Ekologisk slamavvattning i Trelleborg

Foto: Cathrine Ek

UndEr inFormation Fakta prEsEntErar natUrvårdsvErkEt Fakta i olika Frågor

in

fo

rm

at

io

n

fa

kta

Ekologisk slamavvattning

i trelleborg

i trelleborgs kommun används vassbäddar på Smygehamns avloppsreningsverk för att avvattna slam. Projektet har minskat användningen av kemikalier och energi samt höjt kvaliteten på de interna vattenflödena i reningsverket.

År 2001 sökte Trelleborgs kommun pengar från det lokala investerings­

programmet, LIP, för att byta ut den konventionella avvattningen av slammet i en kammar filterpress vid Smygehamns avloppsreningsverk mot åtta 1 200 kvadrat­ meter stora bäddar planterade med bladvass.

Tack vare det är vattnet som kommer från reningsverkets slambehandling nu bättre och reningsprocessen kräver betydligt mindre kemikalier än tidigare. Dess­ utom luktar inte vassbäddarna och drar inte till sig insekter vilket den tidigare slamhanteringen gjorde.

Vassbäddarna avvattnar slam från nära 8 000 personer. PoSitiva effekter På miljö och ekonomi

Kväve i slammet från reningsprocessen har minskat med 70 procent, fosfor •

med 90 procent.

Idag används inga avvattningskemikalier mot tidigare 0,8 ton polymerer/år. •

Minskad användning av järnsulfat med 50 ton/år, järnklorid med 6 ton/år, •

kalk med 70 ton/år och saltsyra med 700 kg/år. Minskade CO

• ₂­utsläpp med 42 ton/år.

Kostnaderna för slambehandlingen har minskat 2/3 till 200 000 kr/år. •

Kostnaderna för kemikaliehanteringen har minskat med 115 000 kr/år. •

mEr inFormation kontakt: lars thysell, 0410-73 38 09, 0708-81 78 09, lars.thysell@trelleborg.se daniel Wargren, 0410-73 38 01, 0708-81 78 01, daniel.wargren@trelleborg.se Cathrine Ek, kommunekolog, 0410-73 32 94, 0708-81 72 94, cathrine.ek@trelleborg.se Entreprenörer/utförare:

pnb Entreprenad ab (företaget har upphört) mer information om goda exempel: www.naturvardsverket.se/godaexempel www.naturvardsverket.se/mir Fakta lip trelleborg 2001 åtgärd 7 miljöinvestering: 4 582 tkr bidrag: 990 tkr

naturvårdsverket 106 48 stockholm. besöksadress: stockholm - valhallavägen 195, Östersund - Forskarens väg 5 hus Ub, kiruna - kaserngatan 14. tel: +46 8-698 10 00, fax: +46 8-20 29 25, e-post: registrator@naturvardsverket.se internet: www.naturvardsverket.se Beställningar ordertel: +46 8-505 933 40, orderfax: +46 8-505 933 99, e-post: natur@cm.se postadress: Cm-gruppen, box 110 93, 161 11 bromma. internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Potential och framtida nytta

Det är viktigt både för samhällets infrastruktur och för miljöarbetet att skapa hållbara och kretsloppsanpassade vatten­ och avloppssystem. En del av VA­ systemens kretsloppsanpassning är att återanvända näringsämnen, energin och vattnet i avloppsvattnet. Biologiska metoder som kompletterar tekniska delar av VA­systemen kan skapa kostnadseffektiva systemlösningar.

Genomförande

Vid reningsverket grävde kommunen åtta knappt två meter djupa dammar. Bot­ ten kläddes med en plastduk. Ovanpå denna lade man ett lager av grovt maka­ dam, ett lager finare makadam, och slutligen en 20 cm tjock bädd av grus där man planterade de 4 300 vassplantorna. Plantorna placerades ut i fyrkantiga block av uppvuxen vass. Plaströr förser vassbäddarna med syre.

Slammet pumpas ut över vassbäddarna. Mycket av vattnet dräneras, medan slammet blir kvar. Vassen suger sedan upp näringsrikt vatten från slammet. Kvar blir ett koncentrerat slam på bassängernas botten.

Efter ungefär tio år kommer man att behöva gräva ur slammet och återställa bäddarna. Kommunen vet ännu inte exakt hur mycket det kommer att kosta.

Metoden att använda vassbäddar sluter inte kretsloppet av näringsämnen, utan fungerar som en mellanlagring. Målet är att det ska gå att återföra det nä­ ringsrika slammet till kretsloppet när man tömmer bäddarna. Men hur det ska gå till är ännu inte bestämt.

varFÖr Ett gott ExEmpEl

projektet utvecklade en för sverige ny metod med uppvuxen bladvass i block för att bygga upp vassbäddar. meto-den gör att bäddarna inte behöver en inkörningstid på flera år utan har full kapacitet från start.

projektet har resulterat i att reningsverket använder mindre av en lång rad kemikalier, sparar pengar och ger ett bättre vatten.

verket har fått ta emot studiebesök, bland annat från lrF och lokala politiker. Även andra kommuner har varit intresserade. svedala kommun byggde en liknande anläggning något år senare.

information fakta goda ExEmpEl vattEn oCh avlopp lip – lokala invEstErings program sEptEmbEr 2008 isbn: 978-91-620-8349-6