Uppfattningar om Arbetsförmedlingen

Examensarbete

Uppfattningar om Arbetsförmedlingen

En studie om hur långtidsarbetslösa uppfattar Arbetsförmedlingen

Perceptions about the Public Employment Service

A study of how long-term unemployed perceive the Public Employment service

Madeleine Karlsson

Emma Vari

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp

Datum för slutseminarium: 2013-12-17

Examinator: Niklas Gustafson

Handledare: Roland Ahlstrand Fakulteten för

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera arbetslösas uppfattningar av Arbetsförmedlingen. I denna studie undersöker vi de arbetslösas uppfattningar av Arbetsförmedlingen utifrån deras egen upplevelse av Arbetsförmedlingen. Vi undersöker även vilka andra faktorer, utanför Arbetsförmedlingen, som kan tänkas ha betydelse för uppfattningen av Arbetsförmedlingen. Detta undersöks genom sex kvalitativa intervjuer med långtidsarbetslösa. Resultatet visar vilka faktorer som förklarar uppfattningen av Arbetsförmedlingen. Deras egen upplevelse av kontakten med Arbetsförmedlingen utgör den största delen till vad de arbetslösa har för uppfattning. En annan faktor som påverkar de arbetslösas uppfattningar av Arbetsförmedlingen är när media sänder till exempel nyheter eller reportage om Arbetsförmedlingen. Även familj och vänner kan överföra värderingar om Arbetsförmedlingen som påverkar uppfattningen av Arbetsförmedlingen. I analysen kom vi fram till att informanterna påverkas av familjens och nära vänners värderingar av Arbetsförmedlingen. Vi kom även fram till att media påverkar informanternas uppfattning av Arbetsförmedlingen. Alla informanter ansåg att handläggarna på Arbetsförmedlingen satt i en maktposition där deras uppgift främst uppfattas som att de ska kontrollera de arbetslösa.

Förord

Vi vill tacka informanterna som ställde upp på intervjuerna, det är tack vare er som vi kunde genomföra detta examensarbete. Vi riktar också tacksamhet till kurskamraterna för våra konstruktiva diskussioner som förde oss framåt i uppsatsskrivandet. Ett stort tack även till vår handledare Roland Ahlstrand som har varit ett stöd för oss under hela uppsatsen. Vi vill tacka varandra för ett gott samarbete, sist men inte minst riktar vi ett stort tack till våra nära och kära som har varit ett stort stöd under denna period.

Arbetets fördelning

Vi påbörjade att skriva varsina kapitel, sedan mailade vi det till varandra för att låta den andre redigera och komplettera. Det har resulterat i att vi båda har varit delaktiga i och ansvarat för alla kapitel.

Gemensamt: Syfte, forskningsfrågor, tidigare forskning, Resultat, Analys, diskussion

Madeleine: Inledning, teori: sekundär socialisation, medias makt, pastoralmakt

Emma: Arbetsförmedlingen, teori: Primär socialisation, metod

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 11

1.1 Syfte och forskningsfrågor ... 11

1.2 Disposition ... 11

2 Arbetsförmedlingen ... 11

3 Tidigare studier och forskning ... 11

3.1 Mötet mellan handläggaren och den arbetslöse ... 11

3.2 Miljön skapar förväntningar ... 11

3.3 Sammanfattning ... 11 4 Teori ... 11 4.1 Primär socialisation ... 11 4.2 Sekundär socialisation ... 11 4.3 Medias makt ... 11 4.4 Pastoralmakt ... 11 4.5 Sammanfattning ... 11 5 Metod ... 11 5.1 Metodval ... 11 5.2 Urval av undersökningsenheter ... 11 5.3 Datainsamling ... 11 5.4 Analysmetod ... 11 5.5 Etiska ställningstaganden ... 11 6 Resultat ... 11 6.2 Uppfattningar om Arbetsförmedlingen ... 11

6.2 Grunder som kan påverka uppfattningar ... 11

6.2.2 Media påverkar ... 11

6.2.3 Familj och vänner påverkar ... 11

6.3 Sammanfattning ... 11

7 Analys ... 11

7.1 Hur påverkar familjen?... 11

7.2 Omvärldens påverkan ... 11 7.3 Medias betydelse ... 11 7.4 Handläggarens makt ... 11 7.5 Sammanfattning ... 11 8. Diskussion ... 11 8.1 Resultatdiskussion ... 11 8.2 Metoddiskussion ... 11 8.3 Teoridiskussion ... 11 8.4 Avslutande reflektioner ... 11 Bilagor ... 11

1 Inledning

Arbetsförmedlingens uppdrag är att sätta in åtgärder till de arbetslösa så att de så fort som möjligt ska komma ut på arbetsmarknaden (Arbetsförmedlingens uppdrag, 2013) vilket betyder att de arbetslösas upplevelser av Arbetsförmedlingen skulle kunna vara positiv. Så är det emellertid inte, i vart fall inte alltid. I till exempel Sydsvenskan (2007) har läsarna kunnat läsa om en Kritikstorm mot Arbetsförmedlingen. I artikelns kommentarsfält på tidningens hemsida berättade människor också öppet om en rad dåliga upplevelser de haft av Arbetsförmedlingen. Kritiken mot Arbetsförmedlingen har även utvecklats i teveprogrammet Uppdrag granskning. I programmet riktades kritik mot Arbetsförmedlingens insatser, aktiviteter och åtgärdsprogram. Arbetslösa fas 3:or, det vill säga långtidsarbetslösa1, i programmet menade att delar av arbetsförmedlingens verksamhet för arbetslösa kunde liknas vid ”vuxendagis”. Flera av dem ansåg vidare att den sysselsättning som Arbetsförmedlingen ville att de långtidsarbetslösa skulle ägna sig åt kändes ”helt värdelös” (Uppdrag granskning, 2011). Även Arbetsförmedlingen självt har konstaterat att förtroendet för dess verksamhet är lågt. I en av myndighetens rapporter om förtroendet för Arbetsförmedlingen sägs att ”Alla undersökningar – såväl våra egna som externa – som har för avsikt att mäta förtroendet för Arbetsförmedlingen visar samma bild: Förtroendet för Arbetsförmedlingen är lågt” (Arbetsförmedlingen, 2013). I exempelvis en utredning av SACO (2005) kan man läsa om arbetslösa akademikers syn på Arbetsförmedlingen. Deras generella syn på Arbetsförmedlingen är också negativ. Hur kan detta komma sig? Arbetsförmedlingen är ju tänkt att vara ett stöd i en för många människor mycket besvärlig situation, såväl ekonomiskt som socialt och psykiskt. I en rapport av Arbetsförmedlingen uppger författaren att felaktiga förväntningar kan ligga till grund till uppfattningen om Arbetsförmedlingen:

Många sökande anser sig ha en väl grundad uppfattning om brister i Arbetsförmedlingens erbjudande av tjänster och stöd som skäl till sitt låga förtroende (Arbetsförmedlingens återrapportering, 2013).

1

Definition av långtidsarbetslös: Under 25 år och varit arbetslös minst 100 dagar eller över 25 år och arbetslös i minst 6 månader (definitioner inom AMV:s statistik).

I en annan undersökning, också av Arbetsförmedlingen, framkommer att cirka 65 procent av de arbetslösa deltagarna i undersökningen har lågt förtroende för Arbetsförmedlingen på grund av att de anser att Arbetsförmedlingen inte har något stöd eller någon hjälp att erbjuda (Arbetsförmedlingens återrapportering, 2013). Samtidigt är det en av Arbetsförmedlingens främsta uppdrag – att ge stöd till de arbetslösa (Arbetsförmedlingens uppdrag, 2013).

1.1 Syfte och forskningsfrågor

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera långtidsarbetslösas uppfattningar av Arbetsförmedlingen. Vi ställer oss följande frågor:

 Vad har de långtidsarbetslösa för uppfattningar av Arbetsförmedlingen utifrån deras egen upplevelse av Arbetsförmedlingen?

 Vad ligger till grund för de arbetslösas uppfattningar av Arbetsförmedlingen?

