• No results found

Utomhuspedagogikens och pedagogernas roll i barnens lek

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Utomhuspedagogikens och pedagogernas roll i barnens lek"

Copied!
41
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn Unga Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Utomhuspedagogikens och pedagogernas

roll i barnens lek

Outdoor Pedagogy and the Role of Teachers in Children’s Play

Stina Arnberg

Maria Berggren

Lärarexamen 210hp

Barndoms– och ungdomsvetenskap 2009-03-13

Examinator: Caroline Ljungberg

(2)
(3)

Abstract

Arnberg, Stina och Berggren, Maria (2009) Utomhuspedagogikens och pedagogernas roll i

barnens lek. Malmö Högskola: Lärarutbildningen.

Examensarbetet handlar om barns lek och är inriktad på två olika I Ur och Skurförskolor, där har vi undersökt hur utomhuspedagogiken och pedagogerna påverkar barnens lek.

Frågeställningar som vi har utgått ifrån är: Hur upplever pedagogerna leken i inomhusmiljön i

jämförelse med i utomhusmiljö? Vad gör pedagogerna för att stimulera barnen i deras lekar? Vilken är pedagogernas roll i barnens lekar i inomhusmiljö i jämförelse med i utomhusmiljö? Vad är pedagogernas resonemang kring den fria leken? Vår tidigare forskning har innefattat

utomhuspedagogik, leken och pedagogernas roll i den. Vi har utgått ifrån teoretikerna Jean Piaget och Lev Vygotskijs tankar om barns lek.

De metoder som har använts för att besvara våra frågeställningar är kvalitativa intervjuer med två pedagoger på olika förskolor och naturalistiska observationer av barn och pedagoger när de interagerade med varandra. Vi har observerat skillnad i barnens lek i inomhusmiljö i jämförelse med i utomhusmiljö, och även pedagogernas delaktighet i den. Barnens lek i utomhusmiljön är mer självständig och pedagogerna tar aktivare del i leken i inomhusmiljö.

(4)

Förord

Vi vill tacka personal och barn på förskolorna Stubben och Kotten. Vi uppskattar att vi har fått möjlighet att genomföra våra undersökningar hos Er. Ett speciellt tack riktas också till pedagogerna Anna och Ola som tagit sig tid för att bli intervjuade av oss.

Vi tackar också vår fantastiska handledare Sara Berglund, som varit ett enormt stöd för oss under arbetets gång.

Sedan vill vi tacka varandra för ett väl genomfört arbete. Vissa dagar har varit mer produktiva än andra men genom stöd och uppmuntran har vi slutfört ett bra arbete som vi båda känner oss stolta och nöjda över.

(5)

Innehållsförteckning

1 Inledning ...7

1.1 Introduktion ...7

1.2 Syfte och frågeställningar...10

1.3 Disposition ...11

1.4 Terminologi ...11

2 Forskningsöversikt och teoretisk förankring ...12

2.1 Utomhuspedagogik...12

2.2 Lek...14

2.3 Pedagogernas roll ...16

2.4 Jean Piaget och Lev Vygotskij ...18

3 Metod...19 3.1 Metodval...19 3.2 Observationer ...19 3.3 Intervjuer ...20 3.4 Urval...21 3.5 Genomförande ...21 3.6 Forskningsetiska övervägande ...22 4 Analys ...23 4.1 Beskrivning av förskolorna ...23 4.1.1 Förskolan Kotten ...23 4.1.2 Förskolan Stubben...23 4.2 Barnens lek ...24 4.2.1 Inomhus ...24 4.2.2 Utomhus ...25 4.2.3 Sammanfattning ...26 4.3 Pedagogernas roll ...29 4.3.1 Inomhus ...29 4.3.2 Utomhus ...29 4.3.3 Sammanfattning ...31 4.4 Leksaker ...33 5 Sammanfattning ...35

(6)

6 Diskussion och kritisk reflektion ...37

7 Referenslista...38

7.1 Elektroniska referenser...39

8 Bilagor ...40

8.1 Bilaga 1 - Informationsblad till föräldrarna ...40

(7)

1 Inledning

1.1 Introduktion

Barnögon som tindrar Och porlande skratt. Minnen från en barndom Och tidens glömda skatt. Förr i tiden, det var då, Nu gör vi så gott vi kan Också för de många små, Framtidens kvinna och man. Leken lära med eget sinne Värdefullt för barnen är Inte bara sitta inne Men att själv få vara där Se och lukta, klättra, hoppa, gå I sol och vind och snö och regn. Slumra, drömma, sova däruppå I hemmets ro och trygga hägn.

Jorunn Nyhus Braute

Svensk översättning: Marika Hagelthorn (Braute och Bang 1997:163)

Susan Drougge och Siw Linde, två förskollärare med stort naturintresse, startade 1985 en förskola där friluftsaktiviteter integrerades i den dagliga förskoleverksamheten. Verksamheten fick namnet I Ur och Skur. I Ur och Skur bygger på att barnen ska få hjälp i sin egen

utveckling av sådant som finns tillgängligt i naturen. ”Barns behov av kunskap, rörelse och gemenskap tillfredsställs genom vistelse i naturen” (Friluftsfrämjandets hemsida1). Genom att smaka, lyssna, känna, titta och lukta på sådant som finns i naturen, övar de upp alla sina sinnen. Utomhus finns en naturlig lekplats för barnen, där grovmotoriken utvecklas, genom att barnen klättrar i träd, balanserar, kryper och hoppar i en miljö som inte är skapad av

människan. I naturen finns inga färdiga leksaker som det finns inne på förskolor, barnen får istället nyttja sin fantasi när de leker. Enligt Friluftsfrämjandet får barnen i I Ur och

(8)

Skurverksamheter en inbyggd naturkänsla som följer med dem långt upp i åldrarna. De lär sig samspelet mellan människa, djur och natur vilket sägs göra barnen mer rädda om sina

medmänniskor och naturen. I Ur och Skur är självständiga och ekonomiskt fristående enheter och en del av Friluftsfrämjandets verksamhet. Alla deras verksamheter ska vara kända för sin natur-, miljö- och friluftsinriktning och måste vara godkända av Friluftsfrämjandet för att få kalla sig I Ur och Skur. Enligt Susanne Drougge är grundidén inom I Ur och

Skurverksamheterna att ge barnen naturupplevelser i grupp. Pedagogernas uppgift är att ge naturkänsla till barnen som sedan skall leda till kunskap och i sin tur leder till

miljömedvetenhet (Drougge 2006:26). Ett av de viktigaste målen med utomhuspedagogik är att ge barnen kunskap om naturen och miljön runt omkring och att ta ansvar för allt levande. Utomhuspedagogik är inte bara en plats för lärande utan ett sätt att lära enligt Drougge. Miljön som finns utomhus talar till alla våra sinnen. Man kan höra hur vinden susar i träden, känna lukten av våt mark, känslan av mjukt gräs, smaken av bär plockade direkt från marken och man kan se på naturen hur årstiderna växlar. Man lär sig med hela kroppen.

Utomhuspedagogikens budskap enligt Szczepanski är att kroppen sätter tanken i rörelse, den kroppsliga aktiviteten främjar hälsan samtidigt som hälsa och lärande hör ihop (Szczepanski 2007:13).

I Läroplanen för förskolan står det beskrivet att barnen ska erbjudas en trygg miljö som utmanar och lockar till lek och aktivitet. Barnen ska bli inspirerade till att utforska sin

omvärld. De vuxna som barnen möter i förskolan ska se varje barns möjligheter och engagera sig i ett samspel med barngruppen och det enskilda barnet. Om utomhusvistelse på förskolan säger Läroplanen så här:

Verksamheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö (Lpfö 1998:11).

Enligt I Ur och Skurpedagogiken ska pedagogerna verka för att ge barnens lek näring och komma med tips när det behövs. Det är av stor vikt att de vuxna ska finnas till hands i barnens lekar för att stimulera dessa. Då de inte medverkar ska detta vara ett medvetet val och inte ointresse (Drougge 2006:71). Åtskilliga pedagoger vi har stött på under vår verksamhetsförlagda tid har ansett att lek är för barn och många vuxna är rädda för att ge sig

(9)

in i leken. Vi är intresserade av pedagogernas tankar kring barnens lek och vilka roller de tar. Som pedagoger är det vår uppgift att stimulera och inspirera barnen till vidare lek.

