Regionala och kommunala friluftsplaner - Inledande metodstudie i Uppsala län

friluftsplaner

- Inledande metodstudie i Uppsala län

RAPPORT 5612 • DECEMBER 2006

Inledande metodstudie i Uppsala län

Beställningar

Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Naturvårdsverket

Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se

Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 91-620-5612-3.pdf ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2007 Elektronisk publikation

Omslagsfoto: Åsa Hermansson

Övriga foton: Marianne Kahn (sid 16, 21, 49, 50), Bengt Strandberg (sid 12), Yvonne Seger (sid 29)

Illustrationer: Yvonne och Pontus Seger (sid 32, 36), Fredrik Meurman (sid 18) Layout: Åsa Hermansson, SWECO FFNS

Förord

Friluftslivet är en av naturvårdens hörnstenar och medvetenheten ökar om dess betydelse för människors välbefinnande. Planering av markområden för friluftsliv bör ses i ett regionalt perspektiv, eftersom markernas kvalitet och användningsmöj-lighet ökar med deras storlek och om de ingår i en sammanhängande helhet.

Rapporten redovisar utgångspunkter för regional friluftsplanering, ger förslag på en arbetsmetodik och visar på tillämpningar från Uppsala län. Studien är tänkt att användas som en idéskrift för regional och kommunal friluftsplanering. Den vänder sig till tjänstemän i kommunala och regionala förvaltningar ansvariga för friluftsliv och planering, samt ideella organisationer och föreningar.

Rapporten utarbetades av konsulten Yvonne Seger vid SWECO FFNS Arkitek-ter AB. Projektledare på Naturvårdsverket har varit Ebbe Adolfsson och Amanda Palmstierna. Jan Lundquist från Upplandsstiftelsen samt Fredrik Meurman och Eva Bergdahl från Länsstyrelsen i Uppsala län har deltagit i arbetet. Företrädare för kommuner i Uppsala län har bidragit med värdefulla synpunkter.

Det är Naturvårdsverkets önskan att rapporten ska bidra till att lyfta det regio-nala perspektivet i kommunal friluftsplanering.

Naturvårdsverket, november 2006

Björn Risinger

Innehåll

INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 1 INLEDNING 9

Syfte, inriktning och avgränsning 9

Begreppet friluftsplan 11

2 DEN POLITISKA VILJAN 12

En samlad naturvårdspolitik 12 Nationell strategi för hållbar utveckling 12 Nationella och regionala mål 13 Regionala utvecklingsprogram (RUP) och regionala tillväxtprogram (RTP) 14

3 LAGSTIFTNING 15

Långsiktig hushållning med mark och vatten 15 Skydd enligt 7 kap. miljöbalken 15

Kommunala fysiska planer 16

Ägande, avtal 17

4 AKTÖRER OCH ANSVARSOMRÅDEN 18

Nationell nivå 18

Regional nivå 18

Kommunal nivå 18

Ideella organisationer 19

Tydligare ansvarsfördelning 20

5 KRITERIER FÖR ATT BESKRIVA FRILUFTSOMRÅDEN 21

Grund för urval av kriterier 21 Förutsättningar för friluftsliv 21 Områdestyper 23 Attraktivitetsområden för friluftsliv 26 Friluftsaktiviteter 27 Identifiering av värdekriterier 28 Upplevelsevärden 29 Åtkomst till områden för friluftsliv 30

6 ARBETSMETOD FÖR FRAMTAGANDE AV REGIONALA OCH KOMMUNALA FRILUFTSPLANER 36 Målsättning 36 Regional samordning 36 Cyklisk arbetssätt 37 7 EXEMPEL PÅ TILLÄMPNING 43

Erfarenheter från inledande arbete med regional friluftsplan för Uppsala län 43

Exempel Håbo kommun 47

Sammanfattning

Syftet med projektet är att utveckla en metod för att ta fram regionala och kommu-nala friluftsplaner. Projektet ska också stimulera framtagandet av kommukommu-nala fri-luftsplaner i en integrerad process med den regionala friluftsplanen. Rapporten är tänkt att kunna användas som idéskrift.

Med regional friluftsplan avses ett dokument som ger stöd för arbetet med fri-luftsfrågor i regionen och är därmed bl.a. ett planeringsunderlag på kommunal och regional nivå. Planen upprättas för en funktionell region, dvs. bör så långt som möjligt följa de funktionella samband som känns naturliga för medborgarna. Efter-som många beslut om åtgärder är knutna till kommun- och länsgränser är det ofta lämpligt att planeringen görs länsvis. Planeringen bör göras i nära samarbete med aktörer på ömse sidor om de administrativa gränserna.

Med kommunal friluftsplan avses i detta sammanhang ett kommunalt dokument som ger stöd i den kommunala planeringen, t.ex. översiktsplaneringen, och för arbetet med friluftsfrågor inom berörd förvaltning. Den ska ge samlad kunskap om områden med stora friluftsvärden i kommunen och bör översiktligt beskriva behov av åtgärder för skötsel och säkerställande samt eventuella utvecklingsbehov.

Kriterier för beskrivning av värden för friluftsliv

Utifrån ovan redovisade olika sätt att identifiera kriterier för att beskriva frilufts-områdens värden har ett försök gjort att ställa samman ett förslag till värdebeskriv-ning. Ett friluftsområdes kvaliteter består av en mängd olika faktorer, både kvalita-tiva och kvantitakvalita-tiva, som är tätt sammanflätade.

Faktorer som påverkar nyttjandet och upplevelsen av ett friluftsområde är: • naturgivna egenskaper så som naturtyp och topografi

• omgivningsförutsättningar så som avstånd till bostad, större befolknings-centra, barriärer (större vägar m.m.) och åtkomst till området

• samband mellan olika friluftsområden Ett områdes upplevelsevärden kan anges som: • orördhet

• stillhet och rofylldhet • frihet och rymd

• artrikedom och naturpedagogik • skogskänsla

• äventyr och utmaning • kultur

• samlarglädje • samvaro

Arbetsmetod för framtagande av regionala och kommunala frilufts-planer

Ett förslag till arbetsgång vid utarbetande av regionala och kommunala friluftspla-ner redovisas i avsnitt 6. I det inledande arbetet är det viktigt att sätta upp en mål-sättning för arbetet, avgränsa region och tydliggöra hur samverkan mellan regiona-la och kommunaregiona-la myndigheter och andra organisationer ska ske.

Arbetsgången kan översiktligt beskrivas med följande huvudsteg: • Organisera arbetet och förankra

• Sammanställ befintligt kunskapsunderlag

• Analysera kunskapsbrister och gör kompletteringar • Gör värdebeskrivningar

• Analysera åtkomst, barriärer och framkomlighet • Analysera samband mellan enskilda områden

• Analysera tillgång/brist på områden med olika upplevelsevärden och för olika aktiviteter

• Analysera om det finns restriktioner för nyttjandet

• Analysera eventuella konflikter mellan olika friluftsaktiviteter • Sammanställ åtgärdsbehov

Genom att tillämpa ett cykliskt arbetssätt, där arbetet med att ta fram en fri-luftsplan sker i flera skeden, kan arbetet successivt fördjupas och förankras. Det innebär att i första skedet tas ett utkast till friluftsplan fram. Det ger en uppfattning av kunskapsläget och man kan bedöma vilka avgränsningar som behöver göras, både geografiskt och innehållsmässigt.

Under skede två tas ett förslag till friluftsplan fram. Brister i kunskapsunderla-get kompletteras och tyngdpunkten i arbetet läggs på analys och sammanställning av åtgärdsbehov. Förslaget går sedan ut på remiss.

I skede tre bearbetas friluftsplanen med utgångspunkt från remissynpunkter och slutligen förankras planen politiskt.

Erfarenheter från tillämpning

De erfarenheter som gjorts i en första ansats att ta fram en regional friluftsplan för Uppsala län och kommunal friluftsplan för Håbo kommun redovisas i avsnitt 7. Någon formell förankring har ej skett inom länsstyrelsen eller berörda kommuner utöver de diskussioner som skett med vissa tjänstemän.

I avsnitt 5 redovisas även Goda exempel från bl.a. Friluftsplan för Trollhättans

1 Inledning

Begreppet friluftsliv1

Med friluftsliv menas vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling.

Friluftsliv kan utövas utan krav på avancerad utrustning eller krav på särskilda an-läggningar.

Friluftsliv som utövas i samband med semester eller under övernattning utanför bo-stadsorten ingår även i begreppet turism.

Friluftsliv ger avkoppling för kropp och själ. Forskning visar att kontakt med grön-områden och parker skänker avkoppling och lugn och bidrar till att förebygga stress och utbrändhet. Vistelse i skog och mark har därför stor betydelse för vår fysiska och mentala hälsa.

