• No results found

Vet patienten när den har karies? - En enkät- och journalstudie

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vet patienten när den har karies? - En enkät- och journalstudie"

Copied!
28
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Vet patienten när den har karies?

– En enkät- och journalstudie

Golriz Zare Ebrahimi

Handledare: Nina Lundegren

Masteruppsats (30hp)

Malmö universitet

Tandläkarprogrammet

Odontologiska fakulteten

(2)

SAMMANFATTNING

En individs kännedom om och upplevelse av sin orala hälsa är beroende av ett flertal faktorer. Ett syfte med denna studie var att granska individens självuppfattning om kariesförekomst och dess samband med bakgrundsfaktorer som kön och utbildningsnivå. Ett andra syfte var att studera de vanligaste orsakerna till att man tror sig ha karies är. Det tredje syftet var att

undersöka om regelbundna besök hos tandläkare/ tandhygienist har sambandmed individens förmåga om bedömning av sin kariesförekomst. Det fjärde syftet med studien var att granska hur väl patientens och tandläkarens uppfattning om patientens kariesförekomst

överensstämmer.Material och metod: För studien användes enkät och journaluppgifter. Antal svarande var 125 individer över 20 år som sökte Tandvårdshögskolan i Malmö under en angiven tidsperiod. Statistisk Chi 2 metodtillämpades för att studera samband mellan

individens självuppfattning av sin kariesförekomst och individens kön, utbildningsnivå och regelbundna besök hos tandläkare/ tandhygienist. Även statistik samband mellan individens självuppfattning av sin kariesförekomst med diagnostiserade karies av tandläkare/

tandhygienist har beräknats med Chi2 metod. P-värden <0.05 ansågs signifikanta. Resultat: Bakgrundsfaktorer som individens kön och utbildningsnivå spelade inte roll i hur individen uppfattar sin kariesförekomst. De individer som trodde att de hade högst kariesförekomst hade manifest och/eller sekundär karies. Ett signifikant samband mellan individernas regelbundna tandläkarbesök och deras korrekta uppfattning om sin kariesförekomst kunde visas. Slutsats: Individer kan ha rätt uppfattning om sin kariesförekomst när de verkligen har karies. Individer som går till regelbundna besök hos tandläkare/ tandhygienist kan ha bättre uppfattning av sin kariesförekomst.

(3)

Abstract

A person’s understanding of and knowledge in oral health is dependent on a number of factors. One purpose of this study was to examine the individual's self-perception of caries and its relation to background factors such as gender and educational level. Another purpose was to study the most common reasons that people believe why they have got dental caries. The third purpose was to study whether regular visits to dentists/ dental hygienists are related with the individual's ability to assess his or her caries occurrence. The fourth purpose of the study was to examine how well is in agreement the patient and dentist's perception of the patient's caries occurrence. Material and method: The study used questionnaire and journal data. The number of participants’ were125 individuals over the age of 20 who seek the Dental Care School in Malmö for a specified period of time. Statistical Chi 2 method was used to study the relationship between the individual's self-perception of his caries and the

individual's gender, level of education and regular visits to the dentist/ dental hygienist. Even statistical relationships between the individual's self-perception of his caries with diagnosed caries by dentist / dental hygienist have been calculated by using the Chi2 method. P values <0.05 were considered significant. Results: Background factors such as the gender and educational level of the individuals did not affect how individuals perceive their caries occurrence. The individuals who thought they had the highest caries occurrence had manifest and/ or secondary caries. A significant relationship between the individual's regular dental visits and their correct perception of their caries could be shown. Conclusion: Individuals may have the right idea of their caries when they really have caries. Individuals who visit dentists/ dental hygienists regularly can have a better perception of their caries.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Introduktion ... 5

1.1 Oral hälsa ... 5

1.2 Orala sjukdomar och karies ... 6

2. Syfte ... 7

2.1 Frågeställning ... 8

3. Hypoteser ... 8

4. Material och metod... 8

5. Resultat ... 11

5.1 Individens upplevelse av kariesförekomst i relation till kön och utbildningsnivå. ... 11

5.2 Sammanställning mellan enkätsvar och kliniska variabler ... 14

6. Diskussion ... 16 7. Slutsats ... 18 8. Referenser... 19 9. Bilagor ... 22 9.1 Bilaga A ... 22 9.2 Bilaga B... 25

(5)

1. Introduktion

Att få karies har många upplevt någon gång i sitt liv. Idag kan karies upptäckas och behandlas vid undersökningar hos en tandläkare eller en tandhygienist. Men hur vet man själv att man har fått karies?

1.1 Oral hälsa

För att bedöma en individs orala hälsa lägger man vikt vid status i munhålan. Oral hälsa har definierats av frånvaro av sjukdom som oral cancer, orala infektioner, parodontala sjukdomar, kaviteter i tänder, fri från smärta i mun och ansikte. Det ska även vara frånvaro från

sjukdomar som begränsar den individuella kapaciteten som krävs för att bita, tugga, le, tala och psykosocialt välbefinnande (1). Enligt Mullsjökonferensen definieras den orala miljön som ” Oral hälsa är en del av den allmänna hälsan och bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande med upplevda och fullgoda orala funktioner satta i relation till individens förutsättningar samt frånvaro av oral sjukdom” (2). Den här definitionen är snarlik den ursprungliga definitionen av hälsa från WHO, world health organization ”health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity” (3). Med den här definitionen som WHO uppger blir det dock direkt ohälsa när det förekommer sjukdom i munhålan (1). Oral hälsa bedöms inte enbart objektivt ur det

biomedicinska perspektivet, utan även tillsammans med personens upplevelse av sin hälsa, det subjektiva perspektivet. Som helhet är alltså hälsa och oral hälsa en personrelaterad upplevelse och inte endast frånvaro av sjukdom (4).

Ett flertal studier har gjorts för att undersöka eventuella samband mellan vissa faktorer som t.ex. härkomst, utbildningsnivå, ålder och kön med individens orala hälsa och dess

självuppfattning av sin orala hälsa inklusive kariesförekomst och parodontala sjukdomar (5-10, 35, 12-17). Idag vet man om vikten för ovannämnda faktorer i individens syn och självuppfattning på sin orala hälsa.

