VTI notat 8:1-2012 Utgivningsår 2012
www.vti.se/publikationer
Tillståndsmätningar av vägmarkeringars
funktion år 2011
Trafikverket Region Syd
Sven-Olof Lundkvist Per Henriksson Mohammad-Reza Yahya
Förord
Detta projekt har finansierats av Trafikverket, där Torgny Augustsson varit kontakt-person.
De fysikaliska mätningarna samt beräkning av våtfunktion har utförts av Ramböll RST, där Berne Nielsen varit ansvarig. Analys har utförts Mohammad-Reza Yahya och rapportering av Per Henriksson med bistånd av Sven-Olof Lundkvist. Sven-Olof Lundkvist har varit projektledare på VTI.
Linköping december 2011
Kvalitetsgranskning
Intern peer review har genomförts 2012-01-20 av Jan Andersson, VTI. Per Henriksson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Projektledarens närmaste chef Jan Andersson, VTI, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 2012-01-20.
Quality review
Internal peer review was performed on 20 January 2012 by Jan Andersson. Per Henriksson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Jan Andersson examined and approved the report for publication on 20 January 2012.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 5
Summary ... 7
1 Bakgrund, begränsningar och syfte ... 9
2 Begrepp och metod ... 10
3 Analys ... 11
4 Resultat ... 12
4.1 Antal objekt som ingått i analysen ... 12
4.2 Deskriptiv statistik för delobjekten ... 13
4.3 Andel godkända delobjekt per län och vägklass ... 16
4.4 Resultat per delobjekt, län och vägklass ... 19
5 Slutsatser ... 28
Referenser ... 29
Bilaga
Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 – Trafikverket Region Syd
av Sven-Olof Lundkvist, Per Henriksson och Mohammad-Reza Yahya VTI
581 95 Linköping
Sammanfattning
I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i Region Syd 2011. Mätningarna har utförts under perioden 20 maj–21 september med det mobila instrumentet Ecodyn 30, kompletterad med optokator för skattning av våtsynbarheten. Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2011 i Region Syd:
Retroreflexionen för torra vägmarkeringar
På Europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var i Region Syd 74 % av delobjekten godkända
På övriga Europavägar och riksvägar godkändes 61 % av delobjekten På de primära länsvägarna godkändes 67 % av delobjekten
Vägmarkeringarnas funktion var sämst i Kalmar län. I övriga län var ungefär en lika hög andel delobjekt godkända, dock var Skåne län signifikant bättre än Jönköpings län.
Retroreflexionen för våta vägmarkeringar
På Europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var i Region Syd 65 % av delobjekten godkända
Vägmarkeringarnas våtfunktion var bäst i Blekinge län. För tre av länen skilde det inte signifikant mellan varandra (Jönköpings, Kronobergs, och Skåne län) och sämst var Kalmar län (som dock inte skilde signifikant från Kronobergs län).
Condition assessment of road markings of Region Syd in Sweden in 2011
by Sven-Olof Lundkvist, Per Henriksson and Mohammad-Reza Yahya VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute)
SE–581 95 Linköping Sweden
Summary
This note presents the results of condition assessment of road marking performance in Region Syd, Sweden 2011. The measurements were carried out during the period 20 May to 21September by the use of the mobile reflectometer Ecodyn 30 to measure dry road marking retroreflectivity. Moreover, the reflectometer was supplemented with an optocator for estimation of wet road marking performance.
From the results, the following conclusions can be drawn: Dry road marking retroreflectivity
On European highways with ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 74% of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. On other European highways and national roads the corresponding figure was
61%.
On county roads 67% of the objects were approved.
The performance of the road markings in Kalmar county was worst. In the other counties, a similar percentage of the road markings were approved, however, was Skåne county significantly better than Jönköping county.
Wet road marking retroreflectivity
On European highways with ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 65% of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. The performance was best in Blekinge county. For three of the other counties, Jönköping, Kronoberg and Skåne, no significant differences were found. Road markings in Kalmar county had the worst condition (however, the difference was not significant between the counties of Kalmar and Kronoberg).
1
Bakgrund, begränsningar och syfte
Sedan år 2000 har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 2003 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen (mean profile depth, MPD). Liksom år 2009 görs denna skattning för profilerade markeringar (ej körfälts-markeringar) på europavägar, dock endast för vägar med ÅDT ≥ 4 000 fordon/dygn. På dessa delobjekt erhålls vid våtfunktionsskattningen även värden på friktion och Qd. Från och med år 2010 har objektens längd kortats ned från 20 km till 10 km med syfte att kunna mäta fler objekt.
Liksom föregående år finns det flera syften med tillståndsmätningar:
Att ta reda på i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för vägmarke-ring uppfylls
Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna.
När Trafikverket bildades den 1 april 2010, förändrades samtidigt regionindelningen. Sverige består numera av sex Trafikverksregioner. Tillståndsmätningar av vägmarke-ringarnas funktion genomfördes i alla dessa regioner och i alla län år 2011. Resultatet för varje region redovisas i separata VTI notat. I föreliggande notat redovisas resultatet från Region Syd. Förutom de sex notaten med varje regions resultat, har ett notat utgivits som sammanfattar och jämför alla regioners resultat (VTI notat 8-2012).
2 Begrepp
och
metod
Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan:
Objekt Vägsträcka ca 10 km lång. Objektet indelas i delobjekt Delobjekt En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-,
mitt-eller körfältslinje). Delobjektet indelas i ca 100 mätplatser Mätplats En 100 m lång sträcka i delobjektet
Mätpunkt Mätplatsen består av ett stort antal mätpunkter där mätvärden avläses.
