadam och ytbehandlingssten.

100 200 _. .. ._ _. _ _d u-__ __ _ .. .. p. .. .. .. _. __ .

.... .. .. _ .p ._ __ .. ... _p .. _. . 1 1 .. .. p. .. . .. .. _. _. . .. .. _. .» __ _. __ ._ . .. .. _. ._ ... ._ _. ._ _ Mellansfen

J

Bilaga

(33)
(34)

'år

Pe

n

(0

/0

00

)

<

3

75

/0

31

5

L _ \

LP

ro

ve

rr

åc

ka

75/

13'

5

L

/0

75

75

Te

xa

co

-sk

yH

'

?5

/1

00

Fd

.

La

Mh

an

de

l

Provsträckor vid Sundet

Befästning

(35)
(36)

II

Pr

ovs

häc

a;

b

I

04

06

0'

.. ÄV...

\\

No

rs

ka

gr

an

se

n_

04

10

0

...]K....

Dr

a3

1

(2

35

m)

45

%-4,

0%

*9

I'

WSth-i

1 I

i

Y

UA s'9

M

2(

235

m)

"""

°")

ggg

g'3

.mm

se

4,

0%

-2

w

;EZ-7'

Dr

ag

3

(1

,2

.

m

)

11

,0

%*

Bilaga 2 Sid 1 (3)

(37)

0/

10

0

.0.0 G 0 O

O/

.H

S

O

;P

ro

vs

jr

räd

m

7

I

. _ . . _ _ _'

04

14

0'

ON(0000044 I

[P

ro

vs

håc

ka

:

J

:

40

34

e m u.

Dr

ag

1

(2

,1

5

m)

4, 0 0/ 0

3.

52

.

-+>

Dr

a

2.

2.

?s

m

r

3

(

)

lD

ro

göuÅr

an

BE

4,

0%

-6

3,

5%

v-a

r

Dr

ag

3

(1

,2

m)

4,

0%

:_3

1

3,

5%

--1

Prdvsträcka nr 7 och8 vid Melen (2 % cement)

:Haga

DO

N

(38)

0/2

25

012

46

0(2

65

.

§<

-Br

o

-:

Ål

Pr

ovs

håc

ka

Ci

° 2 'vv'v-vvvvc-o

Dr

a3

1

(2

.1

5"

1)

4,

0

70

1:

. - *

r

uu 5'9

Dr

ag

2

(2

35

77

1)

'

4.

07

0

]D

ra

93

uh

m

BE

w_ _ . h _ -. -I

L

]D

rn

33

(1

.2

vn

)

4,

0%

'1

Provstråcka nr 9vid Melen (O % cement) BHaäa 2

(39)
(40)

Bllaga 3

Provkronpar tlllverkade enllqt tunq lnstampnlna.

STRACKA SEKTION BEDOMNING

NR M '

1 75/125 NÅGOT IHOPSJUNKEN; VATTENOVERSKOTT

2 75/225 HEL 5 -/525 IHDPSJUNKEN: VATTENDVERSKDTT -/050 IHDPSJUNKEN: VATTENOVERSKDTT ñ/ü?: HEL 7 Ullüü HEL 0/150 HEL

(41)
(42)

Bllaga 4

PETROGRAFISK BESKRIVNING (äggaáêd

åágågäå nr ;Å Provet utgörs av metamorfa fJallberqarter som hård tlll

medelhård, fllSld fvlllt. mvcket hård. lJus qner, gronsten och

kvarts, fáltspat. F R A K T I O N 8-11.2mm 11.2-16mm v1kt-% v1kt-% Fylllt 44.0 46.5 Gneas 40.5 33.5 Gronsten 9.5 10.0 Kvarts. faltspat 8.0 10.0

§;;;r _mggmåá Provet består av hård och medelhård, f1151q fylllt, hård lJus dnegs. drönsten. kvarts och faltspat.

F R A K T I O N 8-11.2mm 11.2-16mm v1kt-% v1kt-% Fvlllt 58.0 57.0 Gner 30.5 28.5 Gronsten 9.0 10.5 Kvarts. fältepat 2.5 4.0

EQLÅÅQQLÅ Extremt f1151g, hård fylllt med lnslag av kvarts och

faltspat (ca 5 v1kt-%).

äågågâmá Fllsiq. hård och medelhård fvlllt.

:QQÃQÅQQAÅQÅÅÅåâQÅ Mycket fl131g, hård fylllt med smarre lnslag av kvarts (ca 5 v1kt-%).

(43)
(44)

BHaga 5 MinifaHvikt . \ .1 3? ? W -r '3" 21 "" S a l 5 -ø& 5 °-* W * N n än . 5 i ' I . J t m un J »a _ . ' . -. L.:0 2 . 2 4 0 ; v - ä-a $ .-4 \ 0 ' .1- .-_ , .V . .. . .. .7 -. . 1 -3 A -_ 4 . . - v-M ø§b -Q øn ««» I . .. . 1 d i a Ö -_ v. _ " y. ._ u: __ '|" . vi; . i; ' U» ".3 . (E . ' i '1' , r 9 s'* I'_i; do*Il-:WU. ' Je. I A -.ut jäm n-. a wa çm ' *4 2. a. . Q . .-m a r ' J M . ' i " 9 0 a v * ? y' so 'l un i-mv' -U 5 . m e r . '-I' . V nå' t. 8. 91 . . . k l A I ' _ V . . _ p |o áh v-' øo ; -_ h -ø. ; -. . r , 41 19 93 33 . I W L'

av. _ v3. :va .: -.. .' 43 C --W m m u . . . M t çq i. våp.i * -.. 4 . p. ; W M ÅJ , \ . + 4 . -'oi

i'

: ,

i.. i

?i

1-*3

a_

\

4' 'Å

. ' 'rr »rr- ' in. 4 xâäågätg 'd' I 1 | 4 4 r.___ _ ,

s ,,

z .

