• No results found

Stressorer och copingstrategier bland högskolestudenter

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Stressorer och copingstrategier bland högskolestudenter"

Copied!
23
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Stressorer och copingstrategier bland

högskolestudenter

Shinyar Ahmad och Valantina Dlor

C-uppsats i psykologi, HT 2020 Handledare: Wanja Astvik Examinator: Jonas Welander

Akademin för hälsa, vård och välfärd Avdelningen för psykologi

(2)

Stressorer och copingstrategier bland högskolestudenter

Shinyar Ahmad och Valantina Dlor

Studien syftade till att undersöka vilka stressorer högskolestudenter upplever samt vilka copingstrategier de använder för att hantera stressorerna. En kvalitativ metod användes där 12 intervjuer med högskolestudenter genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide som utgångspunkt. Deltagarna var högskolestudenter mellan 20–30 år. Alla deltagare studerade termin 3 och framåt. Studien visade att studenterna känner sig stressade av arbete i kombination med studier, höga krav, brist på emotionellt stöd, brist på instrumentellt stöd i form av att vara ifrån familjen, eget ansvar, parallella kurser med krockande krav och kommunikationsbrist mellan lärare och elev. Copingstrategier som studenterna använde sig av var planering och struktur, söka socialt stöd, icke studierelaterade aktiviteter och undvikande strategier.

(3)

Inledning

Stress bland högskolestudenter i Sverige förekommer i hög grad. En studie (SCB, 2007) om högskolestuderandes levnadsvillkor visade att tio av sju studenter upplever sig vara stressade. Stressen ledde till att tre av tio studenter hade sömnsvårigheter eller dåliga matvanor till följd av att exempelvis inte äta lunch. Studien visade även att en av fyra studenter led av huvudvärk eller magsmärtor (SCB, 2007). Folkhälsomyndigheten (2018) redogör för psykisk ohälsa hos högskolestudenter och beskriver två undersökningar som har genomförts för att undersöka psykisk ohälsa bland högskolestudenter. Resultaten av dessa två studier visar att det är en stor andel högskolestudenter som känner sig stressade, men även att de har symtom på depression, ångest, utmattning och oro över att inte kunna genomföra sina högskolestudier. Det har även visat sig att psykisk ohälsa i form av hög grad av stress och utmattning har lett till sämre resultat på studierna.

Att psykisk ohälsa bland högskolestudenter i form av upplevelser av stress är ett problem framkommer således genom tidigare studier. Avsikten med denna studie därför att undersöka vilka stressorer högskolestudenter upplever och hur de hanterar dessa stressorer.

Stress

Warnebring (2020) redogör för att varje individ kan uppleva stress på olika nivåer. Det finns vissa situationer där stress kan vara positivt och då utsätts individen för en balanserad och kortvarig stress, alltså en balans mellan personens kapacitet och de ställda kraven. Kortvarig stress kan vara positivt för individen eftersom det finns möjlighet att återhämta sig genom avkoppling och genom att lägga tid samt kraft på aktiviteter som inte är stressframkallande. Däremot när en person upplever stress under en längre tid, där det finns en obalans mellan krav och kapacitet är stressen ofta negativ och ohälsosam. Detta eftersom långvarig stress kan leda till svårigheter att återhämta sig och även till utmattningssyndrom (Warnebring, 2020). Stress påverkar inte en individ enbart psykiskt utan även fysiskt. Långvarig stress höjer risken för diabetes, nedsatt immunförsvar, hjärt- och kärlsjukdomar etcetera (Warnerbring, 2020). Den vanligaste orsaken till att individer upplever stress är att de upplever att kraven är för höga för dem att handskas med när deras kapacitet inte är på samma höga nivå som kraven (Eysenck, 2000).

Stressorer

Stressorer, enligt en av de första forskarna som klassificerade och förstod akademisk stress relaterat till livet som högskolestuderande, innebär händelser eller omständigheter som kräver justeringar bortom den dagliga belastningen (Ryan, 2009). Högskolestudenter kan mötas av olika stressorer som påverkar exempelvis deras välbefinnande, vilket flertalet forskningsstudier har visat ha en skadlig och försämrande effekt på studenters akademiska prestationer (Hamaideh, 2011; Mitchell, 2020).

Stressorer kan påverka både fysiskt samt psykiskt och för studenter är de vanligaste stressorerna relaterade till deras akademiska liv (Gray, 2018). Att börja studera på högskola kan bidra med olika stressorer, som gör att psykisk men också fysisk stress uppstår. Stress kan uppstå om studenten exempelvis behöver flytta från sin hemstad till en annan stad för att studera, separera från familj och skapa nya relationer i samband med start av högskolestudier(Damush, 1997). Det finns olika stressorer och dessa kan vara akademiska, ekonomiska och arbetsrelaterade, personliga, miljörelaterade, familjerelaterade, brist på socialt stöd och att börja på universitet samt kombinationen mellan det vardagliga livet och universitetslivet (Gray,

(4)

2018).Stressorer relaterade till studenters akademiska liv kan exempelvis vara mycket ansvar, att kämpa med att nå de akademiska kraven och att ha god förståelse för de krav som finns på akademisk nivå av undervisning. Det kan också handla om stressorer som uppstår då erfarenhet skall samlas in för att som student bland annat bli bekant med skolkulturen. Balans mellan arbete och hem, oro över tid och ekonomisk påfrestning samt högskolebetyg är likaså vanliga stressorer (Damush, 1997; Geng & Midford, 2015; Rao, 2013). I relation till ekonomisk påfrestning kan studenter uppleva ekonomisk stress och besluta sig för att arbeta vid sidan av studierna, vilket kan leda till ytterligare stressfaktorer då arbete och studier måste balanseras.

Det kan för studenter bli en utmaning att hantera förändringen från att studera på en lägre nivå till att studera på högskolenivå. Högskolestudenter kan också stöta på påfrestningar och stressorer om de exempelvis saknar sin familj eller vänner och lämnar det stödsystem de möjligtvis hade hemma, vilket i sin tur kan bidra till känslor av isolering och ensamhet. Dessa stressorer kan påverka studentens hälsa och akademiska prestation (Collins, 2018; Gray, 2018; Hamaideh, 2011). Samma kategori av stressorer och känslor kan uppkomma om stöd från familj saknas (Kolb, 2020). Ju fler och intensivare stressorerna blir, desto mer ökar den individuella nivån av stress hos studenten (Rao, 2013). Enligt Collins (2018) har det beskrivits att några vanliga stressorer upplevda av studenter är förändring i sociala aktiviteter, mer arbetsbelastning, arbeta med människor som studenten inte är bekant med, ändrade eller dåliga sömn samt matvanor och sämre betyg än väntat (Collins, 2018; Hamaideh, 2011). Fler stressorer för studenter kan vara rädsla för att misslyckas med studierna och tentamina, som i sin tur kan skapa stress och oro då betyget påverkas negativt. Det kan också leda till ångest inför framtiden och till brist på self-efficacy, alltså tro på deras egen självförmåga (Gray, 2018). Utbrändhet, det vill säga ett tillstånd av känslomässig utmattning och sämre prestationsförmåga kan bli ett resultat av mycket stress hos studenter. När arbetsbelastningen blir hög, misslyckanden med studierna sker och personliga samt ekonomiska svårigheter uppstår kan studenter enligt forskning överväga att avsluta sina studier (Gray, 2018). Ekonomiskt stressade studenter är enligt Kolb (2020) mer benägna till att ha högre skuld i studielån och kreditkort som i sin tur kan leda till att studenter som också arbetar, gör det längre eller fler timmar för att kunna betala tillbaka skulderna. Detta kan leda till fler stressorer då mer arbete på grund av ekonomisk påfrestning kan bidra till sämre akademisk prestation, detta på grund av exempelvis tidsbrist för studier. Detta kan leda till ökad sannolikhet att studenter avslutar deras högskolestudier innan examen (Hamaideh, 2011).

Att vara ifrån familjen, bli pressad av skolkamrater, ha höga förväntningar om högskolelivet, känna frustration och ha det svårt med att hantera högt studietempo är enligt Hamaideh (2011) några av de vanliga stressorer studenter upplever. Vidare skriver författaren att många skoluppgifter, oklara uppgifter, konflikter med lärare och obekväma miljöer som exempelvis klassrummet är olika källor till stress. Författaren beskriver även att dåliga förhållanden med klasskamrater och familj, ohälsosamma vanor och ensamhet kan höja stressnivån hos studenter (Hamaideh, 2011). Att arbeta med okända individer, behöva söka jobb för att kunna klara sig ekonomiskt, att ha missat flertal föreläsningar eller inlämningar, ändra utbildningsinriktning från exempelvis ett program till ett annat, att behöva studera samma kurs åter igen på grund av otillräckligt betyg, att ha omtentor och konflikt med lärare eller examinator är alla stressorer hos studenter enligt Collins (2018).