Indelning i vägklasser har under 2011 års mätningar gjorts enligt följande: Vägklass A Europavägar med ÅDT ≥ 4 000
Vägklass B Europavägar med ÅDT < 4 000 samt riksvägar (9–99) Vägklass C Primära länsvägar (100–404).
Enligt VTI meddelande 901 (Lundkvist, 2001) kan antalet objekt som slumpmässigt väljs ut för funktionskontroll inom en sådan vägklass väljas enligt:
∙ √
där N är antalet objekt i aktuell vägklass i regionen och k är en konstant som för 2011 års mätningar sattes till:
k = 1,4 för vägklass A k = 1,2 för vägklass B k = 1,0 för vägklass C
n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobjekt som kommer att mätas blir då vanligen 3·n; två kantlinjer och en mittlinje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra) kantlinjer och en (av två) körfältslinjer på flerfältsvägar. Därefter fördelas antalet mätobjekt proportionellt mellan länen i regionen
Retroreflexionen för torra vägmarkeringar samt för profilerade markeringar på
europavägar även makrotexturen, har mätts mobilt med Road Marking Tester (RMT). De mätplatser i ett delobjekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen, vilket inneburit att vissa delobjekt blivit avkortade och att andra utgått.
3 Analys
Analysen av data har gjorts enligt följande:
Från mätningarna av den torra vägmarkeringens retroreflexion, RL,torr, och makrotextur,
MPD, har medelvärdet över delobjektet beräknats som:
n R R n i i torr L torr L
1 , , och n MPD MPD n i i
1 ,där RL,torr,i avser den torra vägmarkeringens retroreflexion och MPDi makrotexturen på
mätplats i, och n antalet mätplatser i delobjektet.
Från dessa två variabler har för europavägar den våta vägmarkeringens retroreflexion, RL,våt, skattats som (se Lundkvist & Nielsen, 2009):
MPD R
RL,våt 80,14 L,torr 18
Genomgående har regelverket enligt Teknisk Beskrivningstext – vägmarkering (TBT) gällt (Trafikverket, 2010:109). Gränsvärden för godkänt/underkänt delobjekt avseende retroreflexion framgår ur följande tabell.
Tabell 1 Definition av underkänt och godkänt delobjekt enligt TBT beträffande retroreflexion. Torrfunktion Våtfunktion ÅDT < 2 000 ÅDT ≥ 2 000 ÅDT ≥ 4 000 Fler än 20 % av mätplatserna har RL,torr < 100 mcd/m 2 /lx.
Fler än 20 % av mätplatserna har RL,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Fler än 20 % av mätplatserna har RL,våt < 35 mcd/m 2 /lx.
Underkänt delobjekt. Underkänt delobjekt. Underkänt delobjekt.
Högst 20 % av mätplatserna har RL,torr < 100 mcd/m2/lx. Högst 20 % av mätplatserna har RL,torr < 150 mcd/m2/lx. Högst 20 % av mätplatserna har RL,våt < 35 mcd/m2/lx.
Godkänt delobjekt. Godkänt delobjekt. Godkänt delobjekt.
Krav på våtfunktion finns enbart på kantlinjer på vägar med ÅDT > 4 000 fordon/dygn. I bilaga 1 återfinns detaljerade resultat.
4 Resultat
4.1
Antal objekt som ingått i analysen
Totalt har 43 vägsträckor, objekt, mätts i Region Syd under 2011. Fördelning på län, vägklass och vägtyp framgår ur tabell 2.
Tabell 2 Antal uppmätta objekt per län år 2011.
Antal uppmätta objekt på
Län/Region Vägklass Europavägar Riksvägar Primära
länsvägar Totalt Blekinge län K A 2 2 B 1 1 C 1 1 Summa 2 1 1 4 Jönköpings län F A 2 2 B 4 4 C 3 3 Summa 2 4 3 9 Kalmar län H A 3 3 B 4 4 C 2 2 Summa 3 4 2 9 Kronobergs län G A 1 1 B 3 3 C 2 2 Summa 1 3 2 6 Skåne län M A 5 5 B 5 5 C 5 5 Summa 5 5 5 15 REGION SYD A 13 0 0 13 B 0 17 0 17 C 0 0 13 13 Totalt 13 17 13 43
För delobjekten i vägklass A bestäms våtfunktionen enligt funktionen i kapitel 3. Våtfunktionen bestäms endast för kantlinjerna. Antalet delobjekt för våtfunktions skattningen framgår ur tabell 3.
Tabell 3 Antal uppmätta delobjekt år 2011 per län (RL,våt ,vägklass A). Län/Region Antal Blekinge län K 4 Jönköpings län F 4 Kalmar län H 6 Kronobergs län G 2 Skåne län M 10 REGION SYD 26
4.2
Deskriptiv statistik för delobjekten
I tabell 4–6 presenteras deskriptiv statistik för den uppmätta retroreflexionen för torra vägmarkeringar år 2011 per län och totalt för Region Syd.
Tabell 4 Beskrivande statistik över RL,torr, för vägklass A.
Region Syd RL,torr, Vägklass A Blekinge län K Jönköpings län F Kalmar län H Kronobergs län G Skåne län M Region Syd Medelvärde 254 308 171 255 244 239 Standardfel 29 43 16 41 20 13 Standardavvikelse 70 104 49 71 78 84 Minimum 144 187 85 195 137 85 Maximum 351 469 249 333 430 469 Antal delobjekt 6 6 9 3 15 39 Konfidensintervall 95 % 180–328 199–418 134–209 79–431 201–287 212–267 20:e percentilen 225 223 144 212 188 173 50:e percentilen 256 293 175 237 214 225 80:e percentilen 292 385 202 295 299 300
Tabell 5 Beskrivande statistik över RL,torr, för vägklass B. Region Syd RL,torr, Vägklass B Blekinge län K Jönköpings län F Kalmar län H Kronobergs län G Skåne län M Region Syd Medelvärde 226 188 204 232 190 202 Standardfel 30 13 18 21 10 7 Standardavvikelse 52 46 62 63 38 52 Minimum 165 127 117 167 120 117 Maximum 257 258 340 328 237 340 Antal delobjekt 3 12 12 9 15 51 Konfidensintervall 95 % 96–356 159–217 165–244 183–280 169–211 188–217 20:e percentilen 202 141 164 169 166 164 50:e percentilen 256 190 194 232 195 197 80:e percentilen 256 229 232 295 228 236
Tabell 6 Beskrivande statistik över RL,torr, för vägklass C.