Under de senaste åren har invandringen till Sverige ökats och 2016 uppkom antalet till över 160000 personer och sammanlagt uppkommer antalet till 1,7 miljoner personer som är födda i ett annat land än i Sverige (11). Idag är Sverige ett mångkulturellt land och olika kulturer har olika syn på sin allmänna hälsa och det kan i sin tur påverka hur individerna uppfattar sin orala hälsa (18,19). En studie som gjordes i USA granskade sambandet mellan invandring, kulturinlärningsegenskaper och orala sjukdomar bland invandrare. Olika faktorer som påverkade förekomsten av orala sjukdomar, oberoende på de mest kända riskfaktorerna, var invandrarens födelseland, hur gamla de var när de invandrade och hur länge de har bott i landet (8).

Etnicitet är en faktor som kan ha en roll i bedömning av befolkningens orala hälsa hos olika etniska grupper (5). Som ett annat exempel kan man nämna den colombianska studien som fokuserade på de olika etniska grupperna i Colombia och deras självuppfattning av sin munhälsa. Variabler som inkluderades i studien var kön, ålder och utbildningsnivå. Studiens resultat visade etniska skillnader i synen på orala hälsotillstånd och även att män och kvinnor hade olika uppfattningar av sin orala hälsa (6).

(6)

En studie av Einarson et al fokuserade på påverkan av orala hälsan på livskvaliteten hos den svenska befolkningen. Studien visade att de individer som uppgav att de hade orala problem var majoriteten kvinnor i 20 års ålder (9).

I en studie undersöktes självupplevd oral hälsa hos två äldre befolkningar, ålder 65 och 75 år, och dess relation till bakgrundsfaktorer som socioekonomiska, individuella och

tandhälsovårdssystemfaktorer. Faktorer relaterade till självupplevd oral hälsa var åldersgrupp, socialt nätverk, etnicitet, utbildning, allmän hälsa, tobaksvanor, munhygienrutiner,

tandvårdsvanor och vårdkostnader. Resultatet visade att de socioekonomiska faktorerna, tandhälsovårdssystemet och individuella livsstilsfaktorer var de bakgrundsfaktorer som påverkade självuppfattning av oral hälsa hos deltagande i studien (20).

1.2 Orala sjukdomar och karies

I världen är orala sjukdomar ett stort hälsoproblem (21) och WHO klassificerar orala

sjukdomar som ett stort hälsoproblem på grund av att det är hög prevalens av dessa sjukdomar i alla världens regioner (22). Orala sjukdomar kan medföra att individer får en generellt försämrad livskvalite. Den försämrade livskvaliten kan vara smärta, försvårad tugg- och talförmåga men kan även medföra psykosociala problem (22,23). Av alla orala sjukdomar är karies den mest förekommande sjukdomen (21). I Sverige har karies prevalensen sjunkit de senaste decennierna och 2013 var kariesprevalensen 33 % i åldrarna 20-85år (24). Karies kan på ett enkelt sätt beskrivas som en kavitet i tanden, orsakad av bakteriella syraangrepp (21, 25). Det är endogena bakterier som bildar dessa straka syror genom omvandling av

sockerarter i födan (25). Syrorna löser upp tandens mineraler och därmed försämrar

barriärfunktionen mot yttre påverkan (25). Uppkomsten av kaviteten är vanligen en långsam process, som genom olika förebyggande (icke operativa) behandlingar, kan avstanna eller sakta ner processen, främst om angreppet endast är i ett tidigt skede (25). Progredierar angreppet krävs operativa åtgärder för att progressionen skall avstanna (25). Uppkomsten av karies är multifaktoriell och därmed sammansatt av flera olika delar som har betydelse för dess uppkomst (26). De största faktorerna är kosten och frekvens av födointag, men även biologiska, beteendemässiga och sociokulturella faktorer spelar in (21, 26).

Smärta är ett betydande symtom på en somatologisk sjukdom som ofta leder till att individer söker sig till vården. Tandsmärta som är orsakad av karies skiljer sig i natur och intensitet beroende på omfattningen och graden av kariesprogression (27). En studie av Mafla AC et visade att tandsmärta och tandkänslighet var de mesta frekventa orsaker till individens självuppfattning av sin kariesförekomst (31).

I en studie har man via fyra olika tvärsnittsstudier under en 30-årsperiod undersökt

förekomsten av karies i en vuxen befolkning för att bedöma dess möjliga associationer med socioekonomiska och socio- beteendemässiga faktorer. Det hade tidigare synts en

nedåtgående trend i förekomsten av karies men den verkar nu vara bruten. I den äldsta

åldersgruppen var medelantal DS (karierade ytor) högre under 2013 jämfört med 2008, vilket tyder på en möjlig början på en ökning av karies. Detta kräver särskild uppmärksamhet eftersom denna grupp ökar i befolkningen och för att dessa individer ska kunna behålla naturliga tänder upp i högre ålder. Manifest karies sågs vara associerad med socioekonomiska och socio beteendemässiga faktorer (24).

(7)

Utbildnings- och inkomstnivå hos individer i kombination med olika etnicitet spelar också roll för deras uppfattning om sin munhälsa. Resultat från en studie tyder på att utbildning och inkomst spelar en viktig roll i de etniska skillnaderna gällande oral hälsa (28). I en studie var syftet att utvärdera sambandet mellan utbildningsnivå och tandvårdssjukdom,

behandlingsbehov och munhygienvanor hos deltagande i åldrar 35–50, 65 och 75 års ålder. Deltagande i studien delades in i två grupper med hänsyn till deras utbildningsnivå, låg (grundskola) respektive högre. I studien använde man av olika parametrar bland annat karies. I resultatet har man kommit fram till att i alla åldersgrupper hade individer med lägre

utbildningsnivå färre intakta tandytor och en signifikant sämre ocklusal funktion (29). En annan intressant studie har tagit fram förhållande mellan kariesriskfaktorer och etnicitet samt socioekonomi i två olika länder med en signifikant kulturskillnad. Studien grundade sig på att jämföra kunskap om kariesriskfaktorer hos befolkning i de två länderna med sina kulturella och socioekonomiska skillnader men som har liknande ekonomiska nivåer i landet. Resultatet visade att individens härkomst hade starkare inverkan på individens kunskap om riskfaktorer för karies än individens socioekonomiska status. Förståelse för vad som kan påverka kunskap av kariesriskfaktorer är avgörande för att kunna hitta effektiva

kariesförebyggande åtgärder (30).