(10)

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur utomhuspedagogiken och pedagogerna påverkar barnens lek.

 Hur upplever pedagogerna leken i inomhusmiljö i jämförelse med i utomhusmiljö?  Vad gör pedagogerna för att stimulera barnen i deras lekar?

 Vilken är pedagogens roll i barnens lekar i inomhusmiljö i jämförelse med i utomhusmiljö?

 Vad är pedagogernas resonemang kring den fria leken?

Dessa fyra frågeställningar har vi utgått från under arbetets gång. Undersökningarna har skett på två I Ur och Skurförskolor på olika orter. Vi har genomfört observationer för att se hur barnen och pedagogerna samspelar med varandra i den dagliga verksamheten. Utifrån dessa observationer uppmärksammas pedagogernas deltagande i barnens lek. En mer djupgående intervju skedde med en pedagog från varje förskola.

(11)

1.3 Disposition

I nästa kapitel finns det en forskningsöversikt, med forskning som har bedrivits tidigare och som är relevant för vårt arbete. Kapitlet avslutas med en teoretisk förankring som är knuten till de teoretiker som vi har valt ut. I kapitel tre finns en beskrivning över hur vi gått tillväga för insamling av det empiriska materialet. I det fjärde kapitlet redovisar vi resultaten av vårt insamlade material, där knyter vi även samman med tidigare forskning och teori. Kapitlet avslutas med en slutgiltig redovisning av vårt resultat med koppling till vårt syfte och våra frågeställningar. Arbetet avslutas med en diskussion och en kritisk granskning av vårt material.

1.4 Terminologi

Nedan följer en förklaring över några av de termer som vi har använt oss av i arbetet:

Pedagoger: All verksam personal inom förskolan oavsett utbildning.

Fantasilek: Birgitta Knutsdotter Olofsson beskriver fantasileken som en reproduktion av det

man minns och nyskapande produktion. För att barn ska kunna utveckla sin lek behöver de ett minne av hur något är för att kunna ta med det in i leken och utveckla det (Olofsson 2003:62).

Fri lek: När barnen själva har fått välja vad och med vem de vill leka.

Naturmaterial: Det material som finns tillgängligt för barnen ute i naturen och som alltså inte

är några färdiga leksaker t.ex. pinnar, kottar, stenar m.m.

Aktivitetspedagogik: Är en pedagogik som fokuserar på barnets behov, självständighet och

(12)

2 Forskningsöversikt och teoretisk förankring

Under detta kapitel kommer vi att lägga fram tidigare forskning som har gjorts inom de områden vi undersöker. Bl.a. utomhuspedagogiken och dess betydelse för barnen, olika forskares uppfattningar om barnens lek och vilken roll man som pedagog ska ha.

2.1 Utomhuspedagogik

Enligt Centrum för Miljö- och Utomhuspedagogiks hemsida2 innebär utomhuspedagogik: • att lärandets rum även flyttas ut till samhällsliv, natur- och kulturlandskap.

• att växelspelet mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning betonas. • att platsens betydelse för lärandet lyfts fram.

Utomhuspedagogiken skapar många möjligheter till kontakt med samhälle, natur och kultur anser Dahlgren, didaktikern och Szcezepanski, enhetschef vid Centrum för Miljö - och utomhuspedagogik. Ett av de centrala målen för utomhuspedagogik är att utbilda för aktsamhet mot vår kultur – och naturmiljö (Dahlgren och Szcezepanski 1997:11).

Grahn, professor i landskapsplanering, anser att genom att vistas utomhus får barnen utlopp för sin fantasi och kreativitet. Utomhusmiljön i jämförelse med inomhusmiljön bjuder barnen på större möjligheter. Mångfalden i naturen inspirerar till nya lekar (Grahn, Mårtensson, Lindblad, Nilsson och Ekman 1997:10). Han menar att det är vedertaget att utomhusvistelse under större delen av dagen är bra för barn, både ur ett hälsofrämjande perspektiv och för barnens egen utveckling. En studie om hur barn påverkas av utomhusvistelse har gjorts av Grahn och resultatet visade att barn som tillbringar mycket tid utomhus är friskare än barn som vistas mycket inomhus. Deras lek är mer variationsrik, deras motoriska färdigheter är bättre och de har lättare att koncentrera sig i jämförelse med barn som inte vistas lika mycket utomhus. Grahn hävdar att en stimulerande fysisk miljö är en viktig förutsättning för barnets kreativa utveckling. Miljön måste tala till barnet, väcka intresse och locka barnet vidare (a.a.). Grahn tar upp vikten av att låta barnens lek ska fortgå över en tid. Genom att tillåta barnen att

2

http://www.liu.se/content/1/c6/11/98/90/Allm%C3%A4nt/Utomhuspedagogik_def.pdf (Tillgänglig 2009-02-23)

(13)

ha en lek som löper från en dag till en annan upplever barnen en kontinuitet i utevistelsen. Det ger en möjlighet för barnen att länka samman gårdag med morgondag, något för barnen att se fram emot och där lektemat är en sammanhållande kraft (Grahn m.fl. 1997:88).

Bruno Bettelheim, psykolog och författare, anser att platser som vi vuxna oftast inte lägger märke till, är omtyckta av barn. Han menar att det inte är vi vuxna som bestämt platsen åt barnen och därför kan de använda denna till en massa aktiviteter där de får utlopp för sin fantasi och kreativitet i leken. I leken, på den plats där barnet befinner sig spelas en händelse upp som utgör både en verklig och en overklig händelse. Bettelheim menar att platsen där leken utspelas är given utifrån men det är barnet som ger den en speciell mening där barnet möter den inre och yttre verkligheten (a.a.).

Både Piaget och Vygotskij menar att barn lär och utvecklas genom aktiva processer (Evenshaug och Hallen, 2001:117). Genom att barn och pedagoger testar tillsammans ser de på ett konkret sett hur det fungerar och lär sig genom detta. Bästa sättet för att lära sig om naturen och miljön runt omkring oss är att vistas i den. I Ur och Skurverksamheten får barnen en mer handgriplig kunskap om hur naturen fungerar. ”Det du upplevt med dina sinnen som barn har du lärt dig för hela livet” (Drougge 1996:71).

(14)

2.2 Lek

Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenhet (Lpfö 1998:9).

Vad är lek? Enligt Philip Hwang, psykolog, och Björn Nilsson, socialpsykolog, definieras lek som ord och handlingar som är lustbetonade, frivilliga och på låtsas. Leken är barnens värld, där lär barn sig att hantera relationer, problem och konflikter. I social mening tillägnar barn sig roller, normer och utvecklar självkänsla och identitet. De tränar även sin kommunikativa förmåga, sin fantasi och övar sina kroppsliga funktioner (Hwang och Nilsson 2003:171-172). Oddbjørn Evenshaug och Dag Hallen arbetar båda två som vid Pedagogiska forskningsinstitutet på Oslo Universitet. De menar att leken stimulerar utvecklingen på olika områden; intellektuellt, emotionellt, socialt och motoriskt. Genom leken får barn prova olika uppfattningar, normer och värderingar. Den spelar en viktig roll i socialisationen (Evenshaug och Hallen 2001:338-339).

Agnete Diderichsen, psykolog, beskriver barnets låtsaslek i 3-4 års ålder. Hon menar att det är handlingen i leken som ger föremålet en betydelse. ”Barnet kan exempelvis ta en pinne och leka att det är en häst, men skulle nog ha svårt att leka på samma sätt med en liten boll” Diderichsen menar att barnet gör så här eftersom man i denna ålder ännu inte förstår hela definitionen med begreppet häst. ”Genom att framkalla bilden av en häst och utföra

handlingar som barnet knyter till denna bild, samlar barnet efterhand erfarenheter som vidgar och fördjupar betydelsen av begreppet” (Grahn m.fl. 1997:10).

”Leken lever i en värld oberoende av verklighet” (Knutsdotter 1999:12). Birgitta Knutsdotter, lekforskare, förtydligar att för att något ska kallas för lek måste motivationen komma inifrån en själv, leken sker för lekens skull. Barnen bearbetar sina erfarenheter och intryck i leken, den gör deras verklighet förståelig. I leken tillsammans med vuxna lär de sig grunderna för samtycke, ömsesidighet, turtagande och social samvaro. I lek med känslor får

(15)

de kontroll över rädsla och aggression, lär känna sina känsloreaktioner och att lära sig reagera adekvat. I lek med saker bearbetar barn saker och upptäckter. De stimuleras till ett kreativt användande där flexibiliteten ökar och fastlåsthet bryts. Knutsdotter understryker vikten av att leken är ett förhållningssätt, inte ett beteende. Den enda som kan avgöra om en lek pågår eller inte är barnet själv (a.a.).

