Digitala verktyg som lärresurs - En nexusanalys av det digitala ordinlärningsverktyget Quizlet

KULTUR–SPRÅK–MEDIER

Examensarbete

Digitala verktyg som lärresurs

En nexusanalys av det digitala ordinlärningsverktyget Quizlet

Digital tools as resources for teachers

A nexus analysis of the digital tool Quizlet

Hugo Wigbrand

Kompletterande pedagogisk utbildning, 90 hp Slutseminarium: 2020-01-15

Examinator: Fredrik Hansson Handledare: Manuela Lupsa

Abstract

I förevarande studie analyseras ett ordinlärningsexperiment i årskurs 7 med syftet att undersöka det digitala verktyget Quizlets potential för elever att lära sig spanska ord. Två likartade klasser fick använda sig av två olika ordinlärningsmetoder, digitalt via Quizlet respektive analogt med penna och papper. Därefter genomfördes ett glostest med 30 stycken spanska ord och ett par veckor senare ett identiskt minnestest. Utifrån observationer under lektionstillfällena samt elevernas svar i en avslutande enkätundersökning har sedermera allt empiriskt material analyserats med hjälp av metoder utifrån teorin medierad diskursanalys, MDA.

Studiens resultat visar att eleverna som tillämpade en analog metod med penna och papper hade ett högre medelvärde vad det gäller antalet rätt ord i både glostestet och minnestestet. Observationerna och enkätsvaren visar att de tre elementen historisk kropp, interaktionsordning och situationens diskurser alla går att spåra i den aktuella handlingssituationen och kan ses ha betydelse för utfallet i ordtesternas resultat. Utifrån elevernas historiska kropp framkommer det att elevernas stora vana att använda det digitala verktyget präglar deras syn på verktygets relevans för inlärande. Dessa erfarenheter lyser även igenom i elevernas deltagande i interaktionsordningen. Eleverna som tillämpade den digitala ordinlärningsmetoden via Quizlet uppvisade ett större självförtroende och samtidigt en mer passiv roll gentemot verktyget medan eleverna som tillämpade den analoga metoden agerade med mer ovana, men uppvisade samtidigt en mer aktiv roll gentemot verktyget. Utifrån situationens diskurser medvetandegörs i handlingssituationen framförallt två stora huvuddiskurser, skoldiskursen och verktygets diskurs. Med hjälp av MDA kan vi se hur båda dessa diskurser synliggörs och underbygger elevernas handlande i relation till verktyget.

Analysen visar att det digitala verktygets potential grundar sig mycket i elevernas vana att använda det och att det därigenom skapas en slags tilltro till att verktyget ger upphov till ett automatiskt lärande. Även om verktygets utformning betraktas uppvisa potential för lärande, visar förevarande analys via MDA att elevernas handlande och förståelse av verktyget måste belysas i relation till verktygets potential. I kontexten uppvisar inte minst ordtesternas resultat att det råder viss diskrepans mellan det digitala verktyget och elevernas lärande.

Nyckelord: Digitalisering, digitalt verktyg, historisk kropp, interaktionsordning, medierad diskursanalys, nexusanalys, ordinlärning, situationens diskurser

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 1

2 Bakgrund ... 3

2.1 Den svenska skolan och digitaliseringen ... 3

2.2 Ordinlärning i främmande språk ... 4

2.3 Det digitala ordinlärningsprogrammet Quizlet ... 5

3 Tidigare forskning ... 7

3.1 Ordinlärning i främmande språk ... 7

3.2 Ordinlärning med digitala verktyg ... 9

4 Teoretiska och metodiska utgångspunkter ... 12

4.1 Medierad diskursanalys ... 12

4.2 Nexusanalys ... 14

4.2.1 Historisk kropp ... 15

4.2.2 Interaktionsordning ... 15

4.2.3 Situationens diskurser ... 16

5 Metod och empiriskt material ... 17

5.1 Metodval ... 17

5.2 Forskningsetiska principer ... 19

5.3 Urval och presentation av klasserna ... 20

5.3.1 Experimentgrupp ... 20 5.3.2 Kontrollgrupp ... 21 5.3.3 Bortfall ... 21 5.3.4 Val av ord ... 21 5.4 Genomförande ... 22 5.4.1 Tillfälle 1 ... 22 5.4.2 Tillfälle 2 ... 23 5.4.3 Tillfälle 3 ... 23 5.5 Metoddiskussion ... 24

5.5.1 Validitet och reliabilitet ... 25

6 Resultat och analys ... 26

6.1 Historisk kropp – elevernas vana att använda verktyget ... 26

6.1.1 Experimentgrupp ... 27

6.1.2 Kontrollgrupp ... 28

6.1.3 Jämförande analys ... 29

6.2.1 Experimentgrupp ... 31 6.2.2 Kontrollgrupp ... 32 6.2.3 Jämförande analys ... 33 6.3 Situationens diskurser ... 34 6.3.1 Skoldiskursen ... 34 6.3.2 Verktygets diskurs ... 36 7 Slutsatser ... 39

8 Diskussion - Quizlets potential som lärresurs ... 42

8.1 Framtida forskning ... 44 Referenser Bilagor Bilaga 1, Samtyckesblankett Bilaga 2, Gloslista Bilaga 3, Glostest Bilaga 4, Minnestest

Bilaga 5, Utvärdering ordinlärning spanska Bilaga 6, Resultat Glostest och Minnestest

1

1 Inledning

För att kunna uttrycka sig både verbalt och skriftligt i ett nytt främmande språk är det viktigt att behärska ett relevant ordförråd. Att man i dagens språkundervisning i skolan arbetar aktivt med att utöka elevernas ordförråd grundar sig i uppfattningen att ordförrådets omfång i ett främmande språk är väldigt avgörande för att kunna bemästra en kommunikativ kompetens (Enström, 2016:21). I kursplanen för moderna språk står det att eleverna ska ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga, vilket exempelvis inbegriper att de ska förstå talat och skrivet språk och kunna anpassa det till olika situationer, syften och mottagare (Skolverket, 2019:65). Vidare menar kursplanen att elever ska ha förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation (Skolverket, 2019:65).

Till följd av den ökade digitaliseringen har diverse digitala ordinlärningsprogram och spel ökat i popularitet. En konsekvens av den stora marknaden för digitala lärspel är dock att många spel håller låg kvalitet, vilket kan inverka på elevernas lärande (Heath, 2014:86). I kontexten betraktas forskningen vara otillräcklig kring hur de digitala ordinlärningsmetoderna inom moderna språk förhåller sig mer eller mindre effektiva gentemot mer analoga metoder. Som praktiserande lärarkandidat har jag utifrån Skolverkets (2019:65) formulering kring hjälpmedel själv omfamnat och använt mig av det digitala ordinlärningsverktyget Quizlet i min undervisning. Mina observationer har fått mig att reflektera kring hur pass effektiva de digitala ordinlärningsmetoderna är och huruvida de bidrar till att eleverna upplever ordkunskapen som betydelsefull. Därför har jag i den här studien valt att undersöka Quizlets potential för elevernas ordinlärning genom att sätta det i relation till en mer analog ordinlärningsmetod.

1.1 Syfte och frågeställningar

Med utgångspunkt i den ökade digitaliseringen och det ökade användandet av digitala ordinlärningsmetoder i skolan vill förevarande studie bidra med kunskap kring hur elever använder och interagerar med det digitala verktyget Quizlet. Syftet är följaktligen att belysa vilken potential som det digitala verktyget har på elevernas förmåga att lära sig spanska ord. Denna undersökning tar utgångspunkt i studiens genomförda experiment där en digital- och en analog ordinlärningsmetod ställs emot varandra. Följande frågeställningar ska därmed uppfylla studiens syfte:

- Vilken potential uppvisar det digitala verktyget Quizlet för elevernas förmåga att lära

2

- Hur upplever och interagerar eleverna med det digitala respektive analoga verktyget i

det aktuella ordinlärningsexperimentet?

3

2 Bakgrund

I avsnitt 2.1 redogörs för den svenska skolan och digitaliseringen och i 2.2 presenteras en kort bakgrund kring ordinlärning inom främmande språk. I avsnitt 2.3 avslutas därefter kapitlet med en beskrivning av det digitala verktyget Quizlet.