En studie som gjordes av Sundby et al hade syfte på att beskriva förekomsten av karies i olika etniska minoriteter i Danmark. Resultatet visade att det fanns skillnad i kariesprevalensen hos de olika etniska grupperna och att karieserfarenhet var beroende av kulturella och

beteendemässiga skillnader (32). En annan studie visade också att det fanns en skillnad i kariesprevalensen bland de olika etniska grupperna och att vissa grupper hade högre DMFT och DMFS jämfört med de andra. Även frekvens av tandborstning hos olika etniska grupper i studien var annorlunda (5).

Studier om individens självuppfattning av sin orala hälsa och självupplevda tandvårdsbehov förekommer, men specifikt om patientens uppfattning av kariesförekomst i sina tänder samt behovet av behandlingsåtgärder hittar man inte särskilt mycket om.

2.

Syfte

Det första syftet var att jämföra de individer som tror sig ha karies med de som inte tror sig ha karies och dess korrelation med bakgrundsfaktorer som kön och utbildningsnivå. Det andra syftet var att studera vad den vanligaste orsaken är till varför man tror att man har karies hos de som anger detta. Det tredje syftet var att undersöka om regelbundna besök hos tandläkare/ tandhygienist har sambandmed individens förmåga om bedömning av sin kariesförekomst. Det fjärde syftet med studien var att granska hur väl patientens och tandläkarens uppfattning om patientens kariesförekomst överensstämmer.

(8)

2.1 Frågeställning

1. Har bakgrundsfaktorer som patientens kön och utbildningsnivå samband med patientens förmåga att bedöma om den har karies?

2. Vilka faktorer som uppstår vid karieslesion, kan göra att individen märker/uppfattar att den har fått karies i sina tänder?

3. Har regelbundna besök hos tandläkare/ tandhygienist någon roll i patientens uppfattning om sin kariesförekomst?

4. Överensstämmer patientens och tandläkarens uppfattning om patientens kariesförekomst?

3. Hypoteser

1. Kvinnor tror sig ha karies mer än vad männen gör. Individer med högre utbildningsnivå tror sig ha mer karies än individer med lägre utbildningsnivå.

2. Symtom i form av isningar eller värk i en tand är de vanligaste orsakerna till varför individer tror sig ha karies i sina tänder.

3. Individer som går på regelbundna tandläkarbesök tror sig ha färre kariesangrepp än de som inte går regelbundet hos tandläkare. De har även färre kariesangrepp.

4. Individer har likvärdig uppfattning om sin kariesförekomst som undersökaren.

4. Material och metod

Projektet bestod av två delar, en enkätstudie som var kodad och en granskning av journaluppgifter.

Samtliga individer som sökte till avdelningen för oral diagnostik på Tandvårdshögskolan vid Malmö högskola under en given tidsperiod (19 juni – 27 september med uppehåll 29 juni - 14 augusti) ombads att fylla i enkäten (Bilaga A). Det totala antalet patienter var således

beroende av antalet patienter som sökte vård under den angivna tidsperioden.

Inklusionskriterier:

De individer som sökte sig till avdelningen för oral diagnostik på Tandvårdshögskolan i Malmö för att göra en undersökning under tiden 19 – 29 juni och 14 augusti – 27 september.

Exklusionskriterier

(I) Helt tandlösa patienter, (II) patienter under 20 år, som ej fyller 20 under 2017, (III) patienter som ej är svensk- eller engelsktalande och ej har medföljande tolk.

(9)

I samband med undersökningstillfället på avdelningen för oral diagnostik fick patienterna en muntlig förfrågan om deltagande i studien. Patienterna fick sedan en skriftlig information (Bilaga B) om projektet och en enkät med 8 frågor att besvara innan den kliniska

undersökningen påbörjades. Ett skriftligt samtycke för godkännande av att vi fick ta del av journaluppgifter avseende kön, ålder samt resultatet av den kliniska och röntgenologiska undersökningen de kom att få gå igenom. Alla Patienter som fyllde i enkäten samtycke även till att uppgifter från deras journal inhämtades och analyserades.

150 enkäter delades ut men det totala antalet blev 125 där det blev ett bortfall då det drog ut på tiden för patienterna att komma tillbaka för en röntgenundersökning. Det blev även ett visst bortfall av patienter som av olika anledningar t.ex. att patienten flyttat, rekommenderats att söka till annan behandlare utanför tandvårdshögskolan på grund av för stort

behandlingsbehov, felifyllda personnummer eller utlämnande av enkät vid ett återbesökstillfälle och inte vid ett nybesök.

Efter att enkäten fyllts i undersöktes patienterna kliniskt avseende för förekomst av initial och manifest karies av tandläkare på avdelning för Oral Diagnostik på Malmö

Tandvårdshögskola. Röntgenbilder exponerades efter individuella indikationer.

När hela materialet samlats in granskades röntgenbilderna och jämfördes med status och daganteckningar och fynden fördes in i ett på förhand utformat protokoll (se tabell1). Antal primära manifesta angrepp, sekundära manifesta angrepp och antal initiala angrepp registrerades. Dessa tre grupper delades sedan vardera vidare in i två grupper; totalt antal registrerade kariesangrepp och kariesangrepp som förekom på tänderna 13–23. Informationen om patientens ålder och kön inhämtades från journalen. Enkätsvaren och uppgifter från protokolletfördes in i SPSS.IBM SPSS Statistics användes som verktyg för beräkning och analys av resultatet (33).

