En enkätundersökning om Stockholmarens attityder till dubbdäck

(1)

om Stockholmares

attityder till dubbdäck

Frågor om partiklar, hälsa och säkerhet

(2)

dubbdäck

Frågor om partiklar, hälsa och säkerhet

Författare: Misse Wester-Herber Avdelningen för filosofi Kungliga Tekniska Högskolan

(3)

Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Naturvårdsverket Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se

Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se

ISBN 91-620-5613-1. pdf ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2006

Digital publikation Omslag bild: Digital Vision Ltd

(4)

Förord

Slitage från däck, vägbana, sand och bromsar ger upphov till förhöjda partikelhal-ter i luften längs med gator och vägar. Dubbdäcken är det enskilt största problemet och särskilt under vårvintern på hårt trafikerade gator i tätorter. Partiklarna ger upphov till hälsoproblem, särskilt för de som har luftrörsbesvär samt hjärt- och kärlsjukdomar.

Regeringen gav Naturvårdsverket, Vägverket, Länsstyrelsen i Stockholm och Stockholms kommuner i uppdrag att informera stockholmarna om hur dubbdäck påverkar halten av partiklar i luften och de hälsoproblem en försämrad luftkvalitet ger upphov till. För att möjliggöra en effektiv informationsinsats behövs ett under-lag om vad Stockholmsbilisterna känner till om dubbdäck, hälsa, miljö och säker-het. Denna enkätundersökning utgör ett underlag inför kommande informationsin-satser i Stockholmsregionen.

Enkäten och utvärderingen har genomförts av Fil.dr. Misse Wester Herber, avd. för filosofi på KTH i Stockholm. Författaren svarar för enkätens innehåll och utvärdering.

Från Naturvårdsverket har Maj-Lis Svärd varit uppdragsansvarig. Per Andersson och Titus Kyrklund har bistått i arbetet. Värdefulla synpunkter på upplägg och rapportutkast har lämnats från Michelle Benjamin, Vägverket, Region Stockholm.

(5)

(6)

Innehåll

FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 FÖRFATTARENS FÖRORD 7 INLEDNING 9 METOD 11 RESULTAT 12 Bakgrundsinformation 12

Faktoranalys – Dubbdäck, Självuppfattning och Ansvar 13

Övriga frågor – dubbade mot friktionsdäck 15

Körfrekvens 16

Frekvensfördelning 16

Hälso- och miljöpåverkan 17

Minskad påverkan på hälsa och miljö 18

Trovärdighet 20

DISKUSSION 22

REFERENSER 24

BILAGA 26

Bilaga A – tabeller Dubbdäcksundersökning vinter 2006 27

Svarsfördelning alla svarande 28

Svarsfördelning baserat på kön 34

Svarsfördelning baserat på Däcktyp – dubbdäck och dubbfria vinterdäck 41

Svarsfördelning baserat på boendeort 47

(7)

(8)

Författarens förord

Den här rapporten redovisar resultat från en enkätstudie som utfördes under vintern 2006. Studien utfördes som en del av ett större projekt som ämnar till att lyfta fram frågan om luftkvalitet i större städer, främst fina luftpartiklars uppkomst och på-verkan på hälsa och miljö. Dessa luftpartiklar, vanligtvis kallade PM10, utgör ett problem då de är så små att de andas in och kan orsaka sjukdomar i luftvägarna och hjärt- och kärlsjukdomar. Uppkomsten av dessa partiklar kan vara utsläpp av olika ämnen till följd av vägtrafiken samt förbränningen av biobränslen och

olje-produkter. En annan källa till dessa partiklar är slitage från vägbanan. Studier har visat att dubbade däck river upp vägbeläggningen och frigör dessa partiklar. En möjlig åtgärd för att minska partikelhalterna skulle vara en minskad andel bilar som kör med dubbdäck vintertid.

För att undersöka vilka attityder och den kunskap bilister i Stockholm har kring dubbdäck, friktionsdäck och hälso/miljöpåverkan utfördes denna studie. En enkät skickades ut till 663 slumpvis utvalda bilägare i Stockholms län. Enkäten innehöll 52 frågor och besvarades av 330 personer. Enkäten finns i Bilaga B. Olika analyser genomfördes för att se om det fanns skillnader mellan olika grupper, som unga och gamla, män och kvinnor, de som hade dubbdäck eller friktionsdäck.

Rapporten är upplagd som en vetenskaplig rapport. Det innebär att det endast redo-visas skillnader mellan grupper som var statistiskt signifikanta, d v s att skillnader-na mellan olika grupper är verkliga och inte beror på tillfälligheter. I fyra frågor redovisas frekvenstabeller för hur samtliga deltagare i studien har svarat, efter öns-kemål från uppdragsgivaren. För den intresserade redovisas alla svar på frågorna i form av frekvenstabeller i Bilaga A.

(9)

(10)

Inledning

Luftpartiklar i innerstadsmiljö är idag ett problem i storstäder då de kan ha stora effekter på människors hälsa. De krav som finns uppsatta i miljökvalitetsnormen för att minska partikelhalterna har varit svåra att nå och olika försök har gjorts för att minska halterna (Johansson et al., 2004). Studier rörande luftpartiklars upp-komst och spridning, både nationellt och internationellt, har visat att den åtgärd som skulle vara mest effektiv för att minska de skadliga partiklarna är att reducera antalet bilar som använder dubbade vinterdäck. I Norge har man till exempel infört en beskattning på dubbade däck för att minska användningen av dem.

Det finns ett antal studier som undersöker säkerhetsaspekter i samband med dub-bade och dubbfria vinterdäck och resultaten från dessa går isär (Junghard, 1992; Läppenen, 1996; Vaa, 1997; Elvik, 1999; Ayers & Waalkes, 2003; Nordström, 2003a, 2003b, 2004). En del menar att dubbade däck ökar säkerheten i så hög grad att de är nödvändiga medan andra menar att det inte sker en signifikant ökning av olyckor när antalet dubbfria däck ökar. Sammantaget kan man säga att en viss an-del av dubbade vinterdäck är nödvändiga för att bibehålla en högre trafiksäkerhet och att en reduktion av andelen dubbdäck är önskvärt ur hälso- och miljösynpunkt. Det finns också studier vars syfte inte enbart är att analysera olycksstatistik utan undersöker hur den enskilde bilisten upplever säkerhet och framkomlighet med dubbade respektive dubbfria vinterdäck. Trafiksäkerhet beror inte enbart på bilen eller däckets egenskaper, och inte hellre på yttre förhållanden, utan påverkas också i stor utsträckning av mänskligt beteende. Vissa studier har visat att det kan finnas en koppling mellan att säkrare bilar, säkrare däck och säkrare vägar kan göra att människor kör fortare och med mindre marginaler, vilket minskar den totala säker-heten. Andra studier visar att det är den grupp som kör med dubbade vinterdäck som står för den säkrare körstilen (se Sigthorsson, 1998; Elvik, 1999; Scheibe, 2002). I Norge jämfördes en grupp som använde dubbade vinterdäck med en grupp som använde dubbfria däck under vintersäsongen 1996-97 (Vaa, 1997). Den grupp som körde med dubbade vinterdäck uppgav att de skulle ha varit tvungna att lägga om sin körstil, i detta fall reducera hastigheten, om de hade använt sig av dubbfria däck. Detta kan jämföras mot den grupp som använde sig av dubbfria däck har inte rapporterat att de har varit tvungna att ändra körstil i motsvarande utsträckning. Från dessa resultat drar författaren slutsatsen att de bilister som använder sig av dubbade vinterdäck har mindre överseende med de problem vinterväglag kan inne-bära än den grupp som kör med dubbfria däck. De som hade dubbade vinterdäck uppgav att det innebar en klar fördel med att köra på dubbade däck under 55 dagar den säsongen, jämfört med dem som använde dubbfria däck som uppgav att det under 16 dagar hade varit bättre med dubbade däck (Vaa, 1997).

