Svenska miljöprioriteringar i EU 2007–2009

I

.ATURVÌRDSVERKETS

INFÚR

Naturvårdsverkets förslag till prioriteringar inför EU-ordförandeskapet 2009

Redovisning av regeringsuppdraget RU 21 Oktober 2006

Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Naturvårdsverket

Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se

Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se

ISBN 91-620-5619-0.pdf ISSN 0282-7298

© Naturvårdsverket 2006 Tryck: CM Digitaltryck AB

Omslagsbilder: Johnér: LarsTernblad/Bengt Hedberg/Hans L Bonnevier, Materia Elektronisk publikation

Förord

Naturvårdsverket fick i början av 2006 i uppdrag av regeringen att lämna ett under-lag om vilka miljöfrågor som blir viktiga under återstoden av tiden för nuvarande EU-kommissionens mandatperiod, inklusive frågor som kan komma upp under det kommande svenska ordförandeskapet i EU andra hälften av vår 2009. Uppdraget har tolkats som ett underlag till regeringen för att underlätta en god framförhållning i miljöarbetet i EU.

I rapporten gör Naturvårdsverket en bedömning av vilka miljöfrågor som kommer att behandlas av ministerrådet och som Sverige bör ha god beredskap att hantera. Arbetet är koncentrerat på frågor som faller under miljöministerrådets ansvar, men även frågor som har sin hemvist i andra rådsformationer belyses. Även förslag till prioriteringar framförs i rapporten.

Naturvårdsverket för i rapporten också fram förslag till hur EU-arbetet ska läggas upp under tiden fram till och med 2009.

Projektledare har varit Ulf Svidén. Katrin Hallman och Loïc Viatte har deltagit i arbetet med rapporten.

Innehåll

FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 9

1. INLEDNING 12

2. HUR ARBETET HAR BEDRIVITS 13

3. LÄGET FÖR MILJÖFRÅGORNA I EU 14

4. FÖRBEREDELSER INFÖR DET SVENSKA ORDFÖRANDESKAPET 16

5. VILKA FRÅGOR STÅR PÅ DAGORDNINGEN I MILJÖRÅDET PERIODEN 2007-09? 21

5.1 Klimatfrågor 21

5.2 Bevarande av biologisk mångfald 23

5.3 Hållbar utveckling 26

5.4 Luftfrågor 29

5.5 Marina och sötvattenfrågor 31

5.6 Avfall – Kemikalier – Varor 34

5.7 IPPC-direktivet 36

5.8 Marknadsbaserade styrmedel 37

5.9 Några ytterligare horisontella frågor 39

5.10 Internationella frågor 41

6. EU:S MILJÖARBETE INOM NÅGRA SEKTORER 44

6.1 Energi 44

6.2 Transporter 47

Sjöfart 49

Flyg 49

Vägtrafik och arbetsmaskiner 50

Järnväg 50

6.3 Jordbruk 51

6.4 Fiske 52

BILAGOR 54

Bilaga 2: Kontakter vi har haft under utredningen 55

Bilaga 3: Redovisning av inkomna skriftliga bidrag 57

Bilaga 4: Internationell kalender 58

Bilaga 5: Exempel på planerade översyner av EU-lagstiftning (direktiv och

förordningar) under perioden 2007-2010 77

Bilaga 6: Energi i EU under perioden 2007-2009 80

Bilaga 7: Transporter i EU 2007-2009 85

Bilaga 8: Jordbruksfrågor i EU 2007-2009 90

Bilaga 9: Verksprotokollet 97

Sammanfattning

Miljöfrågor kommer att spela stor roll i EU under kommande år, även om ett ökat motstånd mot nya miljöinitiativ finns i delar av kommissionen, rådet och Europa-parlamentet. Miljö bör enligt Naturvårdsverkets mening vara en högprioriterad fråga även vid kommande svenska ordförandeskap andra hälften 2009. Ett ökat samarbete mellan tre ordförandeskap Frankrikes, Tjeckiens och Sveriges 1 juli 2008 – 31 december 2009 förutses. Det innebär bl. a. att ett översiktligt gemensamt arbetsprogram för perioden ska presenteras senast den 1 juni 2008.

Det svenska ordförandeskapet kommer att bli resurskrävande. Speciella förhand-lingsgrupper bör upprättas för de viktigaste förhandlingsfrågorna. Våra viktigaste frågor bör kommuniceras tidigt. Stora resurser krävs för att leda EU-samråd inför och under de ca 50 internationella möten under ordförandehalvåret där EU är för-handlingspart. Sverige bör överväga att placera svenska tjänstemän i Paris resp. Prag under dessa länders resp. ordförandeskap. Ett antal möten kommer att äga rum i Sverige. Ett förslag är att ordna ett speciellt möte om biologisk mångfald som kopplar till 2009 års 100-årsjubileum av inrättandet av Sveriges och Europas första nationalparker. Liksom 2001 bör särskilda informationsinsatser planeras tidigt. Utbildningsinsatser för berörda bör starta redan under 2007.

Enligt den bedömning som kan göras i dag blir tre huvudfrågor dominerande under 2007-09, nämligen klimat kopplad till energifrågan, biologisk mångfald samt hållbar utveckling. De blir därmed också sannolikt de viktigaste frågorna under det kommande svenska ordförandeskapet

Klimatfrågan kommer att domineras av internationella förhandlingar om ett nytt avtal efter Kyotoprotokollets första period som avslutas år 2012. Inom EU kommer den framtida utformningen av handelssystemet att vara en central förhandlingsfråga, med frågor om utökning och auktionering som allokeringsmetod.

Arbetet med biologisk mångfald kommer att präglas av uppföljningen av kommis-sionens nyligen publicerade meddelande och aktionsplan för att nå 2010-målen. Halvtidsöversynen av jordbrukspolitiken 2008 blir viktig. Intensiva förhandlingar inför möten i EU och internationellt förutses under det svenska ordförandeskapet. Sverige understryker vikten av att även beakta biologisk mångfald i den marina miljön.

Hållbar utveckling Den första översynen av den nyss antagna hållbarhetsstrategin kommer redan 2007 och den andra 2009. Sverige bör ge hög prioritet åt denna fråga under ordförandeskapet. Sverige har god kompetens i sådana frågor som sektorintegration och förvaltningen av naturresurser. Sverige bör också säkerställa

att en tydlig koppling görs till den översyn av Lissabonstrategin som görs vid tiden för det svenska ordförandeskapet.

Övriga sakfrågor som har lägre men fortfarande hög prioritet är luftfrågorna, där ett nytt takdirektiv blir av stor vikt. Sjöfartens luftutsläpp bör särskilt uppmärk-sammas. Inom det marina området kommer EU att besluta om ett ramdirektiv sannolikt under 2008. Ev. kommer kommissionen att presentera ett maritimt paket under 2008/09 där miljöfrågorna bör få en framträdande plats.

Området avfall – kemikalier – varor präglas av omförhandlingar av gällande för-ordning om bekämpningsmedel. EU kommer vidare att få en viktig roll i det globa-la kemikaliearbetet, SAICM, där ett möte kan förväntas under det svenska ordfö-randeskapet. IPPC-direktivet kan komma upp till revidering. Ekonomiska styrme-del på EU-nivå börjar diskuteras allt intensivare och kommer bl. a. att behandlas inom ramen för översynen av EU:s hållbarhetsstrategi 2009.

EU blir en allt viktigare internationell förhandlingspart. Omfattande EU-samordning sker inför alla viktiga förhandlingar. Ett allt ökande antal bilaterala möten hålls numera med länder som USA, Ryssland och Kina.

Miljöfrågorna i EU integreras alltmer i sektorerna. På energiområdet dominerar klimatfrågan tillsammans med energitillförsel. Andra frågor som kommer upp på dagordningen är energieffektivitet och förnybara energislag, särskilt biomassa. Från svensk sida eftersträvas en helhetssyn på energisektorns hela miljöpåverkan. Omfattande arbete förestår vad avser miljöfrågor i transportpolitiken. Framtagan-det av en långsiktig strategi för att minska transportsektorns miljöpåverkan är ange-läget. Frågor om energieffektivitet, fortsatt utveckling av regelverken för avgaser och buller fortsätter. Den kommande maritima politiken bör få en tydlig miljökom-ponent. Systemet med handel av utsläppsrätter bör även på sikt inkludera flyget och ev. även andra trafikslag.