Tabell 1 Åskådliggörande av protokoll Kod Kön Ålder Primära

manifesta angrepp Totalt Primära manifesta angrepp 3a–3a Sekundära manifesta angrepp Totalt Sekundära manifesta angrepp 3a–3a Initiala angrepp Totalt Initiala angrepp 3a–3a 1 2 3

Enkätsvaren och bakgrundsfaktorerna grupperades och jämfördes med varandra och de kliniska fynden. Korstabeller utfördes för fråga 1 som handlade om individens

självuppfattning av sin kariesförekomst med övriga frågor i enkäten, dvs. med fråga 3- 8 ( bilaga A). För att uppskatta varför individer tror sig ha karies gjordes en deskriptiv statistik dvs. räknades frekvens för varje svarsalternativ till fråga 3 (bilaga A). Korstabeller gjordes också för fråga 4 som handlade om regelbundna undersökningar hos tandläkare/ tandhygienist och kliniska fynd gällande kariesförekomst både manifest och/eller sekundär karies och initiala karies. Korstabeller gjordes även för enkätsfråga 1 och kliniska fynd gällande

(10)

kariesförekomst. Statistiska beräkningar, Chi-2, utfördes för att studera ett eventuellt samband mellan dessa variabler. P-värden <0.05 anses signifikant.

Etiska ställningstagande:

En etisk prövning genomfördes lokalt på Malmö högskola. Prövningen godkändes innan projektets start.

Patientenkäten, samt protokoll försågs med ett kodnummer och kodlistan förvarades åtskilt från personlistan. All databearbetning gjordes i avidentifierat skick. Resultaten behandlades så att obehöriga inte kunde ta del av dem. Personuppgifter behandlades enlig

personuppgiftslagen (PuL). Uppgifterna hanterades enligt gällande sekretessbestämmelser och behandlades på samma sätt som journaluppgifter.

Enkäten innehöll inte några frågor om känsliga uppgifter. Patienten utsattes inte för någon risk då undersökningen och röntgenbilder på individuella indikationer ändå skulle utföras. Patientens medverkan var frivillig och patienten kunde välja att avbryta sin medverkan när som utan att ange någon anledning till detta.

(11)

5. Resultat

Resultatet av enkätsvaren visar att 51 % av deltagarna tror sig ha karies och 20 % inte tror sig ha karies. 29 % vet inte om de har karies eller ej.

5.1 Individens upplevelse av kariesförekomst i relation till kön och utbildningsnivå. Vid jämförelse av individens upplevelse av sin kariesförekomst med faktorn kön visar

resultatet ingen signifikant skillnad mellan kvinnor som tror sig ha karies (n=39) och män (n=25) som tror sig ha karies. P- värdet: 0,121(Figur 1).

Figur 1: Hur kvinnor respektive män svarade på enkätfrågan ”Tror du att du har hål (karies) i dina tänder? “fördelat över svarsalternativen ja, nej och vet ej.”

Resultatet från jämförelse mellan individer med lägre utbildningsnivå som tror sig ha karies (n=37) med individer med högre utbildningsnivå som tror sig ha karies (n=27) visar icke signifikant skillnad. P- värdet: 0.89 (Figur 2).

(12)

Figur 2. Jämförelser av antal hög- och lågutbildade och hur stort antal av dessa som tror sig ha karies.

Av de individer som tror sig ha karies i sina tänder anger 25 individer att orsaken till detta är att de har sett att en bit av tand/ tänder saknas. 24 individer har känt isningar i sina tänder och 23 personer känt att en bit av tand/ tänder saknas. Dessutom är orsaken för 22 individer att har/ har haft ont i en tand. 21 individer tror sig ha karies i sina tänder för att de fått höra det av sin tandläkare eller tandhygienist och 19 individer har sett en mörk fläck på en eller flera tänder.

Resultatet från Chi-2 beräkningar som gjordes för individens självuppfattning om sin kariesförekomst och individens regelbundna besök hos tandläkare/ tandhygienist visar att individer som inte går på regelbundna undersökningar hos tandläkare/tandhygienist har svarat ja ihögre grad på frågan ”Tror du att du har hål (karies) i dina tänder? ” jämfört med individer som går på regelbundna tandläkare/ tandhygienist besök vilket är signifikant skillnad. P- värdet= 0,014. (Figur 3).

(13)

Figur 3. Antal individer som går respektive inte går på regelbundna undersökningar hos tandläkare/ tandhygienist och jämförelse med hur många som tror sig ha karies.

(14)

5.2 Sammanställning mellan enkätsvar och kliniska variabler

Beräkningar Chi-2 för variablerna förekomst av manifest och/eller sekundär karies och icke regelbundna undersökningar hos tandläkare/ tandhygienist visar att bland de som inte går på regelbundna tandläkarbesök har 71 % manifest karies, vilket är statistisk signifikant. P- värdet: 0,031(Figur 4).

Figur 4. Antal individer som går resp. inte går på regelbundna undersökningar hos tandläkare/tandhygienist och förekomst av manifest och sekundär karies.

Resultatet av jämförelse mellan enkätfrågan ”Tror du att du har hål (karies) i dina tänder?” med klinisk variabel förekomst av manifest och sekundär karies visar att 62 % av individer som har manifest och/eller sekundär karies tror sig ha karies vilket är en statistisk signifikant skillnad. P- värde: 0,022. (Figur 5).

(15)

Figur 5. Antal individer som har manifest och/ eller sekundär karies och hur de svarat på fråga ” Tror du att du har hål(karies) i dina tänder?”.

(16)

6. Diskussion

Individer kan ha rätt uppfattning av sin kariesförekomst när de verkligen har karies.

Regelbundna besök hos tandläkare/ tandhygienist visar signifikant skillnad i samband mellan individens självuppfattning av sin kariesförekomst och förekomst av karies som

diagnosticerats vid en klinisk undersökning utförd av tandläkare.