En rad informationinsatser angående dubbdäck och dess koppling till luftpartiklar utfördes under hösten 2005 i ett samarbete mellan Länsstyrelsen, Vägverket,

(11)

Na-turvårdsverket och Stockholms kommun. Bland annat distribuerades en bilaga tillsammans med Svenska Dagbladet i ca 130 000 exemplar samt att en informa-tionsfolder skickades ut till 1100 bensinstationer, däckåterförsäljare, bilåterförsälja-re och bilprovingsstationer i Stockholm. Vägverkets egen tidning, Vintergatan, sändes ut till alla hushåll i Stockholm i samband med vintersäsongen 2005 där information om dubbdäck och luftpartiklar ingick.

Syftet med föreliggande studie är, som ett led av denna informationskampanj, att undersöka vilka attityder bilister i Stockholm har till vinterdäck. Därför utfördes på uppdrag av Naturvårdsverket och Vägverket Region Stockholm en enkätundersök-ning som syftade till att kartlägga erfarenheter och attityder kring dubbdäcksan-vändning och kopplingen till hälso- och miljöeffekter.

(12)

Metod

I januari 2006 skickades en enkät ut till 663 slumpvis utvalda bilägare i Stock-holms län. Syftet med undersökningen var att kartlägga StockStock-holms trafikanters erfarenheter, kunskap och attityder kring dubbdäck, friktionsdäck och luftförore-ningar i Stockholms innerstad. Enkäten handlade enbart om frågor som rör bilism och erfarenheter i Stockholms län samt vid vinterväglag. Dessa resultat kan inte generaliseras för att dra slutsatser om bilism i andra situationer eller vid någon annan årstid. De frågor som har ställts i undersökningen rör endast miljö- och häl-sopåverkan i innerstadsmiljö och kan inte användas för att dra slutsatser om miljö- eller hälsopåverkan i ett större perspektiv. Då problematiken med luftpartiklar i stor utsträckning är karaktäristiskt för innerstadsmiljö tillfrågades personer som bor innanför och utanför ”tullarna” då man kan anta att även de som bor i andra delar av Stockholm kör genom innerstaden.

(13)

Resultat

Efter en påminnelse hade ca 50 % av de tillfrågade svarat (totalt 330 personer). Denna svarsfrekvens är, jämfört med liknande enkätstudier, acceptabel även om en högre frekvens hade varit önskvärd. Av de svarade var 64,5 % män och 35,5 % kvinnor. Män angav också i mycket större utsträckning att de använde bilen varje dag till skillnad från kvinnor som använde bilen mer sällan.

Bakgrundsinformation

Åldersfördelningen på de svarande är enligt följande:

Tabell 1 Åldersfördelning i procent

18-35 15% 36-45 28% 46-55 23%

Över 56 34%

Den genomsnittliga körsträckan (medianen) för de tillfrågade var 1500 mil per år och genomsnittstiden för körkortsinnehav var 28 år. Majoriteten av de tillfrågade, 98 %, skattade sig själva som mycket bra eller bra bilförare.

Fördelningen för var de tillfrågade bor har delats in i tre grupper för att förenkla presentationen. Denna indelning kunde ha gjorts på olika sätt men då denna studie gäller biltrafik valdes en indelning för att se om tillgång till alternativa transport-medel (i detta fall lokal tågtrafik) har någon påverkan i dessa frågor.

Indelningen har skett på följande sätt: 23 % bodde i innerstaden

43,5 % bodde längs Stockholms tunnelbanenät 43,3 % bodde längs Stockholms pendeltågsnät

Respondenterna tillfrågades om hur ofta de använde bil där 55 % uppgav att de åkte bil varje dag, 30 % att de använde bilen 3-5 gånger per vecka och 12 % att de använde bilen 1-2 gånger i veckan. Endast 3 % uppgav att de endast använde bilen några enstaka gånger på vintern.

De tillfrågades också var de körde mest. Av de svarande uppgav 46,5 % att de körde bil inom innerstad och ytterstad (endast 2 % angav att de körde endast inom innerstaden) och 53,3 % körde bil mest inom ytterstaden.

(14)

På frågan om vilken typ av däck de tillfrågade använde uppgav 75 % att de hade dubbade vinterdäck och 25 % friktionsdäck (varav 2 % angav allrounddäck). På frågan om hur ofta de uppskattade att de körde på ren is uppgav 56 % att de körde på ren is ofta och 44 % att detta hände sällan eller aldrig.

Sammanfattningsvis kan sägas att den genomsnittlige deltagaren i studien är enligt egen uppfattning en mycket skicklig manlig bilförare över 55 år, som kör sin bil varje dag mestadels i ytterstaden och ofta på is. Han bor längs med tunnelbanan eller pendeltåget och kör med dubbade vinterdäck som han byter till när vädret så kräver (se Bilaga A för samtliga tabeller).

Faktoranalys – Dubbdäck, Självuppfattning och Ansvar

För att få en uppfattning om vilka åsikter och attityder som ligger bakom en indi-vids val och uppfattningar kring olika typer av däck, kunskap om hälso- och miljö-påverkan och personligt ansvar, ställdes 24 åsiktsfrågor i enkäten (se bilaga B). För att urskilja specifika mönster utfördes en faktoranalys på dessa frågor. En faktor-analys är ett sätt att reducera en stor mängd information för att få fram ”bakomlig-gande” faktorer genom att se hur olika frågor hänger ihop.

I analysen av materialet i denna studie framkom tre faktorer som verkar spegla vissa attityder som finns med avseende på uppfattning om dubbdäck och dess even-tuella påverkan på miljö och hälsa. Tillsammans förklarar dessa tre faktorer 54 % av variansen, vilket tyder på att uppfattningar och attityder kring dubbdäck är komplexa och inte helt kan fångas upp i denna studie. Den första faktorn, kallad Dubbdäck, kan sägas spegla den attityd de svarande har till dubbdäck och dubbfria vinterdäck. Ett exempel på frågor som utgör denna faktor är: ”Dubbdäck är det enda alternativet för mig” eller ”Dubbfria vinterdäck fungerar lika bra som dubb-däck vid vinterväglag”. Den andra faktorn, kallad Självuppfattning, kan sägas spegla uppfattningen om hur viktig personliga erfarenheter och körstil är. Exempel på frågor som ingår här är: ”Jag är bättre på att köra i vinterväglag än andra männi-skor beroende på min personliga körstil” och ”Jag tar ansvar för mitt beteende i trafiken men hälso- och miljöproblem är någon annans ansvar”. Den tredje faktorn, kallad Ansvar, kan sägas spegla det miljömedvetande som finns bland de svarande och tilltro till de vetenskapliga resultat som studier av dubbdäck har kommit fram till. Exempel på frågor som ingår här är: ”Som bilister har vi ansvar för att boende i ett område ska slippa höga halter av luftpartiklar” och ”Dubbdäck orsakar hälso- och miljöproblem med avseende på luftpartiklar”. Dessa faktorer ska ses som ute-slutande och inte i relation till varandra, t.ex. så kan en individ vara negativ till dubbdäck (enligt faktor 1) och anse att ansvar för miljön främst ligger hos någon annan än han/henne själv (enligt faktor 3). Dessa faktorer visar i vilken utsträck-ning olika individer håller med eller inte håller med i de påståenden som bildar

(15)

faktorerna. Därför jämförs olika grupper med avseende på hur pass mycket de instämmer eller inte instämmer i påståendena.

