– En basmätning av arbetet med friluftsliv,
tätortsnära natur, strandskydd och fysisk
planering i Sveriges kommuner
rapport 5574 • januari 2007
Kommunerna och friluftslivet 2005
En basmätning av arbetet med friluftsliv, tätortsnära natur,Beställningar
Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se
Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln
Naturvårdsverket
Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se
Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se
ISBN 91-620-5574-7.pdf ISSN 0282-7298
© Naturvårdsverket 2007 Tryck: CM Gruppen AB Omslag, foto: Hans Nelsäter/Megapix
Förord
Naturvårdsverket har i uppdrag att se till att förutsättningarna för friluftslivet
bevaras och utvecklas. Nära kopplat till friluftsfrågorna finns också arbetet
med tätortsnära natur, fysisk planering och strandskydd.
För att kunna göra ett bra arbete och veta var insatserna bäst behövs är det viktigt att ha en bra grund att stå på. Genom att göra en basmätning och på så sätt fånga en nulägesbild av arbetet kring friluftsliv och tillhörande frågor, skapar vi en sådan grund. Alla Sveriges kommuner har ingått i undersökningen och
svarsfrekvensen ligger på 71%, vilket får anses vara bra. Undersökningen ger en mångfacetterad bild av arbetet i landets kommuner. En glädjande slutsats av resultaten är att engagemanget på kommunal nivå i frågor kring friluftsliv och naturvård är relativt högt. Ett annat budskap från undersökningen är att det på många håll finns kritik mot lagstiftningen om strandskyddet och Naturvårdsverkets arbete med strandskydd. De synpunkter som handlar om information och stöd i arbetet med strandskydd tar verket till sig medan kritiken kring lagstiftningen snarare är riktade till riksdag och regering.
Tanken är att en ny undersökning med ungefär samma frågor ska kunna upprepas och resultaten jämföras för att se hur arbetet inom området fortskrider. Vår förhoppning är att den här undersökningen ska, förutom som stöd för
Naturvårdsverkets eget arbete, också kunna fungera som ett underlag för alla som arbetar med frågor kopplade till friluftsliv på kommunal, regional och nationell nivå.
Basmätningen har genomförts av Anders Sahlstrand på Gullers Grupp på Naturvårdsverkets uppdrag. Författaren är ensam ansvarig för rapportens innehåll.
Björn Risinger
Innehåll
FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 8 METOD 10Uppläggning, intervjupersoner och frågeguide 10 Insamlingsmetod 10
Bortfall 10
Grundmaterial och statisk analys 11 Kommentar kring möjlig utveckling av metod 11
INTERVJUER MED ANSVARIG HANDLÄGGARE FÖR FRILUFTSLIV OCH NATURVÅRD 12
Tätortsnära natur 12 Prioritering av tätortsnära natur 12 Arbete för att öka friluftsområdenas tillgänglighet 13 Friluftsliv 14 Budget för friluftsliv 14 Insatser riktade mot invandrare 14 Stödet från Naturvårdsverket 15 Fysisk planering 16 Strandskydd 17
Skolan 18
Övriga kommentarer 18
Skillnader mellan olika regioner 23 Friluftslivsansvariga 23 Ansvariga för översiktsplanering 23 Skillnader med avseende på kommunstorlek 23 Friluftslivsansvariga 23 Ansvariga för översiktsplanering 23
BILAGOR 24
Bilaga 1: Frågeguide ansvarig handläggare för friluftsliv och naturvård 24 Bilaga 2 Frågeguide ansvarig handläggare för översiktsplanering 28
Sammanfattning
Denna undersökning ger en nulägesbeskrivning av läget i Sveriges kommuner inom verksamhetsområdena friluftsliv, tätortsnära natur, fysisk planering och strandskydd. Lägesbeskrivningen ges utifrån ett antal mätpunkter som har bedömts som lämpliga att formulera mål kring över tid. Utvärderingen bygger på intervjuer med ansvariga tjänstemän på Sveriges kommuner.
Med denna basmätning är således grunden lagd för en fortlöpande utvärdering av hur frågor kring friluftsliv, tätortsnära natur och strandskydd samt deras koppling till fysisk planering utvecklas på kommunal nivå. Utifrån de mätpunkter som i basmätningen indikerar aktiviteter, engagemang och prioriteringar kan slutsatser dras kring hur satsningar och prioriteringar på nationellt plan speglas på lokalt plan. Som helhet ges här ett verktyg för styrning av verksamhet och
kommunikation.
En övergripande slutsats av de resultat som framkommer i basmätningen är att engagemanget på kommunal nivå i frågor kring friluftsliv och naturvård är relativt stort. Intervjupersonerna tycker ofta att det är positivt att bli kontaktade och intervjuade.