Friluftslivets betydelse har på senare år lyfts fram allt tydligare i ett flertal stat-liga utredningar. År 2001 antogs exempelvis en regeringsskrivelse om en samlad naturvårdspolitik där det anges att den tätortsnära naturen ska stärkas, och att en helhetssyn ska anläggas på landskapet där såväl friluftslivets, naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen hör hemma.

Det är viktigt att se friluftslivet i ett regionalt perspektiv. Friluftslivsområdens kvaliteter och användningsmöjlighet ökar med deras storlek och om de ingår i en sammanhängande regional helhet. Förutsättningarna för variation av naturtyper och arter ökar och påverkan från omgivningen i form av t.ex. buller kan då bli lägre. Detta främjar såväl friluftsliv som biologisk mångfald.

Det är värdefullt att det finns såväl regionala som kommunala planeringsunder-lag vad gäller mark- och vattenområden som är av betydelse för friluftslivet. Pro-cessen med att ta fram en regional friluftsplan kan ses som en möjlighet att bygga en regional samsyn i länet kring hur friluftsmarken ska utvecklas, en plattform att mötas på. Regionala kunskapsunderlag kan sedan vara till stöd vid kommunal översikts- och detaljplanering, så att balanserade avvägningar kan göras mellan olika samhällsintressen.

En regional friluftsplan bör så långt som möjligt upprättas för en funktionell region, dvs. så att den omfattar ett geografiskt område med naturliga samband för friluftslivet och inte enbart avgränsas utifrån länsindelning.

Syfte, inriktning och avgränsning

Syftet med projektet är att utveckla en metod för att ta fram regionala och kommu-nala friluftsplaner. Projektet ska också stimulera framtagandet av kommukommu-nala fri-luftsplaner i en integrerad process med den regionala friluftsplanen där samverkan mellan regionala och kommunala organ stimuleras.

Denna studie med praktisk tillämpning i Uppsala län ska:

• identifiera och ta fram exempel på indelningskriterier för områden som är värdefulla för friluftslivet

• ge kunskap om befintligt underlagsmaterial, främst digitalt underlag, som kan nyttjas vid redovisning av områden som är värdefulla för friluftslivet • visa erfarenheter av att nyttja befintlig kunskap och göra översiktlig

ana-lys av bristerna i detta underlag

Rapporten är tänkt att kunna användas som idéskrift i kommuner, regioner och län. Målgruppen är tjänstemän på länsstyrelser, regionala organ och kommuner samt ideella organisationer och föreningar.

Genomförande

Projektet har initierats av Upplandsstiftelsen och Länsstyrelsen i Uppsala län. Na-turvårdsverket har i slutskedet haft projektledarrollen och finansierat projektet.

Ett seminarium för kommunerna i Uppsala län hölls 2005-11-07 för att infor-mera om det påbörjade arbetet med en friluftsplan för Uppsala län och att få syn-punkter på det pågående arbetet med att utveckla en modell för regionala frilufts-planer. Avsikten var också att seminariet skulle inspirera kommunerna att upprätta kommunala friluftsplaner.

På seminariet diskuterades kriterier för klassificering av värdefulla områden för friluftslivet (värdebeskrivning) samt vilket kunskapsunderlag som finns regionalt respektive kommunalt.

Intervjuer genomförts med Uppsala, Håbo och Knivsta kommuner för att ta del av kommunernas befintliga kunskapsunderlag för områden som bedömts vara av värde för friluftslivet. Kommunerna redovisade också översiktligt hur de arbetar med att säkerställa friluftslivets intressen.

Ett avslutande seminarium om metodstudier för framtagande av regionala och kommunala friluftsplaner hölls för kommunerna i Uppsala län 2006-09-29. Inför seminariet skickades ett koncept till idéskrift ut, vilket låg till grund för diskussio-nerna under seminariet. Därefter har en bearbetning gjorts.

Avgränsning

I denna inledande studie behandlas i första hand utgångspunkterna för arbetet, dvs. kriterier för att beskriva värdet på friluftsområden samt förslag på arbetsmetodik vid upprättande av friluftsplaner.

Arbetet har i huvudsak grundats på befintligt digitalt underlagsmaterial hos Länsstyrelsen i Uppsala län, Upplandsstiftelsen samt kommunerna Uppsala, Håbo och Knivsta. Utifrån detta gjordes en bedömning av befintligt kunskapsläge och hur långt man kan komma i ett första arbetsskede med begränsade arbetsinsatser. Någon formell förankring har ej skett inom länsstyrelsen eller berörda kommuner.

Begreppet friluftsplan

Med regional friluftsplan avses ett dokument som ger stöd för arbetet med fri-luftsfrågor i regionen och utgör därmed bl.a. ett planeringsunderlag på kommunal och regional nivå. Planen upprättas för en funktionell region, dvs. bör så långt som möjligt följa de funktionella samband som känns naturliga för medborgarna. Efter-som många beslut om åtgärder är knutna till kommun- och länsgränser är det ofta lämpligt att planeringen görs länsvis. Planeringen bör dock göras i nära samarbete med aktörer på ömse sidor om de administrativa gränserna.

Med kommunal friluftsplan avses i detta sammanhang ett kommunalt dokument som ger stöd i den kommunala planeringen och för arbetet med friluftsfrågor inom berörd förvaltning. Den ska ge samlad kunskap om områden med stora friluftsvär-den i kommunen och bör översiktligt beskriva behov av åtgärder för skötsel och säkerställande samt eventuella utvecklingsbehov.

Begreppet friluftsplan har även nyttjats för planer som redovisas för ett frilufts-område eller dylikt. Uppsala kommun har t.ex. upprättat ett flertal ”friluftsplaner” för specifika friluftsområden. Syftet med dessa planer har varit att ta tillvara områ-dets förutsättningar genom att ge besökarna ”möjligheter till tillfredställande upp-levelser när de vistas och utöva sitt friluftsliv där”2. Dessa områdesvisa friluftspla-ner innehåller ett utvecklingsprogram med åtgärder, genomförande och anvisningar för skötsel av friluftsanordningar.

2 Den politiska viljan

I detta avsnitt redovisas övergripande utgångspunkter i statliga utredningar och direktiv för en offensiv planering för friluftslivet.

En samlad naturvårdspolitik

I regeringens skrivelse 2001/02:173 beskrivs En samlad naturvårdspolitik. Där redovisas ett antal områden som regeringen lyfter fram som viktiga i det fortsatta naturvårdsarbetet. Det gäller bl.a. friluftslivet och den sociala dimensionen i vården. Att bevara förutsättningarna för friluftsliv utgör en viktig del inom natur-vårdspolitiken.

Många naturområden har skyddats på grund av sina naturvärden men dessa har även höga värde för friluftslivet. Grundsynen är att områden som skyddas ska både säkerställa naturvärdena och möjligheter till friluftsliv. Inriktningen på naturvårds-politiken ska vara värna, vårda, visa.

En av naturvårdspolitikens uppgifter är att se till att det finns tillräckligt med tillgänglig attraktiv mark och vatten för friluftsaktiviteter, såväl i och nära tätorter och städer som i mer avlägset liggande naturmiljöer, som t.ex. fjällvärlden. De tätortsnära områdena är särskilt viktiga för barn och ungdomar.

Det räcker dock inte att endast spara natur, utan det krävs också en offensiv planering för friluftslivet med tydliga strategier och mål. Här har kommuner och länsstyrelser, tillsammans med friluftslivets organisationer, en nyckelroll.

Nationell strategi för hållbar utveckling

I regeringens skrivelse 2001/02:172 beskrivs en Nationell strategi för hållbar ut-veckling. Strategin omfattar alla dimensioner av hållbar utveckling; ekologiska, sociala - inklusive kulturella - och ekonomiska.

I skrivelsen redovisas ett antal strategiska kärnområden som regeringen lyfter fram som viktiga i det fortsatta arbetet med hållbar utveckling. Dit hör bl.a. miljö-arbetet och arbete med klimatfrågorna, folkhälsa och livskvalitet, arbetsliv, syssel-sättning, ekonomisk tillväxt och välfärd.

I strategin framhålls att naturvården bör ses som en hörnsten i arbetet för det hållbara samhället. ”Naturvården och friluftslivet utgör två sammanflätade allmän-intressen. Att skapa goda förutsättningar för att nyttja naturen för friluftsliv och andra upplevelser är en viktig uppgift. Att vistas i naturen har stor betydelse för folkhälsan, bidrar till livskvalitet och ger en social dimension till naturvården. Det handlar också om möjligheter till regional och lokal utveckling genom bl.a. ökad turism.”