För att studenter ska ha råd att betala hyra och försörja sig under studietiden får studenter i Sverige, som studerar heltid år 2020, både bidrag och möjligheten till att ta CSN- lån. Summan ligger på 3292 kronor i bidrag och 7568 kronor i lån sammanlagt blir 10 860 kronor. Alltså har studenter rätt att erhålla upp till 10 860 kronor att klara sig på under en månad (CSN). Vissa kan uppleva att det inte räcker till och därav söker jobb vid sidan om studierna som i sin tur kan tänkas medföra stress.

(5)

Coping

När högskolestudenter upplever hög stress kan det leda till att de försöker hantera stressen via olika copingstrategier. Några exempel på en sådan strategi kan vara att söka socialt stöd, börja med att träna och utföra olika fysiska aktiviteter etcetera. Hög stress kan även leda till att studenter försöker kontrollera deras upplevda stress genom att tillämpa olika studietekniker för att vara effektiva och hinna med så mycket som det går, på så kort tid som möjligt. Hur studenter hanterar stressorer beror på vad för slags stressorer de upplever, hur viktiga dessa stressorer är samt deras egen hälsosamma och känslomässiga tillstånd där exempelvis stressen kan upplevas värre om personen redan är ledsen eller förvirrad (Hamaideh, 2011).

Hanteringen av stressorerna utförs med hjälp av copingstrategier, vilket enligt Isyanov (1999) definieras som de kognitiva och beteendemässiga ansträngningar vi människor gör för att bemästra, tolerera eller förminska externa samt interna krav omkring oss. De olika användbara copinsgtrategierna för studenter som beskrivs av Rao (2013) är avslappnande tekniker,

rådgivning, träning för att bygga upp bättre fysisk förmåga, ha stöttande vänner, sätta upp realistiska mål, att förvänta sig några misslyckanden samt att stå ut med att bli frustrerad.

Coping beskrivs vara en skiftande process där människan behöver förlita sig på olika strategier då situationen de befinner sig i förändras. Lazarus & Folkman (1984) redogör för att det finns två kategorier av copingstrategier och dessa är problemfokuserad och emotionsfokuserad coping. Hanteringsstrategierna fyller enligt Lazarus & Folkman (1984) och Mitchell (2020) två funktioner. Den första funktionen är hantering eller förändring av förhållandet som är källan till stress som personen befinner sig. Funktion två är reglering av stressfyllda känslor, att försöka förbättra känslorna som uppstår med stressoren. Problemfokuserad coping handlar om kognitiva insatser för problemlösning och beteendestrategier för att ändra eller hantera grunden till problemets uppkomst. Detta sker exempelvis då en person inför åtgärder som i att öva ett tal innan det talet hålls inför publik, som exempelvis klasskamraterna (Mitchell, 2020). Det sker också exempelvis då en person utför en handlingsplan och följer den som svar på stress eller kämpar för det som eftersträvas av hen trots att personen befinner sig i situationer som är utmanande. Emotionsfokuserad coping handlar om kognitiva och beteendemässiga ansträngningar som används för att minska eller hantera känslomässiga nödlägen och känsla av oro. Detta kan enligt Mitchell (2020) ske då strategierna inkluderar avslappningstekniker som har i syfte att minska emotionell stress. Detta kan också enligt Isyanov (1999) exempelvis ske då en person som vill försöka glömma en stressfylld upplevelse eller accepterar sympati från andra istället för att hantera en stressor. Människor har en tendens att använda problemfokuserade och känslomässiga strategier för situationer kring arbete, familj eller hälsa där problemfokuserad coping relateras mer till arbete och emotionsfokuserad coping till hälsa medan familj inte har ett tydligt sammanhang med någon kategori utan kan relateras till båda problemfokuserade och känslomässiga coping (Lazarus & Folkman, 1984). Forskare har identifierat och påvisat att copingstrategierna som används av studenter som en reaktion på stressorer kan bilda tre kategorier (Collins, 2018). Problemfokuserad coping används då det handlar om att lösa problem, aktiv känslomässig coping används då studenten exempelvis klagar och undvikande-emotionell coping används i form av förnekelse (Collins, 2018).

Hamaideh (2011) redogör för den så kallade Transactional model of stress and coping som är en modell som utgår ifrån att individen och miljön påverkar varandra. Enligt

Transaktionsmodellen uppfattas en situation som stressande beroende på i vilken grad situationen upplevs som utmanande eller hotande. Om en situation upplevs som utmanande kan det resultera i att individen hanterar det på ett positivt sätt i form av att till exempel studera hårdare. Däremot, om en situation som exempelvis en salstentamen uppfattas som

(6)

hotande kan det resultera i att individen hanterar det på ett negativt sätt i form av till exempel undvikande, inget engagemang, klagomål eller förnekelse (Giancola, 2009; Hamaideh, 2011).

Enligt Transaktionsmodellen består varje händelse som upplevs som stressande av tre processer. Dessa tre processer är primära bedömningar (appraisals), sekundära bedömningar och adaptiv coping. När en individ upplever sig stå inför en stressor bedömer personen huruvida händelsen är stressande eller inte och detta kallas för primär bedömning. När individen har genomfört granskningen går personen vidare till en sekundär bedömning som innebär att individen bedömer vilka resurser och valmöjligheter det finns för att hantera situationen. Vidare, som det sista steget i processen, använder individen sig av adaptiv coping som innebär att olika copingstrategier regleras och balanseras (Folkman & Lazarus, 1984). Att brista i att kunna hantera stressorer effektivt beskrivs leda till allvarliga professionella samt personliga konsekvenser (Giancola, 2009; Hamaideh, 2011).

Stress och coping bland högskolestudenter

Welle & Graf (2013) redogör för en studie som har utförts för att undersöka vilken effekt olika vanor och copingstrategier, som studenter använde sig av vid stress, har på studenter. Studien som omfattade 495 studenter visade att ju äldre studenterna var desto färre stressorer upplevde de, med andra ord hade yngre studenter högre grad av stress än äldre studenter.

Resultatet (Welle & Graf, 2013) visade att 87,4% upplevde att höga prestationskrav var en stressor, 73,6% kände sig stressade av att börja högskolan och 68,4% berättade att förändring av levnadsvillkoren var en stressor. Majoriteten av alla deltagare, 94,8%, nämnde att de upplevde stress av att deras sömnvanor hade förändrats. Det fanns även sociala faktorer som orsakade stress där 64,9% rapporterade att en stressor var att de inte hade tiden till att umgås med sin familj i lika stor utsträckning som de ville och 42,3% hade svårigheter med att komma överens med rumskamrat(er). En stor andel, 71,2%, rapporterade att de kände allmän trötthet, 76,9% upplevde sig vara väldigt trötta och överansträngda och 76,7% upplevde sömnsvårigheter.

Resultatet (Welle & Graf, 2013) visade att de mest effektiva copingstrategierna som studenterna använde ledde till känsla av kontroll över sitt personliga liv. Copingstrategier som hade koppling till den sociala delen av livet var att och ha bra stöd från omgivningen, ha goda sociala relationer och regelbunden kontakt med familj. Att söka stöd via de sociala relationerna var inte de enda som visade sig vara effektivt, utan resultatet visade också att copingstrategierna som syftade till att ta hand om sin fysiska hälsa var ett bra sätt att hantera stressorer. Några copingstrategier som kan kopplas till fysiska hälsan var att sova cirka åtta timmar, träna regelbundet samt ha en bra kost. Resultatet visade att den minst effektiva copingstrategin var att hantera stressorer med exempelvis alkohol.

Hamaideh (2011) redogör för en enkätstudie som genomfördes för att undersöka stressorer och reaktioner på stressorer hos högskolestudenter. Studien som omfattade 877 deltagare visade att de största gemensamma stressorerna var relaterade till självpåtagna stressfaktorer som till exempel tävlingsinstinkt och att studenterna kände ett behov av att vara omtyckt av alla. Andra gemensamma stressorer var press, alltså att studenterna kände sig pressade till att få bra betyg och att de upplevde att det var för mycket att göra under kort tid. Den minst gemensamma stressoren var upplevelsen av förändring. Studiens resultat visade även hur studenterna reagerade på stressorerna. Det visade sig att kognitiv respons var den största gemensamma reaktionen på stress som innebar att studenterna fick en tankeställare vilka copingstrategier som var mest effektiva eller inte. Den andra mest gemensamma reaktionen var känslomässig reaktion som känslor av rädsla, oro och ilska. Den minst gemensamma reaktionen var beteendemässig och fysiologisk respons.

(7)

Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att undersöka vilka stressorer högskolestudenter upplever samt vilka copingstrategier de använder för att hantera stressorerna. Därav formades frågeställningarna till följande:

- Vilka stressorer upplever högskolestudenter i samband med studierna?

- Vilka copingstrategier använder högskolestudenter för att hantera stressorerna?

