• No results found

ISO 9000 och dess funktion i byggbranschen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "ISO 9000 och dess funktion i byggbranschen"

Copied!
58
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö Högskola Examensarbete 10 poäng

Teknik och Samhälle Hösten 2003

Bebyggelseutveckling Byggdesign

2000

ISO 9000 och dess funktion i byggbranschen

ISO 9000 within the building trade

Rapporten skriven av Anna Arvidsson Christel Bennwid Handledare Anne Landin Universitetslektor, LTH

(2)

Sammanfattning

Kvaliteten har under en längre tid varit ett problem inom byggbranschen. Ett sätt att avhjälpa detta är att använda sig av kvalitetssystem. Ett ledande nationellt system är ISO 9000. Ett system som används flitigt inom olika branscher med ett positivt resultat. Inom byggbranschen har systemet dock inte haft så stor genomslagskraft ännu.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur beställare och byggföretag ser på ISO 9000 och hur det fungerar inom byggbranschen.

I arbetet är både beställares och entreprenörers synpunkter och inställningar till ISO 9000 behandlade för att få en rättvis bild av hur kvalitetsarbetet fungerar inom byggbranschen. Detta har uppnåtts genom ett enkätutskick till en stor del av Sveriges kommuner. Varefter intervjuer har gjorts med ett mindre antal av dessa. Det har även genomförts intervjuer med byggföretag för att få deras synpunkter på ISO 9000-standarden och dess tillämpning inom byggbranschen.

Den allmänna uppfattningen om ISO 9000 har visat sig vara positiv. Det har under arbetets gång dock visat sig att inget system är så bra att det inte kan förbättras. En utbredd uppfattning är även att ISO 9000 innebär för mycket pappersarbete men även att de företag som är certifierade är välorganiserade. Framförallt så efterfrågas det av majoriteten en standard som är mer anpassad till byggbranschen.

(3)

Abstract

Quality has been a problem within the building trade for a long time. One way of putting this right is by using a quality system. A leading national system is ISO 9000, a system that is frequently used within various lines of business, with a positive result. However, within the building trade this system has not had that much impact yet.

The purpose with this examination task is to investigate what purchasers and building contractors thinks of ISO 9000 and the function of it within the building trade.

In this material both the purchaser’s and the building contractor’s viewpoints and attitude towards ISO 9000 is being object to an investigation, in order to get a just picture of the function of the quality work within the building trade. This has been achieved by questionnaires, sent to a large part of the municipalities of Sweden, after which interviews have been undertaken with a fewer number of them. We have also had interviews with building contractors in order to get their opinion on the ISO 9000 standard and its application to the building trade.

The general opinion of ISO 9000 has proven to be positive. During the work with this investigation it appeared that no system is that good that it can’t be improved. A widely spread opinion is also that ISO 9000 means a lot of paperwork but also that the certified companies are well organized. Above all the majority demands a standard that is more adjusted to the building trade.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD... 5

INLEDNING ... 6

BAKGRUND... 6

RAPPORTENS SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR... 6

METODIK ... 7

LITTERATURSÖKNING... 7

ENKÄTUNDERSÖKNING... 7

INTERVJUER... 8

RAPPORTENS DISPOSITION... 8

KVALITETENS HISTORISKA UTVECKLING... 10

FAKTA OM ISO 9000-STANDARDERNA... 13

ISO 9000... 13

ISO 9000-SERIENS UPPBYGGNAD... 14

UPPBYGGNAD ISO 9000:1994... 14

UPPBYGGNAD ISO 9000:2000... 15

FRAMTIDA UTVECKLING AV ISO 9000-FAMILJEN... 16

FAKTA OM BYGGPROCESSEN... 17

KVALITET ENLIGT ISO 9000... 19

KVALITETSARBETET... 19 KVALITETSPLAN... 19 KVALITETSPOLICY... 20 DE ÅTTA KVALITETSPRINCIPERNA... 21 CERTIFIERING I ISO 9000 ... 22 KVALITETSREVISION... 23 CERTIFIERINGSFÖRLOPPET... 24 RESULTAT ... 25 RESULTAT ENKÄTUTSKICK... 25 RESULTATSAMMANSTÄLLNING ENKÄTER... 25

RESULTATSAMMANSTÄLLNING INTERVJUER MED KOMMUNER... 27

RESULTATSAMMANSTÄLLNING INTERVJUER MED BYGGFÖRETAG... 28

SLUTSATS ... 29

SLUTSATS PÅ ENKÄTSAMMANSTÄLLNINGEN... 29

SLUTSATS PÅ INTERVJUSAMMANSTÄLLNINGEN MED KOMMUNER... 29

SLUTSATS PÅ INTERVJUSAMMANSTÄLLNINGEN MED BYGGFÖRETAG... 30

DISKUSSION ... 31

DISKUSSION OM METODEN... 31

DISKUSSION OM UNDERSÖKNINGENS RESULTAT... 32

FORTSATT FORSKNING... 32

KÄLLFÖRTECKNING... 33

(5)

Förord

Detta examensarbete har genomförts för att undersöka huruvida certifiering av ISO 9000 inom byggnadsbranschen är nödvändig. Undersökningen baseras på enkäter och intervjuer som genomförts med beställare och byggföretag.

Ett tack riktas till de kommuner som svarat på vår enkät, och speciellt till de personer vi gjort intervjuer med på Kristianstad, Staffanstorp och Ystad kommun.

Ett tack riktas också till kvalitetsansvariga på Interoc, JM, NCC, Peab, Skanska och Thage Anderssons Byggnads AB som svarat på våra intervjufrågor och haft synpunkter på vårt arbete.

Ett särskilt tack riktas till Bo Rydnert, Senior Partner, Rådgivare på SIS Forum AB, som under arbetets gång hjälpt oss med material och branschinformation och även bjudit in oss på ett seminarium som behandlade nyheterna i ISO 9000:2000.

Vi vill även rikta ett tack till Anne Landin, universitetslektor på Institutionen för Byggnadsekonomi på Lunds Tekniska Högskola, som varit vår handledare i detta projekt och som under arbetets gång gett oss vägledning och konstruktiva idéer.

Anna Arvidsson och Christel Bennwid Malmö Högskola

Teknik och Samhälle Bebyggelseutveckling Byggdesign

(6)

Inledning

Bakgrund

Kvaliteten inom byggbranschen har länge varit en omtvistad fråga där rapporter om fuskbyggen duggar tätt, exempelvis ”Skärpning gubbar”, Byggkommissionen, Stockholm 2002. På senare år har även diskussioner om kvaliteten i arbetsmiljön varit en het potatis som tvingat arbetsgivarna att ta till åtgärder. På 1980-talet togs en standard fram som skall förbättra kvaliteten på arbetsplatsen och produkten. Denna standard kallas ISO 9000 och introducerades på den internationella marknaden 1987. Sedan dess har den blivit allt mer utbredd och används idag inom många företagsgrenar.

Inom byggbranschen har ISO 9000 varit känd sedan den kom 1987 men har av många använts med en försiktighet. Byggbranschen är en tungarbetad och emellanåt svår bransch med hårt inarbetade rutiner och en fast förankrad kultur. Detta har medfört att byggföretagen först på senare år börjat certifiera sig, de flesta baserar dock sina kvalitetssystem på ISO 9000.

Men varför ska man då certifiera sig då man redan har ett fungerande kvalitetssystem? Krävs det att systemet anpassas mer till byggbranschen för att fler byggföretag ska certifiera sig, eller behövs inte ISO 9000 inom byggbranschen överhuvudtaget? Detta var frågor som vi började fundera på då vi började söka efter information om kvaliteten inom byggbranschen, och dessa frågor har vi baserat vårt examensarbete på.

Rapportens syfte och avgränsningar

Avsikten med examensarbetet har varit att undersöka hur beställare och byggföretag ser på ISO 9000 och hur det fungerar inom byggbranschen. Avsikten har också varit att se om byggföretag har behov av att certifiera sig eller om det räcker att de har ett eget kvalitetssystem.

De beställare vi tog kontakt med var enbart i form av kommuner detta eftersom kommunerna är offentliga beställare och har liknande upphandlingar enligt LoU, lagen om offentlig upphandling.

Vi valde att enbart titta på kvalitetssystemet ISO 9000 och utelämna miljösystemet ISO 14000, trots att dessa två system är väldigt lika varandra. Anledningen är att arbetet annars hade varit för omfattande och för stort.

Vi har också valt att inte lägga för stor vikt vid den ekonomiska frågan kring huruvida

ISO 9000 är ett system som passar både stora och små företag inom byggbranschen. Att det är en stor kostnad att certifiera sig är ett faktum som inte går att ändra i en handvändning och den inverkan den har på företag har därför enbart nämnts utan att undersökas djupare.

(7)

Metodik

Litteratursökning

För att få en förståelse för och en bild av hur ISO 9000-standarden ser ut och hur den används har allmän kunskap om ämnet inhämtats från litteratur, Internet och enkätutskick till kommuner i Sverige och från intervjuer med kommuner och byggföretag. Även en studie av standarden ISO 9001 har gjorts.

