KAN VI FÅ VARA MED?
En kvalitativ observationsstudie om de yngsta barnens inflytande under samlingen
ANNA-KARIN HOFFMAN LINA JOHANSSON
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik
Självständigt arbete – förskolepedagogiskt område Grundnivå, 15 hp.
Handledare: Ulla Alsin Examinator: Ingrid Engdahl Termin VT År 2021
Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE
kultur och kommunikation Kurskod PEA098 15 hp
Termin VT År 2021
SAMMANFATTNING
_____________________________________________________ Anna-Karin Hoffman och Lina Johansson
KAN VI FÅ VARA MED?
En kvalitativ observationsstudie om de yngsta barnens inflytande under samlingen CAN WE JOIN?
A qualitative observation study about toddler influence during circle time
Årtal 2021 Antal sidor: 28
_______________________________________________________ Studiens syfte var att undersöka toddlares möjligheter till inflytande under
samlingen. Genom en kvalitativ forskningsansats och observationer har toddlares perspektiv försökts att tolkas och synliggöras. Åtta icke deltagande observationer har genomförts vid en småbarnsavdelning på en förskola i mellersta Sverige. Shiers (2001) modell för barns inflytande användes som analysverktyg under studien, med en tematisk analysmetod jämfördes delar av empirin. Resultatet visar att barnen får fler chanser till inflytande när förskolans arbetslag är närvarande och på ett lekfullt sätt kan engagera både sig själva och barnen under samlingen. När barnen är intresserade vill de gärna vara delaktiga och påverka samlingens innehåll. Studiens slutsats är att förskolepersonalen behöver se alla under samlingen för att kunna uppmärksamma toddlares initiativtagande då det ofta sker i tystnad genom kroppsspråk. Med hjälp av språkutvecklande verktyg som TAKK och bildstöd kan toddlares möjligheter till inflytande öka. Toddlares inflytande under samlingen är beroende av förskolepersonalens förhållningssätt, kompetenser och
samspelsförmågor.
______________________________________________________ Nyckelord: Förskola, samling, inflytande, toddlare
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 1
1.2 Begreppsdefinitioner ... 2
1.3 Uppsatsens disposition ... 2
2 Bakgrund ... 2
2.1 Bakgrundslitteratur... 2
2.1.1 Vad säger styrdokumenten och lagar om inflytande? ... 2
2.1.2 TAKK ... 3
2.1.3 Samlingen ... 3
2.1.4 Inflytande i förskolan ... 3
2.2 Tidigare forskning ... 4
Litteratursökning ... 4
2.2.1 Metoder som barn kan använda för att få inflytande ... 4
2.2.2 Det som kan påverka barns inflytande ... 5
2.2.3 Olika sätt som kan påverka barns inflytande i samlingen ... 8
2.3 Teori ... 8
2.3.1 Shiers modell för inflytande ... 9
3 Metod ... 10 3.1 Metodval ... 10 3.2 Urval ... 11 3.3 Datainsamlingsmetod ... 11 3.4 Genomförande ... 12 3.5 Dataanalys ... 12 3.6 Tillförlitlighet ... 13 3.7 Etiska aspekter ... 13 4 Resultatanalys ... 15
4.2 Vad som kan hindra barns inflytande ... 18
4.3 Hur förskolans arbetslag kan agera för att öka barns inflytande under samlingen ... 20
5 Diskussion ... 22
5.1 Resultatdiskussion ... 23
5.1.1 Hur toddlares möjligheter till inflytande syns under samlingen ... 23
5.1.2 Förskolans arbetslag arbete för att stötta toddlarnas inflytande ... 24
5.1.3 När hinder till barns inflytande kan uppstå ... 25
5.2 Metoddiskussion ... 27
5.3 Slutsats ... 28
5.4 Studiens relevans för förskolläraryrket ... 28
5.5 Förslag på fortsatta studier ... 28
Referenser ... 29 Bilaga 1 ... Bilaga 2 ...
1 Inledning
I Sverige är samlingen en aktivitet som är vardagligtåterkommande i de flesta av
våra förskolor. Oftast finns det ett mål med samlingen, någon form av kunskap som vill förmedlas av förskolans arbetslag menar Rubinstein Reich (1996). Vidare
förklarar Rubinstein Reich att under samlingen övar barnen även på att lyssna, vänta på sin tur samt kunna ta emot information och vägledning i grupp. Samlingen ger då både träning i det sociala samspelet samt någon form av specifikt lärande, beroende på vad som har planerats inför samlingens tema och innehåll. Samlingens struktur liksom att den återkommer var dag vid ungefär samma tidpunkt, förväntas att ge barnen igenkänning och trygghet. Tanken är också att samlingen ska bygga en känsla av ett vi, en samhörighet.
I Läroplan för förskolan (Lpfö, 2018) står det att barn har rätt till inflytande i sin vardag på förskolan och att påverka sin utbildning. Arnér (2006) förstärker detta genom att skriva att barns inflytande i vardagen ska vara påtaglig. Det är upp till förskolans arbetslag att följa styrdokumenten med att inkludera barns inflytande, ge stöd åt barns rättigheter och möjligheter. Eidevald och Engdahl (2018) uttrycker behovet av känslighet och gehör inför barnet och dess perspektiv, extra viktigt blir detta i mötet med toddlarna då de inte alltid kan uttrycka sig verbalt. Begreppet
toddlare innefattar åldersspannet ett till tre år (Løkken, 2009). Studien kommer
variera mellan begreppen toddlare och barn. Intresset att undersöka just toddlares inflytande under samlingen bottnar i en nyfikenhet inför toddlares försök att uttrycka sig, upptäcka deras perspektiv samt vilka möjligheter de har till inflytande. Detta i kombination med att samlingen är ett vardagligt förekommande fenomen i förskolan samt att se på förskolepersonalens förmåga att uppmärksamma toddlares perspektiv och deras möjligheter till inflytande. Som Johannesen och Sandvik (2009) skriver så är förskolepersonalens utmaning att tolka och implementera styrdokumentens krav i barnens utbildning. Vi är intresserade att få veta i vilken utsträckning toddlares inflytande sker under samlingen, vad är möjligt och vad ger de uttryck för att de vill eller inte vill?
1.1 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte var att undersöka toddlarnas inflytande under samlingen, gällande det utrymme som ges åt dem samt vilka försök till inflytande som uppmärksammas av förskolans arbetslag.
Frågeställningar
Följande två frågeställningar söker vi svar på, för att försöka att upptäcka samspelet mellan toddlarna och förskolans arbetslag, angående toddlarnas möjligheter till inflytande under samlingen.
Hur visar sig barnens inflytande under samlingen?
1.2 Begreppsdefinitioner
Här kommer begreppsdefinitioner att förklaras, dessa berör barns inflytande och kommer att påträffas i texten.
Barnperspektiv handlar om de vuxnas uppfattningar om vad barn till exempel kan,
vill och tycker. Barns perspektiv handlar däremot om barnens egna bidrag, här ges barnen möjlighet till att uttrycka sina tankar, upplevelser, idéer, känslor och
erfarenheter (Johansson & Pramling Samuelsson, 2003; Johansson, 2003)
Med förskolans arbetslag syftar vi till de barnskötare, förskollärare och eventuella vikarier som arbetar på småbarnsavdelningen (Lpfö, 2018).
1.3 Uppsatsens disposition
Studien disponeras enligt följande: i andra kapitlet presenteras hur
forskningslitteratur har sökts. I avsnittet bakgrundslitteratur görs ett försök att presentera ett bakomliggande sammanhang som berör studien. Sedan följer en kort redogörelse av vad som nämns i lagar och styrdokument som förskolan ska arbeta mot angående barns inflytande, därpå presenteras några arbetssätt som kan främja barns inflytande. Inflytande och samling som begrepp förklaras även under detta avsnitt. Vidare beskrivs tidigare forskning och därefter presenteras vald teori. I
kapitel tre redogörs den kvalitativa metod som valtsför att genomföra studien, vilka
urval som gjorts, genomförande, hur empirin har analyserats och avslutningsvis behandlas studiens tillförlitlighet samt etiska överväganden. I kapitel fyra
presenteras studiens resultat samt analys av resultatet. I det femte kapitlet diskuteras studiens resultat i relation till tidigare forskning, relevant litteratur samt studiens syfte och frågeställningar. Vidare beskrivs de olika metoder som valts, vilken relevans som studien har för förskolläraryrket och den slutsats som framkommit genom
undersökningen. Kapitlet avslutas med förslag till fortsatt forskning.
2 Bakgrund
I detta kapitel presenteras litteratursökning, bakgrundslitteratur, tidigare forskning
och teori.