Metod

För möjligheten att undersöka stressorer och copingstrategier hos högskolestudenter i samband med högskolestudier bedömdes kvalitativ metod som lämplig, då intervjuer ger möjligheten till att undersöka upplevda stressorer och användbara copingstrategier på djupet hos de deltagande högskolestudenter. Besvarandet av studiens frågeställningar kräver en undersökning av upplevelse, förståelse, erfarenhet, känslor och subjektiva åtgärder utifrån dessa aspekter som kan samlas in genom just en kvalitativ metod. Därav bedömdes kvalitativa intervjuer vara mer lämplig än exempelvis kvantitativa enkäter. Kvale & Brinkmann (2014) menar att det med hjälp av intervjuer som en form av datainsamlingsmetod är möjligt att få en förståelse för subjektiva perspektiv, erfarenheter och ställningstaganden.

Urval och deltagare

Syftet med studien var att undersöka stressorer och copingstrategier hos högskolestudenter, vilket innebär att högskolestudenter är givna deltagare för undersökningen. Urvalskriteriet som var relevant för studiens syfte var att deltagarna skulle ha studerat minst två terminer. Detta för att respektive deltagare skulle haft möjligheten att uppleva och samla på sig erfarenheter kring högskolestudier och livet som högskolestudent. Deltagarna rekryterades genom tillgänglighetsurval och snöbollsurval (Langemar, 2008). Det innebär att de högskolestudenter som var tillgängliga, alltså de studenter som fanns i vår bekantskap, fick förfrågan om att vara med i undersökningen och därefter rekommenderade de potentiella deltagarna andra studenter som skulle passa in i kriterierna för studien. Rekrytering av deltagare skedde genom ett telefonsamtal där de fick kort information om studiens syfte och därefter e-postades det ut ett missivbrev till respektive deltagare. Missivbrevet innehöll kort information om att studien gjordes för en c-uppsats i psykologi och att studiens syfte var att undersöka stressorer och copingstrategier hos högskolestudenter. Här informerades även om att studien genomförs i enlighet med Vetenskapsrådets (2011) forskningsetiska principer.

Deltagarna studerade i olika städer, skolor och utbildningar samt hade varierande ålder, kön, bakgrund och erfarenheter. Sammanlagt blev det tolv deltagare som deltog i studien, varav fyra män och åtta kvinnor. Deltagarna var mellan 20–30 år med genomsnittsålder på 23,8 år och standardavvikelse på 2 år. Alla deltagare läste termin tre och framåt. En deltagare studerade till djurskötare, tre deltagare studerade till socionom, två deltagare studerade till sjuksköterska, två deltagare studerade till röntgensjuksköterska, två deltagare studerade till jurist och resterande två deltagare studerade till civilekonom. Det var åtta av deltagarna som flyttade till en annan stad för studierna.

(8)

Genom en intervjuguide är det möjligt att innan intervjuerna kunna formulera och strukturera upp frågor med fokus på att generera data som kan ge studiens frågeställningar ett svar. Intervjufrågorna formulerades och strukturerades med hjälp av en semistrukturell metod då det, med hänsyn till Kvale och Brinkman (2014), ansågs vara den lämpligaste metoden för anpassandet av frågorna till att ge svar på frågeställningarna med utrymme för följdfrågor.

Den empiriska datainsamlingen hade ett induktivt tillvägagångssätt som grund där trattekniken användes vilket innebar att öppna frågor ställdes inledningsvis och sedan följdes upp med mer specifika riktade frågor. Frågorna i intervjuguiden var uppdelad i tre delar. Första delen var bakgrundsfrågor, andra delen innehöll specifika frågor om stress och copingstrategier och tredje delen var en lista med specifika frågor om olika stressorer hos högskolestudenter som framkommit från tidigare forskning. Intervjuerna började med en kort presentation om studiens syfte och de vetenskapliga etiska riktlinjerna (Vetenskapsrådet, 2011). Den första frågan som ställdes var en bakgrundsfråga som var formulerad “Berätta lite om dig själv” och i den frågan ingick frågor om ålder, kön, utbildningsprogram, högskola etcetera. Efter det ställdes det frågor som exempelvis “Vad innebär stress för dig?” och “Vad får dig att känna dig stressad i samband med högskolestudierna?”. Frågor kring copingstrategier ställdes också, exempelvis frågan “hur hanterar du stressorerna?”. Intervjun avslutades med frågan “Har du något mer du vill tillägga som du upplever att jag har missat att fråga om?”. Under intervjuernas gång ställdes väsentliga frågor där det passade för att få djupare förståelse, ge deltagarna en möjlighet till att utveckla sina svar ytterligare samt samla in relevant data. Under intervjuerna eftersträvades ett empatiskt, icke-dömande och intresserat förhållningssätt för att skapa förutsättningar för deltagarna att känna sig bekväma med att dela med sig av sina upplevelser samt erfarenheter. Intervjuerna varade mellan 30–45 minuter. Samtliga intervjuer transkriberades och det utskrivna materialet omfattar totalt 93 sidor text.

Procedur

Denna studie utfördes med hjälp av Kvales sju olika stadier för en intervjustudie (Kvale & Brinkmann, 2014). De sju steg som följdes var tematisering, planering, intervju, utskrift, analys, verifiering och rapportering. Med hänsyn till steg två beslutades det om urvalsgrupp, metod, studiens syfte och tidsram för studiens upplägg. Vidare lästes artiklar och information kring studieområdet för att berikas med kunskap och få förståelse för området innan skrivandet. Det var genom läsning av tidigare skrivna artiklar och litteratur som förförståelsen för problemområdet bildades, som var av vikt för att kunna påbörja skrivandet. Litteraturgenomgången gav en bred uppfattning kring studieområdet och definitioner av de mest väsentliga begrepp inom undersökningsområdet. En litteraturgenomgång skedde kontinuerligt med kravet på att artiklarna som söks efter samt används skall ha granskats och godkänts av forskare tillhörande samma studieområde, vilket också benämns som peer-reviewed. Litteraturgenomgången inför skrivandet av studien var också av vikt för framtagandet av studiens intervjuguide med dess frågor (Ahrne & Svensson, 2015). Psycinfo användes vid sökandet av trovärdiga, peer-reviewed artiklar som är betydelsefulla för studiens datainsamling. Detta är i sin tur också av vikt för analysen av studiens resultat, likaså för intervjuguiden och de tillhörande frågorna (Fejes & Thornberg, 2015; Ahrne & Svensson, 2015).

Intervjuerna som genomfördes började med en kort presentation om studiens syfte och de vetenskapliga etiska riktlinjerna som gäller deltagarnas rättigheter med medverkandet (Vetenskapsrådet, 2011). Sedan frågades det efter samtycke till att spela in intervjun för att sedan transkribera och analysera materialet. Deltagarna fick ingen kompensation för deras deltagande.

(9)

I denna studie har en tematisk analys med en induktiv metod använts. En tematisk analys används i studier för att kunna identifiera, analysera och påvisa samband i form av olika teman som hittas i transkriberingarna. Det innebär att finna teman att bilda kategorier av för att vidare kunna analysera utifrån de, vilket användes eftersom denna studies analyssteg anses stämma överens med metoden. Braun & Clarke (2006) beskriver just detta utifrån sex steg för en tematisk analys, vilket användes för den tematiska analysen i denna studie. Första steget handlar om att noga läsa och förstå det material som samlats in för att se betydelser och relationer, vilket har följts genom att all transkribering noga skrivits ned och lästs flera gånger för att se dessa. Steget efter detta är att framställa koder och samla in material till väsentliga grupper, identifiera koder och belysa den mest primära informationen som är av vikt för studiens resultat. Under detta steg har det insamlade materialet lästs och centrala begrepp samt meningar, som visar på möjliga mönster, har funnits ur det och färgmarkerats. Under steg tre som handlar om att finna teman, har de funna koderna i transkriberingarna placerats in i tillhörande teman. Här diskuterades det kring relationen mellan de koder och teman som funnits, som i sin tur skapade huvudteman och subteman (Braun & Clarke, 2006). Teman som identifierades angående frågeställningen om stressorerna var (1) Ekonomisk begränsning, (2) För höga krav, (3) Brist på socialt stöd, (4) Vara ifrån familjen, (5) Eget ansvar, (6) Parallella kurser med krockande krav och (7) Kommunikationsbrist mellan lärare och elev. Vad beträffar studiens andra frågeställning om copingstrategier identifierades fyra teman (1) Planering och struktur, (2) Söka socialt stöd, (3) Avstressande åtgärder och (4) Undvikande strategier.