1.2 Disposition

I kapitel ett presenteras inledningen till vår uppsats, där ger vi läsaren en uppfattning av vad uppsatsen belyser samt presenterar vårt syfte och forskningsfrågor. I kapitel två presenterar vi vilka typer av stöd som erbjuds för långtidsarbetslösa på Arbetsförmedlingen. Vi fokuserar på just långtidsarbetslösa eftersom de har längre erfarenhet av Arbetsförmedlingen. I kapitel tre visar vi tidigare forskning som gjorts inom mötet mellan handläggare och den arbetslöse och hur miljön skapar förväntningar för våra informanter. Kapitel fyra redovisar vi fyra olika teorier som vi sedan använder för att kunna analysera vår empiri. Vi valde att använda oss utav primär socialisation för att förstå hur familj och nära vänner påverkar informanterna och sekundär socialisation för att förstå hur omvärlden påverkar informanterna. Vi valde också att använda oss utav medias makt för att se om informanterna påverkas av sådant som massmedia sänder ut om Arbetsförmedlingen. Den sista teorin vi valde att använda oss av är pastoralmakt som förklarar relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetslösa. I

kapitel fem tar vi upp hur vi gick tillväga när vi valde att använda oss utav kvalitativ metod till vår studie. Vi förklarar även vårt urval, datainsamling, analysmetod och etiska ställningstagande vi gjort i uppsatsen. I kapitel sex presenterar vi vårt resultat av vår gjorda studie. Vi delar upp resultatet i teman utefter faktorer som påverkar de långtidsarbetslösas uppfattning av Arbetsförmedlingen. Informanternas uppfattningar om Arbetsförmedlingen, miljön kan påverka uppfattningen, media kan påverka uppfattningen och familj och vänner kan påverka uppfattningen. Vi går sedan vidare för att analysera vår empiri i kapitel sju. Vi väljer att analysera utifrån familjens påverkan, omvärldens påverkan, medias betydelse och handläggarens makt. Det sista kapitlet i vårt arbete är kapitel åtta, diskussionen. I kapitlet diskuterar vi resultatet, metoden och teorin. Vi väljer också att avsluta med egna reflektioner.

2 Arbetsförmedlingen

2

Arbetsförmedlingen är Sveriges största förmedlare av arbeten och öppnade sitt första kontor i Helsingborg 1902. Syftet med Helsingborgs Stads Arbetskontor var att det skulle vara en neutral mötesplats för arbetsgivare och arbetslösa, ett syfte som ska genomsyra verksamheten än i dag. Arbetsförmedlingen är en nationell myndighet som finns över hela landet. Det finns 320 lokala arbetsförmedlingskontor samlade i elva marknadsområden. Myndighetens högst beslutande organ är styrelsen och själva organisationen leds av en generaldirektör. Som stöd har styrelsen internrevisionen som har i uppgift att granska och förbättra myndighetens verksamhet. Generaldirektören har en stabsledning, ledningsgrupp och marknadsledning till hjälp för råd och stöd. Generaldirektören har även hjälp av ledningsstaben som i sin tur har i uppgift att stödja ledningen och verksamheten i olika frågor. Marknadsområdena är indelade geografiskt över Sverige och har varsin marknadschef som alla ingår i marknadsledningen.

Enligt arbetsförmedlingen kan en arbetslös få extra hjälp och stöd, stödet skiljer sig beroende på vad det är för typ av stöd den arbetslösa vill ha och hur länge man varit arbetslös. Ett stöd som Arbetsförmedlingen erbjuder långtidsarbetslösa är att de kan få gå ut på arbetspraktik. Arbetspraktik innebär att man ofta arbetar heltid med ersättning från försäkringskassan under högst sex månader. Genom arbetspraktik så menar arbetsförmedlingen att den arbetslösa får mer arbetslivserfarenhet, skapar nya kontakter samt att den arbetssökande stärker sin yrkeskompetens. Ett annat stöd arbetsförmedlingen erbjuder är jobb- och utvecklingsgarantin. Jobb- och utvecklingsgarantin är indelad i tre faser som man ska gå igenom steg för steg och har olika innehåll för varje steg den arbetslösa går igenom. I de olika faserna kan de arbetslösa få individuell coachning på bemanningsföretag, arbetsträning, praktik eller utbildning för att förbättra sina chanser att få ett jobb. Arbetsmarknadsutbildning erbjuds till långtidsarbetslösa som saknar en viss kompetens eller erfarenhet för att kunna få jobb. Arbetsmarknadsutbildningar är yrkesinriktade och erbjuds inom de områden där det behövs arbetskraft för tillfället. En arbetsmarknadsutbildning pågår oftast under sex månader och den arbetslösa kan få ersättning från försäkringskassan.

Långtidsarbetslösa kan även få ekonomisk hjälp om de vill starta ett eget företag men även stöd och hjälp inför att starta upp en ny verksamhet. Den långtidsarbetslösa måste uppfylla vissa krav som till exempel att det ska vara en affärsidé på långsikt och att det ska kunna löna sig med mera. Det ekonomiska stödet kan de arbetslösa få i upp till sex månader.

3 Tidigare studier och forskning

I detta kapitel presenteras forskning om faktorer som kan bidra till att de arbetslösa skapar sig en uppfattning av Arbetsförmedlingen. Kapitlet baseras på tidigare forskning om ämnet och motiv som ligger till grund för uppfattningar av Arbetsförmedlingen.

3.1 Mötet mellan handläggaren och den arbetslöse

Enligt en studie av Anders Persson (1995) utövas makt överallt, han menar att maktbegreppet ingår i alla tänkbara sociala relationer där en aktör avsiktligt påverkar en annan. Ett exempel Persson ger där en aktör kan påverka en annan med avsikt är relationen mellan Arbetsförmedling och arbetssökande i det professionella samtalet. Persson förklarar också att alla dessa relationer inte alltid är maktrelationer och att det är viktigt att skilja på olika maktrelationstyper där det utövas olika typer av makt såsom herremakt, tvångsmakt, auktoritet med mera (Persson 1995, 218-219). Ett professionellt samtal är oftast en planerad kommunikation. Den som leder samtalet måste ha ett tydligt syfte och ett tydligt mål med samtalet. Det är viktigt att samtalet skapar en professionell dialog och inte ett förhör där den ena aktören hamnar i underläge (Dahlkwist, 57-58).

En organisation där professionella samtal förekommer benämner Gordan (2004) för institution, en sådan typ av institution som han talar om ser vi skulle kunna vara till exempel Arbetsförmedlingen. Han menar att institutioner vanligtvis är politiskt styrda och därmed har målsättningar som oftast är styrande vilket påverkar personalens relationer till varandra men även personalens relation till klienterna vilket i sin tur påverkar hur samtalen utspelar sig (Gordan 2004, 14). Gordan konstaterar även att samtalsledaren alltid ska utgå ifrån att klienten känner sig i underläge när han söker hjälp.

Makt är en individs kapacitet att frambringa en handling. Makt är en handlingsproduktion, det innebär att en individ själv har en kapacitet att handla likväl som att påverka någon annans handlande, det definieras som makt.

Persson menar att maktrelationer nästan aldrig är ömsesidiga relationer där till exempel den ena helt och hållet formar den andres handlande. Maktrelationer är främst makt-motståndsrelationer, att där makt finns, finns det motstånd och att båda aktörerna försöker påverka den andres handlande (Persson 1995, 216-217).

I en rapport av SACO framgår det att kontakten och kommunikationen med de arbetslösa har stor betydelse för vilket intryck de får av Arbetsförmedlingen, även formen av kontakt och med vilken intensitet spelar roll (SACO 2005, 12).

Andra faktorer som kan påverka uppfattningen av Arbetsförmedlingen är feltolkningar i det sociala samspelet vilket är en process genom vilken vi reagerar på och agerar mot människorna i vår omgivning (Giddens 2003, 87). Socialt samspel i vardagen innebär en icke-verbal kommunikation, det vill säga utbyte av information och innebörd genom röstläge, mimik, avstånd, gester, tystnad och andra kroppsrörelser. Den icke-verbala kommunikationen brukar kallas för kroppsspråk. Ansiktsuttrycken är en mycket viktig del i den icke-verbala kommunikationen eftersom ansiktsuttrycken förmedlar känslor som till exempel glädje, sorg, avsky, vrede, fruktan och överraskning. Samtalet, det vill säga verbala utbyten som sker i informella möten med andra människor är grundläggande för ett socialt liv. Samtalet är följaktligen det huvudsakliga sättet människor skapar och vidmakthåller vardagen stabil och sammanhängande. I de flesta vardagliga samtal är samtalspartnerna noga med att anpassa sig efter varandras signaler som till exempel tonfall, gester och pauser för att samtalet ska löpa följsamt. Om signalerna inte uppfattas eller följs av samtalspartnerna så kan det uppstå förvirring, otrygghet eller att människor känner sig hotade (Giddens 2003, 94). Ett olämpligt ansiktsuttryck eller ett felaktigt ord i ett samtal kan orsaka rejäla konflikter. Ord och ansiktsuttryck eller kroppsspråk kan också visa människors dominans eller underkastelse (Dahlkwist 2012, 11).