Vid enkätstudier finns det en risk att respondenterna inte svarar som det är utan att de svarar det som de tror är bäst för dem själva, detta för att man är rädd att skriftliga formulär kan användas emot dem. Detta kan leda till felaktigheter i resultatet (40). En annan risk med enkäter är att frågorna kan vara svårtolkade eller missuppfattas, vilket kan medföra feltolkade svar som ej besvarar frågan. För att undvika detta är enkäten skriven på ett enkelt språk. Enkäten innehåller främst frågor med förbestämda svarsalternativ vilket minskar risken för att det uppstår missförstånd och svårtolkade data (39). Enkäterna i denna studie hade inga öppna frågor, vilket bidrog till att risk för feltolkning av svaret minskades (38).

Könsfördelningen i denna studie är jämnfördelad, vilket överensstämmer med både

befolkningen i Malmö och i Sverige (11). Tjugo procent av totala befolkningen i Sverige som är äldre än 19 år är utrikesfödda enligt statistiska centralbyrån, SCB (11). I Stor Malmö är fördelningen mellan födda i Sverige och utanför Sverige 73 % respektive 27 %. (11). Fördelningen mellan deltagarna i denna studie var 67 % födda i Sverige respektive 33 % födda utanför Sverige vilket avviker något från fördelningen i hela Sverige och i Malmö. Urvalsprocessen har stor inverkan på resultaten, dvs. individen som söker sig till

Tandvårdshögskolan är inte representativt för en stad eller regions befolkning och därmed kan man inte dra några generella slutsatser av studiens resultat.

Materialet hämtades in under en begränsad tidsperiod, på drygt åtta veckor genom att använda enkäter. Det totala antalet insamlade enkäter var beroende av antalet patienter som sökte vård under den angivna tidsperioden. Med fler deltagare är det möjligt att eventuella skillnader och likheter hade blivit tydligare. Flera av studiens analyser visade tydliga skillnader men inte signifikanta. I en större studie med bredare material blir resultatet säkrare och skillnaderna skulle kunna bli signifikanta.

Materialet i denna studie visar att det finns skillnad mellan könen avseende individens självuppfattning av kariesförekomst. Skillnaden dock är inte signifikant och hypotesen att kvinnor tror sig ha färre kariesangrepp kan därför förkastas. En studie av Einarson et al tittade också närmare på sambanden mellan bakgrundsfaktorn kön och individens självuppfattning om sin orala hälsa och resultatet visade att kvinnor hade flera orala problem (9).

Hypotesen om att bakgrundsfaktorn utbildningsnivå och dess samband med individens

självupplevda kariesförekomst hade likheter med tidigare studier. Jung Ki Kim et al visade att individens utbildningsnivå hade samband med individens orala status (12). Lägre

utbildningsnivå var associerad med sämre orala status enligt Jung Ki Kims et al och Zangiabadis et al studier (12, 34). Resultaten i denna studie kunde dock inte påvisa något samband mellan utbildningsnivå och kariesförekomst och studiens hypotes om att individer som har högre utbildningsnivå tror sig ha mer karies än individer med lägre utbildningsnivå kan förkastas. Detta kan bero också på materialets storlek. Större material skulle kunna ge större skillnad och även visat en signifikant skillnad.

(17)

Enligt studiens hypotes var isningar och värk i en tand de vanligaste orsaker till varför man trodde att man hade karies. På grund av att det räknades bara frekvens av svarsalternativen till följdfrågan varför tror man att man har karies i sina tänder så man inte kan verkan verifiera eller falsifiera hypotesen. En studie av Ueno M et al visade samband mellan tandstatus och antalet tänder med obehandlat kariesangrepp och individens självuppfattning om sin orala hälsa. Studien visade att subjektiva orala symtom hade stark betydelse i individens

självuppfattning om sin orala hälsa (14). En annan studie visade också att tandsmärta och tandkänslighet var de mesta frekventa anledningar till individens självuppfattning om sin kariesförekomst (32).

Studiens hypotes om att individer som går på regelbundna tandläkarbesök tror sig ha färre kariesangrepp än de som inte går regelbundet hos tandläkare bekräftas av studiens resultat som visade signifikant skillnad. En liknande studie visade att det finns en signifikant korrelation mellan individens självuppfattning av sin orala hälsostatus och individens tandläkarbesök (41).

De individer som går på regelbundna tandläkarbesök har färre kariesangrepp enligt studiens hypotes som verifieras av studiens resultat som visade signifikant skillnad i Chi 2 beräkningar mellan dessa variabler. Ett resultat av Silva et al visade att sambandet mellan förekomst av manifest och sekundär karies och individens tandläkarbesök var signifikant (37).

Denna studie visade en signifikant skillnad mellan förekomst av manifest och sekundär karies och individernas självuppfattning om sin kariesförekomst. Detta verifierar studiens hypotes och att patientens och tandläkarens uppfattning om patientens kariesförekomst

överensstämmer väl. Flera studier har studerat individens självrapporterade orala hälsa och dess förhållande till kliniska fynd. En av dem är Blizniuk et al. Som undersökte sambandet mellan individens självuppfattning om sin orala hälsa och kliniska variabler som

kariesförekomst och parodontala sjukdomar bland vuxna i Vitryssland. Resultatet visade signifikanta skillnader på individernas självrapporterade orala status gällande kariesförekomst och parodontala sjukdomar (15). En annan studie har också granskat dessa samband och hittad en signifikant skillnad mellan självrapporterade behandlingsbehov av karies och förekomst av karies (16).

Syftet med studien var att öka förståelse för de faktorer som har betydelse för patientens självuppfattning av kariesförekomsten. På lång sikt kan individer i riskgrupper identifieras tidigare och avhjälpas i sjukdomens tidigare skede. Individer i riskgrupper kan informeras om sin hälsostatus ur allmän oral hälsa och i synnerhet av sin kariesförekomst tidigare. Även profylaktiska åtgärder kan genomföras för att förhindra sjukdomens utveckling hos angelägna individer. Stor vikt kan läggas på att individer ska komma på regelbundna besök hos

tandläkare/ tandhygienist för undersökning eftersom studien visade att det är en avgörande faktor i individens uppfattning om sin kariesförekomst.