Patrik Grahn, professor i landskapsplanering, förklarar att barnens fantasilek måste ges tid, plats och möjlighet till ostördhet för att den skall kunna utvecklas positivt. Fantasileken kännetecknas ofta av tvära kast i handlingen (Grahn m.fl. 1997:10). Inom den psykologiska och pedagogiska forskningen har man mest studerat fantasileken och ansett att den varit mest betydelsefull för barnets utveckling. I fantasileken uppstår det många situationer som gynnar viktiga och grundläggande förmågor, kunskaper och färdigheter (a.a.). Precis som Patrik Grahn tar Knutsdotter Olofsson upp betydelsen av att barn får leka ostört. Hon säger att barn som ofta blir avbrutna i sin lek blir irriterade och aggressiva medan barn som har fått leka färdigt är nöjda (Olofsson 2003:13).

(16)

2.3 Pedagogernas roll

Pedagogernas iblandning i barnens lek är ett mycket diskuterat ämne. Forskarna har olika åsikter om huruvida man som pedagog ska ta en aktiv roll i barnens lek eller inte. Pedagogikforskarna Ingrid Pramling Samuelsson och Sonja Sheridan anser att när pedagogen aktivt deltar i barnens lek utvecklas deras lek och läroprocesser. När pedagoger deltar i leken, på lekens villkor, kan de verka som en förebild för barnen. Det tillhör pedagogens uppgift att möjliggöra att alla barn kan vara med och leka. Pedagogen skall ge sitt aktiva stöd till de barn som har svårt för att komma in i leken. Pramling Samuelsson och Sheridan menar vidare att för att barn skall komma in i olika roller och föra leken framåt i ett händelseförlopp behöver de tid för att leka utan avbrott, och för att leken skall utvecklas behöver den stoff och näring. Leken har stor betydelse för barnens utveckling och lärande, och det är pedagogens uppgift att skapa möjligheter för alla barn att leka och skapa en miljö som stimulerar till lek med rika innehålls- och händelseförlopp (Pramling Samuelsson och Sheridan 1999:87).

Gunilla Lindqvist, docent i pedagogik, beskriver den så kallade psykoanalytiska lekteorin, där leken är barnets viktigaste sätt att bearbeta sin rädsla för hot och sina omedvetna känslor av oerfarenhet. Till skillnad från Pramling Samuelsson och Sheridan anser Lindqvist att leken är ett sätt att hävda sig mot vuxenvärlden och därför måste den vara fri från den vuxnas inblandning. Den vuxna ska ta en iakttagande roll för att observationerna ska bli ett viktigt hjälpmedel i pedagogiken (Lindqvist 1996:54).

Christina Wehner-Godée, metodik- och pedagogiklärare, beskriver Elsa Köhlers tankar om aktivitetspedagogik. Elsa Köhler är en verksam aktivitetspedagog och anser att man som pedagog själv måste prova och reflektera. Man måste iaktta vad barnen gör och hur de gör det, man måste kliva in i ”händelsernas centrum”. Hon visar pedagogerna att det finns helt andra upptäckter att göra, som hänger ihop med det som barnen håller på med och samtalar om. Detta betyder att som lärare kan man inte vara helt självupptagen med att lära ut, utan man måste gå in i vad som sker här och nu i leken (Wehner-Godée 2000:28-29). Rektor Britta Schills definierar aktivitetspedagogiken som en pedagogik där individens egen aktivitet är själva kärnan. Viktigt är både de inre och yttre aktiviteterna i tankar, känslor, handlingar och ord. Aktivitetspedagogiken syftar till att ta tillvara på individens egen inneboende lust till självverksamhet och att bygga positiva relationer till sin närhet (a.a.).

(17)

Liv Møklebust, förskollärare, beskriver den yrkesroll man har som pedagog. Man behöver reflektera över miljön man befinner sig i för att förstå sig på den. Vårt beteende skapas ur det vi vill, och tänker göra, och det sammanhanget som vi befinner oss i tillåter. Miljön runt oss påverkar våra handlingar. En utmanande miljö tillåter oss att ha större spelrum för det vi vill göra medan en begränsad miljö gör att vi inte fullt ut kan ta tillvara på vår personliga potential som pedagoger (Møklebust 1994:109).

(18)

2.4 Jean Piaget och Lev Vygotskij

Hwang och Nilsson beskriver Jean Piaget som en tidig representant för det kognitiva perspektivet. Piaget anser att leken främst används som ett verktyg för barnen att träna sig på det de redan kan. Enligt honom lär det sig inget nytt i leken. Piaget menar att de anpassar verkligheten till den nivå de befinner sig på. Han anser att barnet lär sig genom att göra saker själv (Hwang och Nilsson 2003:171-172).

Enligt Lev Vygotskij, den ryske psykologen, är tvärtom leken för barn en frigörelse från nuet. För barn är oftast leken på en högre mognadsnivå än de själva befinner sig på. Det är först i vuxen ålder som vår fantasi är fullt utvecklad. Intellektuell kapacitet och erfarenhet utgör grunden för vår fantasi. Då barn ännu inte fått erfarenheterna eller utvecklat sitt fulla intellekt innebär det också att deras fantasi inte är helt utvecklad. Med avstamp i detta anser Vygotskij att vi behöver ge barnen den hjälp och de verktyg de behöver för att utveckla sin fantasi (a.a.).

Vygotskij menar att leken är ett viktigt stöd för barnen som gör det möjligt att tänka och handla på ett mer komplext och sammansatt sätt. En av Vygotskijs teorier handlar om den proximala utvecklingszonen. Vygotskij anser att barn har svårt att klara uppgifter själva men löser det med uppmuntran och vägledning från andra mer erfarna personer. Det proximala handlar om luckan mellan vad ett barn kan göra själv och vad det kan åstadkomma tillsammans med någon som har större erfarenhet (Hwang och Nilsson, 2003:172). Piaget däremot menade att barnets utveckling är en process som kommer inifrån och att det sociala samspelet inte är av lika stor betydelse som Vygotskij ansåg (Evenshaug och Hallen, 2001:117-118). Piaget och Vygotskij har olika ståndpunkter när det gäller pedagogernas inblandning i barns utveckling.

(19)

3 Metod

I detta kapitel kommer en redogörelse för hur insamlingen av vårt empiriska material har gått till. Vi beskriver vilka metoder som har använts för att samla in data om hur barnens lek skiljer sig mellan inomhusmiljö och utomhusmiljö och även hur pedagogernas roll i de olika miljöerna skiljer sig åt. Vilket urval vi hade och hur undersökningen genomfördes finns också beskrivet. Det avslutas med forskningsetiska övervägande.

3.1 Metodval

I både intervjuer och observationer användes kvalitativa metoder för att samla in material till arbetet. Vi började med att genomföra observationer av barnen och pedagogerna i den dagliga verksamheten. Detta för att få en sådan sann bild som möjlighet av hur barnen och pedagogerna interagerade med varandra. Med utgångspunkt utifrån det som observerats genomfördes sedan intervjuer med pedagogerna.

3.2 Observationer

Metoden som användes för att samla in kvalitativ data var naturalistisk observation d.v.s. de människor som vi observerade befann sig i sina naturliga miljöer (Hartman 2004:282). Under observationerna var vi passiva och deltog inte i de aktiviteter som vi observerade, detta för att få kunskap om barnens beteende och skeende i naturliga situationer. Jan Hartman, teoretisk filosof, anser att naturalistisk observation är ett naturligt val när man ska undersöka hur människor kommunicerar med varandra och vilka olika slags handlingar de utför. Pedagogerna och barnen observerades för att se hur de interagerade med varandra. Genom att barnen observerades både inomhus och utomhus i sin fria lek framkom det vilka skillnader som kan finnas i deras lek beroende på vilken miljö de vistas i. Vi förde observationsprotokoll över det vi såg.