På jordbruksområdet blir viktiga frågor för svenskt vidkommande den förestående halvtidsöversynen av CAP, slutförhandlingen av ett nytt bekämpningsmedelsdirek-tiv samt utvecklandet av stödformer till produktion av biomassa. De s. k. tvärvill-korens (krav att miljökrav ska vara uppfyllda innan jordbruksstöd betalas ut) ut-formning blir också en angelägen fråga.

Summary

In early 2006 the Government instructed the Swedish EPA to identify the most important environmental issues in the EU during the remaining term of office of the current Commission. We have been asked particularly to examine issues that may arise during the Swedish Presidency in the second half of 2009. The report presents the Swedish EPA's assessments and proposals to the Government. In pre-paring this report we have conducted extensive discussions with representatives from EU institutions, notably the European Commission, and stakeholders within in Sweden.

Environmental issues will play a key role in the EU in the coming years, even though there is growing opposition to new environmental initiatives in certain quarters at the Commission, the Council and the European Parliament. In the Swedish EPA's view, the environment is likely to remain a major issue when Swe-den takes over the PresiSwe-dency. Increased cooperation between three presiSwe-dencies (France, the Czech Republic and Sweden) during 1 July 2008 – 31 December 2009 is anticipated.

The Swedish Presidency will require substantial resources. Special negotiating teams should be established for the most important negotiation topics. Our key issues should be communicated at an early stage. Considerable resources will be required to lead EU consultations before and during the 50 or so international meetings at which the EU will be a negotiating party. Sweden should consider placing Swedish officials in Paris and Prague during those countries' respective presidencies. A number of meetings will be held in Sweden. One suggestion is to arrange a special meeting on biodiversity in conjunction with the centenary of the creation of Sweden's and Europe's first national parks in 2009. As in 2001, special information campaigns should be planned at an early stage. Training of those in-volved should be started as early as 2007.

As far as we are able to determine at present, three main issues will predominate during 2007 - 2009, i.e. climate/energy, biodiversity and sustainable development. These are therefore likely to be the key issues during the forthcoming Swedish Presidency.

The climate issue will be dominated by international negotiations on a new agree-ment after the first period of the Kyoto protocol wihich ends 2012. Within the EU the future design of the emissions trading system ill be central to negotiations with issues such as expansion and auctioning as an allocation method.

A central feature of the approach to biodiversity will be monitoring of compliance with the Commission's recently published communication and action plan to achieve the 2010 targets. The CAP mid-term review in 2008 will be important. Intensive negotiations prior to EU and other international meetings are expected during the Swedish Presidency. Sweden emphasises the importance of also taking biodiversity into account in the marine environment.

Sustainable development. The first review of the recently adopted sustainability strategy will take place as early as 2007, the second following in 2009. Sweden should give this issue high priority during its presidency. Sweden possesses con-siderable expertise in fields such as sectoral integration and management of natural resources. That expertise can be put to good use in the 2009 review. Sweden should also ensure that a clear link is established with the review of the Lisbon Strategy, planned to take place during Sweden's presidency.

Other issues further down the agenda, but still having priority, are air quality, where a new emissions ceiling directive will be of great importance. Particular attention should be given to emissions to air from shipping. As regards the marine environment the EU will probably adopt a framework directive in 2008. The Commission may present a maritime package during 2008/09, in which environ-mental issues should be given prominence. Economic instruments in the EU are starting to be discussed more and more seriously as a complement to legislation. This issue may fall under Sweden's Presidency as part of the review of the EU sustainability strategy in 2009.

The waste – chemicals – products field is dominated by negotiations on the current pesticides regulation. In addition, the EU will play a key role in the Strategic Ap-proach to International Chemicals Management - SAICM, where a meeting may be expected during Sweden's Presidency. The IPPC Directive may come up for re-view.

The EU is becoming an increasingly important international negotiating party. Extensive EU coordination takes place in preparation for all important negotia-tions. An ever increasing number of bilateral meetings are held nowadays with countries such as the USA, Russia and China.

Environmental issues in the EU are increasingly integrated in the relevant sectors. The energy sector is dominated by the climate issue, together with energy supply. Other issues on the agenda include energy efficiency and renewable forms of en-ergy, particular biomass. The Swedish position is to strive for an overall view of all environmental impacts caused by the energy sector.

There is a huge amount of work ahead on environmental aspects of transport pol-icy. It is essential to devise a long-term strategy to reduce the environmental impact of the transport sector. Issues concerning energy efficiency, development of the

regulatory framework for exhaust emissions and noise remain at the fore. The forthcoming maritime policy should incorporate a clear environmental dimension. Ultimately, the emissions trading system should also include air traffic and possi-bly other forms of transport.

Key agricultural issues from a Swedish viewpoint include the forthcoming mid- review of the CAP, final negotiation of a new pesticides directive, and develop-ment of ways of supporting biomass production. Cross compliance will also be a key issue.

1. Inledning

Naturvårdsverket har sedan i början på 2006 i uppdrag av regeringen att komma med förslag om vilka miljöfrågor Sverige ska prioritera i EU-arbetet fram till och med år 20091.

Regeringsuppdraget, som ska redovisas till regeringen den 15 oktober 2006, ska ge underlag till regeringen om utvecklingen av EU:s miljöpolitik under den nuvarande EU-kommissionens mandatperiod, dvs. fram till tidig höst 2009. Uppdraget har tolkats som att lämna underlag till regeringen för att underlätta en god framförhåll-ning i miljöarbetet i EU och utgöra startskottet för föreberedelserna inför Sveriges nästa ordförandeskap i EU under andra halvåret av 2009.

Huvuduppdraget gäller att försöka bedöma vilka miljöfrågor som kommer upp på ministerrådets bord under denna period. Naturvårdsverket lyfter fram förslag till lagstiftning och strategier som är av särskilt vikt för Sverige. En andra uppgift är att undersöka om Sverige bör ta initiativ till att försöka föra upp på

EU-dagordningen andra frågor än de som nu planeras, med särskild tanke på arbetet med de svenska miljökvalitetsmålen. I uppdraget ingår även att i så stor utsträck-ning som möjligt ge förslag till svenska ståndpunkter i dessa frågor.

Naturvårdsverket har koncentrerat sitt arbete på frågor som faller under miljöminis-terrådets ansvar men även frågor som har sin hemvist i andra rådsformationer men som har bäring på miljöområdet behandlas. Det gäller t.ex. viktiga frågor inom sådana områden som jordbruk, fiske, transport eller energi. De prioriteringsre-kommendationerna som görs här innebär inte nödvändigtvis att Naturvårdsverket kommer att bli inkopplat i det fortsatta arbetet, utan det kan vara frågor för vilka ansvaret ligger på andra departement och myndigheter. Ett område som Natur-vårdsverket översiktligt belyser är vilka frågor som kommer att dominera på det internationella området och där EU är en aktiv förhandlingspart. (Se preliminär kalender i bilaga 4)

1

2. Hur arbetet har bedrivits

Arbetet har genomförts genom diskussioner med företrädesvis EU-kommissionen i Bryssel, med experter inom verket och i andra myndigheter samt ordnandet av miniseminarier kring speciella teman med deltagande av representanter för verket, andra myndigheter och organisationer. Diskussioner har förts med Europeiska Miljöbyrån, EEA i Köpenhamn.

Samråd och diskussioner har ägt rum med representanter från Boverket, Fiskeri-verket, Energimyndigheten, JordbruksFiskeri-verket, Sjöfartsverket och Vägverket. Vidare har Naturvårdsverket fört diskussioner med svenska intressenter (Sveriges Kommuner och Landsting, Svenska naturskyddsföreningen, Lantbrukarnas riksför-bund, Världsnaturfonden och Svenskt Näringsliv bl.a.). Flera diskussioner har ägt rum med EEB, den europeiska miljörörelsens samarbetsorganisation i Bryssel. Naturvårdsverket har gått igenom och analyserat kommande års arbetsprogram inom kommissionen (såväl DG miljö samt översiktligt även andra DG) och andra EU-institutioner. Tillsammans med Miljö – och samhällsbyggnadsdepartementet (M-dep.) har inledande diskussioner ägt rum med det franska resp. tjeckiska miljö-departementen (Frankrike har ordförandeskapet under andra halvåret 2008 och Tjeckien under första halvåret 2009).

(Utförligare lista på våra kontakter finnes i bilaga 2, redovisning av inkomna skriftliga bidrag finns i bilaga 3).