Dessa teman skapades ur det som tydligt var centralt, både utifrån kodningen av transkriberingarna och deltagarnas berättande. Likaså blev de identifierade eftersom de kunde bedömas ge tydliga svar på frågeställningarna. Nästa steg, alltså steg fyra, handlar om att se över de teman som framställts och om det är möjligt att kombinera vissa av dem. Likaså handlar det om att granska att de kan förstärkas, exempelvis av tillräckligt med material i form av citat i resultatdelen från transkriberingarna, vilket gjordes under den kontinuerliga genomgången av transkriberingarna. Under steg fem handlar det om att benämna teman, att välja ett namn som koncist beskriver historien bakom skapandet av just det temat (Braun & Clarke, 2006). Detta har följts då benämningarna ger en tydlig beskrivning på vad innehållet kommer att vara, utifrån det insamlade materialet som deltagarna bidragit med. Vidare i processen, under samma steg, valdes det de funna och bekräftande citat till varje tema och subtema som avslutades med att följa steg sex som är att framställa rapporten. För validering tillämpades så kallad dialogisk intersubjektivitet. Det innebär att ett rationellt och kritiskt samtal mellan forskare kring det som undersöks sker (Kvale & Brinkmann, 2014). Detta innebar i denna studie att vi genom hela analysarbetet var för sig och gemensamt, kritiskt granskade och diskuterade validiteten i tolkningar av data och formandet av teman.

Resultat

Resultatpresentationen struktureras efter studiens två frågeställningar där vi inledningsvis beskriver vilka stressorer studenter upplever i samband med högskolestudierna för att därefter beskriva vilka copingstrategier studenter använder för att hantera stressorerna. Teman illustreras med hjälp av utvalda citat, som i vissa fall genomgått smärre språklig redigering med syftet att öka läsbarheten, dock utan att ändra meningen i det sagda.

(10)

Analysen av data för att besvara frågan om vilka stressorer studenter upplever i samband med studier och livet som student, resulterade i identifiering av temana: Arbete i kombination med studier, För höga krav, Brist på emotionellt stöd, Brist på instrumentellt stöd i form av att vara ifrån familjen, Eget ansvar, Parallella kurser med krockande krav samt Kommunikationsbrist mellan lärare och elev. I det följande beskrivs dessa teman mer ingående.

Arbete i kombination med studier. För högskolestudenter kan ekonomin vara en faktor till

stress, detta på grund av att studenter bland annat behöver investera i litteratur och betala bostadshyra och andra levnadsomkostnader. Studenter som har flyttat från familjen till en annan stad där de exempelvis bor i en studentlägenhet behöver betala hyra varje månad, därav kan CSN-bidrag vara ett bra alternativ att ansöka om. Dock upplevde majoriteten av deltagarna att CSN-bidraget inte var tillräckligt för att betala det nödvändigaste som är hyra, mat, busskort eller bensin samt litteratur. Det beskrevs av några deltagare vara anledningen till att de arbetar medan de studerar eftersom de behöver mer pengar till att klara sig ekonomiskt under studietiden, vilket också leder till stress hos dem på olika vis. En deltagare förklarade:

Sen såklart är det jobbigt att klara sig ekonomiskt då mitt jobb inte ger bra betalt, jag inte vill be om pengar från familjen, CSN-bidraget inte räcker till, böcker och busskort är dyrt, jag inte vill ta lån och har heller inte har tid att arbeta med två olika jobb. Så ekonomin är ett av de största problemen som ger mig stress, väldigt mycket stress (R2).

Att arbeta vid sidan av studierna kan vara positivt om man vill komma bort från studierna och bryta av med någon annan aktivitet. Dock beskrevs det av några deltagare istället vara ett måste om de skall kunna fortsätta studera utan ekonomiska begränsningar. Att känna behovet av att behöva arbeta medan man är student kan vara mycket påfrestande eftersom det bland annat leder till fysisk och psykisk utmattning, men också till mindre tid för studierna. Om man dessutom som student väljer att inte ta CSN-lån för att exempelvis inte behöva arbeta, kan det som en deltagare uttryckte leda till mer stress då återbetalning av lånet måste ske. Deltagaren uttryckte:

Jag brukar planera min ekonomi för att minska stressen och tänka på vad jag kan göra, till exempel om jag kan arbeta med något annat också eller om jag helt enkelt får söka lån och behöva stressa över att kunna betala tillbaka det sen. Jobbig situation men jag får tänka på det (R1).

För höga krav. Relationen mellan stress och en högskolestudents tro på sig själv kan bland

annat förklaras genom att den stress som upplevs kan påverka prestationen i skolan, viljan till att fortsätta kämpa och uppfattningen om en själv som person. Att ha för höga krav på sig själv samtidigt som högskolekraven är högre än exempelvis gymnasiekraven, beskrevs skapa stress hos deltagarna som i sin tur påverkade deras självförtroende. Dock var det för deltagarna högskolekraven som upplevdes som mest påtagliga. Kring detta uttryckte en deltagare:

Oftast är det på grund av att kraven är höga som stress finns, att man måste nå dessa krav för att ens kunna ta sig vidare i sin utbildning, att man kan behöva gå om flera kurser för att man fått underkänt och liksom saker som kompletteringar på uppgifter. Högskolan och allt om plugget tar tid, tålamod, energi och sänker ärligt talat mitt självförtroende eller om man nu säger förmåga, det är så tråkigt liksom (R4) Vidare uttryckte en annan deltagare kring kraven som stressor:

(11)

Jag blir ju stressad av att inte klara av uppgifter, att ligga efter i kurser, göra omtentor och att behöva omregistrera mig på kurser som jag behövt göra sammanlagt tre gånger nu. Det är stressigt att behöva gå om, plugga på nytt, läsa samma saker flera gånger men ändå inte klara sig (R3).

Det beskrevs av flera deltagare att för höga krav, enligt deras upplevelse, leder till att de blir stressade och då påverkas negativt när det väl skall kämpas vidare med studierna och att inte ge upp studentlivet. Högskolekraven kan vara olika beroende på program eller kurs men oavsett inriktning är det högre krav än lägre utbildningsnivåer som gymnasiet, vilket för många nya studenter kan vara en stor förändring. En deltagare beskriver hur kraven vid högskolestudier inledningsvis uppleves som extremt stressande och att stressen att klara av studierna är fortsatt hög:

Högskolemiljön och kraven är väldigt höga som faktiskt satte mig i chock till en början, men även nu när jag studerat cirka 2 år så är jag lika stressad för att klara mig. Det är stressigt att klara tentor, omtentor, uppgifter och seminarier som hela tiden finns på schemat att göra och det är ännu mer stressigt att få bra betyg och slippa göra om (R1).

Brist på emotionellt stöd. Att som högskolestudent inte få stöd under studieperioden är en

markant stressor enligt deltagarna. Stöd från familj eller andra i ens närhet är under studierna uppskattat men bristen beskrevs specifikt av en deltagare genom att berätta att ”Ingen i familjen eller min lilla vänkrets kan heller hjälpa mig då ingen har studerat på avancerad nivå, liksom högskolenivå, så att inte få stöd från dem är också jobbigt” (R3). Att inte bli stöttad under den tid som studierna pågår beskrivs leda till att motivationen minskar, förståelsen för uppgifter brister, känslan av att någon förstår ens stressfyllda situation saknas och att de uppsatta kraven blir svåra att uppnå om stöd inte finns från lärare. En deltagare uttryckte hur bristande stöd från lärare blir en allvarlig brist:

Det har hänt att jag verkligen saknat stödet från lärare, känt mig så vilse och inte fått stöd från läraren som faktiskt ska vara där för en under dennes egna kurs eller program. Det är ju liksom ett ansvar, läraren måste ju vara stöttade och hjälpa till, inte bara sätta betyg och hålla föreläsningar. Saknar hur det var på gymnasiet nu när jag berättar om stöttande lärare, där var det aldrig såhär som nu. Då kunde jag faktiskt ”make it work” och klara mig (R1).

En annan deltagare beskrev specifikt stödet från familj och vänner som bristande, vilket gjorde det svårare att känna sig stöttad som i sin tur skapade en inre stress. Deltagaren sade:

Nej, jag tycker helt ärligt inte att vänner och familj stöttar mig tillräckligt men det handlar bara om att de inte kan förstå vad jag går igenom. Jag respekterar det och kan inte kräva att alla ska ”gå i mina skor”, men jag hade faktiskt velat ha mer stöd från specifikt lärare och vänner. Familjen är som dem är, jag får acceptera det. Jag hade definitiv blivit lyckligare och mindre stressad av att höra någon i min närhet förstå mig eller erbjuda mig hjälp (R2).