Eftersom det kan vara av intresse att se hur olika grupper förhåller sig till dessa tre attityder summerades de frågor som ingick i faktorerna till index och skillnader mellan de svarande med avseende på ett antal olika aspekter. Aspekterna som un-dersöktes var:

• Kön (2 grupper) • Ålder (4 grupper)

• Vilken typ av däck som personen använder (2 grupper: dubbdäck eller friktionsdäck)

• Var personen uppgav att den körde mest (2 grupper: i innerstaden och ytterstaden eller mest ytterstaden)

• Var personen bodde vid tiden för studien (3 grupper)

• Hur ofta personen körde bil (3 grupper: varje dag, 3-5 gånger per vecka, 1-2 gånger per vecka eller sällan/aldrig på vintern)

• Hur ofta personen upplevde att den körde på is varje vinter (2 grupper: ofta eller sällan)

• Hur de svarande har beskrivit sig som bilförare (2 grupper: mycket bra eller bra)

För den första faktorn, hur de svarande förhöll sig till dubbdäck och friktionsdäck visar resultaten att det fanns skillnader mellan grupperna i två avseenden: de som angett att de kör på is ofta1_{och de som har angett att de använder dubbdäck}2_är mer positiva till dubbdäck än de som har friktionsdäck eller upplever att de kör på is mer sällan. Det fanns inga skillnader mellan könen, olika åldersgrupper eller hur ofta man kör bil.

För den andra faktorn, hur pass viktig den personliga körstilen är, fanns det skill-nader mellan tre grupper:

Män ansåg i högre utsträckning än kvinnor att den pratiska erfarenheten är mer betydelsefull3 vid körning i vinterväglag. Detta återspeglades också i att de perso-ner som skattat sig som ”mycket bra” bilförare också hade den uppfattningen att den personliga erfarenheten var mer viktig än de som skattade sig som ”bra” bilfö-rare4_{. Då det var män som i större utsträckning ansåg att de var ”mycket bra”} bilfö-rare, och kvinnor i högre grad ansåg att de var ”bra” eller ”ganska bra” kan resulta-ten av denna analys spegla könsskillnader i stor utsträckning. Resultaresulta-ten där grup-per jämfördes med avseende på hur ofta de kör bil visade att de som kör bil mer

1_χ2_{= 35.2, df = 16, p < 0.004}

2_χ2_{= 115.4, df = 16, p< 0.000}

3_χ2_{= 32.3, df = 8, p< 0.000}

(16)

sällan ansåg att personliga egenskaper var mindre viktiga än de som körde bil ofta5. De bilförare som körde ofta ansåg således att de personliga egenskaperna var mycket viktiga när det gäller säker körning i vinterväglag, snarare än däckens egenskaper.

För den tredje faktorn, där attityd till miljöpåverkan och ansvar speglades, fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna.

Övriga frågor – dubbade mot friktionsdäck

De övriga frågorna som mäter olika uppfattningar kring dubbdäck, friktionsdäck och miljöpåverkan analyserades separat men med samma indelning av grupper som ovan. I analysen framkom följande skillnader:

I fem av frågorna var det skillnader mellan de personer som uppgett att de hade dubbdäck och de som hade friktionsdäck.

På frågan om ”säkerhet vid vinterkörning påverkas mer av personlig körstil än däckets egenskaper” instämde de som använde dubbdäck i större utsträckning än de som använde friktionsdäck6_.

På frågan om ”de som kör med dubbfria vinterdäck är i allmänhet bättre bilförare än de som använder dubbdäck” visade resultaten, föga förvånande, att de som kör med friktionsdäck i högre grad instämde med detta än de som kör med dubbade vinterdäck 7_.

Påståendet att ”dubbdäck är det bästa när vägen är täckt av ren is men dubbfria vinterdäck är lika bra på andra vinterunderlag” visade också att de med friktions-däck i större utsträckning instämde jämfört med de svarande som använder dubb-däck8.

På frågan ”om jag vore en bättre bilförare skulle jag känna mig säkrare bakom ratten vid vinterväglag” svarade de med friktionsdäck i större utsträckning att de instämde än jämfört med dem som använder dubbdäck9.

Ställningstagande till påståendet ”jag kan endast tänka mig att använda dubbdäck, oavsett det blir avgifter eller hur mycket fakta som presenteras om miljöproblem i samband med dem” visade också att de som angett att de använder dubbdäck i högre grad instämde med detta påstående jämfört med dem som använde friktions-däck10_. 5_χ2_{= 33.74, df = 16, p< 0.000} 6_χ2_{= 14.1, df = 2, p< 0.001} 7_χ2_{= 16.45, df = 2, p< 0.000} 8_χ2_{= 9.86, df = 2, p< 0.007} 9_χ2_{= 8.69, df = 2, p< 0.004} 10_χ2_{= 49.13, df = 2, p< 0.000}

(17)

Körfrekvens

De personer som körde sällan jämfört med dem som kör varje dag, instämmer i påståendet ”Om jag vore en bättre bilförare skulle jag känna mig säkrare vid ratten vid vinterväglag”11.

De personer som angett att de körde på is ofta, jämfört med dem som angett att de sällan eller aldrig körde på is, höll i större utsträckning med om påståendet ”Jag kan endast tänka mig att använda dubbdäck, oavsett det blir avgifter eller hur mycket fakta som presenteras om miljöproblem i samband med dem”12. Här fanns också en skillnad mellan könen, där kvinnor i högre utsträckning höll med om påståendet jämfört med männen13_.

Frekvensfördelning

Fyra av de frågor som ställdes var av speciellt intresse för uppdragsgivaren inför en eventuell informationskampanj och redovisas därför här. Svarsfrekvensen represen-terar hur alla deltagare har svarat och mer specifika skillnader mellan olika grupper finns i Bilaga A.

Tabell 2 Vinterväglagen kräver att man använder dubbdäck vintertid

Instämmer inte _41,9

Osäker _16,5

Instämmer helt _41,6

Tabell 3 Jag kan endast tänka mig att använda dubbdäck, oavsett det blir avgifter eller hur mycket fakta som presenteras om miljöproblem i samband med dem

Instämmer inte 61,5

Osäker 15,4

Instämmer helt 23,1

Tabell 4 Obligatorisk körning på halkbana skulle behövas vart femte år för alla som har körkort Instämmer inte 38,2 Osäker 15,4 Instämmer helt 46,5 11_χ2 _{= 9.91, df = 4, p< 0.042} 12_χ2 _{= 33.72, df = 2, p< 0.000} 13_χ2_{= 6.02, df = 2, p< 0.05}

(18)

Tabell 5 Säkerheten vid vinterkörning påverkas mer av personlig körstil än däckets egen-skaper

Osäker _20,4

Hälso- och miljöpåverkan

De tillfrågade ombads uppskatta hur pass stor effekt sju olika faktorer hade på miljö och hälsa i samband med biltrafik i innerstaden. Resultaten presenteras i figur 1 och visar att den främsta orsaken bedömdes vara avgaser, följd av vägsalt och slitage av dubbdäck. Minst påverkan ansågs sand ha.

