____________________________________________________
Statsvetenskap 61-90 hp
_____________________________________________________
Spelar politiken någon roll?
Miljöarbete på lokal nivå och betydelsen av de
politiska värderingarna
En jämförelse mellan Kalmar kommun och
Karlskrona kommun
Jenny Lind
C uppsats 15 hp Handledare: Gunnar Hansson Högskolan i Kalmar Humanvetenskapliga institutionen Vårterminen 2008
Förord:
Jag vill tacka Bo Lindholm, Kalmar kommun och Sven-Olof Pettersson, Karlskrona kommun, som hjälp mig med information om kommunerna. Även ett stort tack till min familj som hjälpt mig, gett mig råd och stått ut med mig under uppsatsskrivandet. Jag vill även tacka min handledare Gunnar Hansson.
Jenny Lind
University of Kalmar School of Human Sciences Political Science
Title:”Do political parties reflect their goals of environmental sustainability at a local level?"
Author: Jenny Lind
University Education Political Science 61-90 hp Supervisor: Gunnar Hansson
Abstract:
Currently, the whole globe is faced with serious problems which negatively affect people around the world: increased pollution, excessive waste, and weather pattern changes. ‘Left’ and ‘right’ wing political parties alike have embraced ‘green’ politics and for many of these parties, environmental issues have become a top priority that is very much reflected in their manifestos. This study examines the environmental goals of two of Sweden’s largest political parties and how these ambitions are reflected at a local level. The conclusions I have drawn in the study have been achieved by analysing official documents and by the comparison between two Swedish municipalities. As a result of my research, I have learned that the political leanings of a party are substantial in determining the goals and works for long-term sustainability at a local level. However, whether the prevailing parties are of the ‘left’ or ‘right’ political orientation does not seem to be of big importance because both ‘wings’ in Sweden are very liberal and have very similar environmental goals.
Key word: sustainable environment, green thinking, left and-right wing politics, policies, municipalities, Sweden, Kalmar, Karlskrona
Lind | 1
Innehåll
1. Inledning ... 4
1.1 Problemdiskussion – ”gröna idéer” och miljöpolitik ... 5
Miljö ... 5
Miljöpolitik ... 6
1.2 Syfte och frågeställning ... 8
1.3 Teori ... 8
Miljöpolitisk framväxt ... 8
Miljöpolitiska perspektiv: Höger ... 10
Miljöpolitiska perspektiv: Vänster ... 11
Ideologi ... 12
1.4 Metod och Material ... 15
2. Partiernas och kommunernas miljömål och miljöarbete ... 16
2.1 Moderaternas nationella miljömål ... 16
2.2 Socialdemokraternas nationella miljömål ... 18
2.3 Kalmar kommun – miljöanpassning ... 21
Mål ... 21
Miljöarbete och projekt ... 22
2.4 Karlskrona Kommun – miljöanpassning ... 24
Mål ... 25
Miljöarbete och projekt ... 26
Lind | 2
3.1 Jämförelse mellan socialdemokraternas och moderaternas nationella miljömål/arbete ... 29
Miljösatsning ... 29
Miljömål ... 29
Tillvägagångssätt ... 30
3.2 Jämförelse mellan Kalmars och Karlskronas miljöanpassningar ... 30
Mål ... 30
Miljöarbete och projekt ... 31
3.3 Politisk spegling i kommunerna ... 32
4. Analys, teorianknytning och slutsats... 33
Vad är de önskade målen inom dagens miljöpolitik på central och lokal nivå? ... 34
Hur behandlas och bearbetas dessa mål på den centrala och lokala arenan?... 35
Är det stor skillnad mellan miljösatsning och dess implementering inom kommunerna? ... 36
Spelar partiernas övergripande mål någon roll för kommunernas miljöarbete? ... 37
Egna tankar och åsikter ... 38
Slutdiskussion ... 38
5. Sammanfattning ... 40
6. Litteraturförteckning ... 41
7. Bilagor ... 45
Bilaga 1: Övergripande miljöpolicy för Kalmar kommun ... 45
Lind | 3 Figurer
Figur 1: Miljöpolitikens framväxt………...9
Figur 2: Den marknadsorienterade miljöpolitiken……….…..10
Figur 3: Linjär skala……….13
Figur 4: Tabell för teori………....14
Lind | 4
1. Inledning
Människans relation till miljön1 är ett väletablerat ämne, inom den
samhällsvetenskapliga diskussionen. Tyvärr är det i denna relation som ett av nutidens största problem har skapats; idag står världen ansikte mot ansikte med klimatförändring, miljöförstöring och sinat biologiskt mångfald. (Barry, 2nd ed. 2007, ss. 1-3) Miljöns betydelse har funnits lika länge som mänskligheten själv och genom tiderna har människors sätt att värdera och använda miljön förändrats och utvecklats. Stora tänkare som John Stuart Mill och Jean-Jacques Rousseau förutsåg miljöns betydelse långt innan miljöproblem fanns på makthavarnas agenda. (Barry, 2nd ed. 2007, ss. 55-56,75-79) Miljön har kommit att öka i betydelse och intagit en allt mer central position inom både samhällsvetenskapen och på den politiska dagordningen.
Runt om i världen har statsmän börjat förespråka förändringar och
miljö-anpassning har kommit att bli en av de högst prioriterade frågorna. I media speglas den ökade miljömedvetenheten, vilket har resulterat i att människor blivit mer upplysta om de växande hoten. Det hävdas att västvärldens välfärd har skapat de globalt växande miljöhoten. (Jamison A. -b., 2001, s. 16) Det måste ske stora förändringar om kommande generationer ska få samma livskvalité som människor har idag; stora aktioner måste ske för att få ekosystemet på rätt spår igen. För att nå fram till detta ekosamhälle, bör alla människors förändra sina vanor för att nå resultat.
1Miljö: kommer att användas när det talas om den yttre sociala miljön, där
Lind | 5
Changes in culture and personality go hand in hand with our efforts to achieve a society that is ecological – a society based on usufruct, complementarity, and the irreducible minimum – but that also recognizes the existence of a universal humanity and the claims of individuality. (Bookchin, rev.ed. c.1991, s. 340)
Då Sverige anses som ett av de ledande länderna inom miljöarbete, kommer denna studie att jämföra två svenska, ungefär lika stora kustkommuner och deras
miljösatsningar, för att se huruvida de följer de miljöpolitiska målen och hur miljösatsningarna skiljer sig åt. De båda kommunerna har varit styrda med liknande mandatfördelning, men efter senaste valet skilts åt, då den borgerliga alliansen tog över mandatet i den ena kommunen.
1.1 Problemdiskussion – ”gröna idéer” och miljöpolitik
Idag råder en stark politisk vilja att bevara vår miljö och att uppnå en hållbar utveckling. Politiska partier har börjat miljöanpassa sin politik och nyttjar nu stora delar av sina programförklaringar för att upplysa allmänheten om de förändringar som måste göras. Politiker arbetar nu för att ”skydda miljön” ska bli ett
vardagskoncept och automatiskt tänkande. (Jamison A. -b., 2001, s. 16) Både partier från höger- och vänsterblocket har påbörjat sitt ”gröna” arbete och använder nu även miljöfrågorna för att få fler röster.
Miljö
”Grönt tänkande” och ”Grönt medvetande” kan liknas med en ideologi2, uppbyggd av diverse koncept från tidigare ideologier samt kritiken av dessa. (Connelly &
2Ideologi: omfattar bestämda idéer som människor använder för att offentliggöra,
förklara, rättfärdiga och motivera mål, syfte, möjligheter och medel med ett organiserat socialt och politiskt agerande. (Seliger, 1976, s. 14)
Lind | 6 Smith, 1999) Människor har alltid ifrågasatt sin relation till miljön och funderat över om naturen endast finns till som en resurs för deras egen välfärd, som en gåva från Gud, eller om det är människans ansvar att verka och tala för miljön och dess mångfald. Utilitarismens fader, Jeremy Bentham, förespråkade “största möjliga lycka för största möjliga antal”: en teori som då inte inkluderade något annat liv än människans, men som senare generationer använt som argument för djurrätt, genom att inkludera alla levande ting som kan känna smärta och njutning. (Connelly & Smith, 1999, s. 13) Genom att använda tankar och idéer, som de är eller omarbetade, har människor utvecklat en medvetenhet om en ”grönare” värld.