Nationella och regionala mål

I miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö anges att tätorter och annan byggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö. I delmål anges att fysisk planering och samhällsbyggande ska grundas på program och strategier för hur grön- och vatten-områden i tätorter och tätortsnära vatten-områden ska bevaras och utvecklas.

Många av de nationella miljömålen är indirekt av betydelse för friluftslivet. Det gäller t.ex. Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt djur- och växtliv samt Storslagen fjällnatur eftersom dessa värnar om upplevel-sevärden som utgör grund för friluftslivet.

De nationella miljökvalitetsmålen har brutits ner till regionala miljömål för lä-nen. Detta är ett led i arbetet med långsiktigt hållbar utveckling. Uppfyllelsen av de regionala miljömålen följs kontinuerligt upp av länsstyrelsen.

Barns lek och vistelse i naturen lägger grunden för framtida intresse för natur och friluftsliv.

Folkhälsomål

Folkhälsopolitiken utgår från elva målområden som fokuserar på de faktorer i sam-hället som påverkar folkhälsan, det vill säga på livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor.

Övergripande mål för folkhälsoarbetet är att: ”skapa samhälleliga förutsätt-ningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.”3

Ett av målområdena är ökad fysisk aktivitet. Friluftslivet är en av de vanligaste formerna för fysisk aktivitet i Sverige.

Regionala utvecklingsprogram (RUP) och

re-gionala tillväxtprogram (RTP)

Riksdagen beslutade 2001 att ett regionalt utvecklingsprogram (RUP) ska utarbetas i varje län som grund för det regionala utvecklingsarbetet.

I Uppsala län har Regionförbundet ansvarat för att ta fram programmet, Upp-ländsk drivkraft. Programmet innehåller en vision för Uppsala län år 2020: ”Uppsa-la län är välkänt i omvärlden och attraktivt för människor och företag, förenar en dynamisk utveckling och hållbar tillväxt med god livskvalitet.”

Ett av fem prioriterade områden i regionala utvecklingsprogrammet är ”attrak-tiva boendemiljöer och goda livsvillkor”. Utöver tillgänglighet till arbetsplatser och service betonas vikten av både tillgänglighet till natur och tillgänglighet till stads-liv. Att kunna återhämta sig genom ett rikt frilufts- och fritidsliv är viktigt för god hälsa. Inte minst är den bostadsnära natur- och kulturmiljön viktig för medborgar-nas livskvalitet.

I länets regionala tillväxtprogram för 2004-2007, som utarbetades av samver-kansorganet C-framåt, numera Regionförbundet Uppsala län, redovisas ett hand-lingsprogram för utveckling av länet. I programmet ”har också identifierats att det finns stora möjligheter att förstärka utvecklingen av upplevelsebaserade näringar inom exempelvis musik, konst, teater, friluftsliv, sport, mat m.m. …. Närheten till stora befolkningscentra i Stockholm – Mälardalen, Arlanda flygplats, hamnar i Kapellskär och i Stockholm samt en ökad turism från de forna öststaterna kring Östersjön utgör en stor potential för utveckling av upplevelsenäringar.”4

I regionala utvecklingsprogrammet lyfts ett flertal stråk fram. Stråk som dels sträcker sig utanför regionen, dels inom regionen. Stråken (ABC-, ABCX-, CX- och kuststråken samt Mälardiagonalen och Dalabanestråket) bygger på gemensam infrastruktur som sammanbinder orter i stråken.

3

Mål för folkhälsan. Prop. 2002/03:35.

4

Uppländsk drivkraft – regionalt utvecklingsprogram för Uppsala län. Regionförbundet Uppsala län, 2006.

3 Lagstiftning

I detta avsnitt redovisas lagrum som på olika sätt värnar om eller säkerställer värdena för områden som är av betydelse för friluftslivet.

Långsiktig hushållning med mark och vatten

Enligt 3 kap. miljöbalken ska mark- och vattenområden användas för de ändamål som de är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och föreliggande behov. Enligt 3 kap. 6 § miljöbalken ska bl.a. mark- och vattenområden som är särskilt lämpade för friluftslivet så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter ska särskilt beaktas.

De områden som bedömts som mest värdefulla har utpekats som riksintresse av Naturvårdsverket.

Områden med särskilda hushållningsbestämmelser

I 4 kap. miljöbalken anges vissa mark- och vattenområden som med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena i sin helhet är av riksintresse.

I 4 kap. 2 § miljöbalken anges 24 områden, bl.a. kustområden, sjö- och älv-landskap samt fjällområden, där turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets intressen, särskilt ska beaktas.

Även övriga områden som pekas ut i 4 kap. 3-7 §§ miljöbalken har stora vär-den för friluftslivet.

Skydd enligt 7 kap. miljöbalken

Allemansrätten är en grundläggande förutsättning för friluftslivet. I regeringsfor-men läggs fast att alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten. Denna rät-tighet utgör grunden för att vi fritt kan färdas till fots, på cykel och skidor samt på häst i och på öppna marker som ej har planteringar eller växande grödor som kan skadas.

Alla som nyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen ska visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med naturen enligt 7 kap. 1 § miljöbalken.

Strandskydd

Syftet med strandskyddet enligt 7 kap 13 § miljöbalken är att trygga förutsättning-arna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet.

Naturreservat, nationalpark

Genom 7kap 4 § miljöbalken kan länsstyrelsen eller kommunen bilda naturreservat bl.a. för att tillgodose behov av områden för friluftslivet. Nationalparker kan enligt 7 kap. 2 § miljöbalken efter medgivande av riksdagen bildas i syfte att bevara ett större sammanhängande område av viss landskapstyp.

Natura 2000

För att införa skydd i enlighet med EG-direktiv angående dels särskilda skyddsom-råden för att bevarande av vilda fåglar, dels för bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter har Sverige fastställt ett antal Natura 2000-områden, enligt 4 kap. 8 § och 7 kap. 27-29 §§ miljöbalken.

Dessa områden kan samtidigt ha stort värde för friluftslivet även om skyddet utgår från naturvårdsintresse.

Kommunala fysiska planer

Genom fysiska planer som upprättas enligt plan- och bygglagen kan områden som är betydelsefulla för friluftslivet ges visst skydd genom riktlinjer och avvägningar i översiktsplanen eller för vissa typer av områden fullt skydd genom detaljplanelägg-ning.

Översiktsplan

Kommunens översiktsplan ska redovisas hur kommunen ser på användningen av mark och vatten, hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras samt hur kom-munen ska tillgodose riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken.

I översiktsplanen redovisas vilka allmänna intressen som finns, bl.a. områden som är betydelsefulla för friluftsliv och rekreation. Översiktsplanen är inte bindan-de för myndigheter och enskild men ger vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden.

Detaljplan

I detaljplan ges juridiskt bindande bestämmelser om användningen av mark och vatten. I detaljplan regleras i först hand utformning av bebyggelse och allmänna platser. I detaljplan kan kvartersmark för fritidsområde läggas ut, t.ex. camping-platser, övernattningsstugor, friluftsgårdar, motionsanläggningar och skidbackar. Detaljplanen kan också reglera utformningen av allmänna platser, t.ex. park, na-turmark, ridväg, lekpark m.m.

Skydd av områden med särskilda friluftslivs- och naturvärden ska ske genom bildande av statliga eller kommunala naturreservat enligt miljöbalken.

Områdesbestämmelser

Områdesbestämmelser kan upprättas inom ett icke detaljplanelagt område för att säkerställa att syftet med översiktsplanen uppnås eller för att tillgodose ett riksin-tresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken.

Kommunen får inte genom områdesbestämmelser avsätta områden för frilufts-liv eller områden med skydd för särskilda naturvärden, det ska istället ske genom tillämpning av 7 kap. miljöbalken.

Områdesbestämmelser har därför liten tillämpning på planläggning för frilufts-livet. De kan enbart nyttjas för att reglera användningen av allmänna platser, dvs. parkmark, vissa grönstråk, hamnar för fritidsbåtar, bryggor m.m.

Ägande, avtal

Kommunala och regionala anläggningar

Kommunen kan, liksom regionala stiftelser, som markägare och ägare av friluftsan-läggningar säkerställa kommuninnevånarnas möjligheter att idka friluftsliv inom vissa områden genom planering och skötsel av sin mark.

Nyttjanderättsavtal, skötselavtal

Kommunen kan även säkerställa möjligheterna att nyttja vissa områden för frilufts-liv genom nyttjanderättsavtal alternativt skötselavtal (civilrättsliga avtal) med be-rörda markägare.