2.1 Den svenska skolan och digitaliseringen

Skolans övergripande uppdrag kan betraktas vara att främja elevernas lärande och samtidigt förmedla och förankra grundläggande värden som förbereder eleverna att kunna leva och verka i samhället (Skolverket, 2019:7). Till detta hör att eleverna som ett led i skolans uppdrag ”ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt” (Skolverket, 2019:7). Dagens läroplan kommunicerar därmed tydligt att eleverna ska utveckla en digital kompetens och en förståelse kring hur digitaliseringen inte bara påverkar individen, utan också samhället i stort. Elever behöver förutsättningar att både kritiskt och ansvarsfullt kunna förhålla sig till den ökade digitala tekniken (Skolverket, 2019:7-8). År 2017 beslutade regeringen om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet med det övergripande målet att det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt. Detta för att elever ska få en hög digital kompetens och samtidigt främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten. Inom strategin återfinns tre fokusområden med mål och delmål som ska vara uppfyllda till år 2022. De tre fokusområdena är digital kompetens för alla i skolväsendet, likvärdig tillgång och användning samt forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter (Regeringen, 2017:3-5).

Trots att Riksdagen har påtalat svårigheter med att mäta elevers förbättrade studieresultat kopplat till digitaliseringen, kan de peka på befintliga studier som visar på positiva effekter på både undervisning och lärande vid användande av digitala verktyg. Samtidigt påtalas det viktiga i att lärare är förtrogna med att använda digitala verktyg i undervisningen och att man kan se det pedagogiska värdet i verktygen utifrån alla elevers behov. Enligt riksdagens översiktsrapport kan ett felaktigt användande av digitala verktyg och lärresurser till följd av otillräcklig kompetens få en negativ inverkan på elevers studiero och exempelvis ge upphov till stress (Regeringen, 2017:8). Viktigt att understryka är att det i dagens svenska skola behövs en god tillgång till digitala resurser och verktyg för att inte begränsa undervisningen. Det går att se en skillnad när det gäller tillgången till digitala verktyg i skolan och i hemmet utifrån socioekonomisk bakgrund och andra demografiska variabler, vilket regeringen (2017:10) anser

4

vara en faktor som ännu mer understryker betydelsen av likvärdiga förutsättningar inom skolväsendet när det gäller elevers digitala kompetens och användande av digitala verktyg. Förevarande studie kan ses utgå ifrån denna tydliga potential i digitala verktyg som regeringen och skolväsendet uttryckligen riktar uppmärksamheten på.

2.2 Ordinlärning i främmande språk

Den moderna forskningen kring språkinlärningsprocesser har ökat förståelsen för att förvärvandet av ett nytt språk är en del av en väldigt komplex process (Abrahamsson, 2009:11-13). Enligt Abrahamsson (2009:13-15) bör andraspråksinlärning förstås utifrån en grundläggande skillnad mellan förstaspråk, vilket kan likställas vid modersmålet som en individ tillägnat sig först, och andraspråk, vilket kan betraktas som de språk individen tillägnar sig efter förstaspråket. Inom forskningen kring språkinlärningsprocesser brukar man även skilja på andraspråk och främmande språk. Ett andraspråk är oftare att betrakta som ett språk som lärs in i den miljö där man använder språket, medan ett främmande språk lärs in i en miljö där man inte på ett naturligt sätt använder språket, exempelvis i ett svenskt klassrum.

Språkforskaren Paul Nation (2013:11) framhåller att vi utifrån målen för antalet inlärda ord i ett språkklassrum bör ta i beaktning antalet ord i språket, antalet ord som modersmålstalarna känner till och antalet ord som behövs för att använda språket. Även om antalet nödvändiga ord för språkförståelse kan variera stort beroende på kontext menar Nation (2013:14-15) att mellan 95-98 % av orden i en text bör kunna förstås för en framgångsrik förståelse av det främmande språket. McLean et al. (2008:80-81) påtalar även att inlärning av ord antingen kan ske avsiktligt eller oavsiktligt. Med avsiktlig ordinlärning menas ordinlärning som medvetet lärs in via exempelvis ordlistor eller digitala verktyg såsom flashcards, medan oavsiktlig ordinlärning sker när man möter ett nytt ord i exempelvis en text som därefter lärs in utan att man haft för avsikt att lära sig ordet. Nation (2013:44-45) menar vidare att processen att lära sig ett ord i ett främmande språk kan se väldigt olika ut och vara av olika svårighetsgrad, men ju mer välbekant ett ord är för inläraren utifrån tidigare kunskapsmönster desto lättare svårighetsgrad är det för inläraren. Här kan språklärare se till att sänka svårighetsgraden genom att belysa systematiska mönster och samband mellan det främmande språket och elevernas förstaspråk.

I det centrala innehållet i den svenska kursplanen för moderna språk står det att eleven ska få utveckla strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i både talat språk och i skrift (Skolverket, 2019:68). Utifrån Skolverkets skrivelser påtalar således Börjesson (2012:1) att olika strategier för att lära sig ett nytt språk, tillsammans med användandet av både analoga och digitala hjälpmedel, är grundläggande för att eleverna ska kunna utveckla språklig

5

medvetenhet och kunskaper kring språk. Därför menar Börjesson (2012:9) också att det är viktigt att språklärare i sin undervisning lägger stort fokus på att medvetandegöra vikten av ett gott ordförråd för eleverna och samtidigt jobba med att effektivisera ordinlärningen. Det finns forskning som visar att elever lättare lär sig nya ord inom ett främmande språk om de arbetar både aktivt och kreativt med orden och bearbetar dem på flera olika sätt. Enström (2016:62-64) menar att en vanlig uppfattning när det gäller att lära sig ord i ett nytt främmande språk är att även om orden i de det nya språket och det svenska språket är olika så har de en gemensam referenspunkt och att det därmed alltid finns en motsvarighet i det främmande språket till ett specifikt ord i svenskan. Även om det givetvis finns svenska ord som motsvarar ett ord i ett främmande språk i ett specifikt sammanhang, finns det många fall då dessa inte motsvarar varandra alls. Därför är ordinlärning i främmande språk inte bara en fråga om att ersätta modersmålets ord rakt av med ett ord i det främmande språket, utan är snarare en fråga om att lära sig vilken relation orden har till varandra.

2.3 Det digitala ordinlärningsprogrammet Quizlet

För att undersöka de digitala verktygens potential för ordinlärning fokuserar förevarande studie på det mobil- och webbaserade studieprogrammet Quizlet. Ordinlärningsprogrammet har på senare tid kommit att bli populärt i språkundervisningssammanhang och betraktas idag som det största webforumet för lärande för studenter och lärare i världen. Varje månad beräknas över 50 miljoner aktiva inlärare från 130 olika länder använda Quizlet för mer än 300 miljoner olika studiemoment. Huvudmålet för Quizlet är att hjälpa studenter och lärare att behärska det inlärda genom olika engagerande och anpassade aktiviteter tillsammans med hjälp av inslag från användarna själva (Quizlet, u.å.). Programmet går att använda med en gratisversion eller genom en betalversion med utökade funktioner. På hemsidan förekommer även annonsering. Läraren kan enkelt skapa ordlistor eller annan studiefokuserad information genom en två-kolumns lista som eleverna sedan kan träna på. Vid sidan om att skapa egna övningsmoment kan man även söka upp andras redan skapade övningsmoment och använda i sin undervisning. Enligt Quizlet själva uppger 90 % av de studenter som använder sig av programmet att de får högre betyg (Quizlet, u.å.). Quizlet startade 2005 av den amerikanska studenten Andrew Sutherland. Mer än tio år senare är Quizlet ett snabbt växande företag med upp till 200 anställda med huvudkontor i San Francisco. 78 % av de som besöker och använder hemsidan bor i USA och quizlet.com rankas idag som en av de 50 mest populäraste websidorna i USA (Alexa, u.å.). Företaget backas upp av ett stort antal investerare, såsom riskkapitalföretagen Union Square Ventures, Costanoa Venture Capital och Altos Ventures (Quizlet, u.å.).

6

När en lärare har skapat ett övningsmoment i Quizlet med glosor har eleverna möjlighet att träna på dessa på flera olika sätt. Det vanligaste momentet för att träna på ord och uttryck är det som heter flashcards. På ena sidan av ett digitalt kort står ordet eller uttrycket på målspråket och klickar eleven på kortet så ser man baksidan och där står översättningen till källspråket. Man kan även använda en förinspelad ljudfunktion vid detta moment som läser upp orden eller uttrycken för eleven. I betalversionen går det att ändra så att läraren som skapar ordlistorna kan spela in orden med sin egen röst. Med funktionen write tränar eleverna på att skriva ett ord på målspråket utifrån det svenska ordet som dyker upp. Om eleven vill förhöra sig själv eller om man som lärare vill testa elevernas kunskaper i ett glostest, kan man använda sig av funktionen

test. Eleverna kan här välja mellan att exempelvis stava orden korrekt på målspråket eller para

ihop rätt ord eller uttryck mellan målspråk och källspråk. Efter genomfört test, liksom vid övriga genomförda träningsmoment, får eleverna omedelbart feedback på vad som var rätt och fel. En populär funktion i helklass är Quizlet live där eleverna loggar in med en kod som tilldelas av läraren och fördelas därefter slumpmässigt i olika lag. Eleverna jobbar i lag och ska tillsammans matcha de ord och uttryck som dyker upp mellan källspråk och målspråk (Quizlet, u.å.).