Brist på instrumentellt stöd i form av att vara ifrån familjen. Att flytta ifrån hemstaden och

lämna familjen för att börja studera på högskolan är vad många studenter behöver göra, exempelvis om hemstaden inte har en egen högskola eller ett specifikt program att läsa. Att till exempel flytta till en ny stad, bo ensam i en studentlägenhet och ta ansvar för sådant som man

(12)

tidigare inte behövt tagit ansvar för hemma hos familjen kan vara en stor förändring. En av deltagarna uttryckte:

Sen angående stressen så kände jag en press redan från början då jag flyttade till Örebro från min hemstad, bort från familjen och all trygghet jag hade till att sen bo ensam. Det var extremt ensamt och tufft i början men jag har blivit van nu. Det har varit mycket ansvar för mig sen dess liksom, både kring studierna men också för att kunna leva och bo tryggt. När jag började studera var det mest press och ansvar jag kände eftersom jag var utan vänner och familj på en ny plats, ny miljö med nya regler att följa för att klara mig. Det var direkt mycket plugg, nya regler, nya sätt att studera, fler krav, både psykiskt och fysiskt tufft att liksom anpassa sig efter det nya högskolelivet (R1).

Att flytta hemifrån kan enligt deltagarna leda till att man upplever stress och frustration då det krävs mycket ansvar medan hen studerar på högskolan. Det kan handla om att hitta studentbostad att bo i, betala hyra, handla mat, tvätta kläder och annat som är tids- och energikrävande. Detta i samband med högskolestudier kan enligt deltagarna leda till stress eftersom det bland annat är tidskrävande men också kräver disciplin och mycket ansvarstagande, vilket redan är vad som krävs för studenten att klara av studierna och därför adderar dessa till stressen. Att dessutom behöva vara ifrån stödet som familjen kan ge är också bidragande till stressen hos studenten, då familjen för många är en trygghet och ses som stöttepelare under studieperioden. Att vara ifrån dem kan därav leda till känslan av ensamhet, stress, upplevelsen av att vara icke-förstådd och liknande som negativt kan påverka studenten.

Eget ansvar. Som högskolestuderande är det mycket eget ansvar. Man ska se till att man är

förberedd inför kursstart och ha koll på vad som behöver göras. Alla deltagare nämnde att de upplever att det är mycket eget ansvar när det handlar om att garantera att man har all kurslitteratur samt att man läser de kapitel man ska läsa inför respektive föreläsning, seminarium, inlämningar och tentamen. De menar på att det är mycket eget ansvar eftersom man behöver studera mycket på egen hand, då det är mycket läsande. Kring detta uttryckte en deltagare:

I gymnasiet använde man inte böckerna lika mycket utan det var liksom bara när man ska leta efter svar på frågor men nu i högskolan har man flera böcker som man ska läsa och flera kapitel som man ska läsa innan föreläsning. Alltså det blir mycket eget ansvar för du själv ska ta reda på vilka böcker du behöver och sen vänta tills studiehandledningen kommer så du kan se vilka kapitel du ska läsa. Det finns liksom ingen lärare som säger åt dig utan du ska lösa allt själv och sen när man får uppgifter så ska man sitta efter föreläsningar och jobba med uppgifterna ensam eller med klasskamrater. Man arbetar liksom inte under lektionstid utan det är mycket efter lektionstid (R8).

Parallella kurser med krockande krav. När man studerar på högskola är det inte alltid man

läser en kurs i taget, utan ibland läses två eller fler kurser parallellt. För deltagarna upplevs detta vara en stressor då det blir mycket mer att göra på en och samma gång. En deltagare beskrev det på följande sätt:

Liksom det blir för mycket att ha flera kurser samtidigt. Det är redan mycket när man bara har en kurs och man blir väldigt stressad av allt man har på en kurs så tänk dig flera kurser samtidigt. Även om det är kurser som har en koppling till varandra

(13)

så blir det mycket mer att göra på en och samma gång. Jag blir jättestressad av det och inte bara för att det är flera kurser samtidigt utan för att det blir mycket mer att ha koll på (R7).

Samma deltagare nämnde att det blir stressande om det sker dåligt samarbete mellan lärarna eftersom det förekommer att de får uppgifter från parallella kurser under samma tidsperiod. Deltagaren uttryckte sig på detta vis:

Jag tycker att lärarna inte har bra samarbete för ibland får vi liksom uppgifter från två kurser som vi läser parallellt samtidigt liksom de tar inte hänsyn till att vi studerar flera kurser samtidigt och det blir väldigt stressande för då har man liksom två uppgifter att ha koll på och man ska samla information och fakta från olika kurser och det blir bara en stor smet av det hela liksom. Om lärarna samarbetade bättre och planerade så att vi skulle kunna få en uppgift i taget hade det underlättat så mycket (R7).

Inom vissa utbildningar ingår även praktiska moment. Deltagarna berättade att de, när de har en praktisk kurs, oftast också har teoretiska uppgifter samtidigt. Med det menade de att dem under deras praktik får skrivuppgifter som skall utföras. Det upplevde deltagarna som stressande eftersom det blir mycket att göra. De berättade att de blir stressade under praktikens gång eftersom de tänker på att de har inlämningar att skriva, vilket blir för mycket för dem att hantera samtidigt. De kan inte ha deras fulla fokus på praktiken eftersom inlämningsuppgifterna tar det största fokuset.

Kommunikationsbrist mellan lärare och elev. Kommunikation mellan en högskolelärare och

en högskolestudent sker oftast via epost. När man som student kommunicerar med en lärare via epost tar det oftast tid för att få respons då läraren även har andra elever i andra kurser. En deltagare uttryckte kommunikationsproblemen via epost på följande sätt:

Alltså när man ska kontakta läraren så tar det oftast tid innan man får svar och ibland blir det också missförstånd för liksom det är lätt att missförstå via mejl. Det bästa är att bra “face to face” så man kan få svar direkt och så att man förstår varandra bättre. Men när kommunikationen sker via mejl så blir det oftast så att man inte får lika utförligt svar som man behöver och då ska man mejla igen och be om mer utförligt svar och på det sättet dröjs det ut (R6).

Copingstrategier

Analysen av data för att besvara studiens andra frågeställning om vilka copingstrategier studenter använder för att hantera stressorerna visade tre typer av copingstrategier som benämndes: Planering och struktur; Söka socialt stöd, Icke studierelaterade aktiviteter samt Undvikande strategier.

Planering och struktur

.

Detta tema innefattar att hantera stress genom att planera sin tid. Med detta menas att strukturera upp alla uppgifter som ska göras, när de ska vara klara och därefter planera vilka dagar och hur mycket tid som ska läggas på respektive uppgift. Denna copingstrategi använde majoriteten av deltagarna för att känna sig mindre stressade och för att ha koll på alla skoluppgifter. En deltagare förklarar det på följande sätt:

(14)

Jag försöker att planera plugget. Det har jag lärt mig nu att det funkar att man planerar sina dagar på vad man ska göra så man inte blir stressad och gör allt sista minuten. Jag börjar liksom med att strukturera upp allt jag har att göra, alla skolarbeten och sen räknar jag ut hur många dagar jag har på mig till varje uppgift och efter det planerar jag min tid liksom vilka dagar jag ska göra vad och hur mycket tid jag ska lägga och när jag ska vara klar (R11).

Söka socialt stöd. När det kommer till socialt stöd finns det flera kategorier som innefattas i

temat. Det som deltagarna nämnde var stöd från familj, vänner, klasskamrater och lärare. Vissa deltagare nämnde att de känner att klasskamraterna och vänner som också studerar på högskola var de som gav mest effektiv socialt stöd. Deltagarna nämnde att föräldrar och syskon som inte studerar eller har studerat på högskola i Sverige inte kunde förstå den stora påfrestningen och stressen som deltagarna upplevde i samband med högskolestudierna. Deltagarna upplevde därav att de som är i samma situation, alltså klasskamrater och bekanta som studerar, gav bäst emotionellt stöd i form av att de visade förståelse för vad deltagarna går genom. Det fanns även vissa deltagare som berättade att klasskamraterna delade med sig av sin känsla av stress och att det gav en lugnande effekt, eftersom man upplever sig vara i samma situation och kämpar tillsammans. Det upplevdes som en copingstrategi, att dela med sig av den upplevda stressen. En deltagare poängterade betydelsen av socialt stöd från studiekamrater för att hantera stressen bättre:

Jag känner att jag måste vända mig till vänner när jag känner mig stressad av plugget för att liksom kunna hantera stressen, i alla fall dem som går samma utbildning som mig. Vi har ju en liten grupp på messenger och där skriver vi alltid så här lite grann våra klagomål eller luftar ut våra till bekymmer till varandra. Vi håller med varandra när något stressigt händer eller när någon av våra föreläsare inte varit tydlig eller nånting, då brukar vi skriva till varandra och det är skönt att prata med någon som håller med en och har samma problem för då kan man liksom hjälpa varandra och det gör vi jätteofta. Det är ju för att dom är i samma sits som mig, de pluggar det jag pluggar, dem vet exakt vad jag går genom. Det är inte samma sak att snacka med familj om plugget för min familj förstår ju inte det jag pluggar exakt och hur mycket jag har att göra på kort tid (R7).