Miljöpolitik
Grunden till vår tids globalisering av miljöpolitiken, kan kopplas med ”UN Conference on the Human Environment”, en konferens som hölls i Stockholm 1972. Det var under detta möte som internationella lagar och internationellt
samarbete grundades med syfte att förbättra världens miljö. Även ”UN Conference on Environment and Development”, som ägde rum i Rio 1992, kan ses som en direkt länk till denna miljöglobalisering. Under denna konferens nådde
miljöfrågorna en ny global uppmärksamhet. Förståelsen och betydelsen för en hållbar utveckling runt om i världen ställdes härmed i fokus. (Elliott, 2004, ss. 7-8) Under konferensen i Rio skapades handlingsprogrammet Agenda 21, vars syfte var att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling, genom att göra en beskrivning och planering för hur miljöförstöring, fattigdom och bristande demokratisering ska motverkas. (Naturvårdsverket, 1998) Agenda 21 har kommit att ha stor betydelse för Sverige och vårt arbete på det lokala planet. (Naturvårdsverket, 1997) Numera är alla de politiska partierna, mer eller mindre, ”gröna”. I sina partiprogram beskriver de hur de vill förändra den nationella och internationella
miljösituationen, men det är på kommunnivå, som framgångarna ger sig tillkänna.
Lind | 7 I dagens läge finns en stark politisk vilja att arbeta för förändring och förbättring gällande bevarandet av jordens miljö och natur3. Trots medvetenheten om dagens miljöhot, är inte det politiska arbetet ikapp med det växande hotet. Felet, är bristen av ett ledande ”organ” som är villig att ta på sig rollen som ombud för dessa miljöfrågor och aktioner. (Elliott, 2004, s. 223) Numera finns förståelsen, varför vi måste värna om natur, vildliv, arter, ekosystem osv. Däremot är det inte lika tydligt om hur vi ska gå till väga. Framgång mäts i förhandlingar och överenskommelser, vilka oftast resulterar i specifika avtal; avtal som är
orealistiska att utfärda då de har för många hinder att ta hänsyn till och på så vis stoppar förberedelserna för implementering. Istället för att enas och ta tag i strategier, ser vi tvister om äganderätt, samhällsservice och konflikter gällande värderingar samt kulturella traditioner. Grunden till problemet är relationen mellan bibehållandet av våra naturresurser och den globala ekonomin. (Elliott, 2004, s. 235) Politiken är endast så stark som ekonomin och de resurser som finns till hands och sanningen är den, att arbetet för miljöförbättring, tyvärr inte går hand i hand med de ekonomiska medlen. Det har stiftats globalt gällande strategier och lagar, men ekonomin står oftast i vägen för implementeringen. Relationen mellan ”rika” västvärlden och ”fattiga” östvärlden är spänd; så länge västvärlden inte är redo att skära ner på sin materialistiska livsstil och göra uppoffringar i sin välfärd, kommer U-länderna att drabbas allt hårdare.
3Natur: refererar till människans natur (human nature); människor har något givet
Lind | 8
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att med miljöfrågor/politik i fokus undersöka vilken roll politiska värderingar spelar inom miljöarbetet på lokal nivå. Studien är viktig, för att se om våra politiker agerar som de påstår, samt att se hur miljöarbetet utvecklas på lokal nivå, partiernas formulerade miljöidéer samt dess genomförande. Jag vill belysa hur de två kommunerna, Kalmar och Karlskrona, valt att ta del i
miljöpolitiken och skapandet av ett hållbart samhälle.
Mina frågeställningar:
Spelar partiernas övergripande mål någon roll för kommunernas miljöarbete? • Vad är de önskade målen inom dagens miljöpolitik på central och lokal
nivå?
• Hur behandlas och bearbetas dessa mål på den centrala och lokala arenan? • Är det stor skillnad mellan miljösatsning och dess implementering inom
kommunerna?
1.3 Teori
För att skapa en klar grund för studien är teorin uppdelad i två delar: miljöpolitisk framväxt och miljöpolitiska perspektiv. I senare kapitel kommer dessa användas för att analysera miljömedvetenheten i kommunerna.
Miljöpolitisk framväxt
Andrew Jamison förtydligar miljöns väg till att bli politik; Jamison betraktar framväxten av miljöpolitik som en ”framväxande kulturell formation” som kännetecknas av nya grundläggande värderingar, samt nya tanke- och
handlingsmönster. (Jamison A. -a., 2003, s. 15) Den miljöpolitiska framväxten är en produkt av 1950-talet, som sedan genererat och växt sig starkare.
Lind | 9
Miljöpolitikens framväxt
Händelser Respons
1950-talet kvicksilverförgiftning i Japan WWF, Silent Spring
1960-talet Vietnamkriget SNV, Jordens Vänner
1970-talet Seveso, Harrisburg, Love Canal Folkkampanjen, Die Grünen 1980-talet Bhopal, Tjernobyl, Exxon
Valdez Brundtlandrapporten, Riomötet
1990-talet BSE, genteknik Agenda 21, World Social Forum Figur 1: Miljöpolitikens framväxt (Jamison A. -a., 2003, s. 21)
Denna framväxt har stött på en mängd konflikter och spänningar, som präglat jakten på en hållbar utveckling. Störst av dessa konflikter är den mellan kulturella och ekonomiska aktiviteter. (Jamison A. -a., 2003, s. 31)
Enligt Jamison var det i början av 1980-talet som miljöpolitiken först togs på allvar och intog den parlamentariska arenan. I mitten av 1980-talet tappade den miljöpolitiska framgången status, för att sedan växa sig starkare igen i slutet av 1980 och början av 1990-talet, då en mer global förankring av nya miljöproblem, så som klimatförändringar, ozonsiktets förtunning, och hotet mot det biologiska mångfaldet, spreds i media. (Jamison A. -a., 2003, s. 80) Det var runt samma tid som ”lösningen till problemet formulerades i nya termer; hållbar utveckling, som
skulle kombinera ekonomisk tillväxt med miljöhänsyn.” (Jamison A. -a., 2003, s. 80) Arbetet för en hållbar utveckling fortsatte att sprida sig och började ta plats inom näringsliv, regering, miljöorganisationer och gröna nätverk, vilket gjorde att det snart växte fram metoder och teorier. Detta i sin tur påverkade, förändrade och utvecklade olika politiska rörelser. (Jamison A. -a., 2003, s. 82)
1990-talet blev stort för miljöpolitiken och hållbar utveckling tog allt större plats på den politiska arenan, både inrikes och utrikes. Detta resulterade i en mer marknadsorienterad ”grön business.” (Jamison A. -a., 2003, s. 85)
Lind | 10 Den marknadsorienterade miljöpolitiken
Nya diskurser
• Ekoeffektivitet (ecoefficiency) • Naturlig kapitalism
• Ekologisk modernisering Nya aktörer
• Business Council for Sustainable Development • Greening of Industry, Cleaner Production Roundtable • Det Naturliga Steget
Nya institutioner
• Renare teknologier • Miljöledningssystem • Ekologiska produkter
Figur 2: Den marknadsorienterade miljöpolitiken (Jamison A. -a., 2003, s. 86) Problemet, enligt Jamison, är ”att arbetet för hållbar utveckling allför ofta
reduceras eller begränsas till vinstgivande verksamheter. Resultatet blir att ansträngningar och policyåtgärder allt oftare styrs av konkurrenskraft och bedöms enligt företagsekonomiska kriterier.” (Jamison A. -a., 2003, s. 88) Barry går djupare in på höger – och vänsterpolitik. Båda sidor anses ha miljöanpassat sin politik, men deras reaktion och perspektiv på den nya miljöpolitiska framväxten skiljer sig.
Miljöpolitiska perspektiv: Höger
Högerperspektivets idé om ”natur” och ”miljö”, har varierats mycket genom åren. (Barry, 2nd ed. 2007, s. 122) Vid den industriella revolutionen rådde en förfinad och romantisk idé om miljö, omgivning och natur, som satt sin prägel på
högerperspektivet. Även konservativa och realistiska egenskaper finns
representerade; det finns en stark tro på mänsklig sårbarhet och att den externa miljön har en negativ påverkan och begränsar människors handlingsförmåga. (Barry, 2nd ed. 2007, ss. 123-146) På senare år har högerperspektivet grenat ut
Lind | 11 ännu mer och är numera delaktig i policydiskussioner, mot en hållbar utveckling och säkerhet. (Barry, 2nd ed. 2007, s. 150)
Relationen mellan högerperspektivet och miljövetare är under ständig utveckling, då den är mycket ombytlig och varierande på grund av skiftande teorier, selektiv användning och missbruk av normativa argument, definitioner och vetenskapliga bevis, samt åtskilda ideologiska perspektiv, om hur samhällen borde vara
organiserade. (Barry, 2nd ed. 2007, s. 150)
Miljöpolitiska perspektiv: Vänster
Vänsterperspektivets syn på miljö och ekologi är, precis som högerperspektivet, varierande och mycket komplext. (Barry, 2nd ed. 2007, s. 154) Marxism och socialism kom att utrycka en fientlig attityd mot miljöfrågor. Emellertid, har denna syn förändrats och format starka rörelser, som arbetar för miljöförbättring. (Barry, 2nd ed. 2007, ss. 155-156) Vänsterperspektivets förgreningar kan tillsammans kännetecknas av gemensam kritik mot en kapitalistisk samhällsorganisation och ett globalt ekonomiskt system. Trots enade karaktärsdrag, skiljer sig deras åsikter om hur förändringarna ska ske. (Barry, 2nd ed. 2007, ss. 155-158) Målet är dock detsamma: kollektivets bästa.