4 Aktörer och ansvarsområden

Såväl på nationell som på regional och lokal nivå finns ett antal myndigheter, nämnder och organisationer som på olika sätt har ansvar för friluftslivsfrågor.

Nationell nivå

Naturvårdsverket har ett övergripande nationellt ansvar för att bevara och utveckla

förutsättningar för friluftslivet och ska bl.a. stimulera skydd och vård av tätortsnära områden för friluftsliv samt peka ut områden som är av riksintresse för friluftslivet.

Utöver Naturvårdsverket har även Boverket, Skogsstyrelsen och

Folkhälsoinsti-tutet ansvar för frågor som i hög grad rör friluftslivet.

Regional nivå

Länsstyrelsen ska bevaka riksintressen, mellankommunala frågor samt hälsa och

säkerhet i samband med kommunal planering. Länsstyrelsen ansvarar också för att skydda områden enligt 7 kap miljöbalken, bl.a. genom bildande av naturreservat för att tillgodose behov av områden för friluftsliv.

Länsstyrelsen ska ställa samman planeringsunderlag som har betydelse för hus-hållningen med mark och vatten i länet och som finns hos statliga myndigheter. Det planeringsunderlag som berör friluftslivet är i dagsläget mycket begränsat hos de flesta länsstyrelser.

På regional nivå kan även finnas regionala stiftelser, t.ex. Upplandsstiftelsen, samt regionala samarbet organisationer, t.ex. kommunförbund, som arbetar med friluftslivsfrågor.

På regional nivå bevakas folkhälsofrågorna främst av landstinget.

Trafikhu-vudmännen svarar för den kollektiva trafikförsörjningen och därmed möjligheter

att nå attraktiva områden för friluftsliv.

Kommunal nivå

Kommunen ska i sin översiktsplan redovisa de allmänna intressen som bör beaktas

vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Kommunen kan bilda kommunala naturreservat för att tillgodose friluftslivets behov. Friluftslivet kan även stimuleras genom kommunala anläggningar för friluftsliv.

Kommunerna ansvarar för lokala folkhälsofrågor, skolornas möjligheter till na-turområden som kan nyttjas i undervisning i naturkunskap, handikappfrågor m.m.

Frågor som rör friluftslivet är ofta spridda på ett flertal kommunala förvalt-ningar vars organisation och benämförvalt-ningar skiljer från kommun till kommun. Ex-empel på organisation:

• fritidsnämnd/fritidskontor

• miljönämnd/miljökontor med t.ex. naturvårdsansvarig • byggnadsnämnd/plankontor

• kommunstyrelse/folkhälsoansvarig

• teknisk nämnd/skogsförvaltare för kommunal skogsmark • fastighetsbolag

• handikappråd

Naturvårdsansvaret kan alternativt ligga direkt under kommunstyrelsen. Ofta har parkförvaltningen ansvar för parker och närrekreationsområden.

Ideella organisationer

Dessutom finns ett flertal ideella organisationer som verkar för att ta tillvara olika gruppers intressen vad gäller tillgång till friluftsområden bl.a. genom samarbete med statliga och kommunala myndigheter. Exempel på sådana organisationer är Friluftsfrämjandet, Cykelfrämjandet, Svenska Turistföreningen, Svenska Natur-skyddsföreningen, orienteringsklubbar samt handikapporganisationer. De ideella organisationerna verkar på såväl nationell som regional och kommunal nivå.

Tydligare ansvarsfördelning

Eftersom ansvaret för friluftsfrågorna är utspritt på flera aktörer kan det innebära svårigheter att hantera friluftsfrågorna. Det finns risk för att friluftsfrågorna inte får en samlad och samverkande hantering.

I det inledande skedet med att upprätta regionala respektive kommunala fri-luftsplaner är det viktigt att fundera igenom organisationen för arbetet och utform-ningen av eventuell referensgrupp.

Genom att upprätta en regional respektive kommunal friluftsplan kan friluftsli-vets intressen redovisas och bedömas mer samlat. Särskilt viktigt är det att beskriva åtgärdsbehov och vem som ansvarar för vad.

5 Kriterier för att beskriva

frilufts-områden

I detta avsnitt redovisas förutsättningar för friluftsliv med exempel på indelningsgrunder och värdekriterier som grund för utpekande av områden som är betydelsefulla för fri-luftslivet.

Grund för urval av kriterier

Som grund för framtagande av lämpliga kriterier har en litteraturgenomgång gjorts för att kunna beskriva friluftsområden, se avsnitt Referenser. Tyngdpunkten har legat på redovisning av metoder och modeller som bedömts vara lämpliga för att hantera bedömningar på en mer översiktlig nivå.

De generella bedömningsgrunderna bygger framför allt på följande källor. • Fritidsnatur – var och hur? Modeller och begrepp för friluftslivets

plane-ring

• Urvalsgrunden för områden av riksintresse för friluftslivet som redovisas i Naturvårdsverkets handbok Riksintresse för natur och friluftsliv

• Rapporten Konsekvenser för friluftslivet från Banverket, Naturvårdsver-ket och VägverNaturvårdsver-ket

• Naturvårdsverkets rapport Planera för natur

Trollhättans kommuns friluftsplan har varit en betydande inspirationskälla. Vad gäller beskrivning av upplevelsevärden har framför allt det arbete som be-drivits av Stockholms läns landstings Regionplane- och trafikkontor nyttjats, med tillämpning på Hanveden. Stockholms stadsbyggnadskontor har för bl.a. National-stadsparken utvecklat en metod för kartering av upplevelsevärden med tillämpning av begreppet sociotop. Begreppet sociotop avser ”en plats för mänskliga aktiviteter, dvs. en avgränsad miljö som i sitt sociokulturella sammanhang upplevs som en livsvärld”5. Denna metod har bedömts vara tillämplig vid framför allt mer detalje-rade studier.

Ett förslag till urval av kriterier har därefter diskuterats i samband med de två seminarier som hållits under arbetets gång.

Förutsättningar för friluftsliv

Ett mark- eller vattenområdes värde för friluftsliv beror på naturgivna förutsätt-ningar så som variationsrikedom i landskapet, intressanta kulturmiljöer, geologiskt intressanta områden, anknytning till vatten m.m. Frånvaro av störningar såsom framför allt buller är också en viktig förutsättning. Flertalet av de områden som

säkerställs utifrån biologisk mångfald, geologi m.m. är även av intresse för frilufts-livet.

De faktorer som har särskild betydelse för värdet för friluftslivet är:

• Var området ligger. Avståndet till bostaden är av stor betydelse inte minst för barn- och ungdomar samt äldre.

• Åtkomst dvs. möjligheterna att nå området via gång- och cykelvägar m.m. Barriärer, t.ex. motorvägar, järnvägar kan utgöra svåröverkomliga hinder på vägen.

• Vilka kvaliteter/vilken attraktivitet har området, dvs. främst vilka specifi-ka natur- och kulturgivna värden som finns i området men också frånvaro av buller (stillhet), närliggande exploateringar (avskildhet) m.m.

• Vad området kan nyttjas till, dvs. vilka typer av friluftsaktiviteter man kan idka i området. Detta bygger i hög grad på områdets specifika kvali-teter men också på vilka anordningar som finns i området.

• Framkomlighet, dvs. möjligheter att använda området är beroende på na-tur och topografi.

• Samband mellan olika friluftsområden och stråk från tätorternas bebyg-gelseområden och dess parker till omgivande närrekreationsområden. • Förvaltningsåtgärder som har vidtagits eller skulle kunna vidtas för att

öka möjligheterna att nyttja området för friluftsliv

• Säkerställande/skydd respektive utveckling av områden för friluftsliv. En viktig aspekt är tillgången på områden för tätortsnära friluftsliv. När det gäller möjligheterna att säkerställa områden för friluftsliv måste detta även omfatta en analys av eventuella konflikter med andra intressen.

Områdestyper

Beroende på avstånd från bostaden kan områden för friluftslivet indelas i olika områdestyper. Exempel på indelningsgrund:

• Park, naturpark som kan bestå av mycket små parker/grönområden (<1 ha) insprängda i bostadsområden, kvartersparker m.m. Dessa områden kan även ligga insprängda i arbetsplatsområden och nyttjas för kortare rekreation på lunchraster o.dyl.

• Promenadområde för promenader, motionslöpning, lek m.m.

• Strövområde/närströvområde som ligger i anslutning till tätort och som nyttjas för minst några timmars utflykter i ostörd natur

• Attraktionsområde som är oberoende av storlek och avstånd. Dessa kan delas in i lokala, regionala och nationella attraktionsområden, dvs. om besökarna kommer från den närmaste omgivningen, hela regionen, hela riket eller t.o.m. från andra länder.