7

3 Tidigare forskning

Kapitlet inleds i 3.1 med en presentation av forskning om ordinlärning i främmande språk. I efterföljande avsnitt 3.2 exemplifieras tidigare forskning om ordinlärning med digitala verktyg.

3.1 Ordinlärning i främmande språk

En av de mest ledande och etablerande forskarna inom ordinlärning och andraspråksinlärning är Paul Nation. Han har bedrivit gedigna studier kring andraspråksinlärning i klassrummet varav en av hans mest betydande är ’The four strands’ (Nation, 1996). Grundprincipen bakom hans resonemang är att en välbalanserad språkundervisning bör vila på fyra jämlika element;

meaning-focused input, meaning-focused output, language-focused learning och fluency development. Alla dessa fyra element ska ges jämlik tid och engagemang i språkundervisningen

för att språkutveckling ska ske (Nation & Yamamoto, 2012:167). Nation (2007:1) betraktar även dessa som långtgående uppsättningar av inlärning som sträcker sig över hela den tid som man utvecklar ett språk. Varje aktivitet som sker inom ett språkinlärningssammanhang passar inom ett av dessa fyra element. Meaning-focused input innebär inlärning som sker genom att lyssna och läsa, där man bör lägga fokus på att eleverna ska kunna förstå och få kunskap kring det som läses eller lyssnas på. Med meaning-focused output menas inlärning som sker genom att tala och skriva. Här betonas den kommunikativa och produktiva aspekten kopplade till tillvägagångssätt som exempelvis samtal och att skriva brev (Nation, 2007:2-4).

Med language-focused learning läggs fokus på språkets form och olika egenskaper. Här faller så kallad medveten inlärning genom exempelvis ordinlärning, stavning och grammatik. Dessa kan ha positiva effekter på lärande och kunskap i språkinlärningssammanhang, men bör enbart utgöra maximalt en fjärdedel av undervisningen. Det sista elementet, fluency development, betonar att inläraren ska få möjlighet att träna på alla fyra språkfärdighetsområden – lyssna, prata, läsa och skriva. Nation (2007:6-7) visar därmed att det bör avsättas tid i språkinlärning för eleverna att processa sin redan existerande kunskap. Nation menar således att alla dessa fyra element på ett jämlikt sätt bör fördelas i språkundervisningen för att på ett effektivt sätt fungera både receptivt och produktivt för eleverna (Nation, 2007:7). Dessa fyra element behöver inte bara vara applicerbara i lärarledda sammanhang i klassrummet utan är enligt Nation och Yamamoto (2012:173) också användbara när man som inlärare av ett språk tar kontroll över sin egen inlärning utan hjälp av lärare. Även om språkundervisning utifrån dessa fyra element kräver mycket uppoffringar från både lärare och elever, menar Nation (2007:10) att det är möjligt att åstadkomma innovativa ändringar i undervisningen med hjälp

8

av rätt balans av alla elementen i språkundervisningen. Ett exempel kan vara att på ett effektivt sätt använda sig av allt mer datorstödd språkinlärning. Nations gedigna forskning visar att språkinlärningsprocessen, där ordinlärning är en stor del, är väldigt komplex och arbetsam.

På liknande sätt visar andraspråksforskaren Ingegerd Enström (2016:21) i en svensk kontext att inläraren av svenska som andraspråk eller främmande språk utsätts för en svåröverskådlig situation när det handlar om att utvidga sitt ordförråd. Hon visar på att det är en väldigt komplicerad process eftersom det kräver mycket specifika kunskaper om varje ords betydelse och användning, vilket även gör att det blir komplicerat att bedriva en bra och systematisk ordkunskapsundervisning. Även om kunskapen om ord enbart är en av många komponenter inom språkbehärskning spelar det en avgörande roll och är en process som pågår hela livet. I sin forskning och sammanställning kring konsten att undervisa ord visar hon bland annat på både kvantitativa och kvalitativa skillnader mellan förstaspråksinlärare, det vill säga modersmålstalare, och andraspråksinlärares ordförråd. De förutsättningar som modersmålstalare har när det handlar om att under lång tid utveckla ordförrådet och sätta det i olika kontexter, är något som inte återfinns hos andraspråksinlärare. Därför behöver dessa inlärare hitta genvägar utifrån en systematisk undervisning (Enström, 2016:139-140).

I enlighet med kursplanens mål och skrivelser kring en allsidig kommunikativ förmåga inom moderna språk (Skolverket 2019), visar Enström (2016:141) att ordförrådet är den enskilt viktigaste faktorn för att andraspråkselever ska lyckas i skolan, då det exempelvis skapar möjligheter för eleverna att ta till sig innehåll i texter och uttrycka sina känslor och åsikter. Hon menar att ordkunskap och ämneskunskap går hand i hand eftersom en utökad ordkunskap öppnar upp för en ökad ämneskunskap och vice versa. Enligt Enström kan en person betraktas som språkligt kompetent när denne både kan många ord, vet mycket om orden och kan använda dem i kommunikationssammanhang. Därför ser hon de tre aspekterna – kvalitet, kvantitet och kontroll – som väsentliga för god språklig kompetens (Enström, 2016:141). En grundförutsättning för att ordinlärningen ska bedrivas effektivt är därmed att läraren också har kännedom kring hur komplex och mångfacetterad ordinlärningsprocessen är (Enström, 2016:153). Till sist visar Enström (2016:142) att attityden hos både lärare och elever gentemot ordförrådets roll i språkinlärningen beror på flera olika villkor. Även om många inlärande elever ofta är måna om att lära in sig ord, är det många som upplever att det är mödosamt att komma ihåg dem. Likaså upplevs attityden hos lärare och elever ofta vara att ord lärs in automatiskt via texter, varpå behovet av effektiv ordinlärning riskerar att minska.

Utifrån olika kontexter visar således Nation och Enström att ordinlärning i alla språk kan vara väldigt komplext och en besvärlig process. Värt att belysa i sammanhanget är även

9

betraktas vara den mest betydande svenska studien kring elevers inlärningsstrategier i moderna språk. Studien behandlar bland annat en gedigen etnografisk forskning kring ordförståelse, ordinlärning och ordanvändning bland gymnasieelever. Det framkommer att elever lär sig ord väldigt mekaniskt via traditionella gloslistor utan att reflektera kring inlärningens syfte.

En av slutsatserna som även framkom i STRIMS-projektet var att lärarens sätt att välja ord och förhörsmetoder kan förklara elevens val av ordinlärningsstrategi. Projektet visade att eleverna föredrog att traditionellt använda sig av papper och penna och att det är väldigt svårt att förändra elevernas invanda inlärningsbeteenden. Förutom att slutsatserna kring att inlärningen via gloslistorna kan betraktas som endimensionellt och att det saknas en inlärning som sätter orden i ett sammanhang (Malmberg & Bergström, 2000:98), är det självklart av stor vikt att betona att studien har nästan 20 år på nacken. Även om undervisningen i dagens skola ser annorlunda ut med digitala verktyg i språkundervisningen, är projektets slutsatser kring invanda inlärningsstrategier och beteenden dock viktiga att beakta även i förevarande studie kring de digitala verktygens potential för ordinlärning. STRIMS-projektet visade att eleverna tyckte det var roligt att lära sig ord och att de lägger ner mycket tid på det, men att deras invanda traditionella strategi att lära sig ord via ”ordlist-modellen” inte var det mest effektiva i det långa loppet (Malmberg & Bergström, 2000:97-98). Ett liknande resonemang kring dagens digitala verktyg är högst aktuellt att beakta vid en analys av verktygens potential, det vill säga att väga elevernas egna uppfattningar mot faktiska resultat och möjligheter.

3.2 Ordinlärning med digitala verktyg

Den tidigare forskningen kring ordinlärning och digitala hjälpmedel är relativt omfattande, även om omfattningen i en svensk kontext inom ämnet moderna språk inte är särskilt stor. Många forskare har genomfört experimentella undersökningar med syfte att undersöka hur pass effektiva digitala ordinlärningsmetoder är i relation till människors förmåga att lära sig ord. Forskarna Aghlara och Hadidi Tamjid (2011) har exempelvis granskat effekterna av att använda det digitala dataprogrammet SHAIEx i engelskundervisningen i Iran. Deras experimentella studie syftade till att fastställa effekterna av att använda det digitala dataprogrammet och om det fungerar positivt för ordinlärning. Resultatet visade att experimentgruppen, som enbart gavs undervisning via SHAIEx hade ett högre resultat vid ett sluttest än kontrollgruppen som istället hade undervisats genom mer traditionella icke-digitala metoder. Med utgångspunkt från studiens resultat drog forskarna slutsatsen att användningen av digitala spel i klassrummet kan resultera i både ökad motivation och underlätta i elevernas lärprocess och kognitiva uppnående (Aghlara & Hadidi Tamjid, 2011:556-558).