Detta arbete har skett i nära samarbete med 2006 års Utblick, Naturvårdsverkets årliga rapport om utvecklingen av miljöpolitiken inom EU och internationellt. Beställardialogsmöten har ägt rum med M-dep. Naturvårdsverkets ledningsgrupp har utgjort uppdragets referensgrupp.

3. Läget för miljöfrågorna i EU

Miljöfrågorna står lägre på den politiska dagordningen inom EU idag jämfört med ett par år sedan. Det märks såväl i kommissionens som i rådets och Europaparla-mentets arbete. Frågor som tillväxt och arbetstillfällen dominerar, dvs. Lissabon-agendan prioriteras.

Några allmänna tendenser är värda att notera. En är att allt fler miljöfrågor behand-las inom resp. sektor. Det gäller alla tre institutionerna. Ibland är det en politisk diskussion om i vilket råd/utskott en fråga ska behandlas. Idag refereras alltmer sällan till Cardiff-processen men i praktiken fortskrider och t.o.m. förstärks integra-tionsprocessen. Detta bör välkomnas. Det är inte uteslutet att det på sikt kommer att komma att påverka miljörådets arbete. EEA, miljöbyrån i Köpenhamn, gör re-gelbundet utvärderingar av exempelvis transport-, energi- och jordbrukspolitiken2. En stor del av EU:s aktuella miljöarbete sker med hänvisning till arbetet med för-enkling av EU:s regelverk (better regulation). Det välkomnas av de flesta som ett led i att effektivisera miljöarbetet samtidigt som det även finns krafter som ser detta som en möjlighet att minska på miljöambitionerna. Inom DG miljö sägs att man alltid måste hänvisa till denna pågående regelförenkling när man kommer med förslag till nya eller reviderade rättsakter.

Kommissionens beslut om att varje mer omfattande förslag till ny rättsakt ska ha en konsekvensbedömning (Impact Assessment) börjar nu tillämpas alltmer systema-tiskt. Fortfarande är det dock en obalans såtillvida att det är främst miljöförslag som konsekvensbedöms. Dessa konsekvensbedömningar spelar en allt större roll även i rådets och parlamentets behandling, så de har i praktiken blivit en del av förhandlingarna. Krav börjar också framföras på att rådet och parlamentet måste lägga fram konsekvensbedömningar av sina egna ändringsförslag.

Ytterligare en observation är att det internationella arbetet väger allt tyngre i EU:s miljöarbete. Regionala och globala förhandlingsprocesser länkas alltmer ihop i och med EU:s lagstiftningsarbete. En ökad samverkan mellan den interna och externa rådsarbetsgruppen för miljö (WPE resp. WPIEI) är därför att vänta.

Det svenska ordförandeskapet äger rum andra halvåret 2009. Det är under en peri-od då ett nytt EU-parlament just har tillträdd och en ny kommission tillträder3_{. Den} nuvarande sittande kommissionen förväntas därmed inte komma med några större nya förslag efter den 1 april 2009. Sverige kan alltså inte på samma sätt som vid

2

TERM är EEA:s utvärdering av transportpolitiken, EERM gäller energipolitiken och IRENA jordbruks-politiken.

3

Val till Europaparlamentet brukar äga rum i början på juni och den nya kommissionen tillträder ca. den 1 november därefter.

2001 års ordförandeskap räkna med nya förslag under ordförandeperioden. Sanno-likt kommer dock kommissionen att ha lagt fram ett större antal förslag i slutet av 2008 och i början av 2009, som Sverige ärver från de tidigare ordförandeskapen. En väl etablerad sanning är också att ett framgångsrikt ordförandeland inte kan driva nationella prioriteringar alltför hårt. Det får man göra före och efter ordföran-deperioden.

Inom ministerrådet har ett ökat samarbete med grupper om tre ordförandeskap påbörjats4. Den grupp som Sverige tillhör består för övrigt av Frankrike (andra halvåret 2008) och Tjeckien (första halvåret 2009). Inom ramen för detta tänkta stärkta samarbete kan flera möjligheter skönjas alltifrån att de tre länderna delar upp vissa dossierer mellan sig och sköter ordförandeskapet längre period än 6 må-nader till lösare former som en gemensam översiktlig planering av 18 måmå-naderspe- månaderspe-rioden. De första mötena med Frankrike och Tjeckien har ägt rum under 2006. Det kan nämnas att under den 18 månadersperiod som startar den januari 2007 kommer Tyskland att ha ett huvudansvar för klimatfrågorna även under de följande portugi-siska och slovenska ordförandeskapen5. En översiktlig arbetsplan för de tre ordfö-randeskapen ska enligt nya regler i ministerrådet presenteras senast 1 juni 2008. Den nya kommissionen tillträder alltså hösten 2009 och kommer kort efter sitt tillträde att anta sitt nya femårsprogram. Det ger det svenska ordförandeskapet vissa möjligheter att tex. genom rådsslutsatser på olika nivåer påverka kommande års miljöarbete.

Sverige har ett grundmurat rykte i EU som pådrivande i miljöfrågor. Det gör att det kommer att finnas stora förväntningar på att Sverige även vid det kommande ordfö-randeskapet tar en aktiv ledning av EU-arbetet såväl internt inom EU som i interna-tionella förhandlingar. Detta desto mer eftersom t.ex. även nästa gång kommer klimat och hållbarhetsfrågor sannolikt att vara centrala frågor under diskussion (se vidare kapitel 5).

4

Rådets beslut om antagande av rådets arbetsordning,11423/06, från den 12 september 2006. Artikel 2 § 4.

5 _{Efter Sverige är det Spaniens tur att ha EU-ordförandeskapet, under första halvåret 2010. Spanien}

4. Förberedelser inför det svenska

ordförandeskapet

y

y

y

y

y

Ett ordförandeskap i ministerrådet medför i huvudsak fyra resurskrävande uppgif-ter:

x att ansvara för ordförandeskapet i miljöministerrådet, COREPER och rå-dets arbetsgrupper,

x att svara för samordningen av ett stort antal internationella miljömöten, x att anordna möten i det egna landet samt

x att företräda EU vid ett antal andra möten inom och utanför Europa. Prioritera tidigt och tydligt

Miljöfrågorna bör vara en av Sveriges huvudfrågor. Det svenska ordförandeskapet 2001 uppskattades genom att tidigt framhålla att miljö var ett prioriterat område kombinerat tidigt kommunicera vilka frågor på miljörådets bord som Sverige var särskilt intresserat att behandla. Naturvårdsverket rekommenderar att Sverige söker åstadkomma en liknande ansats inför det kommande ordförandeskapet.

Naturvårdsverket anser att Sverige bör överväga att närmare inför ordförandeska-pet göra en ny analys över vilka miljöfrågor som blir aktuella under ordförande-halvåret motsvarande det det brittiska miljöinstitutet IEEP gjorde inför det brittiska ordförandeskapet 2005.

Rådsarbetet

Naturvårdsverket har ingen anledning att närmare analysera organisationen av rådsarbetet under ordförandeskapet eftersom det är regeringskansliets ansvarsom-råde. Erfarenheterna från 2001 års ordförandeskap visar att ordförandeskapet är mycket resurskrävande och att ett intensifierat samarbete mellan regeringskansliet och myndigheterna bör etableras för att klara alla arbetsuppgifter. Arbetet med klimatfrågorna 2001 kan tjäna som bra exempel där den svenska kompetensen samlades på ett effektivt sätt som möjliggjorde ett framgångsrikt arbete under hård tidspress och politiskt turbulent tid. Naturvårdsverket förordar att liknande organi-sation byggs upp för tunga miljöfrågor under ordförandeskapet. Som det framgår

av denna rapport så är tre områden särskilt viktiga, nämligen klimat-energi, biolo-gisk mångfald samt hållbar utveckling. Verket är berett att ingå i olika arbetsgrup-per som upprättas.