2.1 Bakgrundslitteratur
Här presenteras bakgrundslitteratur under följande rubriker: vad styrdokument och
lagar säger om barns inflytande, TAKK, samlingen och inflytande i förskolan.
2.1.1 Vad styrdokument och lagar säger om barns inflytande
Barnkonventionen (Unicef, 1989) som blev lag (SFS 2018:1197) i januari 2020 skriver i artikel tolv att barn har rätt till både att förmedla sina åsikter samt att vara delaktig i frågor som rör barnet. Detta är något som kan kopplas till hur Skollagen (SFS
2010:800) förklarar inflytande. Under kapitel fyra paragraf nio beskrivs hur barn ska ges inflytande över sin utbildning. Barn har rätt att bli informerade kring frågor som
gäller dem. Vidare beskrivs hur den information som ges till barnen ska vara anpassad efter barnens ålder och mognad.
Läroplan för förskolan (Lpfö, 2018) skriver att barns erfarenheter och intressen ska ligga till grund för utformningen av planering och miljö i utbildningen. Vidare
framhålls vikten av att barnen har rätt till delaktighet och inflytande i förskolan samt att det är förskolans arbetslags skyldighet att se till så att varje barn får lika stort inflytande över sin utbildning.
2.1.2 TAKK
TAKK står för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, det
fungerar som ett språkutvecklande hjälpmedel. Det kan antingen användas som ett stöd tillsammans med talat språk eller enbart som ett språk där tecknen används (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2018). Heister Trygg (2010) beskriver att syftet med TAKK är att det ska bidra till kommunikation samt att skapa
kommunikation och språk i samverkan med andra. Skolverket (2019) beskriver hur förskolan arbetar med TAKK, att de förskolor som arbetar med tecken oftast gör det för att de kan se att det gynnar barnen, då barnen kan uttrycka sig på ett annat sätt än att bara peka för att förmedla något innan de kan tala. Vidare menar Skolverket att TAKK medför att barnen kan få mer inflytande i sin vardag. Användandet av TAKK i vardagen innebär ett inkluderande arbetssätt, samtal med lika villkor och inriktar till samspel med delad uppmärksamhet.
2.1.3 Samlingen
Samlingen är något som sker varje dag på de flesta av Sveriges förskolor. Den har en lång bakomliggande tradition och ses som ett tillfälle för gemenskap och lärande. Barn och pedagoger sitter tillsammans i en cirkelform på golvet ofta vid en
förbestämd samlingsplats. Samlingen innefattar ofta någon form av övergripande ritual som exempelvis presentation av dag, vilka barn som är på plats respektive hemma (Davidsson, 2000). Rubinstein Reich (1996) förklarar att barn ofta vet hur de ska göra för att få ordet under en samling, genom att ropa sin lärares namn, räcka upp sin hand eller att bara ropa rätt ut. Vidare beskriver Rubinstein Reich att det kan vara olika orsaker som gör att läraren lyssnar till barnen eller inte, vilket kan vara orsaker så som om det är en lärartid eller en barntid. Med lärartid menas att det är en från förskolans arbetslag som håller i samtalen och är den som till största delen pratar och barnen förväntas då att vara tysta. Medan barntid innebär att det är ett individuellt barn som har ordet och dialog kan utspelas med förskolepersonalen. Ledaren för samlingen har till uppgift att hålla igång och engagera barnen under samlingen från början till slut. Samlingsledarens förhållningssätt till dialog och barns inflytande ger de möjligheter som barnen har till att konstruktivt kunna påverka och vara delaktiga i konversation (Bustamante, Hindman, Champange & Wasik, 2018).
2.1.4 Inflytande i förskolan
Arnér (2009) beskriver sin tolkning av inflytande där inflytande handlar om att barnen ska ges möjlighet till att påverka sin vardag på ett märkbart sätt. Vidare förklarar Arnér att inflytande och delaktighet ofta ses som likvärdiga begrepp i förskolans värld och även i forskningssammanhang. Arnér däremot väljer att skilja begreppen åt där delaktighet symboliserar barns deltagande, som del av en grupp, i
redan planerade forum. Inflytande handlar däremot om att uppmärksamma barnets initiativ, låta deras intressen och subjektiva idéer komma till uttryck i vardagens planering och genomförande i förskolan. För att det ska kunna ske behöver förskolans arbetslag utveckla sin planering av utbildningens innehåll och
uppmärksamma barnens idéer, erfarenheter och initiativtagande. Emilsson (2007) förklarar vikten av barns inflytande i förskolan, att barn får inflytande är en
förutsättning för barnets utveckling och unika lärprocesser. 2.2 Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras den litteratursökning som gjorts under studiens gång samt tidigare forskning som har relevans för barns inflytande under följande rubriker:
metoder som barn kan använda för att få inflytande, det som kan påverka barns inflytande och olika sätt som kan påverka barns inflytande under samlingen.
Litteratursökning
Den litteratur som använts under studien har sökts genomprimo exlibris group,
Swepub och ERIC samt via sökmotorn Google.se. Peer - review artiklar har använts för att synliggöra vad tidigare forskning har kommit fram till rörande det aktuella undersökningsområdet samt för att sammanställa och jämföra denna studies resultat. De sökord som användes var; samling*, förskola*, inflytande*, barns
perspektiv*, circle time*, toddlers*, influence*, preschool*, TAKK*, SAAC*, key word signing*.
2.2.1 Metoder som barn kan använda för att få inflytande
Cologon och Mevawalla (2018) har i sin forskning tagit del av australiensiska
förskollärarares observationsanteckningar. Förskollärarna hade lärt sig en ny strategi till förstärkande och alternativ kommunikation som de hade fått till uppgift att
använda sig av i sin praktik. Forskarna beskriver Augamentative and Alternative Communication, AAC, som på svenska översätts till förstärkande och alternativ
kommunikation. AAC innebär olika strategier för att stärka nuvarande
kommunikation för att underlätta delaktighet. Vidare beskriver Cologon och
Mevawalla Key Word Signing (KWS) som på svenska översätts till nyckelords tecken och är en AAC strategi. KWS innebär att du säger en hel mening men att tecken bara görs med händerna vid nyckelorden. Tecken används tillsammans med det verbala språket. Forskarna beskriver att nyckelords tecken har visat sig vara ett bra
kommunikationssätt för barn att känna sig mer delaktiga men även för att få inflytande i sin utbildning. En annan AAC strategi beskrivs av Tönsing, Dada och Alant (2014) som i sin studie undersökt grafiska symboler som strategi hos fyra barn i åldrarna fyra till sex år. Här används grafiska symboler som bildstöd som ett
kompletterande kommunikationssätt för att möjliggöra barns inflytande och
delaktighet. Med bildstöd finns potential för barnen att kunna uttrycka sig utan det verbala språket. Barnen kan då peka på den symbol eller bild för att visa vad det är som barnet vill förmedla.
Palla och Vallberg Roth (2020) har i sin svenska studie följt 178 förskollärare i tio olika kommuner, där syftet var att lyfta fram didaktiska röster om inkluderande ideal
samt vilka särskilda verktyg som användes för ändamålet. Palla och Vallberg Roth skriver om Signing as Augmentative and Alternative Communication, SAAC, som på svenska översätts till Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, TAKK. TAKK används för att stärka barns möjligheter till att kommunicera och används med fördel dagligen i förskolan och dess aktiviteter. Palla och Vallberg Roth beskriver även hur bildstöd kan användas tillsammans med TAKK för att stödja kommunikationen. De nämner att i det vardagliga samspelet kan införandet av TAKK främja barnets språkutveckling och bygga kommunikativa broar. Detta kan kopplas samman med det som Ungerberg (2019) har observerat i sin studie om barns
inflytande i en svensk förskola genom videoinspelningar. Barnen som deltog i studien var i åldrarna ett till tre år. Ungerberg påpekar vikten av att inte bara fokusera på det verbala språket när det gäller barns inflytande, barns inflytande kan då bli tydligt begränsat och ojämnt fördelat.