10

Förevarande studie har likaså hämtat mycket inspiration från den liknande experimentella studie som Smoker et al. (2009) genomfört. Huvudsyftet i studien var att undersöka effektiviteten och skillnaderna mellan digitala och mer analoga traditionella ordinlärningsmetoder, genom att titta på huruvida minnet hos studenterna var bättre när engelska ord skrevs ner på papper eller med hjälp av dator. Totalt delades 61 unga vuxna in i två grupper, en för handskriven och en för dataskriven metod, och utsattes därefter för ett minnestest med engelska ord. Resultatet visade att ett högre antal fel återfanns i gruppen med dataskriven metod, vilket forskarna diskuterar och sätter i relation till sin egen hypotes att vi kommer ihåg ord bättre när vi tar oss tid att skriva ner dem för hand. De är dock överens om att vidare studier krävs för att kunna förstå de digitala metodernas inverkan på främst den kognitiva minnesförmågan hos elever (Smoker et al. 2009:1745-1747).

I ytterligare en experimentell studie jämförde Azabdaftari & Mozaheb (2012) en grupp universitetsstudenter, där kontrollgruppen lärde in ord med hjälp av digitala flashcards och experimentgruppen med hjälp av ett digitalt verktyg via mobiltelefon. Under totalt sju veckor skulle studenterna i respektive grupp lära in 1200 ord, varpå resultatet i eftertestet visade att studenterna i experimentgruppen fick ett högre snitt (Azabdaftari & Mozaheb, 2012:52-54). Därefter genomförde forskarna en kvalitativ intervjuundersökning med deltagare från respektive grupp. Det framkom att studenterna var väldigt positiva till den digitala ordinlärningen och motiverade detta med att de dels tyckte det var väldigt roligt, men också väldigt effektivt och tidsbesparande att ständigt ha möjligheten att kunna öva på orden. En nackdel som de intervjuade personerna uppgav var att telefonskärmen ibland upplevdes som för liten och att det krävs att man har en smartphone för att tillämpa metoden. Personerna i kontrollgruppen uppgav att ordkorten som de använde upplevdes som roliga och användarvänliga genom att man kunde använda olika kategorier och även spela olika spel. Nackdelen upplevdes dock exempelvis vara att det var svårt att överblicka orden och svårt att jämföra dem med synonymer (Azabdaftari & Mozaheb, 2012:53–54).

Den svenska professorn i kognitionsvetenskap, Peter Gärdenfors, framhäver att vi framförallt behöver analysera hur informationsmedel kan användas i lärandeprocesser för att förstå elevers lärande. Datorer och teknik har stor potential vad det gäller lärande, men kan också utnyttjas på fel sätt (Gärdenfors, 2010:224). Han poängterar att undervisningen i skolan inte enbart ska ge kunskap utan också leda till att eleverna faktiskt förstår. Därför är det viktigt att analysera hur digitala hjälpmedel kan bidra till en ökad förståelse kring det inlärda. Han framhåller vidare att ett mer effektivt lärande och användande av teknikstödda läromedel kräver sex olika kriterier. Dessa är att tekniken ska stödja interaktivitet, ge återkoppling till eleverna,

11

narrativt presentera materialet, kunna anpassas till olika individers lärstilar, erbjuda former för samarbete och stödja metakognition (Gärdenfors, 2010:230-234).

Tidigare forskning med liknande strävan att undersöka det digitala verktyget Quizlet är ringa, men går till viss del att återfinna i forskaren Solhi Andarabs (2019) studie som utgår ifrån dilemmat kring ord och möjligheten till associationsförmåga kopplat till metoder som underlättar ett större ordförråd. Hans studie syftar till att undersöka om ett bättre lärande kan uppstå om engelska ord med Quizlets hjälp får sättas i deras vanligt förekommande sammanhang. I studien delades undersökningsdeltagarna in i en kontroll- respektive experimentgrupp på ett privat universitet i Turkiet. Kontrollgruppen fick en traditionell lista med ord på Quizlet med deras synonymer på engelska, medan experimentgruppen tilldelades identiska ord, men med deras frekventa grundbetydelser skrivna i fullständiga meningar på Quizlet. Det slutgiltiga resultatet visade på ett högre medelvärde hos deltagarna i experimentgruppen (Solhi Andarab, 2019:983-984). Solhi Andarab (2019:984) visar att elevers inlärningsprocess utifrån att kontextualisera ord kan förbättras genom att använda tekniska hjälpmedel, där Quizlet betraktas vara ett fördelaktigt hjälpmedel. Samtidigt belyser forskaren att inte bara elever, utan också språklärare behöver utbildas i de möjligheter som tekniken erbjuder när det exempelvis kommer till ordinlärning. Likaså rekommenderas att Quizlet används både individuellt och i samarbete med andra språkstudenter för att bidra till ett högre ordförråd genom att exempelvis kontextualisera orden. Slutligen menar Solhi Andarab (2019:984) att det bör finnas utbildningsprogram för språkinstruktörerna, det vill säga språklärarna, som gör det möjligt att kunna bekanta sig med onlineverktyg som Quizlet.

12

4 Teoretiska och metodiska utgångspunkter

I avsnitt 4.1 redogörs för teorin medierad diskursanalys, MDA, som ligger till grund för förevarande studies analyserande del. I efterföljande avsnitt 4.2 presenteras teorins analysmetod, nexusanalys, utifrån de tre analysverktygen historisk kropp, interaktionsordning och situationens diskurser, som används i studiens analys av det digitala verktyget Quizlet.

4.1 Medierad diskursanalys

Språkforskarna Suzie och Ron Scollon (2004) utarbetade i slutet på 1990-talet den teoretiska modell som benämns medierad diskursanalys, hädanefter MDA. Grunden för den teoretiska ansatsen är att bedriva en forskning som är etnografisk och praxisnära, vilket sker när forskaren och undersökningsdeltagarna samverkar och arbetar nära inpå varandra. Till följd av att en stor andel av ursprungsbefolkningen i Alaska hoppade av sina påbörjade collegestudier, började språkforskarna Scollon och Scollon (2004:vii-xii, se även Hanell & Blåsjö, 2014:25) i slutet på 1970-talet på nära håll studera de situationer som verkligen påverkade avhoppen. De fann att flera av studenterna kände obehag att delta i skollivet, vilket ledde till att forskarna introducerade datorn som lärverktyg på universitetet i Fairbanks, Alaska. Det innebar att man nu kunde börja bedriva framgångsrik distansundervisning. Med denna tidigt kända studien kring användning av digitala verktyg i relation till flexibelt lärande1_{, lades grunden till MDA.} Scollon och Scollon beskriver diskurs som ”the use of language in social interaction” (Scollon & Scollon, 2004:2). Att inom MDA tolka diskurs som språkbruk i social interaktion, inkluderar både muntliga och skriftliga yttranden, såsom samtal, brev, rapporter och akademisk litteratur (Hanell & Blåsjö, 2014:15). Scollon och Scollon (2004:4) poängterar också att diskurs bör förstås i ett vidare resonemang och menar då att det kan ses som olika sätt som vi människor integrerar språk med ”icke-språkliga saker”, såsom olika sätt att tänka och agera eller att använda ett verktyg. Inom MDA ser Scollon och Scollon all slags diskurs som medierad, det vill säga förmedlad genom något. Begreppet mediering härstammat främst från Lev Vygotskij och det sociokulturella perspektivet på lärande där man menar att individens förmåga att bevara kunskap och förstå omvärlden grundas i att vi människor utvecklar kulturella redskap eller artefakter (Säljö, 2013:28-29). Inom MDA förekommer främst mediering inom begreppet

medierad handling (likställt med social handling) och utgår ifrån Vygotskijs tankar kring att vi

människor använder olika objekt, såsom pennor, surfplattor och språkliga produkter, som

1 _{Flexibelt lärande kan förstås som ett lärande där man tar tillvara på elevernas intressen och erfarenheter och}

13

kulturella redskap när vi utför handlingar. Scollon och Scollon ser dock alla handlingar som medierade, varpå det anses vara överflödigt att förklara att en handling är just medierad (Hanell & Blåsjö, 2014:15).