Region Syd RL,torr, Vägklass C Blekinge län K Jönköpings län F Kalmar län H Kronobergs län G Skåne län M Region Syd Medelvärde 214 181 127 200 212 190 Standardfel 40 22 10 21 9 9 Standardavvikelse 69 67 25 51 36 55 Minimum 141 94 97 144 142 94 Maximum 278 259 169 271 279 279 Antal delobjekt 3 9 6 6 15 39 Konfidensintervall 95 % 42–386 129–232 101–153 146–253 192–232 172–208 20:e percentilen 173 100 111 164 185 139 50:e percentilen 223 216 125 183 212 195 80:e percentilen 256 233 137 254 233 237
Tabell 7 Beskrivande statistik över RL,våt, för vägklass A. Region Syd RL,våt, Vägklass A Blekinge län K Jönköpings län F Kalmar län H Kronobergs län G Skåne län M Region Syd Medelvärde 50 56 31 43 48 46 Standardfel 6 7 3 14 3 3 Standardavvikelse 12 13 8 19 10 13 Minimum 42 44 23 29 30 23 Maximum 68 69 41 56 65 69 Antal delobjekt 4 4 6 2 10 26 Konfidensintervall 95 % 30–70 36–77 23–40 129–215 41–56 40–51 20:e percentilen 44 46 25 35 42 34 50:e percentilen 45 56 30 43 49 45 80:e percentilen 54 67 40 51 55 56
4.3
Andel godkända delobjekt per län och vägklass
Totalt sett i regionen blev 67 % av delobjekten godkända på torrfunktionen, se tabell 8. I figurerna och tabellerna har färgkodning använts för att ange om ett delobjekt är underkänt – rött eller godkänt – grönt.
Tabell 8 Antal och andel godkända delobjekt för RL,torr, efter län och vägklass.
Län/Region Vägklass Antal Summa
Andel godkända, % Underkända Godkända Blekinge län K A 2 4 6 67 B 1 2 3 67 C 3 3 100 Summa 3 9 12 75 Jönköpings län F A 1 5 6 83 B 6 6 12 50 C 3 6 9 67 Summa 10 17 27 63 Kalmar län H A 5 4 9 44 B 6 6 12 50 C 6 6 0 Summa 17 10 27 37 Kronobergs län G A 3 3 100 B 3 6 9 67 C 6 6 100 Summa 3 15 18 83 Skåne län M A 2 13 15 87 B 4 11 15 73 C 4 11 15 73 Summa 10 35 45 78 REGION SYD A 10 29 39 74 B 20 31 51 61 C 13 26 39 67 Totalt 43 86 129 67
Tabell 9 Antal och andel godkända delobjekt för RL,våt, efter län. Län/Region Antal Summa Andel godkända, % Underkända Godkända Blekinge län K 4 4 100 Jönköpings län F 1 3 4 75 Kalmar län H 5 1 6 17 Kronobergs län G 1 1 2 50 Skåne län M 2 8 10 80 REGION SYD 9 17 26 65
Resultatet av en undersökning om det förelåg signifikanta skillnader mellan länen avseende andel godkända delobjekt presenteras i tabell 10. Antalet godkända delobjekt per län antogs vara binomialfördelad. Testen utfördes på risknivån 5 %.
Tabell 10 Jämförelse mellan länen. Signifikant skillnad (ja/nej) mellan län i Region Syd efter vägklass.
Vägklass RL,torr RL,våt
Län A B C Alla A
K-F nej nej ja nej ja
K-H nej nej ja ja ja
K-G ja nej nej nej ja
K-M nej nej ja nej ja
F-H ja nej ja ja ja
F-G ja nej ja ja nej
F-M nej ja nej ja nej
H-G ja nej ja ja nej
H-M ja ja ja ja ja
G-M ja nej ja nej nej
Beträffande A-vägarna, utmärkte sig Kronobergs län med 100 % godkända, vilket var signifikant bättre än övriga län. I övrigt visade det sig att Blekinge, Jönköpings och Kalmar län hade jämförbara nivåer av andel godkända delobjekt. Detta gällde även för Skåne, Jönköpings och Blekinge län som också kunde grupperas på detta sätt.
När det gäller våtfunktionen, var Blekinge län i topp med 100 % godkända. För tre av länen skilde det inte signifikant mellan varandra (Jönköpings, Kronobergs, och Skåne län) och sämst var Kalmar län (som dock inte skilde signifikant från Kronobergs län). Resultaten i tabell 8 åskådliggörs även i figur 1, men strukturerat efter vägklass och län.
Figur 1 Andel godkända/underkända delobjekt för RL,torr, efter vägklass och län.
