Lärarutbildningen
IS
Examensarbete
15 högskolepoängRundgångens vara eller inte vara?
En studie huruvida de inledande praktiska momenten på
byggprogrammet i gymnasieskolan bör förändras eller bevaras
Trying diffrent skill whitin the Constructionprogram,
to be or not to be?
Peter Wallin
Lärarutbildning 90 hp Eximinator: Nils Andersson 2009-12-17
2
INNEHÅLL
SAMMANFATTNING ... 4
1. INLEDNING ... 6
1.1 Bakgrund ... 6
1.2 Hur fungerar rundgången idag ... 7
1.3 Lite rundgångshistoria ... 8
2. LITTERATURGENOMGÅNG ... 9
2.1 Skolverkets föreskrifter ... 9
2.2 Teoretiska utgångspunkter ... 10
2.2.1 Det sociokulturella perspektivet ... 10
2.2.2 Betydelsen av elevers erfarenheter ... 10
2.2.3 Läroplanernas fyra F ... 11 2.3 Forskningsbakgrund ... 11 2.3.1 Barns uppväxt ... 11 2.3.2 Svåra val ... 12 2.3.3 Praktiskt arbete ... 13 2.3.4 Förståelse för helheten ... 15 2.3.5 Familjens roll ... 16
2.4 Syfte och frågeställningar ... 17
3. METOD ... 19
3.1 Metod ... 19
3.2 Enkätundersökningen ... 19
4. RESULTAT OCH ANALYS ... 21
4.1 Sammanställning av enkätundersökningen ... 21
4.2 Sammanfattning av resultatet ... 26
4.3 Analys av resultaten ... 26
5. DISKUSSION ... 30
5.1 Förslag på fortsatt forskning ... 31
6. SLUTSATSER ... 32
7. KÄLLFÖRTECKNING ... 33
7.1 Litteratur ... 33
3
Bilagor
Bilaga 1 Enkätundersökning.
Bilaga 2 Sammanställning av resultat. Bilaga 3 Figurdiagram över resultat.
4
SAMMANFATTNING
Syftet med detta examensarbete är att få reda på hur eleverna på byggprogrammet ser på rundgången som de genomgår det första året de går på programmet. Rektorerna på den aktuella skolan vill eventuellt försöka ändra på rundgången för att kunna få den billigare och mer effektiv. Rundgången innebär att man skall prova på sex stycken olika yrken under en kort tid för att därefter kunna bilda sig en uppfattning om vad dessa yrken innebär och för att lättare kunna välja ett yrke för framtiden.
En förändring av rundgången i syfte att spara tid för att snabbare komma in till det yrket som man vill utbilda sig till. En annan utgångspunkt kan vara att man börjar direkt på sitt yrkesval i årskurs 1 utan rundgång. Jag har gjort en enkätundersökning med 72 stycken elever på skolan där undersökningen genomfördes. Den genomfördes tidigt på höstterminen i september. Resultatet visar att majoriteten av eleverna tycker att det är bra som det är nu och att de i huvudsak är nöjda med rundgången som den ser ut idag. En stor del av eleverna hade redan bestämt vad de ville utbilda sig till när de startade sin skolgång i årskurs 1, men de kunde trots det inte i samma utsträckning tänka sig en kortare rundgång, vilket kan vara en fingervisning om att det är bra att behålla rundgången som den är idag och därmed även få lite kännedom om alla yrkena.
5
6
1. INLEDNING
Yrkesinriktade program har varit uppe för diskussion i samhället vid ett flertal tillfällen. Diskussionen gäller ofta om även dessa gymnasieprogram ska ge behörighet till högskolan eller om de endast ska ge en viss yrkesbehörighet. Det kan utöver det finnas ett visst intresse att utreda hur den praktiska delen av dessa program, och då i synnerhet byggprogrammet, är utformade idag. Eftersom hela samhället är uppbyggt utifrån en ekonomisk aspekt så är det av intresse att undersöka om praktiken inom byggprogrammet, den så kallade rundgången, kan eller bör effektiviseras.