(20)

3.3 Intervjuer

Efter utförda observationer genomfördes kvalitativa intervjuer med pedagogerna på de I Ur och Skurförskolorna vi har valt. I våra intervjuer användes följdfrågor när det kändes befogat. Frågorna till pedagogerna var utformade på det viset att det inte gick att svara ja eller nej på dem. Frågorna var så neutrala som möjligt för att undvika att pedagogen förmodar att det finns ett rätt eller fel svar. Detta för att man ska få ut så mycket som möjligt ur svaren. Det var pedagogernas värderingar och åsikter som det skulle ges plats åt. Vi använde oss av halvstrukturerad intervju d.v.s. den hade en hög grad av standardisering men lägre grad av strukturering (Hartman 2004:171). Intervjufrågorna har skrivits utifrån frågeställningarna som finns med i vårt syfte. Vi inriktade oss på att få intervjuobjektet att känna sig så bekväm som möjligt. Enligt Patel och Davidsson är det väldigt lätt att väcka en försvarsattityd hos intervjupersonen om denne upplever att han eller hon blir kritiserad eller dömd (Patel och Davidsson 2003:71). Vi var medvetna om vårt eget kroppsspråk under intervjun. Vi ville inte avslöja några känslor och tankar som kom att påverka den intervjuades svar. Under intervjuerna använde vi oss av en intervjuare som ställde alla frågor. Den andra personen fanns med och antecknade och för att observera den intervjuades kroppsspråk. Vi var medvetna om att intervjuobjektet kunde känna sig utsatt i situationen, där vi var två intervjuare. Men eftersom våra intervjuer utfördes med diktafon blev det istället för intervjuer mer som ett samtal och det var väldigt avspänd stämning. Att använda oss att diktafon gjorde att vi inte behövde ta fokus ifrån personen som vi intervjuade, tappade bort oss i samtalet eller inte lyssnade på svaren. Intervjuerna transkriberades sedan, något som var till stor användning för oss när vi sedan skulle göra analysen.

3.4 Urval

Undersökningarna skedde på två I Ur och Skurförskolor i olika kommuner. Eftersom I Ur och Skurverksamheter ska arbeta efter samma grundfilosofi var det intressant att se vilka eventuella skillnader det skulle finnas i de olika förskolorna. Då det endast finns ett begränsat antal förskolor med denna inriktning, och dessa enbart kan bedrivas i närheten av naturen är urvalet inte speciellt stort. I Sverige idag finns det ca 90 aktiva pedagogiska verksamheter

(21)

med inriktning på I Ur och Skur (Friluftsfrämjandets hemsida3). På varje förskola genomfördes en mer djupgående kvalitativ intervju med en av de verksamma pedagogerna.

3.5 Genomförande

Vi började med att ta kontakt med en av pedagogerna på I Ur och Skurförskolorna som vi hade valt, för att diskutera huruvida vi skulle få ha möjlighet att besöka verksamheten, observera och även intervjua. Syftet och varför vi hade valt just dem för vårt arbete klargjordes tydligt. Det poängterades också hur stor betydelse deras medverkan hade för oss. Våra första besök på förskolorna bestod av att observera barnen och pedagogerna. Återbesök gjordes senare för ytterligare observationer och även intervjuer med en av de verksamma pedagogerna. Vi tillbringade 2 dagar på varje förskola, där vi gjorde både inomhus- och utomhusobservationer. Intervjuerna med pedagogerna var ungefär 1,5 timme långa. Alla svar och resultat vi fick in behandlas anonymt, något som också noga poängterades för alla inblandade. Vi har varit noga med att täcka alla aspekter i frågeställningen i våra intervjufrågor. Alla våra frågor är enkelt utformade och skrivna på ett sådant sätt att de inte går att missuppfatta. Intervjuerna genomfördes i någon av förskolans lokaler vid tillfällen då barnen antingen vistades utomhus eller hade sin vila. Det fanns gott om tid för intervju och efterföljande diskussion. Stämning var avslappnad och samtalen har flutit på bra. Under observationerna höll vi oss neutrala och deltog inte i leken med barnen. Vi gick undan för att föra våra anteckningar för att det inte skulle väcka alltför stor uppmärksamhet för barnen vad vi höll på med. Observationerna gjordes under tiden det var fri lek. Observationerna på de olika förskolorna skedde under olika tidpunkter på dagarna. Detta kan i viss mån ha påverkat resultatet, t.ex. att barnens lek är lugnare precis efter middagen eller beroende på vilka aktiviteter de hållit på med tidigare under dagen.

(22)

3.6 Forskningsetiska övervägande

I enlighet med Vetenskapsrådets Forskningsetiska principer har alla undersökningsdeltagare gett sitt samtycke till undersökningen innan den har påbörjats. I fallen där det är barn som har observerats, har blanketter skickats ut till berörda föräldrar/vårdnadshavare. På denna blankett fanns syftet med undersökningen med. Föräldrarna/vårdnadshavarna har sedan fått ge sitt medgivande, vilket också alla gjorde, i form av en blankett som skickades ut till dem innan undersökningen påbörjades. Alla medverkande i undersökningen har blivit informerade om att de när som helst kan avbryta samarbetet om de så önskar. Redan i vår första kontakt med de olika förskolorna poängterade vi att allt material vi samlar in kommer att behandlas konfidentiellt. Vi betonade även att i vårt färdiga arbete kommer både pedagoger, barn och förskolorna vara helt avidentifierade och ha fingerade namn.

(23)

4 Analys

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur utomhuspedagogik och pedagoger påverkar barnens lek. Nedan följer vår analys av det fältarbete som vi har gjort.

4.1 Beskrivning av förskolorna

Vi har gjort vår undersökning på två I Ur och Skurförskolor, Kotten och Stubben. Båda förskolorna ligger i mindre villasamhällen där invånarna till största del utgörs av medelklass med svensk etnicitet. Större delen av dagen till

4.1.1 Förskolan Kotten

Förskolan Kottens personal består av två förskollärare och en barnskötare. Pedagogerna menar att man kan lägga alla aktiviteter utomhus, det man kan göra inne kan man också göra ute. Förskolan har tillgång till ett relativt stort skogsområde i anslutning till förskolan.

Barngruppen består av 17 barn, 5 flickor och 12 pojkar i åldrarna 4-5 år. På Kotten har vi valt att intervjua pedagogen Ola som har jobbat inom I Ur och Skur i 5 år och har

förskollärarutbildning.

4.1.2. Förskolan Stubben

Förskolan Stubbens personal består av en förskollärare, en barnskötare och en

montessoripedagog. Förskolan har en egen kock som även arbetar 45 % i barngruppen. De tillbringar större delen av dagen utomhus. Men precis som Kotten är de inte helt bundna till att all verksamhet ska bedrivas utomhus. Förskolan ligger i anslutning till stora grönområden. Gården som förskolan nyttjar har öppna ytor och till viss del även små skogspartier. På Stubben finns det 18 barn, 6 pojkar respektive 12 flickor i åldrarna 1-5 år. Vi fick möjlighet att intervjua pedagogen Anna som är utbildad förskollärare och har jobbat inom I Ur och Skur i 4 år.

(24)

4.2 Barnens lek

I detta avsnitt kommer vi att redovisa det material vi har fått fram om barnens lek inomhus och utomhus. Vi har tittat på vad barnen gör i leken och vilka eventuella skillnader det finns i deras lek i de olika miljöerna. Sedan kommer en jämförelse mellan leken inomhus och

utomhus. Båda förskolorna tillbringar större delen av dagen utomhus, men inomhusvistelse förekommer bl.a. på morgonen när barnen anländer och de ska äta frukost.

4.2.1 Inomhus

När vi gör vårt besök på förskolan Kotten leker barnen väldigt lugnt och stilla inomhus, ensamma, med varandra eller tillsammans med någon av pedagogerna. För tillfället är de flesta uppdelade i mindre grupper. Fem av barnen sitter och spelar ett spel tillsammans, några andra ritar eller leker med bilar och ett av barnen sitter tillsammans med en pedagog och spelar ett spel. Alla barnen väljer att leka med det färdiga material som förskolan har att erbjuda. När barnen väl har valt en aktivitet stannar de gärna kvar där under en längre tid. Barnen har lärt sig att det man tar fram plockar man också undan efter sig. När det är dags för samling bryter pedagogen det som barnen håller på med och det tar relativt lång tid innan barnen har hunnit plocka undan allting. Pedagogen Ola berättar:

Tyvärr är det en fälla inomhus den här städmanin som alla har, jag också, nu ska vi städa, dags för samling, då ska man avbryta leken och städa undan det man har byggt upp eller påbörjat i någon fantasilek.