67% 83% 44% 100% 87% 74% 67% 50% 50% 67% 73% 61% 100% 67% 100% 73% 67% 75% 63% 37% 83% 78% 67% 33% 17% 56% 13% 26% 33% 50% 50% 33% 27% 39% 33% 100% 27% 33% 25% 37% 63% 17% 22% 33% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Bl eking e lä n K Jö nkö p ing s lä n F Kalmar lä n H Kr ono b ergs lä n G Skåne län M RE GION SYD Bl eking e lä n K Jö nkö p ing s lä n F Kalmar lä n H Kr ono b ergs lä n G Skåne län M RE GION SYD Bl eking e lä n K Jö nkö p ing s lä n F Kalmar lä n H Kr ono b ergs lä n G Skåne län M RE GION SYD Bl eking e lä n K Jö nkö p ing s lä n F Kalmar lä n H Kr ono b ergs lä n G Skåne län M RE GION SYD
Vägklass A Vägklass B Vägklass C Vägklass ABC
Andel god‐ och underkända, torrfunktion, efter län och vägklass, Region Syd Underkända
Motsvarande resultat för våtfunktionen presenteras i figur 2.
Figur 2 Andel godkända/underkända delobjekt för RL,våt, efter län.
4.4
Resultat per delobjekt, län och vägklass
I detta kapitel visas detaljerade resultat i form av andel godkända/underkända delobjekt per län och vägklass. Resultaten återfinns även i bilaga 1 i tabellform tillsammans med friktions- och Qd-värden där sådana mått har skattats.
100% 75% 17% 50% 80% 65% 25% 83% 50% 20% 35% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Blekinge län K Jönköpings län F Kalmar län H Kronobergs län G Skåne län M REGION SYD
Figur 3 Blekinge län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass A.
Figur 4 Jönköpings län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass A. 95% 100% 100% 74% 47% 99% 5% 26% 53% 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk‐292 Kf‐232 Vk‐279 Hk‐225 Kf‐144 Vk‐351 K 7 (E22), 150 K 12 (E22), 150
Blekinge län K, Andel god‐ och underkända, torrfunktion, vägklass A UnderkändaGodkända
100% 100% 100% 79% 100% 100% 21% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk‐223 Kf‐187 Vk‐385 Hk‐307 Kf‐279 Vk‐469 F 5 (E4), 150 F 11 (E4), 150
Figur 5 Kalmar län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass A. 59% 1% 97% 96% 100% 52% 92% 78% 41% 99% 3% 4% 100% 48% 8% 22% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk‐156 Kf‐128 Vk‐183 Hk‐249 Kf‐85 Vk‐226 Hk‐154 Ml‐186 Vk‐175 H 5 (E22), 150 H 7 (E22), 150 H 17 (E22), 150
Kalmar län H, Andel god‐ och underkända, torrfunktion, vägklass A Underkända
Godkända 82% 98% 100% 18% 2% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk‐195 Kf‐237 Vk‐333 G 2 (E4), 150
Kronobergs län G, Andel god‐ och underkända, torrfunktion, vägklass A Underkända Godkända
Figur 7 Skåne län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass A.
Figur 8 Blekinge län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass B. 58% 82% 97% 98% 98% 100% 96% 94% 100% 100% 100% 100% 99% 32% 99% 42% 18% 3% 2% 2% 4% 6% 1% 68% 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk ‐15 3 Kf ‐16 9 Vk ‐29 6 Hk ‐19 7 Kf ‐19 2 Vk ‐21 0 Hk ‐33 5 Kf ‐21 4 Vk ‐43 0 Hk ‐25 6 Kf ‐21 3 Vk ‐31 1 Hk ‐25 6 Kf ‐13 7 Vk ‐28 8
M 4 (E4), 150 M 6 (E4), 150 M 13 (E6), 150 M 21 (E20), 150 M 33 (65), 150
Skåne län M, Andel god‐ och underkända, torrfunktion, vägklass A UnderkändaGodkända
98% 69% 95% 2% 31% 5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk‐256 Ml‐165 Vk‐257 K 14 (27), 150
Figur 9 Jönköpings län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass B. 98% 70% 96% 93% 96% 83% 26% 33% 44% 44% 5% 99% 2% 30% 4% 7% 4% 17% 74% 67% 56% 56% 95% 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk‐212 Ml‐168 Vk‐232 Hk‐258 Ml‐222 Vk‐229 Hk‐137 Ml‐140 Vk‐158 Hk‐145 Ml‐127 Vk‐226 F 36 (31), 150 F 47 (32), 150 F 48 (32), 150 F 58 (47), 150
Jönköpings län F, Andel god‐ och underkända, torrfunktion, vägklass B UnderkändaGodkända
99% 100% 71% 50% 58% 73% 87% 8% 92% 88% 76% 87% 1% 29% 50% 42% 27% 13% 92% 8% 12% 24% 13% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk‐290 Ml‐340 Vk‐164 Hk‐155 Ml‐165 Vk‐180 Hk‐207 Ml‐117 Vk‐213 Hk‐236 Ml‐167 Vk‐216 H 31 (25), 150 H 42 (31), 150 H 44 (34), 150 H 46 (34), 150
Figur 11 Kronobergs län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass B.