1.1 Bakgrund
En av anledningarna till att jag ville göra en undersökning kring rundgången på byggprogrammet är att skolledningen på den aktuella skolan vill göra om byggprogrammet och de ser då en möjlighet till att eventuellt kunna förändra den utbildningen i årskurs 1. Skolledningen på den aktuella skolan har redan påtalat att rundgången kan bli föremål för en förändring i framtiden vilket gör det än mera angeläget att undersöka detta, eftersom lärarna på skolan gärna vill vara med och påverka. Det förefaller vara enklare att utöva inflytande på en kommande förändring om det finns kunskaper om hur man skulle kunna förändra och vad eleverna ser som fördelar respektive nackdelar med den nu förekommande verksamheten. En anledning till att skolledningen vill förändra är att det i dagsläget är många elever väljer byggprogrammet och det medför stora kostnader för skolan, eftersom byggprogrammet är ett av de mest kostnadskrävande programmen. Därför försöker skolledningen se över organisationen och då kan en förändring ske ganska snabbt, vilket inte alltid är så bra eftersom resultatet riskerar att då inte vara ordentligt genomtänkt. Idag är skolan en föränderlig verksamhet med snabba omkast av olika styrande regeringar när det gäller hur skolan skall se ut i framtiden, och då är det särskilt viktigt att ta reda på hur t.ex. rundgången på byggprogrammet fungerar idag innan man börjar ändra om den till något annat. Den sittande regeringen vill förändra de praktiska programmen så att det blir mer praktik och mindre kärnämnen jämfört med idag; vad får det för konsekvenser? Det finns idag ingen forskning om rundgången och dess funktion på byggprogrammet vilket kan vara ett problem när beslut i frågan skall fattas.
Därutöver har rektorerna på den aktuella skolan efterfrågat en omorganisation gällande rundgången för att på så sätt kunna korta ner den på något sätt eller eventuellt förändra den helt genom andra uppgifter som t.ex. praktik på en arbetsplats. En tanke kan vara att på något
7
sätt integrera rundgången mer med kärnämnena. Vad får det för konsekvenser för eleverna? Är rundgången dålig på det sätt den fungerar idag? Vill eleverna förändra rundgången? Finns det något som vi konkret kan förändra i rundgången för att det skall bli bättre för eleven? Eller är den bra och väl fungerande idag? Det finns många frågeställningar och denna undersökning
kan generera en viss eftertanke samt en mer öppen syn på hur eleven ser på sin skolgång idag. Homburger-Erikson (1999) beskriver att ungdomen genomgår stora förändringar i
puberteten, vilket medför förändringar gentemot kompisar och sin roll i gänget. Det kan spela en stor roll för de val eleven gör inför framtiden i de fall det inte finns någon stark självkänsla hos eleven och det då är lättare att falla för kompistrycket. En annan sak som påverkar elevers val och inställningen till dessa är hur mycket föräldrar engagerar sig i sina barns utbildning.
1.2 Hur fungerar rundgången idag
På byggprogrammet i den aktuella skolan är upplägget på rundgången för närvarande att eleverna provar på sex olika yrken som träarbete, murare, betongarbete, anläggningsarbete, plåtslagare samt måleri. Varje del av dessa yrken provar man i åtta dagar och skoltiden är mellan 08.00-15.30. Rundgången består av tre stycken kurser. I Gy 2000:02 (Skolverket, 2000) beskrivs rundgångens olika kurser och innehåller följande.
BYT 1201 innefattar 50 poäng och behandlar byggkunskap samt skall ge en grundläggande kunskap om den roll byggandet har i samhället. Kursen skall även utveckla grundläggande kunskap om olika arbetsområden som utbildningen inom byggprogrammet leder fram till samt de krav som ställs på arbetsutförande inom dessa områden. Den skall också ge grundläggande kunskaper för att kunna utföra enkla övningar inom byggprogrammets yrkesområden. därutöver skall den också utveckla kunskap om materiel, teknik, kvalitet samt ett ekologiskt medvetande som är av betydelse vid byggnation. Denna kurs är i huvudsak teoretisk.