Det finns olika sätt att studera på, vilken studieteknik som är mest effektiv är individuellt. Vissa tycker att de kan fokusera bättre när de exempelvis studerar ensamma medan andra tycker att det fungerar bättre när de studerar med andra. Som student har man tillgång till kurslitteratur, föreläsningar, gamla tentamina etcetera. Deltagarna nämnde att deras mest effektiva studieteknik är informationsstöd och intrumentellt stöd i form av att studera tillsammans med andra klasskamrater där de tillsammans går genom föreläsningarna, kurslitteraturen samt gör dokument med information från kurslitteratur och föreläsningar. Dessa anteckningar som skrivs är kring det som de anser vara väsentligt inför olika moment. Samtidigt som de hjälper varandra att förstå informationen genom att utföra det tillsammans. Studenterna berättade även att de diskuterar mycket kring vad de får lära sig under föreläsningarna. De upplevde att de förstår mycket bättre genom att diskutera med varandra.

Icke studierelaterade aktiviteter. Det som framkom som avstressande åtgärder var fysisk

aktivitet, att umgås med nära och kära såsom familj och vänner samt att fokusera på annat än studierna. Vissa deltagare nämnde att en avstressande åtgärd är att ta en promenad för att koppla bort studierna som orsakar stress. En deltagare beskrev det på följande sätt:

(15)

När jag känner att jag är stressad av plugget brukar jag ta en lång promenad bara för att liksom slappna av och koppla bort all plugg och bara få andas ut lite. Det ger mig energi till att ta nya tag när jag väl kommer hem efter promenaden och det gör mig mindre stressad för jag tar liksom ut min stress under promenaden (R8).

Somliga deltagare berättade att de brukar spendera lite tid med nära och kära för att kunna slappna av och ta en paus från stressen. De delade med sig av att de brukar hitta på roliga saker att göra för att fokusera på annat än studierna en liten stund.

Alltså för att jag ska kunna hantera stressen jag får av studierna brukar jag se till att hitta på roliga saker att göra med omgivningen, det kan vara att baka till exempel kladdkaka och ta en fikastund med min familj bara för att jag ska kunna fokusera på annat än studierna. Jag behöver göra så för annars blir det för mycket för mig och liksom jag blir mer stressad av att bara fokusera på plugget 24/7 (R12).

Undvikande strategier. Några deltagare nämnde att då de upplever sig vara stressade och inte

hinner plugga tillräckligt mycket inför en salstentamen, tenderar att hantera det genom att inte studera alls och att avböja från att skriva salstentamen. De berättade att de istället brukar närvara på salstentamen-tillfället för att se hur frågorna är strukturerade och då kan studera mer för att satsa på godkänt vid omtentamen. Samma strategi används även vid seminarium och inlämningar. Vid seminarium tenderar studenterna att inte delta på ifall de känner sig stressade och bedömer att de har andra studier att prioritera. Deltagarna berättade att de istället brukar få en skriftlig uppgift.

När jag känner att jag är jättestressad och inte hinner plugga tillräckligt mycket inför en salstenta då brukar jag tänka att jag går till tentan och kollar på frågorna för att liksom veta hur tentan är strukturerad och sen tänker jag liksom att jag får satsa på omtenta istället (R7).

Diskussion

Syftet med undersökningen var att ta reda på vilka stressorer högskolestudenter upplever relaterat till högskolelivet samt vilka copingstrategier som används för att hantera dessa stressorer. Denna undersökning görs för att erhålla en djupare förståelse för vad som gör högskolestudenter stressade när det kommer till högskolestudier och hur de hanterar den stressen.

Metoddiskussion

Denna studie genomfördes med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod, eftersom studien avsåg att undersöka deltagarnas erfarenheter och upplevelser. Genom semistrukturerade intervjuer med fasta samt följdfrågor gavs ett datamaterial bestående av olika tolkningar, begrepp, reaktioner, emotioner och upplevelser från deltagarna. Med en kvantitativ enkätmetod är det inte möjligt att samla in data bestående av bland annat känslor och upplevelser som deltagarna kan berätta om och utforska i en öppen dialog. I en vidareutvecklad version av denna undersökning kan det på samma vis undersökas med intervjuer men också genom att iaktta deltagarna, under en bestämd studiedag eller period, för att få en djupare förståelse för de stressorer de upplever samt vilka copingstrategier de väljer att använda. Denna vidareutveckling kan bidra med en objektiv syn på de stressorer som deltagarna upplever under exempelvis en

(16)

skoldag, utöver deras egen syn på det som de berättar om under intervjuerna. Det egna intresset för detta område och tidigare forskning som lästs har en inverkan på förförståelsen av området. Förförståelsen via de tidigare vetenskapliga forskningen som tagits del av innan och under skrivandet ger en insyn i olika stressorer och strategier som används för att hantera stress. Denna förförståelse har trots detta inte resulterat i brist på öppen utforskning av intervjupersonernas upplevelser och berättelser om stress och coping. Förförståelsen har inte heller inneburit att deltagarna blivit utsatta för vinklade frågor. Utskrifterna av intervjuerna skickades vidare till flertalet av respondenter för att få godkännande från dem att de svar som tagits del av inte misstolkats utan stämmer överens med det som avsetts.

Det urval som i denna studie bedömdes vara lämpligast var ett tillgänglighetsurval och snöbollsurval eftersom det på enklast vis samlas in deltagare, i detta fall högskolestudenter, som kan bidra med berättelser som kan svara på studiens frågeställningar (Ahrne & Svensson, 2015). Studiens urvalsgrupp kan diskuteras, ifall den möjligtvis hade varit annorlunda om fler studenter med annorlunda upplevelser och copingstrategier hade deltagit. Det kan med fler deltagare leda till mer data, vilket i sin tur kan bidra till annorlunda resultat i studien. Bredare och djupare förståelse kring upplevelserna och copingstrategier kan som en vidareutveckling samlas in via observation under exempelvis deltagarnas studiedag eller en specifik period under studietiden, som sedan kan följas upp med intervjuer.

Frågorna i intervjuguiden formulerades i syfte att ge svar på frågeställningarna och behandla teman som struktureras upp av resultatanalysen i studien. Frågorna formulerades noggrant för att undvika ledande frågor. Att genom den semistrukturella metoden skriva intervjuguiden bedömdes vara lämplig då relevanta svar eftersträvades för möjligheten att ge svar på studiens frågeställningar. Möjligheten att under intervjuerna kunna ställa följdfrågor samt att kunna ha en öppen dialog eller diskussion för ytterligare djup förståelse kring deras respons, var det som eftersträvades.

Intervjuerna genomfördes avskilt för att undvika yttre faktorer som kan distrahera intervjuare och intervjupersoner. Varken personliga åsikter eller upplevelser har uttryckts från intervjuarna innan, under eller efter intervjuerna i syfte att inte påverka deltagarna. Om personliga åsikter eller uppfattningar hade uttryckts, hade det kunnat leda till att deltagarna både medvetet och omedvetet vinklat sina svar. Intervjufrågorna hade som syftet att vara öppna och kunna leda till reflektion samt djupare svar med hjälp av följdfrågor och det som Kvale & Brinkmann (2014) benämner deltagarvalidering, det vill säga att intervjuaren kan stämma av att intervjupersonens utsagor uppfattas rätt. I denna studie har detta tagits hänsyn till genom att den analys som gjorts och intervjutext som tolkats skickas till deltagarna, för att kunna kontrollera och ge oss kommentarer på om det vi tolkar har tolkats korrekt eller om de möjligtvis vill utveckla deras ursprungliga uttalanden (Kvale & Brinkmann, 2014). Möjligheten att fråga om mer utvecklat svar genom att ställa följdfrågor, då exempelvis något specifikt intressant för studien berättas, var det som eftersträvades för att få valida data.

Kvaliteten i de teman som skapats kontrolleras genom att analysen skrivs med enkelhet i syfte att övertyga om analysens giltighet. Detta utförs för att analysen, resultatets teman och citaten ur intervjupersonernas berättelser skall vara ihopkopplade samt logiska. Detta sker med en kontinuerlig dialog mellan oss författare medan vi läste, tolkade och reflekterade kring analysen. Genom analysarbetet arbetade vi tillsammans genom ett gemensamt online-dokument hemifrån men också på plats i samma lokal. Vi diskuterade och kritiskt granskade validiteten i de uttalanden vi gjort av teman och det material som samlats in, för att bekräfta att vi ömsesidigt och i likhet med varandra tolkat materialet på ett rimligt sätt. Detta utfördes också för att bidra med tillräckligt med underlag för de olika teman ur all insamlad data, för att visa att tillräckligt med underlag finns i materialet som visar på varför dessa teman kan presenteras. Citat och teman som presenteras eftersom de kan sammanfatta materialet som också besvarar studiens frågeställningar, kan möjligtvis försäkra läsaren om studien och temans validitet samt kvalitet

(17)

(Braun & Clarke, 2006). Utskrifterna av intervjuerna kan förmodas ha hög reliabilitet då deltagarna fick ta del av tolkningar av data och berätta om deras svar uppfattats korrekt. Resultaten kan även förmodas ha god validitet vilket innebär att studien undersöker det som den är avsedd att undersöka, även om intervjuer med fler studenter och kombinationer av olika kvalitativa datainsamlingsmetoder kan ge ytterligare kunskaper om såväl stressorer som olika copingstrategier att hantera stress.