Enligt vänsterperspektivet, ligger problemet med dagens rådande miljöhot, inte i relationen mellan människa och miljö, utan i dagens socioekonomiska relationer. Denna relation anses skapa obalans i samhället och göder klassamhället, istället för att kämpa för jämställdhet. Detta, i sin tur, påverkar en försämrad miljö. Inom vänsterpolitiken, finns det ett stort intresse för miljöfrågor, utifrån ett socialistiskt perspektiv och det önskade målet är en fungerande välfärdsekonomi, där
kollektivets bästa står över individen. Detta kan associeras med Murray Bookchins teori, om att människans dominans över naturen är en produkt av en
samhällsorganisation, byggd på hierarki. (Barry, 2nd ed. 2007, ss. 160,171) Vänsterblocket har på senare år blivit känt för sin delaktighet och har varit med och skapat starka rörelser, som kämpar för de mänskliga rättigheterna. Miljöns roll
Lind | 12 inom dessa rörelser har kommit att få en alltmer fundamental roll, då de menar att det är den fattiga befolkningen som lider mest.
Ideologi
Enligt Seligers teori, formar en ideologi ett ”trosystem” som skapas utifrån, mer eller mindre sammanhängande, rationell och försvarlig sammanställning av idéer. (Seliger, 1976, s. 97) Det råder en beroendeställning i relationen mellan ideologi och politik, enligt Seliger.
”the political belief `systems´ summarized under names like democracy,
socialism, liberalism, conservatism…are consciously assimilated, propagated and shaped in order to pursue through concerted action certain social, economic and political aims.” (Seliger, 1976, s. 98)
Alla politiska argument och trosystem är utarbetade av påståenden och förslag som berör moral och tekniska fastställanden, genomföranden och avfärdanden.
(Seliger, 1976, s. 102) Dessa trosystem är strukturerade med hänsyn till de
påståenden och argument som uttryckts inom de politiska förgreningarna. (Seliger, 1976, s. 99)
”Ideology is present wherever policy-making is present, and policy-making is the
attempt to solve problems.” (Seliger, 1976, s. 105) Politikernas roll är att fatta beslut och skapa policys, som allmänheten sedan ska följa. Policys är resultat av de kalkyleringar av medel och mål som beslutas, utifrån normer om rättvisa och allas bästa. (Seliger, 1976, s. 104)
Ideologierna måste kategoriseras, för att kunna studeras. Här utgår Andrew Heywood, från de doktriner som har kommit att skapa nutidens världspolitik. Politiska idéer ska inspirera och guida politiskt agerande och på så vis påverka och forma både den materiella och sociala tillvaron. Politiska idéer formas och
Lind | 13 betjänar: teori och praktik är således oskiljaktiga. (Heywood, 2003 (3rd Ed) , ss. 2-3)
Höger- och vänsterpolitiska perspektiv är ett försök att kategorisera ideologierna, vilket idag blivit ett sätt att definiera var man står politiskt. Denna syn utgörs av en linjär skala som placerar in de olika politiska trossystemen mellan två extrema motpoler.
Figur 3: Linjär skala (Heywood, 2003 (3rd Ed) , s. 17)
Även om skalan kan användas som en riktlinje, är den inte realistisk. Den är svag för att den visar politik som en enkel dimension: politik och ideologi är inte ett svart/vitt scenario, utan en komplex samling av idéer, värderingar och doktriner. (Heywood, 2003 (3rd Ed) , ss. 16-17)
Konflikten mellan agerande och ideologi behandlas i Seligers bok. Ideologi formas för att uppnå ett syfte: ideologi ska fungera som en guide till hur ett fastställt avtal ska genomföras och utageras. Detta innebär att rättfärdiga praktiska medel för att förklara och förmedla en utveckling och förändring inom samhället. Processen att uppnå ett syfte kommer onekligen att stöta på hinder, då relationen mellan praktik och teori inte alltid går hand i hand: det pådrivande engagemangets grundläggande moralprinciper, kan i själva verket utgöra en risk för behovet av politiskt agerande. (Seliger, 1976, s. 108) Enligt Seliger innebär detta att politisk argumentation förgrenar sig i två olika nivåer, genom att konflikt skapas mellan ideologi och agerande. Det finns inga politiker eller partier som vid något tillfälle inte har tvingats att godkänna avtal som går emot deras basprinciper och målen med deras ideologi. (Seliger, 1976, s. 108)
Lind | 14 De två dimensionerna av argumentation är fundamentala principer (hur något bör vara) och operativ ideologi (hur något ska ske). Den första dimensionen är ”fundamentala principer” vilket representerar slutprodukten. Denna dimension kommer före ”operativ ideologi”, på grund av att det är i detta stadium som principerna, som faktiskt ligger till grund för policy, klargörs. (Seliger, 1976, s. 109)
Den andra dimensionen, ”operativ ideologi” innebär för den politiska
argumentationen att en policy ska genomdrivas och på vilket sätt detta ska ske. I begreppet står `ideologi´ för planeringen, förklaringen och rättfärdigandet av implementeringen. Det är ”operativt” för att det grundas på vad som verkligen är gjort eller rekommenderas genomföras omedelbart. (Seliger, 1976, s. 175) Genom att utgå från Seligers teori om argumentationens uppdelning, samt Barrys syn på hur de två olika politiska blocken reagerat på den nya upplysningen av miljö och miljöpolitik, har jag skapat en tabell som grund för min studie. Detta för att underlätta orienteringen i de politiska perspektiven och på så vis även göra det lättare att granska socialdemokraterna och moderaterna i studiens jämförelse.
Barry → --- Seliger↓ Vänsterperspektiv Miljöpolitik Högerperspektiv miljöpolitik fundamentala principer
(hur något bör vara)
Välfärdsekonomi där kollektivet över individen
individuellt ansvarsstagande och
marknadsekonomi
operativ ideologi
(hur något ska ske)
Jämställdhet, planekonomi och statlig
finansiering för kollektivets bästa Väl strukturerade policys, individuellt ansvarstagande, Privatisering
Lind | 15
1.4 Metod och Material
Materialet jag använder i denna uppsats sträcker sig mellan 2002-2008. Jag har valt att belysa denna tidsperiod, eftersom det är på senare år som miljöfrågornas betydelse växt och visat framfart. Dock har jag gjort två undantag för de båda kommunernas miljöpolicys, som båda tillkom före den angivna tidsperioden. För att begränsa och göra urval för min studie, fokusera jag främst på de önskade målen och arbetet för att nå målsättningarna.
När jag besökt de politiska partierna i de båda kommunerna, för att söka information om partiernas syn och arbete inom miljö på lokal nivå, har både moderaterna och socialdemokraterna hänvisat till partiernas nationella
miljöprogram, då detta är vad politikerna i kommunerna ska följa. Det är alltså partiernas nationella miljöprogram som ligger till grund för studiens ideologiska perspektiv.
Jag har valt att undersöka kommunerna Kalmar och Karlskrona för att båda är handels- och industristäder, med ett rikt historiskt förflutet. Båda kommunerna ligger i sydöstra Sverige och har en liknande kombination av stats-, skärgårds- och skogsmiljö och är ungefär lika stora i folkmängd. (Kalmar kommun, 2007) Båda kommunerna har fram till senaste valet varit styrda av socialdemokraterna. Det som mest skiljer kommunerna åt är att Kalmar kommun fortfarande är under socialdemokratiskt mandat, medan Karlskrona fick en ny mandatfördelning i och med valet 2006 och styrs dag av den borgerliga alliansen, med moderaterna i spetsen. (Informationsenheten, Karlskrona kommun , 2007)
För att nå önskade svar, bygger forskningsstrategin på en kvalitativ textanalys samt en komparativ studie, som grundas på en jämförelse mellan Kalmar och Karlskrona kommun och deras miljöarbete. Jag har samlat in uppgifter, som jag sedan analyserat och tolkat, för att skapa en helhetsbild av förhållandet mellan teori och praktik inom de båda kommunerna, speglat utifrån ett politiskt perspektiv. (Bryman, 2007, s. 249)
Lind | 16 Vikten ligger på de två partier som har flest mandat i kommunerna,
socialdemokraterna och moderaterna. Studien skulle bli för stor om alla partier skulle vara representerade i undersökningen och genom att utgå från de två största partierna är arbete hanterbart.