I framtida forskning kan man genomföra liknande studie i större skala med bättre urval så att studien blir representativt för hela befolkningen i landet. Man kan studera vilka faktorer som har betydelse i att individer går på regelbundna besök hos tandläkare och vad kan man göra för att uppmuntra befolkningen att söka tandvård regelbundet.

(18)

7. Slutsats

En slutsats som man kan dra av studiens resultat är att individer kan ha rätt uppfattning av sin kariesförekomst när de verkligen har karies. En annan slutsats är att individer som går till regelbundna besök hos tandläkare/ tandhygienist tycks ha bättre uppfattning av sin kariesförekomst.

(19)

8. Referenser

1. E Wärnberg Gerdin. Vad är oral hälsa - och går det att mäta? Tandläkartidningen nr 8 2006.

http://vardgivarwebb.regionostergotland.se/upload/Landstningsgem%20dok/FHVC/W arnberg_gerdin_8_2006%5B1%5D.pdf

2. Hugoson A, Koch G, Johansson S. Konsensuskonferens Oral hälsa. Stockholm: Gothia, 2003.

3. http://www.who.int/governance/eb/who_constitution_en.pdf

4. Nordenfelt L. Om generell hälsa och sjukdom – ett teoretiskt perspektiv. I: Konsensuskonferens Oral hälsa. Hugoson A, Koch G, Johansson S, redaktörer. Stockholm: Gothia, 2003.

5. Verhips GH, Frencken JE Kalsbeek, Fliedl Kok-Weimar TL. Oral health and dental behaviour in 11-year-old children of different ethnic groups. Community Dent Health. 1993;10/1):41-8.

6. Agudelo-Suárez AA, Martínez-Herrera E, Posada-López A, Sánchez-Patiño D, Viñas-SarmientoY. Ethnicity and self-perceived oral health in Colombia: a cross-sectional analysis. J Immigr Minor Health. 2014 Feb;16 (1):111-8.

7. Reddy KS, Dorshi D, Kulkarni S, Reddy BS, Reddy MP. Correlation of sense of coherence with oral health behaviors, socioeconomic status, and periodontal status.J Indian Soc Periodontol. 2016 Jul-Aug: 20(4): 453-459.

8. Cruz GD, Chen Y, Salazar CR, Le Geros R. The association of immigration and acculturation attributes with oral health among immigrants in New York City. Am J Public Health. 2009 oct;99 Suppl 2:S474-80.

9. Einarson S1, Gerdin EW, Hugoson A. Oral health impact on quality of life in an adult Swedish population. Acta Odontol Scand. 2009;67(2):85-93.

10. Strauss RP. Culture, dental professionals and oral health values in multicultural societies: measuring cultural factors in geriatric oral health research and education. Gerodontology. 1996 dec; 13(2):82-9.

11. Statistiska centralbyråns: http://www.scb.se

12. Jung Ki Kim, Lindsey A. BakerHazem Seirawan, Eileen M. Crimmins. Prevalence of oral health problems in U.S. adults, NHANES 1999–2004: exploring differences by age, education, and race/ethnicity. Spec Care Dentist. 2012 Nov-Dec; 32(6): 234–241.

13. Sabbah W, Tsakos G, Sheiham A, Watt RG. The role of health-related behaviors in the socioeconomic disparities in oral health. Soc Sci Med. 2009 Jan;68(2):298-303. doi: 10.1016/j.socscimed.2008.10.030. Epub 2008 Nov 21

14. Ueno M, Zaitsu T, Ohara S, Wright C, Kawaguchi Y. Factors influencing perceived oral health of Japanese middle-aged adults. Asia Pac J Public Health. 2015 Mar; 27(2):NP2296-304.

15. Blizniuk A1, Ueno M1, Zaitsu T1, Kawaguchi Y1. Association between self-reported and clinical oral health status in Belarusian adults. J Investig Clin Dent. 2017 May; 8(2).

16. Seremidi K1, Koletsi-Kounari H, Kandilorou H. Self-reported and

clinically-diagnosed dental needs: determining the factors that affect subjective assessment. Oral Health Prev Dent. 2009; 7(2):183-90.

17. Afonso-Souza G1, Nadanovsky P, Chor D, Faerstein E, Werneck GL, Lopes CS. Association between routine visits for dental checkup and self-perceived oral 18. Cruz GD, Galvis DL, Kim M, Le-Geros RZ, Barrow SY, Tavares M, Bachiman R.

(20)

City: A preliminary study. Community Dent Oral Epidermiol. 2001 Apr; 29(2):99-106.

19. Bjöngren Cuadra C. Tandhyginisternas arbete med patienter i ett mångkulturellt samhälle – en studie av migrationsrelaterade frågeställningar och samtal. Avhandling. IMER, OD Malmö högskola. 2005.

20. Konsensuskonferens Oral hälsa. Hugoson A, Koch G, Johansson S, red. Stockholm: Gothia, 2003.

21. Ståhlnacke K1, Unell L, Söderfeldt B, Ekbäck G, Ordell S. Self-perceived oral health among 65 and 75 year olds in two Swedish counties. Swed Dent J. 2010;34(2):107-19. 22. Petersen PE. The World Oral Health Report 2003: continous improvement of oral

health in the 21st century - the approach of the WHO Global Oral Health Program. Community Dent Oral Epidemiol. 2003; 31 (1): 3-24.

23. ElKami R, Shore E, O’Conell A. Knowledge and behaviour of parents in relation to the oral and dental health of children aged 4-6 years. Eur Arch Paediatr Dent. 2015;16(2):199-204.

24. Edman, Öhrn K, Nordström B, Holmlund A. Prevalence of dental caries and influencing factors, time trends over a 30-year period in an adult population - Epidemiological studies between 1983 and 2013 in the county of Dalarna, Sweden. Acta Odontol Scand. 2016;74(5):385-92.

25. Fejerskov, Kidd O Edwina AM. Dental Caries: The Disease and Its Clinical Management. Copenhagen, Denmark: Blackwell Monksgaard; 2003.