Figur 12 Skåne län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass B. 100% 74% 100% 62% 93% 95% 100% 64% 100% 26% 38% 7% 5% 36% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk‐328 Kf‐168 Vk‐303 Hk‐167 Ml‐184 Vk‐232 Hk‐289 Kf‐171 Vk‐243 G 12 (23), 150 G 24 (25), 150 G 25 (25), 150
Kronobergs län G, Andel god‐ och underkända, torrfunktion, vägklass B Underkända
Godkända 96% 92% 91% 16% 68% 20% 96% 92% 99% 91% 95% 95% 93% 74% 96% 4% 8% 9% 84% 32% 80% 4% 8% 1% 9% 5% 5% 7% 26% 4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk ‐19 5 Ml ‐14 7 Vk ‐18 9 Hk ‐12 0 Ml ‐17 1 Vk ‐12 3 Hk ‐23 0 Ml ‐18 3 Vk ‐22 8 Hk ‐22 6 Ml ‐19 7 Vk ‐20 2 Hk ‐22 8 Ml ‐17 8 Vk ‐23 7 M 38 (9), 100 M 55 (13), 150 M 81 (21), 150 M 88 (23), 150 M 100 (24), 150
Figur 13 Blekinge län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass C. 100% 87% 99% 13% 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk‐278 Ml‐141 Vk‐223 K 24 (121), 100
Blekinge län K, Andel god‐ och underkända, torrfunktion, vägklass C Underkända
Godkända 43% 36% 44% 100% 99% 100% 100% 100% 100% 57% 64% 56% 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk‐100 Ml‐94 Vk‐100 Hk‐220 Ml‐221 Vk‐216 Hk‐259 Ml‐166 Vk‐251 F 65 (125), 100 F 94 (153), 100 F 98 (185), 100
Jönköpings län F, Andel god‐ och underkända, torrfunktion, vägklass C Underkända
Figur 15 Kalmar län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass C.
Figur 16 Kronobergs län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torr-funktion, vägklass C. 26% 63% 23% 55% 68% 33% 74% 37% 77% 45% 32% 67% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk‐120 Ml‐169 Vk‐129 Hk‐111 Ml‐137 Vk‐97 H 72 (125), 100 H 90 (136), 100
Kalmar län H, Andel god‐ och underkända, torrfunktion, vägklass C Underkända
Godkända 100% 98% 100% 100% 91% 100% 2% 9% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk‐182 Ml‐144 Vk‐164 Hk‐271 Ml‐184 Vk‐254 G 64 (122), 100 G 68 (124), 100
Kronobergs län G, Andel god‐ och underkända, torrfunktion, vägklass C Underkända
Figur 17 Skåne län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass C. 93% 42% 100% 87% 89% 78% 96% 89% 100% 85% 76% 76% 85% 86% 100% 7% 58% 13% 11% 22% 4% 11% 15% 24% 24% 15% 14% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk ‐23 0 Ml ‐14 2 Vk ‐22 9 Hk ‐20 3 Ml ‐19 6 Vk ‐17 2 Hk ‐26 5 Ml ‐19 5 Vk ‐24 7 Hk ‐22 7 Ml ‐17 2 Vk ‐21 2 Hk ‐22 3 Ml ‐18 9 Vk ‐27 9 M 107 (102), 150 M 134 (110), 150 M 145 (113), 150 M 149 (116), 150 M 156 (118), 150
Skåne län M, Andel god‐ och underkända, torrfunktion, vägklass C UnderkändaGodkända
83% 99% 80% 99% 92% 100% 54% 100% 19% 45% 76% 80% 8% 7% 27% 100% 26% 96% 91% 100% 85% 100% 61% 100% 90% 95% 18% 1% 20% 1% 8% 46% 81% 55% 24% 20% 92% 93% 73% 74% 4% 9% 15% 39% 10% 5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk ‐44 Vk ‐42 Hk ‐45 Vk ‐68 Hk ‐44 Vk ‐69 Hk ‐46 Vk ‐67 Hk ‐26 Vk ‐34 Hk ‐40 Vk ‐41 Hk ‐23 Vk ‐25 Hk ‐29 Vk ‐56 Hk ‐30 Vk ‐63 Hk ‐43 Vk ‐53 Hk ‐48 Vk ‐65 Hk ‐39 Vk ‐49 Hk ‐46 Vk ‐49 K 7 (E22), 35 K 12 (E22), 35 F 5 (E4), 35 F 11 (E4), 35 H 5 (E22), 35 H 7 (E22), 35 H 17 (E22), 35 G 2 (E4), 35 M 4 (E4), 35 M 6 (E4), 35 M 13 (E6), 35 M 21 (E20), 35 M 33 (65), 35 Region Syd, Andel god‐ och underkända, våtfunktion, vägklass A UnderkändaGodkända
5 Slutsatser
Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2011:
Retroreflexionen för torra vägmarkeringar
På europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var i Region Syd 74 % av delobjekten godkända
På övriga europavägar och riksvägar godkändes 61 % av delobjekten På de primära länsvägarna godkändes 67 % av delobjekten
Vägmarkeringarnas funktion var sämst i Kalmar län. I övriga län var ungefär en lika hög andel delobjekt godkända, dock var Skåne län signifikant bättre än Jönköpings län.
Retroreflexionen för våta vägmarkeringar
På europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var i Region Syd 65 % av delobjekten godkända
Vägmarkeringarnas våtfunktion var bäst i Blekinge län. För tre av länen skilde det inte signifikant mellan varandra (Jönköpings, Kronobergs, och Skåne län) och sämst var Kalmar län (som dock inte skilde signifikant från Kronobergs län).
En generell slutsats från tillståndsmätningarna 2011 är att vägmarkeringarnas retro-reflexion, och därmed synbarhet i mörker, är alltför dålig på europa- och riksvägarna. På detta viktiga vägnät uppfylls inte kravet i Trafikverkets regelverk på nästan hälften av sträckorna som mättes, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att entreprenören bör tillse att allt är godkänt.
Referenser
Lundkvist, S-O: En inventering av vägmarkeringarnas funktion i Sverige. Fältmät-ningar med metodstudie. VTI meddelande 901. Väg- och transportforskningsinstitutet. Linköping. 2001.
Lundkvist, S-O & Nielsen, B: Utveckling av Road Marking Tester. Status RMT
version 2. VTI notat 20-2009. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 2009.
Vägverket: Teknisk beskrivningstext VV TBT Vägmarkering. Publikation 2009:66. Vägverket. 2009.