Figur 1. Olika faktorers påverkan på hälsa och miljö i innerstaden

De svarande ombads också rangordna dessa sju faktorer (där 7 är störst och 1 är minst) separat för hälsa och miljö, för att ytterligare se vilka faktorer som bedöms ha mest eller minst påverkan på hälsa och miljö. Här urskiljdes också avgaser från bensinmotorer och dieselmotorer. Resultaten visas i figur 2.

Figur 2. Rangordning av faktorer som påverkar hälsa och miljö Påverkan hälsa och miljö

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

Avgaser Salt Slitage

Dubbdäck

(19)

Det är inte stora skillnader i hur de svarande upplevde de olika faktorernas kan på hälsa och miljö separat för sig utan de faktorer som ansågs ha störts påver-kan på hälsa och miljö var avgaser från både bensin och dieselmotorer. Den faktor som skiljde sig mest mellan påverkan på hälsa och miljö var salt, där den faktorn rankas som tredje mest negativa faktorn för miljöpåverkan men som näst sista fak-torn i hälsopåverkan.

Minskad påverkan på hälsa och miljö

Respondenterna tillfrågades också om hur stor påverkan fem olika faktorer skulle kunna ändra på människors beteende och på så sätt minska de negativa effekter bilkörning kan ha på hälsa och miljö i innerstaden. Dessa resultat visas i figur 3.

Påverkan Hälsa och Miljö

0 1 2 3 4 5 6 7 Avgaser Bensin Avgaser Diesel Slitage Dubb Slitage Däck Slitage Broms Salt Sand Hälsa Miljö

(20)

Figur 3. Olika faktorers betydelse för att ändra mänskligt beteende för att minska påverkan

En viss del av dessa resultat kan troligtvis förklaras med att Minskad hastighet kan ses som att minska risken för olyckor och på det sättet ha en positiv påverkan på hälsa. För att tydligare se hur dessa faktorer värderas ombads respondenterna också rangordna dessa faktorer med avseende på minskad negativ påverkan på både hälsa och miljö. Resultaten presenteras i figur 4.

Figur 4. Rangordning av faktorer för att ändra mänskligt beteende

Minskad påverkan på Hälsa och Miljö

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4

Saltfria vägar Minskad hastighet

Förbud dubbdäck Trängselskatt Avgift dubbdäck

Minskad påverkan Hälsa och Miljö

0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 Hälsa Miljö

(21)

För både hälsa och miljö sågs trängselskatter som den mest betydelsefulla faktorn för att ändra mänskligt beteende i samband med bilkörning och på så sätt minska negativ påverkan på hälsa och miljö i innerstaden. Den minst effektiva åtgärden bedömdes vara avgiften på dubbäck.

Trovärdighet

I enkäten frågades också vilket förtroende de svarande hade för olika aktörer med avseende på kunskap om vinterdäck, deras egenskaper vid körning och påverkan på hälsa och miljö. Resultaten presenteras i figur 5. De aktörer de svarande hade högst förtroende för var Miljöforskare, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut samt Naturvårdsverket. De aktörer som hade lägst förtroende var motorjournalister i kvällstidningar och däckåterförsäljare.

(22)

Figur 5. Trovärdighet hos olika aktörer Trovärdighet medelvärden 0 1 2 3 4 5 Miljöforskare VTI Naturvårdsverket Motormännens riksförbund Vägverket Konsumentföreningar Journalister Facktidningar Länsstyrelsen Journalister Dagstidningar Biltillverkare Bilverkstäder Däcktillverkare Journalister Kvällstidningar Däckåterförsäljare

(23)

Diskussion

De resultat i denna studie som pekar på att fler män än kvinnor äger en bil speglar den nationella fördelningen där kvinnor äger 30 % av privatbilarna i Sverige (SIKA, 2004). Att män i denna studie använder bilen i större utsträckning än kvin-nor återspeglas också i den nationella statistiken (SIKA, 2001). Andelen svarande i denna studie som använder dubbdäck (75%) respektive dubbfria däck (25%) kan också jämföras med resultat från både nationella och Stockholmsspecifika studier som gjorts över andelen dubbdäck, dubbfria däck och sommardäck. Däckbran-schens informationsråd observerade 2002 och 2004 slumpvis utvalda parkerade bilar på 14 olika orter i landet, där andelen dubbade däck var 72 % och dubbfria 28 % (Däckbranschens informationsråd, 2005). Under vintersäsongerna 2003-04 och 2004-05 studerades andelen personbilar med dubbdäck varje vecka i Stockholm Stad, vilket visade motsvarande andel av dubbdäcksandelar på 74 respektive 75 % (Johansson et al., 2005). Även om svarsfrekvensen i denna studie var ganska låg (50%) kan resultaten ändå tolkas vara representativa då de motsvarar den nationella statistiken

De resultat som framkommit i studien visar att de som upplever att de kör på is ofta är mer positiva till dubbdäcksanvändning än de som upplever att de kör på is mer sällan, vilket verkar vara en rimlig slutsats. De svarande som använder friktions-däck, eller dubbfria vinterfriktions-däck, uppger att de kör på ren is mer sällan. Frågan om det verkligen förhåller sig på detta sätt ligger utanför syftet för denna studie. I stu-dien framkom också skillnader mellan män och kvinnor, vilket kan vara vikigt att ha i åtanke vid en informationskampanj, då män använder bilen oftare än kvinnor. Män anser i högre utsträckning att den personliga erfarenheten är viktig när det gäller val av däck jämfört med kvinnor. Däremot framkom inga skillnader mellan män och kvinnor i frågan om de svarande var positiva eller negativa till dubbdäck förutom i en fråga där kvinnor var mer positiva till att endast använda dubbdäck jämfört med männen. Det kan vara av intresse att notera att näsan 60 % av de sva-rande som använder dubbade vinterdäck ansåg att behovet av dubbade däck skulle minska om vinterväghållningen fungerade bättre (se bilaga A).

Det fanns heller inga skillnader mellan några grupper när det gäller ansvarsfrågan vilket antyder att det finns ett utbrett miljömedvetande och villighet att ta ansvar som är generellt för alla grupper.

Upplevelserna av att vara en bra bilförare, att köra bil varje dag och ofta på is ver-kar vara de faktorer som ligger bakom valet av dubbdäck. Resultaten visar också att de som kör med dubbfria däck anser att de är bättre bilförare än andra samtidigt som de med dubbade däck anser att den personliga körstilen är viktigare för säker-het än däckets egenskaper. Då denna grupp, de med dubbade däck, också ser att den personliga erfarenheten är viktigare än de som kör med dubbfria däck, kan man dra slutsatsen att den personliga erfarenheten bedöms som viktigare än däckets

(24)

egenskaper för båda grupperna. Då kvinnor i något högre grad anser att dubbade vinterdäck är det enda acceptabla alternativet och samtidigt uppfattar sig själva som bra bilförare, och inte mycket bra som de flesta manliga svarande, verkar det som om de dubbade däcken erbjuder mer ”mekanisk” säkerhet än säkerhet som kommer från den egna förmågan. De som använder dubbfria däck instämmer i högre utsträckning också med påståendet att de skulle känna sig säkrare vid bilkör-ning på vintern om de var bättre bilförare.