Johansson (2003) har i sin studie undersökt 30 olika barngrupper i Sverige där barnen är tre år eller yngre. Syftet med studien var att undersöka det pedagogiska arbetet med de yngre förskolebarnen genom att undersöka pedagogers
förhållningssätt och utbildningen. Kommunikation är så mycket mera än bara ord förklarar Johansson, kroppsliga uttryck innehåller en mångfald av kommunikativa och komplexa signaler. För att försöka tolka de kroppsliga uttryck som små barns signaler innehåller, menar Johansson att det krävs en längre tids närvaro för att lära känna barnen och förmåga att rikta blicken till det som intresserar barnen. Hildén (2014) har genomfört en licentiatuppsats där syftet var att beskriva och förstå
kommunikationen mellan barn och förskola. Studien är gjord i en svensk förskola hos barn mellan 14 och 26 månader med hjälp av videofilmning. Hildén beskriver hur toddlarnas kommunikation i större del består av gester som är icke verbala. Icke verbala gester kan innebära rörelser, mimik och ljuduttryck, även den viktiga ögonkontakten används till att förmedla sina viljor och stämma av med den andra i samspelet och leken. Vidare menar Hildén att toddlarna oftast använder kroppen för att kommunicera med andra barn och vuxna, kommunikationen binder tanken samman med gesten, tanken kan då först bli synlig för andra. I kommunikationen mellan toddlarna ses ofta upprepningar då barnen härmar varandra för att finna gemenskap.
2.2.2 Det som kan påverka barns inflytande
Många av de yngre barnen har inte alltid ett för andra begripligt språk, barns olika uttryck tas därför inte alltid på allvar beroende på barnets ålder och andra
förgivettagande om det yngre barnets kompetenser. Ungerberg (2019) menar att inflytande handlar både om att kunna göra sin röst hörd samt motpartens förmåga att visa respekt och lyssna uppmärksammat. Collogon och Mevawalla (2018) påpekar möjligheterna med att teckna till nyckelord, deras forskning visar på att alla barn som får ta del av tecken som stöd i den vardagliga kommunikationen gagnas av det, vare sig det föreligger någon form av språkstörning eller ej. Utöver de kommunikativa fördelarna verkar tecknandet även inkluderande och ses främja förutsättningarna för lika värde och villkor.
Westlund (2011) har gjort en demokratididaktisk studie i en svensk förskola där pedagogernas arbete med att skapa förutsättningar för barns praktiska arbete med demokrati i förskolan undersöks. Undersökningen gjordes på två förskoleavdelningar där de arbetade med barns inflytande. Westlund beskriver olika faktorer som kan
påverka barnens inflytande i förskolan. Förskolors storlek kan vara av betydelse för barns möjlighet till inflytande, förskolor med mindre barngrupper ses främja barns inflytande. Vidare beskriver Westlund att det är av stor betydelse för barns inflytande i förskolan att de som arbetar inom förskolan har ett lekfullt förhållningssätt, där de är i samspel med barnen genom att vara närvarande i leken. Emilsson (2007)
undersöker svenska förskolor med barn mellan ett till tre år och hur mycket de kan påverka sin vardag i förskolan. Emilsson påpekar att närvarande pedagoger i förskolan som både engagerar sig i barnens lek, bekräftar dem och delar barnens perspektiv, främjar ett ökat deltagande hos barnen samt mer inflytande i sin vardag. Vidare förklarar även Emilsson att det inte bara är viktigt att barn får inflytande i sin vardag, utan att inflytandet även ska vara till fördel för barnens utveckling.
Ungerberg (2019) visar på hur miljön kan påverka barns möjligheter till inflytande. Med en förutbestämd miljö kan möjligheten till inflytande minskas medan en mer obestämd miljö öppnar upp för barnens tankar och åsikter samt att den obestämda miljön då ses öka möjligheten till mer inflytande. Ungerberg diskuterar även
Läroplan för förskolans utveckling samt dess begreppsanvändning, där barns inflytande och ansvar påpekas innehålla en obalans, begreppet ansvar påstås förekomma mera än begreppet om inflytande. Hur arbetslaget tolkar dessa
styrdokument spelar också in i vilken utsträckning barns inflytande tas i beaktning. Liksom Ungerberg (2019) lyfter Mansikka och Lundkvist (2019) arbetet med
styrdokumentens utformning. De har analyserat och jämfört vägledande inriktningar samt vanligt förekommande begrepp från Finlands två senaste styrdokument
gällande förskolan, GP 05 och GP 16. Det framkommer att utvecklingen har gått från att koncentrera ett barnperspektiv och en kultur där de vuxna planerade och
bestämde till att i den nyare läroplan från 2015 fokusera och stärka barns perspektiv, rättigheter och inflytande. Däremot nämns inte själva begreppet inflytande i den finska läroplanen, men andra begrepp som berör barns inflytande. De påpekar också de nordiska ländernas likheter när det gäller förskolan samt att de nordiska länderna kommit längre än andra länder med att implementera barnkonventionen. I
Ungerberg (2019) samt Mansikka och Lundkvist (2019) ses läroplanens
uppdateringar,innehåll och formuleringar påverka vad som ska fokuseras. De
begrepp som är utsedda att florera i styrdokumenten kommer också att användas i förskolans vardag, vilket inverkar på barnens möjligheter till inflytande i
utbildningen.
Förskolans arbetslag behöver se till barnens perspektiv samt ta tillvara det i barnens utbildning i förskolan, därigenom blir barnen delaktiga och får inflytande (Westlund, 2011). Det gäller för förskolans arbetslag att släppa en del av kontrollen över
samlingens innehåll och upplägg för att på så sätt kunna uppmärksamma och tillåta barnen att komma med sina egna önskemål och idéer. Kontrollen som behövs ska vila på lekfullhet, samspel och lika respekt från båda sidor i kommunikationen. Behovet av ett sensitivt samspel är en förutsättning för att komma nära barnets syn på livet
(Emilsson, 2007). Arnér (2006) undersöker i sin praktikutvecklandestudie
hur pedagoger kan förändra sitt förhållningssätt till barns initiativ med betoning från ett nekande till ett bekräftande förhållningssätt. Studien är byggd på pedagogers berättelser samt Arnérs minnesanteckningar. Arnér beskriver begreppet
barnperspektiv, hur det handlar om hur världen ser ut, utifrån barns ögon, vad det är som barnen upplever, känner, ser och hör.
Johansson (2003) förklarar hur kompromisser tillsammans med barnen är ett sätt att låta barnets perspektiv uppmärksammas trots att barnets vilja kanske inte alltid
går att följa. Genom att bekräfta barnets perspektiv, resonera tillsammans och ge barnet tid att tänka och känna efter kan barnets intentioner eftersträvas i möjligaste mån.
Eide (2012) beskriver i en norsk studie baserat på videoobservationer i förskolan vikten av att som vuxen vara lyhörd, speciellt i arbetet med barn under tre år.
Förskolans arbetslag behöver vara observanta på barnens verbala språk sammantaget med deras ansikts- och kroppsuttryck för att kunna se och möjliggöra barns
inflytande.
Förskolans arbetslag behöver se och ta hänsyn till vad barnen gör, rent kroppsligt, för att kunna fånga och integrera barnens inflytande och deras olika kompetenser. Det är i själva görandet som barnens intressen visar sig och arbetslaget behöver då ha
kunskaper och förståelse om barns olika uttryckssätt för att kunna se dem. Att se bortom det verbala språket är betydelsefullt för att öka barnets förutsättningar till inflytande i vardagen (Ungerberg, 2019). Hvit Lindstrand (2015) riktar sin studie till att undersöka små barns tecken och meningsskapande i samklang med tidiga läs- och skrivupplevelser i förskolan, studien baseras på videoobservationer och intervjuer. Hvit Lindstrand menar att arbetet med att uppmärksamma, uppleva och analysera barnens aktiviteter, ger möjligheter till att utmana både personalens och barnens kompetenser. Det gäller att kliva utanför bekvämlighetsramen av förenklade och begränsande aktiviteter. Med barnens delaktighet och initiativ i fokus kan
meningsfulla och språkutvecklande aktiviteter formas i vardagen menar Hvit Lindstrand. Arnér (2006) lyfter fram att barns initiativ och det som de vill påverka alltid har en grundad anledning och bottnar i viljan till kreativitet och samspel. Emilsson (2007) menar att när barn får inflytande över sina egna lärandeprocesser, så lär de sig på ett djupare plan.