I samband med basmätningen har intervjupersonerna fått frågan om de vill vara kontaktpersoner för kommunen i frågor kring friluftsliv eller fysisk planering. Merparten av de svarande har samtyckt till detta. I annat fall har de hänvisat till annan person. På så sätt har Naturvårdsverket fått ett nätverk med kontaktpersoner på kommunerna.
Kritiken är hård mot lagstiftningen kring strandskydd och även kring
Naturvårdsverkets hantering av frågan. Många planerare på kommuner klagar på bristande flexibilitet eller att Naturvårdsverket saknar förståelse för lokala och regionala villkor. Ett problem är att många kommuntjänstemän inte tycks göra en skillnad mellan lagstiftningen som sådan och Naturvårdsverkets hantering av densamma.
Resultatet pekar i övrigt på en relativt god prioritering av frågor kring friluftsliv, tätortsnära natur, fysisk planering och strandskydd. Någon i formell mening godkänd nivå för detta är dock omöjligt att fastställa. De flesta av resultaten i denna basmätning blir mer intressanta när en andra utvärdering kan göras, vilket planeras inom fem år. Först då ges en referenspunkt att bedöma mätvärdena ifrån, när en jämförelse över tid görs.
Summary
One task of the Swedish Environmental Protection Agency (EPA) is to maintain and develop good conditions for outdoor recreation. This survey describes the pre-sent conditions in Sweden’s municipalities as regards outdoor recreation and other closely related issues such as nature close to urban areas, land-use planning and shore protection1. The description builds on a number of parameters which are deemed to be suitable for the setting of future objectives. The evaluation is based on interviews with relevant officials in Swedish municipal administrations. All of Sweden’s municipalities were included in the survey and the response rate was 71%, which must be considered good.
This baseline measurement thus lays the foundations for an ongoing evaluation of the development at municipal level of issues relating to outdoor recreation, na-ture close to urban areas and shore protection as well as the link between these issues and land-use planning. The parameters used in the baseline measurement to indicate activities, commitment and priorities enable conclusions to be drawn as to how national efforts and priorities are reflected at the local level. This also provides an overall tool which can be used to exercise direction over operations and for communication purposes.
One general conclusion to be drawn from the findings of the survey is that there is relatively strong commitment at the municipal level when it comes to is-sues of outdoor recreation and nature conservation. Many respondents also consid-ered it a positive experience to be contacted and interviewed.
In connection with the survey, respondents were asked if they wanted to be points of contact for their municipalities on issues of outdoor recreation or land-use planning. Most of them agreed to take on this function, and those who did not sug-gested somebody else instead. This has provided the Swedish EPA with a network of municipal points of contact.
Severe criticism is levelled both against the legislation on shore protection and against the Swedish EPA’s handling of this matter. Many municipal planning offi-cers complain about inadequate flexibility or a lack of understanding of local and regional conditions on the part of the Swedish EPA. One problem is that many municipal officials seem not to distinguish between the legislation as such and the Swedish EPA’s handling of it.
Otherwise, the findings indicate relatively good prioritisation of issues relating to outdoor recreation, nature close to urban areas, land-use planning and shore protection. It is impossible to determine a formal ‘pass’ level for this, however. Most of the findings from this baseline measurement will be more interesting once a second evaluation has been done. This is planned to occur in five years. Only
1 In brief, Swedish legislation on shore protection imposes restrictions on construction within 100 metres
from all shorelines (landward and seaward) for the purposes of safeguarding the public right to outdoor recreation and ensuring good living conditions for animals and plants.
then, when comparison over time will be possible, will there be a point of reference against which the values measured can be assessed.
Metod
Uppläggning, intervjupersoner och frågeguide
Två målgrupper på kommunerna identifierades: ansvarig handläggare föröversiktsplanering samt ansvarig handläggare för friluftsliv och naturvård. En frågeguide togs i samarbete med Naturvårdsverket fram för respektive målgrupp med ca 15 frågor i varje, inklusive två bakgrundsvariabler: region/geografisk del av landet och kommunstorlek. Frågeguiderna finns i bilaga till denna rapport.
Huvuddelen av frågorna har fasta svarsalternativ, men ett antal med öppna svar ställdes även. Några frågor är identiska för båda målgrupperna, några frågor unika för var och en. I löpande text i analysdelen har ett urval gjorts bland vilka diagram som redovisas. Samtliga fasta svar redovisas för friluftsansvariga, med två
undantag: fråga 4 och fråga 12. Fråga 4 gav inte en tillfredsställande överblick och precision i svaren och bedömning gjordes därför att inte kommentera utfallet av den frågan i löpande text. Fråga 12 handlar om intervjupersonernas bild av
Länsstyrelsernas stöd och bedömdes därför som mindre intressant att kommentera. För ansvariga handläggare för översiktsplanering redovisas i texten endast de fasta svar på frågor som är unika för målgruppen alternativt där frågorna är samma men svaren avviker. Undantaget är fråga 5 som inte redovisas i löpande text av samma skäl som fråga 4 för friluftsansvariga. Se även nedan angående dessa frågor.