Scollon (2001:4) poängterar att en social handling sker med hjälp av materiella föremål runt omkring handlingen, där även de sociala aktörerna som är en del av handlingen inkluderas. Aktörernas kroppar, rörelser och så vidare betraktas även vara av stort intresse vid en analys. Även om eleverna i förevarande studie främst betraktas utgöra de sociala aktörer som interagerar i en kontext av handlingen, har även jag som lärare, övrig skolrelaterad personal samt aktörer bakom utvecklingen av Quizlet en betydande roll för den sociala handlingen. Det digitala programmet Quizlet betraktas vara det medierande verktyget, eller kulturella redskapet, som är av intresse i analysen av den sociala handlingen, även om språket i sig också kan betraktas som ett mentalt verktyg som påverkar och kommer ur handlingen (Scollon & Scollon, 2004:12). Då verktyget Quizlet i studien också jämförs med penna och papper, betraktas även detta utgöra ett verktyg som är av relevans för en analys av den sociala handlingen.

Inom MDA sker varje specifik handling i tid och rum där flera separata handlingar tillsammans formar den aktuella sociala handlingen (Scollon & Scollon, 2004:12). Denna sociala sfär där handlingen äger rum benämner Scollon (2001:3) ’site of engagement’, eller

handlingssituation på svenska. Den sammankoppling av sociala handlingar som sker i en

handlingssituation kan liknas vid ett fönster som öppnas genom en skärning av praktiker och medierande redskap (Scollon, 2001:4). Handlingssituationen kan likställas med kontextbegreppet och bör förstås diskursivt då den kan tolkas olika beroende på deltagarnas skilda historia (Hanell & Blåsjö, 2014:17). I förevarande experimentella studie betraktas de tre lektionstillfällena som huvudsaklig handlingssituation, då de flesta diskurser synliggörs under dessa tillfällen och därmed påverkar de medverkande sociala aktörerna. När handlingssituationen tillräknas en kulturell historia och känns igen av de sociala aktörerna benämns den ’nexus of practice’, praktiknexus (Scollon & Scollon, 2004:12). Det unika med MDA anses därför vara att själva analysen inte gör en detaljerad diskursanalys utan att analysen relateras till det praktiknexus som diskursen är en del av. Det första steget i en analys är därför att i praktiknexus synliggöra aktörernas centrala handlingar (Hanell & Blåsjö, 2014:16). Hanell och Blåsjö (2014:14-15) som introducerade MDA i nordiska forskningssammanhang, belyser att teorin bottnar i idéen att människor inte kan handla eller agera helt i en kontext utan de diskurser och redskap som ligger bakom de handlingar individer utför. Därmed äger en specifik social handling rum på grund av tidigare handlingar och ger likaså alltid upphov till nya handlingar. Genom att både blicka bakåt och framåt i tiden är syftet bakom teorin att visa hur olika människors handlingar hänger ihop med andra diskurser. På så sätt kan en analys

14

utifrån teorin ge upphov till redskap för att kunna förändra diskurserna (Hanell & Blåsjö, 2014:15). I studien betraktas den sociala handlingen utgöra själva språkinlärningen, eller ordinlärningen, som eleverna utsätts för i undervisningen.

4.2 Nexusanalys

För att analysera en social handling med hjälp av MDA som teori kan nexusanalys användas som analysmetod. För att klarlägga den komplexa sociala handlingen som är fokus för analysen undersöker man aktuella roller, diskurser och språkliga medel som utgör en del av handlingen, och som Scollon och Scollon (2004:8) menar ingår i ett nexus. Nexusanalysen fungerar strategiskt genom att sammanbinda diskursanalysens olika sidor av sitt forskningsfält, det vill säga både mikroanalyser av synliga tillfällen i en social interaktion och mer breda sociopolitiska och kulturella analyser av vad som faktiskt sker i en grupp och utifrån samhällets intressen i stort (Scollon & Scollon, 2004:8). Utifrån denna metod struktureras själva analysen utifrån tre olika element: deltagarnas historiska kroppar, interaktionsordningen mellan deltagarna och situationens diskurser (Hanell & Blåsjö, 2014:17). Metoden följer inte en mekanisk struktur utan är snarare ett sätt att skapa förståelse, vilket i förevarande studie kommer till uttryck genom att undersöka den digitala ordinlärningsmetodens inverkan på elevernas lärande. Genom att undersöka den sociala handlingen, språkinlärningen, som sker i studiens experiment handlar det om att titta på hur nexusanalysens tre olika element har betydelse för hur handlingen genomförs och inverkar på lärandet. Denna förståelse kan synliggöra nödvändiga diskurser som är i behov av att förstärkas, eller förändras. Nedan illustreras nexusanalysens tre analytiska element i Figur 3 och därefter förklaras elementen var för sig, varpå de sedermera kommer att ligga till grund för studiens analytiska del.

15

4.2.1 Historisk kropp

Det första elementet som är av betydelse i ett tillämpande av nexusanalys är det som betecknas historisk kropp. Huvudprincipen är att alla deltagare i en handling har en historisk kropp, vilket kan förstås som personliga erfarenheter och mål som alla påverkar deras agerande och hur de reflekterar över det som händer (Hanell & Blåsjö, 2014:17). Scollon och Scollon (2004:13) utgår främst från filosofen Kitaro Nishidas (1958:204) tankar kring historical body och att en människas vanor i livet känns så pass naturliga att kroppen inte reflekterar över det och att vi formas som människa utifrån dem. Scollon och Scollon (2004:13) menar utifrån dessa tankar att vi människor spelar samma roll på olika sätt beroende på ens historiska och personliga erfarenheter. Även om forskarna även härrör begreppet till viss del från Pierre Bourdieus tankar kring habitus och historiska praktiker är det främst genom Nishida och den zenbuddistiska traditionen som de har utvecklat begreppet. Historisk kropp anses här härstamma från en syn på tid som både linjär och cirkulär, och därmed ständigt föränderlig. Bourdieus begrepp habitus beskriver snarare en historisk kropp som är varaktig och således inte föränderlig över tid. Medan habitus snarare vill förklara hur en person automatiskt verkar ”ha det i sig”, är historisk kropp utifrån MDA ett sätt att förklara varför diskurs blir framträdande på olika sätt i mänskliga handlingar beroende på vem som utför dem (Hanell & Blåsjö, 2014:17-18). Utifrån historisk kropp är förevarande studie relevant när det handlar om att titta på undersökningsdeltagarnas egna erfarenheter och vana kring det digitala verktyget och ordinlärning.

4.2.2 Interaktionsordning

Det andra elementet av intresse är interaktionsordning, som Scollon och Scollon (2004:13) har utvecklat utifrån sociologen Erving Goffman. Begreppet behandlar alla de möjliga givna sociala situationer där vi människor skapar relationer genom social interaktion. Begreppet kan helt enkelt förstås utifrån själva sammansättningen av deltagare inom handlingen och hur de bemöter varandra. Här spelar även deras olika roller i själva interaktionen roll och deras egna förväntningar om sina roller (Hanell & Blåsjö, 2014:19). Den sociala handlingen som undersöks anses därmed påverkas av deltagarnas förväntningar på hur rollerna görs aktuella. Människor agerar olika beroende på i vilken kontext de agerar i och utifrån vilken relation de har till andra människor och medierande verktyg inom kontexten (Scollon & Scollon, 2004:13).

Utifrån begreppet interaktionsordning är det i förevarande studie främst intressant att undersöka själva interaktionen mellan verktyg och användare. Detta gäller främst elevernas interaktion med verktygen, i detta fall både det digitala och det analoga, men även min relation till verktyget som lärarstudent. Scollon och Scollon (2004:39-41) nämner att det i klassrumssituationer, och i framförallt lärarcentrerade klassrum där den mesta av

16

kommunikationen går via läraren, är av betydelse att belysa maktrelationer och andra motiv som har inverkan på interaktionen. I förevarande studie betraktas emellertid dessa aspekter inte utgöra huvudfokus eftersom undersökningsdeltagarnas interaktion med verktyget är av större betydelse för studiens syfte.