Detaljerade resultat
I tabellerna i denna bilaga används följande förkortningar: Vägtyp MV motorväg
2+1 mötesseparerad trefältsväg
2kf tvåfältsväg
Delobjekt vänster kant b vänster kantlinje i bakriktningen höger kant f höger kantlinje i framriktningen Sträcka k korsning med väg
lgr länsgräns tpl trafikplats GK Godkänd UK Underkänd t torrfunktion v våtfunktion Bilaga 1 Sidan 1 av 10
Obje kt VägN r Vägt yp Vägk lass Strä cka Datu m Delo bjek t RL,t Ande l GK t GK/U K t RL, v Ande l GK v GK/U K v Qd Frik tion E 7 E22 2+1 A Kall inge (t pl 56) ‐ List erby (k 66 9, 2+ 1 s lut ) 11 ‐ 06 ‐ 19 Hög er ka nt f 292 0,95 0 GK 44 0,82 5 GK 161 0,72 6 Kör fä lt sl in j e f 232 1,00 0 GK 159 0,76 7 Vän st er ka nt b 279 1,00 0 GK 42 0,98 8 GK 161 0,73 6 E 12 E22 2+1 A Jämj ö (k 746 , 2+1 star t) ‐ Fåge lmar a (k 75 6 , 2+1 slu t) 11 ‐ 06 ‐ 07 Hög er ka nt f 225 0,74 4 UK 45 0,80 3 GK 159 0,86 8 Kör fä lt sl in j e f 144 0,47 4 UK 124 0,93 9 Vän st er ka nt b 351 0,98 8 GK 68 0,98 8 GK 175 0,79 8 E 14 27 2kf B Inge t sa mhä ll e (k 655) ‐ Hall arbo (k 64 6) 11 ‐ 07 ‐ xx Hög er ka nt f 256 0,97 5 GK Mit tl in je f 165 0,69 4 UK Vän st er ka nt b 257 0,95 0 GK E 24 121 2kf C Olof strö m (k 61 1 ) ‐ lgr K/G 11 ‐ 06 ‐ 08 Hög er ka nt f 278 1,00 0 GK Mit tl in je f 141 0,87 3 GK Vän st er ka nt b 223 0,98 5 GK Bilaga 1 Sidan 2 av 10
r Vägt yp Vägk lass Strä cka Datu m Delo bjek t RL,t Ande l GK t GK/U K t RL, v Ande l GK v GK/U K v Qd Frik tion MV A Skil ling ary d (k84 6, tp l 88 ) ‐ Vagg eryd (k 64 5, tp l 90 ) 11 ‐ 06 ‐ 14 Hög er ka nt f 223 1,00 0 GK 44 0,91 8 GK 180 0,87 8 Kör fä lt sl in j e f 187 1,00 0 GK 180 0,82 1 Vän st er ka nt b 385 1,00 0 GK 69 1,00 0 GK 180 0,71 7 MV A Grän na ( k13 3, tpl 104 ) ‐ lgr F/E 11 ‐ 07 ‐ 27 Hög er ka nt f 307 0,79 5 UK 46 0,54 1 UK 179 0,71 2 Kör fä lt sl in j e f 279 1,00 0 GK 186 0,69 7 Vän st er ka nt b 469 1,00 0 GK 67 1,00 0 GK 162 0,50 7 2kf B Näss jö ( k86 0, 2kf sta rt) ‐ Orma ryd (k4 0) 11 ‐ 07 ‐ 25 Hög er ka nt f 212 0,98 0 GK Mit tl in je f 168 0,70 0 UK Vän st er ka nt b 232 0,96 0 GK 2kf B Sund hult sbr un n (k 979) ‐ Tran ås ( k10 12 ) 11 ‐ 07 ‐ 28 Hög er ka nt f 258 0,92 8 GK Mit tl in je f 222 0,96 4 GK Vän st er ka nt b 229 0,83 0 GK 2kf B Tran ås ( k10 12 ) ‐ lgr F/E 11 ‐ 06 ‐ 07 Hög er ka nt f 137 0,26 2 UK Mit tl in je f 140 0,32 6 UK Vän st er ka nt b 158 0,44 1 UK 2kf B Sand hem (k1 78 4) ‐ Mull sjö (k1 85 ) 11 ‐ 06 ‐ 06 Hög er ka nt f 145 0,43 6 UK Mit tl in je f 127 0,05 1 UK Vän st er ka nt b 226 0,98 7 GK 2kf C Näsh ult (k7 77 ) ‐ Nye (k77 9) 11 ‐ 06 ‐ 07 Hög er ka nt f 100 0,42 7 UK Mit tl in je f 94 0,35 9 UK Vän st er ka nt b 100 0,44 4 UK Bilaga 1 Sidan 3 av 10
Obje kt VägN r Vägt yp Vägk lass Strä cka Datu m Delo bjek t RL,t Ande l GK t GK/U K t RL, v Ande l GK v GK/U K v Qd Frik tion F 94 153 2kf C Broa ryd (k5 72 ) ‐ Skep pshu lt (k 26) 11 ‐ 06 ‐ 06 Hög er ka nt f 220 1,00 0 GK Mit tl in je f 221 0,98 9 GK Vän st er ka nt b 216 1,00 0 GK F 98 185 2kf C Bott nary d (k 40 ) ‐ Inge t sa mhä ll e (k17 82) 11 ‐ 06 ‐ 06 Hög er ka nt f 259 1,00 0 GK Mit tl in je f 166 1,00 0 GK Vän st er ka nt b 251 1,00 0 GK Bilaga 1 Sidan 4 av 10