EU-samordningen av internationella möten är en mycket resurskrävande arbetsin-sats. Knappt 50 internationella möten räknar t.ex. franska miljöministeriet med för hösten 2008. Arbetsinsatsen består dels av förberedelserna inför mötena i den in-ternationella gruppen, dels samordningen på plats. Här behövs avdelas betydligt större personella resurser i jämförelse med det normala deltagandet i möten. En erfarenhet från 2001 är att för de representanter som kommer att engageras i detta arbete fordras en kunskap inte bara i själva sakfrågorna utan också i allmän EU-kunskap. EU-kommissionen och rådssekretariatet har inte samma möjligheter att bistå ordförandelandet som i det interna rådsarbetet. En annan erfarenhet är att det är en fördel om Sverige kan delta aktivt i EU-samordningen vid ett tidigare interna-tionellt möte med resp. forum för att vinna erfarenhet. Verket förordar att speciella kurser i EU-kunskap erbjuds för handläggare som ansvarar för EU-samordningen i internationella möten i god tid före ordförandeskapet.

Det är vidare viktigt att söka upprätthålla nära kontakter mellan arbetet i ordinarie arbetsgruppen och den internationella gruppen. Regelbundet ömsesidigt informa-tionsutbyte mellan bägge grupperna är angeläget.

I bilaga 4 återfinns ett utkast till planerade internationella möten under perioden 2007-2009.

Ökat samarbete mellan ordförandeskap

Sverige bör också enligt verkets mening överväga att undersöka möjligheterna till samarbete med Frankrike och Tjeckien i bemanningen av ordförandeskapen. Den nya arbetsordningen för rådet6_{, i syfte att effektivisera programplaneringen av} rå-dets verksamhet, inför ett nytt system som bygger på 18-månadersprogram. De tre medlemsstater som innehar ordförandeskapet under 18 månadersperioden skall, ”en månad före den relevanta perioden”, förelägga programmet för rådet för god-kännande.

Hur samarbetet med Frankrike och Tjeckien kommer att gå till är svårt att säga med större säkerhet. Sverige kan t.ex. erbjuda sin erfarenhet på det marina och maritima området till Tjeckien i fall den maritima politiken kommer upp under det tjeckiska ordförandeskapet. Samarbete mellan de tre länderna på området biologisk mångfald har sannolikhet goda möjligheter att bli framgångsrikt.

6_{Rådets beslut om antagande av rådets arbetsordning,11423/06, från den 12 september 2006. Artikel}

Utbyte av tjänstemän, placering av nationella experter

Sverige bör överväga att stationera handläggare på det franska resp. tjeckiska mil-jödepartementen under dessa länders resp. ordförandeskapsperioder.

Naturvårdsverket har ett löpande program för nationella experter till kommissionen och EEA. Sverige bör undersöka möjligheten att erhålla en tjänst vid enheten för strategisk planering och utvärdering på DG miljö. Ekonomiska styrmedel är ett annat strategiskt viktigt område. Vid den enheten har man övergripande ansvar för arbetsprogram och samarbete med de andra EU-institutionerna. Ett annat angeläget område är hållbar utveckling som hanteras i första hand av generalsekretariatet inom kommissionen.

Särskilda möten i Sverige

De möten som kommer att anordnas i Sverige är normalt det informella miljömi-nistermötet, klimatmöte, möten med vatten- resp. naturvårdsdirektörerna samt IMPEL-möte. Ytterligare möten kan tillkomma. Verket är berett bistå regerings-kansliet vid anordnandet av dessa möten.

Förutom dessa återkommande möten bör Sverige överväga att ordna några möten inför eller under ordförandeskapet i de frågor som vi anser särskilt högprioriterade. Sådana möten kan lämpligen arrangeras tillsammans med någon eller några natio-nella och internationatio-nella organisationer. Det är för tidigt att komma med detaljerade förslag till sådana möten i dagens läge men verket anser att bl.a. följande idéer bör utredas vidare. De förslag som nämns nedan kan användas antingen som tema för något eller några av de möten som nämns ovan eller bli föremål för egna möten eller konferenser:

x År 2009 firar Sverige (se kapitel 5) 100-årsminnet av inrättande av de för-sta nationalparkerna i landet och i Europa. Detta borde manifesteras på nå-got sätt i samband med det svenska ordförandeskapet. Det är naturligt att koppla detta till det pågående arbetet med biologisk mångfald och konfe-rensen kan också vara av ”countdown” karaktär inför 2010 målen. I Sveri-ge finns många intressanta områden att besöka. I Stockholmsområdet skul-le man kunna ordna utflykter till Ängsö elskul-ler Tyresta t.ex. Stadsnational-parken är ett annat alternativ. En koppling till 2008 års Linnéjubileum skulle också kunna övervägas.

x Naturresursfrågorna blir alltmer högprioriterade inom EU (se kapitel 5). Med tanke på den stora satsning som Sverige gör med det nya tvärveten-skapliga forskningscentrumet om hållbar utveckling borde Sverige ha möj-lighet att ordna en konferens kring något tema rörande Europas användning av naturresurser (fotavtryck). Första mycket preliminära kontakter har förts

med Stockholm Environment Institute om detta och man har förklarats sig intresserad att börja undersöka möjligheterna till detta.

x Ett annat område där Sverige har kommit längre än de flesta länder är sek-torintegration. Det gäller sådana områden som skogsbruket eller sjöfarten t.ex. Vid Nordsjökonferensen i maj 2006 ordnandes t.ex.en konferens om svensk sjöfarts arbete med miljöfrågor som väckte stor uppmärksamhet. Vid en sådan konferens kan Sverige visa upp sitt kunnande av miljöteknik. x Bridging the gap (mellan miljöforskning och miljöpolitik) var ett tema där

Sverige ordnade ett möte 2001. Naturvårdsverket är berett att undersöka möjligheten att ordna en liknande konferens i anslutning till nästa ordfö-randeskap.

Särskilda informations- och kommunikationsinsatser

Informations- och kommunikationsfrågorna är viktiga inför ett ordförandeskap. Viktigast är självklart förankringsprocesserna som regeringskansliet håller i dels i förhållande till huvudstäderna, dels i förhållande till andra intressenter såsom mil-jörörelsen. En del av förankringen sker också genom specialkonferenser före ordfö-randeskapet och där myndigheterna kan vara inbjudare. Till detta kommer aktivite-ter som utställningar, pressresor, etc..

Verket anser att Sverige även denna gång ska satsa på att ge god information om våra planer inför och arbetet under ordförandeskapet. Satsningarna bör i första hand ske genom att stärka våra satsningar på webben. I samband med de förra ordförandeskapet utgavs ett särskilt nyhetsbrev, Swedenvironment, i samarbete mellan regeringskansliet, Naturvårdsverket och KemI.

Utöver detta anser verket att det kan vara önskvärt om Sverige tog fram såväl webbsidor som tryckt material med fakta om våra 2-4 viktigaste frågor på engelska och andra relevanta språk. Ett kort (1-4 sidor) material som berättar:

x varför frågan är viktig – vilket problem ska lösas?

x sakargument för val av tänkbar lösning (utan låsning till slutlig lösning) x konsekvenser av förslaget (ekonomiska, miljömässiga, inverkan på andra

sektorer)

En fördjupad bedömning av vilka satsningar på information och kommunikation som är mest effektiva bör göras under år 2007. Detta arbete bör även ta upp frågan om vilken avsändare som är mest lämplig. Om Naturvårdsverket (eller andra myn-digheter) är avsändare blir inte regeringen låst till varje formulering, samtidigt som det är viktigt att skapa en enhetlig bild av det svenska ordförandeskapet.

Europeiska massmediers intresse för det svenska ordförandeskapet begränsas av att få stora frågor väntas vara på dagordningen med en ny kommission och ett nytt

parlament. Samtidigt kan nyfikenheten på den nya kommissionens agerande ändå bidra till ett massmedialt intresse, även för ordförandelandet.

De informationsdagar som verket anordnar två gånger per år är välbesökta. Verket är berett att ordna speciella informationsdagar i anslutning till ordförandeskapet, eventuellt med tätare intervall. En tanke som kan övervägas är att ordna sådana informationsträffar även utanför Stockholm.

5. Vilka frågor står på

dagordning-en i miljörådet perioddagordning-en 2007-09?

I detta kapitel görs en genomgång av de viktigaste områden som står på miljömi-nisterrådets dagordning under de närmaste åren.

5.1 Klimatfrågor

Miljömål: Begränsad klimatpåverkan

y

y

y

y

Klimatfrågan har stått högt på EU:s dagordning under många år. Den beräknas göra det de kommande åren också. Klimat, luft och energifrågorna kopplas ihop alltmer. 2009 års partsmöte med klimatkonventionen förväntas bli mycket viktigt för diskussionerna om vad som ska hända efter det att Kyotoprotokollets första period avslutas 2012.Vid tiden för det svenska ordförandeskapet har USA fått en ny administration vilket kan påverka USA:s inställning till det internationella klimatarbetet. Klimatfrågan tas regelbundet upp i miljörådet och på möten med det Europeiska Rådet, liksom i andra rådskonstellationer.