Med inflytande menar Arnér (2006) att det handlar om förskolans arbetslag, deras förhållningssätt och hur barnen uppmuntras och ges utrymme till att få sina röster hörda. Barnen ska ges möjlighet att utveckla och finna sina egna verktyg för att kunna delge sina tankar och idéer, bidra med sina perspektiv och påverka
utbildningen. Westlund (2011) beskriver hur förskolans arbetslag behöver använda sig av varierande arbetsformer för att möjliggöra för barnen att få inflytande. Dessa olika former riktas till största delen, menar Westlund till barn som inte vill eller kan ta egna initiativ eller uttrycka sina åsikter. Dessa former kan vara att planera
samlingen utifrån barnens intressen och behov, vilket innebär att förskolans
arbetslag behöver vara speciellt lyhörda för de barn som inte kan uttrycka sig verbalt. En annan arbetsform som Westlund tar upp är hur förskolans arbetslag låter barnen vara med i beslut som tas vilket möjliggör inflytande för barnen i samlingen om de exempelvis får vara med och bestämma vilka sånger som ska sjungas i samlingen. Ungerberg (2019) förklarar hur förskolan kan använda sig av pedagogisk
dokumentation, som innebär att observera barnen, lyssna till deras röster och samla dokumentation tillsammans med barnen. Efteråt ska förskolans arbetslag i
gemenskap med barnen gå igenom insamlad dokumentation för att se var de befinner sig i lärprocessen samt vad nästa steg blir och hur projektet ska fortlöpa. Arbetssättet med pedagogisk dokumentation ska skapa sammanhang, synliggöra lärprocesser, utgå från barnens erfarenheter och intresseområden samt främja barnens
2.2.3 Olika faktorer som kan påverka barns inflytande under samlingen Emilsson (2007) menar att samlingens syfte är att bidra med en känsla av att tillhöra en grupp samt att det ses som ett tillfälle där lärande kan fokuseras. Davidsson (2000) beskriver samlingen i sin studie av fyra olika arbetslag, där syftet är att undersöka samlingens genomförande och funktion i förskolan. Davidsson menar att samlingen ses som en ritual med utsedd och bestämd plats, fast tidpunkt och
uppgjorda regler. En samling som är återkommande anses ge barnen en känsla av trygghet och varje barn en chans till att stå i centrum och bli sedd och hörd.
Davidsson beskriver även hur samlingen är det mest jämlika sättet att mötas, eftersom samlingen oftast består av att barnen sitter i en cirkel så alla ser varandra och de sitter lika nära centrum.
Eide (2012) beskriver hur samlingsstunden bör vara en tid som är med hänsyn tagen till barnen och barnens olika förutsättningar samtidigt som barnen ska ges möjlighet till att få inflytande i det som sker där och då. När barnen får möjlighet till inflytande och delaktighet i samlingen ökar det kvalitén på förskolans utbildning samtidigt som det ökar barnens självkänsla, ansvar och empati. Detta i sig menar Eide skapar en grund för medborgarskap och ett demokratiskt deltagande. Vidare beskriver Eide hur barngruppens storlek kan innebära problem när det gäller barns inflytande i
samlingen. När det är stora barngrupper innebär det att många röster ska bli hörda vilket då kan bli svårt, i en mindre barngrupp blir det enklare för barnen att få möjligheter till inflytande. Eide såg i sin studie hur förskollärarna skapade en struktur där alla barnen fick möjligheten att bli lyssnade till och att få inflytande i barngruppen. Turtagning var vanligt i denna struktur då de fick välja något att rita eller en lapp med en sång på. Eide menar att barnen tydligt förstod vad som
förväntades av dem och när det väl var barnens tur, fick de förskollärarnas fulla uppmärksamhet.
Westlund (2011) beskriver hur förskolans arbetslag kan arbeta för att möjliggöra barn att få inflytande under samlingen. Genom att erbjuda barnet olika valalternativ kan de underlätta för barnet att välja och de får känna på hur det är att bestämma, det kan vara att barnen väljer vilken bok som ska läsas. Ett annat sätt för barnen att få inflytande över samlingen är när hela barngruppen får rösta fram vilken sång eller saga som de vill läsa/sjunga. Då får barnen gemensamt ta ett beslut.
Arnér (2006) skriver om förskolepersonalens förhållningssätt och modet att göra annorlunda för att inte fastna i eventuella maktstrukturer hos personalgruppen. Förhållandet mellan vuxen och barn ska baseras på relationella värden och främja barnets bästa, inte ge företräde åt andra vuxnas tyckanden. Ungerberg (2019) påpekar att barns meningsskapande och uttryck behöver tas på allvar och ges betydelse, om detta ska vara möjligt får inte perspektivet låsas vid ett
vuxenperspektiv på barndom och inflytande.
2.3 Teori
I detta avsnitt presenteras den teori som har använts som analysverktyg genom studien. Den valda teorin gav tydlighet och stöd genom studien med att
2.3.1 Shiers modell för inflytande
Shiers (2001) modell för inflytande har fungerat som ett analysverktyg och bidragit med tydlighet för att kunna jämföra och synliggöra barnens möjligheter till inflytande under samlingen. Shier (2001) inspirerades att skapa en modell för barns inflytande kopplat till Barnkonventionens artikel tolv som beskriver barns rätt till inflytande "konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad" (Unicef, 1989). Vidare beskriver Shier hur modellen kan användas som ett redskap för alla de organisationer som arbetar med barn. Modellen blir lämplig, menar Shier när arbetslaget tar stöd i den, reflekterar och arbetar med den på ett sådant vis att det ökar barns delaktighet och inflytande i praktiken.
Shiers modell (2001) är inspirerad av Harts teorier om barns delaktighet. Harts delaktighetsstege är i åtta olika steg, varav de tre första innebär att barnen inte är delaktiga, dessa tre steg har Shier uteslutit i sin modell. Hart är mer baserad på barns delaktighet medan Shiers modell är mer anpassad efter studiens syfte om barns inflytande. Shiers modell är i fem olika nivåer och för varje nivå finns det frågor som förskolans arbetslag kan ställa till sig själva för att se om de faktiskt arbetar utifrån barnkonventionen.
Model 1 – Shier (2001) modell för inflytande modifierad av Hoffman och Johansson (2021).
Öppningar → Möjligheter → Skyldigheter
= Detta är minimigränsen att uppnå ifall man har signerat FNs konvention om
barnets rättigheter
Är du som vuxen beredd att dela inflytande och ansvar med barn?
Finns det ett förfarande som möjliggör för barn och vuxna att dela inflytande och ansvar över beslut?
Är det ett policykrav att barn och vuxna delar inflytande och ansvar över beslut?
Är du beredd att låta barn delta i dina
beslutsfattande processer?
Finns det ett förfarande som möjliggör för barn att delta i beslutsfattande processer?
Är det ett policykrav att barn ska vara involverade i beslutsfattande processer? Är du beredd att beakta barns åsikter och synpunkter? Möjliggör den beslutsfattande processen att barns åsikter och synpunkter beaktas?
Är det ett policykrav att barns åsikter och synpunkter ska vägas in i beslutsfattande?
Är du beredd att stödja barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter?
Har du tillgång till olika aktiviteter och metoder som stödjer barn att uttrycka åsikter och synpunkter?
Är det ett policykrav att barn ska ges stöd i att uttrycka sina åsikter och sina synpunkter?
Är det ett policykrav att barn ska bli lyssnade till? Arbetar du på ett sätt
som möjliggör att barn blir lyssnade till? Är du beredd att lyssna på barn? Start ↗ 1. Barn blir lyssnade till 2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas 4. Barn involveras i beslutfatta nde processer 5. Barn delar makt och ansvar över beslutfatta nde
Utifrån modellen här ovan beskrivs tre frågeställningar på varje nivå som är indelade i steg av öppningar, möjligheter och skyldigheter. Öppningar innebär att det finns en vilja hos personalen att ta del av barns perspektiv och låta dem få inflytande.
Möjligheter innebär att arbetslaget arbetssätt tillåter barns inflytande. Barnens
möjligheter påverkas av de vuxnas kompetenser och förhållningssätt. I begreppet
skyldigheter ställs frågan slutligen om det är en skyldighet att arbeta utifrån detta
sätt för att följa FN:s Barnkonvention. För att arbeta efter barnkonventionens artikel tolv menar Shier (2001) att de som arbetar med barn behöver ha uppnått nivå tre.
Första nivån där barn blir lyssnade till innebär att barnen får möjlighet att uttrycka
sig och de vuxna lyssnar då med uppmärksamhet och omsorg. Här sker lyssnandet enbart när barnet uttrycker sin åsikt. Andra nivån där barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter innebär att barn behöver kunna få stöd till att uttrycka sin åsikt men det är även av vikt att de vuxna finns tillgängliga för att kunna stötta de barn som av olika anledningar inte kan uttrycka sina åsikter. Den tredje nivån där barns åsikter och synpunkter beaktas innebär att barns åsikter tas under
övervägande, dock menar Shier (2001) att det inte alltid behöver betyda att besluten tas efter barnens önskemål. Det är de vuxna som är ansvariga över beslutet men barnen ska få veta varför besluten tas.