r Vägt yp Vägk lass Strä cka Datu m Delo bjek t RL,t Ande l GK t GK/U K t RL, v Ande l GK v GK/U K v Qd Frik tion MV A Kalm ar (m v st art) ‐ Lind sdal (m v slut ) 11 ‐ 06 ‐ 07 Hög er ka nt f 156 0,59 2 UK 26 0,18 6 UK 172 0,88 4 Kör fä lt sl in j e f 128 0,01 4 UK 174 0,85 9 Vän st er ka nt b 183 0,97 2 GK 34 0,45 1 UK 168 0,88 7 2+1 A Ryss by ( k59 2) ‐ Fage rhul t (k 60 1 ) 11 ‐ 06 ‐ 07 Hög er ka nt f 249 0,95 7 GK 40 0,75 7 UK 171 0,78 6 Kör fä lt sl in j e f 85 0,00 0 UK 174 0,91 4 Vän st er ka nt b 226 1,00 0 GK 41 0,80 2 GK 172 0,84 3 2kf A Hjor ted (k7 57 /767 ) ‐ Gunn ebo (k7 93 ) 11 ‐ 07 ‐ 06 Hög er ka nt f 154 0,52 2 UK 23 0,08 0 UK 159 0,85 7 Mit tl in je f 186 0,92 0 GK 161 0,82 1 Vän st er ka nt b 175 0,77 9 UK 25 0,07 2 UK 158 0,83 0 2kf B Algu tsbo da (k 1013 /101 4) ‐ Örsj ö (k 120 ) 11 ‐ 06 ‐ 07 Hög er ka nt f 290 0,99 0 GK Mit tl in je f 340 1,00 0 GK Vän st er ka nt b 164 0,70 6 UK 2kf B Flyg sfor s (k 56 3 ) ‐ Nybr o (k 25) 11 ‐ 06 ‐ 07 Hög er ka nt f 155 0,50 0 UK Mit tl in je f 165 0,57 7 UK Vän st er ka nt b 180 0,72 8 UK 2kf B Sand bäck shu lt (k6 18) ‐ Lång emål a (k 61 9 ) 11 ‐ 09 ‐ 21 Hög er ka nt f 207 0,87 3 GK Mit tl in je f 117 0,07 6 UK Vän st er ka nt b 213 0,91 5 GK 2kf B Högs by ( k61 2) ‐ Bock ara (k4 7) 11 ‐ 07 ‐ 13 Hög er ka nt f 236 0,87 7 GK Mit tl in je f 167 0,75 8 UK Vän st er ka nt b 216 0,87 0 GK Bilaga 1 Sidan 5 av 10
ar län H Obje kt VägN r Vägt yp Vägk lass Strä cka Datu m Delo bjek t RL,t Ande l GK t GK/U K t RL, v Ande l GK v GK/U K v Qd Frik tion H 72 125 2kf C Grön skår a (k 65 5 ) ‐ Fage rhul t (k 37 ) 11 ‐ 07 ‐ 13 Hög er ka nt f 120 0,26 0 UK Mit tl in je f 169 0,63 0 UK Vän st er ka nt b 129 0,23 0 UK H 90 136 2kf C Böda (k9 90) ‐ Byxe lkro k (k 99 4 ) 11 ‐ 07 ‐ 13 Hög er ka nt f 111 0,55 1 UK Mit tl in je f 137 0,67 9 UK Vän st er ka nt b 97 0,33 3 UK Bilaga 1 Sidan 6 av 10
r Vägt yp Vägk lass Strä cka Datu m Delo bjek t RL,t Ande l GK t GK/U K t RL, v Ande l GK v GK/U K v Qd Frik tion MV A Mark aryd (t pl 75) ‐ Strö msnä sbr uk (tp l 76 ) 11 ‐ 06 ‐ 14 Hög er ka nt f 195 0,81 8 GK 29 0,26 9 UK 184 0,81 5 Kör fä lt sl in j e f 237 0,97 5 GK 175 0,74 5 Vän st er ka nt b 333 1,00 0 GK 56 1,00 0 GK 183 0,73 2 2+1 B Gott åsa (k1 26 , 2+ 1 st art ) ‐ Strö by ( 2+1 s lut) 11 ‐ 07 ‐ xx Hög er ka nt f 328 1,00 0 GK Kör fä lt sl in j e f 168 0,73 5 UK Vän st er ka nt b 303 1,00 0 GK 2kf B Jung frug ård ( k531 ) ‐ Ljun gby (k4 , tpl 79) 11 ‐ 07 ‐ 19 Hög er ka nt f 167 0,62 3 UK Mit tl in je f 184 0,93 0 GK Vän st er ka nt b 232 0,94 7 GK 2+1 B Sick inge (k 61 5/61 6) ‐ Ryss by ( k62 7) 11 ‐ 07 ‐ 16 Hög er ka nt f 289 1,00 0 GK Kör fä lt sl in j e f 171 0,64 5 UK Vän st er ka nt b 243 1,00 0 GK 2kf C lgr K/G ‐ Räve måla (k 12 0) 11 ‐ 06 ‐ 07 Hög er ka nt f 182 1,00 0 GK Mit tl in je f 144 0,98 0 GK Vän st er ka nt b 164 1,00 0 GK 2kf C Ljun gby (k2 5, 05) ‐ Össj ö (k 601 ) 11 ‐ 07 ‐ 18 Hög er ka nt f 271 1,00 0 GK Mit tl in je f 184 0,91 0 GK Vän st er ka nt b 254 1,00 0 GK Bilaga 1 Sidan 7 av 10