Den negativa påverkan dubbade däck kan ha på hälsa verkar vara känd bland de svarande. Slitage från vägbanan av dubbdäck var rankad som den tredje största faktorn som påverkar hälsa negativt, med avgaser från bensin och dielsemotorer som de två största. För påverkan på miljön var fortfarande avgaserna de två största faktorerna, följda av salt på en tredje plats. Slitage på vägbanan från dubbdäck hamnade på en fjärde plats.

De svarande ansåg att de faktorer som är mest effektiva för att ändra mänskligt beteende, och på så sätt minska den negativa påverkan bilkörning i innerstaden har för hälsa, ses införandet av trängselskatt och ett förbud mot dubbdäck som det mest effektiva. För att minska påverkan på miljö sågs saltfria vägar och införandet av trängselskatt som mest effektiva. Den åtgärd som ses som minst effektiv för att minska påverkan på både hälsa och miljö var en avgift för dubbdäck. När de sva-rande rangordnade de fem alternativen framkom en annan ordning än när de fick bedöma dem tillsammans (figur 4 & 3) vilket kan visa att det råder en viss oklarhet kring dessa frågor. Trängselskatt uppgavs vara den mest effektiva åtgärden för att minska hälso- och miljöpåverkan när faktorerna rangordnades medan saltfria vägar bedömdes vara mest effektivt när de bedömdes separat.

Sammanfattningsvis tyder resultaten på att den mest avgörande orsaken till att bilister använder dubbade vinterdäck är att de kör på is i stor utsträckning varje vinter. Den personliga erfarenheten när man väljer däck anses också vara viktig i valet av däcktyp och om den personliga erfarenheten är att man ofta kör på is ver-kar det vara ett logiskt val. Samtidigt verver-kar det finnas en stor insikt i att dubbade vinterdäck bidrar till att människor och miljö påverkas negativt och att de flesta svarande känner ett visst ansvar inför hälsa och miljö. Bättre väghållning i kombi-nation med information om de dubbfria däckens generellt positiva egenskaper vid vinterväglag kan minska dubbdäcksanvändningen i Stockholmsområdet.

(25)

Referenser

Ayers M. & Waalkes S. (2003) Out in the cold: ACPA answers top questions about how to treat concrete in cold temperatures, Roads and Bridges, 41, 30-32.

Däckbranschens informationsråd (2005) Undersökning av däcktyp samt mönster-djup i Sverige, Däckbranschens Informationsråd, Varberg.

Elvik, R. (1999) The effects on accidents of studded tires and laws banning their use: a meta-analysis of evaluation studies, Accident Analysis & Prevention, 31, nr. 1/2, 125-134.

Johansson, C., Norman, M., Omstedt, G & Swietlicki, E. (2004) Partiklar i stads-miljö – källor, halter och olika åtgärders effekt på halterna mätt som PM10. SLB-rapport 4:2004, Stockholm.

Johansson, C., Norman, M. & Westerlund, K-G. (2005) Försök med dammbind-ning längs E4- Vallstanäs och i Norrmalm i Stockholms innerstad, SLB-rapport 10:2005, Stockholm.

Junghart, O. (1992) Estimating the traffic safety effect of studded tires, Accident Analysis & Prevention, 24, 357-361.

Leppänen, A. (1996) Final Results of Road Traffic in Winter Project: Socioeco-nomic Effects of Winter maintenance and Studded Tires, Transportation Research Record, 1533, 27-31.

Nordström, O. (2003a) Nya och begagnade vinterdäcks friktion på slät is. VTI meddelanden 923, Linköping.

Nordström, O. (2003b) Nya och begagnade vinterdäcks friktion på skrovlig is. VTI notat 34:2003, Linköping.

Nordström, O. (2004) Nya och begagnade vinterdäcks friktion på våt slät is. VTI meddelanden 965, Linköping.

SIKA (2001) RES 2001 den nationella resundersökningen, Stockholm, Statens Institut för Kommunikationsanalys, SIKA statistik, 2002:2.

SIKA (2004) Fordon i län och kommun vid årsskiftet 2005-2006, Stockholm, Sta-tens Institut för Kommunikationsanalys, SIKA statistik, 002:0601.

Scheibe R.-R. (2002) An overview of studded and studdless tire traction and safety. Washington State Transportation Center, University of Washington, USA.

(26)

Sigthorsson, H. (1998) Studded winter tires and traffic safety, Nordic Road and Transportation Research, 10, 4-7.

Vaa, T (1996) Piggfrie dekk i Trondheim? Erfaringer fra kjøring med ulike typer vinterdekk sesongen 1996/97, SINTEF rapport, STF22.

(27)

(28)

Bilaga A – tabeller Dubbdäcksundersökning vinter 2006

Här presenteras resultaten av de frågor som inte redovisats i den övriga rapporten. För frågorna 28 till och med 47 har den femgradiga skalan ändrats till en tregradig skala för att ge en bättre översikt. Mittenkategorin (dvs. där de svarande har svarat i mitten av skalan) har tolkats som ett uttryck för viss osäkerhet eller en fråga där de svarande inte har en klar åsikt.

I denna bilaga presenteras också medelvärden för de tre index som presenterats i rapporten. Generellt sett representerar ett lågt värde ”instämmer inte” och ett högre värde ”instämmer helt”. De frågor som utgör de olika faktorerna är följande:

Faktor 1 (Dubbdäck):

• Vinterväglagen kräver att man använder dubbdäck vintertid * • Dubbdäck är de enda alternativet för mig vid vinterväglag *

• Dubbfria vinterdäck fungerar lika bra som dubbdäck vid vinterväglag • Personer som kör med dubbfria däck utsätter andra trafikanter för fara * • Säkerhet är viktigare än eventuella hälso- eller miljöproblem dubbdäck

kan ge upphov till*

• Jag kan tänka mig att köra med dubbfria vinterdäck

• Säkerheten minskar obetydligt när man använder dubbfria vinterdäck • Jag anser att de bilförare som använder dubbfria vinterdäck äventyrar

andra människors säkerhet*

(*= har kodats om så att ett lågt värde blir ”instämmer helt”)

Faktor 2 (Personlig):

• Jag är bättre på att köra i vinterväglag än andra människor beroende på min personliga körstil

• Min praktiska erfarenhet jag har som bilförare är det enda jag litar på när det gäller vilket vinterdäck jag ska använda

• Jag tar ansvar för mitt beteende i trafiken men hälso- och miljöproblem är någon annans ansvar

• Jag har i dagsläget tillräckligt med kunskap för att kunna fatta bra beslut angående vilket vinterdäck jag ska ha

Faktor 3 (Ansvar):

• Dubbdäck orsakar hälso- och miljöproblem i innerstadsmiljö med avse-ende på luftpartiklar

• Dubbdäck inger en falsk säkerhet och bidrar till att farten ökar även om väglaget inte tillåter det

(29)

• Jag litar på de vetenskapliga fakta som presenteras i samband med under-sökningar om dubbdäckens inverkan på hälsa och miljö

• Som bilister har vi ansvar för att boende i ett område ska slippa höga hal-ter av luftpartiklar

I denna bilaga presenteras resultaten av frågorna i följande kategorier: • Alla svarande

• Kön (Män & Kvinnor)

• Däcktyp (Dubbdäck & Dubbfria däck)

• Var de svarande bor (Innerstad, efter tunnelbanenät eller pendeltågsnät) Motiveringen till att just dessa grupper valts ut är att det kan vara av intresse med tanke på en eventuell informationskampanj, att se hur olika grupper skiljer sig från varandra. Om det förekommer skillnader i uppfattning av dubbdäck kan dessa vara viktiga att ta hänsyn till, även om de inte är statistiskt signifikanta.