26. Palmer CA, Kent R, Loo CY. Diet and caries-associated bacteria in severe early childhood caries. J Dent Res. 2010; 89:1224-9.

27. Benslama L. Oral pain. Rev Prat. 2002;15;52(4):400-3.

28. Sabbah W, Tsakos G, Shelham A, Watt RG. The effects of income and education on ethnic differences in oral health: a study in US adults. J Epidemiol Community Health. 2009 Jul;63 (7):516-20.

29. Paulander J1, Axelsson P, Lindhe J. Association between level of education and oral health status in 35-, 50-, 65- and 75-year-olds. J Clin Periodontol. 2003 Aug;

30(8):697-704.

30. Nishi M, Harding M, Kelleher V, Whelton H, Allen F. Knowledge of caries risk factors/indicators among Japanese and Irish adult patients with different socio-economic profiles: a cross-sectional study. BMC Oral Health. 2017 Feb 16;17(1):55 31. Mafla AC, Villalobos-Galvis FH, Heft MW. Illness perceptions amongst individuals

with dental caries. Community Dent Health. 2017 Nov 23.

32. Sundby A, Peterson PE. Oral health status in relation to ethnicity of children in the Municipality of Copenhagen, Denmark. Int J Paediatr Dent. 2003 May;13 (3):150-7. 33. Lars Wahlgren. SPSS steg för steg. Lund, Studentlitteratur AB, 2012.

https://www.ibm.com/analytics

34. Zangiabadi S, Costanian C, Tamim H. Dental care use in Ontario: the Canadian community health survey (CCHS). BMC Oral Health. 2017 Dec 29;17(1):165. 35. J Int Soc Prev Community Dent. 2017 Oct; 7(Suppl 2):S119-S124 Kotha SB,

Chaudhary M, Terkawi S, Ahmed M, Ghabban SN, Fernandez RAA. Correlation of Perceived Self-Rated Oral Health Status with Various Dental Health and Awareness Factors. British Dental Journal volume 195, pages 87–98 (26 July 2003).

36. Silva AE, Menezes AM, Assunção MC, Gonçalves H, Demarco FF, Vargas-Ferreira F, et al. Validation of self-reported information on dental caries in a birth cohort at 18 years of age. PLoS ONE. 2014; 9:e106382.

37. Holme, M I & Solvang, K B (1997). Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

(21)

38. Bryman, A (2007). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB. s157

39. Ejlertson, G. Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund, Studentlitteratur AB 2005.

(22)

9. Bilagor

9.1 Bilaga A

Enkät

– ”Har du karies?”

Bakgrund och syfte

Att få karies (hål i tänderna) har många upplevt någon gång i sitt liv. Karies kan upptäckas och behandlas hos tandläkare. Men hur vet man själv att man har fått karies?

Syftet med den här studien är att granska om patienten är medveten om förekomst av karies i sina tänder.

Du är utvald att delta eftersom du söker oss för en undersökning idag. Studien innefattar detta frågeformulär och uppgifter från din journal (gällande kariesfynd, ålder och kön).

Sekretess

I denna studie är din medverkan givetvis frivillig och du kan välja att avbryta din medverkan när du vill, utan att behöva ange någon anledning till detta. Dina uppgifter kommer att vara kodade. Tillgång till kodlistan har endast ansvarig student och handledare. Resultaten från studien kommer att presenteras på gruppnivå. Du kommer inte kunna identifieras i

redovisningen av resultaten.

Namn Namn

(23)

Frågeformulär

1. Tror du att du har hål(karies) i dina tänder? ⎕ Ja

⎕ Nej ⎕ Vet inte

2. Hur många tänder tror du att du har hål(karies) i? ⎕ Inga

⎕ 1-2 stycken ⎕ 3-5 stycken ⎕ Fler än 5 stycken ⎕ Vet inte hur många

3. Om du tror att du har hål (karies) i dina tänder, varför tror du detta? Jag har:

⎕ Fått höra det av min tandläkare/ tandhygienist ⎕ Fått höra det av mina vänner/ familjemedlem

⎕ Sett en mörk fläck på en eller flera tänder ⎕ Sett en ljus fläck på en eller flera tänder ⎕ Sett att en bit av en tand saknas

⎕ Känt att en bit av en tand saknas ⎕ Känt isningar i en tand/tänder ⎕ Haft/har ont i en tand/tänder ⎕ Annan orsak. Ange vilken:

_____________________________________________________

___________________________________________________________________________ ____________

(24)

4. Hur ofta går du på regelbunden undersökning till tandläkare eller tandhygienist? ⎕ Jag går inte på regelbundna undersökningar

⎕ Oftare än en gång om året ⎕ En gång om året

⎕ En gång vartannat år ⎕ Annat. Ange hur

ofta:___________________________________________________________

5. Hur ofta borstar du tänderna med fluortandkräm? ⎕ Två gånger per dag eller oftare

⎕ En gång per dag ⎕ Någon gång i veckan ⎕ Någon gång i månaden

⎕ Jag borstar inte tänderna med fluortandkräm

6. Var är du född? ⎕ I Sverige

⎕ I ett annat land än Sverige.

Ange vilket?_____________________________________

7. Hur är din familjesituation? ⎕ Ensamstående

⎕ Gift/ sambo

⎕ Annat (t.ex. särbo, bor hos föräldrar). Ange vilket:_________________________

8. Vilken är den högsta utbildning som du har gått? ⎕ Grundskola

⎕ Gymnasium

(25)

⎕ Annan utbildning. Ange vilken:_______________________________________________

Tack för din medverkan!

9.2 Bilaga B Informationsblad

Projektets titel:

Vet patienten när den har karies?