Ovanstående indelning bygger på vilken funktion området har för utövande av friluftsliv i det dagliga livet där närhet och åtkomst (tillgänglighet) är de grund-läggande parametrarna, dvs. hur lätt det är att nå området från bostaden, förskola, skola eller arbetsområde. Indelningen får inte ses som normerande utan visar på principer för indelning för att tydliggöra olika områdens nyttjande. Människor har behov av olika typer av områden beroende bl.a. av vilken typ av ledighet det hand-lar om.6

Ett friluftsområde kan samtidigt vara ett tätortsnära friluftsområde och ett na-tionellt attraktionsområde, dvs. besökas både av närboende och långväga besökare.

Avstånd, områdesstorlek och åtkomst är av stor betydelse för de lokala bo-stadsnära områdena. Lokala förslag till riktlinjer för grundtillgång på friluftsmarker nära tätorter finns. Förutsättningarna och behoven varierar förstås i förhållande till exploateringsgraden, dvs. i anslutning till storstadsområden, i större städer respek-tive vid mindre tätorter och på landsbygden.

Om olika områden, som är betydelsefulla för friluftslivet, kan bindas samman i stråk ökas deras sammanlagda värde, jämfört med att områdena ligger som iso-lerande öar i stadsbebyggelsen eller i det omgivande landskapet.

Nedan redovisas exempel på riktlinjer hämtade från Uppsala kommun. 7 Begreppen i tabellen redovisas i efterföljande illustrationer.

Riktlinjer för tillgång på friluftsmarker nära tätorter – exempel från Uppsala kommun Områdestyp Den enskilda friluftsmarken Total tillgång i tätorten

Gångavstånd, högst Bortre mätav-stånd Områdets storlek Primärt anspråk* Areal/invånare anspråk Promenad mark g: 800 m r: 500 m 1,5 km g: 15 ha r: 25 ha g: 25 ha r: 50 ha g: – r: 50 m² Närströvmark g: 3 km r: 2 km 6 km g: 3 km² r: 10 km² r: 10 km² r: 15 km² g: – r: 500 m² g = gränsvärde (dvs. lägsta godtagbara värde)

r = riktvärde (dvs. lägsta någorlunda lämpliga värde)

– = tillräcklig grund för sådant värde bedöms ej finnas för närvarande * disponibel areal

Illustration till planeringsdefinitionen av promenadmark.

Källa: Riktlinjer för grundtillgång på friluftsmarker nära tätorterna i Uppsala kommun

7

Riktlinjer för grundtillgång på friluftsmarker nära tätorterna i Uppsala kommun. Dessa riktlinjer bygger i sin tur på Byggforskningsrådets rapport R 102:1989.

Illustration till planeringsdefinitionen av närströvmark.

Källa Riktlinjer för grundtillgång på friluftsmarker nära tätorterna i Uppsala kommun.

Utifrån dessa riktlinjer har Uppsala kommun låtit göra en GIS-analys om tillgången på närfriluftsmarken (promenadmark och närströvområden) i Uppsala stad.8 I den-na aden-nalys konstateras vilka bostadsområden som inte uppnår de riktvärden som antagits. Denna analys bygger enbart på tillgång till marker medan områdenas kvaliteter inte har värderats.

Uppsala kommun har också i en utredning om friytor identifierat begreppen småparker och kvartersparker. 9

Områdestyp Storlek Gångavstånd, högst

Småpark < 1 ha

Kvarterspark > 1 ha 300 m

Attraktivitetsområden för friluftsliv

De värdefulla områdena för friluftslivet kan vara av lokalt, regionalt och/eller

na-tionellt/internationellt intresse. Vissa områden kan alltså vara av lokalt, regional

och nationellt intresse samtidigt. För regionala och nationella områden kan inte anges krav på storlek eller avstånd. Det är områdenas specifika kvaliteter som ut-gör grunden för värdet för friluftslivet.

Områden kan utgöras av: 10

• kulturmark (parkområden, odlad mark, betesmark, fornlämningsområ-den, slaggvarpar m.m.)

• skogsmark • våtmark • stränder

• vattendrag och sjöar • hav

• hedar • skärgårdar • fjällområden

Lokala attraktivitetsområden kan bl.a. utgöras av närströvområden, små

tät-ortsnära områden med speciella förutsättningar t.ex. utsiktspunkter eller med fri-luftsanordningar såsom badplatser och friluftsgårdar. Det kan också vara attraktiva områden som ligger lägre från tätort, men som främst nyttjas av kommunens inne-vånare.

Regionala attraktivitetsområden. Under 1980-talet utarbetade de flesta

länssty-relser naturvårdsprogram för länen. I dessa redovisas värdefulla områden för natur-vård och friluftsliv. Underlaget för naturnatur-vårdsprogrammen är i första hand de kommunvisa naturvårdsinventeringar som genomförts av länsstyrelserna inom ramen för den fysiska riksplaneringen. För områdena anges en eller flera intresse-aspekter; botanik (B), rörligt friluftsliv (F), geovetenskap (G), hydrologi och lim-nologi (H), kultur- och odlingslandskap (K), landskapsbild (L) samt zoologi (Z). Dessa inventeringar börjar bli inaktuella.

9

Friyteöversikt för Uppsala stad. Uppsala kommun, 1995.

10

Naturvårdsverket gav 1998 ut nya anvisningar för råd för naturvårdsplanering och naturvårdsprogram.11 Här anges vilka faktorer som bör ligga till grund för beteckningen F (friluftsliv). Någon definition av vad som kan anses vara regionala områden ges inte i denna skrift.

Regionalt intressanta områden kan t.ex. vara:

• områden som nyttjas av innevånarna från flera kommuner, särskilt viktigt är att identifiera gränsnära områden av intresse för friluftslivet, dvs. som ligger i anslutning till läns-, region- eller kommungränser

• områden med, för regionen, höga kvaliteter för friluftslivet

• områden med mer sällan förekommande upplevelsekvaliteter eller med förutsättningar för friluftsaktiviteter, som det finns få möjligheter att ut-öva inom regionen

• statliga naturreservat, som har klassats som intressanta besöksmål och som inte har särskilt känslig natur

Nationella/internationella attraktivitetsområden utgörs i första hand av de

om-råden som av Naturvårdsverket har utpekats som omom-råden av riksintressen för friluftslivet, dvs. områden som lockar besökare från hela landet och även utlandet. Som kriterier för bedömning av dessa områdens värden har i första hand varit sär-skilt goda förutsättningar för: 12

• natur- eller kulturstudier

• vandring eller långfärder på skidor i obebyggda områden • strövande, cykling eller skidåkning i bebyggda områden • bad, båtsport, kanotpaddling eller skridskofärder • fritidsfiske, jakt, bär- eller svampplockning

De utpekade riksintresseområdena är huvudsakligen mycket stora områden som även omfattar tätorter. Beskrivningarna av områdenas värden är oftast översiktliga och redovisningar av kärnområden saknas, vilket innebär att dessa områden behö-ver beskrivas närmare utifrån värdet för friluftslivet. Ibland har detta gjorts i den kommunala översiktsplanen. Natura 2000-områden som omfattar naturområden som skyddas i enlighet med EG-direktiv angående dels särskilda skyddsområden för bevarande av vilda fåglar, dels bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. Dessa områden, som är av riksintresse, kan vara områden som även är av stort intresse för friluftsliv särskilt vad gäller naturstudier.

Friluftsaktiviteter

Ströva i skog och mark är den största friluftsaktiviteten. Enligt SCB:s statistik vandrar cirka 80 % av svenskarna minst en gång per år i skog och mark och cirka 30 % mer än 20 gånger per år. Att vara ute och ströva ökar med stigande ålder.

11

För jakt och fiske är det stora könsskillnader (30 % av männen fiskar mer än 5 gånger per år mot 7 % av kvinnorna), men det är också stora skillnader beroende på var man bor. Dubbelt så många av dem som bor i norra glesbygden fiskar i jämfö-relse med boende i stockholmsregionen.

Att vandra i fjällen är något vanligare bland män än kvinnor, 12 % respektive 10 %. Fjällvandringar tycks ha blivit något populärare under 1990-talet. 13

Det är också skillnad i friluftsaktiviteter mellan svenskar med svensk bakgrund och svenskar med utländsk bakgrund eller invandrare. Jakt är t.ex. främst en ange-lägenhet för män med svensk bakgrund och boende i glesbygd.