Persson (1995) beskriver två maktrelationer som kan uppstå mellan aktörer i samtal; flyktiga och tröga. En flyktig maktrelation kan vara ett vanligt samtal mellan två personer där de genom samtalet försöker och lyckas påverka varandras handlande. Det som kännetecknar en flyktig maktrelation är jämställdheten i samtalet, att till exempel båda kan ljuga eller avbryta samtalet när de vill och därför pendlar denna relation mellan maktrelation och andra relationer. En trög maktrelation däremot är när maktutövningen ger själva relationen mening. Det är ofta en av personerna som har befogenhet att påverka den andra. Det som kännetecknar en trög maktrelation är att

relationen är ojämn genom att det är bara den ena av personerna som har möjligheten att utöva makt och dess handlande (Persson 1995, 218).

I en kommunikationsprocess mellan två samtalspartners finns också en sändare och en mottagare. Sändaren förmedlar sitt budskap med hjälp av olika kanaler – muntligt eller skriftligt och genom kroppsspråket. Mottagaren reagerar på budskapet och kan återkoppla om denne vill, genom att ge feedback till sändaren. När någon har gjort något bra är det viktigt att ge rätt återkoppling, till exempel beröm, det förbättrar oftast kommande prestationer (Dahlkwist 2012, 11-13). Oavsett vad som sägs i ett samtal så brukar kroppsspråket avslöja vad vi egentligen menar. Orden som uttalas betyder mycket mindre än alla de signaler människan sänder ut, signaler som till exempel blickar, kroppshållning, beröring och fysiskt avstånd (Dahlkwist 2012, 22). Att kommunikationen spelar stor roll i ett professionellt samtal framkommer även i Angelöw (1989, 60). I Angelöw (1989) kan man även läsa om arbetslösas upplevelser av arbetsförmedlingen. Angelöw förmedlar att 54 procent av hans informanter på 1980-talet hade blivit hjälpa av Arbetsförmedlingen. I hans resultat framkom det således att en mängd informanter hade dåliga erfarenheter av Arbetsförmedlingen. Anledningen berodde bland annat på att de själva eller anhöriga tidigare hade blivit illa bemötta av handläggare. En av Angelöws informanter hade en fru som var arbetslös som han följde med till Arbetsförmedlingen några gånger, han uttryckte sin förvåning över handläggarna:

Det är inte så där enkelt som många tror att gå och söka ett jobb idag. Jag var med henne på Arbetsförmedlingen ett par gånger, bara av nyfikenhetsskäl. Jag trodde inte att det var sant, men det var något hemskt att gå upp där. Arbetsförmedlarna däruppe, dom sitter ju för fan som små kungar. Passar det inte vad dom säger så stryker dom dig och då får du inte ersättning på en hel månad. Det blir inte trevligt att gå upp där och söka något jobb och sedan finns det ju inga jobb heller.

En annan informant i Angelöws undersökning hade en dålig uppfattning av Arbetsförmedlingen på grund av besvikelsen över att mötet med handläggare på Arbetsförmedlingen inte gav något förtroende, han upplevde inte att han fick den hjälp han ville ha. Denna åsikt delar han med andra i Angelöws undersökning.

Ytterligare faktorer som kan påverka de arbetslösas uppfattning av Arbetsförmedlingen är byggnaden och väntrummets utseende eftersom de speglar institutionens attityd samtidigt som samtalsrummet kan ge uttryck för samtalsledaren

som person - om samtalsledaren har satt en personlig prägel på rummet med till exempel familjefoton och semesterbilder. Beroende på vad för typ av institution samtalet utförs på så bör man, enligt Gordan, vara mer eller mindre försiktig med att sätta sin personliga prägel på rummet. Det finns annars en risk för att ensamma eller deprimerade personer kan känna sig provocerade av bilderna eftersom de ger intrycket att samtalsledaren är mer ”lyckad”. Andra saker att ta hänsyn till i samtalsrummet är stolarnas höjd och position. Stolarna bör vara i samma höjd placeras snett mot varandra, eller i hörnet av ett skrivbord (Gordan 2004, 24).

3.2 Miljön skapar förväntningar

I SACO´s undersökning (2005) framkommer att informanterna menar att den fysiska miljön på Arbetsförmedlingen har betydelse för hur besöket upplevs. Även Gordan menar att miljö och utseende ha stor betydelse för samtalet, redan byggnadens utseende kan skapa förväntningar hos en besökare (Gordan 2004, 28). När besökaren sedan kommer in i byggnaden kan förväntningarna stärkas eller förändras beroende på väntrummets utseende och miljö. Väntrummet kan framkalla en ambivalens:

Vi vill ha hjälpen, stödet, förändringen – men vi är rädda om vårt naggande självförtroende, vår självständighet och oroliga för de attityder vi skall möta hos hjälparen (Gordan 2004, 28).

Gordan menar att betydelsen av en bra atmosfär i väntrummet är otroligt viktigt, upplevelsen i väntrummet utgör en stark påverkan på upplevelsen av besöket, speciellt för förstagångsbesökare. En annan faktor som kan påverka uppfattningen av Arbetsförmedlingen är väntetidens längd. Desto längre tid som går desto större utrymme för smärtsamma känslor och ångest, oftast är inte väntetidens längd problemet – utan ovissheten och bristen på upplysning och varför och hur länge väntan blir (Gordan, 2004).

Handläggarens klädsel kan påverka de arbetslösa gällande hur miljön och atmosfären upplevs. Handläggarnas klädsel bör vara medveten. Det är angeläget att klä sig med hänsyn till vart vi arbetar och med anpassning till vilka vi ska träffa. Det kan till exempel vara av förnuftigt att undvika exklusiva kläder som framhäver skillnader mellan hjälparen och den hjälpsökande (Gordan 2004).

3.3 Sammanfattning

I detta kapitel har vi presenterat faktorer som kan bidra till de långtidsarbetslösas uppfattningar om Arbetsförmedlingen. Faktorer som kan påverka långtidsarbetslösas uppfattningar om Arbetsförmedlingen är diskussioner med familj och nära vänner där man påverkas av deras värderingar om Arbetsförmedlingen. Det som är viktigt i ett samtal är att kroppsspråket stämmer överens med det som sägs samt att det anpassas till mottagaren. Även miljön på Arbetsförmedlingen har betydelse för hur besöket upplevs. Allt från hur byggnaden ser ut till vad det är för stol i samtalsrummet skapar förväntningar för besöket. Ytterligare faktorer kan vara hur intrycket upplevs, Gordan menar att betydelsen av en bra atmosfär i väntrummet är otroligt viktigt, upplevelsen i väntrummet utgör en stark påverkan på upplevelsen av besöket.

4 Teori

I det här kapitlet kommer vi att redogöra för de begrepp som utgör vår teori. Vi ger en förklaring av vad begreppen primär och sekundär socialisation är samt medias makt. Primär socialisationsfas pågår främst under de första levnadsåren men kommer att följa med genom hela livet. Genom att den primära socialisationsfasen utgör en grund för hur människan kommer att påverkas och ha för värderingar i framtiden. Sekundär socialisationsfas börjar efter barndomen då personer själva kan skapa sina egna värderingar utifrån vad personen har fått för grund i den primära socialisationsfasen. Därefter presenterar vi begreppet pastoralmakt som hjälper till att analysera makten i relationen mellan handläggaren och den arbetslösa.

4.1 Primär socialisation

Socialisation är ett begrepp som kan förklaras genom en process som formar jaget. Det kan vara olika tankar eller åsikter som vi måste föra fram för att tillhöra ett visst umgänge eller en viss grupp i samhället. I de olika grupperna finns det olika sätt att bete sig på beroende på vilken grupp det är. Vilket socialisationsmönster som krävs i grupperna varierar och är unikt för varje grupp (Angelöw & Jonsson 2000, 80).