Svarsfördelning alla svarande Kön i procent Män 64,5 Kvinnor 35,5 Ålder i procent 18-35 14,9 36-45 28,3 46-55 23,1 Över 56 33,7

(30)

Mil per år i procent

Upp till 1000 mil 31,2

1000 till 2000 mil 48,9

2300 till 6000 mil 18

6000 eller över (max 32000) 1,8

Kör på isbelagda vägar i procent

Ofta 55,6 Sällan 40,4 Nästan aldrig 4 Körkortsinnehav (år) i procent 1 till 10 år 4,9 11 till 20 år 26,5 21 till 30 år 29,3 31 till 40 år 21,3 41 till 50 år 17,3 Över 50 år (max 66) 0,6 Kör oftast i procent Innerstad 2,1 Ytterstad 53,5 Både innerstad och ytterstad 44,4

(31)

Typ av bilförare i procent

Mycket bra 36,1

Ganska bra 46,4

Bra 15,8 Bra men osäker/ovan 1,8

Typ av däck i procent

Dubbade vinterdäck 75,2 Dubbfria vinterdäck 22,4

Allrounddäck 2,4

Byter till vinterdäck i procent När vädret så kräver 55,4 I oktober 21,7 I november 21,7 Aldrig 1,2 Kör på vintern i procent Varje dag 55,3

3-5 gånger per vecka 29,8 1-2 gånger per vecka 11,6 Få gånger på vintern 3,3

(32)

Har tagit del av information i procent

Ja 38,7 Nej 61,3

Fråga 28: Vinterväglagen kräver att man använder dubbdäck vintertid Instämmer inte _41,9

Osäker _16,5

Fråga 32: Säkerheten vid vinterkörning påverkas mer av personlig körstil än däckets egenskaper

Osäker _20,4

Fråga 33: Dubbdäck ger bättre framkomlighet snarare än säkerhet Instämmer inte _45,2

Osäker _30,3

Fråga 38: De som kör med dubbfria vinterdäck är i allmänhet bättre bilförare än de som använder dubbdäck

Instämmer inte _72,8 Osäker

17,3 Instämmer helt

(33)

Fråga 39: Dubbdäck är det bästa när vägen är täck av ren is men dubbfria vinterdäck är lika bra på andra vinterunderlag

Instämmer inte 12,4 Osäker 13,9 Instämmer helt 73,7

Fråga 41: Om jag vore en bättre bilförare skulle jag känna mig säkrare bakom ratten vid vinterväglag

Osäker ₁₇

Fråga45: Om vinterväghållningen fungerade bättre skulle behovet av dubbade vinterdäck minska

Osäker 19,1

Instämmer helt 59

Fråga 46: Jag kan endast tänka mig att använda dubbdäck, oavsett det blir avgifter eller hur mycket fakta som presenteras om miljöproblem i samband med dem Instämmer inte 61,5

Osäker 15,4

Instämmer helt 23,1

Fråga 47: Obligatorisk körning på halkbana skulle behövas vart femte år för alla som har körkort

Osäker 15,4

(34)

Medelvärden för index (baserat på faktorer)

Index Medelvärde Dubbdäck 16,76 (min 8, max 24)

Personlig 8,37 (min 4, max 12) Ansvar 9,26 (min 4, max 12)

Sammanfattningsvis är de svarande inte odelat positiva till användningen av dubb-däck utan ser att den personliga erfarenheten är viktig, men ser också att det finns ett miljöproblem med dessa däck.

(35)

I detta avsnitt redovisas skillnader för hur olika grupper skiljer sig åt i sina svar. De siffror som presenteras redovisar gruppens inre fördelning, d.v.s. den procentsats som anges för gruppen ’Män’ visar enbart hur denna grupp har svarat utan att stäl-las i relation till exempelvis gruppen ’Kvinnor’.

Svarsfördelning baserat på kön Ålder i procent Män Kvinnor 18-35 13,2 18 36-45 28,3 28,2 46-55 23,1 23,1 56 och över 35,4 30,8

Män Kvinnor Upp till 1000 mil 21,7 48,7

1000 till 2000 51,9 43,5

2300 till 6000 24,1 7

6000 och över 2,4 0,9

Män Kvinnor

Ofta 56,1 54,7

Sällan 41 39,3

(36)

Körkortsinnehav (år) i procent Män Kvinnor 1 till 10 år 4,3 6,1 11 till 20 år 25,7 28,1 21 till 30 år 27,6 32,5 31 till 40 år 22,4 19,3 41 till 50 år 19 14 Över 50 år (max 66) 1 0 Kör oftast i procent Män Kvinnor Innerstad och ytterstad 46,5 41

Mest ytterstad 50,5 59

Män Kvinnor

Mycket bra 40,4 28,2

Ganska bra 46 47

Bra 13,6 19,7

Bra , men säker/ovan 0 5,1

Män Kvinnor

Dubbdäck 73,7 77,8

Friktionsdäck 23,9 19,7

(37)

Byter till vinterdäck i procent Män Kvinnor När vädret så kräver 57,3 51,7 I oktober 20,9 23,3 I november 20,4 24,1 Aldrig 1,4 0,9 Kör på vintern i procent Män Kvinnor Varje dag 62 43,1

3-5 gånger per vecka 27,2 34,5 1-2 gånger per vecka 8,9 16,4

Få gånger på vintern 1,9 6

Tagit del av information i procent

Män Kvinnor

Ja 44,7 27,8

(38)

Fråga 28: Vinterväglagen kräver att man använder dubbdäck vintertid

Män Kvinnor

Instämmer inte 48,6 29,8

Osäker 12 24,6

Instämmer helt 39,4 45,6

Fråga 32: Säkerheten vid vinterkörning påverkas mer av personlig körstil än däckets egenskaper

Män Kvinnor

Osäker 18,8 23,5

Fråga 33: Dubbdäck ger bättre framkomlighet snarare än säkerhet Män Kvinnor

Instämmer inte 49 40,9

Osäker 26,4 39,1

(39)

Fråga 38: De som kör med dubbfria vinterdäck är i allmänhet bättre bilförare än de som använder dubbdäck Män Kvinnor Instämmer inte 74,6 69,6 Osäker 13,9 23,5 Instämmer helt 11,5 7

Män Kvinnor

Instämmer inte 11,5 14

Osäker 10 21,1

Fråga 41: Om jag vore en bättre bilförare skulle jag känna mig säkrare bakom ratten vid vinterväglag

Män Kvinnor

Osäker 17,3 16,4

(40)

Fråga 45: Om vinterväghållningen fungerade bättre skulle behovet av dubbade vinterdäck minska

Män Kvinnor

Instämmer inte 23,6 19

Osäker 16,3 24,1

Fråga 46: Jag kan endast tänka mig att använda dubbdäck, oavsett det blir avgifter eller hur mycket fakta som presenteras om miljöproblem i samband med dem

Män Kvinnor

Osäker 13,4 19

Män Kvinnor

Osäker 15,8 14,7

(41)

Index Män Kvinnor

Dubbdäck 16,86 16,59

Personlig 8,77 7,64

Ansvar 9,08 9,57

Sammanfattningsvis kan sägas att det är små skillnader mellan grupperna, endast skillnaden i uppfattning om hur viktig den personliga erfarenheten är var signifi-kant.