Kurs BYT 1202 omfattar 150 poäng och behandlar hus- och anläggningsteknik. Denna kurs skall ge grundläggande kunskaper i hus-, anläggnings- och byggnadsarbeten. Kursen skall även ge förmåga att förstå och att kunna utföra arbetsuppgifter inom trä-, mur-, betong- och anläggningsområdena. Den skall vidare ge kunskap om ekologiska system, planering av arbeten, arbetsmetoder, materiel samt ekonomi för byggande. Kursen förväntas även förmedla kunskaper om vad som kännetecknar en god och säker arbetsmiljö. Denna kurs är mestadels praktiskt lagd.
Den sista kursen som ingår i rundgången är BYT 1204 och inkluderar 100 poäng och behandlar måleri och byggplåt. Målen för denna kurs är att ge grundläggande kunskap i måleri och byggnadsplåtarbeten. Den skall även den ge förståelse för ekologiska system och
8
kunskap om planering av arbetet, kvalitetskrav, materiel, ekonomi och regler för byggande. Ett mål även för denna kurs är dessutom att ge kunskap om vad som kännetecknar en god och
säker miljö. Kursen är både teoretisk och praktik.
1.3 Lite rundgångshistoria
Rundgångens tidigare utformning varierar beroende på vilken skola man väljer att titta på. På 70- och 80-talet genomförde de flesta skolor rundgången på så sätt att de byggde en friggebod (mindre fristående byggnad). Uppförandet av friggeboden innehöll då inslag av de aktuella yrken som idag görs i rundgången. Detta är även idag ett förkommande arbetssätt inom byggprogrammet. Efter besök hos ett 20-tal olika bygg-gymnasium i södra Sverige framkom det att cirka fem stycken av dessa fortfarande tillämpar denna arbetsmetod. Detta kan ändras år till år. Idag bestämmer de berörda lärarna vilken metod de vill använda för att tillgodose de krav som ställs för att eleven skall bli godkänd på de kurser som ingår i rundgången, vilket öppnar för möjligheter till att förändra rundgången och till att skapa en bättre och mer effektiv undervisning.
9
2. LITTERATURGENOMGÅNG
Här beskrivs de styrdokument och föreskrifter som bildar underlag för undersökningen, studiens teoretiska utgångspunkter samt den tidigare forskning vars innehåll ger denna studie en vidare betydelse.
2.1 Skolverkets föreskrifter
De kurser som är obligatoriska på byggprogrammet är BYT 1201, BYT 1202, och BYT 1204 vilka är gemensamma karaktärsämneskurser (Byggprogrammet 2000).
Syfte med undersökningen är, som tidigare nämnts, att utforska om det är nödvändigt att göra rundgången på byggprogrammet som den görs idag på de flesta skolor eller om man kan utveckla den på något vis. Den eventuella utvecklingen bör på något sätt utgå ifrån elevernas uppfattning om den för dagen befintliga rundgången.
Ett av målen är alltså att göra rundgången mer effektiv för eleven. Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) ger uttryck för följande.
Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell. (sid.3)
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. (se sid.3)
Undervisningen skall vara saklig och allsidig. (sid.4)
Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. (sid. 4)
Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället. (sid. 5)
Skolans uppdrag att förmedla kunskaper förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. (sid. 6)
Skolan kan inte själv förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. (sid.6)
Här framkommer på ett tydligt sätt behovet av ytterligare kunskap kring möjligheter till att utveckla rundgången genom att utgå ifrån ett elevperspektiv.
I gymnasieförordningen kap.1 § 4 (Byggprogrammet 2000) ges det uttryck för att för de nationella programmen gäller de programmål som regeringen fastställer och när det gäller byggprogrammet beskrivs vidare att eleven skall få kännedom om t.ex. resurs- och materialanvändning, få förmåga att hantera nya tekniker, serviceförmåga och kreativitet,
10
kunna tillämpa och värdera olika arbetsmetoder, att ha ett miljöperspektiv vad gäller t.ex. fysisk arbetsmiljö.