4.2.3 Situationens diskurser

Det tredje och sista elementet benämns situationens diskurser. Här syftar man till att i analysen undersöka vilka olika diskurser som är i omlopp i själva handlingssituationen. Scollon och Scollon (2004:14) betonar att alla sociala handlingar utförs av sociala aktörer, varpå de därmed också utförs på verkliga, materiella platser runt om oss. Därför kan världen också betraktas som väldigt komplex med ett flertal diskurser som ständigt är i rörelse i olika grader av tid. Vissa av dessa diskurser betraktas också vara av mer direkt relevans än andra, även om de mindre relevanta diskurserna också har betydelse för den sociala handlingen som utförs (Scollon & Scollon, 2004:14). De här diskurserna som är relevanta för analysen av en social handling bestäms inte på förhand utan fastställs först i den specifika handlingssituationen där deltagarna ger upphov till vissa väsentliga diskurser och avfärdar en del andra (Hanell & Blåsjö, 2014:19). Scollon och Scollon (2004:14) klargör med begreppet situationens diskurser att det är av stor vikt att bli medveten om alla diskurser runtomkring den sociala handlingen och dess relevans för en analys av den aktuella sociala handlingen. Hanell och Blåsjö (2014:18-20) påtalar att diskurser inom MDA inte bör betraktas utifrån hur de ser ut i sig utan att det handlar om att undersöka hur diskurserna används. Situationens diskurser kan därför fungera som olika medierande redskap för olika handlingar där varje redskap har en mer eller mindre relevant levnadsbana precis som de sociala aktörer som utför den sociala handlingen.

Genom begreppet diskurscykel, menar Scollon och Scollon (2004:14-15) att diskurser ständigt cirkulerar och att varje diskurs har en egen historia. Beroende på de sociala aktörernas historiska kropp transformeras diskurserna när de blir aktuella för en social handling. Scollon och Scollon menar att man i en nexusanalys behöver undersöka diskurserna utifrån både tid och rum genom att titta på hur de diskurser som agerar framträdande i handlingen relaterar till både tidigare och framtida diskurser. Utifrån ovan beskrivning är det relevant för förevarande studie att göra ett urval av de diskurser som framkom under den experimentella studien. Det handlar om att titta på de diskurser som från olika håll automatiskt synliggörs i undervisningssammanhanget och som av både undersökningsdeltagarna och mig som lärare accepterades och tillämpades i den sociala handlingen.

17

5 Metod och empiriskt material

Nedan presenteras primärt studiens val av metod i avsnitt 5.1, varpå det i avsnitt 5.2 följer en nödvändig diskussion och redogörelse för de etiska principer som är ofrånkomliga i förevarande forskningsstudie. Därefter presenteras en grundlig beskrivning av studiens urval i avsnitt 5.3 och genomförande i avsnitt 5.4. Avslutningsvis i avsnitt 5.5 följer en metoddiskussion utifrån främst begreppen validitet och reliabilitet.

5.1 Metodval

Med utgångspunkt från studiens huvudsyfte att utifrån två elevgrupper undersöka Quizlets potential för lärande tillämpar studien främst en kvantitativ experimentell design. Bryman (2018:77-78) påtalar att experiment som forskningsmetod inte används frekvent inom samhällsvetenskapen, med bakgrund av att ett egentligt experiment kräver en manipulation av den oberoende variabeln för att kunna avgöra i vilken utsträckning den påverkar den beroende variabeln. I en klassisk experimentell studie skapas två grupper, en experimentgrupp som representerar olika grad av den oberoende variabeln och en kontrollgrupp. Syftet i en experimentell studie blir att slå fast i vilken utsträckning skillnaderna mellan dessa båda grupper påverkar variationen i den beroende variabeln, exempelvis elevernas prestationer. Det är experimentgruppen som utsätts för den experimentella grunden och forskarens förväntningar, medan kontrollgruppen inte gör det. En experimentell studie kräver även att fler kriterier uppfylls, exempelvis att man mäter elevernas prestationer innan själva experimentet genom ett förtest och att man analyserar eventuella förändringar utifrån experimentets resultat. Grundläggande för en experimentell forskningsdesign kan således anses vara att resultatet inrymmer en jämförelse mellan två eller flera grupper (Bryman, 2018:86).

I aktuell studie användes metoden som ett fältexperiment i klassrummet. Med hjälp av två olika klasser i årskurs 7 på en mellan- och högstadieskola i södra Sverige tillämpades två olika ordinlärningsmetoder, en digital och en analog, med huvudsyftet att undersöka hur eleverna förhöll sig till respektive ordinlärningsverktyg. Resultaten i glostesten användes för att ytterligare stärka resonemangen kring verktygens potential för ordinlärning. Efter två genomförda ordtest fick undersökningsdeltagarna även svara på en kort enkät för att, utifrån tankarna kring en surveydesign (Bryman, 2018:285), låta deltagarna själva tycka till om studien och dela med sig av hur de ser på de ordinlärningsmetoder som de själva använder. Då den digitala ordinlärningsmetoden är den som avses undersökas och tolkas i studien fungerade den klass som enbart tillämpar en mer traditionell analog ordinlärningsmetod som kontrollgrupp.

18

Bryman (2018:79-80) beskriver kontrollgruppen som en väldigt viktig aspekt i en experimentell studie då den exempelvis säkerställer att skillnaden mellan de båda grupperna enbart går att föra samman med lärarens förväntningar och inte andra eventuella bakomliggande prestationsförbättringar. Likaså kan eventuella förbättrade eller försämrade resultat på grund av förändringar i de test som genomförs i experimentet försvaras genom att identiska förändringar i så fall också påverkar kontrollgruppen. Då gruppfördelningen i förevarande studie blev verklighet utifrån redan bestämda elevklasser, ett så kallat bekvämlighetsurval, uppvisar inte studien alla kännetecknande drag för en klassisk experimentell design. Studien anses därför mer bestämt följa de metodologiska riktlinjerna för ett kvasiexperiment; en studie som omfattar grunderna i en experimentell design, men inte säkerställer alla variabler för ett renodlat experiment. En av de frekventaste typerna av kvasiexperiment är avsaknaden av en slumpmässig fördelning av experimentgrupp och kontrollgrupp, oftast på grund av att det utifrån praktiska skäl anses vara svårt att genomföra en sådan fördelning (Bryman, 2018:84). Kvasiexperiment som metod betraktas följaktligen som en forskningsstrategi med betoning på kvantifiering när det gäller insamling och analys av data (Bryman, 2018:61). Utifrån förevarande studies syfte eftersträvades en insamling av ett flertal elevers resultat på ordtesterna för att kunna utläsa eventuella skillnader utifrån en sammanställning av alla elevers resultat. Då de relativt begränsade kvantiteter som undersöks och framkallar statiska samband oundvikligen ligger till grund för kvalitativa tolkningar av framkomna skillnader, betraktas studien, i enlighet med Alvehus (2013:22) tankar, emellertid tillämpa både kvantitativa och kvalitativa forskningsstrategier. Även om den övergripande forskningsmetoden och tillvägagångssättet följer riktlinjerna för en experimentell design, ämnade studien till viss del använda kvalitativa metoder för att i studiens analyserande del öppna upp för tolkningar och att utöka förståelsen för den sociala handlingen som undersöks. Detta tillvägagångssätt anses stå i linje med de teoretiska ansatserna i MDA. Den korta enkätundersökningen som genomfördes efter ordtesterna var ett sätt att få en fördjupad bild av elevernas egna erfarenheter kring ordinlärning, vilket skapade ett tolkningsutrymme utifrån såväl interaktionen med det digitala verktyget, hur elevernas historiska kropp påverkade den sociala situationen samt vilka diskurser som accepterades och tillämpades i situationen. Genom att kvalitativt betrakta det framkomna resultatet i enkäterna, men också i ordtesten, sker en till viss del nedtoning av det kvantitativa och ger även plats för en nödvändig tolkande forskning (Alvehus, 2013:21-23).

19

5.2 Forskningsetiska principer

Inom den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen är det grundläggande att ta hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002), framförallt i en experimentell studie där observationer och insamlat material från minderåriga elever utgör den empiriska grunden. Eleverna som medverkade i denna studie var under 15 år, vilket enligt vetenskapsrådet kräver ett samtycke från vårdnadshavare för att upprätthålla en god forskningssed. Tillsammans med samtyckeskravet fungerade de övriga tre kraven, informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet, som ett grundläggande individskyddskrav för att

värna om undersökningsdeltagarnas integritet i relation till samhällsforskningen. Studien inkluderade moment av etisk känslig karaktär då inspelning av elevernas röster ägde rum, vilket gjorde det ännu mer viktigt att elevernas integritet tillgodoseddes genom ett samtycke från vårdnadshavare. Detta står i linje med Vetenskapsrådets samtyckeskrav (2002:9-10) som har som utgångspunkt att undersökningsdeltagarna ska ha rätt att själva bestämma över sin medverkan och att samtycke alltid ska inhämtas i undersökningar med aktiv insats av deltagarna. Genom att dela ut en samtyckesblankett (se Bilaga 1) till eleverna vid den empiriska undersökningens första tillfälle kunde denna, genom vårdnadshavarnas påskrivande, säkerställa möjligheten för eleverna att delta i studien. Om ett samtycke inte hade delgivits i studien från någon vårdnadshavare, vilket inte var fallet här, hade elevens röst omedelbart raderats och deltagandet i studien avbrutits.