Primär socialisation är grunden i socialisationsfaserna. Där lär vi oss vilka attityder och vilka handlingar som passar bäst inom vilken grupp. Den primära socialisationen pågår under de första levnadsåren och utgör en grund för hur människan kommer att påverkas och ha för värderingar genom livet. Den primära socialisationen grundar sig i den motoriska, känslomässiga, sociala och kognitiva utvecklingen. Familjen och främst föräldrarna är de som påverkar personen mest men kan även påverkas via förskolan eller liknande. I början av barndomen påverkar mest föräldrarna men ju äldre de blir desto mer lär de sig vilka normer som finns och kan själva skapa sina egna uppfattningar (Angelöw & Jonsson 2000, s. 82). Det är i den primära socialisationen som ”programmeringen” sker. Den primära socialisationsfasen behöver inte bara begränsas till de första levnadsåren utan kan fortsätta genom hela livet. Genom att befinna sig i olika primära sammanhang med nära kontakt med andra så kan våra liv

påverkas (Giddens, 2003). Den primära socialisationen är den viktigaste delen och utgör grunden för hela socialisationsprocessen (Berger & Luckmann 1979, s. 154).

4.2 Sekundär socialisation

Den sekundära socialisationen är en fortsättning på den primära socialisationen och börjar efter barndomen och fortsätter sedan hela livet. Det är andra socialisationsagenter utöver familjemedlemmarna som ansvarar för den sekundära socialisationen så som lärare, vänner och organisationer. Det är i den sekundära socialisationsfasen som människor lär sig hur de ska bete sig i en grupp i förhållandet till samhället (Giddens, 2003). Den sekundära socialisationen innebär att individen övar in specifika färdigheter som behövs för att den ska fungera i enlighet med samhällets normer och målsättningar. Den sekundära är också knuten till utbildningssystemet så som skolor och utbildning (Angelöw & Jonsson 2000, s. 82).

4.3 Medias makt

Den Franske tänkaren och filosofen Destutt de Tracy var skaparen av begreppet ideologi. Destutt de Tracy menade att ideologins roll i samhället är nära kopplat till massmedia, att det är den påverkan som idéer har på människors åsikter och handlingar.

En annan filosof vid namn Karl Marx var kritisk mot begreppet ideologi och ansåg att begreppet var detsamma som ”falskt medvetande”. Karl Marx menade att endast de mäktiga grupperna i samhället kunde kontrollera de dominerande idéer och uppfattningar som cirkulerar. De fattiga får lära sig att vara nöjda med sin egen lott menade Marx. Marx ville att de som analyserade samhället ska avslöja de förvrängda bilder som ideologin ger så att de maktlösa kan få ett riktigare perspektiv på sina liv och få en chans att förbättra sina livsvillkor. Giddens (2003) väljer att skriva om en teoretiker inom media som heter John Thompson. Thompson menar att Marxs kritiska syn på ideologi är att föredra eftersom makt då är starkt knutet till ideologi. Vid denna syn på ideologi handlar begreppet om maktutövning vilket innebär att idéer används för

att dölja, rättfärdiga eller legitimera den dominerade samhällsgruppens intressen. Nyhetsmorgon är enligt Thomson ett exempel där ideologi kan användas som makt eftersom vissa grupper i samhället kan gynnas på bekostnad av andra, beroende på vad TV-programmet nyhetsmorgon handlar om (Giddens 2003, 385-395).

Thompson har även analyserat relationen mellan media och samhällets utveckling. Han menar att media har spelat en viktig roll för utvecklingen av de moderna institutionerna. Thompson menade att bland annat Karl Marx ägnade för lite tid åt den roll som media haft och har när det gäller att forma samhället (Giddens 2003, 394).

Även Petersson och Carlsberg menar att media är starkt knutet till makt. Enligt Petersson och Carlberg (1990, 37) så har begreppet makt tre olika dimensioner. Den första dimensionen är att medierna har makt att påverka människors attityder, åsikter och uppfattningar eftersom mediers innehåll på ett eller annat sätt har effekter och påverkar samhället. Den andra dimensionen är att media har stora förutsättningar att påverka vilka som har tillgång till den massmediala arenan. Den sista och tredje dimensionen är att media har rättigheter att kommentera det som sägs på den egna arenan.

Vi befinner oss i ett samhälle där massmedia ständigt sänder ut ett nyhetsflöde, detta kan berika våra liv och förbättra kommunikationen - samtidigt som det kan skapa en stress. Vi lever i ett samhälle där vi är mycket mottagliga för olika typer av budskap. Medier är en mäktig makthavare (Dahlkwist 2012, 181-190). TV och tidningar påverkar människors tillvaro - de styr vår attityd och inställning till saker och ting. Dagstidningen var länge det huvudsakliga sättet att sprida information till en stor publik snabbt, men tidningens roll minskade i samma takt som TV och radio ökade (Giddens 2003, 386). Det gäller dock att vara informationskritisk eftersom att rykten och skvaller cirkulerar överallt, inte minst i medier. Rykten uppstår oftast genom ett muntligt budskap som misstolkas och förs vidare. Desto fler människor som för ryktet vidare, desto mer förändras det. Däremot är alla rykten naturligtvis inte falska (Dahlkwist 2012, 227).

4.4 Pastoralmakt

Makt skapas i varje ögonblick och i varje relation. (Nilsson, 2008, s.91)

Pastoralmaktens centrala utgångspunkt är relationen mellan ”hjälparen” och ”den som tar emot hjälpen” (Foucault 2007 s 165). Pastoralmakten härstammar från en tvåtusen år gammal religiös process om hjälppraktiken. Teorin utvecklades från den kristna tron då kyrkan hade makt över befolkningen vars mål var att säkra de rättroende till ett liv efter detta. Pastorerna kontrollerade och hjälpte befolkningen. Det har skett en utveckling i teorin, men grunden – att kontrollera och ge hjälp finns fortfarande kvar, dock så är det idag relationen mellan andra aktörer som teorin kan förklara. Till exempel läkare, socialarbetare, pedagoger och andra människobehandlande organisationer som har tagit över pastorns roll som kontrollerande och hjälpande. Pastoralmakten består av tre grunder:

1. Pastorn/experten ska frälsa/stödja enskilda individer och grupper.

2. Hjälpen är lagreglerad - den som tar emot stödet ska göra sig förtjänt av stödet.

3. Praktiken vilar på en särskild sanning - att vara en god medborgare innebär bland annat att inte vara en last för samhället (Foucault 2007 s 167).

Ett exempel på där pastoralmakt används är i mötet mellan handläggare och den arbetslöse. Handläggaren ska stödja den arbetslöse i processen till ett jobb, samtidigt som handläggarna ska kontrollera så att de arbetslösa utför förpliktelserna som krävs för att dem ska få ersättning. Stödet från Arbetsförmedlingen styrs av lagar och regler som beslutas av riksdag och regering.

4.5 Sammanfattning

Primär socialisation är ett begrepp som kan förklaras som en process som formar jaget. Det är en grund där individer lär sig attityder och vilka handlingar som man använder i olika grupper i samhället. Det är familjen som främst påverkar individerna och processen pågår under hela barndomen men fortsätter även under livets gång. Sekundär socialisation börjar i tidig ålder och det är genom den sekundära socialisationen som omvärlden påverkar individerna, det kan till exempel vara skolan eller arbetet. Det är i den sekundära socialisationen som människan för första gången kan skapa sig egna uppfattningar om till exempel värderingar utifrån vad den fått för grund i den primära

makt. Thompson menar att ideologins roll i samhället är starkt kopplat till massmedia. Vi presenterar även pastoralmakt, vilket är en teori som kan visa hur makt finns mellan handläggaren på Arbetsförmedlingen och den arbetslöse. De begrepp vi valt att ta med utgör en grund för att vi ska kunna få en förståelse hur till exempel långtidsarbetslösa påverkas av familj och vänner, även hur media påverkar långtidsarbetslösas uppfattningar.

5 Metod

5.1 Metodval

Vårt syfte med studien är att undersöka vad långtidsarbetslösa har för uppfattning av Arbetsförmedlingen. Vi valde att använda den kvalitativa metoden då en fördel med kvalitativa intervjuer är att det ger en bättre helhetsförståelse och att man kan ställa följdfrågor som uppkommer vid intervjun. Därmed kan vi bättre förklara resultatet vi kommit fram till (Larsen 2009, s. 27). Teorin skapade vi med hjälp av begrepp som sedan utgjorde vår teori, vi gjorde en så kallad eklektisk teoribildning. Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer som innebär att intervjun genomförs med ett strukturerat intervjumaterial (Dalén 2007, 30), vi använde oss av samma intervjuguide till alla informanter.