Enkätundersökning

För att få en tillräcklig bredd och djup i arbetet har både kvalitativa och kvantitativa data inhämtats under arbetets gång.

En stor del av den kvantitativa delen består av enkäter (se bilaga 2) som skickats ut till de 125 största av Sveriges 290 kommuner. Dessa har valts med avsikten att få med kommuner med olika invånarantal eftersom vi inte visste om kommunens invånarantal och procentuella byggkvot är sammankopplat med deras åsikter om ISO 9000.

Ett visst procentuellt bortfall räknades med, vilket är anledningen till att enkäterna skickades ut till ett relativt stort antal beställare, dvs kommuner. Även om mer än hälften av de tillfrågade beställarna inte svarar på enkäten kommer det ändå att finnas ett tillräckligt stort svarsantal för att kunna få den bredd på undersökningen som eftersträvats. Enkäterna skickades ut via mail eftersom Internet är ett smidigt och enkelt sätt att nå ut till många institutioner på kort tid.

(8)

Intervjuer

Av de kommuner som svarade på enkäten valdes tre ut hos vilka djupintervjuer genomfördes. Dessa kommuner, som ligger inom bilavstånd, är Kristianstad kommun, Staffanstorp kommun och Ystad kommun.

I en djupintervju kan man få mer utförliga svar än i en enkät, vilket eftersträvades då intervjufrågorna gjordes. Intervjuerna byggde på enkäterna som de intervjuade tidigare svarat på. Då kontakten med de intervjuade hittills byggts på telefonsamtal och mail fanns det nu ett behov av att komma ut och personligen prata med beställarna eftersom man då får ut mer information. Intervjuerna gjordes halvöppna, vissa frågor var slutna och följdfrågorna var öppna, eftersom intervjuerna skulle jämföras var detta det bästa sättet att bygga upp dem. Med hjälp av slutna frågor kunde intervjuerna styras och svar kunde fås som gick att jämföras, medan de öppna frågorna gav en subjektiv bild där den intervjuade kunde ge sin åsikt.

Då intervjuerna med beställarna och sammanställningen av dessa gjorts var deras bild av ISO 9000 och användningen av systemet klar. Denna bild gav ett behov av att få veta hur byggföretagen såg på systemet. Därför gjordes kortfattade intervjuer med kvalitetsansvariga på sex olika byggföretag, via mail eller genom besök.

Dessa intervjuer byggdes upp som ovan med skillnaden att dessa frågor inte var lika omfattande eller lika många. Det var enbart vissa frågor från enkäterna som var intressanta att beakta ur byggföretagens vinkel. Beställarnas svar var utgångspunkt för frågorna till de kvalitetsansvariga, två av frågorna som ställts till beställarna ställdes även till byggföretagen (se bilaga 4 och bilaga 6). Detta för att frågorna gav en chans att se hur mycket som skiljer sig när man ser på ISO 9000 som beställare respektive byggföretag.

Rapportens disposition

Vid arbetets början gjordes en disposition av rapporten med hjälp av en IMRAD-modell, detta för att underlätta struktureringen av arbetet, det var utifrån denna som arbetet lades upp. IMRAD står för Introduction, Method, Results, Analysis och Discussion.

I Introduction skrevs en frågeställning om vad arbetet skulle handla om. Här togs även upp syfte, bakgrund och problem och utifrån detta gjordes avgränsningar för arbetet.

Under Method diskuterades hur vi skulle gå tillväga för att få tag på fakta och material till arbetet. Alla dessa data lades sedan in i Results.

(9)

Kortfattad förklaring till ISO 9000

International Organisation for Standardization (ISO) är en världsomspännande sammanslutning av nationella standardiseringsorgan (ISO: s medlemmar). Utarbetandet av internationella standarder görs normalt inom ISO:s tekniska kommittéer.

Standarden ISO 9001 utformades av den tekniska kommittén ISO/TC176, Quality

management and quality assurance, Subcommittee SC 2, Quality systems.

Texten i den internationella standarden ISO 9001:2000 är godkänd av CEN1 som europastandard utan någon ändring. (SS-EN ISO 9001:2000)

1

(10)

Kvalitetens historiska utveckling

Kvalitet har alltid haft en betydande roll hos människan. Redan för flera hundra år sedan kontrollerades kvaliteten på varor som såldes på marknader. Ansågs inte kvaliteten på varorna bra så gick kunden till nästa marknadsstånd. Det var alltså redan här på marknaden som konkurrensen om bästa kvalitet startade.

En hantverkare från tiden före industrialismens intåg styrde själv alla leden i produktens tillverkning. Försämrades kvaliteten på produkten så fick detta omedelbara konsekvenser. I samband med industrialismen växte städer och större byar upp. Hantverkare ersattes av massproducerande maskiner. Varje maskin var inriktad på en liten del av den totala verksamheten.

För att man nu skulle kunna hålla bra kontroll på kvaliteten infördes slutkontroller, dvs. kvalitetskontroller. Dessa kontroller växte och på 1920-talet fick kontrollanterna en egen avdelning, kontrollavdelningen. (Se figur 2 s. 12)

Massproduktionen ökade ytterligare på 1940-talet, tiden för andra världskriget. Kvalitetsarbetet behövde effektiviseras och man införde statistisk kvalitetsstyrning. Denna metod tillämpades redan på 1920-talet i Amerika, men utvecklades och användes i större omfattning på 40-talet. Metoden gick ut på att man tog stickprov på en del av produktionen och kontrollerade denna. Resultatet gav underlag åt att upptäcka eventuella fel på produkten. Vid denna tid började man även att intressera sig för kvalitetssystem, och det är dessa system som ligger till grund för ISO 9000. (L Sandholm 2001)

Standarder för kvalitetssystem kommer ursprungligen från branscher med högt ställda krav på kvalitet. Främst var det militära beställare och flygplansindustrin som tog fram systemen då dessa branschers krav på kvalitet är oerhört höga. (R Danielsson 1996)

Tillförlitlighetsteknik uppkom på 1950-talet. Fram tills nu hade man enbart koncentrerat sig på hur produktens kvalitet var vid leveransen. Men nu ville man försäkra sig om att kvaliteten höll i sig under användandet av produkten. (L Sandholm 2001)

(11)

Figur 1. Totalkvalitet i ett helhetsperspektiv (R Danielsson 1994)

Under 1960-talet började man titta på hela organisationen på företagen och inte enbart på enskilda avdelningar. Man insåg att alla i ett företag kunde hjälpas åt att upptäcka fel i produktionen genom att tillsammans arbeta med kvalitetsfrågor. Detta kallades total kvalitetsstyrning vilket även innebar att uppföljningar av den färdiga produkten gjordes. Totalkvalitetsbegreppet avser hela kedjan från värdering av marknadens behov till nöjda kunder och omfattar alla funktioner i organisationen. (Se figur 1.)

ISO9000 ställer krav på leverantören att styra sin kvalitet i tjänsteleveransprocessen.

(R Danielsson 1996)

Inte långt efter detta infördes ett nytt begrepp, kvalitetssäkring. Myndigheter ville att företagen skulle införa ett kvalitetssystem för att säkerställa kvaliteten på deras produkter och verksamhet.

Produktansvar var en viktig fråga som växte fram under 1970-talet. Detta innebär att det är tillverkaren som har ansvaret för att produkterna är säkra. De många höga skadestånd som betalades ut, framförallt i USA, ledde till att kvalitetssystem användes i större utsträckning. På 1980-talet ökade konkurrensen på världsmarknaden. Företagsledarna insåg att kvaliteten spelade stor roll, den var ett konkurrensvapen som man inte kunde bortse ifrån. Man förstod även att för att få bra kvalitet på produkterna krävdes ett bra ledarskap från företagsledningen. Samtidigt började man titta på kvaliteten på nationell nivå. Det utarbetades en internationell standard, ISO 9000, vilken publicerades 1987. (R Danielsson 1996)

Företagets processer Tillfreds- ställelse Kvalitetssystem ISO9000 Affärsidé Behov på marknaden

(12)

ISO 9000-serien har sedan 1987 förnyats och förbättrats två gånger. Den första förändringen kom 1994 och den senaste upplagan kom år 2000.

Statistisk kvalitetsstyrning Total kvalitetsstyrning Kvalitetssäkring Produktansvar Ledarskap Kontrollavdelning Tillförlitlighetsteknik 1920 1940 1950 1960 1970 1980 1987 ISO 9000:1987

(13)

Figur 3. Demings PDCA-cykel (G Persson 2002)

Fakta om ISO 9000-standarderna

ISO 9000

ISO 9000 är ett samlingsnamn för en serie internationella kravstandarder för styrning av den interna verksamheten i företag och institutioner, och det är den mest spridda standarden i världen. Det finns i princip inga andra internationella kvalitetssystem, övriga system som finns är nationella och företagsanpassade och innehållet är i stort sett detsamma som i ISO 9000, och det finns även hänvisningar i dem till ISO 9000-standarden.