Inom EU kommer de kommande årens viktigaste arbete vara vidareutvecklingen av EU:s klimathandlingsprogram, ECCP (European Climate Change Programme) och av utsläppshandelssystemet, ETS (Emission Trading Scheme).

En översyn av gällande ECCP har gjorts under 2006. I december 2006 kommer en grönbok om anpassning att presenteras. Grönboken kommer att utgöra ett viktigt diskussionsunderlag för hur klimatanpassning kan integreras i andra politikområ-den. Den kommer troligen inte innehålla några förslag till bindande åtgärder för medlemsländerna. Däremot kommer den sannolikt innehålla en uppmaning till länderna till att ta fram egna anpassningsstrategier. I detta arbete är samarbete mel-lan länderna viktigt. EU:s roll kommer att vara att sprida information och skapa närverk för gemensamma frågor. Under 2007 förväntas kommissionen publicera en grönbok om vidareutvecklingen av klimathandlingsprogrammet som enligt

förelig-gande planer även ska behandla det internationella klimatarbetet och handelssy-stemet. Efter dessa översyner kan ett meddelande och ev. förslag till reviderade rättsakter presenteras. Flera av dessa förslag kan bli aktuella för beslut i rådet under tiden kring det svenska ordförandeskapet.

Arbetet med klimatprogrammet kommer också att ske mot bakgrund av den i juni 2006 antagna hållbarhetsstrategin inom EU. I denna upprepas tidigare målsättning-ar, med vissa förbehåll, att målet ska vara att klimatförändringarna ska uppgå till högst två grader, att år 2010 ska 21 procent av elkonsumtionen och 15 procent av energikonsumtionen bestå av förnybara bränslen samt 5,75 procent av drivmedlen ska bestå av biobränslen. Med tanke på att hållbarhetsstrategin (SDS) ska ha en större översyn hösten 2009 under det svenska ordförandeskapet kommer därmed klimatfrågan även att behandlas vid Europeiska rådets decembermöte.

Inom ECCP kommer eventuellt en rad konkreta initiativ att presenteras. Det är främst:

x Översyn av biodrivmedelsdirektivet7 x Vitbok om energipolitiken

x Energimärkningsdirektiv

x CO2 utsläpp från bilar (där de frivilliga överenskommelserna fungerar mindre väl)

x Grönbok om anpassningsfrågor

Direktivet om utsläppshandel8 _{skulle ses över redan 2006. Kommissionens översyn} förväntas dock komma först under 2007. Med tanke på frågans politiska spräng-kraft kan förhandlingarna om ett reviderat direktiv kunna slutföras först under 2008-09, eventuellt under det svenska ordförandeskapet.

EU beslutet om övervakning av växthusgaser och tillhörande riktlinjer kommer att ses över och revideras under 2008.

Svenska prioriteringar

Naturvårdsverket anser att klimatfrågan kopplad till energifrågan blir den enskilt största och viktigaste frågan vid tiden för det svenska ordförandeskapet. Frågan bör även bli en av huvudfrågorna för Europeiska rådet. Stora insatser kommer att krä-vas för att klara ordföranderollen såväl internt inom EU som internationellt i kli-matkonventionen och i bilaterala möten med viktiga länder.

Bland de sakfrågor som Sverige bör ge stor vikt är :

x Allokeringsmetoden. Sverige drev t. ex. frågan om auktionering som allo-keringsmetod vid förhandlingarna 2002

7

2003/30/EG

8

x Eventuell utvidgning till andra sektorer som kemiindustrin och transport-sektorn. Även detta var en fråga som Sverige drivit tidigare. Naturvårds-verket kommer till kommande årsskifte lämna ytterligare underlag för ställningstagande i denna fråga i redovisningen av ett regeringsuppdrag om utvecklingen av handelssystemet. Kommissionen har publicerat ett medde-lande om flygets klimatpåverkan och kom med förslag att flyget på sikt bör ingå i ETS. Rådet har tillstyrkt detta genom rådsslutsatser 2005. Ett kon-kret förslag kommer att presenteras sent 2006 eller tidigt 2007 och kan allt-så komma att slutförhandlas i tiden kring Sveriges ordförandeskap.

x Längre tilldelningsperioder, något som framförts från den handlande sek-torn i Sverige.

x Länkning till handelssystem i andra regioner i världen.

x Utvidgning av systemet till att omfatta även mindre anläggningar jämfört med dagens läge.

De internationella klimatförhandlingarna är en tung arbetsuppgift för EU:s ordfö-randeländer. Det gäller särskilt under andra halvåret då partsmöten med klimat-kommissionen äger rum. Förberedelser inför partsmötet och EU samordning under mötet är mycket resurskrävande. Partsmötet under det svenska ordförandeskapet blir det första med representanter från den nya administrationen i USA. Det nuva-rande finska ordfönuva-randeskapet vittnar bl.a. om detta. Dessutom förväntas Sverige ordna en klimatrelaterat möte i enlighet med utvecklad praxis.

Ett förslag är att verka för att EEA tar fram s. k. sektorrapporter för transport och energiområdet till 2009.

5.2 Bevarande av biologisk mångfald

Miljömål: Ett rikt växt och djurliv, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Myll-rande våtmarker

y

y

y

y

Vid Göteborgstoppmötet 2001 underströks vikten av att senast år 2010 uppnå målet om att stoppa den vidare utarmningen av den biologiska mångfalden. Även vid världstoppmötet i Johannesburg 2002 blev detta en huvudfråga och ett globalt 2010-mål antogs. Det kommer att krävas omfattande insatser för att kunna nå dessa mål.

Då 2010 närmar sig får frågan ökad aktualitet. I slutet av maj 2006 presenterade kommissionen ett meddelande om biologisk mångfald9_{, vilket också innehöll ett}

förslag till ambitiös aktionsplan. I aktionsplanen betonas bl.a. att det handlar om att planera för biologisk mångfald i landskapet som helhet genom förbättrad samhälls-planering och sektorsintegrering och genom omstyrning av jordbruksstöd och strukturfonder. Senaste Green Week, EU-kommissionens årliga miljövecka10_{, hade}

tema biologisk mångfald, ett ytterligare tecken på att dessa frågor är aktuella för närvarande inom EU.

I sitt meddelande konstaterar EU-kommissionen att variationen av växter och djur fortsätter att minska, trots vissa framsteg, och att EU måste vidta många åtgärder för att nå 2010-målet. Kommissionen vill utnyttja de existerande instrumenten (bl.a. Natura 2000-nätverket) snarare än att skapa nya.

Under perioden 2007-2009 kommer EU-arbetet att fokusera på genomförandet av åtgärdsplanen11_{som är bifogad till meddelandet. Det finska ordförandeskapet}

kommer med hög prioritet att ta upp dessa dokument i rådet. Det verkar som om de flesta medlemsländerna har en positiv inställning till meddelandet och kommissio-nen räknar med att kunna börja genomföra åtgärder redan under 2007.

I den diskussion som inletts återfinns bl.a. följande frågeställningar. Hur effektivt är det t.ex. att avsätta Natura 2000-områden för att skydda känsliga arter samtidigt som föroreningar och klimatförändringar ändrar arternas förutsättningar för att överleva i dessa områden? Klimatförändringen pekas ut i meddelandet som ett mycket stort hot mot den biologiska mångfalden i Europa, direkt efter habitatfö-rändringen. För att förebygga detta gäller det i första hand, enligt kommissionen, att utveckla Natura 2000 nätverket och att så mycket som möjligt med hög prioritet minska de andra miljöhoten med hjälp av verktyg såsom landskapsplanering, skogspolitik och den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP m.m. Kommissionen arbetar nu med ett program för prioriterade åtgärder för att stödja den biologiska mångfaldens anpassning till klimatförändringen inom EU som ska presenteras 2008.

9

”Halting the loss of biodiversity by 2010 – and beyond. Sustaining ecosystem services for human well-being.” COM(2006) 216, 22 maj 2006

10

Green Week ägde rum 30 maj till 2 juni 2006 i Bryssel, Belgien.