Materialet jag använder är främst officiella dokument: socialdemokraternas och moderaternas miljöpolitik, kommunernas årsredovisningar och miljöbokslut, samt för studien relevanta publikationer. För att få ut det väsentliga har jag letat efter miljö och miljöpolitik som ett tema i det material som sedan analyserats. (Bryman, 2007, s. 368)
Politiska texter är fulla av för- och motargument. För att lättare kunna analysera dessa tvetydiga argument försökte jag, med en neutral inställning, beskriva skillnader och likheter mellan de olika partierna och kommunerna. (Beckman, 2005, ss. 38-39)
2. Partiernas och kommunernas miljömål och miljöarbete
Detta kapitel börjar med att redovisa moderaternas och socialdemokraternas miljömål. Därefter följer redogörelser för Kalmar och Karlskrona kommuns miljömål, samt kommunernas miljöarbete och projekt.
2.1 Moderaternas nationella miljömål
Moderaterna förespråkar marknadsekonomi som tillsammans med individen och det individuella ansvarstagandet utgör fokus i partiets ideologi och detta, menar de, ska vara vägledande även inom miljöarbetet. (Moderaterna: b)
”Människan är moderaternas utgångspunkt – vi tror på människan. Vi tror på
varje individs förmåga att växa av egen kraft, viljan att ta ansvar för sina handlingar och leva ett självständigt liv. Moderat politik utgår från allas rätt till frihet.” (Moderaterna, 2007)
Lind | 17 En väl fungerande ekonomi behövs som grund för att uppnå en bra miljösituation. Genom att främja privatisering ges staten möjlighet att fokusera på att nyttja sina resurser till de miljöproblem som enskilda individer inte kan lösa själva. För moderaterna är de offentliga kärnuppgifterna ”miljöforskning, miljöövervakning,
och ansvar att uppfylla nationella och internationella överenskommelser.”
(Moderaterna: b)
Moderaterna ser klimatförändringar och miljöhot som ett ökande ”nytt” hot och anser att Sverige med sin kunskap, erfarenhet och teknik ska ta ett allt större ansvar inom den miljömässiga utvecklingen, samt att driva miljöfrågorna högre upp på den internationella dagordningen. (Moderaterna: c, 2007) Klimat och miljö är ett globalt problem som behöver globala åtgärder. Partiet tycker att Sverige tar sitt ansvar genom att ”utveckla miljövänlig teknik, öka effektiviteten i vår
energianvändning och exporterar varor tillverkade med koldioxidsnåla
processer.” (Moderaterna: d, 2007) Detta vill moderaterna genomföra genom att en effektiv miljöpolitik, god ekonomi och bra välfärd.
Miljöfrågorna måste tas på allvar och moderaterna tycker att Sverige ska hjälpa till med miljöutvecklingen genom internationellt samarbete. ”Men Sverige ska inte i
onödan införa hårdare krav än vad man kommit överens om inom samarbetet.” (Moderaterna: e, 2007)
Moderaterna vill skapa förutsättningar för en positiv miljöutveckling genom att:
• ”Förbättra EU:s system för handel med utsläppsrätter av koldioxid. • Använda bistånd och investeringar för att förbättra miljön utanför Europa. • Utveckla kärnkraften och annan koldioxidfri energiproduktion.
• Gynna utveckling och köp av miljöbilar.
• Höja de gemensamma målen för klimatförbättringar. • Förbereda samhället för klimatförändringarna
• Verka för en utveckling för demokrati och marknadsekonomi i världen, vilket
Lind | 18
• Prioritera fattigdomsbekämpning i biståndsarbetet.
• Använda handel med utsläppsrätter på EU-nivån för att minska utsläpp av
växthusgaser och utsläpp av ämnen som försurar.
• Ytterligare minska tillförseln av näringsämnen i Östersjön. • Värna allemansrätten.
• Stärka forskningen så att vi får svar på frågorna om övergödning och
algblomning.
• Införa handel med utsläppsrätter för att minska utsläpp av övergödande
ämnen.
• Stärka fiskerikontrollen för att bekämpa svartfisket.
• Skydda våra hav genom hårdare krav på internationell sjöfart. • Öka beredskapen vid oljeutsläpp genom internationellt samarbete. • Att alla länder runt Östersjön öppet ska redovisa
miljökonsekvensbeskrivningar för all planerad verksamhet.” (Moderaternas miljögrupp: a)
I juni 2007 startade partiet en miljögrupp vars uppdrag är att hantera allt inom området miljö: klimathot, energieffektivisering, naturvård, havsmiljö osv. Gruppen utgörs av en huvudledningsgrupp samt tre projektgrupper som tillsammans ska få fram förslag, för att underlätta för allmänheten att göra bra miljöval och att forma ett kommunalt miljöhandlingsprogram. (Moderaternas miljögrupp: b).
2.2 Socialdemokraternas nationella miljömål
På socialdemokraternas lista över partiets viktigaste frågor står Miljö och Klimat med, som en av kärnfrågorna; frågorna angående Miljö och Klimat är enligt partiet en av världens största utmaningar. Ett av partiets huvudsakliga mål är att ”Sverige
ska bli en ledande nation på modern grön omställning” och för att nå dit vill socialdemokraterna minska användningen av fossila bränslen.
Lind | 19 hållbart klimat som ett måste för kommande generationer och som en möjlighet att skapa nya förutsättningar för arbete och tillväxt.
Socialdemokraterna har insett att det är dags att ta sitt ansvar att prioritera och värna om jordens resurser. Med ett ”grönt folkhem” i centrum vill partiet att Sverige ska representera ren luft, rent vatten och fria marker. Politiker, såväl som allmänheten, måste hjälpa till för att nå resultat och framgång. Socialdemokraterna vill arbeta med att hitta sätt för att underlätta vardagen, genom att diskutera fram huruvida miljövänlig konsumtion kan uppmuntras. Partiet vill även nå ut till livsmedelsbranschen, energibranschen och transportsektorn för att tillsammans utarbeta gröna alternativ. (Hulthén & Messing, 2007)
Socialdemokraterna vill att Sverige ska agera som en förebild för ett ekologiskt hållbart samhälle gentemot resten av världen och detta vill de uppnå genom att:
• ”Sverige ska vara ett land med ren luft, rent vatten och friska marker.
Vi vill värna den biologiska mångfalden.
• Farliga kemikalier måste fasas ut. Vi vill rädda den känsliga och
unika havsmiljön i Östersjön. Ytterligare insatser behövs för att minska övergödningen och stoppa utfiskningen
• Sveriges beroende av olja ska brytas till 2020. Vi vill sjösätta ett brett
investeringsprogram som syftar till att bryta oljeberoendet, höja energieffektiviteten och öka produktionen av förnybar energi.” (Socialdemokraterna: d )
För att finna lösningar krävs kunskap, kreativitet och sysselsättning. Det krävs resurser för ny teknik, nya metoder och nya arbetsätt att förnya och miljöanpassa samhället. (Österberg, Astudillo, Hulthén, & Jämtin, 2008)
Under 2007 startade socialdemokraterna tillsammans med partimedlemmar,
experter och miljöorganisationer rådslaget för klimat- och miljöpolitik. Målet är att forma framtidens socialdemokratiska klimat- och miljöpolitik och visa omvärlden
Lind | 20 att det går att föra en radikal miljöpolitik och samtidigt värna om arbete och
tillväxt. (Hulthén & Messing, 2007) Socialdemokraterna och rådslaget lägger fokus på tre viktiga frågor: det globala miljöarbetet, konsumtion och
konsumentmakt, samt energi och transporter.
Idag finns det ett stort tomrum mellan forskning och kommersialisering, som bland annat kan ses i energisektorns statistik. Mer än fem procent av alla anslag inom energisektorn går till forskning och utveckling, men bara 0,2 procent av
riskkapitalet riktas dit. (Österberg, Astudillo, Hulthén, & Jämtin, 2008) Socialdemokraterna anser att riskkapitalet måste öka för att kunna nyttja och utveckla mer miljöanpassad teknik och metoder.
Miljösektorn kräver forskning och forskningen kräver stora investeringar. Tyvärr finns det inga garantier för framgång inom dessa forskningsområden, vilket har medfört att marknaden inte avsätter de summor som behövs. Detta vill partiet ändra på genom att ”avsätta statliga resurser till riskapitalfonder på
miljöteknikområdet.” (Österberg, Astudillo, Hulthén, & Jämtin, 2008) Genom att sätta upp ”ambitiösa energieffektiviserings- och utsläppsmål, höga mål för
förnybar energi och med tydliga spelregler, styrningsmedel, och långsiktiga satsningar på energiforskning och omfattande investeringar vill...