ISO 9001-standarden kan användas som checklista eller idébank då man gör ett förbättringsarbete, vill se efter vilka krav som ställs och se om de är relevanta för företagets verksamhet. Standarden ger råd om vad som bör finnas med i ett kvalitetsledningssystem för att det ska vara heltäckande och effektivt. Standarden talar endast om vad ett ledningssystem för kvalitet ska innehålla, inte hur kraven ska uppfyllas. Hur, är upp till användaren (U

Nilsson 1997).

ISO 9001:2000-standardens kvalitetsförbättringssystem sker i en slags cirkelmodell, ex Demings2 PDCA-cykel (plan-do-check-act). (Se figur 3.)

Denna metodik tillämpas på alla processer. PDCA kan beskrivas på följande sätt:

Plan: Fastställ vilka mål och processer som erfodras för att åstadkomma resultat som överensstämmer med kundkrav och organisationens policy.

Do: Inför processerna.

Check: Övervaka och mät process och produkt med utgångspunkt från policy, mål och krav på produkten, och rapportera resultatet.

Act: Vidta åtgärder för att ständigt förbättra processernas prestanda. (www.sis.se)

ISO 9001 använder Demings PDCA-cykel för en inledande allmän beskrivning av ett ledningssystem för kvalitet och disposition av standardens text. Detta sätt att arbeta efter en cykel är inte nytt utan har använts med stor framgång i årtionden i bl.a. Japan. (R Danielsson

1996, G Persson 2002)

2

Demings är en amerikansk kvalitetsguru som har tagit fram kvalitetssystem som har haft stor genomslagskraft. Agera (A)

Studera(C)

Planera (P)

(14)

ISO 9000-seriens uppbyggnad

ISO 9000-serien har ändrats under årens lopp. 1994 blev kraven fler och klarare formulerade. Den bygger på 1987 års version och har en uppbyggnad med fyra vägledande dokument och tre kravstandarder. ISO 9000 antogs då även som europastandard och fick tilläggsbeteckningen EN. (Se figur 4)

Den nu gällande upplagan är den tredje utgåvan och utkom år 2000. Detta är den standard som bör tillämpas och har beteckningen ISO 9000:2000. Men fram till slutet av 2003 kan man tillämpa 1994 års version av standarden. I denna tredje utgåva ersätter ISO 9001 1994 års version av ISO 9001, ISO 9002 och ISO 9003. Den utgör en teknisk revision av dessa dokument.(SS-EN ISO 9000:2000)

Uppbyggnad ISO 9000:1994

1994 års version av ISO 9000-standarden innehåller fyra dokument och tre kravstandarder, ISO 9001, ISO 9002 och ISO 9003 (Se figur 4). Det är i kravstandarderna som kraven står skrivna, dvs. det är dem man ska följa då man som företag är certifierad ISO 9000-användare. I de övriga dokumenten finns terminologi, exempel på förbättringar som kan göras och vägledning för revision. Vägledande dokument Figur 4. ISO 9000:1994 SS-EN ISO 9001 SS-EN ISO 9004 SS-EN ISO 9002 SS-EN ISO 9003 SS-EN ISO 9000 Kravstandarder SS-EN ISO 10011 Revision Kvalitetssäkring vid konstruktion, utveckling, produktion. Kvalitetssäkring vid produktion, installation och service. Kvalitetssäkring vid slutkontroll och slutprovning. SS-EN ISO 8402 Terminologi

(15)

Uppbyggnad ISO 9000:2000

Den nya utgåvan av ISO 9000-serien innehåller fyra standarder. Kravstandarderna från 1994, ISO 9001, 9002 och 9003 gick samman år 2000 och återfinns nu reviderade i ISO 9001 som är uppdelat på tre moduler. (Se figur 5) De nya inriktningarna är ständiga förbättringar, ledningens ansvar, kundorientering och processinriktning. (G Persson, 2002)

Störst värde får man av ISO 9000-serien då man använder de olika standarderna tillsammans, men de kan användas delvis var för sig. Principer och terminologi kan man se i ISO 9000, därifrån kan man gå vidare och tillämpa kraven i ISO 9001. De lösningar som finns i

ISO 9004 kan användas som ”tips”.

ISO 9001 och ISO 9004 har i den nya upplagan byggts upp som ett samhörande par för att komplettera varandra, men ska även kunna användas oberoende av varandra. För att sedan utvärdera och genomföra revisioner används ISO 19011 som vägledning. SS-EN ISO 19011 ersätter SSEN ISO 14010, 14011 och 14012 ur ISO 14000serien och SSISO 100111, -10011-2 och -10011-3 ur ISO 9000-serien. Detta därför att man vill underlätta användandet av både ISO 9000 och ISO 14000 i ett företag under revisionsarbetet. (SS-EN ISO 9000:2000)

• ISO 9000

Ledningssystem för kvalitet – principer och terminologi -

• ISO 9001

Ledningssystem för kvalitet – krav -

• ISO 9004

Ledningssystem för kvalitet – vägledning till verksamhetsförbättring -

• ISO 19011

Vägledning för internrevision av ledningssystem för kvalitet och/eller miljö

SS-EN ISO 9000 SS-EN ISO 9001 SS-EN ISO 9004 SS-EN ISO 19011

Modul E Modul D Modul H

(16)

Framtida utveckling av ISO 9000-familjen

Standarderna ses över med en periodicitet om fem år ungefär. Detta för att tillgodogöra sig den utveckling som ständigt sker inom ledningsområdet.

Den internationella kommittén som arbetar med standarderna bemannas av experter från näringsliv och organisationer från ett stort antal länder. De bevakar användningen av standarderna för att utvärdera hur de kan förbättras och möta användarnas krav och önskemål. Det är denna kunskap som används vid kommande översyner av standarderna. (www.sis.se)

(17)

Figur 6, Byggprocessen och dess skeden

Fakta om byggprocessen

Byggprocessen är relativt komplicerad och påverkas av många lagar och föreskrifter. Med byggprocessen menas här hela processen som behövs för att skapa och förvalta byggnader och anläggningar.

Bilden nedan visar hur arbetsgången vid ett byggprojekt går till, med början vid byggherrens krav och önskemål och slut vid garantibesiktningen. Det är en förenklad bild, men den visar grunderna vid alla byggprojekt.

I byggprocessen deltar en rad olika intressenter, exempelvis beställare (initiativtagare till byggprojektet) och ägare/förvaltare av den färdiga byggnaden. Även projektörer (arkitekter, byggnadskonstruktörer etc.), entreprenörer (bygg, VVS, el etc.), kollektivanställda i entreprenadföretagen, myndigheter, finansiärer, leverantörer av byggnadsmaterial och brukare till byggnaden räknas till intressenterna. (J Söderberg och B Hansson 1993)

Hur de olika intressenterna organiseras i byggprojektet beror bl a på vilken upphandlingsform man väljer, exempelvis totalentreprenad eller generalentreprenad. Vid en totalentreprenad tar entreprenören även hand om projekteringen, medan man i en generalentreprenad lämnar projekteringen till beställaren.

Projektering Produktion Förvaltning

Förfrågnings underlag Garanti- besiktning 2 år efter slutbesiktning Projekttidplan Organisationsplan Budget Avtal med projektörer Ritningsbeskrivning AB 92, AF Anbud Entreprenad- avtal och kontrakt Slutbesiktning. Underhåll och förvaltnings- tjänster ”startar” Behovs utrednings skede Program skede Projekterings skede

(18)

I förfrågningsunderlaget (Se figur 6) som byggföretagen skickar ut till beställaren ingår ritningar, AMA3, AF4, AB 925, ev mängdförteckning, tidplaner etc på hur de tänkt sig att byggnaden/byggnaderna och produktionen av dem ska se ut. Det är utifrån förfrågningsunderlaget som man sedan lämnar in ett anbud och skriver kontrakt. Det är i denna process som man även tar upp hur kvalitetskraven och kvalitetsarbetet för just detta specifika projekt ska se ut.

PBL, plan- och bygglagen, är en lag som innehåller system för bygglov, tillsyn och kontroll i byggandet. I denna lag står det skrivet att byggherren ska utse en kvalitetsansvarig innan projektet påbörjats och denna ska godkännas av byggnadsnämnden. Den kvalitetsansvariges huvudsakliga uppgift är att se till så att kontrollplanen följs och ska även sitta med vid byggsamråd etc under hela processen. I en kontrollplan dokumenteras resultatet av byggherrens och kommunens genomgång vid byggsamråden. (Byggkommissionen 2002)

3

Allmänna Material- och Arbetsbeskrivningar 4

Administrativa Föreskrifter 5

(19)

Kvalitet enligt ISO 9000

Kvalitetsarbetet

Kvalitet är definierat i ISO 9000- standarden som ”alla sammantagna egenskaper hos ett projekt eller en företeelse som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade och underförstådda behov”

Kvalitetsarbete går ut på att se till att rätt kvalitet uppnås både i den klara produkten och i processens utförande. Kvalitetsarbete går bl.a. ut på:

• Att undvika att resurser slösas på att fel arbete utförs. • Att se till att arbetet utförs i rätt tid.