(42)

Svarsfördelning baserat på Däcktyp – dubbdäck och dubbfria vinter-däck

Här har de som angett att de har allrounddäck inkluderats i den ’Dubbfria’ gruppen för att ge en enklare översikt.

Ålder i procent Dubb Dubbfria 18-35 16,4 11,1 36-45 30 23,2 46-55 20,6 30,5 Över 56 33,2 35,4

Dubb Dubbfria

Upp till 1000 mil 30,9 32,1

1000 till 2000 49,2 46,9

2300 till 6000 17,5 19,8

6000 och över 2 1,2

Dubb Dubbfria

Ofta 59,5 43,9

Sällan 37,7 48,8

(43)

Körkortsinnehav (år) i procent Dubb Dubbfria 1 till 10 år 4,9 5,1 11 till 20 år 28,6 20,3 21 till 30 år 29,4 29,1 31 till 40 år 18,4 30,4 41 till 50 år 18,4 13,9 Över 50 år (max 66) 0,4 1,3 Kör oftast i procent Dubb Dubbfria Innerstad och Ytterstad 45,6 50

Mest Ytterstad 54,7 50

Dubb Dubbfria

Mycket bra 34,4 41,5

Ganska bra 45,6 48,8

Bra 18,5 7,3

(44)

Byter till vinterdäck i procent Dubb Dubbfria När vädret så kräver 59,5 42,5 I oktober 20,2 26,3 I november 20,2 26,3 Aldrig 0 5

(Här ingår de med Allrounddäck)

Kör på vintern i procent

Dubb Dubbfria

Varje dag 55,1 56,1

3-5 gånger per vecka 30 29,3 1-2 gånger per vecka 11,7 11 Få gånger på vintern 3,2 3,7

Dubb Dubbfria

Ja 38,3 40

(45)

Fråga 28: Vinterväglagen kräver att man använder dubbdäck vintertid Dubbdäck Dubbfria Instämmer inte 28,9 81,3 Osäker 19,4 7,5 Instämmer helt 51,7 11,3

Fråga 32: Säkerheten vid vinterkörning påverkas mer av personlig körstil än däckets egenskaper

Dubbdäck Dubbfria

Osäker 21,8 16,3

Instämmer helt 59,3 80

Fråga 33: Dubbdäck ger bättre framkomlighet snarare än säkerhet Dubbdäck Dubbfria

Osäker 28,4 38,8

(46)

Fråga 38: De som kör med dubbfria vinterdäck är i allmänhet bättre bilförare än de som använder dubbdäck

Dubbdäck Dubbfria

Osäker 17,8 16

Dubbdäck Dubbfria

Osäker 15,2 10

Dubbdäck Dubbfria

Osäker 16 20

(47)

Fråga 45: Om vinterväghållningen fungerade bättre skulle behovet av dubbade vinterdäck minska

Dubbdäck Dubbfria

Instämmer inte 23 18,5

Osäker 17,7 23,5

Fråga 46: Jag kan endast tänka mig att använda dubbdäck, oavsett det blir avgifter eller hur mycket fakta som presenteras om miljöproblem i samband med dem

Dubbdäck Dubbfria

Osäker 18,4 6,2

Dubbdäck Dubbfria

Osäker 16 13,6

Index Dubbdäck Dubbfria

Dubbdäck 15,28 21,2

Personlig 8,32 8,54

(48)

Sammanfattningsvis är de svarande som angett att de kör med dubbade vinterdäck mer positiva till användningen av dubbade vinterdäck jämfört med dem som kör med friktionsdäck.

Svarsfördelning baserat på boendeort

Kön i procent

Innerstad Tunnelbanenät Pendeltågsnät

Män 11,1 46,6 42,3

Kvinnor 16,4 37,9 45,7

Ålder i procent

18-35 26,2 14,2 11,4

36-45 19 36,2 23,6

46-55 23,8 17 28,6

56 och över 31 32,6 36,4

Upp till 1000 mil 39 30,7 30

1000 till 2000 51,2 59,2 43,6

2300 till 6000 9,8 15,7 22,9

(49)

Ofta 33,3 53,2 63,6

Sällan 61,9 41,8 33,6

Nästan aldrig 4,8 5 2,9

Körkortsinnehav (år) i procent

1 till 10 år 7,3 4,3 4,3 11 till 20 år 36,6 27,3 23,2 21 till 30 år 24,4 33,1 26,8 31 till 40 år 14,6 20,1 24,6 41 till 50 år 17,1 14,4 20,3 Över 50 år (max 66) 0 0,7 0,7 Kör oftast i procent

Innerstad Tunnelbanenät Pendeltågsnät Innerstad och

ytter-stad 76,2 39,7 43,6

(50)

Mycket bra 35,7 40,4 31,2

Ganska bra 42,9 42,6 51,8

Bra 16,7 16,3 14,9

Bra , men säker/ovan 4,8 0,7 2,1

Dubbdäck 69 73 78,7

Friktionsdäck 28,6 24,1 19,1 Allrounddäck 2,4 2,8 2,1

Byter till vinterdäck i procent

När vädret så kräver 48,8 54 57,4

I oktober 22 22,3 21,3

I november 29,3 22,3 19,9

(51)

Kör på vintern i procent

Varje dag 31 54,3 63,8

3-5 gånger per vecka 38,1 30 26,2

1-2 gånger per vecka 23,8 12,9 7,1

Få gånger på vintern 7,1 2,9 2,8

Ja 41,5 35,3 40,9

Nej 58,5 64,7 59,1

Fråga 28: Vinterväglagen kräver att man använder dubbdäck vintertid

Instämmer inte 47,6 43,2 40

Osäker 19 15,8 16,5

(52)

Fråga 32: Säkerheten vid vinterkörning påverkas mer av personlig körstil än däckets egenskaper

Instämmer inte 19 12,9 16,9

Osäker 23,8 22,3 17,6

Instämmer helt 57,1 64,7 65,4

Fråga 33: Dubbdäck ger bättre framkomlighet snarare än säkerhet

Instämmer inte 45,2 43,9 48,5

Osäker 35,7 32,4 27,9

Instämmer helt 19 23,7 23,5

Fråga 38: De som kör med dubbfria vinterdäck är i allmänhet bättre bilförare än de som använder dubbdäck

Osäker 19,5 15,7 18,2

Fråga 39: Dubbdäck är det bästa när vägen är täck av ren is men dubbfria vinterdäck är lika bra på andra vinterunderlag

Instämmer inte 9,8 10 15,4

Osäker 14,6 11,4 14,7

(53)

Osäker 9,5 20 16,2

Fråga 45: Om vinterväghållningen fungerade bättre skulle behovet av dubbade vinterdäck minska

Osäker 9,5 20,7 21,3

Fråga 46: Jag kan endast tänka mig att använda dubbdäck, oavsett det blir avgifter eller hur mycket fakta som presenteras om miljöproblem i samband med dem

Instämmer inte 81 64,3 54

Osäker 7,1 15 17,5

Fråga 47: Obligatorisk körning på halkbana skulle behövas vart femte år för alla som har körkort

Instämmer inte 21,4 46,4 35

Osäker 11,9 14,3 16,1

(54)

Index Innerstad Tunnelbana Pendeltågsnät

Dubbdäck 17,8 16,92 16,32

Personlig 7,81 8,37 8,51

Ansvar 9,21 9,26 9,31

Denna tabell visar att de boende i innerstaden är mindre positiva till dubbade vin-terdäck än de som bor längre ut från staden, vilket kanske speglar väglaget i länet. Boende utanför staden ser också att den personliga erfarenheten är viktig och samt-liga grupper är medvetna om de hälso- och miljöproblem dubbdäck kan ge upphov till.