Insamlingsmetod
Intervjuerna gjordes mellan 15 december 2005 och 18 januari 2006. Samtliga 290 kommuner ingick i undersökningen. Intervjuerna gjordes per telefon. Kommunens växel ringdes upp och intervjuaren bad att få tala med ansvarig handläggare för översiktsplanering respektive ansvarig för friluftsliv och/eller naturvård. Efter upprepande kontaktförsök hade 204 respektive 205 kommuntjänstemän svarat. Det innebär en svarsfrekvens på 71 procent, vilket får anses som en bra svarsfrekvens.
Bortfall
Representativiteten är således god för både regioner och kommunstorlek. Dock avviker svarsfrekvensen något för de små kommunerna, det vill säga kommuner som har under 10 000 invånare. Enligt statistik från Sveriges Kommuner och Landsting 2004-12-31 hör 26 procent av Sveriges kommuner till denna kategori. I denna basmätning uppgår kategorin till 19 procent för friluftslivsansvariga och 20 procent för planerare. Den minsta kommunkategorin är således något
underrepresenterad i undersökningen. En möjlig orsak till detta kan vara att de minsta kommunerna har mindre personalresurser och att det därför kan vara svårare att få tag på ansvariga för friluftsliv osv. Skillnaden är dock inte dramatisk och påverkar inte helhetsbilden på ett avgörande sätt. Resultatet kan därför med viss försiktighet generaliseras och får i sin helhet anses ge en god allmän bild av läget i Sveriges kommuner.
Grundmaterial och statisk analys
Analysen är univariat med nedbrytning på de två bakgrundsvariablerna: region och kommunstorlek. Grundmaterialet till denna utvärdering i form av tabeller och spss-filer finns tillgängligt i sin helhet hos Naturvårdsverket. Möjlighet finns att med detta grundmaterial göra kompletterande och fördjupade statistiska analyser.
Kommentar kring möjlig utveckling av metod
Undersökningen kan upprepas på identiskt sätt vid ett senare tillfälle. Det torde inte bereda några problem att göra en totalundersökning liksom denna gång och få en god svarsfrekvens med nedläggande av rimliga resurser. Intervjuguiden bör utvecklas något, i synnerhet fråga 4 till friluftsansvariga och fråga 5 till planerare bör omformuleras så att svaren kan redovisas på ett enkelt och tydligt sätt.Intervjuer med ansvarig
handläggare för friluftsliv och
naturvård
I några fall har samma fråga ställts till både friluftslivsansvariga och till ansvariga för planering, för att få en möjlighet till validering av svaren. I de fall planerarna har fått samma fråga redovisas även deras svar här i samband med intervjusvaren från ansvariga för friluftsliv och naturvård.
Tätortsnära natur
Prioritering av tätortsnära natur
Den tätortsnära naturen förefaller ha en relativt stark ställning i Sveriges kommuner.
Fråga 1 till friluftslivsansvariga: I hur hög grad anser du att tillgång till och skydd av tätortsnära
natur i stort prioriteras jämfört med andra användningsområden för marken i er kommun?
61 procent av de ansvariga för friluftsliv och naturvård menar att den tätortsnära naturen prioriteras i hög grad. 27 procent menar att den gör det i någon grad och 10 procent i liten grad. Endast 1 procent svarar att den inte prioriteras alls. Svaret indikerar alltså att kommunerna prioriterar den tätortsnära naturen.
I hög grad 61% I någon grad 27% Vet ej 1% I liten grad 10% Inte alls 1%
Arbete för att öka friluftsområdenas tillgänglighet
Naturen bör vara tillgänglig, attraktiv och tätortsnära för att den ska ge bästa förutsättningar till nyttjande. En indikator av intresse är därför hur kommunerna arbetar med att göra den tätortsnära naturen mer tillgänglig och attraktiv. Friluftsområdenas tillgänglighet bestäms dels av geografiska avstånd, dels av att det finns fysiska förbindelser av något slag. Om det finns hinder i form av vägar eller järnvägar mellan bebyggelse och naturområde är området mindre tillgängligt, även om det ligger inom en kilometers avstånd.