På förskolan Stubben sitter alla barnen gemensamt och ritar till en början, de diskuterar bland annat färger och former. Allt eftersom börjar de bryta upp och söka sig till nya saker. Några av barnen väljer att börja spela spel eller lägga pussel och några fortsätter att rita. Det är väldigt fridfull stämning på avdelningen. Även här väljer barnen främst att leka med de leksaker som finns tillhands. Något som också pedagogen Anna påpekar:

Ja det blir ju mer styrt här, om det är fritt så är det ju mycket att de spelar spel eller ritar och någon hamnar inne i dockvrån, det blir ju lite styrt med spelen.

(25)

På båda förskolorna har barnen stora valmöjligheter av leksaker och det finns möjlighet för dem att välja fritt bland olika aktiviteter. Barnen väljer främst att leka med de färdiga leksaker som finns. Lekarna är lugna och barnen är till större del stillasittande.

4.2.2 Utomhus

När det är dags för utomhusvistelse på förskolan Stubben leker barnen olika slags lekar, tjuv och polis, mataffär och hotell. De flesta av lekarna innebär att barnen placerar in sig i olika roller. Det är en kylig dag och barnen rör konstant på sig, de springer upp och ner i dalen som finns på gården, de klättrar i träden och undersöker naturen och miljön de befinner sig i. På Kotten gräver några av barnen och letar efter maskar och börjar sedan bygga hus till dem. Andra barn spelar fotboll tillsammans eller sitter i sandlådan och leker med hink och spade. Vad barnen leker när de är ute påverkas också av årstider och väder. På Kotten har det dagarna innan vi gör våra observationer blåst och på marken ligger nu massor med löv. Barnen samarbetar för att göra en stor lövhög tillsammans. Ett av barnen meddelar stolt att ”den här har vi gjort helt själva, ingen vuxen har hjälpt oss”. Lövhögen blev sedan en hinderbana, och sedan ett slott och allt slutade med ett stort lövkrig. Om vädrets inverkan på barnens lek säger Anna:

Det är mycket att utforska i området och vad det finns möjligheter till. Nu är det ju snö och då är det snö som är det spännande (…) Någon börjar kanske gräva en håla sen så håller de på att ta vatten om det har regnat och fyller på och sen kollar de hur de kan göra dammar, vattendrag och allt möjligt.

Pedagogen Ola lyfter fram vikten av att barnen får leka mer ostört utomhus. Där behöver det inte städas och barnen kan leka mera fritt.

Man kan leka mer långtgående lekar som kan gälla över flera dagar, de kan ta dit stockar och bygga upp någonting och leka en lek i det t.ex. någon bygglek eller rollek och så kan leken fortsätta nästa dag.

(26)

Båda förskolorna har tillgång till naturmaterial, såsom pinnar, träd, stenar m.m. när de vistas utomhus på gården eller i skogen. Det finns även tillgång till färdigt material såsom spade och hink, leksaksbilar och annat. I viss mån väljer barnen att leka med dessa men det vi ser mest av är lekar där barnen använder sig av naturmaterial. Pinnar transformeras till pistoler och svärd, grenar förvandlas till kvastar, stenar blir till mat. Lekarna som pågår utomhus är kraftfulla. Barnen springer, är högljudda, de klättrar och använder hela kroppen i sin lek. Lekarna växlar oftare än vad de gör inomhus. Naturen bjuder hela tiden in till nya upptäckter. Om barnens lek när de är utomhus säger Ola:

Det är stor skillnad när de är utomhus, då kan de klättra, röra på sig, springa och få ut alla utlopp som de behöver (…) Just att leka utomhus, det är den drivkraften efter leken, att upptäcka möjligheterna att vara utomhus som gör att de håller igång.

4.2.3 Sammanfattning

Båda pedagogerna anser att inomhusaktiviteterna blir mer styrda. Inomhus är ytorna barnen leker på mer begränsade än utomhus. En av pedagogerna på Stubben menar att den största skillnaden man märker är att det hörs mer inomhus och att barnen också reagerar på ljudnivån. Att barnen ska skrika och springa runt som de gör utomhus är ohållbart och skapar en miljö som inte är trevlig för vare sig barn eller pedagoger. Så här berättar Ola om skillnaderna inomhus och utomhus:

Dels deras motoriska färdigheter, deras rörelsemönster inomhus i och med att vi bara har en begränsad lokal… och de får inte lov att klättra på bordet och springa hur mycket som helst… det är stor skillnad när de är utomhus, då kan de både klättra och röra på sig och springa och få ut alla utlopp som de behöver… medan här inne så är vi tvungna till, eftersom lokalen ser ut som den gör, att vi får ta det lite lugnare och ha inomhusaktivteter… så rent generellt så kan man säga att det blir mer finmotorik inomhus, mer grovmotorik utomhus (…) De är tvungna till att vara lugna inomhus för att det inte går om alla leker utomhuslekar inomhus.

(27)

Inomhus blir det mindre rollekar och barnen väljer gärna att leka med de färdiga leksaker som finns på förskolan. Några av barnen spelar ett spel tillsammans där man använder en pinne för att stöta ner objekt i ett hål. Några av barnen börjar använda pinnarna som svärd istället. En av pedagogerna frågar då barnen ”Är det ett spel eller är det en leksak?” Barnen fortsätter då att använda pinnen till sitt spel. Inomhus har varje sak sin funktion. Pinnen som användes till spelet används bara till det syftet. Pinnen som finns utomhus har oändliga möjligheter.

Inomhus tas det mycket tid till städning och undanplockning, något som man slipper utomhus. Leken som pågår utomhus behöver inte begränsas på samma sätt som inomhus. När en lek ska avslutas inomhus måste alla plocka undan efter sig. Utomhus är det ingen som kommer att säga till barnen att de måste lägga tillbaka pinnen där de tog den. Inomhus behöver det oftast vara hopplockat för att städerskan kommer eller för att de behöver ytorna till någon annan aktivitet. Utomhus finns inte dessa begränsningar. Patrik Grahn poängterar också vikten av att barnen ska tillåtas att ha en ostörd lek för att de ska uppleva en kontinuitet i sin lek. Detta ger en möjlighet för barnen att länka samman gårdag med morgondag och lektemat blir en sammanhållande kraft (Grahnm.fl. 1997:10). Så här säger Ola om det:

Utomhus kan man få den här mer långtgående leken. De har en längtan efter en lek som de har haft föregående dag. De kan fortsätta med en lek länge, jag tror det gör mycket för barnens fantasi som då får blomma ut ännu mera och riktigt fullbordas. Annars så blir det så korthugget som med inomhuslek när det skall städas och sen en ny lek och städas igen.

Patrik Grahn tar upp att barnens lek är mer variationsrik när de vistas utomhus, och precis som Anna och Ola påpekat säger Grahn också att deras motoriska färdigheter blir bättre i jämförelse med barn som inte vistas lika mycket utomhus (a.a.).

Utomhus finns denna möjlighet att utveckla fantasileken i större utsträckning än det finns inomhus. Båda de intervjuade håller med om att barnen får leka mer ostört och inte lika styrt utomhus. Vi såg mer av fantasileken utomhus än vad vi gjorde inomhus. Bruno Bettelheim, psykolog och författare, menar att platser som vi vuxna inte har bestämt hur de ska se ut gör att barnen i sin lek utvecklar sin fantasi och kreativitet på ett mycket bättre sätt än t.ex. i inomhusmiljön som redan är förutbestämd vad det ska användas till. Inom den psykologiska och pedagogiska forskningen har man kommit fram till att fantasileken är den som är mest

(28)

betydelsefull för barns utveckling. I fantasileken får barn viktiga grunder som underlättar kunskap och färdighet. Grahn beskriver att för att fantasileken ska utvecklas positivt måste den ges plats, tid och möjlighet till ostördhet (Grahn 1997:9).

Anna tycker att den fria leken är viktig eftersom hon anser att den utvecklar barnens sociala kompetens. I den fria leken blir de mer självständiga, vågar säga vad de tycker, får respekt och visar empati för andra. Den gör att de blir trygga med dem som de leker med anser Anna.

Vi har mycket utrymme till fri lek. Har vi planerat någonting och barnen leker fint så vill vi inte bryta för det kan vara att de satt igång med någonting och då kan de hålla på länge med detta.

Den fria leken ligger till största del utomhus och Ola anser att det är den största och viktigaste delen. Vi märkte under observationerna på de båda förskolorna att den fria leken var något som prioriterades. Barnens intressen blev tillvaratagna.