Ett områdes beskaffenhet och lokalisering ger förutsättningar för olika frilufts-aktiviteter såsom:14

• utomhuslek

• natur- och/eller kulturupplevelser • promenader/strövande/joggande • vandring • cykling, mountainbike • orientering • turåkning på skidor • utförsåkning på skidor • bad och solande • båtliv • paddling • vindsurfing • skridskofärder • terrängridning • bär- och svampplockning • fritidsfiske

Identifiering av värdekriterier

I Naturvårdsverkets Planera för natur med råd för naturvårdsprogram anges att för att ett område ska ges beteckningen F (friluftsliv) bör bl. a. följande faktorer beak-tas:

• förekomst av friluftsanordningar, t.ex. markerade leder, eld- och läger-platser, informationsanordningar, naturstigar, angöringsplatser med par-kering, tydliga entréer

• förekomst av attraktiva, naturliga eller skapade målpunkter, t.ex. utsikts-platser, uddar, lägerplatser etc.

• form och stigsystem som medger rundvandring

13

SCB har gjort fritidsundersökningar sedan 1976, den senaste 1998-99. Nästa undersökningstillfälle är 2006-07.

14

• fysiska och ekologiska förutsättningar, t.ex. topografi, lämplighet för bad, bär- och svamptillgång

• förutsättningar för naturupplevelser t.ex. omväxling, särprägel, orördhet, stillhet, avskildhet, tilltalande landskapsbild intresseväckande natur- och kulturföreteelse

• etablerad friluftsverksamhet, t.ex. etablerade utflyktsmål • geografisk tillgänglighet, dvs. läge, kommunikationer

• fysisk tillgänglighet, dvs. framkomlighet, stig och vägförekomst, frihet från restriktioner

• grad av exploatering

• tålighet mot slitage, störningar på djurliv m.m. • storlek och form på området

• besöksfrekvens

Ovanstående kan sammanfattas i följande punkter som kan användas som ut-gångspunkt för beskrivningen av ett områdes värde för friluftslivet :

• etablerad friluftsverksamhet • upplevelsekvaliteter • ekologiska förutsättningar • mångsidighet • storlek, form • värdets beständighet • tillgänglighet och barriärer • framkomlighet

• frihet från störningar • frånvaro av restriktiviteter

• tillgång till alternativa friluftsområden

Vissa av värdekriterierna kan påverkas genom åtgärder, t ex friluftsanordningar i området, medan andra är natur- (kultur-) givna.

Upplevelsevärden

Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms läns landsting (RTK) har genom en kvalitativ undersökning sammanställt vilka kvaliteter och värden som regelbundna besökare i Hanveden förknippar med området. Metoden ska kunna användas som stöd för kommunernas arbete med att bevara och utveckla grönstrukturen. Likarta-de förväntningar på upplevelse i samband med friluftsaktiviteter i en viss miljö har sammanställts till sju olika ”upplevelsevärden”15:

• orördhet och mystik • skogskänsla

• frihet och rymd

• artrikedom och naturpedagogik • kulturhistoria

• aktivitet och utmaning • service och samvaro

Utöver dessa har i förslag till värdebeskrivningar på sid 33-34 även lagts till upplevelsevärdet samlarglädje, dvs. glädjen och tillfredställelsen av att plocka bär och svamp, fiska och jaga.

Åtkomst till områden för friluftsliv

Goda möjligheter att nå grönområden är centralt för nyttjandet av områdena. Utöver möjligheter att gå kan andra transportmedel nyttjas beroende på läge och avstånd från bostad:

• cykel • bil • buss • tåg

Bostadsnära områden måste kunna nås till fots. Ett väl utbyggt gång- och cy-kelvägnät till och igenom ett grönområde gör att området blir åtkomligt och fram-komligt och kan nyttjas av många. Om lokala och regionala attraktivitetsområden kan nås med både bil och kollektivtrafik får de en högre tillgänglighet.

Goda exempel

Friluftsplan för Trollhättans kommun

Trollhättans kommun har utarbetat en kommuntäckande friluftsplan. Avsikten med planen var att den skulle utgöra ett underlag till kommunens översiktsplan, men också vara ett dokument som stöd i den kommunala planeringen och för kultur- och fritidsförvaltningens arbete med fritidsfrågor. Parallellt och samordnat med friluftsplanen togs även fram en naturvårdsplan och ett kulturmiljöprogram.

Trollhättans friluftsplan beskriver och avgränsar i första hand områden av mycket stort värde för friluftslivet. Den ska utgöra beslutsunderlag i de fall frilufts-livet ställs mot andra intressen. Friluftsplanen skisserar också olika åtgärder för skötsel och bevarande av dessa områden.

Friluftsplanen tar under rubriken Rekommendationer för bevarande och

utveck-ling av friluftslivet upp en rad förslag/idéer till förändringar eller åtgärder samt i

vissa fall behov av skydd.

Friluftsplan Trollhättans kommun finns tillgänglig på webben under www.trollhattan.se.

Nedan redovisas ett utdrag ur Trollhättans friluftsplan.

10 KARLSBERG

Friluftsliv: Promenader

Storlek: Cirka 10 ha

Besöksfrekvens: Måttligt stor

Tillgänglighet: Ligger i omedelbar anslutning till nybyggda bostadsområden Närområde för: Karlsberg

Framkomlighet: Måttlig. Mindre stigar Barriärer: -

Kvalitéer: Liten skogsklädd bergknalle med ett stort antal fornlämningar Attraktionskraft: Lokal Anläggningar för fri-luftsliv: - Kommunal mark: Ja Dokumentation: - Befintligt skydd och

planeringsstatus:

Mindre delar av området utgör park/ naturmark enligt gällan-de gällan-detaljplaner. Områgällan-det anges som bevarangällan-deområgällan-de - natur- och friluftsområde/ stadens grönstruktur i översikts-planen för Trollhättans tätort. Strandskydd 100 meter. Området fortsätter i

följande kommuner: -

BESKRIVNING

En bergknalle med gran, tall, björk och inslag av hällmarker invid det nybyggda områ-det Karlsberg. I områområ-det finns ett stort antal fornlämningar. Idag löper inga större stigar genom området, men det har betydelse som närströvområde och som en grön friyta för lek och promenader i skogsterräng.

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BIBEHÅLLET FRILUFTSVÄRDE

* Att vägar, industrier eller andra exploateringsföretag ej förläggs i området eller så nära att allvarliga störningar uppstår.

* Att tillgängligheten från bostadsområdena inte försämras.

REKOMMENDATIONER FÖR BEVARANDE OCH UTVECKLING AV FRILUFTS- LIVET

Behov av säkerställande och skydd:

Hela området bör anges som naturområde i detaljplan då sådan upprättas. Fram till dess att en detaljplan upprättas bör trädfällning ej ske om det inte är särskilt befogat ur naturvårds- eller friluftssynpunkt.

Behov av skötsel: * Renhållning.

Hanvedenkilens rekreativa värden

Regionplane- och trafikkontor i Stockholms läns landstings (RTK) har genomfört en metodstudie för upplevelsevärden med tillämpning på bl.a. Hanvedenkilen (RTK; rapport 7, 2004). Rapporten innehåller en tillämpning av den metod16 som tagits fram av RTK för att hantera sociala värden i grönstrukturen.

Nedan visas ett exempel på redovisning av aktivitet och framkomlighet inom Hanvedenkilen.

Redovisning av aktivitet och framkomlighet inom Hanvedenkilen (RTK rapport 7:2004).

16

Sammanfattning och konklusion

Utifrån ovan redovisade olika sätt att identifiera kriterier för att beskriva frilufts-områdens värden har ett försök gjort att ställa samman ett förslag till värdebeskriv-ning.

Ett friluftsområdes kvaliteter består av en mängd olika faktorer, både kvalitati-va och kkvalitati-vantitatikvalitati-va, som är tätt sammanflätade. Faktorer som påverkar nyttjandet och upplevelsen av ett friluftsområde är:

• naturgivna egenskaperna så som naturtyp och topografi

• omgivningsförutsättningar så som avstånd till bostad, större befolknings-centra, barriärer (större vägar m.m.) och åtkomst till området

• samband mellan olika friluftsområden

Nedan görs ett försök att beskriva dessa samband översiktligt.

Figuren visar översiktligt samband mellan olika kriterier som påverkar värdet för friluftsområden

Genom att ställa samman uppgifter om de faktorer som påverkar nyttjandet och upplevelsen av ett friluftsområde i en värdebeskrivning, skapas ett bra underlag för analyser.

Förslag till värdebeskrivning

Nedan redovisas ett förslag på värdebeskrivning av områden som bedöms vara av intresse för friluftslivet.

tas i första hand fram i de kommunala friluftsplanerna

Beskrivningspunkter Exempel på tabellinnehåll Kommentarer

Numrering = Genom t.ex. RF (regional friluftsplan) före numret undviks sammanblandning med andra numreringar i program, inventeringar m.m.