5.2 Urval av undersökningsenheter

Vi valde att intervju sex långtidsarbetslösa som varit i kontakt med Arbetsförmedlingen på grund av deras arbetslöshet och dessa sex långtidsarbetslösa blev våra informanter. Fyra av informanterna kom vi i kontakt med via en Facebookgrupp och resterande två fick vi kontakt med när vi sökte bland våra umgängeskretsar. Facebookgruppen hittade vi när vi sökte efter grupper för arbetslösa på Facebook och när vi hittade en sida gjorde vi ett inlägg på gruppens sida och fick ganska snabbt kontakt med fyra långtidsarbetslösa som skulle kunna tänka sig att ställa upp på en intervju. Av dessa genomfördes först en pilotintervju med två personer och efter pilotintervjuerna blev fortsättningen mer konkret. Vi fick en tydligare bild av vilka teorier som passade och därefter genomfördes ytterligare två intervjuer. Vi ansåg att pilotintervjuerna blev tillräckligt bra och därmed blev dem informanter. När vi var färdiga med intervjuerna togs inläggen i Facebookgruppen bort för att informanterna ska vara anonyma. Vi valde att söka efter fyra av våra informanter via Facebook eftersom vid tidigare kontakt med Arbetsförmedlingen var dem inte villiga att hjälpa oss med informanter eftersom handläggarna inte får lämna ut namn på arbetslösa. Eftersom att vi hittade fyra av våra

informanter via en Facebookgrupp så valde dem att ställa upp frivilligt och därmed hade dem mycket erfarenhet att dela med sig av. Genom att vi gjorde telefonintervjuer så kunde vi inte se intervjupersonerna och få med till exempel uttryck med mera som kan tillföra något till intervjun. Vi ansåg att våra intervjuer blev tillräckligt bra och vi fick mycket information ändå så att de skulle vara tillräckliga för att kunna genomföra vårt arbete. Eftersom vi först gjorde pilotintervjuer såg vi att det skulle fungera med telefonintervjuer. Att informanterna är i olika åldrar och hade skilda bakgrunder ansågs vara positivt för vårt arbete eftersom att vi då fick en bredare bild av hur uppfattningen är i olika städer, utspridda åldrar och båda könen. Vi tog alltså inte hänsyn till ålder, kön eller vart de bodde i Sverige, därmed blev det att informanterna var av olika ålder, kön och bostadsort.

5.2.1 Presentation av informanter

Sofie

Sofie är 23 år, har fullständig gymnasieutbildning från Vård- och omsorgsprogrammet. Hon har varit arbetslös till och från i perioder sedan studenten. Hon har arbetat som servitris, gått en detaljhandelsutbildning, praktiserat i en kosmetikabutik och arbetat inom hemtjänsten. Senast i våras 2013 hade hon ett vikariat inom hemtjänsten, men trivs inte att arbeta med det så sedan vikariatet har hon varit arbetslös i sex månader och därmed långtidsarbetslös.

Göran

Göran är 57 år. Han har den större delen av livet arbetat som redovisningsekonom och även administrativ chef. Han har 25 års erfarenhet av arbete med ekonomi. Göran blev uppsagd och har sedan 5 år tillbaka varit långtidsarbetslös.

Britt

Britt är 54 år. Hon har arbetat inom vården den större delen av hennes liv, tillslut vantrivdes hon med vårdjobbet och ville därmed bli omplacerad. Hon blev omplacerad och fick ett städjobb, där ansåg hon sig bli mobbad av chefen och kollegorna. Företaget köpte ut henne i våren 2013 och hon är nu långtidsarbetslös.

Anna

Anna är 25 år. Hon har fullständig gymnasieutbildning och fullständig högskoleutbildning från Hälsovetarutbildningen. Hon tog examen för ett och ett halvt år sedan dess och har varit långtidsarbetslös, bortsett från ett kort vikariat inom äldreomsorgen.

Sandra

Sandra är 24 år och gick Vård- oh omsorgsprogrammet under sin gymnasietid. Efter gymnasiet fick hon jobb på hemtjänsten och har sedan dess fått olika vikariat inom hemtjänsten tills en dag då vikariaten tog slut. Hon gick en månad utan arbete innan hon skrev in sig på arbetsförmedlingen och har nu varit utan jobb i ett år och nu är hon långtidsarbetslös.

Johan

Johan är 32 år och jobbat inom en industri hela sitt yrkesverksamma liv fram till två år sedan då han blev arbetslös och är nu långtidsarbetslös. På gymnasiet gick han en tvåårig utbildning till plåtslagare och fick sedan jobb direkt inom industrin.

5.3 Datainsamling

Vi valde att dela upp intervjuerna då vi inte bor nära varandra. De fyra informanterna som vi kom i kontakt med via Facebookgruppen valde vi att göra telefonintervjuer med. Då de fyra informanterna bodde i olika delar av Sverige ansåg vi det svårt att göra personliga intervjuer, så där av telefonintervjuer. Vi spelade in intervjun via telefonen samt hade på högtalaren och spelade även in intervjun via datorn för att vara på den säkra sidan. Vi förde även anteckningar under telefonintervjuerna för att lättare komma ihåg vad de svarat på de olika frågorna. De två andra intervjuerna valde vi att göra personliga intervjuer med, vi träffades på ett café. Inne i caféet fick vi låna ett avskilt rum för att inte störas av andra gäster. Där spelade vi in intervjun via mobilen samt

förde anteckningar under hela intervjun. Samtliga intervjuer genomfördes med hjälp av en förskapad intervjuguide (se intervjuguide).

Intervjumaterialet hade tre centrala frågor där vi inspirerats av våra teoretiska utgångspunkter: Påverkan av familj och nära vänner, påverkan av omvärlden och medias makt. Vi valde att genomföra semistrukturerade intervjuer för att informanterna skulle kunna dela med sig så mycket som möjligt av deras erfarenheter och upplevelser av Arbetsförmedlingen. Intervjumaterialet var också upplagt så att andra relevanta frågor skulle kunna ställas under själva intervjun. När vi hade genomfört de sex intervjuerna upptäckte vi att vi saknade material om hur informanterna upplevde det professionella mötet med Arbetsförmedlingen. Vi fick därför komplettera vårt intervjumaterial med några frågor gällande hur de upplevde syftet med mötet, hur miljön i samtalsrummet var, hur handläggarna på Arbetsförmedlingen var klädda och om de upplevde någon maktrelation. Vi kontaktade informanterna igen via telefon och genomförde de kompletterande intervjuerna via telefon och personliga möten. Samtliga intervjuer transkriberades på dator och skickades till varandra för att vi skulle kunna ta del av alla gjorda intervjuer.

5.4 Analysmetod

Vi valde att göra en innehållsanalys för att kunna strukturera upp det empiriska materialet på ett bra sätt. Syftet med innehållsanalys är att identifiera mönster, samband och gemensamma drag eller skillnader (Larsen 2009, 101). Vi sorterade empirin och analyserade den mot primär socialisation, sekundär socialisation, medias makt och pastoralmakt. När vi hade samlat allt vårt empiriska material började vi sortera bland svaren och gjorde olika teman av frågorna för att lättare kunna reda ut likheter och skillnader. När vi gjort det hade vi vårt resultat och kunde dela upp det till de fyra teorierna vi valt att använda till att analysera det empiriska materialet. Vi gjorde alltså fyra teman av svaren för att kunna göra en analys till varje teori. Alla andra svar som inte var av relevans sorterade vi bort för att kunna koncentrera oss på det som var av relevans för studien.

5.5 Etiska ställningstaganden

Vi har tagit del av och uppfyllt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002). Informationskravet uppfyllde vi genom att samtliga informanter informerades innan vi bestämt när intervjun skulle ske och vad syftet med vår undersökning var. När de godkänt det informerade vi informanterna om att deltagandet var frivilligt och att de själva bestämmer över deras medverkan i intervjun samt att de kan avbryta intervju när de vill under samtalet. Genom att informera om det uppfyllde vi samtyckeskravet. Vi informerade också informanterna om konfidentialitetskravet, att de är anonyma med namn och var de bor men kommer att få fiktiva namn i arbetet. De informerades också om att transkriberingen kommer att hanteras på ett varsamt sätt där endast vi och kanske en examinator kommer att lyssna på de inspelade intervjuerna. Informanterna fick även veta att vi endast kommer att använda intervjumaterialet i forskningssyfte och att allt intervjumaterial samt transkribering kommer att förstöras efter att arbetet blivit godkänt. Därmed uppfyllde vi nyttjandekravet och anser att vi har uppfyllt alla krav enligt Vetenskapsrådet (2002).