87 procent av kommunerna anger att det pågår något arbete för att öka allmänhetens tillgänglighet till och/eller attraktiviteten för tätortsnära natur- och rekreationsområden. I en öppen fråga har kommunerna fått ge exempel på vad som pågår. Det handlar om en rad olika saker. Det vanligaste är:
• vandringsleder, elljusspår, naturstigar el. dyl. • naturreservat
• planering, ”grön” plan • handikappsanpassning • marknadsföring
Andra, mer ovanliga arbeten som nämns är: anpassning av skogsbruket, projektansökningar, samarbeten med turism och näringsliv, anläggning av kombinerat golf och vandringsområde, skötsel av grillplatser, m.m.
Friluftsliv
Budget för friluftsliv
Fråga 7 till friluftslivsansvariga: Finns särskilt avsatta pengar för friluftsliv i 2005 års kommunala
driftsbudget?
67 procent av Sveriges kommuner sätter av pengar i sin driftsbudget speciellt för friluftsliv. 21 procent har ingen post för friluftsliv i sin driftsbudget. 12 procent av de friluftsansvariga kan inte svara på frågan. Drygt hälften av dem som svarar ja på frågan kan också precisera ett belopp. Av de svaren framgår att en genomsnittlig svensk kommun avsätter ca 750 000 kronor för friluftsliv i sin driftsbudget. Men spannet är stort mellan de som avsätter mycket och de som avsätter lite, varför genomsnittet egentligen ger en skev bild. Snittet dras upp av extremvärden. En kommun avsätter till exempel hela 25 miljoner kronor på friluftsliv. Medianvärdet på vad en kommun av genomsnittlig storlek avsätter i driftsbugeten är 10 000 kr. Insatser riktade mot invandrare
11 procent av kommunerna gör insatser riktade mot invandrargrupper. Den vanligaste typen av aktivitet är någon form av guidning eller utflykt. Bredden är annars relativt stor. Andra exempel på aktiviteter är: Cykelkurser, trädgårdsprojekt, insatser mot skolan, kurser i allemansrätten och andra typer av kurser.
Andra lyfter fram planering, som exempelvis en kommun i Norrland, där en naturstig anläggs nära en flyktingförläggning:
”Flyktinganläggning nära en satsning på skogsområde med naturstig.” Ett annat lite annorlunda projekt nämns i en annan Norrlandskommun: ”Projekt ’Nybyggarland’, där bland annat friluftslivsaktiviteter ingår.” Eller i en kommun i Stockholmsregionen:
”Inbjudan till slåtter. Spanska invandrare har bjudits på kurs i biotopvård.” Ja 67% Nej 21% Vet ej 12%
Stödet från Naturvårdsverket
Fråga 13 till friluftslivsansvariga: Hur tycker du att stödet och vägledningen från Naturvårdsverket
fungerar kring friluftsliv och rekreation?
33 procent tycker att stödet från Naturvårdsverket är ganska eller mycket bra. 6 procent tycker att det är ganska dåligt eller mycket dåligt. Betydligt fler ger ett positivt omdöme om Naturvårdsverkets stöd än som ger ett negativt stöd. Det mest frapperande är dock att nästan hälften inte vet vad de ska svara på frågan. Det antyder att kännedomen om verkets stöd är bristfällig i kommunerna. Samma förhållande råder för hur kommunerna ser på Naturvårdsverkets vägledning i strandskyddet. Mycket bra 1% Ganska bra 32% Varken bra eller dåligt 16% Vet ej 45% Ganska dåligt 5% Mycket dåligt 1% Vet ej 42% Mycket bra 4% Bra 36%
Det mest iögonfallande är att andelen ”vet ej” är mycket stor. Det finns därför anledning för Naturvårdsverket att se över sin vägledning i de delar denna riktar sig till kommunerna.
Fysisk planering
Fråga 8 till friluftsansvariga: Medverkar du, eller någon annan ansvarig för friluftsliv/naturvård,
aktivt i den fysiska planeringen, det vill säga med planprocesser, ärendegranskning, bygglov eller liknande?
I 71 procent av Sveriges kommuner medverkar ofta ansvarig för
friluftsliv/naturvård aktivt i den fysiska planeringen. I endast 11 procent av
kommunerna medverkar de sällan eller aldrig i planeringen. Planerarna gör samma bedömning kring de friluftsansvarigas medverkan.
Ja, ofta 71% Ja, ibland 18% Nej, aldrig 3% Ja, men sällan 8% Ej svar 0%
Strandskydd
Fråga 9 till friluftsansvariga: Ett av strandskyddets syften är att trygga förutsättningarna för
allmänhetens friluftsliv. Hur stor påverkan anser du att friluftslivets intressen har på beslutet i strandskyddsärenden i er kommun?