(29)

4.3 Pedagogernas roll

I detta avsnitt kommer vi att redogöra för pedagogens roll i barnens lek. Vi tittar på vilka roller de tar i barnens lek och hur viktigt de anser det är att man är aktiv i barnens lek. Vi tar även upp pedagogernas olika roller i leken beroende på om de vistas utomhus eller inomhus.

4.3.1 Inomhus

På Kotten spelar några av barnen Coronne tillsammans. De verkar inte ha kommit överrens innan om vilka regler som ska gälla. Några av barnen blir oense om hur man egentligen får göra. En av pedagogerna sätter sig då ner hos barnen och hjälper dem med regler och visar hur de ska göra för att spelet ska gå rätt till. Barnen lyssnar och tar till sig av det pedagogen säger och när han lämnar dem fortsätter barnen att göra på det sättet som han har lärt dem. Pedagogerna finns hos barnen mer som ett stöd.

På Stubben sitter barnen till en början och håller på med en gemensam aktivitet. När barnen börjar söka sig till enskilda aktiviteter såsom spel eller enskilt ritande kommer pedagogerna mer in i bilden. Pedagogerna sätter sig hos barnen och samtalar om vad det är de gör. De ger stöd och lyssnar in vad det är barnet vill göra. Vi ser inte så mycket lekar inomhus utan barnen är mest knutna till materialet som finns.

Pedagogernas roll i barnens lek inomhus verkar mest vara knuten till att ge barnen det stöd de behöver. Vi ser inga försök till att initiera några lekar. Detta kan ju delvis bero på att tiden de spenderar inomhus är väldigt kort i relation till den tiden de vistas utomhus. Lokalerna är begränsade och som båda pedagogerna kommenterat behövs det ett visst lugn inomhus både för barnens och för pedagogernas skull.

4.3.2 Utomhus

På förskolan Stubben uppmärksammar en pedagog att ett av barnen har hittat en insekt som hon ägnar mycket uppmärksamhet åt. Pedagogen går då och hämtar lupp och en bok om

(30)

insekter och börjar tillsammans med barnet att undersöka vilken slags insekt det kan vara. Pedagogens intresse för detta gör att även några av de andra barnen blir nyfikna på vad som finns under luppen. Anna berättar om hur utomhusvistelsen påverkar barnen:

Jag tror att barn lär sig på ett helt annat sätt när de har konkreta grejer de kan ta på. De får något helt annat när de får prova på att till exempel skriva sitt namn med pinnar. Deras kreativitet stärks ju på ett helt annat sätt, jag tror ju att de har bättre ryggsäck med sig upp i skolan. Nyfikenheten den spinner ju vidare mer och mer, de kommer ihåg att de har gjort detta med kroppen och händerna.

Barnens lek när de vistas utomhus är väldigt självgående och de är inte lika beroende av materialet i sina lekar som de har varit inomhus. Pedagogerna observerar barnens lekar men vi ser inte att någon av dem tar en aktiv roll i leken. Detta är också något som Anna poängterar:

Det beror på vad det är för lek för att ibland så tycker inte jag att man ska gå in och vara för mycket. Man kan vara åskådare och studera för då ser man mycket. Hur man har respekt för sin kamrat, hur man pratar till varandra och hur långt de har kommit i språkutvecklingen. Men ibland är det viktigt att man är med och leker, att man är delaktig. Så det beror ju på vilken situation det är, ibland kan det vara rent fel att komma in i någon lek där man kanske stör för mycket. Ibland så är det rätt så intressant att stå och se hur det ska utvecklas och vem som styr leken och vem som tar kommandot och vem som går undan. För man ser så mycket just i den där fria leken.

På förskolan Kotten plockar en av pedagogerna fram ett plockepinn gjort av stora pinnar som man hittat ute i naturen. Hon instruerar kort för barnen hur spelet går till. Sedan går

pedagogen åt sida då barnen kommit igång med spelet för att kunna spela själva. Endast när barnen verkar ha problem som de inte själva kan lösa går hon i leken för att vara ett stöd åt dem. Även här ser vi att pedagogerna inte tar speciellt aktiv roll i barnens lek. Men precis som Ola poängterar behöver inte detta innebära ointresse. Vi frågar honom hur viktigt han anser att det är att man tar del av barnens lek:

Inte att man är aktiv. Har de kommit igång själv med en lek så tycker jag att oftast kan man avbryta den eller störa om man går in för aktivt. Men ska man initiera en lek för att få in ett barn ibland andra kamrater så är det väldigt viktigt att anta en aktiv roll i den leken. För att få med barnet

(31)

tillsammans med de andra. Annars så tycker jag att leker barnen och kommit igång med en bra lek och man observerar det även om man sitter ute i skogen och ser overksam ut så, ser man då hur de fungerar hur de leker. På det sättet är man aktivt i det man observerar.

Både Anna och Ola anser att deras roll i barnens lek oftast har en stödjande funktion. Ola påpekar att man kan gå in i leken som barnen har och leka med dem samtidigt som man styr och stödjer upp den. Så här säger Anna om det:

De tror ju vi leker med dem alltså man leker men man har ju ändå en tanke bakom det man pratar om (…) ibland kan det vara rent fel att komma in i någon lek där man kanske stör så mycket… och ibland så är det rätt så intressant att stå och se hur deras utveckling hur det ska utvecklas och vem som styr leken och vem som tar kommandot och vem som går undan… för man ser så mycket just i den där fria leken.

Pedagogernas roll i barnens lekar vid utomhusvistelse är väldigt blandad. Några pedagoger ger sig in i leken och tar en aktiv roll. Andra väljer att enbart stå och se på. Detta kan lätt tolkas som ointresse men så behöver inte alltid vara fallet. Som både Ola och Anna påpekar handlar det oftast om att man observerar barnen. Att barnen själva kan klara av leken. På frågan om hur viktigt det är att ta del av barnens lek svarar Ola:

Jag tror att barnen har en inneboende kraft att klara av leken själv om man ger dem rätt verktyg.

4.3.3 Sammanfattning

Barnens lek när de vistas utomhus verkar vara mer självständig och självgående än den är inomhus. Detta kan möjligtvis vara en anledning till att pedagogernas roll i barnens lekar inte är lika aktiv utomhus, något som vi har uppmärksammat på både förskolorna. Barnen är inte lika aktiva inomhus som utomhus vilket säkert påverkar att pedagoger tar en aktivare roll där. Genom att leken blir mer styrd inomhus behöver pedagogerna ta en större aktiv del i det barnen gör. För att ljudnivån inte ska bli för hög eller att det ska bli för mycket spring behöver aktiviteterna vara mer styrda inomhus. Ola anmärker också på skillnaden på pedagogernas roll

(32)

Det är vi pedagoger som får se till att när vi är här inne är det lugna aktiviteter, spel och pussel eller andra sorters lekar… och när de är ute får de lov att härja fritt på ett annat vis över större ytor över andra hinder så att säga

Anna påpekar också skillnader på utomhus och inomhus:

Man får kanske vara lite mer uppfinningsrik utomhus, man får vara mer finurlig och fantasifull. Det gäller att hitta möjligheterna. Egentligen har vi en guldgruva som är ute med allt gratis material.

Gunilla Lindqvist, docent i pedagogik, beskriver vuxnas roll i barnens lek. Att leken är barnens värld och att den helst ska vara fri från vuxnas inblandning. Som både Ola och Anna beskriver ska man som pedagog inta en observerande roll. Man ska helst inte störa alltför mycket i leken. Aktivitetspedagogiken som Elsa Köhler beskriver är att man som pedagog måste kliva in i händelsernas centrum. Man måste iaktta vad barnen gör och hur de gör det. Pedagogerna måste se att det finns upptäckter att göra som hänger ihop med det som barnen håller på med.

I motsats till vad Lindqvist beskriver om vuxnas roll i barnens lek anser Birgitta Knutsdotter, lekforskare, att när de vuxna tar en aktiv roll i barnens lek lär barnen sig grunderna för samtycke, ömsesidighet, turtagande och social samvaro.

Susanne Drougge tar upp detta med att pedagoger och barn som testar saker tillsammans ser på ett konkret sätt hur det fungerar och på detta viset tar in ny kunskap. I Ur och

Skurverksamheten får barnen en mer handgriplig kunskap om hur naturen fungerar. Precis som pedagogen på Stubben som lär sig om nya saker i naturen tillsammans med barnen genom att titta på insekter som barnen har hittat.