Den fjärde nivån där barn involveras i beslutfattande processer innebär enligt Shier (2001) att nu rådfrågar de vuxna inte bara barnen längre, utan nu får barnen vara aktivt deltagande i beslutfattandet. Enligt Shier ökar barns självkänsla och får bättre kvalitet på utbildningen när de får vara delaktiga i beslut. Den fjärde nivån menar Shier lägger grunden för att bli demokratiska medborgare.
Den femte nivån där barn delar makt och ansvar över beslutfattande innebär att vuxna och barn delar på både makt och ansvar (Shier, 2001). Shiers önskan är att stegen ska fungera som ett stöd för de som verkar tillsammans med barn, den ska inte användas som en checklista utan mer som en reflekterande möjlighet till att upprätta mer jämlika maktförhållanden.
3 Metod
Under detta kapitel presenteras studiens metodval, urval/urvalsstorlek samt
metodens genomförande, val av dataanalys, tillförlitlighet och de etiska aspekterna. 3.1 Metodval
Syftet med studien var att undersöka toddlarnas inflytande i relation till samlingen, därför har en kvalitativ forskningsansats valts för att komma nära barnens perspektiv och det kontextuella fenomenet under samlingen. Observationer utsågs som metod för att kunna komma nära och observera toddlarnas och förskolepersonalens
samspel. Genom observationer kunde barnens möjligheter till inflytande upptäckas. Bryman (2018) skriver att genom observationer kan det faktiska beteendet upplevas och det är lättare att närma sig sammanhanget. Patel och Davidson (2019) beskriver hur kvalitativ forskning innebär att se nya möjligheter och problem samt att
forskaren då söker en djupare förståelse av en studerad händelse. Vetenskapsrådet (2017) förklarar att videoinspelning endast bör användas när en annan
videoinspelning. Vi valde att börja med videoinspelning i tron om att få ett bättre resultat än med bara skrivna anteckningar. Videoinspelningen visade sig vara ett störningsmoment för barnen och därför valdes sedan anteckningar som
datainsamlingsmetod vilket gav ett bättre resultat än med videoinspelningen, då barnen tycktes påverkas av den.
3.2 Urval
I studien använde vi oss delvis av ett målstyrt urval och delvis ett bekvämlighetsurval. Målstyrt urval innebär att ett riktat val görs då av deltagare för studiens relevans (Bryman, 2018). Ett målstyrt urval gjordes då studien riktade sig specifikt till toddlare och deras inflytande under samlingen. Därför observerades åtta olika samlingssituationer med toddlare på en småbarnsavdelning i en förskola.
Barngruppenmed toddlare som observerades varierade i storlek för varje besök, mellan fem som minst och tio som mest. Förskolepersonal som närvarat under samlingen har varierat mellan en och tre. Bryman (2018) beskriver hur de flesta kvalitativa undersökningarna har ett målstyrt urval av någon form samt att urvalen oftast görs utifrån undersökningens syfte. Bekvämlighetsurval innebär enligt Bryman att de informanter som uppfattas lättillgängliga för forskaren, utses till att delta i undersökningen. I vår studie har vi gjort ett bekvämlighetsurval då en pandemi begränsar möjligheterna till observationer då det föreligger risk för smittspridning, därför valdes en förskola som låg i närområdet.
3.3 Datainsamlingsmetod
Åtta olika samlingstillfällen har observerats, detta för att upptäcka barnens initiativtagande samt tolka barnens perspektiv i deras försök till inflytande.
Kihlström (2007) skriver om löpande protokoll där observatören antecknar kortfattat stundens händelser. Under observationerna gjordes anteckningar om
samlingstillfället som beskrev det som skedde där och då. Anteckningarna blev kortfattade eftersom vi utgick från att se så mycket som möjligt under samlingen. Observationerna var strukturerade vilket enligt Bryman (2018) innebär en teknik med fasta och uttalade riktlinjer i observationsschemat som har en betydelsefull del i alla strukturella observationer. Inspiration togs till observationsschemat från Shiers (2001) modell angående barns inflytande. Detta var vägledande i studien för att vi skulle veta vad som skulle eftersökas under samlingen.
Patel och Davidson (2019) och Bryman (2018) beskriver användningen av
observationsschema vid strukturerade observationer. Med ett observationsschema behövs ett klart fokus, där det ska vara förutbestämt om vem, vad, samt i vilken miljö det ska observeras. Observationsschemat ska även innehålla olika kategorier om vad det är som skall undersökas. Observationsschemat (bilaga 2) innehöll Shiers (2001) olika steg och var något som vi valde att använda oss av i vår studie för att kunna skriva upp stödord under samlingen, reflektera över och analysera efteråt.
Observationerna som gjordes var så kallade icke deltagande observationer, vilket innebär att som observatör iaktta det som sker i miljön men vara utanför aktiviteten och därmed räknas inte observatören som deltagande (Bryman, 2018). Detta valdes för att försöka påverka sammanhanget så lite som möjligt.
3.4 Genomförande
Förskolan kontaktades via telefon och ingick i personligt kontaktnät. Ett missivbrev författades och sändes (bilaga 1) ut via mejl till förskolans avdelning. Brevet
informerade om studiens syfte samt vid vilka tillfällen som förskolan skulle besökas. Förskolepersonalen informerade i sin tur vårdnadshavarna om våra besök genom att lägga ut missivbrevet på förskolans gemensamma digitala plattform, genom den digitala plattformen kunde vårdnadshavarna också ge sitt medgivande till barnets deltagande i studien.
Åtta strukturerade observationer genomfördes, dessa var av icke deltagande karaktär. Patel och Davidson (2019) förklarar att observatören kan påverka kontexten mer eller mindre. De beskriver att det är en fördel att observatören befinner sig på plats en stund innan observationen ska påbörjas, detta för att bli så transparent som möjligt med gruppen. Vi valde att umgås med toddlarna och förskolans personal innan observationen, detta för att de skulle känna sig bekväma med oss samt vara som sig själva under observationstillfället. Under observationerna placerade vi oss på var sin sida i miljön och antecknade i varsin observationsmall när samlingen hölls, för att få olika synvinklar och större omfattning på empirin.
Observationerna genomfördes både inomhus och utomhus beroende på var samlingen utfördes. Samlingarna varierade tio till tjugo minuter. Efter varje observation reflekterad vi över observationsanteckningarna gemensamt och dessa sammanfattades i ett slutgiltigt observationsschema för dagen. Vi började under första observationen med videoinspelning inomhus men insåg snabbt att barnen blev påverkade och barnens fokus blev mer att vara med på filmen än att sitta med i
samlingen, därför valde vi att fortsätta våra observationer med enbart anteckningar, vilket troligtvis gav ett bättre resultat då barnen inte blev distraherade av
videoinspelningen. Samlingsrummet var litet och begränsade våra möjligheter till att placera videoutrustning på ett sådant sätt att alla deltagarna skulle bli med i bild samt att placeringen av lärplattan inte skulle påverka deltagarna nämnvärt. Det fanns inte heller något nytt att tillföra från videoinspelningsmaterialet, utöver de
observationsanteckningar som redan gjorts, det uppdagades när vi reflekterade och sammanfattade datainsamlingsmaterialet för dagen. Videoinspelningen gjordes därför bara vid ett tillfälle, sedan använde vi oss enbart av observationsanteckningar. 3.5 Dataanalys
Empirin har analyserats med hjälp av en tematisk analys vilket enligt Bryman (2018) är ett av de mest förekommande sätten när det handlar om den kvalitativa
forskningsansatsen. Vid en tematisk analys framställs koder ur empirin som kan grupperas i teman. Med Shiers (2001) modell som riktlinje kunde vi upptäcka dessa koder och sammanställa dem i teman angående toddlarnas möjligheter till
inflytande. Shiers modell har verkat som ett analysinstrument genom studien. Yin (2013) beskriver analysprocessen inom den kvalitativa forskningen som en cykel i fem steg. I första steget sammanställs all empiri, i steg två demonteras empirin, sorteras och förses ofta med koder för att upptäcka likheter och skillnader i empirin. Steg två kan behöva upprepas flera gånger för att felsöka och rätta kodningen. I steg tre omorganiseras empirin för att sedan sortera in de olika koderna i mer
övergripande teman. Steg fyra innebär att tolka, beskriva och försöka förklara materialet. Det sista steget innebär att presentera slutsatser utifrån den insamlade
empirin och tolkningarna av den. Arbetsgången ses inte som linjär enligt Yin,
processen kräver återkommande tillbakablickar inom de tidigare stegen för att kunna arbeta igenom empirin, tolka, dra slutsatser och formulera dem. Studiens
analysprocess stämmer väl överens med Yins (2013) beskrivning av arbetscykeln inom den kvalitativa forskningsansatsen.