33 procent av de friluftsansvariga menar att friluftsintresset har stor påverkan på besluten i strandskyddsärenden. Då samma fråga ställs till ansvariga för
översiktsplanering på kommunen svarar 43 procent att friluftslivets intressen har stor påverkan. Skillnaden beror sannolikt på de olika perspektiv de olika rollerna förutsätter. En friluftsansvarig tenderar sannolikt att ställa större krav på inflytande från friluftsintresset än en planerare som sannolikt känner en större press att väga in många andra intressen.
Möjligen tycker kommunernas handläggare även att friluftslivets intressen har ”för stort” inflytande på ärenden kring strandskydd – av de öppna svaren att döma, se kommentarerna under ”Intervjuer med ansvarig handläggare för
översiktsplanering” nedan. Stor påverkan 33% Någon påverkan 24% Ingen påverkan 2% Vet ej 14% Ganska stor påverkan 27%
Skolan
Fråga 11 till friluftsansvariga: Hur mycket utnyttjas naturområden i skolans verksamhet?
Naturområden utnyttjas i relativt hög grad i skolans verksamhet: 66 procent, eller två tredjedelar, uppger att så sker i hög eller ganska hög grad. Värt att notera att ingen anger svarsalternativet ”inte alls” på frågan.
Övriga kommentarer
I de övriga kommentarerna i undersökningen betonas att friluftsliv ligger i tiden, flera gör även kopplingen mellan folkhälsa och friluftsliv. Någon manar till samling och dialog:
”Bra med dialog kring de här frågorna. Det är ju oerhört viktigt med rekreationsområden för folkhälsan.” (Ansvarig för friluftsliv i en mellanstor kommun i Svealand, ej i Stockholmsregionen)
Generellt efterlyses mer stöd från länsstyrelsen och Naturvårdsverket: ”Det är värdefullt att prioritera tätortsnära natur, stöd behövs verkligen i de här frågorna.” (Ansvarig för friluftsliv i en mellanstor kommun i Götaland, ej i Göteborgs- eller Malmöregionen)
Stödet till lokala naturvårdsprojekt (regeringens satsning på lokal naturvård under 2004-2006, som fördelas av Naturvårdsverket genom länsstyrelserna) får goda vitsord:
”Bidrag till lokala naturvårdsprojekt är jätteviktigt!” (Ansvarig för friluftsliv i en mellanstor kommun i Götaland, i Göteborgs- eller Malmöregionen)
Många vill även ha förlängning i någon form.
Även problemet med strandskyddet nämns, framför allt betonas behovet av tydliga regler där Naturvårdsverket på ett bättre sätt kan bidra med information och vägledning.
Flera uttrycker ett behov av en större närvaro från Naturvårdsverket. Någon menar att bara att bli uppringd och intervjuad i denna undersökning är positivt:
I någon grad 18% I ganska hög grad 41% I hög grad 25% Vet ej 16%
”Positivt med denna undersökning, för man gör alldeles för lite från
Naturvårdsverket.” (Ansvarig för friluftsliv i en mellanstor kommun i Götaland, i Göteborgs- eller Malmöregionen)
Intervjuer med ansvarig
handläggare för översiktsplanering
Fysisk planering
Friluftslivsområden i översiktsplaneringen
Fråga 3 till planerare: Finns det områden för friluftsliv och rekreation särskilt utpekade i
översiktsplan och/eller fördjupad översiktplan?
Friluftslivets ställning förefaller vara god i Sveriges kommuner sett ur denna frågas perspektiv. Hela 96 procent av de ansvariga för översiktplanering uppger att det finns områden för friluftsliv och rekreation särskilt utpekade i översiktplan. 2 procent uppger att det inte finns det och 2 procent vet ej.
Ja 96% Vet ej 2% Nej 2%
Underlag beträffande
friluftsliv i översiktsplaneringen
Fråga 6 till planerare: Finns det särskilda underlag beträffande friluftsliv, såsom dokument,
program eller liknande, att använda som grund för översiktsplaneringen?
Ungefär hälften av planerarna i Sveriges kommuner tar fram särskilda underlag beträffande friluftslivet i planeringsprocesserna. Knappt hälften gör inte det. Här finns det sannolikt ett utrymme för förändring så att fler kommuner tar fram underlag.