• Att se till att delar och helhet hos produkten kommer fram utan att innehålla tekniska brister.

• Att åstadkomma att ställda funktionskrav uppfylls; både gällande byggnader och verksamheter.

• Att kunna uppfylla förväntningar på övriga uttalade och outtalade krav och önskemål, tex. ekonomi, estetik, livslängd och framtida flexibilitet.

• Att genom handlingsprogram åstadkomma förbättring av var resurserna läggs inom ett projekt för att därigenom uppnå en maximering av förhållandet.(G Persson 2002)

Kvalitetsplan

Ett projekt upphandlas vanligtvis med krav på kvalitetsplan med egenkontroll. De flesta företag idag har som underlag för detta egna kvalitetssystem. Dessa kan då vara baserade på SS-EN-ISO 9001. En kvalitetsplan anger hur kvalitetssystemet kommer att tillämpas specifikt för just det projektet eller kontraktet. Den innehåller rutiner och instruktioner som egenkontroll, provningar, driftsatt anläggning mm. Det är lämpligt att planen följer strukturen i ISO 9001, en gemensam struktur förenklar samordningen mellan projektledningen, projektörer och entreprenörer. Om planen inte följer strukturen bör en korsreferenslista till ISO 9000 upprättas. (G Persson 2002)

(20)

Kvalitetspolicy

Det är chefen som ska se till att organisationen fungerar, även kvalitetsförbättringssystemet. I realiteten påverkar alla funktioner och personer indirekt eller direkt kvaliteten hos den vara eller tjänst som säljs, och pga detta bör alla inom företaget ha arbetsuppgifter och befogenheter definierade, vilket är chefens ansvar. Chefen ska även definiera företagets inställning till kvalitet i olika bemärkelser. Det kan bl a vara hur företaget ser på sina relationer till kunderna. Allt detta sammanfattas i en ”kvalitetspolicy”. Den bör vara kort, meningsfull och anpassad till företaget. Innebörden i den ska kunna förstås och accepteras av alla medarbetare, och den ska vara känd och tillämpas. Denna policy bör chefen granska helst en gång/år med sina medarbetare och vid behov förändra den. (G Persson 2002)

Företagsledningen bör även se till så att de uttalande som görs angående t ex kvalitetspolicyn även stödjer miljöpolicyn, personalpolicyn m fl så att de inte är motstridande. I ISO 9001:2000 avsnitt 5:3 ställs vissa krav på innehållet i en kvalitetspolicy. Där ingår att policyn ska ge löfte om ständiga förbättringar i den del av verksamheten som omfattas av kvalitetsledningssystemet. (SS-EN ISO 9000:2000)

(21)

De åtta kvalitetsprinciperna

Det finns åtta kvalitetsledningsprinciper som utgör stöttepelare i ISO 9000-standarderna. Dessa principer kan användas på olika sätt, vilket styrs av organisationens verksamhet och förutsättningar. De olika principerna är listade nedan. (www.sis.se)

• Kundfokusering

Som organisation är man beroende av kunderna och bör därför förstå och uppfylla deras nuvarande och framtida förväntningar, och sträva efter att överträffa dessa förväntningar.

• Ledarskap

Ledare åstadkommer enhetlighet när det gäller organisationens syfte, inriktning och interna miljö. Ledarna skapar miljön som krävs för att medarbetarna ska kunna ge 100 % för att uppnå organisationens mål.

• Medarbetarnas engagemang

Medarbetare på alla nivåer är organisationens främsta tillgång. Deras 100 % -iga engagemang medför att deras förmågor kan användas för organisationens bästa. • Processangreppssätt

Då sammanhörande resurser och aktiviteter behandlas som en process når man önskat resultat mer effektivt.

• Systemangreppssätt för ledningen

Att fastlägga, förstå och hantera ett system av sammanhängande processer för ett på förhand givet mål bidrar till att organisationen blir verkningsfull och effektiv.

• Ständig förbättring

Ett varaktigt mål för organisationen bör alltid vara ständig förbättring. • Faktabaserade beslut

Verkningsfulla beslut baseras på den logiska eller intuitiva analysen av data och annan information.

• Ömsesidigt fördelaktiga relationer till leverantörer

Genom ömsesidigt fördelaktiga relationer ökar förmågan hos organisationen och dess leverantörer att skapa produkten/nå målet.

(22)

Certifiering i ISO 9000

De flesta företag inom byggbranschen jobbar idag efter ett kvalitetssystem. Vissa arbetar efter ett kvalitetssystem som bygger på ISO 9000 men de är inte certifierade och så finns det företag som är certifierade ISO 9000-användare. Nedanstående frågor och svar är hämtade från (G Persson 2002; S Wätte och P Cassel,1989) för att ge en allmän bild över dagens skäl

till certifiering.

Varför certifiering? Vanligaste skälet idag är krav från kund, men det finns även andra skäl: • Internt behov av att få ordning och reda.

• Andra företag i branschen har certifierat sig, dvs. konkurrenskraft. • Undvika revisioner från kunder.

• Undvika att fylla i formulär om företagets kvalitetsledningssystem till kunderna. Vad vinner man på det?

• Det tvingar företaget att införa ett kvalitetsledningssystem i företaget på bestämd tid, det kommer inte att gå att skjuta upp delar av arbetet på framtiden.

• Det finns synliga bevis på att företaget når upp till en viss nivå. • Revisioner ger press på att hålla kvalitetsledningssystemet levande. • Det skapar förtroende gentemot kunder och mot leverantörer.

• Det kan vara ett villkor för fortsatta order från nuvarande kunder, och order från nya kunder.

Finns det några nackdelar? Förr brukade följande alternativ anges: • Det medför en omfattande pappersexercis.

• Det är kostsamt.

• Den byråkrati som införs hindrar initiativ och utveckling.

Dessa argument håller inte idag eftersom kravet på dokumentation är mindre uttalat i ISO 9001:2000, företagen har fått större ansvar för att själv bestämma vad som behövs dokumenteras. Att ISO 9000 skulle hindra utveckling stämmer inte heller eftersom systemet efterfrågar ständigt förbättring och utveckling. Däremot kostar det fortfarande relativt mycket att certifiera sig och att vara certifierad. Företagen bör dock tänka på att man inte enbart kan se på certifieringskostnaden som en utgift. Detta är även en investering för företaget på längre sikt, eftersom en certifiering bl a kan innebära en ökad produktion för företaget.

Kunden bör vid certifiering ta in flera offerter från certifieringsbolag, vars referenser de bör följa upp, och se över avtalsvillkoren, priset och de tilltänkta revisorerna. Detta för att få ett så bra bud vid certifiering som möjligt.

Vad krävs för ett certifikat?

• Företaget har ett kvalitetsledningssystem som uppfyller kraven i den standard som tillämpas.

• Systemet är en naturlig del av företagets dagliga verksamhet. • Systemet är beskrivet.

(23)

Då företaget har ett inarbetat kvalitetsledningssystem kan man fortsätta att förbättra kvaliteten med att t ex miljöcertifiera sig med hjälp av ISO14000. Detta är oftast inte så svårt eftersom 80 % av ISO 9000 och 14000 ser nästan likadana ut. Det är de olika inriktningarna som gör att de skiljer sig åt. Då man har en certifiering i kvalitet eller miljö blir det ofta så att man

certifierar sig i både ISO 9000 och ISO 14000. (G Persson 2002; S Wätte och P Cassel, 1989)

Kvalitetsrevision

ISO 9001 kräver att företaget ska använda sig av intern kvalitetsrevision. Efter denna kan företaget få reda på hur effektivt kvalitetsarbetet i företaget är och sätta igång den förbättringsprocess som är ett av syftena med användandet av kvalitetssystem.

En kvalitetsrevision undersöker om kvalitetssystemet överensstämmer med fastställda krav. En revision går inte ut på att hitta brister i systemet, men om man finner att specificerade krav inte är uppfyllda rapporteras detta som avvikelser.

Det finns tre huvudtyper av revision:

Förstapartsrevision: Denna är ett krav enligt ISO 9001 eftersom man enligt den måste

arbeta med interna kvalitetsrevisioner då man är certifierad. Den genomförs av den egna personalen.

Andrapartsrevision: Sker då en kund vill göra en kvalitetsrevision av en leverantörs

kvalitetssystem vilket kan vara ett led i leverantörsbedömningen.

Tredjepartsrevision: Ett företag som arbetar internationellt ska inte behöva certifiera sig i mer än ett land. För att skapa erforderlig likhet mellan olika länder finns det nationella ackrediteringsorgan som övervakar certifieringsorganens verksamhet. Tredjeparts certifiering av kvalitetssystem och revision ska utföras av ett oberoende företag för att ge en opartisk bedömning. Ackreditering för att få göra en tredjepartscertifiering ges av en myndighet i varje land. I Sverige är det SWEDAC, styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, som utför denna typ av certifiering. (L Björkman och L Ranhem 1995)

(24)

Figur 7. Förfarande vid certifiering (G Persson, 2002)

Nej Ja

Nej

Certifieringsförloppet

I nedanstående bild visas certifieringsförloppet som är likartat oberoende av vilket certifieringsföretag det är som certifierar, men tidsförloppet kommer att variera beroende på vilken verksamhet företaget har och dess storlek mm.