Socialdemokraterna att Sverige ska” skapa sig en fortsatt plats på världskartan. (Österberg, Astudillo, Hulthén, & Jämtin, 2008) Genom att införa ett ”Center of Cleantech Excellence” vill socialdemokraterna skynda på miljöteknikens
utveckling och svara på omvärldens efterfrågan, genom att marknadsföra svensk avancerad miljöteknik och på så vis dela med sig av erfarenheter och erbjuda helhetslösningar till andra aktörer. (Hulthén & Messing, 2007)
Sverige är ett starkt land med stora naturtillgångar och socialdemokraterna vill, med hjälp från näringslivet och statlig finansiering, arbeta på att ersätta importerad energi och drivmedel med inhemsk odling och produktion. (Hulthén & Messing, 2007)
Lind | 21
2.3 Kalmar kommun – miljöanpassning
Kalmars miljöarbete går långt tillbaka, men det var först när dåvarande kommunalchefen 1997, utmanade alla kommunens nämnder till att bidra till arbetet för en ekologisk hållbarhet, som Kalmar verkligen gjorde sig ett namn på ”miljökartan.”4 I Kalmars arbete för att åstadkomma en hållbar utveckling har det varit av stor vikt att på ett genomgripande sätt integrera miljöfrågorna på alla områden i samhällsplaneringen: miljö har ingen egen rubrik, utan arbetas med inom kommunens alla områden.
Mål
Kalmars miljöpolicy blev antagen 1999-05-31 av kommunfullmäktige. Miljöpolicyn innebär att de förtroendevalda och anställda inom kommunen målmedvetet ska arbeta för en hållbar utveckling, ett ekologiskt samhälle, och förvaltandet av det biologiska arvet, de ska även hushålla med naturresurser, samt bidra till samhällsutvecklingen. (Kommunfullmäktige, 1999) I planen finns särskilda nyckelord som ska fungera som vägledning till att peka ut vad som ska uppnås.(se bilaga1)
Dessa mål har senare utökats med följande punkter:
• Kalmar kommun ska bidra till att all verksamhet inom kommunens gränser ska vara
fossilbränslefri år 2030. Som ett delmål för 2010 ska totala utsläppen av koldioxid vara högst 4,4 ton per invånare och år. Då ska också koldioxidutsläppen från transporter ha minskat med 20 % jämfört med 1995 års siffror.
4
Lind | 22
• Kommunen ska bidra till att de regionala miljömålen uppfylls i övrigt. Särskilt viktiga
är målen kopplade till Kalmarsund/Östersjön och avfallshanteringen.
• Kalmar kommuns åtagande enligt Global Compact ska följas och särskilt föras fram i
samband med internationella etableringar.
• Det ska bli attraktivare att resa kollektivt. Den kollektivtrafik som kommunen
ansvarar för ska ha en årlig resandeökning med 10 % utan ökade utsläppsmängder.
• Vi ska fortsätta arbetet med att minska vår negativa klimatpåverkan och förverkliga
visionen om en fossilbränslefri kommun (Kalmar kommun)
Miljöarbete och projekt
För att realisera miljömålen är politikernas roll är avgörande. De är nödvändigtvis inte politikerna som håller i rodret, men de är med i allt arbete. Genom att ”visa upp sig” agerar de som representanter för allmänheten och bekräftar på så vis sin roll som förtroendevald: genom att medverka på möten och konferenser får de en inblick i hur arbetet utvecklas. EU har en viss påverkan på miljöarbete även på lokal nivå. Numera ansöker kommunen stöd från EU. I dessa ansökningar ställer EU krav på organisationens funktion och agerande, vilket i sin tur påverkar hur arbetet på lokal nivå organiseras.
I Kalmar arbetas det med att skaffa nya verktyg för att ständigt förbättra sin verksamhet. Kalmar hävdar sig bra när det gäller miljöarbete och har vid flertalet tillfällen lyckats ta del av statliga miljöstöd. (Kalmar kommun, 2002) Under den tidsperiod som undersökningen sträcker sig, har kommunen bland annat arbetat med utbyggnad av fjärrvärmenät, miljöanpassa samhället, exportmöjligheter för miljöteknik, förbättra havsmiljön, livsmedelspolicys, bearbeta övergödnings-problematiken, avfallspolicys om avfallshantering, biogas- och gasproduktion etc.
Lind | 23 Under åren har miljö och hållbarhet blivit en profilfråga i Kalmar. Allt fler
miljöorienterade projekt har formats och miljöaspekten drivs fram i alla
kommunens verksamheter. En ökad grad av lokal självförsörjning, på så många områden som möjligt, är ett övergripande mål. All kommunal verksamhet ska ha certifierade miljö- och kvalitetsledningssystem. Arbetet har genom åren lett till att kommunen lyckats att kvalité - och miljöcertifiera flertalet av sina förvaltningar, t.ex. Barn- och ungdomsförvaltningen 2002, Kalmar Hamn 2003 och
omsorgsförvaltningen 2004. Varje år redovisar förvaltningarna och de kommunägda bolagen vad de har gjort för miljön och hållbarheten inom sina respektive områden.
Kommuntjänstemännen själva är med och påverkar genom att allt fler kör miljöbilar. Kalmar kommun hoppas på att kunna byta ut alla tjänstebilar till miljöbilar inom en nära framtid. En satsning som kommunen hoppas kunna ge ännu bättre resultat. Även kurser i ECO-driving har hållits för de som har tillgång till tjänstebilar.
Varje år anordnar samhällsbyggnadskontoret en temavecka om miljö och
hållbarhet, som riktar sig till företag runt om i kommunen. Syftet är att hjälpa till med utvecklingen till ökad miljömedvetenhet och att göra gröna val enklare, genom att bland annat hålla inspirationsföreläsningar och föredrag om nya lagstiftningar. (Kalmar kommun, 2004)
En god utveckling inom ekologins område ska gå hand i hand med social, kulturell och ekonomisk långsiktighet. För att göra framsteg måste även kommunens arbete fungera i ett globalt perspektiv, både när det gäller vår påverkan på
utvecklingsländer och industrialiserade handelspartners. (Kalmar kommun: a) Kalmar har flera alliansprojekt med såväl lokala aktörer som internationella. Exempel på projekt som Kalmar driver för att uppnå sina miljömål är bland annat
Lind | 24 tillsammans med vänorten Kaliningrad och en del av kretsloppscentrum
Moskogen, arbeta med avfallshantering, för att förbättra Kalmarsund samt Östersjön (rening av lakvatten). (Kalmar kommun: a) Ett annat EU-projekt är
Baltic Sea Cycling som går ut på att propagera för cykeln som ett transportmedel. (Kalmar kommun, 2004) Projekt klimatpiloterna är ett av Kalmars senaste projekt, som syftar till att skapa kunskap om att kunna leva klimatanpassat. Projektet går ut på att låta 12 klimatpiloter få 12 utmaningar, som är kopplade till hur deras livsstil påverkar miljön, under 12 månader. (Klimatpiloterna) Utifrån resultatet av
projekten, hoppas kommunen på att få information och idéer, på hur vardagen kan miljöanpassas i våra hem.
Kalmar är även medlem i olika projekt som går ut på att skapa miljöanpassade nätverk. Ett av dessa är bland annat Sustainable Sweden Southeast, som arbetar med att skapa nätverk för ökad konkurrens inom områdena energi och miljö och hjälpa till att skapa möjligheter och lösningar för att nå ett hållbart samhälle. (Kalmar kommun: a)Projektet KalmarArena erbjuder en samlingsplats för alla som vill medverka i att nå regionförbundets mål, om att bli en fossilbränslefri region till 2030.
2.4 Karlskrona Kommun – miljöanpassning
Agenda 21 har haft en stor påverkan på Karlskrona kommun och ligger än idag som grund för kommunens miljöarbete och mål. Utifrån Agenda 21 bildade kommunen en specifik miljöplan och särskilda tjänstemän anställdes för att sätta fart på miljöarbetet. Kommunen arbetar med miljö och hållbarhet inom flera olika områden, bland annat energi, drivmedel, livsmedel, avloppshantering,
oljeberoendet, vindkraft, luftmätningar och så vidare.5
5
Lind | 25
Mål
Karlskrona har främst tre dokument som styr kommunens strategiska miljöarbete. Karlskronas miljöpolicy antogs 2000-03-23, då man skrev under att hållbar
utveckling ska prägla kommunens arbete. Alla beslut ska fattas med målsättningen att främja biologisk mångfald, hushålla med naturresurser och sträva efter att åstadkomma ett fungerande kretslopp. I enlighet med Agenda 21 arbetar
kommunen för ett långsiktigt hållbart, socialt attraktivt och ekonomiskt livskraftigt samhälle. "En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser våra behov idag
utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina." (Karlskrona Kommun , 2000)
Miljöfrågorna har inte en egen sektor, som lever ett eget liv, utan måste vävas in i all politik, vardagsliv och i myndighets- och samhällsarbete. För kommunen som organisation har kommunfullmäktige antagit en miljöpolicy, som ska vara vägledande för alla kommunala beslut. (Karlskrona kommun , 2001)Vad miljöpolicyn kom att innebära för kommunen är kan ses i bilaga 2.