(55)

Kommentarer till enkäten

Här redovisas de öppna svar som de svarande har kunnat ge på enkäten. Frågan löd:

”Om du tror att det finns andra faktorer i samband med bilkörning som påverkar hälsa och miljö negativt, hur stor är deras påverkan? Vilken/vilka anser du dessa andra faktorer vara?”

Vissa svar förekom flera gånger men presenteras endast en gång här. • Körsträcka i tätbebyggt område

• Köbildning då tomgångskörning inte respekteras.

• Läckage av glykol läckage av olja, blyvikter för balansering som lossnar i samband med vägsalt utgör oxidationsproblem

• Stress

• Bilbatterier, alternativa bränslen typ alkohol

• Allt som gör så att man tvingas ha bilen igång onödigt länge. Allt som kommer i vägen, så resorna tar lång tid. Stress, väntan för andra, leve-ransförseningar, missade orderingångar och expostleveranser. Våra barn får alltid betala högsta priset.

• Asfaltpartiklar mm

• Läckage från bilar: freon, olja, glykol, spolarvätska. Tillvaratagande av gamla batterier och gamla däck.

• Olyckor, felaktig körning, köer = avgaser, partikelutsläpp, tankning, tvättning, etc.

• Kallstarter

• Tomgångskörning

• Aggressiv körning, kallstarter, bra med nya bensinsnålare bilar med kata-lysator

• Krav på uppmärksamhet • Olycksrisker

• Spolarvätskeutsläpp

• Hur du som bilförare kör, såsom gaspådrag, hur du växlar, hur du brom-sar

• Fetma

• Strålning från mekanik i bilen

• Mer än 400 personer dödades förra året, många fler blir allvarligt skada-de och många får men för livet. Läckage av miljöfarliga ämnen vid transporter. Skrotning av uttjänta bilar är i många avseenden inte miljö- och hälsovänligt.

•

• Buller – tät trafik, krav på parkeringsyta

• All form av slitage och ”spill” från bilen. T.ex. diverse vätskor och lös-ningar som spolarvätska, oljor. Spillet från biltvätt osv. Lackpartiklar

(56)

som lossnar från bilen. Körstil, bilens skick, bildumpning istället för skrotning.

• För lite motion – man tar bilen även korta sträckor. Biltvätt innebär också bruk av starka lösningsmedel som ibland rinner direkt ut i dagvattnet. • Långa stopp vid ljussignaler, köbildning, stora, tunga bilar utan

katalysa-tor, kallstart, korta körsträckor, bilberoende

• Felaktig körning – accelerera, bromsa, accelerera, bromsa • Regeringen

• Olyckor

• Stillastående tomgång

• Fotgängares företräde vid obevakade övergångsställen ger fler olyckor • För mig känns den viktigaste frågan att få bort alla gamla bilar utan

kata-lysator

• Det finns faktiskt även positiv påverkan av bilkörning – minskad stress, minskad förkylning, t.ex. För att vara trovärdig i en undersökning skall ni även fråga detta ??!! Varför är det bara negativt med bil? Varför inte frå-ga om frå-gators renhållning som man gör i Finland för att minska partikel-mängden. Vi betalar skatt för att det allmänna skall sköta detta. Fråga 49 & 50? Klart jag tar ansvar vad menar ni? Mer fördomsfull och märklig undersökning får man leta efter.

• Stress i trafiken. Kan utföra flera moment undre bilkörning exempelvis mobiltelefon, rakning, intag av frukost och nu trängselavgift vilket för-länger arbetsdagen för många. Man åker tidigare hemifrån!

• Olycksrisker, för höga hastigheter i samband med för stor tilltro till dubb-däck.

• Oljud

• Hög hastighet, köra alkohol- och drogpåverkad. • Oljan som bilen behöver av miljö/naturtillgångar • Människan blir bekväm och lat = fet

• En stor påverkan på vilket sätt du kör, snabba inbromsningar, accelera-tioner drivmedel, bränsleslukande bil, katalysator utan motorvärmare vid kallt väder/låga temperaturer, avsaknad av partikelfilter för dieselbilar. • Alla förbud och avgifter medför ovilja att följa lagarna och det blir som

följd andra problem

• Mycket biltrafik p.g.a. ont om p-platser och dålig planering av köer, för-bifarter, etc.

• Bilskrot som inte tas hand om, oljeframställning – olja är en ändlig natur-resurs.

• Kan Vägverket klara om alla kör friktionsdäck då det krävs en viss upp-ruggning från dubbade däck?

• Omprövning av körkort vart 10 år eftersom de som har haft körkort läng-re glömmer trafikläng-regler och körsätt

• Allmän resurstillgång vid tillverkning och senare destruktion av fordon. • Stora bilar och bränsleförbrukarna t.ex. SUV, oekonomisk körstil, äldre

(57)

• Städer, köer, onödigt stora och tunga bilar, onödiga resor, kalla bilar vid start, gubbar som ej kan åka kommunalt, mental inställning till allmänna kommunikationer, okunskap inom detta område.

• Dåliga vägar, köer, dålig framkomlighet • Mjuk körning = liten bensinförbrukning

• Vi som använder dubbdäck gör det för vår egen och andras säkerhet inte för att vi vill smutsa ner miljön.

• Framställning av material för tillverkning av bilar

• Slippa alla bilköer. Därför borde man bygga ringleder kring t.ex. Stock-holm.

• Stress, onödigt långt att köra runt istället för närmaste väg. • Uppriven asfalt

• Stress och irritation påverkar människans hälsa negativt

• Biltullar – vetskapen om slöseriet med mina skattepengar höjer mitt blod-tryck och skapar slitage på mitt hjärta

(58)

om Stockholmares

attityder till dubbdäck

Frågor om partiklar, hälsa och säkerhet

Slitage från däck, vägbana, sand och bromsar ger upp-hov till förhöjda partikelhalter i luften längs med gator och vägar. Dubbdäcken är det enskilt största problemet och särskilt under vårvintern på hårt traﬁkerade gator i tätorter. Partiklarna ger upphov till hälsoproblem, särskilt för de som har luftrörsbesvär samt hjärt- och kärlsjukdomar.

Regeringen gav Naturvårdsverket, Vägverket, Läns-styrelsen i Stockholm och Stockholms kommuner i uppdrag att informera stockholmarna om hur dubbdäck påverkar halten av partiklar i luften och de hälsopro-blem en försämrad luftkvalitet ger upphov till. För att möjliggöra en effektiv informationsinsats behövs ett underlag om vad Stockholmsbilisterna känner till om dubbdäck, hälsa, miljö och säkerhet. Denna enkätun-dersökning utgör ett underlag inför kommande informa-tionsinsatser i Stockholmsregionen.

Enkäten och utvärderingen har genomförts av Fil.dr. Misse Wester Herber, Avd. för filosofi, på KTH i Stockholm.

ISBN 91-620-5613-1 ISSN 0282-7298