Kunden Certifieringsföretaget Anmärkning

Förfrågan Offert Beställning Informationssamtal Dokumentgranskning Korrigerande

OK

Förrevision Certifieringsrevision

OK

Efterrevision Beslut, utfärdande av certifikat Granskning Periodiskt återkommande revisioner Korrigerande Kan erfordras Frivillig Frivillig Ja Korrigerande Nej Kan erfordras

(25)

Resultat

Resultat enkätutskick

Frekvensen på bortfall är stor i vårt utskick av enkäter då endast 36 kommuner svarade av tillfrågade 125, dvs ett externt bortfall på 71 %. Internt bortfall, dvs de som svarade på enkäten men inte på alla frågor var 12 %. Men eftersom ett stort bortfall räknades med drabbades inte arbetet av detta.

Resultatsammanställning enkäter

Enkätutskicket (se bilaga 2) visade att 83 % av de tillfrågade kommunerna i Sverige är positivt inställda till att företag är certifierade inom ISO 9000, dock är 17 % av dessa även till viss del negativt inställda. Även om svaren varit mest positiva så är 11 % negativt inställda. (se diagram 1)

Vad kommunerna ser som mest positivt är att certifierade företag oftast är välorganiserade (se diagram 2). Av de tillfrågade kommunerna så finns det några som anser att även om ett företag är certifierat så innebär inte detta att företaget ifråga har ett bra kvalitetssystem. De kommuner som har en negativ inställning till en ISO 9000-certifiering anser främst att det innebär mycket pappersarbete och stora kostnader för företagen (se diagram 3). Det kan vara svårt för ett mindre företag med få anställda att certifiera sig pga de stora kostnaderna och det omfattande arbete som det innebär. En av de tillfrågade kommunerna svarade: ”Är ej negativ men tycker att det tar för mycket kraft i förhållande till det färdiga resultatet.”

Inställning till ISO 9000

83% 11% 6%

Positivt Negativt Varken eller

(26)

Diagram 2. Positiva inställningar till ISO 9000

Diagram 3. Negativa inställningar till ISO 9000

En av frågorna som ställdes i enkäten var ifall kommunerna krävde att anlitade byggföretag var certifierade. Vi har efter enkätutskicket blivit uppmärksammade på att ett sådant krav ej är tillåtet enligt LoU, lagen om offentlig upphandling. Trots detta har 5 % av de tillfrågade kommunerna svarat att de kräver en certifiering. Majoriteten av kommunerna kräver dock att anlitade företag skall ha ett kvalitetssystem som är likvärdigt ISO 9000 eller uppbyggt enligt detta.

Andra krav som kommunerna ställer på anlitade byggföretag är att det i anbuden ska finnas information om företagets kvalitetspolicy och kvalitetsplan och även en dokumenterad egenkontroll. En del kommuner har även olika krav beroende på byggobjekt.

Kommunerna har väldigt skilda åsikter om fördelar respektive nackdelar med ISO 9000. En del anser att en certifiering är ett kvitto på att företaget har ett fungerande kvalitetssystem. Men lika många anser att en certifiering medför att företaget slutar arbeta med kvaliteten pga att certifieringen redan finns.

Positiva inställningar till ISO 9000

31% 43% 26% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Innebär bra kvalitet Företaget är välorganiserat Övrigt

Negativa inställningar till ISO 9000

23% 69% 8% 0% 20% 40% 60% 80% Företagen håller ej vad som utlovas För mycket pappersarbete Övrigt

(27)

Resultatsammanställning intervjuer med kommuner

Vi har inte valt intervjupersoner utifrån deras yrke utan har intervjuat den person på respektive kommun som har svarat på enkäten. Pga detta intervjuades tre personer som alla arbetar inom byggbranschen men har olika yrken inom den. Deras erfarenheter av ISO 9000 är blandade, två av dem känner till och har viss erfarenhet av ISO 9000 medan en av dem arbetar aktivt med systemet, men har börjat med detta först på senare tid.

En av kommunerna arbetar mer med kvalitet än de övriga. Alla tre kommuner arbetar dock för att kvalitetsarbetet ska förbättras hos byggföretagen i kommunen, och en av kommunerna arbetar också för att kvalitetsarbetet på den egna kommunen ska förbättras.

Svaren på vilka kvalitetskrav kommunerna har på företagen varierar (se bilaga 4). En kommun ställer som krav på större byggprojekt att de ska ha ett kvalitetssystem som är meriterande med ett ISO 9000 certifikat. En annan kommun använder sig flitigt av ett och samma byggföretag i kommunen som de känner till och som är certifierat enligt ISO 9000, men de ställer inte lika stora krav på de mindre byggföretagen eftersom de är medvetna om att det är svårare för dem att leva upp till de krav som ställs då man är ISO 9000-certifierad. För att veta om företagen lever upp till de krav som ställs så använder vissa kommuner sig av stickprovskontroller och dylikt.

Ingen av kommunerna anser att det är nödvändigt för alla byggföretag att certifiera sig för att underlätta arbetet mellan beställare och leverantörer. De tycker alla att det är fullt tillräckligt om alla byggföretag har struktur på sitt kvalitetsarbete och att de har ett bra kvalitetssystem. Alla tillfrågade tycker att ISO 9000 är bra men de anser samtidigt att systemet behöver bearbetas så att det blir bättre anpassat till byggbranschen. En av dem anser att beställarna bör ta mer ansvar för att kvaliteten ska bli bättre, medan en annan av de tillfrågade anser att de mindre byggföretagen bör tänka mer på kvaliteten.

(28)

Resultatsammanställning intervjuer med byggföretag

De sex personer som intervjuats arbetar alla med kvalitet på respektive byggföretag. Av dessa sex företag är tre certifierade medan tre inte är det. Två av företagen har dock delar av verksamheten certifierade. Det som avgjorde ifall företaget i detta arbete ansågs som certifierat eller ej var ifall personen som intervjuades arbetade på en certifierad del av verksamheten eller ej. Alla de ej certifierade företagen har kvalitetssystem som bygger på ISO 9000.

På frågan om de arbetar med kvalitetsplaner har vi fått olika svar (se bilaga 6). Tydligt är dock att alla arbetar med utarbetade kvalitetssystem. Många arbetar även i stor utsträckning med kvalitetskrav som ska vara så lika som möjligt på alla projekt som utförs i organisationen. Detta för att underlätta för samtliga personer i ”kedjan”.

Fem av de tillfrågade anser att de flesta småföretagare inte behöver certifiera sig. Dock anser merparten att det hade underlättat om alla företag i byggbranschen arbetade efter liknande eller samma kvalitetssystem. Alla anser att ett bra kvalitetssystem är nödvändigt hos alla byggföretag, detta för att underlätta samarbetet byggföretagen emellan och även mellan byggföretagen och beställarna. Dessa kvalitetssystem måste vara enkla och meningsfulla för företagen ifråga. En del tyckte även att det vore bra om dessa kvalitetssystem byggde på en gemensam bas, dvs såg ungefär likadana ut. Alla borde åtminstone arbeta efter samma förutsättningar avseende kvalitet anser vissa av de intervjuade.

Mer än hälften av de tillfrågade anser att det vore bra om ISO 9000 kunde anpassas bättre till byggbranschen för att öka förståelsen och kunskapen om ISO 9000. Vissa av de intervjuade anser att de certifierade företagen och certifieringsbolagen även borde prata mer om en certifiering. Om man för en öppen diskussion om ISO 9000 och dess fördelar kan beställare och andra inom byggbranschen få en ökad förståelse för systemet.

Två av de tillfrågade anser att systemet bör klargöras och förtydligas för att det inte ska vara så krångligt och byråkratiskt. Några tycker detsamma, men i syfte att systemet inte ska kunna kringgås.

En del av ansvaret för hur ISO 9000 ses av omgivningen ligger på certifieringsbolagen anser en tillfrågad. De borde vara mer professionella och vara noggrannare med vilka de certifierar. En av de tillfrågade ser inga brister alls och en annan ser bara några få brister med systemet. Två av de tillfrågade är dock mer eller mindre helt emot systemet och anser därmed att det finns många brister med det.

(29)

Slutsats

Avsikten med examensarbetet var att undersöka hur beställare och byggföretag ser på ISO 9000 och hur systemet fungerar inom byggbranschen. Majoriteten av beställare och byggföretag ser positivt på ISO 9000, men anser att systemet inte fungerar fullt ut inom byggbranschen. Det behöver bearbetas och förenklas. Hur systemet skall förenklas och anpassas till byggbranschen är det ingen av de tillfrågade som har ett utförligt svar på. Det är däremot ett krav från majoriteten av beställare och även av byggföretag att alla byggföretag ska ha ett kvalitetssystem och många anser även att detta system ska se liknande ut hos alla. En annan avsikt med examensarbetet var att undersöka om byggföretag har ett behov av att certifiera sig eller om det räcker med att dem har ett eget kvalitetssystem. Efter att ha analyserat resultatet av enkäter och intervjuer är svaret på detta att en ISO 9000-certifiering inte behövs för att uppfylla beställarnas krav på ett företags kvalitetsarbete. Det behövs dock någon form av kvalitetssystem som är uppbyggt på ett liknande sätt.