Områdesnamn = Bör så långt som möjligt överensstämma med ev. benämning i inventering eller andra källor

Storlek = Anges i ha (detta anges automatiskt)

Områdets funktion för friluftslivet attraktivitetsområde, natio-nellt attraktivitetsområde, regi-onalt

attraktivitetsområde, lokalt Bl.a. närströvområden promenadområde park, naturpark

Närområde för Ange tätort i förekommande fall

Naturtyp kulturmark skogsmark våtmark fjällområden strand

vattendrag och sjöar hav

Kulturmark kan utgöras av parker, odlad mark, betesmark, fornlämningsområden, slaggvarpar, deponier m.m.

Aktivitet/ friluftsliv Ange de vanligaste aktiviteterna i området utomhuslek

natur- och/eller kulturupple-velser promenader/strövande/ jogging vandring cykling, mountainbike orientering turåkning på skidor utförsåkning på skidor bad och solande båtliv paddling vindsurfing skridskofärder terrängridning bär- och svampplockning fritidsfiske jakt Anläggningar för fri-luftslivet motionsspår vandringsled friluftsgård badplats brygga informationstavla eldningsplats raststuga utsiktstorn övrigt

Besöksfrekvens mycket hög hög måttlig låg

Besöksfrekvensen uppskattas enligt en 4-gradig skala om inte mer exakta besökssiffror finns

Upplevelsekvaliteter orördhet Orördhet = liten mänsklig påverkan på naturen stillhet Stillhet och rofylldhet = fritt från motorbuller, få

samtidiga besökare, dofter från naturen rymd Frihet och rymd = utblickar över landskapet och

vatten

artrikedom Artrikedom och naturpedagogik = rikt växt- och eller djurliv som kan studeras

skogskänsla Vardaglig naturupplevelse

äventyr Äventyr och utmaning = möjlighet till

vildmarks-liv, bergsklättring, krävande vandringar, padd-lingar m.m.

kultur Kultur = område med kulturupplevelser samlarglädje Samlarglädje = goda möjligheter till bär- och

svampplockning, fiske, jakt

samvaro Samvaro = möjlighet till samvaro kring eldstad, brännbollsturneringar o.dyl.

Stråksamband ja (ange hänvisning)/ nej Områdets samband med andra områ-den/ingående i sammanhängande stråk

Åtkomst gång- och cykelväg (gc) Möjligheterna att nå området anges allmän väg

parkering buss/ tåg

Barriärer barriär Vägar järnvägar o.dyl. skär av åtkomst

Framkomlighet mycket god god måttlig dålig

Möjligheter att lätt ta sig fram inom området på stigar och vägar anges i 4 nivåer

Handikappanpassning mycket god god måttlig dålig

Restriktioner Inga restriktioner Inga restriktioner utöver normalt hänsynsta-gande enligt allemansrätten

Restriktioner Restriktioner = t.ex. fågelskyddsområde med tillträdesförbud, militärt övningsområde

Tålighet hög måttlig låg

Områdets tålighet mot slitage, störningar på djurliv m.m. bedöms utifrån en 3-gradig skala

Markägare statlig kommunal övrig

Befintligt skydd ange paragraf MB el.dyl. Statligt eller kommunalt naturreservat, Natura 2000-område, nationalpark, m.m.

Planeringsstatus ÖP DP

Ange ev rekommendationer i ÖP eller DP

Området fortsätter i följande kommuner

6 Arbetsmetod för framtagande av

regionala och kommunala

frilufts-planer

I detta avsnitt redovisas ett översiktligt förslag till arbetsgång vid utarbetande av regio-nala och kommuregio-nala planer.

Målsättning

Generella mål för Regionala friluftsplanerna är att:

• bidra till att väcka intresse för natur- och kulturvärden

• bidra till folkhälsomålen genom ökade möjligheter till fysisk aktivitet • stödja kommunerna i arbetet med kommunal friluftsplan/friluftsinriktad

grönstrukturplan

• utgöra underlag för fysisk planering och samhällsplanering, så att frilufts-livets intressen kan tas tillvara och utvecklas för att bidra till en långsik-tigt god hushållning.

• bidra till en förbättrad åtkomst (tillgänglighet) till områdena Planerna ska ha en koppling till länets naturvårdsprogram.

Målsättning för friluftslivet bör upprättas, om det inte redan gjorts, av länsstyrelsen och kommunerna samt eventuella andra regionala samarbetsforum.

• Vad är länets/kommunens övergripande målsättning för friluftslivet? • Vad är viktigt inom den närmsta framtiden?

I arbetet med regionala och kommunala friluftsplaner är barn- och ungdomsper-spektivet samt handikappaspekter en viktig del.

Regional samordning

Det är önskvärt att länsstyrelserna kan initiera ett arbete med att ta fram en regional friluftsplan och samtidigt informera kommunerna om nyttan av att upprätta kom-munala friluftsplaner. Vid framtagande av en regional friluftsplan är det viktigt med en växelverkan mellan detta arbete och den kunskap som tas fram i kommuna-la friluftspkommuna-laner. Om kommunal friluftspkommuna-lan saknas kan underkommuna-lag från den kommu-nala översiktsplanen nyttjas.

Utgångspunkten för samverkan mellan region och kommun kan vara att ta fram ett första utkast till regional friluftsplan, som främst bygger på befintlig kunskap. Detta kan remiteras till kommunerna för synpunkter och kompletteringar. I sam-band med remissen kan workshops anordnas där arbetsmetoder och analyser disku-teras.

I arbetet med regionala respektive kommunala friluftsplaner bör även de regio-nala/lokala friluftsorganisationerna involveras.

Ofta finns funktionella samband mellan friluftsvärdena i flera kommuners yt-terområden. Dessa samband hanteras inte alltid i kommunernas översiktsplaner eller i länets naturvårdsprogram. Därför är en regional friluftsplan ett värdefullt tillskott i det sektorsövergripande arbetet och för att fånga mellankommunala frå-gor.

Cyklisk arbetssätt

Genom att tillämpa ett cykliskt arbetssätt, där arbetet med att ta fram en friluftsplan sker i flera skeden, kan arbetet successivt fördjupas och förankras.

Vid sammanställningen av ett första utkast till friluftsplan får man en uppfatt-ning av kunskapsläget och kan bedöma vilka avgränsuppfatt-ningar som behöver göras, både geografiskt och innehållsmässigt.

Under skede två tas ett förslag till friluftsplan fram. Brister i kunskapsunderla-get kompletteras. Analys gör av befintliga samband mellan olika områden som är värdefulla för friluftslivet eller potentiella samband som går att utveckla. Åtgärds-behoven beskrivs.

Efter remiss av förslaget utarbetas det slutliga förslaget till friluftsplan, som se-dan förankras politiskt.

Exempel på cykliskt arbetssätt där tyngdpunkten i planeringsarbetet förskjuts successivt från kunskapssammanställning till analys.

Organisera arbetet och förankra

Inledningsvis skapas en tydlig organisation för arbetet med att ta fram en regional eller kommunal friluftsplan.

En ledningsgrupp/styrgrupp bildas liksom en arbetsgrupp med en ansvarig projektledare. Det är viktigt att det i arbetsgruppen finns med representanter för de olika enheter/förvaltningar inom myndigheten/kommunen som har ansvar för

frå-gor som rör friluftslivet. Utöver detta kan en referensgrupp tillsättas med berörda organisationer m.fl.

En central del i arbetet med att upprätta regionala och kommunala friluftsplaner är att resultat och ställningstaganden är väl förankrade för att planerna ska få av-sedd verkan. Det är därför viktigt att redan i inledningen av arbetet lägga fast hur förankringsarbetet ska ske genom remisser, eventuella seminarier, referensgrupper m.m.

Sammanställ befintligt kunskapsunderlag

I det inledande skedet ställs befintligt kunskapsunderlag samman. Länsstyrelsens regionala planeringsunderlag utgör en grundläggande stomme.

LÄNSSTYRELSEN

Länsstyrelserna har ansvar för att ställa samman planeringsunderlag som har bety-delse för hushållningen med mark och vatten och underlag som finns hos statliga myndigheter. Planeringsunderlag i digital form finns bl.a. för alla utpekade riksin-tressen enligt 3 och 4 kap miljöbalken, skyddade områden enligt 7 kap. miljöbal-ken, länens naturvårdsprogram, ängs- och hagmarksinventeringar och myrskydds-planer. Utöver detta material finns ytterligare material i varierande omfattning hos länsstyrelserna. Omfattningen av informationen i tabellen till respektive digitalt shape/skikt varierar mellan länsstyrelserna. Många länsstyrelser har också textbe-skrivningar länkade till sina digitala GIS-filer.