Översiktsplanens revidering
Ja 48% Nej 40% Vet ej 12% Under 1994 eller tidigare 21% Mellan 1995-1998 8% Under 2003 eller senare 39% Ej svar 1%Övriga kommentarer
I de övriga kommentarerna från planerarna märks kritiken av strandskyddet. Kritiken riktar sig både mot lagstiftningen och Naturvårdsverket. Ofta gör intervjupersonen ingen skillnad mellan dessa. Många anser att Naturvårdsverkets attityd i frågan kring strandskydd är problematisk. De menar att Naturvårdsverket är oflexibelt, onyanserat och att verket saknar insyn i villkoren ute i landet: ”Kommunens syn på strandskyddet stämmer inte överens med Naturvårdsverkets syn. De måste bli mer flexibla och realistiska.” (Norrlandskommun)
”Mer nyanserad syn på strandskyddet.” (Svealandskommun, i Stockholmsregionen)
”Det enda som mörkar bilden är denna fundamentalistiska inställning till strandskydd. En mer selektiv inställning vore bättre.” (Götalandskommun, ej Göteborgs- eller Malmöregionen)
”Naturvårdsverket har en rabiat inställning i strandskyddsfrågan.” (Götalandskommun, ej Göteborgs- eller Malmöregionen)
Mer information och stöd efterlyses från några kring strandskydd:
”Känner ej till strandskyddet och liknande skrifter. Vill ha mer information och någon att luta sig mot.” (Norrlandskommun)
”Lathund för strandskydd skulle kunna vara bättre, fylligare definitioner.” (Götalandskommun, ej Göteborgs- eller Malmöregionen)
Alla kommuner sätter dock inte likhetstecken mellan lagstiftaren och myndigheten, utan betonar att de ifrågasätter lagstiftningen:
”Generellt tycker jag att lagstiftningen kring strandskyddet behöver bli mer flexibelt.” (Svealandskommun, ej Stockholmsregionen)
”Strandskyddsbestämmelserna är alldeles för stela för oss i små kommuner. Skadar inte med bebyggelse i de flesta fall.” (Svealandskommun, ej Stockholmsregionen) ”Hoppas på lagändring kring strandskyddet ska gå igenom.” (Götalandskommun, ej Göteborgs- eller Malmöregionen)
Bilden av verkets stöd och vägledning är överlag ganska otydlig. Hälften av kommunerna tycks inte kunna uttala sig om stödet och vägledningen från Naturvårdsverket, man förefaller helt enkelt inte känna till det. Det är också flera som efterlyser en större synlighet:
”Det skulle inte skada om Naturvårdsverket visade sig mer.” (Svealandskommun, ej Stockholmsregionen)
I övrigt understryks ofta i de öppna kommentarerna att friluftsliv och naturvård är viktiga frågor som ges en god prioritet i kommunen.
Skillnader mellan
olika kommuner och regioner
Det bör betonas att skillnaderna mellan kommuntyper och regioner oftast är för små för att några slutsatser ska kunna dras. Ofta handlar det om att bara några personer mer har svarat på ett visst sätt i en region jämfört med en annan region. Nedan följer kortfattat några observationer där variationen har varit påtaglig.
Skillnader mellan olika regioner
Friluftslivsansvariga
60 procent av de friluftsansvariga anser att kommunen i hög grad prioriterar tätortsnära natur jämfört med andra användningsområden för marken i kommunen (fråga 1). En liten skillnad kan iakttas mellan kommuner i Stockholmsregionen och kommuner i övriga Svealand. I Stockholmsområdet anser man i någon mån att tätortsnära natur ges en högre prioritet än i övriga Svealand.
Ansvariga för översiktsplanering
Samma tendens som ovan finns på fråga 2 till översiktplanerare. I Stockholms-regionen medverkar ansvarig för friluftsliv/naturvård oftare i planprocesser än vad de gör i övriga Svealand.
Planerare i Göteborg och Malmö uppfattar Naturvårdsverkets vägledning i strandskydd betydligt mer positivt än vad de gör i Svealand, ej i
Stockholmsregionen.
Skillnader med avseende på kommunstorlek
Friluftslivsansvariga
Kommuner med mindre än 20 000 invånare har i lägre grad än större kommuner särskilt avsatta pengar för friluftsliv i sin driftsbudget.
Bilagor
Bilaga 1: Frågeguide ansvarig handläggare
för friluftsliv och naturvård
Fråga 1. Tillgång till tätortsnära natur för friluftsliv och rekreation prioriteras högt i regeringens naturvårdspolitik och anses bland annat viktigt för vårt välbefinnande och för folkhälsan. I hur hög grad anser du att tillgång till och skydd av tätortsnära natur i stort prioriteras jämfört med andra användningsområden för marken i er kommun? I hög grad I någon grad I liten grad Inte alls Vet ej
Fråga 2. Pågår något arbete för att öka allmänhetens tillgänglighet och/eller attraktiviteten avseende tätortsnära natur- och rekreationsområden? Med arbete menar vi besökaranläggningar, handikappanpassning, marknadsföring och liknande.