Med Agenda 21 vill Karlskrona kommun öka miljömedvetenheten och stödja olika initiativ för att stimulera miljöarbetet och resurshushållningen. Agenda 21 ska användas tillsammans med andra kommunala planer och program, i exempelvis miljöpolicy, miljöplan, miljöbokslut, energiplan, barnkonventionen,
jämställdhetsprogram och översiktsplan. (Samhällsbyggnadsförvaltningen, Karlskrona kommun , 2001)
• Att erbjuda samtliga skolor i kommunen stöd och medverkan i deras
miljöarbete och undervisning.
• Genom kontakter och samverkan med de olika studieförbunden
använda folkbildningen som en resurs i miljöarbetet.
• Inom agendaarbetet innefatta minst ett projekt med koppling mot
Lind | 26 • Medverka till att det på kommunens hemsida redovisas olika miljötips
och information om goda exempel så dessa kommer allmänheten till del. (Samhällsbyggnadsförvaltningen, Karlskrona kommun , 2001) Miljöplanen är målstyrande och en viktig utgångspunkt för att stötta och stimulera miljöarbetet i Karlskrona kommun. Planen följer de 15 miljökvalitetsmål som Riksdagen antagit och kommunen vill medverka till att uppnå dem. Målen avser, bl.a. frisk luft, skydd av ozonsiktet och skapandet av en giftfri miljö.
Miljöarbete och projekt
Politiken är avgörande för vad som händer i kommunen; politikerna måste vara med och acceptera vilka projekt som ska undersökas och genomföras. Initiativen kan komma från olika håll och kan t.ex. vara att ett politiskt resonemang skickas vidare som ett uppdrag, där man sedan får redovisa möjligheterna.
Mandatförändringen 2006 har inte nämnvärt påverkat Karlskronas miljöperspektiv. Oftast är en stor majoritet av politikerna överens om de
miljöförändringar som bör ske. Skillnaderna kan komma att visas i hur besluten verkställs och finansieras. Vilja och handling går inte alltid hand i hand.
Kommunen har en ”kan de så kan vi”-mentalitet och använder EU och regeringens uppsatta riktlinjer i sitt arbete.
Genom åren har områden som miljöanpassade livsmedel, återvinningsstationer, vindkraft, pendlingsparkering, parkering för miljöfordon och energi varit med på kommunens miljöagenda och är alla områden som tydligt kan ses i kommunens miljöarbete. Genom sitt dotterbolag Affärsverken Karlskrona AB, har Karlskrona kommun två större fjärrvärmeverk: Västerudd och Gullberna. Dessa eldar i huvudsak med biobränsle och stödeldas med olja. Vid värmeverket i Gullberna förbränns också deponigas från kommunens deponistation i Bubbetorp.
Lind | 27 Från och med 2003 har Karlskrona kommun ett fristående miljöbokslut, som sammanställer all information om kommunen som organisation och geografiskt område. Avsikten med bokslutet är att anpassa kommunens verksamheter för att bli långsiktigt hållbar. Samtliga av kommunens förvaltningar är med och påverkar miljön, men störts påverkan har den tekniska förvaltningen och samhällsbyggnads-förvaltningen, genom myndighetsutövning på miljöområdet och planläggning av kommunens markanvändning.
Karlskrona arbetar för att kvalificera den kommunala verksamheten till
certifierade miljö- och kvalitetsledningssystem. 2002 blev Affärsverken certifierat och 2004 utmärktes kommunens VA-avdelning.
Karlskrona arbetar för att miljöanpassa kommunens transportsystem. Tekniska förvaltningen har genomfört utbildning i sparsam körning (ECO-driving), för de anställda som kör mycket i tjänsten. 2002 startade ett treårigt försöksprojekt med att använda miljövänligare tjänstebilar. Målet är att alla kommunala tjänstebilar ska vara miljöanpassade. För att ytterligare göra ett slag för ett miljöanpassat transportsystem, medverkar Karlskrona kommun vid den årliga europeiska mobilitetsveckan. Detta innebär att man är med och arrangerar utställningar av miljöbilar, information om cykelfrågor och cykelvägar, med syftet att nå ut till allmänheten och upplysa och utöka miljömedvetenheten.
Kommunen fördjupar sig även i miljöarbetet genom att söka medlemskap i olika organisationer som arbetar för en hållbar utveckling. Karlskrona är bland annat medlem i SEKOM – Sveriges Ekokommuner: ett nätverk som syftar till samarbete mellan olika kommuner angående miljöanpassning och Miljöresurs Linné: vars syfte är att finna lämpliga former för en ökad andel av ekologiska livsmedel. (Karlskrona kommun: h, 2007) Kommunen står i dagsläget som kandidat för att bli räknad till ett biosfärområde. Kommunen har även sökt medlemskap i
Lind | 28 Det pågår också en del projekt, både på lokal nivå och med internationell
koppling, för att ta del och utöka sina erfarenheter. Aktuella projekt som kommunen deltar i är bl.a. Trummenäsprojektet, vilket har uppmärksammats nationellt och kan ses som ett pilotprojekt för att förbättra vatten- och
avloppssituationen i problemområden. Projektet är ett bra exempel på hur kommunen bistår ett lokalt initiativ, för att lösa avloppsfrågan, på ett ekologiskt men också kostnadseffektivt sätt. (Samhällsbyggnadsförvaltningen, Karlskrona kommun , 2001) Med projektet Energiska Karlskrona arbetas det för att minska oljeberoendet, genom att delta i regionalt energisamarbete och bereda statliga stöd. (Karlskrona kommun: h, 2007)För att bidra till miljöarbetet runt Östersjön pågår
Brudbäckenprojektet i Ramdala. Detta arbete går ut på att minska
miljöbelastningen av Östersjön, genom att använda vattnet i bäcken för bevattning och på så vis spara på friskt grundvatten. Natur- och Miljöpärmen är ett projekt som ingår i ett samarbete med årskurs 4 - 6 i kommunens skolor och är ett undervisningsmaterial i lärande för hållbar utveckling.
”Sortera Mera” var ett av kommunens projekt för att genomdriva ett
sorteringssystem inom renhållningsverksamheten. Arbetet introducerades hösten 2001 och har under åren införts runt om i kommunen. Sedan 2004 är nu samtliga hushåll inom kommunen anslutna till systemet, gällande sortering och hantering av hushållsavfall. Seagull Water är också ett avslutat projekt. Det var ett EU-projekt som kommunen medverkade i mellan 2002 -2005. Projektet handlade om
implementering av EU:s ramdirektiv för vatten, där Lyckebyån är pilotområde för den svenska delen av projektet. (Karlskrona kommun: d, 2002) Delar av arbetet har dock fortsatt genom utveckling av Euroregion Baltic. (Karlskrona kommun: h, 2007)
Lind | 29
3. Jämförelse av miljömål och miljöarbete
Detta kapitel ämnar klargöra den information som redovisats i föregående kapitel genom att ställa de båda partierna mot varandra och jämföra deras aspiration till att miljöanpassa sin politik och samhället. På liknande vis kommer även kommunerna jämföras. Därefter följer en politisk spegling av kommunerna.
3.1 Jämförelse mellan socialdemokraternas och moderaternas nationella
miljömål/arbete
Det kan urskiljas ur partiernas miljömål, att de är väl medvetna om de växande miljöhoten och det arbete som måste göras. Både moderaterna och
socialdemokraterna arbetar för en hållbar utveckling och partiernas miljömål är i stort sätt desamma.
Miljösatsning
Moderaterna visade en växande miljömedvetenhet 2007, då de började med att organisera en speciell miljögrupp som ska handha allt miljöarbete. Samma år startade socialdemokraterna rådslaget för klimat- och miljöpolitik, som ska strukturera och forma partiets framtida miljöpolitik.
Miljömål
Båda partierna har nästan samma mål för en hållbar utveckling. Att rädda
Östersjön, minska utsläpp och farliga kemikalier, bearbeta övergödning och stoppa utfiskning, införa mer miljövänlig transport, sätta stopp för oljeberoendet och att satsa på förnybar energi är mål som båda partierna arbetar för. Medan
socialdemokraterna lägger extra vikt vid frisk luft, rent vatten, friska marker och den biologiska mångfalden i Sverige, fokuserar moderaterna på miljöfrågorna som globala problem, som behöver globala lösningar och lägger extra vikt vid den internationella dagordningen och policyarbetet. Genom att nyttja bistånd och investeringar och sprida demokrati och välfärd vill moderaterna förbättra miljön
Lind | 30 både i Europa och utanför. Socialdemokraterna ser också vikten av internationellt samarbete, men sätter nationen och de svenska hushållen i centrum. Demokrati och rättvisa står även på deras agenda, men socialdemokraterna vill att Sverige ska bli en förebild inom miljöområdet och anser att man måste börja arbetet på lokal nivå.