Informationskravet innefattar informering till de berörda undersökningsdeltagarna om forskningens syfte, moment och deltagarnas egna uppgifter i projektet (Vetenskapsrådet, 2002:7-8). Här påtalades vikten av frivilligt deltagande och att hanteringen av det insamlade materialet endast bearbetas i forskningssyfte. För att tillgodose denna forskningsetiska princip underrättades eleverna muntligt kring studiens syfte och arbetsprocess vid den empiriska undersökningens första tillfälle. Vetenskapsrådets konfidentialitetskrav behandlar undersökningsdeltagarnas anonymitet genom säker förvaring av personuppgifter och försvårande för utomstående att identifiera grupper eller individer (Vetenskapsrådet, 2002:12-13). För att säkerställa elevernas anonymitet informerades eleverna om hur deras avidentifiering kommer att ske. Eleverna i respektive grupp tilldelades därefter en slumpmässig siffra som de använde vid inloggning eller skrev på sitt papper. Samma siffra fick eleverna även använda sig av vid minnestestet vid den empiriska undersökningens tredje tillfälle. Idén med siffrorna säkerställde inte bara en fullständig anonymitet utan också en trygghet för eleverna att det inte skulle finnas någon möjlighet för utomstående att på något sätt identifiera dem.

20

Det sista etiska kravet att beakta i studien är nyttjandekravet, vilket handlar om att de insamlade uppgifterna om undersökningsdeltagarna enbart får användas i forskningssyfte, och alltså inte för andra kommersiella bruk eller icke-vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet, 2002:14). Detta förmedlades tydligt till eleverna genom att påtala att det insamlade och inspelade materialet enbart kommer att användas för studien och därefter förstöras. Likaså att elevernas namn inte på något sätt kommer att förekomma i det färdiga arbetet. Vårdnadshavare underrättades om samtliga krav via samtyckesblanketten.

5.3 Urval och presentation av klasserna

Bryman (2018:74) påtalar det viktiga att skapa representativa urval inom kvantitativ forskning. Därför bör man avvara stor vikt och begrundande av de personer som väljs ut för att delta i projektet. Genomförandet av förevarande studie var förlagt till en och samma mellan- och högstadieskola i södra Sverige. För att tillämpa god forskningssed i enlighet med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) benämns inte den valda skolan vid namn samt de bakomliggande orsakerna till varför valet föll på specifikt denna skola. Skolan betraktas vara medelstor med cirka 400 elever och klasser i årskurserna 4-9 och är belägen i ett samhälle med drygt 6000 invånare. Den socioekonomiska samhällsgruppen i området kännetecknas mestadels av medelklass och de flesta som går på skolan bor i villakvarteren i skolans närområden. Skolan är en relativt homogen skola där flerspråkigheten inte är särskilt utbredd. För att genomföra den experimentella studien fanns ett behov av två grupper med liknande individer och förutsättningar. Kontrollgruppen är ett sätt att säkerställa att tilliten till studiens slutsatser ökar på grund av möjligheten att eliminera påverkansfaktorer som kan komma ifrån min egen position som lärare (Bryman, 2018:80). Vilket tidigare nämnts följde studien inte de krav som en strikt experimentell design har utan ansågs snarare följa riktlinjerna för ett kvasiexperiment, vilket till stor del avspeglas i urvalet. Med anledning av möjligheten att genomföra studien i två redan sammansatta lättillgängliga klasser, följde urvalet principerna kring ett tillfällighets- eller bekvämlighetsurval. Under en begränsad tidsram samlades data in från två redan fasta grupper av undersökningsdeltagare (Bryman, 2018:243-244). I samråd med klassernas gemensamma spanskalärare betraktades de båda grupperna vara relativt likställda gällande förkunskaper och bakgrunder, samt i förhållande till undervisningsstadium. Bekvämlighetsurvalet tolkades därmed vara representativt för studiens syfte.

5.3.1 Experimentgrupp

Studiens experimentgrupp bestod av totalt 21 elever. Experimentgruppen var den grupp som utsattes för mina förväntningar som forskare. Undersökningsdeltagarna i denna grupp hade för

21

avsikt att under den empiriska undersökningsperioden enbart träna på glosorna med hjälp av det digitala ordinlärningsprogrammet Quizlet. Vid de tillfällen som krävde ett förhörande moment användes det digitala ordinlärningsprogrammet Socrative2 _{istället som hjälpmedel.} Anledningen till detta var att Quizlet saknar funktionen att spara ner elevernas resultat. Programmen är annars relativt likvärdiga vad det gäller funktioner och möjligheter.

5.3.2 Kontrollgrupp

Kontrollgruppen, som inte utsattes för den betingelse som experimentgruppen gjorde, bestod av totalt 25 elever. Undersökningsdeltagarna i denna grupp fick enbart ta hjälp av en mer traditionell analog ordinlärningsmetod med penna och papper. Eleverna tilldelades glosorna via en utskriven gloslista och fick inte träna på glosorna digitalt, utan enbart via den utskrivna gloslistan samt penna och papper.

5.3.3 Bortfall

I båda grupperna registrerades ett par bortfall. Med bortfall menas data som har att göra med en enhet, såsom en individ, som av någon anledning inte är tillgängliga (Bryman, 2018:227). I förevarande studie betraktades de undersökningsdeltagare som på grund av olika orsaker inte medverkade på något eller samtliga av den empiriska undersökningens totalt tre tillfällen som bortfall. Dessa räknades inte med i undersökningsprocessen och resultatet. De elever som trots bortfall vid något enstaka tillfälle valde att medverka vid andra tillfällen har likaså inte tagits med i beräkningen av resultatet och i studiens analyserande del. Detta för att experimentet var uppdelat på totalt tre tillfällen som alla tillsammans samverkade för ett resultat. Experimentgruppen bestod av totalt 21 elever och det totala bortfallet blev fem elever eftersom 16 elever deltog vid samtliga tre tillfällen. I kontrollgruppen var det totala bortfallet 6 elever, vilket resulterade i att 19 stycken av klassens 25 elever deltog vid alla tre tillfällen.

5.3.4 Val av ord

Eleverna i respektive grupp fick tilldelade sig 30 ord som låg till grund för glostesten och sedermera även minnestesten (Se bilaga 2, 3 & 4). Orden valdes inte slumpmässigt utan anknöt till det kapitel i läroboken som de båda klasserna höll på att arbeta med. I samråd med klassernas lärare valdes 30 stycken familjeord och possessiva pronomen ut, varpå hälften skulle översättas till spanska och hälften till svenska i glostesten. Då studiens syfte var att undersöka betydelsen av en digital ordinlärningsmetod var jag tydlig med att förmedla i respektive grupp att stavning

2 _{Socrative är ett gratis digitalt verktyg för olika aktiviteter i klassrummet. Läraren skapar ett rum som eleverna}

22

är av betydelse vid glostestet och minnestestet, samt att rättningen av testen skulle ske i enlighet med deras ordinarie lärares rättningsprinciper. Glostestet och minnestestet i respektive grupp var identiskt utformade för att lättare kunna avläsa och jämföra elevernas resultat.

5.4 Genomförande

Studien genomfördes under totalt tre tillfällen fördelade på fyra veckor under höstterminen 2019. Vid samtliga tillfällen genomfördes studien under klassernas ordinarie 50 minuters lektioner. Nedan följer en redogörelse av studiens genomförande utifrån alla tre tillfällen.

5.4.1 Tillfälle 1

En av grundprinciperna i en experimentell design är att man som forskare mäter elevernas prestationer både före och efter den experimentella manipuleringen för att på så sätt kunna analysera de förändringar som har skett hos undersökningsdeltagarna (Bryman 2018:78). Vid studiens första tillfälle testades elevernas förkunskaper gemensamt i helklass, vilket emellertid inte är att betrakta som ett klassiskt förtest. De främsta orsakerna till detta var en kombination av tidsbrist och att eleverna till viss mån redan hade blivit introducerade för aktuellt kapitel i läroboken där studiens glosor inhämtades. Därför valdes en metod vid detta tillfälle där eleverna fick tänka på familjeord som de eventuellt redan kände till och som vi sedan gick igenom på tavlan. Eleverna kunde redan lista ut många familjeord, medan jag kompletterade med resterande ord. Därefter fick eleverna bekanta sig med possessiva pronomen, som var väldigt nytt för dem alla. Här gick jag igenom på tavlan och försökte förmå eleverna att lista ut hur man sa de olika pronomen på spanska. Under hela denna process fördelades ordet jämnt mellan eleverna i klassen för att få en så likvärdig kunskapsmässig spridning som möjligt. Detta första gemensamma genomgångsmoment genomfördes likartat i både experimentgruppen och kontrollgruppen.