6 Resultat

I resultatet kommer vi att presentera vårt resultat av de intervjuer vi gjort med sex stycken långtidsarbetslösa. De sex långtidsarbetslösa vi intervjuade var: Sofie 23 år som varit långtidsarbetslös i sex månader, Göran 57 år som varit långtidsarbetslös i fem år, Britt 54 år som varit långtidsarbetslös sex månader, Anna 35 år som varit långtidsarbetslös i ett år och sex månader, Sandra 24 år som varit långtidsarbetslös i ett år och Johan 32 år som varit långtidsarbetslös i två år (se 6.2 urval av undersökningsenheter i metodkapitlet).

6.2 Uppfattningar om Arbetsförmedlingen

Sofie, Britt, Göran, Anna, Sandra och Johan är överens om att träffarna med deras handläggare är alldeles för få. De berättade i intervjuerna att byten av handläggare sker ofta. Sandra har träffat sina handläggare tre gånger och det har varit olika personer vid varje möte. Anna vet inte vem hennes handläggare är just nu, hon förklarar att hon känner sig utelämnad. Göran beskriver hans kontakt med Arbetsförmedlingen såhär:

Den enda kontakten med Arbetsförmedlingen jag har nuförtiden är när jag besöker receptionen, och då har jag varit arbetslös i 5 år!

Sofie, Britt och Johan har däremot bättre kontakt med sina handläggare, främst via mail. De förklarar att det är svårt att få till ett personligt möte, och när de väl får ett möte med deras handläggare så är det inte alltid bra möten. Sofie förklarar mötet med hennes olika handläggare såhär:

Det är möjligt att jag har haft otur med mina handläggare, men de jag har träffat har varit kalla, sura och entoniga. Deras kroppsspråk är inte inbjudande och ansiktsuttrycket utstrålar inte så mycket.

Senaste gången Göran hade ett möte med en handläggare på Arbetsförmedlingen var för ett år sedan, då var hans upplevelse att han kom och besvärade deras dyrbara tid. Han förklarar att det är sådant som gör att hans syn på Arbetsförmedlingen försämras - handläggarnas ovilja att sätta sig in i den enskilde individens situation. Sofie, Britt, Anna, Sandra och Johan nämner också flertalet gånger att handläggarnas intresse i att vilja sätta sig in i deras situation inte är stor. Johan berättar att de möten han haft med sin handläggare endast har varit till för att se om han gör det han ska och vad han bör göra tills nästa gång de har möte igen. Sofie hade hoppet uppe en kort period precis efter att hon hade skrivit in sig: En vecka efter att Sofie hade skrivit in sig på Arbetsförmedlingen och blivit tilldelad en handläggare så fick hon ett jättetrevligt mail där hennes handläggare skrev att hon ville lära känna just henne och att hon ville granska hennes CV och personliga brev. Sofie tackade för engagemanget och mailade tillbaka hennes CV och personliga brev. Det enda hon fick till svar var att hon skulle ändra i princip all text. Sofie kände sig förnedrad och maktlös. Anna är inne på samma spår, hon uttrycker att mötena med handläggarna känns opersonliga och likaså handlingsplanen eftersom det står liknande i allas handlingsplaner:

Det som står i min och i alla andras handlingsplan är att man ska söka jobb och det är ju de alla ska göra. Väldigt opersonligt med andra ord.

Något som alla informanterna har gemensamt och förtydligar flertalet gånger är att de önskar fler personliga möten med handläggarna, däribland Britt:

Jag tycker att man ska gå igenom handlingsplanen tillsammans, och sedan måste man ha en regelbunden kontakt då man träffas och går igenom vad som händer kring jobbsökandet.

Sofie uttrycker sig liknande, hon vill att handläggaren ska vara som ett bollplank så att hon får nya perspektiv på vad hon kan arbeta med. Enligt Sofie sa en gång hennes handläggare att hon skulle gå hem och ”googla” när hon ville vidga sina perspektiv, det var ingen positiv upplevelse framhöll hon. Däremot säger hon sig ha en positiv upplevelse av en annan handläggare på Arbetsförmedlingen. Sofie beskriver att just den handläggaren gav henne konkreta tips och idéer så som till exempel namn på bemanningsföretag.

De få gånger Britt har träffat sina handläggare på Arbetsförmedlingen tycker hon att syfte och mål med samtalet har framgått, däremot tycker hon att målet utifrån Arbetsförmedlingens sida är kortsiktigt. Hon har upplevelsen av att handläggarna vill att de arbetslösa ska bort från Arbetsförmedlingen och därmed skickas de arbetslösa hellre ut på praktik än att hjälpas till en riktig och långsiktig anställning menar Britt. Även Göran är inne på samma spår. Han betonar flera gånger att det känns som att han stör handläggarna när han är där på möte, en gång om året. Sist tog hans möte med handläggaren 10 minuter, då gick de igenom hans handlingsplan som bara innebär att han ska söka jobb. Sandra upplever att syftet med handläggarmötena inte framgår tydligt, hon förstår inte hur mötet ska hjälpa henne till framgång i jobbsökandet. Hon gick till Arbetsförmedlingen för att hon var kallad dit.

Andra faktorer som påverkar informanternas uppfattning av Arbetsförmedlingen är handläggarnas klädsel som i vissa fall utstrålar makt. Anna berättar att hon känner sig underlägsen när hennes handläggare är uppklädd:

Jag känner mig underlägsen bara jag går bredvid min handläggare när hon går i kavaj och klackskor.

Även Sofie säger att handläggarna överlag är stiligt klädda, hennes önskan är att handläggarna skulle lägga lika mycket energi på att ge service som att klä sig:

Jag tycker nog att dom är ganska stiligt klädda allihop. Hade de gett lika bra service som de lagt ner energi på att klä sig på morgonen hade de nog vart bättre.

Handläggarnas makt visar sig inte bara genom kläderna utan även i all kontakt mellan handläggare och arbetslös, enligt informanterna. Britt låter uppgiven när hon får frågan om hon känner sig underlägsen i samtalen med handläggaren, hon berättar att hon har varit ledsen på flera möten med handläggaren. Britt har mått psykiskt dåligt både innan och efter mötena på grund av kraven de ställer på henne som hon inte alltid uppskattar:

Gillar du det inte, eller inte har möjlighet till att genomföra det, ja då står du med byxorna nere helt utelämnad.

När makt tas upp i en intervjufråga börjar Sofie att skratta, sedan säger hon att handläggarna sitter i en sådan maktposition så att det är löjligt:

Tillslut har man inget att säga till om mer än att jaja jag går väl hem och söker vårdjobb då, fast att jag mår väldigt dåligt av att jobba inom vården.

Sofie tillägger att hon har blivit dumförklarad ett antal gånger. Senast var när hon berättade om hennes drömmar och vad hon verkligen vill jobba med har hon fått till svar att:

Och jag är ju som sagt väldigt estetisk, jag älskar ju allt som innebär att skapa och när jag säger att det är min dröm så får jag som svar att ”snälla lilla du, du får ju vara lite realistisk också”, så dem är väldigt bra på att få en att känna sig väldigt liten och dum.

Johan berättar att han känner sig underlägsen gentemot Arbetsförmedlingen då han upplever att de har ett nonchalant tonfall mot honom samt att Arbetsförmedlingen bestämmer över de arbetslösa. Han uttrycker det genom att säga att han straffas om han inte har gjort sin läxa. Med det menar han att inte får någon arbetslöshetsersättning om han inte följer de anvisningar han får av handläggarna.

Britt anser att handläggarna talar till henne som om hon vore en riktig idiot, sedan tillägger hon: Dom verkar inte förstå att man är där för att få hjälp. Även Göran anser att handläggarna sitter i en maktposition. Han förklarar skillnaden på handläggarens och de arbetslösas stolar i samtalsrummet:

Handläggaren har riktiga kontorsstolar men en tjock vadderad sittdyna samtidigt som besökarens stol är en trästol med en vaddering på cirka 3 millimeter.

Informanterna tycker att handläggarnas makt även syns utifrån hur de kontrollerar de arbetslösas jobbsökande. Sofie tycker att handläggarna tar för givet att hon är lat, handläggarna har ifrågasatt hennes engagemang. Hon tog det väldigt hårt eftersom hon inte vill något hellre än att ha ett jobb. Sandra berättar att Arbetsförmedlingen kontrollerar henne genom att de tittar på vad hon gjort tidigare och ber henne att söka vissa jobb eftersom Arbetsförmedlingen anser att hon är lämpad till de jobben, oavsett vad Sandra själv tycker.