Ja
Nej Æ Gå till fråga 4 Vet ej Æ Gå till fråga 4
Fråga 3. Vad pågår för att öka allmänhetens tillgänglighet?
Fråga 4. Hur många områden har kommunen säkerställt för friluftsliv och rekreation, genom naturreservat, markägaravtal eller liknande, som är större respektive mindre än 100 hektar eller 1 kvadratkilometer?
_______ st mindre än 100 hektar eller 1 kvadratkilometer _______ st större än 100 hektar eller 1 kvadratkilometer
Fråga 5. Gör kommunen några speciella insatser inom friluftsliv riktade mot invandrargrupper?
Ja
Nej Æ Gå till fråga 7 Vet ej Æ Gå till fråga 7
Fråga 6. Vilka insatser görs (riktade mot invandrargrupper)?
Fråga 7. Finns särskilt avsatta pengar för friluftsliv i 2005 års kommunala driftsbudget?
Ja, ______________ kronor Ja, vet ej summan
Nej
Fråga 8. Medverkar du, eller någon annan ansvarig för friluftsliv/naturvård, aktivt i den fysiska planeringen, det vill säga med planprocesser, ärendegranskning, bygglov eller liknande?
Ja, ofta
Ja, ibland
Ja, men sällan
Nej, aldrig
Fråga 9. Ett av strandskyddets syften är att trygga förutsättningarna för
allmänhetens friluftsliv. Hur stor påverkan anser du att friluftslivets intressen har på besluten i strandskyddsärenden i er kommun?
Stor påverkan
Ganska stor påverkan
Någon påverkan
Ingen påverkan
Fråga 11. Hur mycket utnyttjas naturområden i skolans verksamhet? Inte alls I någon grad I ganska hög grad I hög grad Vet ej
Fråga 12. Hur tycker du stödet från länsstyrelsen i frågor kring friluftsliv och rekreation fungerar?
Mycket bra
Ganska bra
Varken bra eller dåligt
Ganska dåligt
Mycket dåligt
Vet ej
Fråga 13. Hur tycker du stödet och vägledningen från Naturvårdsverket fungerar i frågor kring friluftsliv och rekreation?
Mycket bra
Ganska bra
Varken bra eller dåligt
Ganska dåligt
Mycket dåligt
Vet ej
Fråga 14. Har du någon övrig kommentar kring det vi pratat om?
Fråga 15. Inom vilken del av Sverige ligger din kommun? Norrland
Svealand, i Stockholmsregionen Svealand, ej Stockholmsregionen
Götaland, i Göteborgs eller Malmöregionen Götaland, ej Göteborg eller Malmöregionen Fråga 16. Hur många invånare har er kommun?
> 100 000 75 000-79 999 50 000-74 999 30 000-49 999 20 000-29 999 10 000-19 999 < 9 999
Vi tackar dig för dina svar. Svaren kommer som jag sa inledningsvis att hanteras konfidentiellt.
Nu undrar jag om du utöver dessa svar kan tänka dig att stå som kontaktperson för kommunen? Om du kan tänka dig det så kommer vi att lägga upp en lista där ditt namn och dina kontaktuppgifter finns med. Denna lista upprättas separat från de svar du nu gett och det kommer inte att finnas några möjligheter för
Naturvårdsverket att i efterhand koppla ditt namn till dina svar.
Kan du tänka dig att vara kommunens kontaktperson gentemot Naturvårdsverket i frågor kring friluftsliv och naturvård?
Ja Namn
E-postadress Telefonnummer direkt
Nej Æ Kan du ge förslag på någon annan? Namn
E-postadress Telefonnummer direkt
Bilaga 2 Frågeguide ansvarig handläggare för
översiktsplanering
Fråga 1. Tillgång till tätortsnära natur för friluftsliv och rekreation prioriteras högt i regeringens naturvårdspolitik och anses bland annat viktigt för vårt välbefinnande och för folkhälsan. I hur hög grad anser du att tillgång till och skydd av tätortsnära natur i stort prioriteras jämfört med andra användningsområden för marken i er kommun? I hög grad I någon grad I liten grad Inte alls Vet ej
Fråga 2. Medverkar någon med ansvar för friluftsliv och/eller naturvård aktivt i den fysiska planeringen, det vill säga i planprocesser, ärendegranskning, bygglov och liknande?
Ja, ofta
Ja, ibland
Ja, men sällan
Nej, aldrig
Fråga 3. Finns det områden för friluftsliv och rekreation särskilt utpekade i översiktplan och/eller fördjupad översiktsplan?