Vad beträffar generalisering av studiens resultat kan den inte förmodas generaliseras till andra studenter då deltagarna är få och inom en viss åldersgrupp. Individer har möjligheten att lära sig hantera stress bättre med åldern. Det kan göra att äldre studenter inte upplever samma stressorer samt att äldre studenter hanterar stressen på ett annat sätt. Samtidigt kan det vara så att äldre studenter kan ha andra ansvar än yngre studenter. Exempelvis kan äldre studenter ha ett större ekonomiskt ansvar med barn och familj som kan leda till att studenterna upplever att det är mer stressande att balansera studier med fritid i jämförelse med studenter som inte har barn och familj. Ännu en svaghet är att deltagarna läser olika terminer. Studenter kan vara olika stressade beroende på vilken termin de läser samt vilken utbildning de studerar då vissa terminer är mer stressande än andra och vissa utbildningar har till exempel högre arbetstempo än andra utbildningar. Ytterligare en svaghet är urvalsgruppen då vissa deltagare bodde kvar i staden de växte upp i medan andra deltagare har flyttat till en annan stad för att studera vilket innebär att alla deltagare inte har samma sociala stödjande nätverk från start.

Resultatdiskussion

Undersökningens syfte var att undersöka vilka stressorer högskolestudenter upplever i samband med högskolestudierna samt vilka copingstrategier studenter använder för att hantera stress. Resultatet visar att deltagarnas stressorer är ekonomisk begränsning, för höga krav, brist på socialt stöd, att vara ifrån familjen, ha mycket eget ansvar, ha parallella kurser med krockande krav och kommunikationsbrist mellan lärare och elev. Stressorer upplevs i olika grader, alltså är det individuellt hur stressande en stressor är, samt att nivån av stress ökar ju fler stressorer som upplevs vilket även Rao (2013) redogör för där författaren menar att ju fler stressorer en individ har desto mer ökar nivån av stress. En student kan exempelvis uppleva ekonomisk begränsning som mer stressande än att ha mycket eget ansvar. Resultatet visar även att deltagarna hanterar stressorerna genom planering och struktur, söka socialt stöd, avstressande åtgärder som till exempel fysisk aktivitet och undvikande strategier. Även när det handlar om copingstrategier är det individuellt vad som fungerar bäst för att hantera stress.

Transaktionsmodellen utgår från att individen och miljön påverkar varandra. En situation upplevs som stressande beroende på i vilken utsträckning en situation upplevs som utmanande. En individ kan hantera situationen på ett positivt eller ett negativt sätt (Hamaideh, 2011; Giancola, 2009). Exempelvis då en student upplever sig stressad inför en salstentamen och väljer att studera hårdare för att klara salstentamen, innebär det att individen hanterar det på ett positivt sätt. Däremot om en student har ett undvikande beteende i form av att de struntar i att studera betyder det att individen hanterar det på ett negativt sätt.

Stressorerna

Högskolestudenters välbefinnande och akademiska prestation kan bli negativt påverkade av olika stressorer (Mitchell, 2020; Hamaideh, 2011). En stressor som deltagarna belyser är arbete

i kombination med studier. Deltagarna berättar om det stora ansvaret i att köpa litteratur, betala

bostadshyra, busskort, bensin eller annat som krävs då de har flyttat ifrån sin familj för att studera. Att behöva ta mer ansvar än vad de tidigare behövt göra hemma hos familjen uttrycker deltagarna vara stressigt, eftersom det i samband med högskolestudier och de höga krav som

(18)

krävs för att bli godkänd bland annat är energikrävande. För att fortsätta kunna studera berättar deltagarna att arbete vid sidan av studierna upplevs som ett måste, då de upplever ekonomisk stress och anser att CSN-bidrag eller lån inte räcker till för alla levnadsomkostnaderna. Detta beskriver tidigare studier i likhet med deltagarna är stressfyllt eftersom denna kombination på grund av ekonomisk stress är påfrestande (Collins, 2018; Rao, 2013; Geng & Midford, 2015; Damush, 1997). Likaså att de fysiskt samt psykiskt påverkas, specifikt deras akademiska prestation (Kolb, 2020).

En av de andra stressorerna som identifieras är för höga krav. Welle & Graf (2013) redogör för en tidigare studie som visar att högskolestudenter bland annat upplever höga prestationskrav som en stressor, vilket även denna studies resultat visar. Mer arbetsbelastning och att det i sin tur kan leda till behovet av att gå om kurser eller göra omtentor, på grund av underkänt eller sämre betyg än väntat, är i tidigare studier i likhet med deltagarna beskriver vara stressfyllt (Hamaideh, 2011; Gray, 2018; Collins, 2018). Det leder likaså till att deltagarnas självförtroende påverkas negativt eftersom de upplever att omregistrering på kurser, omtentor, kompletteringar eller liknande för att få godkänt på moment som inte är avklarade, leder till att de känner sig misslyckade. Misslyckande leder då enligt dem och tidigare studier till ifrågasättande om den egna förmågan att klara av högskolestudierna och att det sänker självförtroendet, vilket innebär att de höga kraven i första hand är stressande och i samband med omtentor eller liknande innebär ännu mer stress (Gray, 2018).

Vad beträffar bristen på emotionellt stöd är det för deltagarna vanligt att uppleva stress under studieperioden. Detta eftersom det sociala stödet från familj, vänner och lärare för deltagarna är avgörande om de skall vara bland annat motiverade och inte känna sig ensamma under deras högskolestudier. Detta visar också tidigare studier vara en av de vanligaste stressorerna hos högskolestudenter då bristen på stöd från familj eller ens omgivning kan leda till dessa känslor, vilket alltså påverkar studentens välbefinnande (Kolb, 2020).

Det som belyses mer är bristen på stöd från lärare, då deltagarna upplever att lärarna ibland kan vara frånvarande under de svåra perioderna. De kan sakna stöd när det handlar om frågor samt funderingar kring uppgifter, examinationer, inlämningar och annat som de inte förstår eller vill ha extra hjälp med. De förklarar att lärare har ett ansvar för att hjälpa till och vara där för studenterna men att det stödet kan brista. Det kan av deltagarna upplevas som att lärarna utöver föreläsningar och examinering inte är stöttande.

Ytterligare en stressor som student var att brist på instrumentellt stöd i form av att vara ifrån

familjen och upplevs som en mycket påverkande stressor, då tryggheten och stöttandet är

bristande på grund av distansen. Tidigare studier av bland annat Damush (1997) visar på att flytt ifrån familjen till en ny stad för studier, där nya relationer skapas och erfarenhet samlas, leder till fysisk och psykisk stress. Det upplevs enligt deltagarna, likt resultatet av de tidigare forskningarna, vara svårt samt stressfyllt att inte vara nära familjen då familjemedlemmarna är stöttepelare och en trygghet för dem under tuffa studieperioder (Damush, 1997; Hamaideh, 2011; Gray, 2018; Collins, 2018). Det upplevs likaså leda till stress kring att kunna klara sig själv medan man bor någon annanstans än hos familjen, då det kräver mer ansvar. Det kan för deltagarna handla om att exempelvis tvätta kläder, handla mat och annat som är tids- och energikrävande medan de studerar.

Att börja studera på högskola innebär mycket eget ansvar vilket också identifieras som en betydelsefull stressor, som inte nämns i den tidigare forskning som lästs. Eget ansvar kan handla om att exempelvis behöva registrera sig i tid för att inte gå miste om sin plats eller att missa sista ansökningsdatum. Likaså behövs det tas reda på vilken kurslitteratur som krävs för respektive kurs för att kunna förbereda sig inför varje föreläsning och seminarium. Det krävs att ha koll på schemat och ändringar i det, hitta relevant information till respektive uppgift och att se till att bli färdiga i tid. Intervjupersonerna upplever att högskolestudier innebär alldeles för mycket eget ansvar då det är mycket att hålla koll på, på egen hand. Deltagarna nämner

(19)

vidare att det är mycket litteraturläsning inför varje föreläsning och att det även efter föreläsningarna krävs att man sitter och läser anteckningar som man antecknat under föreläsningarna. Det är därav mycket eget arbete utanför föreläsningstid. Studenterna nämner även att det är stor skillnad på högskolestudier och gymnasiet, då man i gymnasiet inte hade lika mycket eget ansvar och kunde jobba klart med uppgifter under lektionstid.