Obje kt VägN r Vägt yp Vägk lass Strä cka Datu m Delo bjek t RL,t Ande l GK t GK/U K t RL, v Ande l GK v GK/U K v Qd Frik tion M 4 E4 MV A Eket (tp l 70 ) ‐ Örke llju nga ( tpl 72) 11 ‐ 05 ‐ 26 Hög er ka nt f 153 0,58 0 UK 30 0,26 1 UK 173 0,91 7 Kör fä lt sl in j e f 169 0,81 5 GK 175 0,84 9 Vän st er ka nt b 296 0,97 5 GK 63 0,95 8 GK 162 0,87 1 M 6 E4 MV A Skån es F age rh ult (tpl 73 ) ‐ lgr LM/G 11 ‐ 05 ‐ 26 Hög er ka nt f 197 0,98 5 GK 43 0,90 8 GK 172 0,92 8 Kör fä lt sl in j e f 192 0,98 5 GK 178 0,80 8 Vän st er ka nt b 210 1,00 0 GK 53 1,00 0 GK 148 0,98 2 M 13 E6 MV A Saxt orps sko ge n (t pl 24 ) ‐ Land skro na (t pl 25 ) 11 ‐ 05 ‐ 26 Hög er ka nt f 335 0,95 5 GK 48 0,85 1 GK 160 0,65 8 Kör fä lt sl in j e f 214 0,93 9 GK 166 0,88 0 Vän st er ka nt b 430 1,00 0 GK 65 1,00 0 GK 159 0,58 1 M 21 E20 MV A Öres unds bro n ‐ Malm ö (t pl 12 ) 11 ‐ 05 ‐ 20 Hög er ka nt f 256 1,00 0 GK 39 0,61 0 UK 159 0,75 9 Kör fä lt sl in j e f 213 1,00 0 GK 170 0,89 0 Vän st er ka nt b 311 1,00 0 GK 49 1,00 0 GK 148 0,72 3 M 33 1 65 2+1 A Sved ala (2+ 1 star t) ‐ Skur up ( k69 7/ 790) 11 ‐ 05 ‐ 20 Hög er ka nt f 256 0,99 0 GK 46 0,89 5 GK 154 0,81 8 Kör fä lt sl in j e f 137 0,32 0 UK 150 0,90 8 Vän st er ka nt b 288 0,99 0 GK 49 0,95 2 GK 154 0,77 0 M 38 9 2kf B Skat ehol m (k 71 9 ) ‐ Skiv arp (k1 01 ) 11 ‐ 05 ‐ 18 Hög er ka nt f 195 0,96 1 GK Mit tl in je f 147 0,92 1 GK Vän st er ka nt b 189 0,91 2 GK M 55 13 2kf B Ysta d (k 65) ‐ Inge t sa mhä ll e (k 985) 11 ‐ 05 ‐ 18 Hög er ka nt f 120 0,16 1 UK Mit tl in je f 171 0,67 6 UK Vän st er ka nt b 123 0,20 3 UK ob jek t nr 7. Bilaga 1 Sidan 8 av 10
r Vägt yp Vägk lass Strä cka Datu m Delo bjek t RL,t Ande l GK t GK/U K t RL, v Ande l GK v GK/U K v Qd Frik tion 21 2kf B Klip pan (k1 3, sta rt 2 kf) ‐ Pers torp (k 10 8, s lut 2kf ) 11 ‐ 05 ‐ 25 Hög er ka nt f 230 0,96 2 GK Mit tl in je f 183 0,91 6 GK Vän st er ka nt b 228 0,99 2 GK 23 2kf B Rols berg a (k 22 , tp l 26 ) ‐ Höör (k1 315 ) 11 ‐ 05 ‐ 20 Hög er ka nt f 226 0,91 5 GK Mit tl in je f 197 0,94 9 GK Vän st er ka nt b 202 0,94 9 GK 24 2kf B Örke llju nga ( k114 ) ‐ lgr (LM/ H) 11 ‐ 05 ‐ 25 Hög er ka nt f 228 0,93 2 GK Mit tl in je f 178 0,74 4 UK Vän st er ka nt b 237 0,95 8 GK 2kf C Skur up ( k65 ) ‐ Sten berg et (k 785) 11 ‐ 05 ‐ 18 Hög er ka nt f 230 0,92 8 GK Mit tl in je f 142 0,42 0 UK Vän st er ka nt b 229 1,00 0 GK 2kf C Saxt orp (k6 /2 0) ‐ Amun dtor p (k 17 ) 11 ‐ 05 ‐ 26 Hög er ka nt f 203 0,87 4 GK Mit tl in je f 196 0,88 5 GK Vän st er ka nt b 172 0,78 4 UK 2kf C Eslö v (k 127 5 norr ) ‐ Stoc kamö lla n (k13 ) 11 ‐ 05 ‐ 20 Hög er ka nt f 265 0,96 3 GK Mit tl in je f 195 0,88 9 GK Vän st er ka nt b 247 1,00 0 GK 2kf C Brom ölla (k 22 , tp l 44 ) ‐ Axel torp (k 20 89 s yd) 11 ‐ 05 ‐ 25 Hög er ka nt f 227 0,85 3 GK Mit tl in je f 172 0,75 8 UK Vän st er ka nt b 212 0,75 8 UK Bilaga 1 Sidan 9 av 10
Obje kt VägN r Vägt yp Vägk lass Strä cka Datu m Delo bjek t RL,t Ande l GK t GK/U K t RL, v Ande l GK v GK/U K v Qd Frik tion M 15 6 118 2kf C Horn a (k 165 2, sta rt 2 +1) ‐ Kris tian sta d (k22 , tp l 40 ) 11 ‐ 05 ‐ 25 Hög er ka nt f 223 0,84 9 GK Mit tl in je f 189 0,85 7 GK Vän st er ka nt b 279 1,00 0 GK Bilaga 1 Sidan 10 av 10
www.vti.se vti@vti.se
VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovnings-anläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet.
VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport.