Tillvägagångssätt
Moderaterna vill att bidrag och investeringar ska användas för att förbättra miljön utanför Europa. De vill påverka att miljöpolitiken får en högre och bredare roll på den politiska agendan, främst inom EU, men även runt om i världen. De vill verka för att EU ska förbättra sina system och policys inom miljöområdet, samt höja de gemensamma målen för klimatförbättringar. Moderaterna anser att dessa mål uppnås med en fungerande marknadsekonomi och stabil välfärd. Genom att överlämna mer ansvar på individen och uppmuntra privatisering, anser partiet att staten kan använda sina tillgångar på det som individen inte kan lösa själv. Socialdemokraterna vill se Sverige som en fortsatt förebild inom miljöarbetet och vill att samhället som helhet ska bli miljöanpassat. Hållbarhet nås genom statlig finansiering och genom att öka potten till riskkapitalen. I och med detta kan miljöforskningen skapa framgång och erfarenheter, som man sedan kan dela med sig av runt om i världen. Socialdemokraterna vill att Sverige ska skära ner på sin import av varor och satsa på inhemsk odling och produktion.
3.2 Jämförelse mellan Kalmars och Karlskronas miljöanpassningar
Mål
Båda kommunerna har fasta styrdokument till grund för sina miljömål. Kalmar utgår från den miljöpolicy som antogs av kommunfullmäktige 1999. Policyn har varit stabil, med en del tillägg. Karlskrona har tre till grunden styrande dokument: miljöpolicyn från 2000, samt Agenda 21 och miljöplanen som lades till 2001. I
Lind | 31 kommunernas styrande dokument kan man utläsa att de huvudsakligen arbetar för att uppnå samma mål.
Miljöarbete och projekt
Både Kalmar och Karlskrona arbetar för att uppfylla sina mål. Kalmar kan dock tyckas kommit längre, då många av de mål Karlskrona kämpar för att uppnå redan är uppfyllda i Kalmar. T.ex. är Kalmar redan medlem i
klimatinvesterings-programmet KLIMP, medan Karskronas ansökan ännu inte gått igenom. I och med ett nytt budgetupplägg i Kalmar, så har kommunen fått ny struktur på sitt arbete och sina mål. Detta är något som Karlskrona också hoppas uppnå, i och med bildandet av en ny miljöstrategisk funktion under kommunledningsförvaltningen. För båda kommunerna är politik grunden till det arbete som genomförs.
Karlskronas mandatskifte vid senaste valet, har inte påverkat miljöarbetet
nämnvärt. EU och regeringen påverkar det kommunala miljöarbetet i Kalmar, på så sätt att kommunen söker bidrag till sina miljösatsningar. För att ta del av dessa stöd måste kommunen uppfylla de krav som EU satt upp. På liknande sätt gör man även i Karlskrona. EU och regeringen sätter ut riklinjer som kommunen bör följa och för att få ta del av bidragen, måste de visa prov på sin verksamhet och uppnå de angivna målen.
I Kalmar har man lyckats att integrera miljöarbete i alla kommunens förvaltningar, bolag och organisationer och de flesta av förvaltningarna har blivit kvalitets- och miljöcertifierade. I Karlskrona har arbetet med att involvera miljöfrågorna i den kommunala organisationen också börjat visa sig, men inte i samma utsträckning som i Kalmar kommun. Även Karlskrona kommun vill kvalitets- och
miljöcertifiera sina förvaltningar och några har också uppnått denna status. Båda kommunerna har under åren lagt stor vikt på arbetet med fjärrvärme, miljötransport, miljövänliga livsmedel, avfallshantering, energieffektivisering, havsmiljön etc. Kommunernas miljöredovisningar skiljer sig åt på så vis att
Lind | 32 Kalmars redogörelse hittas, som en del av årsredogörelsen. Sedan 2003, har
Karlskrona valt att redogöra för kommunens miljöverksamhet i ett fristående miljöbokslut.
Båda kommunerna är delaktiga i såväl lokala projekt som projekt på EU och internationell nivå. Alla projekten är viktiga och bidrar till kommunernas
miljömedvetna arbete. Vissa av projekten handlar om liknande områden som t.ex. Kalmarprojektet Baltic Sea Cycling och Karlskronas medverkan vid EU:s
mobilitetsvecka, där miljöfordon ligger i fokus. Båda kommunerna är, på grund av sitt geografiska läge, engagerade i arbetet runt Östersjön.
3.3 Politisk spegling i kommunerna
När det gäller miljö och hållbarhet, så verkar partierna eniga i de mål som ska uppnås och vad som måste göras. Dessa mål speglas i det lokala miljöarbetet som pågår i de både kommunerna, eftersom de kommunala målen överensstämmer med partiernas nationella miljöprogram. Båda partierna kan kopplas till det miljöarbete, projekt och mål som kommunerna arbetar med, så som miljöanpassning av
transportsystem, fjärrvärme, energi och livsmedel.
Eftersom Kalmar kommun varit under socialdemokratiskt mandat under studiens tidsperiod, kan det antas att det är partiets ambitioner som speglas i kommunens miljöarbete. Det nya projektet klimatpiloterna, som utmanar 12 ”piloter” att ställa om sin vardag till mer miljövänliga och miljöanpassade alternativ och metoder, kan kopplas till socialdemokraternas mål om det ”gröna” svenska folkhemmet. Socialdemokraternas önskan att se Sverige som föredöme inom miljö, passar också in på Kalmars önskan att förbli en miljöprofilerad kommun. Men eftersom partiernas mål är så lika, så skulle man även kunna länka arbetet till moderaterna. Kommunens sökande efter nya redskap, för att förbättra hållbarheten i området, är en av de saker som kan bindas till båda partierna. Kommunens globala perspektiv och internationella projektsamarbete kan kopplas till vänsterblocket, men dessa
Lind | 33 punkter syns även i moderaternas program, då moderaterna lägger stor vikt vid internationell samordning och EU- samarbete.
I Karlskrona var socialdemokraterna i mandat, när flera av kommunens projekt startade och det beslutades att miljöarbetet skulle redovisas i ett eget bokslut. På grund av partiernas snarlika miljömål har inga större förändringar gjorts i de styrande miljödokumenten, sedan den borgerliga regeringen tog över 2006. Kommunen arbetar mycket med miljöarbetet på lokal nivå, så som avlopp, avfallshantering, samarbete med skolor osv. vilket kan kopplas till både socialdemokraterna och moderaternas nationella mål. Båda partierna kan
avspeglas i kommunens nationella och internationella projekt. Dock får man anta att det är den borgerliga alliansen med moderaterna i spetsen, som numera speglar det fortsatta miljöarbetet.
4. Analys, teorianknytning och slutsats
Syftet med studien var att med miljöfrågor/politik i fokus undersöka vilken roll politiska värderingar spelar inom miljöarbetet på lokal nivå. Jag ville se om våra politiker agerar som vi förväntar oss, samt se hur miljöarbetet utvecklas inom kommunerna. Miljöupplysningen har medfört nya värderingar och tankebanor, vilket kan ses tydligare i kommunerna än i partierna. Partierna har påbörjat att miljöanpassa sin politik, men har inga direkta kommunala mål för miljö och hållbarhet, utan arbetar efter sina nationella mål. Detta borde ses som en svaghet, då det gäller ett så aktuellt och viktigt ämne. Kommunerna visar mer
framförhållning med sitt miljöarbete genom sin medverkan i projekt och nätverk. Dock är det politikerna som står bakom besluten, även på lokal nivå, och
medverkar på så sätt, till att driva igenom dessa projekt. I och med detta syns den kommunpolitiska viljan, men för allmänhetens skull bör detta även finnas
Lind | 34
Vad är de önskade målen inom dagens miljöpolitik på central och lokal nivå?
Dagens generella miljömål är att finna lösningar, kunskap och medel för att hantera miljöföroreningar, klimatförändringar och skapa en hållbar utveckling. Barry visar att de två ideologiska perspektiven, höger och vänster, inte alltid har haft miljö som ett centralt begrepp i sina ideologier, men att de idag är eniga när det gäller att acceptera en mer miljöanpassad politik. Enligt Barrys uppdelning står moderaterna och socialdemokraterna tillhörande varsitt perspektiv:
moderaterna anses som högerpolitik och socialdemokraterna som vänster. Dock är ju inte partipolitik svart eller vitt, vilket kan ses i jämförandet av partiernas
miljömål och miljöarbete.