11

I september 2007 ska medlemsländerna lämna in sina nationella genomföranderap-porter enligt artikel 17 i Habitatdirektivet12_{. Kommissionen kommer att analysera} rapporterna under 2008 och räknar med att lämna en rekommendation under 2009 om vissa revideringar av Annexen. Kommissionen har uppgett att en allmän över-syn av Habitat- och Fågeldirektivet13 blir aktuell tidigast efter 2010.

Natura 2000-nätverket kommer att förbli ett huvudinstrument i EU:s arbete med att bevara den biologiska mångfalden. EEA arbetar med att ta fram indikatorer för att mäta den biologiska mångfalden14 _{och räknar göra en utvärdering av 2010-målet år}

2012 genom en ekosystemansats.

EU:s framtida arbete med biologisk mångfald beror i hög grad på nästa halvtids-översyn av den gemensamma jordbrukspolitiken CAP som äger rum år 2008 och den eventuella ökningen av LBU-andelen av budgeten. Det är värt att notera att Catherine Day, kommissionens generalsekreterare, har sagt att ”lantbrukets framtid ligger i att bevara ekosystemtjänster”.

EU-kommissionen har startat ett projekt för att analysera miljöeffekterna av kraven på ”cross compliance”, dvs. att delar av jordbruksstödet villkoras utifrån miljöin-satser. En översyn beräknas ske under 2007. En nyckelfråga är i vilken mån IPPC-direktivet, helt eller delvis, kan komma att beröra jordbruket i framtiden.

Nära knutet till biologisk mångfald är frågan om utnyttjande av naturresurser, en allt viktigare fråga även inom EU. Den behandlas i avsnitt 5.3 om hållbar utveck-ling. Kapitel 6 behandlar jordbruks- och fiskefrågor som har bäring på biologisk mångfald.

I september 2006 presenterade EU-kommissionen ett förslag till markstrategin15 och ett tillhörande ramdirektiv. Strategin syftar till att förhindra fortsatt markför-sämring och att återställa förstörd mark. Stor tonvikt läggs på hur man ska söka minimera skador i förorenade områden.

Svenska prioriteringar

Bevarandet av den biologiska mångfalden, inklusive i den marina miljön, kommer att förbli en prioriterad miljöpolitisk fråga inför 2010. De starka kopplingarna till centrala miljöfrågor såsom klimatförändringen och användningen av naturresurser, produktion och konsumtionsmönster bör göra biologisk mångfald till en huvudfrå-ga för Sveriges ordförandeskap. Det kommer även vara möjligt för Sverige att föra

12

Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter

13 _{Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar.} 14

EEA håller just nu i SEBI2010 (Streamlining European biodiversity indicators) http://biodiversity-chm.eea.europa.eu/information/indicator/F1090245995.

in frågan i den översyn av EU:s hållbarhetsstrategi, som ska äga rum under hösten 2009.

Den halvtidsöversyn av åtgärdsplanen som förutses kommer sannolikt att infalla under det svenska ordförandeskapet. Sverige bör arbeta aktivt för att få till stånd en utvärdering av aktionsplanens mest samhällsgenomgripande aspekter såsom sek-torsintegrering men framförallt bevarande och hållbart nyttjande i landskapet i stort.

Post 2010 arbetet bör fokuseras på att ta fram nya mål med förslag till åtgärder för att nå dem. Viktigt är att målen blir lätt att följa upp och att sektorsintegrering får fullt genomslag.

Under varje ordförandeskap äger ett s.k. naturvårdsdirektörsmöte rum. Det är ett forum för att diskutera frågor om naturskydd och biologisk mångfald i informella former. Ett sådant möte bör också äga rum i Sverige under andra hälften av 2009. Det är naturligt att 2010-målet då är en fråga som bör stå i fokus. Andra halvåret 2009 kommer sannolikt också att präglas av föreberedelserna för ett partsmöte inom ramen för konventionen för biologisk mångfald (COP 10). Samordning med IUCN, Internationella Naturvårdsunionen, regelbundna möten i den s.k. 2010 countdown processen bör om möjligt ske16_.

Sveriges nio första nationalparker bildades, som de första i Europa, år 1909.2009 blir då 100-årsjubileum för de europeiska nationalparkerna, vilket enligt Natur-vårdsverkets mening borde uppmärksammas (se kapitel 4 om Föreberedelser inför det svenska ordförandeskapet).

5.3 Hållbar utveckling

Miljömål: Alla

y

y

y

y

16

Hållbar utveckling är en profilfråga i EU. Sverige bidrog aktivt till att ta fram en hållbarhetsstrategi på toppmötet i Göteborg år 2001. Därefter har Sverige varit drivande för att utveckla strategin, nu senast inför Europeiska Rådets möte i juni 2006. Den nya hållbarhetsstrategi (SDS) som antogs vid detta möte blev mer kon-kret än väntat med mål och konkon-kreta uppföljningsåtgärder på en rad områden. För-väntningarna är stora att Sverige ska föra frågan vidare 2009, något som framförts vid flera diskussioner i Bryssel med företrädare från kommissionen och bl.a. EEB, den europeiska miljörörelsens samarbetsorganisation i EU.

Goda förutsättningarna för de kommande årens arbete finns i den nya hållbarhets-strategin17_{. Kommissionen kommer att vartannat år med början år 2007 rapportera} om hur SDS utvecklas. 2007 års rapport kommer enligt kommissionens bedömning sannolikt inte att bli särskilt omfattande med tanke på den knappa tiden som står till förfogande utan den första stora översynen av SDS förväntas ske hösten 2009. Avsikten är att de slutsatserna ska ligga till grund för behandlingen av Lissabon-processen vid 2010 års vårtoppmöte. Det är desto mer intressant för att vid denna tidpunkt måste EU bestämma sig för hur Lissabonprocessen ska fullföljas. År 2009 bör det dessutom finnas viss erfarenhet från de första s.k. ”Peer Reviews” av de nationella hållbarhetsstrategierna.

Hållbara konsumtions- och produktionsmönster (HKP) tas upp i ett eget insatskapi-tel i SDS. Kommissionen har åtagit sig att under 2007 ta fram ett förslag till ak-tionsplan för att bidra till att söka konkretisera hur EU ska gå vidare. Det kan bli en viktig fråga för EU under främst 2008 men eventuellt även under 2009.

Ett avsnitt som inte utvecklas särskilt mycket i hållbarhetsstrategin är frågan om användningen av naturresurser. Det nämns visserligen i ett separat kapitel tillsam-mans med biologisk mångfald men inte i särskilt konkreta termer.

EU-kommissionen presenterade sin tematiska strategi för ”ett hållbart nyttjande av naturresurser”18 _{i December 2005. Strategin saknar dock tunga förslag till hur man}

ska gå vidare i det konkreta arbetet med att minska resursförbrukningen.

Lissabon- och hållbarhetsprocesserna har diskuterats länge i EU. Fortfarande kan man säga att de sociala - och hälsoaspekterna ännu inte har fått samma tyngd som ekonomiska och miljöfrågorna. Ett skäl till detta är sannolikt att de områdena inte är lika ”EU-tunga”.

17_{EU:s förnyade strategi för hållbar utveckling, som antogs av Europeiska rådet den 15–16 juni 2006,}

10917/2/06 REV 2 (sv).

18_{En temainriktad strategi för ett hållbart nyttjande av naturresurser, KOM(2005) 670 slutgiltig, 21}

Svenska prioriteringar

Sverige bör enligt Naturvårdsverkets mening ha goda förutsättningar att fortsätta att vara pådrivande i SDS-arbetet. Miljövårdsberedningens arbete med att följa upp 2005 års miljömålsproposition vad avser åtgärder för att förbättra miljötillståndet i världen samtidigt som man också främjar ekonomisk tillväxt kan bli ett intressant underlag för vidare svenskt agerande. Beredningen kommer att presentera ett be-tänkande i december 2006.

Sverige har vidare en rad framstående forskare, som nu kopplas in i det av Mistra finansierade tvärvetenskapliga centrum för forskning och policydialog kring håll-bar utveckling med speciell tonvikt på förvaltning av naturresurser. Därigenom skapar Sverige ett unikt kraftcentrum för hållbarhetsfrågor som redan väckt inter-nationell uppmärksamhet.

Sverige har trovärdighet i EU och internationellt genom det nationella hetsarbetet. Sverige bör sträva efter största möjliga samstämmighet mellan hållbar-hetsarbetet nationellt, i EU och globalt.