6.2 Grunder som kan påverka uppfattningar

6.2.1 Miljön påverkar

Enligt informanterna är det inte bara de långtidsarbetslösas upplevelse av handläggarna, samtalet och kontakten som påverkar deras uppfattning om Arbetsförmedlingen. Även upplevelsen av miljön påverkar vad de långtidsarbetslösa har för uppfattning om Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingarnas arkitektur och fräschhet varierar kraftigt utifrån informanternas svar. Britt påpekar att Arbetsförmedlingen i hennes stad är lite ”gråtrist” och liknar en institution, men poängterar även att det är Arbetsförmedlarnas arbetsmiljö så det är dom som borde bry sig mer om det i så fall. Något Anna och Sandra tänkte på är att det är frostat glas i samtalsrummet, det tyckte Anna var bra för då kommer det in ljus samtidigt som ingen ser in: man kanske inte vill skylta för hela världen att man är där liksom. Johan tycker att det är roligare att sitta i väntrummet hos läkaren än att vara på Arbetsförmedlingen, han påpekar att dem borde göra det hemtrevligare på Arbetsförmedlingen:

De borde piffa till det lite för att få det lite mer hemtrevligt, då får man ju en annan energi innan man träffar någon på Arbetsförmedlingen.

Sofies Arbetsförmedling är just nu en byggarbetsplats eftersom att dom håller på att renovera lokalerna. Göran upplever Arbetsförmedlingens lokaler som bra, han säger att: Det är väl det enda positiva med Arbetsförmedlingen, att dom har bra lokaler.

Anna upplever att miljön i väntrummet är fin och fräsch, men hon förklarar att det ibland uppstår tumult bland de Arbetslösa i väntrummet. Anna tror att det dels beror på ett dåligt kösystem – därmed folk som går före i kön, och dels att det beror på att det är dåligt skyltat – vilket leder till att det blir missförstånd med köer, möten, salar, blanketter, osv.

Ytterligare en faktor som kan påverka uppfattningen om Arbetsförmedlingen är enligt informanterna väntetiden när de ska träffa sin handläggare. Flera av

informanterna har dålig erfarenhet av att vänta på handläggarna i väntrummet. Sofie förklarar att de två senaste gångerna som hon har blivit kallad till Arbetsförmedlingen för ett möte så har inte handläggaren dykt upp överhuvudtaget. Gången innan dess väntade hon 45 minuter, gången innan dess väntade hon 60 minuter innan handläggaren kom.

6.2.2 Media påverkar

Sofie, Göran, Britt och Anna är med i en grupp för arbetslösa på Facebook. Britt förklarar att många delar med sig av sina upplevelser av Arbetsförmedlingen där, hon tror att gruppmedlemmarnas irritation skruvas upp en nivå när de läser att alla blir behandlade med samma respektlöshet. Britt förklarar även många fördelar med gruppen. Hon tycker att det är skönt att skriva av sig till de som är i samma situation. Hon känner en gemenskap i gruppen, trots att den har över 3000 medlemmar. När Göran hör, ser eller läser något om Arbetsförmedlingen så tycker han absolut att det påverkar honom:

När man hör på TV hur chefen för hela Arbetsförmedlingen har skött sig så börjar man ju undra om det är samma sak för alla som jobbar där.

Anna tror att media många gånger lägger grunden till den första upplevelsen av Arbetsförmedlingen. Hon säger att allt medierna skriver och sänder inte är direkt positivt, ibland tycker hon att Arbetsförmedlingen får lite väl mycket dålig publicitet men sen tillägger hon att det förmodligen oftast är befogat. Både Johan och Sandra säger att de inte reagerar när de läser eller ser något kritiskt om Arbetsförmedlingen. Sandra tror att det beror på att hon är så van så hon reagerar inte ens.

Johan har ännu inte mött någon som har en positiv upplevelse av Arbetsförmedlingen och när det kommer till vad det dåliga ryktet beror på säger han att:

Så fort någon gnäller på något och någon annan känner igen sig så spyr man galla över det och analyserar det i minsta detalj om vad som är dåligt och så. Utan känner man igen sig så fortsätter man.

6.2.3 Familj och vänner påverkar

Alla informanter säger att familj och/eller vänner kan ha påverkat deras uppfattning om Arbetsförmedlingen. Alla känner någon som är eller har varit arbetslös. Arbetslösheten är ett återkommande samtalsämne med familj och vänner hos flertalet av informanterna. Britt hade vänner som var inskrivna på Arbetsförmedlingen redan innan hon blev arbetslös. De sa till henne att hon inte skulle ha stora förhoppningar på att de skulle hjälpa henne. Nu i efterhand bekräftar hon att dem hade rätt. Hennes vänner gjorde att hon fick en uppfattning om Arbetsförmedlingen.

Anna säger att hon har vänner som är arbetslösa i dagsläget, hon säger att dem brukar prata om deras arbetslöshet, om handläggarna på Arbetsförmedlingen, vad dem får för hjälp och vad dem inte får för hjälp. Hon brukar även prata om Arbetsförmedlingen med dem som inte är arbetslösa och hon är medveten om att det kan påverka hennes vänners uppfattning om Arbetsförmedlingen.

Görans fru var arbetslös en period, han förklarar att han redan då genom henne fick inblick i Arbetsförmedlingens verksamhet genom att det var ett dagligt samtalsämne för dem:

Hennes arbetslöshet blev ett dagligt samtalsämne vid köksbordet, hon berättade ju om hur Arbetsförmedlingen behandlade henne så redan då skapades på sätt och vis min syn på Arbetsförmedlingen. Och den synen är ju inte så positiv.

Göran förklarar att sedan han blev långtidsarbetslös så förstår han hur hans fru kände sig. Han säger att hans förståelse av Arbetsförmedlingen har bekräftats.

6.3 Sammanfattning

Anledningen till informanternas uppfattning om Arbetsförmedlingen beror på olika faktorer. Den största bidragande faktorn till uppfattningen om Arbetsförmedlingen är sådant som informanterna själva har upplevt i deras egen kontakt med Arbetsförmedlingen. Andra faktorer som påverkar uppfattningen om Arbetsförmedlingen är massmedia, tillexempel om TV sänder ett reportage om

Arbetsförmedlingen. Familj och vänners värderingar kan också påverka de arbetslösas uppfattning om Arbetsförmedlingen.

Informanterna hade en dålig uppfattning av Arbetsförmedlingen redan innan de blev arbetslösa. Enligt informanterna beror detta på hur Arbetsförmedlingen ofta framställs i media. Och dels beror det på att informanterna har familj och/eller vänner som har varit arbetslösa och att dem ofta pratar om arbetslösheten med varandra, både när deras familj och vänner var arbetslösa och även nu när de själva är utan arbete.

Några av informanterna har blivit kränkta och dåligt behandlade, andra har en handläggare som inte bryr sig om deras situation. Gemensamt för alla informanter är att de vill ha är en handläggare som anstränger sig för att sätta sig in i varje enskild situation, så att dem kan bolla idéer och ge konkreta tips på hur dem kan finna ett arbete. Verkligheten är långt ifrån sådan för alla informanter.

7 Analys

7.1 Hur påverkar familjen?

Den primära socialisationen utgör en grund för hur människan kommer att påverkas och ha för värderingar hela livet (Angelöw & Jonsson 2000, 80). Den primära socialisationsfasen förklarar hur människan i ung ålder påverkas av familjen eftersom att familjen oftast påverkar grunden för kommande värderingar, så som inställningen till arbete till exempel. Vid umgänge med familjen och nära vänner så påverkas ens värderingar, därför fortsätter den primära socialisationsfasen hela livet. Ett exempel är att en informants närstående var arbetslös en period, han berättar att arbetslösheten blev ett dagligt samtalsämne vid middagsbordet, han sa att hennes värderingar hade påverkat hans uppfattning om Arbetsförmedlingen. Nu när han själv är långtidsarbetslös så är det fortfarande ett samtalsämne som återkommer när han upplevt något gällande Arbetsförmedlingen. De andra informanterna delar också med sig av sina upplevelser som arbetslös till sina närstående, de är medvetna om att deras åsikter kan påverka vad familj och vänner får för syn på Arbetsförmedlingen.