Datum: 2017-02-24 Studieansvarig (handledare):

Nina Lundegren,

Universitetslektor/övertandläkare

Oral diagnostik, Odontologisk fakulteten, Malmö Högskola, 205 06 Malmö

040-6658640 E-postadress : Nina.lundegren@mah.se E-postadress student: Golriz.zare@gmail.com Hantering av datauppgifter/PUL-ansvarig vid Malmö högskola: Tomas Holmström, Malmö högskola, Gemensam förvaltning, 205 06 Malmö, 040-665 77 33

Studerar vid Malmö högskola, Odontologiska fakulteten, 206 05 Malmö, Tfn 040-665 70 00

Utbildning: Tandläkarprogrammet Nivå: MU

(26)

Vet patienten när den har karies? Bakgrund och syfte

I världen är orala sjukdomar ett stort hälsoproblem och av alla orala sjukdomar är karies ett av de största problemen. Karies kan på enkelt sätt karaktäriseras som ett hål i tanden som är orsakad av bakteriella syraangrepp.

Karies upptäckas och behandlas, men hur vet man själv att man har fått karies? Smärta är ett symptom som ofta leder till att man söker sig till vården. Smärta som är orsakad av karies skiljer sig i intensitet beroende av graden på kariesskadan.

Ett första syfte med studien är att granska hur väl patentens och tandläkarens uppfattning om patientens kariesförekomst överensstämmer. Ett andra syfte är att studera om

bakgrundsfaktorer som patientens ålder, kön, utbildning och ursprung kan associeras med förmågan att bedöma kariesförekomst.

Förfrågan om deltagande

Vår studie riktar sig till vuxna individer. Eftersom du tillhör denna målgrupp vill vi gärna att Du deltar i vår studie.

Hur går studien till?

När du kommer till Oral Diagnostik, Odontologiska Fakulteten, Malmö högskola för en undersökning får du en enkät att fylla i. Därefter kommer den planerade kliniska

undersökningen att genomföras och vid samma eller kommande besök kommer röntgenbilder att tas på individuella indikationer.

Därefterkommer vi analysera röntgenbilderna och det kliniska undersökningsmaterialet och jämför detta med den av dig ifyllda enkäten. Vissa journaluppgifter som kön, ålder och sysselsättning kommer även inhämtas från din journal.

Vilka är riskerna?

Vi anser inte att det finns några risker för dig då enkäten inte berör känsliga uppgifter. Du kommer inte heller behöva genomgå någon ytterligare undersökning än den som ingår vid

(27)

ett vanligt besök vid avdelningen för oral diagnostik. Eventuella röntgenbilder kommer att tas utifrån dina individuella behov. Inga ytterligare röntgenbilder kommer att tas på grund av denna studie.

Finns det några fördelar?

Det finns inga fördelar för dig men långsiktigt för andra individer så som personer som ingår i eventuella riskgrupper som med denna studies hjälp kan identifieras och tidigare bli mer medvetna om sin hälsostatus ur kariessynpunkt. Projektet kan även bidra till bättre förståelse för de faktorer som har betydelse i patientens självuppfattning av

kariesförekomst.

Hantering av data och sekretess

Din identitet kommer att förses med ett kodnummer och kodlistan förvaras åtskilt från resultaten. All databearbetning görs i avidentifierat skick. Dina resultat kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem. Dina personuppgifter behandlas enligt personuppgiftslagen (PuL), och kommer att inhämtas från journalen. Du har rätt att ansöka om att få ta del av de uppgifter som rör Dig enligt PuL § 26. Personuppgiftsansvarig för våra register är Tomas Holmström, Malmö Högskola. Dina uppgifter hanteras enligt gällande sekretessbestämmelser och behandlas på samma sätt som journaluppgifter (ww.skane.se/infosakbok).

Hur får jag information om studiens resultat

Om Du är intresserad av att ta del av studiens färdigställda resultat är Du välkommen att kontakta Nina Lundegren (Nina.lundegren@mah.se) eller Golriz Zare Ebrahimi(

Golriz.zare@gmail.com). De sammanlagda resultaten från studien kommer att färdigställas

och redovisas under 2018.

Försäkring, ersättning

Patientskadeförsäkringen gäller som för en vanlig undersökning. Ingen ersättning erhålls.

Frivillighet

(28)

delta eller vill avbryta kommer detta inte att påverka någon behandling för Dig på Tandvårdshögskolan.

Forskningshuvudman: Malmö Högskola.

Huvudansvarig forskare: Nina Lundegren, Övertandläkare.

Personuppgiftansvarig: Tomas Holmström, Malmö Högskola, Gemensam förvaltning, 205 06 Malmö, 040-665 77 33.

Figure

Tabell 1 Åskådliggörande av protokoll  Kod Kön Ålder Primära
Figur 1: Hur kvinnor respektive män svarade på enkätfrågan ”Tror du att du har hål (karies)  i dina tänder? “fördelat över svarsalternativen ja, nej och vet ej.”
Figur 2. Jämförelser av antal hög- och lågutbildade och hur stort antal av dessa som tror sig  ha karies
Figur 3. Antal individer som går respektive inte går på regelbundna undersökningar hos  tandläkare/ tandhygienist och jämförelse med hur många som tror sig ha karies
+3

References

Related documents

The analyzed data suggest that all respondents are more likely to choose Jamstack for developing a more static type of websites like blog, portfolio, news, and magazine

Andra individer upplevde krav från närstående och brist på förståelse för att de inte hade samma ork som innan hjärtinfarkten (Hilding et al., 2006).. 8.2 Att känna

Vidare anspelar inte texten på att denna livsföring är något som rekommenderas till individer för att undvika att fastna i drogmissbruk, utan snarare är detta statens sätt att

Syftet var att jämföra avancerade luftvägshjälpmedel vid hjärtstopp inträffade utanför sjukhuset för att belysa hur dessa påverkade patientens efterföljande livskvalitet

detta då det finns en kontakt till skälen att han gör som han gör men också en vilja till valmöjligheter och egen uppsikt, vilket enligt Giddens (1999) är

Så vidare inte barnen skall utsättas för att gå i olika skolor på olika orter varannan vecka, eller lämnas bort till den andra föräldern som bor kvar på orten, även om

Hos en viss hönsras är brunspräcklig fjädrar dominant över gråspräckliga fjädrar. En gråspräcklig höna paras med en heterozygot brunspräcklig tupp varvid de får

In other cases, groups of local stakeholders themselves may identify an issue on the base of their local knowledge and then incorporate experts and their perspectives into