3.6 Tillförlitlighet
Tillförlitlighet i studien beskrivs i fyra delkriterier, trovärdighet, överförbarhet,
pålitlighet samt en möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman, 2018).
Bryman (2018) menar att när en trovärdighet har skapats i resultatet innebär det att forskningen har genomförts enligt de hänvisningar som finns. Resultaten ska enligt Bryman (2018) dessutom redovisas till de personer som har deltagit i studien för att de ska kunna bekräfta att forskaren har fått korrekt uppfattning av resultatet. Detta har inte gjorts vilket minskar studiens trovärdighet. I resultatet som har framkommit utifrån den insamlade empirin har vi strävat efter transparens och därmed tagit hänsyn till att inte lägga ner några egna åsikter eller värderingar. Tillsammans har vi skrivit fram frågeställningar som skulle kunna vara relevanta för studiens syfte. I det missivbrev som skickades ut till förskolan informerades att de som berördes genom studien skulle kunna ta del av arbetet genom DiVa portal när arbetet blivit godkänt och publicerat.
Bryman (2018) beskriver överförbarhet som handlar om hur resultatet kan vara lämpligt att jämföra i andra miljöer eller situationer. Resultatet ansågs till viss del överförbar då vi använde ett målstyrt urval med en grupp toddlare och fokus på samling i en förskola.
Pålitlighet menar Bryman (2018) handlar om hur forskaren garanterar att det skapas
en komplett och tillgänglig redogörelse av alla delar i forskningsprocessen såsom val av deltagare, anteckningar med mera. Inom pålitlighet ingår även en bedömning av hur slutsatserna är motiverade. Vi har under genomförande redogjort för studiens alla moment vilket styrker studiens pålitlighet. Under varje del i studien förklaras och synliggörs det på ett sådant sätt att läsaren tydligt skulle kunna se hur studien har genomförts.
Enligt Bryman (2018) innebär en möjlighet att styrka och konfirmera att forskaren har agerat i god tro. Vilket i sig menas att det ska vara tydligt att forskaren inte har lagt några personliga värderingar samt någon teoretisk inriktning som kan påverka genomförandet av arbetet och slutsatserna. Under studiens gång har vi målmedvetet strävat efter att inte visa några personliga värderingar utan fokuserat på hur barns inflytande framgått under samlingen i förskolan.
3.7 Etiska aspekter
Vår studie har följt Vetenskapsrådets (2017) bestämmelser inom god forskningssed gällande informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet. Informationen via missivbrevet innefattar och förklarar dessa fyra principer. Ansvaret att de etiska reglerna följs och att studien håller kvalitet vilar på forskaren. Det är viktigt att försöka att inte påverkas av omgivningens perspektiv utan hålla sig objektiv och visa studiens transparens (Vetenskapsrådet, 2017).
Enligt informationskravet ska de berörda personerna i studien bli informerade om den pågående studiens syfte. Det ska framgå för personerna som deltar i studien att det är frivilligt och att de när som helst under studiens gång har rätt att inte fortsätta utan att behöva nämna några skäl (Bryman, 2018; Vetenskapsrådet, 2017). I det missivbrev som skickades ut till förskolan meddelades studiens syfte och dess frågeställningar. De berörda personerna blev även informerade om under vilka datum som observationerna skulle äga rum samt att längden på dagsbesöken kunde variera beroende på samlingstillfällets längd. Johansson (2003) beskriver etiska överväganden och forskningsproblematik när det gäller områden som berör yngre barns deltagande. Ett direkt samtycke från toddlare går inte att få i klarhet menar Johansson. Därför måste forskaren vara noggrann med hur barnen reagerar på forskarens närvaro. En lyhördhet krävs inför mötet med människan. Barnets integritet ska värnas och forskarens närvaro får inte verka besvärande för barnet. Forskaren ska hela tiden reflektera över sitt genomförande och de etiska dilemman som kan uppstå under studiens gång. Viktigt är också hur materialet i studien hanteras, ända från studiens start till avslutande publicering. Forskarens ansvar är att göra deltagarens perspektiv rättvis och synlig.
Med samtyckeskravet menas att deltagarna i undersökningen har rätt att bestämma om de vill medverka. Om deltagarna är minderåriga brukar vårdnadshavares
godkännande krävas (Bryman, 2018; Vetenskapsrådet, 2017). Eftersom deltagarna i studien var minderåriga skickades missivbrevet ut till barnens vårdnadshavare via förskolans digitala plattform, där fick de möjlighet att säga till om de inte ville att barnen skulle delta i studien. Hade barnen visat missnöje med vår närvaro eller att vi antecknade hade vi respekterat barnets vilja, försökt placera oss på ett sådant sätt så att det inte skulle kännas påträngande för barnet samt undvikit att observera och skriva om barnet.
Konfidentialitetskravet innebär att alla de uppgifter som samlas om de personer som
ingår i undersökningen skall hanteras med största möjliga konfidentialitet. Den information och de uppgifter som samlats om de personer som medverkar måste bevaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt dem (Bryman, 2018; Vetenskapsrådet, 2017). Missivbrevet informerade om att insamlad data, vilket kunde vara anteckningar och videoinspelningar, skulle vara konfidentiell. Vidare beskrev missivbrevet att videoinspelningar skulle ske genom förskolans lärplatta och att videoupptagningsmaterialet skulle behandlas på plats i förskolans lokaler och därför inte lämna förskolan.
Med nyttjandekravet menas att de uppgifter som samlas in om de personer som deltar i studien enbart får användas för den nämnda studien. Forskningsresultatet får inte användas eller lånas ut för kommersiellt bruk eller andra icke - vetenskapliga syften (Bryman, 2018; Vetenskapsrådet, 2017). Missivbrevet meddelade att insamlat material och resultat endast skulle användas i studiesyfte samt att insamlat
datamaterial skulle raderas efter att studien godkänts och publicerats genom DiVA portal.
4 Resultatanalys
Under det här kapitlet kommer arbetets resultat analyseras utifrån Shiers (2001) modell och tidigare forskning, detta i följande rubriker: hur barnens försök till
inflytande visar sig under samlingen, vad som kan hindra barns inflytande och hur förskolans arbetslag agerade för att öka barns inflytande under samlingen
4.1 Hur barnens försök till inflytande visar sig under samlingen
Här presenteras först en kortfattad sammanfattning av observationsanteckningar, som sedan följs av resultatet av observationen därefter analyseras resultatet med stöd av den valda teorin samt tidigare forskning.
Oftast märktes toddlares försök till inflytande genom konkreta handlingar och kroppsliga uttryck som gester med händerna, blickar, ansiktsmimik eller känslomässiga utspel och kroppshållning. Mer sällan märktes verbala ord hos toddlarna under samlingarna.
Den som leder samlingen läser en bok om tigrar. Ett barn hämtar en annan bok med en bild på en tiger på från boklådan och försöker uppmärksamma den vuxne genom att hålla den framför sitt bröst med tigern synlig, men vuxen ser inte barnet.
I denna situation ser toddlaren ett samband mellan samlingens innehåll och en annan bok som fanns tillgänglig i samlingsrummet. Barnet ville gärna
uppmärksamma den som höll i samlingen och visade genom att hämta och hålla upp boken sin förståelse och kunskap. Samlingsledaren såg inte barnet i denna stund och missade därmed barnets försök till inflytande. Det fanns ingen som såg, lyssnade eller tolkade barnets initiativ då barnen satt i klunga vilket gjorde det svårare för samlingsledaren att se barnet.
Observationen går att koppla till Shiers (2001) förklaring under nivå ett som innebär att initiativtagandet ligger hos barnet till att uttrycka sin synpunkt och den vuxna lyssnar då uppmärksammat. Vid detta observationstillfälle ses ett tillfälle till barns inflytande gå förbi, genom att den vuxne inte ser barnet intentioner. Ungerberg (2019) beskriver hur viktigt det är för den som arbetar inom förskolan att se till barnens olika språkliga uttryck. Det kan handla om både det kroppsliga och verbala språket. Vidare skriver Ungerberg att det är viktigt att lyssna till barnen och att barnens tystnad kanske inte alltid handlar om att de inte kan uttrycka sig utan att det inte fanns någon som lyssnade till dem. Eide (2012) skriver om de vuxnas förmåga till att uppfatta barns skiftningar i minspel och andra kroppsliga uttryck. Davidsson (2000) påpekar att det är en fördel att sitta i cirkel under samlingen så att alla blir synliga och ser vad som händer.