En informant säger att han endast brukar prata utifrån sina egna erfarenheter men att de brukar stämma överens med andras upplevelser av Arbetsförmedlingen. Han säger också att han inte brukar prata dåligt om Arbetsförmedlingen medvetet men han erkänner samtidigt att det blir, enligt honom själv, mycket skitsnack.

7.2 Omvärldens påverkan

Den sekundära socialisationen börjar efter barndomen och fortsätter sedan hela livet. Det är andra än den egna familjen som påverkar informanterna som till exempel personer från skola, utbildning eller arbete (Angelöw & Jonsson 2000, 82). Informanter sa att de påverkats av omvärlden genom hur andra har uttryckt sina upplevelser om

Arbetsförmedlingen. En informant upplevde att andras dåliga upplevelse av Arbetsförmedlingen smittade av sig. En annan informant sa att när hon berättade för folk att hon var inskriven på Arbetsförmedlingen så fick hon en känsla av att de tyckte synd om henne för att hon hade med Arbetsförmedlingen att göra. De flesta hon pratade med ville helst inte ha med Arbetsförmedlingen att göra. En annan informant säger att hennes kompisar hade sagt till henne redan innan hon blev arbetslös att hon inte skulle förvänta sig för mycket av Arbetsförmedlingen.

Den sekundär socialisationsfasen pågår hela livet och där människor påverkas utav andra vilket informanterna gjort. Informanterna kände någon i deras närhet som var arbetslös eller hade varit i kontakt med Arbetsförmedlingen och informanterna är eniga att det blir negativa samtal när de pratar om Arbetsförmedlingen med andra. En informant berättar om gruppen för arbetslösa som hon är medlem i på Facebook. Där brukar de arbetslösa dela med sig av sina tankar, funderingar och synpunkter. Hon berättar att hon känner en gemenskap till medlemmarna där eftersom dom är i samma situation. Hon är aktiv i gruppen, går ofta in och kollar, gör inlägg och kommenterar. Hon är medveten att den anda som cirkulerar i gruppen kan påverka medlemmarnas syn på Arbetsförmedlingen, men samtidigt säger hon att det är väldigt skönt att ha kontakt, skriva av sig och dela erfarenheterna med dem som är i samma situation. Sedan fortsätter hon genom att säga att hon brukar hålla med sina vänner med deras värderingar om Arbetsförmedlingen, och hon tycker att det är tråkigt att hon och hennes vänner inte får något gensvar från Arbetsförmedlingen. En annan informant säger att han brukar uttrycka sig utifrån sina egna erfarenheter utan att tänka på att han ska pratat dåligt om Arbetsförmedlingen. Det brukar stämma bra med vad han hört från andras upplevelser av Arbetsförmedlingen.

7.3 Medias betydelse

Ideologins roll i samhället är nära kopplat till massmedia enligt filosofen Destutt de Tracy. Allt som sänds ut i media behöver inte vara sant för att människor ska tro på det och en annan filosof Karl Marx kallar det för ”falskt medvetande” (Giddens 2003, 384). Media kan vara makt, trots det så påstår några av informanterna att media inte alls påverkar deras syn på Arbetsförmedlingen. Kanske är de inte medvetna om att media

påverkar deras syn på omvärlden. Däremot uttrycker en informant att människor inte hinner skapa sig en egen uppfattning av Arbetsförmedlingen om de inte har varit där själva eftersom media sänder ut publicitet om Arbetsförmedlingen som inte alltid är bra publicitet. En annan informant uttrycker också att det påverkar honom när han hör något om Arbetsförmedlingen. Han har en fundering om alla på Arbetsförmedlingen beter sig likadant som den före detta generaldirektören gjorde. Media skapar alltså funderingar och uppfattningar som inte alltid är sanning. En annan informant uttrycker att ”man vill ju gärna tänka att det bara är min Arbetsförmedling som behandlar människor respektlöst. Men det är ju uppenbarligen så lite överallt”. Utan att hon har upplevt att andra Arbetsförmedlingar behandlar människor respektlöst så påstår hon att dom gör det, för att hon har fått den uppfattningen genom media. En informant säger att hon är så pass van vid att media skapar dålig publicitet för Arbetsförmedlingen så att hon inte reagerar, hon tror också att alla som besöker Arbetsförmedlingen har en dålig bild av Arbetsförmedlingen redan innan de kommer dit. Om en människa har en dålig syn på Arbetsförmedlingen innan han/hon ens har upplevt det själv så beror det bland annat på att ideologin genom massmedia påverkar människors åsikter.

7.4 Handläggarens makt

En av anledningarna till uppfattningen om Arbetsförmedlingen kan förklaras med hjälp av pastoralmaktsteorin. Pastoralmakt består utav tre grunder, den första är att pastorn/handläggaren ska frälsa/hjälpa den som är i behov av hjälp/den arbetslösa. Den andra grunden är att hjälpen ska vara lagreglerad och den tredje grunden inom pastoralmakt är att människan ska vara en god medborgare. Enligt Foucault är den goda medborgaren självförsörjande, det vill säga att människan har ett avlönat arbete. (Foucault 2007, 165).

Handläggarnas uppgifter är att ge hjälp till de arbetslösa så att de så fort som möjligt kommer ut på arbetsmarknaden, samtidigt ska handläggarna kontrollera så att de arbetslösa tar sig an den skyldighet de har för att få ersättning. Handläggarna är experter på det som ska göras och de avlönas för sitt uppdrag. Handläggarna på Arbetsförmedlingen är moderna pastorer, skulle Foucault sagt.

Stödet som Arbetsförmedlingen ska erbjuda de arbetslösa framgår i Arbetsförmedlingens regleringsbrev av regeringen 2013:

Arbetsförmedlingens verksamhet ska präglas av en god service och en hög kvalitet.

Det framgår tydligt att Arbetsförmedlingen ska ge de arbetslösa god service men ingen av informanterna delar uppfattningen att de fått god service, utan tvärtom. Under intervjuerna gav de många exempel på tillfällen de velat ha hjälp men inte fått någon och Arbetsförmedlingens tänkta hjälp är inte så pass stor som de arbetslösa önskar.

På Arbetsförmedlingens hemsida framgår det att de arbetslösa har krav på sig för att få arbetslöshetsersättning. Kraven är bland annat att de aktivt ska söka arbeten och besöka Arbetsförmedlingen vid överenskomna tider – om den arbetslöse bryter mot detta kontaktas a-kassan och därmed riskerar den arbetslöse att ersättning uteblir. Några informanter märker att de är kontrollerade av Arbetsförmedlingen och någon uttrycker att kontrollen är för stor. Andra märker inte att de blir kontrollerade.

Ett av Arbetsförmedlingens uppdrag är att få ut arbetslösa på arbetsmarknaden vilket innebär att ett av uppdragsmålen är att hjälpa arbetslösa till självförsörjning. Alla informanter är överens om att hjälpen är liten, de säger att kontakten med handläggare på Arbetsförmedlingen är mindre än vad de önskat. Informanternas strävan är, liksom Arbetsförmedlingens att bli självförsörjande.

Informanternas uppfattning om vad Arbetsförmedlingen ska hjälpa dem med krockar med vad Arbetsförmedlingen gör för att hjälpa informanterna.

7.5 Sammanfattning

Vi kom fram till att informanterna påverkas av familjens och nära vänners värderingar. En informants fru var arbetslös innan han blev arbetslös och då var det ett återkommande samtalsämne som de pratade om. När han sedan blev arbetslös hade han många fördomar mot Arbetsförmedlingen och han uttryckte själv att han hade dåliga förväntningar med sig till Arbetsförmedlingen. Vi också fram till att informanterna jämför deras egna upplevelser av Arbetsförmedlingen med familj och nära vänners

analysen kom vi även fram till att alla informanter påverkas utav omvärlden genom att de får höra mycket om Arbetsförmedlingen. Enligt en informant cirkulerar mycket ”skitsnack” om Arbetsförmedlingen. Några informanter menar att media inte har påverkat deras syn på Arbetsförmedlingen utan att det de läser i tidningen om Arbetsförmedlingen ofta stämmer med vad informanterna tycker. En annan informant upplever att media påverkar hans uppfattning om Arbetsförmedlingen. Några informanter upplever att de är kontrollerade av Arbetsförmedlingen genom att de har krav på sig att göra vissa saker. Andra informanter anser att Arbetsförmedlingen sätter sig själva i maktpositioner genom att de har den makten de har. Informanternas uppfattning om vad Arbetsförmedlingen ska hjälpa dem med krockar med vad Arbetsförmedlingen gör för att hjälpa informanterna.