Sverige bör bidra till att arbetet med hållbara konsumtions- och produktionsmöns-ter (HKP) lämnar problemformuleringsstadiet till mer åtgärdsinriktat arbete. Till exempel bör sambandet mellan SDS och HKP tydliggöras. Som verket ser det bör HKP vara konkret och åtgärdsinriktat. Därför bör Sverige välkomna sådana förslag som att utveckla ”performance labelling schemes” för ett antal produktgrupper. Under detta avsnitt i EU:s SDS tar även slutsatserna upp frågan om grön upphand-ling och att man ska arbeta i nära samråd med näringslivet och lokala och regionala företrädare. Från företrädare från kommuner och landsting har verket erfarit att man upplever nuvarande regler som otydliga.

Integration av miljöfrågor i andra sektorer är en viktig del av hållbarhetsarbetet. Genom att SDS tar upp ett antal viktiga sakområden som energi och transporter kan det arbete som tidigare gick under benämningen Cardiff-processen nu ersättas av SDS arbetet. Det har fördelen av att frågorna behandlas i Europeiska Rådet. En tanke är att välja ut ett par sektorer för fördjupad behandling. Eventuellt kan tydli-gare sektormål bli aktuella. Svenska erfarenheter från miljömålsarbetet, inklusive uppföljningsarbetet kan vara intressant även i ett EU perspektiv.

Sverige bör driva att det blir bättre balans mellan de ekonomiska, sociala och mil-jöfrågorna i SDS-arbetet.

Frågor om resursförbrukning får allt större uppmärksamhet. Den senaste tidens olje- och metallprishöjningar har initierat en förnyad debatt om hur i-länderna mås-te minska sin efmås-terfrågan på naturresurser. Naturvårdsveket anser att detta bör bli en fråga som tas upp inom ramen för SDS översynen år 2009. I en sådan översyn är det naturligt att komma in på frågor på olika politikområden inom EU.

Naturvårdsverket anser att frågan om miljöeffekterna av ”outsourcing”, dvs. den tydliga utveckling mot att alltmer av i-ländernas konsumtion baseras på produktion i lågprisländer som Kina och Indien, borde belysas utförligt. Hur ska EU förhålla sig till de miljöeffekter som uppstår i u-länderna på grund av denna utveckling? Verket anser att Sverige bör initiera en grundlig analys av denna fråga inför ordfö-randeskapet 2009.

5.4 Luftfrågor

Miljömål: Frisk luft, Bara naturlig försurning

x Luftfrågorna bör förbli högt prioriterade under kommande år

x Sänkta partikelhalter i det kommande luftdirektivet bör vara ett centralt element

x Förhandlingarna om det nya takdirektivet för 2020 blir hu-vudfrågor under 2008/09 och samordnas med ev. omför-handling av Göteborgsprotokollet inom ECE

x Arbetet med nya fordonsdirektiv fortsätter

x Sjöfartens luftproblem bör särskilt uppmärksammas

Arbetet med luftfrågor inom EU utgår från den tematiska strategin CAFE (Clean Air for Europe) som presenterades 200519. Vid miljöministermötet i mars 2006 antogs riktlinjer, som om de står sig till de slutliga besluten, kan innebär att EU för första gången fattar beslut om att i vissa avseenden minska sina miljöambitioner. Ett till strategin knutet luftdirektiv har förhandlats fram under 2005/06. Nytt är att reglering för partiklar PM 2,5 införs som bland annat innebär en målsättning att minska halterna med 20 procent.

De kommande åren kommer luftfrågorna att domineras av arbetet med att slutföra förhandlingarna om luftkvalitetsdirektivet, genomförande och uppföljning av det gällande takdirektivet20 för år 2010 samt arbetet med att utarbeta ett nytt takdirek-tiv för år 2020. Parallellt med detta kommer det s. k. Göteborgsprotokollet om kvävereduktioner i Europa att omförhandlas inom FN:s Europakommission, ECE. Av största vikt för det europeiska luftarbetet är de olika direktiv som kommer att framförhandlas inom energi- resp. transportområdet (se kapitel 6).

19

”Thematic Strategy on air pollution”, Brussels 21.9.2005, COM(2005) 446 final.

20

Förhandlingar om det nya luftkvalitetsdirektivet kommer i bästa fall slutföras under det finska ordförandeskapet hösten 2006 eller tidigt under 2007. Och om inga seningar uppstår kommer kommissionen att under hösten 2007 presentera sitt för-slag till nytt takdirektiv för år 2020. Eventuellt sker detta samtidigt som man pre-senterar förslag till revideringar av IPPC direktivet. Dessa kan komma in i en avgö-rande beslutsfas under det svenska ordföavgö-randeskapet.

Arbetet med begränsningar av vägfordons luftutsläpp fortsätter. Förhandlingar pågår om EURO 5 och EURO 6 vad avser lätta bilar. I slutet av 2006 eller i början av 2007 kommer kommissionen att presentera sitt EURO VI förslag avseende tunga fordon21_{. Därefter kan det komma ett ytterligare förslag för lätta bilar, EURO} 7 under 2007. Förhandlingarna kan komma att pågå under hela 2008 och ev. läng-re. Även existerande motorcykeldirektiv ska omförhandlas. Vidare diskuteras skärpta krav för eldning med fasta bränslen eftersom det är en stor källa till utsläpp och har stor potential för kostnadseffektiv reduktion.

Svenska prioriteringar

Sverige har sedan länge varit en aktiv och drivande part i EU:s luftarbete, liksom i den Europeiska luftkonventionern LRTAP. Naturvårdsverket anser att Sverige även fortsättningsvis bör ge hög prioritet åt detta arbete, särskilt som det för närva-rande finns bromsande krafter på luftområdet inom EU. Verket har tidigare redovi-sat att med den måttliga ambitionsnivå som återfinns i CAFE så kommer det bli svårt att nå de svenska miljökvalitetsmålen. Sverige har goda möjligheter att ta initiativ och inta en ledande roll vid det kommande mötet i Göteborg om Europas fortsatta luftvårdsarbete, vid det kommande mötet i Sverige våren 2007, ”Saltsjö-baden III”. En svårighet som verket också tidigare redovisat är att Sverige har svå-righeter att klara kravnivåerna i takdirektivet 2010 utan ytterligare stora ansträng-ningar. Det är därför viktigt att aktivt driva det kommande luftdirektivets mål om sänkta partikelhalter för att även lokalt begränsa utsläppen.

Förhandlingar om det nya takdirektivet för 2020 bör bli den enskilt viktigaste för-handlingsfrågan före och ev. under det svenska ordförandeskapet. En ev. omför-handling av Göteborgsprotokollet bör också vara en svensk huvudfråga. Fordonsdi-rektiven är liksom tidigare svenska hjärtefrågor.

I luftarbetet bör Sverige stödja ansträngningarna att få bättre synergier med kli-matarbetet. Det gäller främst åtgärdssidan. Hittills har klimat och luftarbetet till stor del behandlats separat. Inom kommissionen och EEA uppmärksammar man

21

Frågan förs över från Naturvårdsverket till Vägverket i början av 2007 men står kvar på miljöminister-rådets dagordning.

denna problematik alltmer och har vidtagit organisatoriska förändringar för att kunna underlätta en sådan samordning.

Sverige bör även vara drivande för att föreslå åtgärder för att minska utsläppen från enskilda fastbränsleanläggningar. Kraven bör enligt verkets uppfattning utformas så att det möjliggör en utveckling av biobränsleanvändningen.

Sjöfartens andel av luftföroreningarna ökar i Europa och i den deklaration som antogs vid Nordsjömötet i Göteborg i maj 2006 sägs att om inte kraftfulla åtgärder vidtas kommer sjöfartens andel av Europas totala luftutsläpp att uppgå till ca 50 procent framåt 2020. Naturvårdsverket anser att Sverige bör driva på det interna-tionella arbete med att begränsa den internainterna-tionella sjöfartens luftutsläpp. Det gäll-er i första hand att söka minska svavel och kväveutsläppen samt att vgäll-erka för bättre kvalitet på bunkeroljorna. FN:s internationella sjöfartsorganisation, IMO, är den huvudsakliga arenan för dessa förhandlingar. Vid generalförsamlingen hösten 2009 är förhoppningen att IMO ska kunna ta beslut om en revidering av Marpol VI. Denna förhandling kan därför komma att ske under svenskt EU ordförandeskap. Sverige bör därför redan nu aktivt verka för att frågan kommer upp på dagordning-en 2009.