Områden av riksintresse för friluftslivet

Naturvårdsverket har pekat ut ett antal områden av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Dessa mark- och vattenområden är relativt stora och värdebeskrivningarna är oftast övergripande. Någon identifiering av kärnområden har i allmänhet inte gjorts.

Områden enligt särskilda hushållningsbestämmelser

I 4 kap. miljöbalken anges områden med särskilda hushållningsbestämmelser. Des-sa mark- och vattenområden är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kultur-värden som finns inom områdena.

I 4 kap. 2 § miljöbalken anges 24 områden, där turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets intressen, särskilt ska beaktas. Bestämmelsen omfat-tar bl.a. kustområden, sjö- och älvlandskap samt fjällområden.

Även övriga områden som pekas ut i 4 kap. 3-7 §§ miljöbalken har stora vär-den för friluftslivet.

Natura 2000-områden

Natura 2000-områden bildas utifrån områdenas naturvärden. Områdena är av riks-intresse enligt 4 kap. 8 § miljöbalken. Bevarandeplaner ska upprättas för områdena.

Dessa områden är ibland inte lämpliga för mer aktivt friluftsliv p.g.a. störnings-känslighet.

Nationalparker

Även för nationalparkerna finns skötselplaner som bl.a. anger åtgärder för tillgäng-lighet för friluftslivet. Generellt är nationalparker av stort intresse för friluftslivet. Dessa planeras genom länsstyrelsen och Naturvårdsverket.

Naturreservat

I beslutet för bildande av naturreservat anges syftet med reservatet och inskränk-ningar i rätten att använda mark- och vattenområden för att uppnå syftet. Skötsel-plan upprättas för vård och underhåll av bl.a. anordningar för friluftslivet. Planerna har ofta haft en betoning på t.ex. biologisk mångfald under en period, men de se-naste åren lyfts friluftslivet fram allt mer.

Länsstyrelsen i Uppsala län har gjort en friluftsklassning av de statligt bildade naturreservaten. Naturreservaten har delats in i tre klasser. Utifrån friluftsklass-ningen finns angivet vilka obligatoriska anordningar som bör finnas för friluftsli-vet.

Klass 1 (högsta nivå) omfattar dels stora, lättillgängliga och tätortsnära

naturre-servat (1a), dels renaturre-servat som är eller har goda förutsättningar att bli välbesökta (1b).

Klass 2 (medelnivå) omfattar dels små, lättillgängliga och tätortsnära

naturre-servat (2a), dels naturrenaturre-servat med natur-, kultur- eller friluftsvärden som gör dem till intressanta besöksmål (2b).

Klass 3 (basnivå) är naturreservat som har mycket känslig natur och därför inte

tål många besökare. Denna grupp innehåller också reservat som inte är av något större intresse ur friluftssynpunkt.

Denna klassning av naturreservat är mycket användbar vid upprättande av regi-onal friluftsplan.

Naturvårdsprogram

Länens naturvårdsprogram är upprättade under 1980-talet. Det innebär att kunska-pen därefter har utökats i samband med senare inventeringar, men också att värde-na i vissa fall har förändrats på grund av ändrad mark- och vattevärde-nanvändning.

I programmen finns en klassificering av områdenas värden utifrån botanik (B), friluftsliv (F), geovetenskap (G), hydrologi (H), kulturmiljö (K), landskapsbild (L), zoologi (Z).

Områden som redovisats av intresse för friluftslivet finns oftast som särskilt shape, betecknad som övrigt intresse för friluftslivet, i länsstyrelsernas underlags-material.

Utöver de områden som i programmen har utpekats av intresse för friluftslivet är ofta geologiska och geomorfologiska områden av intresse i fler fall än vad som angetts.

Övrigt regionalt material

Utöver länsstyrelsen kan regionförbund och andra regionala myndigheter och or-ganisationer ha underlagsmaterial som rör friluftslivets intresse.

Länsvisa stiftelser som t.ex. Upplandsstiftelsen och Skärgårdsstiftelsen i Stock-holm samt Skogsvårdsstyrelsen m.fl. har kunskap om och underlag för områden med höga rekreationsvärden.

IDEELLA FÖRENINGAR M.M.

Stor kunskap om betydelsefulla områden för friluftslivet finns även hos ideella organisationer såsom Friluftsfrämjandet, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska Turistföreningen, Cykelfrämjandet, orienteringsklubbar samt handikapporganisa-tioner.

KOMMUNALT KUNSKAPSUNDERLAG

Kommunernas kommuntäckande översiktsplan med tillhörande fördjupningar är en viktig källa för identifiering av områden med höga värden för friluftslivet. Under-laget till kommunernas översiktsplaner finns ofta i GIS-format. Informationen i tillhörande tabeller (som behövs vid analyser av materialet) varierar dock. Ibland kan tabellinformation saknas helt.

Utöver kommunernas översiktsplaner kan ytterligare kunskapsunderlag finnas hos kommunerna, t.ex. om friluftsanläggningar, leder m.m. Detta underlag finns inte alltid i GIS-format.

Analysera kunskapsbrister och gör kompletteringar

Generella kunskapsbrister vad gäller befintligt underlagsmaterial för friluftslivets intressen bör redovisas för att på kort eller längre sikt möjliggöra en komplettering.

Gör värdebeskrivningar

De områden som identifieras som värdefulla för friluftslivet bör så långt som möj-ligt få en enhetlig värdebeskrivning (utifrån fastlagda parametrar) i ord och i tabell.

Som utgångspunkt för dessa värdebeskrivningar kan de beskrivningar som finns av intressena nyttjas.

Denna grundstruktur knyts till samtliga digitala intresseskikt och kan komplet-teras allt efter som kunskaperna om respektive område fördjupas. Generellt görs beskrivningarna mer översiktliga på regional nivå. Förslag på upplägg av värdebe-skrivning finns i slutet av avsnitt 5.

Analysera åtkomst, barriärer och framkomlighet

Åtkomsten till områden med goda förhållanden för rekreation är central för områ-dets värde. Särskilt viktigt är det med god åtkomst till bostadsnära grönområden och då särskilt ur barns perspektiv.

Besökarnas möjlighet att ta sig till området kan redovisas genom att ställa samman uppgifter om gång- och cykelvägar, parkeringsmöjligheter, hållplatser för buss och järnväg.

Stora vägar, järnvägar, industriområden m.fl. anläggningar kan utgöra barriärer för att nå ett värdefullt friluftsområde som fågelvägen ligger nära bostadsområden.

Även topografin kan utgöra hinder. En sjö kan utgöra barriär för att nå ett om-råde sommartid, men kan under vintern utgöra en genväg för att nå samma omom-råde.

Framkomligheten inom ett område beror dels på befintliga anordningar som stigar, leder m.m., dels på topografi och växtlighet.

Värdefulla områden för friluftsliv bör i så stor utsträckning som möjlig göras tillgängliga för handikappade. Det gäller både möjligheterna att ta sig dit, att ta sig fram i området samt ha tillgång till lämplig service. Informationstavlor, parker-ingsplatser, gångvägar och servicebyggnader, t.ex. toaletter, och rastplatser m.m. behöver utformas med hänsyn till personer med nedsatt rörelse- eller orienterings-förmåga.

Analysera samband mellan enskilda områden

I både regionala och kommunala friluftsplaner är det viktigt att redovisa befintliga samband eller samband som kan utvecklas mellan olika friluftsområden och sam-manbindande stråk från tätort till friluftsområde. Ett områdes upplevelsevärde ökar om det ingår i ett grönt stråk / nätverk av områden.

Om olika områden med värde för friluftslivet kan länkas samman ökar det sammanlagda värdet. Den totala attraktiviteten ökar om man kan förflyttas sig mellan olika områden gående, cyklade, skidande eller på annat sätt.

En utvecklingspotential kan finnas i att utveckla eller förstärka sambanden mel-lan områden som ligger i närheten av varandra.

Analysera tillgång/brist på områden med olika upplevelsevärden och för olika aktiviteter

Ett områdes värde för friluftslivet bör bedömas efter områdets kvaliteter samt efter tillgången på alternativa friluftsområden. Betydelsen av ett friluftsområde ökar om området ligger i en region eller kommun där det är brist på mark och vattenområ-den som är lämpliga eller tillgängliga för friluftsliv.

En översiktlig analys av brister kan göras utifrån regional respektive lokal kun-skap och egen bedömning eller utifrån t.ex. gemensamt uppsatta riktlinjer i regio-nen. Analysen kan dels göras utifrån behovet av tätortsnära friluftsmarker, dels utifrån en allsidig tillgång på områden med olika upplevelsevärde och för olika typer av friluftsaktiviteter.