Slutsats på enkätsammanställningen

Alla som svarade på enkäten kände till ISO 9000 men meningarna om systemet var blandade. Den övervägande majoriteten av beställarna ser positivt på ISO 9000.

De flesta som är emot det har som anledning att det är för mycket pappersarbete och att systemet är för byråkratiskt. Anledningen till detta kan vara att de inte har kommit i nära kontakt med systemet på senare tid eller inte alls. Många poängterar även att det är dyrt för företagen att vara certifierade, speciellt anser de att det är dyrt för de mindre företagen.

De personer som är positiva verkade komma i kontakt med systemet ofta och känner till det mer ingående. De har lättare för att se vad företagen tjänar på att vara certifierade.

Ett syfte med arbetet har varit att se hur beställare ser på ISO 9000 och ifall byggföretag behöver certifiera sig. Ur beställarsynpunkt är svaret blandat men tyngdpunkten ligger på ja-sidan. Det är knappt någon kommun som kräver att byggföretagen ska vara certifierade ISO 9000-användare, dock ser en del det som en fördel.

Slutsats på intervjusammanställningen med kommuner

Sammanfattningen efter intervjuerna med kommunerna är att ISO 9000 är ett bra system men det kanske inte fungerar fullt ut just nu, det har dock framtiden för sig. De anser att systemet behöver bearbetas så att det blir mer anpassat till byggbranschen innan det fungerar som det är tänkt. Alla tre kommunerna har stor förståelse för de företag som inte är certifierade men de ser det som nödvändigt att alla byggföretag har ett fungerande kvalitetssystem.

Slutsatsen efter intervjuerna med tre beställare är att det ur beställarsynpunkt inte är nödvändigt med en ISO 9000-certifiering, däremot kan man se det som ett krav att byggföretagen skall ha ett väl fungerande kvalitetssystem.

(30)

Slutsats på intervjusammanställningen med byggföretag

Byggföretagens åsikter om ISO 9000 skiljer sig stort, från att inte se fördelarna med det till att jobba för och med systemet och då verkligen se fördelarna med det. Majoriteten anser att systemet bör anpassas bättre till byggbranschen.

Många anser att det hade underlättat för alla i byggbranschen om alla byggföretag arbetade efter samma eller liknande kvalitetssystem, och att dessa kvalitetssystem ska vara enkla och anpassade till byggbranschen. Dock behöver inte alla följa systemet fullt ut, det kan variera från företag till företag, beroende på vilken sysselsättning de har inom byggbranschen och hur stora de är.

Slutsatsen efter att ha intervjuat sex personer som arbetar med kvalitet är att systemet bör anpassas bättre till byggbranschen. Vi har fått uppfattningen att då ISO 9000 är förankrat i företagens kvalitetssystem och deras företagskultur så anses det hos byggföretagen att det är ett bra system som de inte vill göra sig av med. Däremot kan de se att systemet bör bearbetas.

(31)

Diskussion

Diskussion om metoden

Enkätutskick

De största problemen med arbetet har inträffat under enkätutskicken. Vi var medvetna om att bortfallet kunde bli stort. Andelen externt bortfall, dvs. de som inte alls svarade på enkäten, var 71 %. Detta beror troligen på att enkäten skickades ut strax före semestern då det är mycket att göra i kommunerna. En annan orsak är troligen att ett utskick av de mail som gjordes blev fel, det gick inte att skriva svaren i det inkomna mailet. En del av dem som fått detta mail skickade tillbaka och påtalade just detta, men många har troligen struntat i att svara pga detta. Men vi bedömde trots allt den inkomna svarsmängden vara tillräckligt stor för att kunna användas i arbetet.

Internt bortfall, dvs. de som svarade på enkäten men inte på alla frågor var 12 %. De frågor som inte besvarats är frågor som krävde ett skrivet svar, vilket kan vara en anledning till att ett fåtal inte svarade på dessa frågor. En annan orsak kan vara att de tillfrågade ansåg att de inte kunde svara på frågan pga. att de inte hade tillräcklig kunskap i frågan.

Fördelen med att skicka med mail är att det är smidigt, både för oss som skickar och för de som svarar. Dessutom underlättade det vid enkätsammanställningen att ha svaren i datorn. Djupintervjuer

Djupintervjuerna byggde på enkätsvaren och genomfördes för att ge en djupare inblick i hur beställare och entreprenörer ser på ISO 9000. Om tid hade funnits skulle vi ha utfört ännu fler intervjuer med både byggföretag och beställare. Detta för att få en ännu djupare inblick i hur pass accepterat ISO 9000 är och hur det används inom byggbranschen idag.

Valet av intervjuform berodde på vad som bäst passade den intervjuade. Eftersom det var uppföljningsfrågor ansåg vi att behovet av att ställa dem personligen inte var lika stort som vid intervjuerna med beställarna. Därför utfördes vissa av intervjuerna via mail och vissa, då tid fanns, vid besök.

Redan innan byggföretagen intervjuades hade vi vissa aningar om att åsikten om hur bra systemet är skiljer sig beroende på om man frågar en kvalitetsansvarig på ett certifierat respektive ett icke certifierat byggföretag. Detta var en av anledningarna till valet att intervjua så många byggföretag. Vi eftersträvade en mer allmän bild av byggbranschens syn på ISO 9000 och denna bild borde skilja sig beroende på hur man arbetar med det.

(32)

Diskussion om undersökningens resultat

Det är viktigt att alltid ha i åtanke då man pratar om kvalitetsarbete att det alltid är upp till företagen själva att utforma ett bra kvalitetssystem, oavsett om man använder sig av ISO 9000-standarden eller utformar ett eget system. Även om företaget har ett väl fungerande kvalitetssystem så är det upp till företagsledningen att se till så att det når ut till alla anställda på företaget. Detta för att kvalitetsarbetet ska få så stor genomslagskraft som möjligt.

Att ha ett kvalitetssystem är ett måste inom de flesta branscher, så även inom byggbranschen. Hur detta kvalitetsystem ska se ut och hanteras finns det, som med de flesta frågor, skilda åsikter om. Vissa anser att det bästa vore om alla företag hade exakt likadana kvalitetsystem för att underlätta samarbetet mellan de olika företagen. Andra anser att det bästa vore om dessa kvalitetssystem ser likadana ut men skiljer sig åt beroende på vilken verksamhet dem har, till exempel behöver inte en golvläggare bry sig om delar av processen i ett byggprojekt som inte berör honom. Så finns det dem som inte är på det klara med hur detta kvalitetssystem egentligen ska se ut och inte ser hela nyttan med att ha ett fullt utarbetat kvalitetsystem. ISO 9000 är ett sätt för företagen att få ett kvalitetsystem som överensstämmer med andra företags system inom branschen. Det är mycket möjligt att företag inom andra branscher har lättare för att ta till sig och anpassa företagets rutiner till ISO 9000 än vad byggföretag har. Men inom byggbranschen har man på alla företag inte tagit åt sig systemet fullt ut och den hjälp det kan ge företaget med dess kvalitetsarbete. Många ser kanske inte nyttan med det för att det är lite för byråkratiskt och svårt att ta till sig.

ISO 9000-systemets rykte är inte det bästa eftersom det säger att ISO 9000 är dyrt och mycket byråkratiskt. Tyvärr är det så idag, och det har kanske alltid varit så, att eftersom ryktet är dåligt gör inte många en ansats att ta reda på mer om systemet ifråga.

Många anser också att det vore bra med en anpassning av ISO 9000 till byggbranschen alternativt att skapa en upplaga av ISO 9000 enbart för byggbranschen. Systemet uppdateras och förbättras kontinuerligt så ovanstående svagheter kommer förmodligen och förhoppningsvis att försvinna med tiden. Dock är det så att ISO 9000 är en standard som riktar sig till alla branscher, därför är det svårt att anpassa standarden till enbart byggbranschen. Det är upp till branschen att tillämpa standarden på ett tillfredsställande sätt.

Vi anser att ISO 9000 är ett kvalitetssystem som får större och större genomslagskraft hos de flesta som arbetar inom byggbranschen. Så frågan är om det system som krävs och efterfrågas av beställare och byggföretag inte redan finns i form av ISO 9000?

Fortsatt forskning

ISO 9000 är ett ledningssystem som många människor kommer i kontakt med inom byggbranschen, genom vårt arbete har vi enbart tagit kontakt med några av de största byggföretagen och kommunerna. Kvalitet är en fråga som alla i byggprocessen är berörda av men de minsta företagen har inom detta arbete inte fått komma till tals. Vid en fortsatt undersökning om ISO 9000:s vara eller icke vara inom byggbranschen är en undersökning av hur småföretagare ser på kvalitetssystem given.