Det är gemensam födelsedagssamling tillsammans med en annan avdelning där det går tre till femåringar. Barnen blir tillfrågade vilken sång som de vill sjunga. En toddlare pekar på en bild av pippi långstrump på väggen. En vuxen bekräftar det barnet pekar på och säger att det är Pippi. Ett annat äldre barn med verbalt språk väljs av samlingsledaren att få bestämma sång. Barnet berättar vad hen ser på bilden, vuxen hör “tänder” men uppmuntrar barnet att säga igen, säger kanin igen och vuxen förstår ordet och bekräftar.
Vid dessa två observationstillfällen ses närvarande vuxna som lyssnar på barnets uttryck och ger dem ett språkligt stöd. I det första fallet hjälper den vuxne att sätta ord på det barnet pekar på. I sammanhanget får barnen välja sång. Enligt vår tolkning uttrycker toddlaren här möjligtvis sin vilja att sjunga Pippi sången. Den vuxne som sitter bredvid toddlaren och bekräftat barnets pekande samt nämnt Pippi, frågar inte vidare om barnet menar att det vill sjunga Pippi också. Den vuxna som leder denna samling frågar kort därefter ett annat äldre barn med verbalt språk om val av sång. I det andra fallet så blir barnet uppmanat att försöka formulera ordet igen för att den vuxne ska förstå. Den vuxna säger detta på ett lekfullt sätt för att uppmuntra barnet till att vilja uttrycka sig igen.
Ovanstående går att koppla till det Shier (2001) beskriver under nivå två att här ges barnen uppmuntran och stöd till att formulera sina perspektiv och åsikter. De vuxna behöver arbeta för att främja barns vilja till att uttrycka sig. I det ingår att ha kunskap om barns uttryckssätt samt ge dem möjligheter till att utveckla nya språkliga verktyg till att kunna formulera sig med. Ungerberg (2019) påpekar att möjligheterna för att barn ska kunna delge sina perspektiv vilar på den vuxnes skicklighet att vara en god lyssnare. Hildén (2014) skriver att barnen genom kroppsspråket synliggör sina tankar och intentioner. Toddlaren visar genom sin pekande gest något som är angeläget att berätta.
Ett barn hämtar ett spel, vuxen bekräftar barnet, förklarar varför det inte går just nu.
Ett barn deltog i samlingen på distans, lekandes med annat. Sjöng med i sångerna ibland som de andra som satt i samlingen sjöng.
Ett barn ber ett annat barn att flytta sig så att hen ser, det andra barnet flyttar sig men glömmer bort sig efter ett tag, barnet som har sagt till ser inte igen och mister lite av sitt intresse för sagan, tittar bort och börjar plocka med annat. Vuxen uppmärksammar detta, anpassar bokens läge och säger barnets namn + här kan du se. Barnet följer med i sagan igen. Vid dessa observationstillfällen uppmärksammar de vuxna barnen och tar hänsyn till deras åsikter. Vid det första tillfället, där ett barn mitt under samlingen hämtar ett spel från en hylla och ger det till samlingsledaren, bekräftar den vuxne barnet och förklarar för barnet varför de inte kan spela spelet just nu utan att de får göra det vid senare tillfälle. Barnet lämnar tillbaka spelet. Vid det andra tillfället är det
födelsedagssamling vilket innebär att barnen på avdelningarna sjunger tillsammans för födelsedagsbarnet. Vid det här tillfället besökte toddlarna den större avdelningen. Barnet i observationen valde att leka med andra figurer några meter från själva samlingen samtidigt som barnet sjöng med i de flesta sånger, barnen som satt i samlingscirkeln tycktes inte vara påverkade av barnets lek bredvid. Vid det tredje tillfället använder barnet det verbala språket vid flera tillfällen för att se sagan som berättas, efter ett tag tröttnar barnet och tappar sitt intresse för sagan, men
samlingsledaren ser detta och håller då upp boken på ett sådant sätt så att alla barn ser sagan.
Ovanstående beskrivning går att koppla till vad Shier (2001) beskriver under nivå tre att här ska barns åsikter tas hänsyn till, som vuxen ska du lyssna till de barnen har att säga. Däremot innebär det inte att besluten måste tas i enlighet med vad barnen vill och inte heller att de vuxna måste göra allt efter vad barnen önskar. Som vuxen kan
det vara en god vana att ge en förklaring till varför ett visst beslut tas. Johansson (2003) skriver om barns perspektiv samt de vuxnas olika sätt att se och följa den. Förskolepersonalen kan genom dialog förklara, kompromissa och skapa
överenskommelser eller ge barnet mer tid för att barnet ska kunna känna att de har inflytande och kontroll över sitt, trots att barnets intentioner inte alltid följs.
Födelsedagsbarnet får välja sånger, födelsedagssång, bamse, spindel, apor i sängen och välja antal apor
Barn visar med händerna att hen vill gå vidare i sången “klappa händerna när du är riktigt glad med, sträcker upp händerna, rör på fingrarna och tittar på samlingsledaren, vuxen uppfattar och frågar, -knäppa med fingrarna? Barnet visar genom ansiktsuttryck och ett glädjerop att det är rätt, alla sjunger tillsammans “knäpp med fingrarna”.
Ett barn tar sin sittmatta vid samlingens start och bär iväg med den, lägger den på en annan plats och sätter sig där istället.
Vid dessa observationstillfällen får barnen vara delaktiga i de beslut som tas under samlingen. Det första tillfället som beskrivs är vid en födelsedagssamling, där toddlarna är tillsammans med barn tre till fem år. Samlingsledaren frågar
födelsedagsbarnet vilka sånger som barnet önskar och de sjunger sedan tillsammans. Vid det andra tillfället visar en toddlare med kroppsliga uttryck att barnet vill
fortsätta sången. Samlingsledaren är uppmärksam och bekräftar barnet och
tillsammans med resten av barnen sjunger de knäpp med fingrarna när du är riktigt glad. Vid det tredje tillfället är toddlarnas personliga sittmattor utplacerade i en cirkel i samlingsrummet, ett barn tog sin sittmatta och placerade den på ett annat ställe i cirkelformen, en plats som barnet själv valde.
Ovanstående går att koppla till Hildén (2014) som förklarar hur toddlare till större del kommunicerar genom kroppsliga rörelser för att förmedla sina viljor och
önskemål. Under nivå fyra handlar det enligt Shier (2001) om att barnen ska få vara delaktiga i de beslut som tas av de vuxna. Denna nivå innebär att barnet deltar tillsammans med andra i demokratiska processer.
Flera av barnen börjar leka “björnen sover” när intresset dalar för den pågående aktiviteten med plastdjuren. Vuxen avbryter sin aktivitet efter ett tag, bekräftar barnen och sjunger tillsammans.
Barnen tappade intresset, vuxen såg, avbröt sin aktivitet med knacka på sagan och gjorde aktivitet efter barnens intressen för stunden.
Vid dessa observationstillfällen får barnen gemensamt med de vuxna ta beslut över det som sker i samlingen. Det är barnen intressen som är i fokus under samlingen. Barnen visar både kroppsligt och verbalt att de ville göra något annat än det som pågick under samlingen. Samlingsledaren följer barnens intressen och avbryter sin nuvarande aktivitet för att följa upp barnens intressen vilket var att sjunga och dansa.
Dessa observationsbeskrivningar kan kopplas till det Shier (2001) beskriver under
nivå fem, att de vuxna ska dela makten med barnen. Däremot ska barnen inte bli
uppfattning eller mognadsnivå. Westlund (2011) beskriver hur förskolans arbetslag kan behöva använda sig av olika arbetsformer för att ge barnen möjlighet till
inflytande och delaktighet. Bland annat att de kan behöva planera samlingen efter barnen intressen, vilket innebär att förskolans arbetslag behöver vara lyhörda för det barnen visar att de vill göra.
4.2 Vad som kan hindra barns inflytande
Först presenteras en kortfattad sammanfattning av observationsanteckningar, som sedan följs av en resultatdel över observationen, därefter analyseras resultatet med stöd av den valda teorin samt tidigare forskning
Under samlingarnas gång kunde olika hinder ses för toddlares inflytande. Det kunde visa sig genom att den i förskolans arbetslag som höll i samlingen inte såg barnens försök till inflytande genom kroppsliga uttryck. Ett annat hinder för barns inflytande kunde vara förskolans arbetslags planering av samlingen, där den som höll i
samlingen hade en plan över sin samling och som strikt ville stå fast vid den, medan barnen visade missnöje och intresset låg i att exempelvis läsa bok istället eller gå iväg och göra annat. Det kunde även handla om när barnen försökte få inflytande, det uppmärksammades av den vuxne men som då valde att ignorera eller avvisa barnens försök. Ett nekande kunde också lämnas utan en förklaring till varför. För stora barngrupper kunde även ses som ett hinder för barns inflytande under samlingen vid flera tillfällen.