Jean Piaget anser att utveckling är något som kommer inifrån barnen själva. Att det sociala samspelet inte har lika stor betydelse. Medan Vygotskij anser att barnen behöver stöd och hjälp för att kunna utvecklas. Vi har inte riktigt kunnat avgöra vilken av dessa teorier som bäst skulle kunna beskriva pedagogernas arbetssätt på de två förskolorna. Pedagogerna har stor tillförlit på att barnen själva kan utvecklas och lära sig nya saker, men samtidigt finns de alltid där som ett stöd och är beredda på att stötta och hjälpa barnen när det finns behov av det.

(33)

4.4 Leksaker

Både Kotten och Stubben har varsin gård eller skog till förfogande där det finns mycket naturmaterial tillgängligt för barnen. Men i viss mån finns även vanliga leksaker, bollar, hink och spade m.m. saker som Ola kallar för färdigfantiserade. Både Ola och Anna berättar att barnen till större del väljer att leka med det naturmaterial som finns tillgängligt. Vi frågade Ola vad han ansåg om leksakerna som fanns på gården:

Man måste ju se till hur barnen har det där hemma. Alla barn nuförtiden har ju många leksaker som redan är färdigfantiserade. Så man kan ju inte bryta allt det här och gå tillbaka till 1960/70-talet och göra kottar.

Att låta barnen skapa leken tycker Ola är viktigt. Han tar upp exemplet med en leksakspistol. Det är ju alltid bara en pistol medan en pinne kan vara en pistol ena sekunden och nästa sekunden är det ett svärd och sedan kan det vara en walkie-talkie. Det är barnets fantasi som gör det till vad det blir. Något som observerades på båda förskolorna var att barnen i början av utomhusvistelsen valde att leka med de köpta leksaker men övergick sen till rollekar eller lekar med naturmaterial. Anna pratar om just situationen i sandlådan där man kanske kan tänka sig att det behövs hink och spade:

De använder ju mycket händerna och pinnar att göra tornen av. Så de använder ju inte så mycket av de här andra formerna, utan då är det ju mer till att använda händer och hitta pinnar.

Men båda pedagogerna höll med om att utan leksakerna på gården hade det gått lika bra. Så här säger Ola om hur barnen hade reagerat på om man hade tagit bort alla färdiga leksaker:

Jag tror att det hade fungerat alldeles utmärkt ändå. Det hade kanske behövts spadar om de vill gräva i sandlådan eller så här. Men alla de här plastbilarna hade man faktiskt kunna ta bort, de hade hittat andra träbitar som hade blivit bilar (…) Alla köpegrejer är redan ämnade till att leka en viss sorts lek. Så på ett sätt hämmar det barnens fantasi när det redan är bara en affär eller bara en bil. Utan det ska vara relativt suddiga grejer så att man kan anpassa det i leken.

(34)

När vi frågade Anna hur hon trodde att barnen skulle reagera om de inte hade tillgång till dessa saker när de vistas utomhus säger hon:

När vi är utomhus så tittar de sig runt och ser vad som finns och använder sedan det, de har väldigt bra fantasi.

(35)

5 Sammanfattning

Här kommer vi att utgå ifrån våra frågeställningar och vårt syfte för att knyta samman tidigare forskning med vårt empiriska material.

I undersökningen har det visat sig att barnens lek är mer begränsad inomhus än utomhus. Inomhus finns det inte tillgång till öppna ytor i samma utsträckning som det finns utomhus, barnen måste hålla sig lugnare och ljudnivån måste vara lägre, vilket givetvis begränsar deras lek. I viss mån blir leken inomhus mer bunden till de leksaker som finns tillgängliga. Utomhusmiljön är inte lika styrd av pedagogerna som inomhusmiljön. Detta medför att barnen får större utrymme att skapa sig en egen lek med hjälp av sin fantasi. Barnens lek blir mer självständig när de vistas utomhus än den är inomhus. Båda pedagogerna som vi har intervjuat anser att aktiviteterna inomhus är mer styrda än de är utomhus, vilket medför att pedagogerna tar större aktiv roll i barnens lek inomhus. Barnens fantasi får inte utlopp på samma sätt som utomhus. Patrik Grahn menar att utomhusmiljön bjuder barnen på större möjligheter i jämförelse med inomhusmiljön. Mångfalden i naturen inspirerar till nya lekar (Grahn 1997:9).

Tidigare forskning som vi har tagit del av, talar både för och emot att pedagogerna tar en aktiv roll i barnens lek. Gunilla Lindqvist anser inte att man som pedagog ska ta alltför stor roll i leken, då leken är ett sätt för barnen att hävda sig mot vuxenvärlden (Lindqvist 1996). Ingrid Pramling Samuelsson och Sonja Sheridan anser däremot att genom att man som vuxen aktivt deltar i barnens lek utvecklas barnens lek och läroprocesser. Pedagogerna vi har intervjuat tog inte en stor aktiv roll i barnens lek då de ansåg att man ibland kan gå in och störa leken. Gunilla Lindqvist menar att man som vuxen ska ta en observerade roll i barnens lek. Som pedagog ska man inte gå in alltför mycket och störa i leken men när man intar en passiv roll i barnens lek ska detta vara ett medvetet val. Vi tror att alltför många pedagoger som tar en observerande roll egentligen har en passiv roll. Med detta menar vi att pedagoger oftast brukar observera barnens lek väldigt ytligt, för att säkerställa att inget barn far illa, skadar sig eller är utanför.

Pedagogerna vi har intervjuat väljer att ta en stödjande roll i barnens lek när de är aktiva i den, och båda anser att man ska låta barnen få ha en ostörd lek när den fungerar bra. Den fria leken

(36)

är något som man på båda förskolorna anser är väldigt viktigt. Båda pedagogerna håller med om att barnen blir mer självständiga och utvecklar en social kompetens i den fria leken. Evenshaug och Hallen beskriver också detta med att leken utgör en viktig roll i barnen

socialisation. Jean Piaget och Lev Vygotskij har olika tankar om barnens lek. Vygotskij anser att barn behöver uppmuntran och vägledning från mer erfarna personer för att kunna

utvecklas. Piaget å andra sidan menar att barnets utveckling är en process som kommer inifrån och vuxnas inblandning i deras lek inte alltid är nödvändig. Att militant följa en av dessa teorier tror vi inte är den ultimata lösningen. De samspel vi har observerat mellan barn och pedagoger tyder på en förening av dessa olika teorier där barnen får utvecklas fritt och tillsammans med varandra men att pedagogerna finns där som ett stöd när det behövs.

Något som vi också har uppmärksammat, både genom observationer och genom intervjuer, är att barnen till största del väljer att leka med de naturmaterial som finns tillgängligt för dem utomhus. Som en av pedagogerna påpekade ”alla köpta grejer är redan ämnade till att leka en viss sorts lek, på så sätt hämmar det barnens fantasi”. Något som båda pedagogerna håller med om är också att utan dessa färdiga leksaker hade barnen klarat sig bra ändå med det som finns tillgängligt i naturen.

Det finns många olika uppfattningar om hur involverade pedagogerna ska vara i barnens lek. Kanske är det viktigaste att man observerar för att kunna avgöra om man behöver vara delaktig i leken eller inte. En bra lek ska inte störas men som pedagog behöver man ibland vara delaktig i leken som ett stöd eller för att utveckla leken. Det är vår roll som pedagoger att avgöra när man behöver ta en aktiv del i barnens lek för att kunna vara med och stödja

(37)

6 Diskussion och kritisk reflektion

Syftet med undersökningen var att tydliggöra hur utomhuspedagogiken och pedagogernas roll i den påverkar barnens lek. Vi har gjort en jämförelse mellan leken i inomhusmiljö och i utomhusmiljö. Det har varit väldigt intressant att få lyfta fram pedagogernas tankar om barnens lek och utomhuspedagogikens påverkan på den. Som blivande förskollärare anser vi att det är väldigt viktigt att man som pedagog reflekterar över det man gör och varför man gör det. Vi har båda tidigare ansett att utomhusvistelse varit positivt för barnens lek men varför det har varit på detta sätt har vi inte reflekterar riktigt över. Något som vi gjorde var att lägga intervjuerna efter observationerna, då vi hoppades på att våra frågor inte skulle påverka deras sätt att förhålla sig till barnen när vi sedan gjorde våra observationer. Under observationerna försökte vi att hålla oss så objektiva som möjligt Hur medvetna de, barnen och pedagogerna, sedan var om vår närvaro vid observationerna är svårt att avgöra. Vi valde också i början av studien att inte genomföra samtal med barnen. Dock hade deras tankar om pedagogernas roll i sin lek varit intressant att lyfta fram. En aspekt som hade varit intressant att ha med hade varit barnens perspektiv på sin lek, och hur den skiljer sig inomhus och utomhus. Att använda sig av diktafon under intervjuerna möjliggjorde för oss att kunna ha tillgång till transkriberade intervjuer när vi sedan gjorde analysen. Dels för att vi inte skulle behöva ta fokus ifrån personen vi intervjuade och dels för att nedskrivna intervjuer inte alltid blir så objektiva som man hade önskat.