Ja Nej
Vet ej
Fråga 4.Kommentar
Om nej eller vet ej på fråga 3 gå till fråga 6
Fråga 5. Hur många av dessa ligger bostadsnära och/eller skolnära? Med nära menas inom en kilometers avstånd.
Bostadsnära, antal__________ Skolnära, antal__________ Inga
Fråga 6. Finns det särskilda underlag beträffande friluftsliv, såsom dokument, program eller liknande, att använda som grund för översiktsplaneringen?
Ja Nej
Vet ej
Fråga 7. När reviderades senast kommunens översiktplan? Under 1994 eller tidigare
1995 - 1998 1999 - 2002
Under 2003 eller senare
Fråga 8. Ett av strandskyddets syften är att trygga förutsättningarna för
allmänhetens friluftsliv. Hur stor påverkan anser du att friluftslivets intressen har på besluten i strandskyddsärenden i er kommun?
Stor påverkan
Ganska stor påverkan
Någon påverkan
Ingen påverkan
Vet ej
Fråga 9. Hur uppfattar du Naturvårdsverkets vägledning, genom skrifter, broschyrer och webb, om strandskydd?
Mycket bra
Bra
Varken bra eller dålig Dålig
Mycket dålig
Känner inte till den
Vet ej
Fråga 10. Hur tycker du stödet från länsstyrelsen fungerar i frågor kring friluftsliv och rekreation kopplat till fysisk planering?
Mycket bra
Ganska bra
Fråga 11. Hur tycker du stödet och vägledningen från Naturvårdsverket fungerar i frågor kring friluftsliv och rekreation kopplat till fysisk planering?
Mycket bra
Ganska bra
Varken bra eller dåligt
Ganska dåligt
Mycket dåligt
Vet ej
Fråga 12. Har du någon övrig kommentar kring det vi pratat om?
Fråga 13. Inom vilken del av Sverige ligger din kommun? Norrland
Svealand, i Stockholmsregionen Svealand, ej Stockholmsregionen
Götaland, i Göteborgs eller Malmöregionen Götaland, ej Göteborg eller Malmöregionen Fråga 14. Hur många invånare har er kommun?
> 100 000 75 000-79 999 50 000-74 999 30 000-49 999 20 000-29 999 10 000-19 999 < 9 999
Vi tackar dig för dina svar. Svaren kommer som jag sa inledningsvis att hanteras konfidentiellt.
Nu undrar jag om du utöver dessa svar kan tänka dig att stå som kontaktperson för kommunen? Om du kan tänka dig det så kommer vi att lägga upp en lista där ditt namn och dina kontaktuppgifter finns med. Denna lista upprättas separat från de svar du nu gett och det kommer inte att finnas några möjligheter för
Naturvårdsverket att i efterhand koppla ditt namn till dina svar.
Kan du tänka dig att vara kommunens kontaktperson gentemot Naturvårdsverket i frågor kring friluftsliv och naturvård?
Ja Namn
E-postadress Telefonnummer direkt
Nej Æ Kan du ge förslag på någon annan? Namn
E-postadress Telefonnummer direkt
– En basmätning av arbetet med friluftsliv,
tätortsnära natur, strandskydd och fysisk
planering i Sveriges kommuner
Naturvårdsverket har i uppdrag att se till att förutsätt-ningarna för friluftslivet bevaras och utvecklas. Nära kopplat till friluftsfrågorna finns arbetet med tätortsnära natur, fysisk planering och strandskydd.
För att kunna göra ett bra arbete och veta var insat-serna bäst behövs är det viktigt att ha en bra grund att stå på. Naturvårdsverket gjorde därför i december 2005/ januari 2006 en undersökning, eller basmätning, med syfte att få fram en nulägesbeskrivning av läget i Sveriges kommuner inom verksamhetsområdena friluftsliv, tät-ortsnära natur, fysisk planering och strandskydd. Utvär-deringen bygger på intervjuer med ansvariga tjänstemän och ger en mångfacetterad bild av arbetet med dessa frå-gor i landets kommuner. Tanken är att en ny undersök-ning med ungefär samma frågor ska kunna upprepas och resultaten jämföras för att se hur arbetet inom friluftsliv, tätortsnära natur och strandskydd samt deras koppling till fysisk planering utvecklas på kommunal nivå.
Utifrån svaren kan slutsatser dras kring hur sats-ningar och prioriteringar på nationell nivå speglas lokalt. Informationen kan också utgöra ett verktyg för styrning av verksamhet och kommunikation.
Rapporten är avsedd att dels utgöra stöd för Natur-vårdsverkets eget arbete, dels fungera som ett underlag för alla som arbetar med frågor kopplade till friluftsliv på kommunal, regional och nationell nivå.