Seliger skiljer på fundamentala perspektiv (hur något bör vara) och operativ ideologi (hur något ska ske) vilket han säger utgör en ofrånkomlig konflikt mellan ideologi och agerande.
Högerperspektivets fundamentala perspektiv har gått från en idé om natur och miljö, med bland annat konservativa och realistiska egenskaper, till att numera vara delaktig i policydiskussioner mot en hållbar utveckling. Moderaternas
nationella miljömål, där kärnuppgifterna är ”miljöforskning, miljöövervakning, och
ansvar att uppfylla nationella och internationella överenskommelser” visar på miljöanpassad utveckling. Inom högerperspektivet står individen i fokus och den externa miljön begränsar ibland människans vilja och påverkar dess sårbarhet. Detta kan speglas i moderaternas mål för miljön, där de placerar individens ansvar och vilja i fokus. Även partiets mål att höja ribban på de internationella och nationella miljömålen och sin delaktighet i policymaking, kan ses som högerperspektivets vilja och syn på hur samhället borde vara organiserat. Vänsterperspektivet har också haft en komplex väg till miljöanpassning, men är numera också ”grön” i sin politik, vilket har format starka rörelser som arbetar för
Lind | 35 miljöförbättring. Det fundamentala målet med vänsterperspektivets ideologi är att verka för kollektivets bästa, vilket kan ses i socialdemokraternas nationella
miljömål. Genom att arbeta för mål så som, ren luft, rent vatten och friska marker, vill partiet värna om den biologiska mångfalden, framtida generationer och göra ”Sverige till en ledande nation på modern grön omställning.” Enligt
vänsterperspektivet ligger problemet med dagens rådande miljöhot inte i relationen mellan människa och miljö, utan i dagens socioekonomiska relationer.
Vad som först bara existerade på den centrala nivån, har över tid kommit att även påverka den lokala nivån: partiernas miljömål är desamma som kommunernas. Kommunerna har olika miljömål och policys, som kommunfullmäktige röstat igenom, vilket påverkar och styr kommunernas arbete. Dock är det på kommunal nivå som utveckling och framgång märks, då det är på den lokala nivån som målens implementeringsarbete börjar.
Hur behandlas och bearbetas dessa mål på den centrala och lokala arenan?
Implementeringen, eller den operativa ideologin, som Seliger skulle sagt, går inte alltid hand i hand med det fundamentala perspektivet och dess mål. Operativ ideologi innebär att en policy ska genomdrivas och på vilket sätt detta ska ske. Detta skiljer sig mellan de politiska partierna, dock är arbetet i kommunerna förhållandevis lika.
Moderaternas operativa ideologi är att nå framgång genom en väl fungerande
marknadsekonomi där privatisering och individernas eget ansvar ska ligga till grund för en bra miljösituation i samhället. Lösningarna, menar moderaterna, ligger bland annat i att förbättra EU:s system för handel med utsläppsrätter av koldioxid, höja de
gemensamma målen för klimatförbättringar, skydda våra hav genom hårdare krav på internationell sjöfart och att använda bistånd och investeringar för att finansiera och förbättra miljön utanför Europa.
Lind | 36 Socialdemokraterna däremot, anser att miljöarbetet bör vara statligt finansierat och att detta ska ske genom en väl fungerande planekonomi, som verkar för
kollektivets bästa. Detta ska ske genom att öka riskkapitalet och statliga medel för att finansiera och utveckla mer miljöanpassad teknik och metoder. Med det ”gröna” folkhemmet i centrum vill partiet sätta upp ”ambitiösa
energieffektiviserings- och utsläppsmål, höga mål för förnybar energi och med tydliga spelregler, styrningsmedel, och långsiktiga satsningar på
energiforskning.”
Båda kommunerna arbetar för att uppnå ett miljöanpassat samhälle och gör detta genom att ansluta sig till projektarbeten och nätverk inom diverse områden, t.ex. miljöanpassade livsmedel, återvinningsstationer, vindkraft, vatten och avlopp, miljövänliga transportmedel och energi. Syftet är att skapa nya förutsättningar för hållbarhet, genom att skapa nya erfarenheter och finna ny information.
Är det stor skillnad mellan miljösatsning och dess implementering inom kommunerna?
Precis som Jamison skrev, så har miljöfrågorna medverkat till skapandet av nya sektioner och institutioner, vilket kan ses på lokal nivå. Kommunernas miljöarbete skiljer sig inte särskilt mycket inom de fundamentala målen eller inom den
operativa processen. Både Kalmar och Karlskrona har påbörjat sin
miljöanpassning och har genom ungefär samma mål påbörjat implementeringen av att uppnå dessa grundläggande riktpunkter.
Kalmar kan anses ligga något före Karlskorna i sitt miljöarbete. Bl.a. har Kalmar kommit längre med att kvalitets- och miljöcertifiera sina förvaltningar och haft större framgång i att ta del av statliga bidrag. Karlskrona lägger också allt mer fokus på att integrera miljömedvetenhet runt om i kommunen. Både Kalmar och Karlskrona lägger stor vikt på miljöarbetet och är delaktiga i såväl lokala projekt som projekt på EU- och internationell nivå.
Lind | 37
Spelar partiernas övergripande mål någon roll för kommunernas miljöarbete?
Efter intensiva veckor av genomgång och analys av de båda kommunerna och partiernas mål och vilja, så blir svaret ja. Politiken är det som för kommunernas arbete framåt. Däremot verkar det inte spelar någon stor roll vad det är för parti som har mandat, när det gäller miljöområdet, då partierna har väldigt lika mål. Skulle vi placera in moderaterna och socialdemokraterna på Heywoods linjära skala, så hamnar socialdemokraterna till vänster och moderaterna till höger. Men som studien har visat, så är verkligheten en helt annan. Verklighetsbilden är den att de möts på var sin sida om mitten.
Figur 5: linjär skala – socialdemokraterna och moderaterna
Ta Karlskorna som exempel: Karlskrona har tidigare haft en starkt
socialdemokratisk påverkan, vilket har lagt grunden till dagens miljösatsningar. Eftersom skillnaden på miljömålen inte är så stor, har skiftet till borgerlig makt inte inneburit någon större förändring för kommunens miljöpolitik.
Lind | 38
Egna tankar och åsikter
Då miljö är ett växande och viktigt ämne, så anser jag det förvånande att båda partierna saknar utarbetade kommunala miljöprogram. Vid min kontakt med de politiska partierna blev jag istället hänvisad till de nationella programmen. Politikerna har inte heller svarat på mina frågor angående partiets miljöarbete på den lokala nivån. Utifrån detta bemötande, anser jag, att det måste ske en
förbättring hos våra folkvalda politiker, så de kan leva upp till allmänhetens förtroende.
Att det inte är stora skillnader mellan partiernas miljömål är, enligt mig, inte överraskande eftersom Sveriges partier är liberala och kan alla anses ligga vid mitten på den linjära skalan. De nationella miljömålen är bra formulerade, men skulle kunna var ännu mer specifika. Jag skulle önska att den operativa delen var tydligare angående hur vi ska gå till väga för att uppnå dessa mål. Det är för många frågetecken som måste rätas ut för att vi ska kunna se hur arbetet kommer att ge resultat.
Kommunernas arbeten och projekt visar på att det faktiskt händer något inom miljöfrågorna. Speciellt viktigt är det att detta kan ses av lokalbefolkningen. Kommunerna och allra främst politikerna borde avsätta mer tid till att upplysa och informera allmänheten om vikten av miljö och miljöhot. Engagemanget måste nå ut till folket.
Slutdiskussion
Som tabellen visar och som vi kan få ut av studien, går framgång och ekonomi hand i hand. Miljöhänsyn och ekonomisk tillväxt skapar en hållbar utveckling. Ekonomi är det största hindret för att lösa miljöfrågorna. Det finns ett grönt medvetande, men tyvärr inte tillräckligt med ekonomiska tillgångar. Ekonomins tyngd i arbetet kan ses i Kalmar och Karlskrona. Kalmar har vid flera tillfällen fått statliga bidrag för sina framgångar inom miljöområdet, medan Karlskrona inte fått
Lind | 39 lika stor del av ”kakan”. Detta har lett till att Kalmar har mer resurser att kunna arbeta med och på så vis kommit före Karlskrona i processen. Framgång föder framgång! Barry → --- Seliger↓ Vänsterperspektiv Miljöpolitik Högerperspektiv miljöpolitik fundamentala principer
(hur något bör vara)
Välfärdsekonomi där kollektivet över individen
individuellt ansvarsstagande och
marknadsekonomi
operativ ideologi
(hur något ska ske)
Jämställdhet, planekonomi och statlig
finansiering för kollektivets bästa Väl strukturerade policys, individuellt ansvarstagande, Privatisering
Politiken är endast så stark som ekonomin bakom och kommunernas arbete endast så stort som politikerna tillåter.