Några av toddlarna blev tilldelade plats i början av samlingen, några fick välja själva vart de ville sitta. Ett barn visade missnöje över den tilldelade platsen i en vuxens knä, det gavs heller ingen respons eller förklaring av vuxen till varför.
Ett barn har en traktor i handen vid samlingen start. Vuxen säger - lägg ifrån dig den. Barnet gjorde inte det, vuxen säger - Då gör jag det! Tar traktorn från barnet och slänger iväg den.
Under dessa observationstillfällen var det stora barngrupper med få vuxna
närvarande. I båda fallen lämnas barnet utan en bekräftelse på barnets önskemål samt en fortsatt förklaring till varför barnet inte kan få sin vilja igenom.
Ovanstående situationsbeskrivningar av barnen som inte får bekräftelse på sina intentioner befinner sig under Shiers (2001) första steg, som innebär att vuxna lyssnar på barn, det är en grundläggande förutsättning för att barn ska ses som betydelsefulla och kapabla till att ha en åsikt värd att lyssna på. Shier skriver om orsaker till att barn inte vill, vågar eller tycker det är lönt att uttrycka sina åsikter inför förskolepersonal. Det kan bero på tidigare upplevelser av att inte tagits på allvar, dålig självkänsla, brist på tillit, svårt att uttrycka sig och en upplevelse av att bli missförstådd. Det beror på förskolans arbetslags förhållningssätt och deras kompetenser att bemöta, förstå, och ta tillvara barns uttryck. Eide (2012) förklarar hur stora barngrupper kan vara ett hinder för barns inflytande då det innebär att det är flera röster som vill bli hörda och i en stor barngrupp kan det bli svårt att ta plats.
Barnen viftade med sina laminerade sångkort och använde dem som solfjädrar och det blev ljud av dem. Vuxen bekräftade men inget mer.
Sångkorten låg utplacerade på mattan i samlingsrummet, efter några sånger började barnen använda sina sångkort som solfjädrar istället och intresset för att sjunga var lågt. Samlingsledaren såg och bekräftade barnen, men valde att inte gå vidare med barnens initiativ utan ville direkt fortsätta med de sånger det hade planerats för. Detta kan kopplas samman med vad Shiers (2001) frågeställning under nivå ett angående skyldigheter där förskolans riktlinje är att lyssna till vad barnen har att säga. Här ses barnen hitta ett gemensamt intresseområde, en egen idé om hur sångkorten kan användas för att skapa ljud och vinddrag, likt Hildén (2014) skriver om att barnen kan imitera varandra i gemenskap. Emilsson (2007) förklarar vikten av närvarande vuxna i förskolan, som engagerar sig i barnens lek samt delar deras perspektiv. Med ett sådant förhållningssätt möjliggör det för barnen att få inflytande i sin vardag.
Barnen fick till uppgift att lämna tillbaka sångkorten i en låda. Några barn (verbala) fick frågan vilket djur som fanns på sångkortet.
Vissa barn tappar intresset och väljer att gå iväg och leka.
Vid det första tillfället ses toddlare som kan nämna ord verbalt vara utvalda att uttrycka sig, de andra toddlarna som uttryckte sig genom endast kroppsliga gester blev inte tillfrågade eller fick någon form av språkligt stöd till att uttrycka sig.
Ungerberg (2019) beskriver hur barn som inte har ett för andra helt begripligt språk inte alltid tas på allvar, men att språket inte bara handlar om det verbala utan även om det kroppsliga språket. Det kroppsliga språket och dess handlingar menar Ungerberg beskriver så mycket mer än vad bara det verbala språket kan göra. Shier (2001) förklarar hur förskolepersonalen behöver ha kunskaper om barns första språk samt hur barns språkutveckling kan stödjas, Shier nämner här teckenstöd som
exempel.
Vid det andra tillfället tappar flera av barnen intresset för samlingen och går iväg och leker med annat. Till en början visade toddlarna ett stort engagemang inför
samlingens innehåll då den vilade på deras intressen. Samlingsledaren tappade efter en stund sitt eget fokus på det som toddlarna visade intresse för, när aktiviteten tappade energi och konversationen utifrån ämnet försvann sågs toddlarna söka annat som intresserade dem, flera gick då iväg för att hitta på något annat att göra. Utöver förskolepersonalens kompetens och medvetenhet ses även engagemang samt
uthållighet behövas under samlingsstunden, för om barnen inte tycker det är nog intressant ses de leta efter annat som möjligt kan tillgodose deras behov av meningsfullhet.
Shier (2001) beskriver hur det under varje nivå sker öppningar så fort som den vuxne som arbetar med barnen engagerar sig personligt i det barnen är intresserade av. Westlund (2011) förklarar att det är betydelsefullt för barns inflytande när
pedagogerna har en själslig närvaro samt att de har ett lekfullt förhållningssätt och fokus på samspelet. Hvit Lindstrand (2015) nämner att barn är meningsskapare, de kommunicerar och utforskar, de söker ständigt nya upptäckter och sammanhang i vardagen.
4.3 Hur förskolans arbetslag agerade för att öka barns inflytande under samlingen
Först beskrivs en kortfattad sammanfattning av observationsanteckningar som sedan följs av resultatet av observationen och därefter analyseras resultatet med stöd av den valda teorin samt annan relevant tidigare forskning.
Flera gånger syntes hur den som höll i samlingen från förskolans arbetslag försökte öka barnens inflytande under samlingen. Detta kunde ses genom att samlingen planerades utifrån barnens intressen, de lät barnen vara delaktiga och uppmuntrades att berätta samt även bestämma vad de ska sjunga under samlingen. Några i
förskolans arbetslag använde sig av TAKK tecken och även bildstöd under samlingens gång, vilket möjliggör för barnen att få inflytande. Barnen fick även vara med och besluta var i förskolans miljö som barnens alster skulle placeras. Här användes pedagogisk dokumentation som sågs gagna barnens inflytande. Det som förekom flest gånger som möjliggjorde det för barnen att få ökat inflytande i samlingen var att barnen ofta fick svara på frågor om vad de såg, var djuren levde, hur djuren lät. Barnen fick även ofta välja sittplats under samlingen.
Fråga av vuxen när barnet har tagit ett sångkort. -Vad har du fått på ditt kort? Både kroppsliga och verbala svar från barnen.
Ett barn plockar upp en spindel på sångkortet. Vuxen frågar - Vilken vill ni sjunga? Ett barn säger Busiga spindel. De sjunger busiga spindel tillsammans. Ett barn visar med händerna att hen vill sjunga spindel mera. Vuxen frågar - Busige spindel? Barnet fortsätter att visa rörelser. Vuxen säger - Bamse spindel? Barnet blir glad och tjoar nöjt.
I dessa båda fall så tar den vuxne hänsyn till barnens språkuttryck, uppmuntrar och tyder dem genom att se, lyssna och bekräfta. Barnets röst blir viktig vare sig den sker med kroppsliga uttryck eller verbala. Genom att stärka och berika barnets
språkuttryck blir det en förutsättning för barnens förmåga till att uttrycka sitt perspektiv, en grundförutsättning för inflytande. Det verkar också vara viktigt att samlingsledaren känner till barnens sångrepertoar och kan leva upp till barnets intentioner och tolkningar av sångkort. Under observationerna kunde tillfällen ses då barnen tappade intresse för att melodin tog en egen väg eller att den önskade visan inte kändes igen av samlingsledaren.
Ovanstående kan kopplas samman med vad Shier (2001) beskriver, att det är av vikt att på ett inbjudande sätt locka till samspel och kommunikation, och att de där får utrymme att beskriva sina tankar och idéer. Emilsson (2007) förklarar hur viktigt det är att personalen i förskolan är närvarande i barnens lek, med en närvarande vuxen möjliggör det för barnen att vara både delaktiga och att få inflytande i vardagen. Westlund (2011) beskriver ett arbetssätt som kan möjliggöra det för barnen att få inflytande under samlingen, vilket handlar om att ge barnen olika valalternativ. Med hjälp av dessa valalternativ får barnen en möjlighet att känna på att ta egna beslut.
Samlingsledaren frågar - Spindel! Är det någon som ropar i samlingen, en toddlare som sitter längst fram formar sina händer till en Imse vimse spindel rörelse och tittar på samlingsledaren och ler, samlingsledaren säger – Aah, du är också sugen på att sjunga om spindeln.