Det finns ny forskning som visar att luftföroreningar inte längre bara ska ses som regionala problem. Luftföroreningar transporteras längre distanser än man tidigare trott. Det gör att frågan kan komma upp även på global nivå inom ett par år. Sveri-ge bör ha god beredskap för en sådan utveckling.

5.5 Marina och sötvattenfrågor

Miljömål: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård

y

y

y

Marina- och sötvattenfrågor är prioriterade frågor i den svenska EU-politiken på miljöområdet. I propositionen. 2004/05:150 ”Svenska Miljömål” lyfts marina frå-gor fram där samverkan i EU och internationellt fordras för att uppnå svenska mil-jömålen. Under år 2005/06 stod den svenska regeringen värd för två ministermö-ten, ett om Östersjön och ett om sjöfartens och fiskets miljöpåverkan i Nordsjön som ytterligare understryker att Sverige uppfattas som aktivt och drivande i marina miljöfrågor.

Hösten 2005 lade kommissionen fram den tematiska strategi för marina miljön22_. Man presenterade också ett förslag till marint ramdirektiv23_{. Det finska} ordföran-deskapet avser att utarbeta rådsslutsatser om strategin till oktobermånads miljömi-nistermöte. Vidare har man startat behandlingen av ramdirektivet. En första över-enskommelse i miljöministerrådet kan väntas under våren 2007 under det tyska ordförandeskapet. Den andra läsningen kan beräknas avslutas under år 2008, väl före det svenska ordförandeskapet.

I slutet av maj 2006 presenterade kommissionen en s.k. grönbok om den maritima politiken. Den har nu lagts ut för konsultationer till sommaren 2007. Ett kapitel behandlar miljöfrågor och man hänvisar tydligt till arbetet med den marina politi-ken. Däremot nämns inte miljön särskilt ingående i övriga kapitel i grönbopoliti-ken. Efter konsultationsförfarandet avser kommissionen att presentera en vitbok och därefter komma med ett eventuellt maritimt lagförslag. Detta beräknas dock ske först under år 2008.

I den marina strategin och direktivet försöker kommissionen för det första att enas om ett gemensamt mål – vision – för samtliga EU- hav. Man föreslår begreppet ”god miljöstatus” som uttryck för allmänna målsättningar. För det andra föreslås att de regionala havskonventionerna ska utarbeta målsättningar för resp. hav. En viktig uppgift föreslås läggas på de regionala havskonventionerna, för svensk del Helcom (Östersjön) och OSPAR (Nordsjön och Nordostatlanten). Ekosystemansatsen ska prägla arbetet. Kommissionen föreslår att målsättningen god miljöstatus ska uppnås 2021.

Från svensk sida har EU:s initiativ välkomnats. De svenska synpunkterna har bl.a. varit att tidtabellen borde vara mer ambitiös. Under alla omständigheter ska man ha möjlighet att inom en region enas om en mer ambitiös tidtabell. Sverige har väl-komnat att stor tonvikt läggs vid att utarbeta konkreta målsättningar och åtgärds-planer för de olika haven och att arbetet till stor del kommer att bygga på de regio-nala havskonventionerna. Sverige har också föreslagit att Östersjön ska bli ett för-söksområde, något som dock miljökommissionären Dimas hittills ställt sig tveksam till.

Under de kommande ca två åren kommer marina direktivet att förhandlas. Det marina direktivet kommer under alla omständigheter vara färdigförhandlat före det svenska ordförandeperioden.

22

Thematic Strategy on the Protection and Conservation of the Marine Environment, Brussels, 24.10.2005, COM(2005)504 final

23_{Proposal for a directive of the European parliament and of the council establishing a Framework for}

Community Action in the field of Marine Environmental Policy, (Marine Strategy Directive), Brussels, 24.10.2005, COM(2005) 505 final, 2005/0211 (COD)

Svenska prioriteringar

Sverige bör fortsätta att vara drivande i förhandlingarna om ett marint direktiv. Regioner bör ha möjlighet att besluta om mer ambitiösa tidsplaner. De regionala konventionerna bör ges en viktig roll i direktivet. Arbetet med Baltic Sea Action Plan kan tjäna som exempel i kommande EU förhandlingar. Åtgärdsplanerna bör ges hög prioritet.

För svenskt vidkommande kan det bli en behandling av den maritima politiken under det svenska ordförandeskapet ifall kommissionen kommer med mer konkreta förslag. Sverige bör också framföra synpunkter redan under innevarande konsulta-tioner.

Sverige bör etablera nära samråd med det tjeckiska ordförandeskapet, som inte kan förväntas lägga lika mycket för de maritima frågorna som Sverige. Bland annat skulle kunna övervägas att bistå Tjeckien med expertis på marina och maritima frågor under första halvåret 2009.

En fråga som Sverige drivit länge är frågan om marint skräp. Inom ramen för den kommande översynen av EU:s hamndirektiv bör Sverige driva kravet att skräp ska kunna tas i hamn utan att t. ex fiskare ska behöva betala för detta.

Samarbetet EU - Ryssland är av stor betydelse för främst Östersjöarbetet. Ryss-lands engagemang har varit lågt under senare år. Som föreslås i kapitel 5.10 om ett fortsatt samarbete mellan EU och Ryssland på miljöområdet så anser verket att havsfrågor bör ingå som en viktig dagordningspunkt.

En fråga som Sverige bör driva inom den maritima politiken är sjöfartens luftut-släpp (se avsnitt 5.4). Under det svenska ordförandeskapet hålls ett ordinarie gene-ralförsamlingsmöte i IMO, FN:s sjöfartsorganisation. Viktiga miljöfrågor står då på dagordningen (se kapitel 6).

Som det ser ut idag kommer inga nya och större färskvattenfrågor upp på rådets bord under kommande år. Genomförandet av ramdirektivet för vatten24 _{kommer att} ske i andra fora. År 2009 ska de nationella åtgärdsprogrammenlanerna enligt ram-direktivet vara fastställda. Det går inte att utesluta att frågan kan komma upp på ministerrådets dagordning om många länder begär undantag och förlängda tids-gränser.

24

Europaparlamentets och Rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vatten.

5.6 Avfall – Kemikalier – Varor

Miljömål: Giftfri miljö, God bebyggd miljö

y

y

y

y

Kemikaliefrågorna har stått i fokus för EU:s miljöpolitik under senare år. Perioden 2007-09 kommer att präglas av konsolidering och genomförande av fattade beslut, främst gällande REACH, som väntas slutligt antas under hösten 2006. En annan viktig händelse är att EU:s kemikaliemyndighet ska börja sin verksamhet under 2007. Den kommer att få stor betydelse för att ta fram s.k. vägledningsdokument på kemikalieområdet. En första rapport om erfarenheterna av REACH kommer att lämnas först 2012.

Kommissionen har i juli 2006 lagt fram förslag om en ny förordning om växt-skyddsmedel25_{, som skall ersätta nuvarande EG-regler i direktiv 91/414/EEG.} För-slaget är omfattande och kan åtminstone delvis bli kontroversiellt. Det komplette-ras av ett förslag till tematisk strategi för bekämpningsmedel26 _{och förslag till nytt} direktiv om hanteringen av bekämpningsmedel, bl.a. i form av krav på nationella planer om att begränsa miljöpåverkan. Förhandlingar om dessa förslag kommer att börja under hösten 2006. Förslagen är så pass omfattande att det verkar sannolikt att förhandlingarna i rådet kommer att fortsätta åtminstone under hela 2007 innan beslut kan tas.

EU har också i direktiv 1998/8/EG omfattande regler om biocider (dvs. bekämp-ningsmedel som inte kan hänföras till växtskyddsmedel). En översyn av dessa reg-ler har diskuterats, och det är möjligt att en sådan översyn kan leda till att lagstift-ningsförslag läggs fram under perioden 2007-2009.

Det internationella kemikaliearbetet intensifieras. Överenskommelsen inom SAICM, FN:s globala kemikaliestrategi, kommer att börja genomföras. Nästa stora SAICM -möte på ministernivå äger rum under 2009. Då kan det bli aktuellt för EU att söka finna gehör för tankar i REACH som i en framtid kan ingå i SAICM. Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar (POPs) har sitt

25

KOM(2006) 388 slutlig.

26