I experimentgruppen informerades därefter att en gloslista på 30 glosor hade lagts ut på Quizlet och att de hade åtkomst till den via Google Classroom3_{, vilket eleverna var väl bekanta} med i sin övriga undervisning. I kontrollgruppen delades en likadan gloslista ut fast på papper till samtliga elever. Därefter ombads eleverna i respektive grupp att först öva några minuter själva på orden och därpå parvis förhöra varandra och bearbeta orden. Under stora delar av detta första tillfälle spelades lektionen in, med syftet att försöka fånga hur eleverna interagerade med orden och underlätta för mig som forskare i själva observationsmomentet. På grund av tidsbrist hann vi inte med att genomföra ett gemensamt tävlingsmoment, Quizlet live, i slutet på

3 _{Google Classroom är en webbaserad tjänst som är utvecklad av internetföretaget Google. Huvudsyftet är att göra}

23

lektionen med experimentgruppen, varpå ett liknande analogt moment som planerats för kontrollgruppen även ströks. Avslutningsvis påtalades det i respektive elevgrupp att eleverna strikt skulle förhålla sig till att träna digitalt respektive med penna och papper. Efter genomfört lektionstillfälle transkriberades det inspelade materialet för att sedermera kunna användas i en analys av förevarande ordinlärningsexperiment.

5.4.2 Tillfälle 2

En vecka efter det första tillfället återvände jag till de båda klasserna för att genomföra de planerade glostesten. Efter en kort avstämning kring hur det hade gått för eleverna att använda sig av respektive ordinlärningsmetod gick jag igenom i respektive klass hur glostestet skulle gå till. Då Quizlet inte har funktionen att man kan spara ner elevernas resultat för att lättare kunna jämföra och sammanställa dem, valde jag att genomföra testet i experimentgruppen via den digitala plattformen Socrative som har denna funktion. Innan testet genomfördes tilldelades eleverna i respektive grupp en slumpvald siffra som i experimentgruppen fungerade som inlogg i Socrative och i kontrollgruppen skrev eleverna sin siffra på sitt testpapper. Detta gjordes för att verkligen avidentifiera undersökningsdeltagarna. Därefter genomförde eleverna testet i respektive grupp. I experimentgruppen kunde jag via min dator se när alla elever var färdiga samt deras enskilda resultat. I kontrollgruppen fick eleverna räcka upp handen när de var klara och därefter samlades testen in. Testen var utformade likadant där 15 ord och små meningar skulle översättas från svenska till spanska och övriga 15 skulle översättas från spanska till svenska. Efter de båda lektionerna rättades elevernas glostest utifrån de rättningsprinciper som elevernas ordinarie spanskalärare tillämpar.

5.4.3 Tillfälle 3

I enlighet med etiska forskningsprinciper hade jag vid det andra tillfället förberett eleverna på att jag någon gång innan jul skulle komma tillbaka och genomföra ett identiskt minnestest. Vid det tredje tillfället fick därför eleverna genomföra detta test med syfte att avläsa hur mycket som fastnat i elevernas minne. Eleverna i experimentgruppen fick logga in på Socrative med sitt nummer som de fått vid förra tillfället för att jag därefter lättare skulle kunna jämföra deras resultat. Likaså använde eleverna i kontrollgruppen samma nummer som tidigare. Efter att eleverna genomfört testet fick de som var i experimentgruppen logga in på en länk till Google

Formulär4 _{där de fick fylla i en utvärdering med totalt sju frågor kring ordinlärningsstudien och}

digitala metoder. Eleverna i kontrollgruppen fick fylla i en identisk utvärdering fast med penna

4 _{Google Formulär är ett webbaserat verktyg för att skapa, redigera och svara på enkäter och undersökningar.}

24

och papper (se Bilaga 5). I respektive grupp fick eleverna använda sitt nummer som identifikation för att jag vid behov skulle kunna koppla ihop en elevs kommentarer med resultaten från de båda ordtesten. Utvärderingsenkäten betraktades som ett sätt att kvalitativt använda sig av elevernas egna erfarenheter kring ordinlärning. Att experimentgruppen fick göra utvärderingen digitalt och kontrollgruppen analogt med penna och papper var ett sätt att låta eleverna tillämpa digital respektive analog metod under hela studiens gång.

Efter detta sista tillfälle rättades elevernas resultat från minnestestet och sammanställdes i en överskådlig tabell tillsammans med deras resultat från glostesten (se Bilaga 6). Likaså sammanställdes elevernas svar från enkäterna i respektive grupp, varpå allt empiriskt material sattes i en kontext av de teoretiska utgångspunkterna i en nexusanalys.

5.5 Metoddiskussion

En utmaning med att tillämpa experiment som observationsmetod ligger i svårigheten att utforma experimentet så att det inte blir en alltför avlägsen representation av verkliga klassrumssituationer. Även om det inbegriper viss fara att generalisera utifrån experiment i den här typen av forskning, går det att problematisera observationer i sig som forskningsmetod. Observationer kan inte tolkas som renodlade objektiva metoder för att förmedla empiriskt material utan observerandet i sig utgör en selektion och tolkning som inte går att komma ifrån. Det är oundvikligt att den observerande forskaren utifrån applicerade teorier observerar vissa saker lättare än andra och att språket i forskningen formas utifrån egna tolkningar (Alvehus, 2013:92-93). Experiment som observationsmetod faller inom dessa ramar, men tillämpandet av metoden har också många fördelar. Bryman (2018:77) poängterar att god kvantitativ forskning ofta handlar om i vilken utsträckning man kan lita på forskarens kausala slutsatser, det vill säga de fastställda orsakssamband som uppkommit i relationen mellan de undersökta empiriska fenomenen. Dessa forskningsresultat som framkommer genom experimentella studier uppvisar ofta stark tilltro och trovärdighet. Likaså fungerar experiment ofta som en måttstock vid bedömning av icke-experimentell forskning.

Att den kvantitativa delen i förevarande studie betraktas som ett kvasiexperiment kan ge upphov till tankar kring huruvida studiens resultat och slutsatser kan betraktas som tillförlitliga eller inte. Dock betraktas studiens kvalitativa metodansats, som utgör ett komplement till den kvantitativa delen, kunna utgöra underlag för ytterligare information i studien som kan bidra med att avfärda denna osäkerhet kring studieresultatets giltighet (Bryman, 2018:85). Då den empiriska studien baserades på en icke-slumpmässig urvalsprocess fanns möjligheten att det skulle få konsekvenser för vilka statistiska analyser som blev tillämpliga. I förevarande studie

25

valdes ett icke-sannolikhetsurval främst utifrån premissen att det uppstod en så pass bra möjlighet att studera likartade grupper. I förhållande till resurser och aktuell tidsram för studien föll det sig naturligt att, även om det i alla avseenden inte bör betraktas som en legitim anledning, förhålla studien till ett på förhand relativt representativt urval (Bryman, 2018:222).

5.5.1 Validitet och reliabilitet

Utifrån studiens metodval och upplägg krävs en diskussion och kännedom som, utifrån systematik och konsistens, tar hänsyn till värdering av främst validitet och reliabilitet. För studiens objektivitet bör man utifrån vetenskapsteoretiska överväganden ha i åtanke måttet av giltighet av det insamlade materialet samt om undersökningen påverkades av tillfälliga omständigheter (Brinkkjaer & Høyen, 2013:11). Validitet ses som ett mått för om de indikatorer som utformats i studien för att mäta ett specifikt begrepp verkligen mäter själva begreppet i fråga. I förevarande studie är en diskussion kring validitetsmåttet intressant med tanke på om studiens experimentella design verkligen ger en bild av det digitala verktygets potential för elevernas ordinlärning. Validitet kan förstås som en bedömning av huruvida de slutsatser som en undersökning har genererat hänger ihop eller inte (Bryman, 2018:209). Reliabilitet, eller tillförlitlighet, är ett begrepp som sätts i en kontext av mått och mätningars pålitlighet och huruvida de är konsekventa (Bryman, 2018:207). Bryman (2018:72) menar att det handlar om att undersöka om resultaten kommer att bli desamma om man genomför undersökningen på nytt, eller om det är så att resultaten påverkas av slumpmässiga och tillfälliga förutsättningar. Om en annan forskare kommer fram till samma resultat i en oberoende studie med samma mätinstrument indikerar det på en hög reliabilitet (Alvehus, 2013:122).