En annan aspekt på fortsatt arbete inom ämnet är att undersöka vad certifieringsbolagen har för erfarenhet om ISO 9000:s nytta och användning inom byggbranschen.

(33)

Källförteckning

Böcker

Björkman, Lars och Ranhem, Lars, (1995) Rätt kvalitet i byggprocessen, ISO 9001. SIS, Stockholm

Fritze, (2002) Statens offentliga utredningar. 2002:115, Skärpning gubbar!: Om

konkurrensen, kvaliteten, kostnaderna och kompetensen i byggsektorn: betänkande/av byggkommissionen, Stockholm

Cassel, Per och Wätte, Staffan, (1989) Att använda kvalitetssystem inom byggsektorn,

vägvisning för beställare och arkitekter. Stockholm

Danielsson, Roger J., (1996) ISO 9000 i tjänsteföretag – att angöra en brygga. Lund. Nilsson, Ulf, (1997) ”Från noll till niotusen” Bygg – kvalitet för dig och mig. Stockholm Persson, Gerhard, (2002) Kvalitet – en praktisk handbok. Stockholm.

Sandholm, Lennart, (2001) Kvalitetsstyrning med totalkvalitet. Studentlitteratur, Lund

SS-EN ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet - Krav, (2000). SIS, Stockholm

Söderberg, Jan och Hansson, Bengt, (1993) Byggprocessen i samhället. Institutionen för byggnadsekonomi, LTH, Lund

Internet

(34)

Bilagor

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BILAGA 1 ENKÄT ... 35 BILAGA 2 ENKÄTSAMMANSTÄLLNING ... 38 BILAGA 3 INTERVJUFRÅGOR TILL KOMMUNER ... 45 BILAGA 4 INTERVJUSAMMANSTÄLLNING KOMMUNER ... 47 BILAGA 5 INTERVJUFRÅGOR TILL BYGGFÖRETAG ... 51 BILAGA 6 INTERVJUSAMMANSTÄLLNING BYGGFÖRETAG ... 53

(35)

Bilaga 1

Enkät

(36)

Enkät kommuner

Vi är två blivande byggnadsingenjörer från Malmö Högskola som håller på med vårt examensarbete. Det är ett undersökande examensarbete på 20 poäng där huvudfrågan är ifall byggföretag verkligen behöver en ISO 9000-certifiering eller om det räcker med att de har ett eget godkänt kvalitetssystem. Svaret på frågan är i hög grad beroende av hur beställaren ställer sig till ISO 9000.

Vi undrar därför om Ni skulle vilja hjälpa oss genom att svara på nedanstående frågor och returnera till oss senast den dd/mm 2003.

Om Ni är intresserade av vårt resultat, skriv det efter ”övriga synpunkter” så kommer vi att höra av oss då arbetet är klart.

Tack för medverkan! Med vänliga hälsningar

Anna Arvidsson och Christel Bennwid Bebyggelseutveckling

Malmö Högskola Enkätfrågor:

1. Känner Ni till ISO 9000 och dess innebörd? • Ja

• Nej

• Har hört namnet men vet inte dess innebörd 2. Om ja, är ni positivt eller negativt inställd till ISO 9000?

• Positivt därför att:

o Innebär bra kvalitet

o Företaget är då välorganiserat o Övrigt (skriv gärna alternativ) • Negativt därför att:

o Håller ej vad som utlovas o För mycket pappersarbete o Övrigt (skriv gärna alternativ)

3. Kräver Ni att byggföretagen Ni anlitar ska vara certifierade ISO 9000-användare? • Ja

• Nej

• Inom viss typ av projekt o Vilka?

(37)

4. Har Ni exempel på kvalitetskrav som Ni kontinuerligt ställer på byggföretag som Ni anlitar?

5. Anser Ni att god kvalitet kan uppnås även om ett företag ej är ISO 9000-certifierat? 6. Har Ni olika krav på kvalitet beroende på vilka objekt som byggs? Hur ser de kraven i

så fall ut?

7. Ser Ni några nackdelar respektive fördelar med att ett byggföretag inte är ISO 9000-certifierat? Vilka?

(38)

Bilaga 2

(39)

Enkätsammanställning

Antal svar på enkäten: 36 svar

1.Känner Ni till ISO9000 och dess innebörd?

JA 35 svar= 97 %

NEJ

VET EJ 1 svar = 3 %

”Någorlunda”

2.Om ja, är Ni positivt eller negativt inställd till ISO9000?

Positivt 30 svar = 83 %

Negativt 4 svar = 11 %

Varken eller 2 svar = 6 %

POSITIVT

”Innebär bra kvalitet” 11 svar = 31 %

”Positivt därför att det innebär bra kvalitet och att företaget är välorganiserat.”

”Företaget är välorganiserat” 17 svar = 43 %

”Övrigt” 9 svar = 26 %

”Det innebär att förutsättningarna för en god kvalitet finns men systemet måste också tillämpas, en certifiering säkrar i de flesta fall detta.”

”Viss ordning råder i företaget”.

” Innebär att företaget ifråga har någon form av system för kvalitetssäkring, dock framgår ju inte ”höjden på ribban”.”

” För att leverantören har ett systematiskt arbetssätt, inom bl. a egenkontroll.” ”Behöver inte innebära att det ger bra kvalitet. ISO medför ju att man skall följa

upprättade beskrivningar mm. Är beskrivningen fel men man har följt den så är ju ISO uppfyllt men resultatet ändå fel…”.

”Företag certifierade efter ISO9001:2000 organiserar arbetet efter de åtta ledningsprinciperna…namnen på dom.”

” men ofta för mycket pappersarbete som tar fokus från kärnverksamheten dvs. att utforma, projektera och bygga bra bostäder”.

”Intern uppföljning med systematisk kvalitetsförbättring som sedan också åtgärdas och dokumenteras ger tills slut en bättre kvalitet. Kruxet är att bygbranchen är konservativ. Det gör det svårt att nå ut till byggjobbaren. Ska det fungera fullt ut måste man nå ut till alla i processen”.

”ett kvalitetssystem är bra”.

”Det handlar inte om kvalite, snarare om att göra samma sak gång efter annan på samma sätt

och med samma kvalitet, gör man då något som är dåligt är det garanterat lika dåligt vaje gång”.

(40)

NEGATIVT

”Håller ej vad som lovas” 3 svar = 23 %

”För mycket pappersarbete” 10 svar = 69 %

”Ja för entreprenören, det blir en skrivbordsprodukt, ej avstämt med verkligheten”

”oftast”

”ibland lite för mycket”.

”Övrigt” 2 svar = 8 %

” Mindre företag har inte resurser eller ekonomi för att behålla en ISO-certifiering” ”Stämmer inte alltid med kvaliteten på produkten”.

VARKEN ELLER 2 svar =6 %

”Är ej negativ men tycker att det tar för mycket kraft i förhållande resultatet personalen att hålla det uppdaterat finns inte”.

” jag anser att en väl genomtänkt och inarbetad kvalitetsplan (hemsnickrad plan) är minst lika bra som certifieringen. Certifieringen är bra för företag som levererar enstaka produkter eller tjänster men passar bättre in på byggentreprenörer. Det är kanske lite för lätt att komma viftande med certifikatet utan att för den delen efterleva detsamma”.

3. Kräver Ni att byggföretagaren Ni anlitar skall vara certifierade?

EJ SVARAT 1 svar = 3 %

” Jag anlitar inte någon utan håller i bygganmälan, byggsamråd och tillsyn på byggarbetsplatser. Det är inte många byggföretag som är certifierade”.

JA 4 svar = 12 %

”vi kräver inte men vi önskar…”.

NEJ 27 svar = 76 %

” Men det är en fördel.”

” de skall däremot i anbudsförfarandet lämna företagets kvalitetssystem, detta skall vara likvärdigt med ISO.”

”Inget jag vill kräva. Vad jag kan kräva är tex: Certifierade enligt någon form av system tex ISO 9001.”

” Lagen om offentlig upphandling anser att kravet är diskriminerande. Därav kan vi inte kräva certifiering eller specifikt system i förfrågningsunderlaget. I vissa upphandlingar föreskrivs ISO 9000 eller likvärdigt system.”

”inte än, vi håller på att färdigställa vårt eget kvalitets- och miljöledningssystem”. ”Motsvarande system är OK!”

VISS TYP PROJEKT 3 svar = 9 %

” Som kommunal beställare får man ej enligt ”lagen om offentlig upphandling” ställa krav på ISO 9000. Däremot kan krav på något kvalitetssystem ställas, vilket vi gör.”

”ibland ja – man bör överväga att sluta med detta. Skulle förmodligen höja den verkliga, av kunderna, upplevda kvaliteten”.

(41)

4.Har Ni exempel på kvalitetskrav som Ni kontinuerligt ställer på byggföretag som Ni anlitar?

”väl inarbetat kvalitetssystem.” ”Enligt fråga 3”

”ja, 5 krav som objektanpassas.”