Vi har haft stor tillgång till tidigare forskning och det har funnits många teorier som vi har kunnat lyfta fram. Innan undersökningen påbörjades hade vi båda den inställningen att utomhuspedagogik är betydelsefullt för barnens lek och utveckling. Under arbetets gång har vi försökt att hålla så objektiva som möjligt och vi känner att vi har lyckats bra med det.

En annan aspekt som vi kom in på under arbetets gång är barnens användande av leksaker när de vistas utomhus. Här kom det upp flera nya frågeställningar och detta hade kunnat utmynna i en helt ny undersökning om hur barnens användande av leksaker ser ut i en I Ur och

(38)

Referenslista

Braute Nyhus, Jorunn och Bang, Christofer (1997). Följ med ut! Barn i naturen. Stockholm: Universitetsförlaget.

Dahlgren, Lars Owe och Szczepanski, Anders (1997) Utomhuspedagogik. Boklig bildning och

sinnlig erfarenhet. Linköpings Universitet: Skapande Vetande.

Drougge, Susanne (1996). Miljömedvetande genom lek och äventyr i naturen. Stockholm: Friluftsfrämjandet Utebolaget.

Evenshaug,Oddbjørn och Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur

Hartman, Jan (2004) Vetenskapligt tänkande – Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur

Hwang, Philip och Nilsson, Björn (2003) Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur

Grahn, Patrik; Mårtensson, Fredrika; Lindblad, Bodil; Nilsson, Paula och Ekman, Anna (1997). Ute på dagis. Alnarp: MOVIUM.

Grahn, Patrik (2007) Barnet och Naturen. I Dahlgren, Lars-Owe; Sjölander, Sverre; Strid, Jan-Paul och Szczepanski, Anders (Red.), Utomhuspedagogik som kunskapskälla – Närmiljö blir

lärmiljö (s.55-80) Studentlitteratur AB

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2003) I lekens värld. Stockholm: Liber AB

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1999) Lek för livet. Stockholm: Universitetsförlaget

Lindqvist, Gunilla (1996) Lekens möjligheter. Lund: Studentlitteratur

Møklebust, Liv (1994) Vad kan en bra förskollärare? Stockholm: Runa Förlag Patel, Runa och Davidson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder – Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

Pramling Samuelsson, Ingrid och Asplund Carlsson, Maj (2003) Det lekande lärande barnet –

i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber AB

Pramling Samuelsson, Ingrid och Sheridan, Sonja (2007) Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för förskolan. Lpfö 98, Utbildningsdepartementet (2001). Stockholm:Skolverket och

CE Fritzes AB.

Szczepanski, Anders (2007) Uterummet – ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. I Dahlgren, Lars-Owe; Sjölander, Sverre; Strid, Jan-Paul och Szczepanski, Anders (Red.),

(39)

Wehner-Godée, Christina (2000) Att fånga lärandet – Pedagogisk dokumentation med hjälp

av olika medier. Stockholm: Liber AB

7.1 Elektroniska referenser

Centrum för miljö- och utomhuspedagogik. (2004) NCU:s definition av utomhuspedagogik. http://www.liu.se/content/1/c6/11/98/90/Allm%C3%A4nt/Utomhuspedagogik_def.pdf Tillgänglig 2009-02-23.

Friluftsfrämjandet http://www.frilufts.se/iuroskur/strategi.html Tillgänglig 2009-02-23

Vetenskapsrådets forskningsetiska principer

http://www.vr.se/download/18.427cb4d511c4bb6e38680002601/forskningsetiska_principer_f ix.pdf

(40)

8.1 Bilaga 1 – Informationsblad till föräldrarna

Till berörda föräldrar

Kära föräldrar. Vi är två stycken studenter som går vår sista termin på Malmö Lärarhögskola, med Barndoms – och ungdomsvetenskap som vårt huvudämne. Denna avslutande terminen skriver vi vårt examensarbete. Vårt syfte med arbetet är att undersöka hur pedagoger ser på sin egen och utomhuspedagogikens roll i barns lek.

Vi kommer att komma ut på ert barns förskola för att observera barnen. Informationen som vi samlar in kommer endast vi att ta del av. I det färdiga arbetet kommer barnens namn inte att nämnas och förskolans namn kommer att vara fingerat.

Vi ber er vänligen att ge ert godkännande genom att fylla i denna enkät.

Har ni några som helst frågor är det bara att kontakta någon av oss.

Med vänlig hälsning

Stina Arnberg LLxxxxxx@stud.mah.se 070x-xxxxxx Maria Berggren LLxxxxxx@stud.mah.se 070x-xxxxxx

________________________________________________________________

Mitt barn får observeras

JA NEJ

(41)

8.2 Bilaga 2 – Intervjufrågor

Frågor till en pedagog I Ur och Skurförskola.

1. Vad har du för utbildning och hur länge har du jobbat här? 2. Varför har du valt att jobba i en I Ur och Skurverksamhet? 3. I vilken omfattning bedrivs verksamheten utomhus?

4. Har ni några gränser för när ni inte går ut? T.ex. dåligt väder? 5. Vad gör barnen när de är utomhus?

6. Vilka skillnader finns det på barnens lek när det vistas inomhus och när de vistas utomhus?

7. Märker du skillnader på barnens beteende när verksamheten bedrivs utomhus i jämförelse med inomhus?

8. Hur upplever du barnens attityder till den här sortens verksamhet? 9. Hur gör man för att motivera barnen till att vilja vara ute?

10. Hur mycket tid finns det i den dagliga verksamheten för fri lek? 11. Hur viktigt anser du att det är att ta del av barnens lek?

12. När du medverkar i barnens lek, vilken roll har du då?

13. Är din roll som pedagog likadan när ni vistas inomhus som utomhus? 14. Vad gör du för att stimulera barnen i deras lekar?

15. Vad har du för tankar om barnens fria lek? Anser du att det är viktigt med fri lek? 16. I vilken mån väljer barnen att leka med det ”färdiga leksakerna” utomhus?

17. Hur tror du att barnen hade reagerat om det inte hade funnits några ”färdiga leksaker”? 18. Vad är tanken bakom föremålen i skogen/på gården?

References

Related documents

Efter en redogörelse för läroböckernas utgivning och mottagande (hos den ämnespedagogis- ka expertisen) - också den omsorgsfullt gjord - ger Brink i

Avhandlingen är ett viktigt bidrag inte bara till sonettens svenska historia utan också, genom den breda orienteringen, till utfor­ skandet av den äldre svenska litteraturen

All this together a tool for analyse KPIs in these specifi c studies is both doable and would prob- ably provide extra value to McKinsey.. The project is to create an pilot tool for

Säkerligen kommer framtida museiintendenter att granska förvärvet av 266 föremål från bostadscontainern i Kosovo och undra hur det kom sig att Armémuseum inte valde att spara

Det borde vara naturligt för Sverige att med sitt ansvar för ett gemensamt världskulturarv ta initiativ inom EU och andra internationella sammanhang för att i samverkan

Bild 3 är tagen från en sekvens ur avsnitt 1 när Jess är ledsen när hennes dejt inte kommer men börjar skratta när killarna kommer dit och hämtar henne.. Bild 4 är tagen från

Antal rödlistade, bedömda och totala antalet arter av kärlväxter (exklusive underarter, varieteter och småarter), mossor, alger, lavar och storsvampar per kategori i den nya

Hos de allra flesta arter av alger, lavar, mossor och svampar används dock indirekta mått, som utvecklingen av den lämpliga miljön för olika arter, exempelvis mängden av en viss