.m 71:.

. ' l' _ a.: J 7 x 3,. Y ÅF_ , . l.-'Ã- I J_ *0._.' . , -. . 0 I ' \ . ." r 'v' lär-.4, '.. . V " . 'Q ' i -\. lv' .' ggi . 7? f* .--'i Ö...I . . 1 .'.n Å _- v! fl. P.. (- A i. ( ' - Orsa" * . ' . ..' fia!1 ig,I.. ' \ . _. 'I . ' 5 2:4.. \ _ \- 2015..., 4 q. - y. '\.k..' '' .q9 'ti 'fx'' - .v- " 0. weI 14.. l .-*ná'ñ 334.' . _. ' '3 anus; 1? N*701't_:'*?10' 1 " -. 4 suis!" '4. 0 - - .. . 0 l ' I . 4 I' . 1.1". '- . .i \ . i... . ' ! V ' ' u v a s. . du, A' A ' i!?

Suppoer-MÖ Tripod.-I | J .2 .; I .\ 1 'i l ,l a . I . ,1 i. _-.* 0 V 4 z 2- ' 30 ._ ' k. .0. "v l .9 -.w ,0 ,\ I N.. L 1 ,I i . ç \ v 5, .\

I 'i) ,Ii . 4 . få' ! ' { ...i .r' i 5 : . , x .1 l i' 7 i. 'f.f 4_ t i 9 r,

5

9

'L .3'Tap '§ Q .-A va n -. . . un a wc . ^h än f f f ár äf t r - to ' 3 i' {? J °U ? . M t d e s '1 4! ?-. s ' 1:2 »v 6: .. .

DV"FTE@T

'ü .çko Wat:)

NAITLRLALIVU 32 nu» 0:402] lL CONSUJINGLhGMLLh. . II"\j'; n ,-a I ' ' ' w *l-/ø' u '. nivå, I.. -F* øm e-uøw. . rm ' n äs -M s t r r ü-un . .-_ r \ - I 5 . -W a l l a -d . M W -; ur - .--, . . m m s .' ut »I n a _ p . _ _ x .. . -4 _ . . . . A . . -_ i ;4 .. . ' i W J I M K H M U N ü' a .. .e n M a v_ ø\ . . ' ' . -.. _ 4. .. ; ' <_ . 'I . ul . -' M W F V s n r -' l e . m øua . r . _ i . . . .4 k a _ ' . I , ' . ' . -.. .u « . \' 4-u -' '-n . \ . x' . ' A . -. . i I. . ' 1 .-.. '. : I ' _ n . -. v-v W E -. , W ,w _ .-I h d . . ÅS ' -, _ \ . W V r -' _ -f \ * -. . 1 -WARIø . . utsåg: 5 LAINSVLD

(45)

Figure

Figur 3 Körnsforlek, mm0,063 l I I I I I I II II [lll0,0740,125 0,25 0,5 1,0 I I I II [Ill 4 5,6 8 11,2 16 20 25 32 5060 100 200_'IrnunV_7»nu_vnmmmwpämannan.552633IL nu_Cunv_Q:AU__RvAV_,KvAUnunu____q__q_________      .dq.___.__________...___..___u___-___-_
Figur 4 str. 1, 2, 3A, Kornstorleksfördelning på massaprov från 3B och 1B.Korns+orlek, mm 11,2 16 20 25 320,071 0,1251111111111111110,250,51,01 11111111i,5,68 50 64 100 21C)...15C3N)C)Passerundemängd,viktprocentu1 C)4:»&lt;:U1C)0\C)\1C)a C\0)C)100111111111
Figur 6 Kornstorleksfördelning på bärlager (str. 4).

References

Related documents

In this way, the service function parallels Gummesson’s (1995) marketing function concept; even if the marketing organization undoubtedly plays a central

En lärdom från den utförliga felsökningen var att detektorn är känslig för saltavlagringar från bufferten, vilket medför drift av responsen, och inte som det tidigare har

3) the number of files to be encrypted per step. The simulator uses AES-256 for encryption and targets documents, multimedia files, and archives that are typically encrypted

Även forskning kring nyutexaminerade sjuksköterskor utifrån erfarna sjuksköterskors perspektiv och forskning som belyste övergången från student till legitimerad

De skulle ock behöva en icke alltför knappt tillmätt tid för att hålla vid makt och förbättra den särskilda utrustning, utan vilken de icke skulle

föreslogs den unge löjtnanten till en första ordensutmärkelse för tapperhet, vilken emellertid uteblev, då Röhm som stabsofficer inte borde ha befunnit sig vid

breddat när koalitionsregeringen bildades, utan i minst lika hög grad hr Unden. Man vet att bondeförbundet inom sig hyser en fly- gel som i fråga om benhård och

skulle bidra- gen inte längre användas för att bygga upp fonder för framtida pen- sioner utan för att betala pensioner till de åldringar, som lever nu.. Detta betyder