”Man skall arbeta efter någon typ av kvalitetssystem, så att egenkontroll kan verifieras enl. PBL.”

”Nej”

” Ja, vi har vissa punkter som vi alltid skall ha in.”

” Vi kräver att företagen har ett Kvalitet- och Miljöledningssystem (som ansluter till ISO).”

”AFD 35. Kvalitetssäkring: Anbudsgivaren skall i sitt anbud redovisa företagets

kvalitetspolicy, vem som är företagets kvalitetsansvarige, företagets kvalitetssytem inkl. hur egenkontrollen är uppbyggd. Redovisning skall ske genom sammanfattning av företagets kvalitetssystem och genom exempel på utförd egen eller i referenser till andra objekt styrka yrkeskunnigheten för egen personal, som kommer beröras av en eventuell beställning.

” Vi vill att företaget ska ha en tydlig kvalitetspolicy men de behöver inte vara certifierade.” ”Ja”.

”Arbetar mest med kända företag”. ”nej”.

”företagets kvalitetsplan”.

” Vi kräver att entreprenören skall ha ett kvalitetssystem/kvalitetsplan enligt SS-ISO 9002 eller motsvarande som kan godkännas av beställaren. Vi kräver även ett miljöledningssystem med miljöplan”.

” Namngiven organisation med referenser knutna till personer (ombud, produktionschef, projektledare, produktionsledare, arbetsledare, installationssamordnare, brand-, kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöansvarig samt samordningsansvarig)”.

” Företagets kvalitetssäkringsprogram”. ”ska lämna sitt kvalitetsprogram i anbuden”. ”nej”.

” ja kvalitets och miljösystem skall finnas”. ”ja”.

”AMA, AB 92, ABT 94, Myndighetskrav”.

” de krav jag alltid ställer är att en dokumenterad egenkontroll skall finnas för samtliga inblandade både i projekteringen och produktionen. Vid samrådet skall en organisation och egenkontrollistor för just det specifika bygget presenteras med kontrollansbariga personer. Upplyser om att avvikelserapporter ska skrivas och följas upp. (på mindre bygge funkar detta inte, då ställer jag högre krav på den ”Kvalitetsansvarige enl. PBL).”

”ja”.

”ja, enligt något system”.

”Miljömanual egen, poängsättning vid offertbedömning, fall poäng xxx ISO 9001”. ”ja, att de uppfyller myndighetskrav”.

”nej”

”olika uppdrag kräver olika kvalitetskrav, vi ställer alltid krav”. ”se bilaga”

”ja”

(42)

5.Anser Ni att god kvalitet kan uppnås även om ett företag ej är ISO9000 certifierat?

JA 33 svar = 94 %

”Dock ej nödvändigtvis. God kvalitet är i slutändan vilka hantverkare som varit inblandade samt deras inbördes samarbete. Jag kan få en jättefin kvalitetspärm men ett uruselt resultat och vice versa.”

”absolut om de har rätt inställning”.

” jag tror inte företaget behöver vara certifierat men bör jobba efter ISO 9000-modellen.”

NEJ 2 svar = 6 %

6.Har Ni olika krav beroende på vilka objekt som byggs? Hur ser de kraven isåfall ut? ” Vi likställer för samtliga objekt väl inarbetat kvalitetssystem med certifiering”.

”Visst är det så. Det skulle föra för lång att gå in på skillnaderna. Vissa upphandlingar

kopplat till Säkerhet och Arbetsmiljö ska vara certifierade.” ” ex. väderskydd, förvaring på arbetsplats…”

”Nej, se punkt 4”

”Nej, vi har inte olika krav på kvalitetssystemets uppbyggnad”.

” Nej, vi är en relativt liten beställare”.

” Kvalitetsplaner och egenkontroller skall alltid vara objektsanpassade. Varje projekt är unikt.

”nej”

” nej” ”nej”.

”ja, beroende av storleken på objekten”.

”Vi har myndighetsbiten när det gäller kvalitetssäkring vilket innebär att vår uppföljning varierar beroende på om företaget är certifierat eller ej”.

”nej”.

”Nej, kvaliteten måste vara lika, däremot kanske kontrollen inte måste vara lika omfattande.” ”inte olika krav”.

”nej”. ”nej”:

” samma krav”. ”I princip inte”. ”projektberoende”.

”Krav på kvalitet ska man alltid ha. Kvalitetsmålen ställs mot de krav beställaren har, samhällets krav i form av lagar och förordningar och byggföretagets egna krav”.

”nej”. ”nej” ”nej”.

”högt krav för mer komplicerade objekt”. ”se tidigare svar”:

”nej” ” nej”.

(43)

7.Ser Ni några nackdelar respektive fördelar med att ett byggföretag inte är ISO9000-certifierat? Vilka?

”fördel är att arbetet är organiserat enligt ett visst system och revideras”

” Certifierade företag arbetar mera strukturerat och ger en bättre dokumentation generellt sett.”

” Fastighets- och inköpskontoret är certifierat enligt ISO 9000 och 14000. Det spelar ingen roll ifall entreprenören är certifierad.”

”Inga nackdelar”

” Nej”

”Det viktiga är att företaget har ett bra kvalitetssystem som är anpassat efter företagets

storlek. Då klara företaget att leva upp till kraven i systemet och hålla det uppdaterat.”

” Ser en nackdel, med att ett företag är ISO-certade innebär det att jag som beställare vet att det är ”någon jävla ordning” på företaget. Ett sätt är att underlätta certifieringen av småbyggare (som vi har mycket att göra med, fåmansföretagare).”

”Viktigt att företaget har ett kvalitets- och miljöledningssystem i någon form. Detta visar att företaget har ett strukturerat arbetssätt. Har företaget dessutom satsat på ett verksamhetsledningssystem (kvalitet, miljö o arbetsmiljö) är detta bra. ISO standarden är väl känd och lätt att följa. Certifieringen är ett kvitto på att företaget verkligen lever upp till standardens minimikrav, och ger därför beställaren tryggheten att leverantören håller systemet levande.”

”nej”

”Om ett byggföretag är ISO 9000-certifierat, så förutsätts att kvaliteten blir bra på byggnationen”.

”varken ja eller nej”. ”Ingetdera”.

” Fördelen är att de har bevisat att de har ett ledningssystem som ger förutsättningar att säkra kvaliteten”.

”Om ett företag är certifierat inebär det mindre kontrollarbete för beställaren såväl i upphandlings- utförandeskedet.”

”Fördelen är att företagen som inte är certifierade lägger ner mer energi på projektanpassning av kvalitetsplanen. Nackdelen med certifieringen är att företagen många gånger tror att man är färdig med arbetet bara för att man är certifierad (anpassningen till projekten blir svårare och mer mallaktiga)”.

”nej”.

”fördelar är att kvalitetsarbetet kollas regelbundet via ISO9000”. ”nej”.

”nej”.

” Nackdelen är att kvalitetsfrågor och –uppföljning är svårare att kommunicera. För ett certifierat företag är avvikelserapportering, intern-, andraparts- och tredjepartsrevisioner naturliga inslag i verksamheten.”

”Med några års erfarenhet överväger nackdelarna. Stora förhoppningar från början men de infrias sällan”.

”ingen åsikt”.

”Förtroendeskapande underlättar utvärderingar av anbud.”

”certifieringen ställer högre krav på företaget då man har en extern revision”. ” Fördelar: företaget har egen kontroll på kvaliteten, egna revisioner utförs. Nackdel: kan påverka kostnaden negativt.”

Figure

Figur 1. Totalkvalitet i ett helhetsperspektiv (R Danielsson 1994)
Figur 2. Utvecklingen inom kvalitetsområdet
Figur 3. Demings PDCA-cykel (G Persson 2002)
Figur 5. ISO 9000:2000
+4

References

Related documents

Sitsen på REAL 9000 PLUS vinklas med gasfjäder, vev eller elektrisk reglering.. En vinklingsbar sits ger bättre möjligheter till optimal ergonomi

I de fall då detta sker skall det rapporteras på 9.1.1 Av- vikelserapport och sedan hanteras enligt 9.1 Avvikelsehantering. Om krav kommer från en extern intressent enligt ovan och

De faktorer som vi funnit ligga bakom ISO 9000 seriens omfattande spridning är att standarden kan användas av alla, små som stora organisationer inom olika branscher..

11 A.1 Flowchart of the main module, created with the online software draw.io 24 A.2 Flowchart of the image module, created with the online software draw.io 25 A.3 Flowchart of

- The quality policy, quality objectives, audit results, data analysis, corrective and preventive action and management review shall be used to improve the QMS. - Corrective

If requirements change often, but how often does it change?- It changes often, about 6 per month. What is the experience of your project team especially in software process or

utvecklingsnivån, samt innebära en ambitionshöjning i arbetet med hållbar utveckling i alla länder. Agendan spänner över en lång rad samhällsutmaningar, från att utrota

Förslag till internationell standard (DIS) som antagits av de tekniska kommittéerna sänds till medlemmarna för omröstning. Publice- ring som internationell standard kräver