Ytterligare en stressor var parallella kurser med krockande krav. Inom vissa högskoleutbildningar finns det kurser som läses parallellt. Det innebär att man läser två eller flera kurser samtidigt. Studenterna berättar att det är stressfyllt att läsa flera kurser samtidigt då det blir mycket att hantera och lära in på en och samma gång. Det upplevs vara högt studietempo och det orsakar stress, vilket även har visats i tidigare forskning som Hamaideh (2011) redogör för där författaren berättar att studenter känner sig stressade av att hantera högt studietempo.

Studenterna nämner att de under en praktisk kurs även har en teoretisk kurs samtidigt. Med det menar de att de får uppgifter som de måste göra under praktikens gång. Detta upplever studenter som väldigt stressande eftersom de inte kan fokusera på praktiken till fullo, då de vet att flera uppgifter skall vara utförda. Det leder till att de inte lär sig av praktiken i samma utsträckning som de upplever att de hade gjort om de kunde fokusera på att enbart samla erfarenheter från praktiken.

Deltagarna berättar vidare att de upplever att det är dåligt samarbete mellan lärare när de har parallella kurser. Med det menar dem att lärarna ger dem uppgifter under samma period istället för att planera lärare emellan, i syfte att ge studenterna en uppgift i taget, som deltagarna föredrar. Studenterna upplever det som stressande och känner att lärarna planerar upplägget dåligt och att de kan underlätta för studenterna genom att samarbeta med varandra. Denna stressoren förekommer inte i tidigare studier, däremot upplever alla deltagare som har läst parallella kurser att dåligt samarbete mellan lärarna orsakar stress.

En sista stressor som framkom var kommunikationsbrist mellan lärare och elev. Denna stressoren är inte något som lyfts nämnvärt i psykologisk forskning men flera deltagare nämner att de känner sig stressade när det är kommunikationsbrist mellan dem och lärarna. När man studerar på högskola är e-post den främsta kommunikationsvägen mellan lärare och elev. Det finns möjlighet att tala med lärarna efter föreläsningarna om de har tid men vanligtvis kontaktas de via e-post, vilket studenterna upplever vara stressande då det finns risk för missförstånd. Deltagarna nämner även att det kan ta tid att få respons av lärarna, tid som studenterna ibland inte har. Studenterna upplever att de inte har den kommunikationen med lärarna som de behövde för att klara sina studier i tid.

Copingstrategierna

Deltagarna använder sig av både emotionella och problemfokuserade copingstrategier för att hantera stressorerna. En viktig copingstrategi som identifieras är att söka socialt stöd från omgivningen. Welle och Graf (2013) redogör för denna strategi som används av deltagarna när de blir stressade. Detta kan man även se i denna studies resultat där deltagarna berättar att söka och få socialt stöd från klasskamrater eller omgivningen är en effektiv copingstrategi för att hantera stressen. Högskolestudenterna berättar att de främst vänder sig till klasskamrater när de känner sig stressade eftersom klasskamraterna har en förståelse på djupare plan, i och med att de får samma form av uppgifter och har lika stor arbetsbelastning. Högskolestudenterna berättar vidare att det sociala stödet har en lugnande effekt i form av att de upplever sig mindre stressade när de får “dela med sig” av sin stress, men även att studenter bidrar med konkret instrumentellt stöd emellan varandra. En tidigare studie av Hamaideh (2011) belyser just detta, att hög stress kan leda till att studenterna tillämpar studietekniker för att göra så mycket det går under så kort tid som möjligt.

(20)

Ytterligare en strategi som vissa studenter använder är icke studierrelaterade aktiviter. Welle & Graf (2013) redogör för en copingstrategi som handlar om att ta hand om sin fysiska hälsa. Även denna studie visar att fysisk aktivitet i form av till exempel promenader hjälper vid stress. Högskolestudenterna berättar om hur promenader och att kunna koppla bort all stress kring högskolestudierna leder till energi för att ta nya tag när det kommer till studierna. Studenterna berättade vidare att även tid spenderad med exempelvis familjen eller att hitta på aktiviteter där de inte behöver tänka på studierna är avstressande.

En tredje typ av strategi var planering och struktur. Att hantera stressorer som upplevs i samband med högskolestudier genom att planera och strukturera sina studier visar sig vara en användbar copingstrategi hos deltagarna. Deltagarna upplever att de behöver ha en struktur på vilka uppgifter de har och vilket datum samt tid respektive uppgift ska lämnas in. Detta för att sedan kunna planera genom att tänka på hur mycket tid som behövs läggas på respektive uppgift och i vilken ordning. Denna strukturering och planering av uppgifter leder till att studenterna upplever att de har mer kontroll över studierna, tidsramen och då kan hantera känslan av stress.

En sista strategi benämner vi undvikande strategier. Studenterna berättar att de har en tendens till att hantera sin stress genom att inte studera. När studenterna upplever hög nivå av stress och känner att de inte kommer hinna studera tillräckligt inför ett moment, hanterar de stressen genom att bestämma sig för att inte studera alls. De kan besluta att göra momentet under ett annat tillfälle. Deltagarna berättar att de vid till exempel en salstentamen har en tendens till att närvara på salstentamen enbart för att se hur strukturen på tentamen ser ut. Detta för att få en aning om hur det kan se ut på omprovstillfället, då de planerar att faktiskt utföra tentamen. Collins (2018) redogör för att studenter upplever omtentor och otillräckliga betyg som stressorer. Trots detta väljer studenterna att inte utföra de givna uppgifterna och tentamen vid första tillfället av den anledningen att de känner hög nivå av stress. Författaren redogör även för just denna undvikande-emotionella coping som de använder, vilket innebär att studenterna hanterar stressen genom att vara i förnekelse.

Slutsatser och förslag på framtida forskning

Resultatet visade att de stressorer som deltagarna upplevde bland annat ledde till känslan av att vara icke-förstådd, ensam och omotiverad. Likaså kunde de känna sig osäkra på sig själva, alltså sämre självförtroende efter att ha misslyckats med något eller några moment. Resultatet visade att högskolenivån kan upplevas som en chock för någon som tidigare studerat på lägre utbildningsnivå. Det visade också på att deltagarna upplever fysisk aktivitet som promenader eller att umgås med familjen eller vänner vara användbara copingstrategier. Planering av uppgifter krävs för att minska stressen och stöd från omgivningen var en viktig copingstrategi då brist på socialt stöd kan hanteras med hjälp av att söka det från omgivningen. Stöd från familj, vänner och lärare visade sig vara avgörande för att deltagarna skall känna sig stöttade, inte ensamma och förstådda.

Stressorer hos högskolestudenter i samband med högskolestudierna samt copingstrategier hos högskolestudenter är ett intressant ämne att undersöka. Studier inom detta ämne kan bidra till ökade kunskaper som hjälper studenter att klara av sina studier med hälsan i behåll. Tidigare forskning, liksom denna studie, pekar på vad det är som får studenter att känna sig stressade. Dock anses det finnas behov av mer forskning om fungerande åtgärder mot stress hos högskolestudenter, om exempelvis interventioner för att minska stress i omgivningen eller interventioner som hjälper studenter att utveckla välfungerande copingstrategier. Ett annat förslag till framtida studier är att ha en äldre åldersgrupp för att undersöka om det finns skillnader mellan vilka stressorer och vilka copingstrategier studenter upplever beroende på vilken åldersgrupp de tillhör. Ett ytterligare förslag, i syfte att få en bredare och djupare förståelse kring upplevelserna av stress och copingstrategier, kan detta område studeras med

References

Related documents

Med denna litteraturstudie vill vi uppmärksamma personalens upplevelser av stress för att skapa oss en ökad förståelse över personalens situation samt belysa de negativa

Bristen på VR:s tillämpning inom utbildningar kan bero på olika faktorer, tex: brist på tillit för VR-teknologin, tydligt användningssyfte saknas och behov finns för

En lärare anser att när ens egna kunskaper inte är tillräckliga eller när man känner att tiden inte räcker till för att hjälpa elever med matematiksvårigheter så måste

9(2) Bernkonventionen, finns en bestämmelse i vilken det stadgas, att det är upp till medlemsstaterna att tillåta framställning av upphovsrättsligt skyddade verk av en annan

konstaterat att den kvinnliga latinamerikanska rollfiguren stereotypiseras i relation till hennes genus, etnicitet och klass i den bemärkelse att hon framställs som annorlunda

Detta genom att jämföra en grupp brandmän från Värends Räddningstjänst i Växjö med en kontrollgrupp, för att med ett salutgeniskt perspektiv, undersöka om begreppet

Patienten hade inte möjlighet att påverka dessa faktorer men resultatet visade att förutsättningarna för hur patienterna hanterade sina sjukdomsrelaterade stressorer skiljde sig

In the third and final part of the analysis, we focus on the question of ‘what effects are produced by this representation of the problem?’ to scrutinise the discursive