I gymnasieförordningen kap.1§ 7 (Byggprogrammet 2000) om kursplaner för yrkesämnen så skall dessa fastställas efter samråd med parterna på arbetsmarknaden.
Gällande byggprogrammet så finns det således vissa kurser som eleverna skall ha tillgodogjort sig efter avslutad skolgång, däribland BYT 1201 (som är en kurs som riktar in sig mera på det teoretiska inom trä, mur, betong och anläggningsarbeten) och BYT 1202 (som är den praktiska innehåller trä, mur, betong samt anläggningsarbeten). Båda ingår i rundgången.
Det finns även en kurs som heter BYT 1204 vilken riktar sig mot måleri och plåtarbeten. Denna kurs ingår också som en del i rundgången och är en kurs som eleverna sedan kan välja vidare till årskurs 2.
2.2 Teoretiska utgångspunkter
Studien har det sociokulturella perspektivet samt läroplanens fyra F som utgångspunkt och de beskrivs i det nedanstående, samt det faktum att elevers erfarenheter påverkar hur de tar emot kunskap.
2.2.1 Det sociokulturella perspektivet
Eleverna kommer till skolan erfarenheter och kunskaper och dessa samspelar i de utvecklingsmöjligheter eleverna möter där. Eleverna utvecklar sin uppfattning dels om sig själva och dels om andra människor samt lär sig i samspel i den grupp där de fungerar. Det här återger de sociokulturella tankarna som tillsammans med den kognitiva psykologin utgör grundläggande förutsättningar för en individs progression på väg mot att tillgodogöra sig ytterligare kunskaper. En elevs sociala utveckling beror alltså till viss del på nedärvda anlag och kommer inifrån personen. Lärandet sker även genom ömsesidig påverkan mellan olika händelser och sammanträffanden och är med andra ord en process som hela tiden pågår. (Säljö 2005)
2.2.2 Betydelsen av elevers erfarenheter
Vygotskij, som är pedagogisk förgrundsgestalt, ser lärande som ett samspel mellan eleven, läraren och omgivande miljö. Läraren har bland annat till uppgift att väcka elevens intresse samt att erbjuda en lämplig lärandemiljö. Pedagogen bör ta vara på elevens erfarenheter i
11
klassrummet eftersom det är dessa erfarenheter som, enligt Vygotskij, ska ligga till grund för allt arbete i skolan. (Vygotskij 1999, s. 19)
Enligt utbildningsfilosofen John Dewey (2004) är kunskap personlig eftersom den omfattar allt vad en individ vet och känner till. Skolan borde anpassa sitt arbete efter elevernas olika erfarenheter ”ty alla är ojämförbara, infinita”. (s. 132) eftersom det finns det en nära samband mellan egentlig erfarenhet och utbildning, och eftersom skolan idag, enligt Dewey mest förmedlar kunskap som är tagen ur sitt sammanhang.
2.2.3 Läroplanernas fyra F
Fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet är de fyra F som står omtalade i läroplanen. (SKOLFS 2006:24) De företräder det omfattande begreppet kunskap. Av de fyra olika perspektiven är förtrogenhet det som kan upplevas vara svårast att definiera. Förtrogenheten beskriver kunskapen att veta när, om och varför något ska göras. (Carlgren 1999, s. 16) Det här grundar sig med andra ord på elevernas tidigare erfarenheter. Enligt Lpf 94 (SKOLFS 2006:24) innebär kunskap även att kunna se samband och innebär alltså inte bara att memorera fakta.
2.3 Forskningsbakgrund
I denna forskningsbakgrund framhålls faktorer och orsaker som påverkar ungdomar vid deras olika studieval.
2.3.1 Barns uppväxt
Fransson och Lindh (2004) beskriver hur olika förhållanden vid ett barns uppväxt spelar stor roll under barnets utveckling och för de val barnet eller ungdomen kommer att göra i framtiden. Det kan vara så att eleverna inte upplever att de påverkas av sina föräldrar (Ungdomsstyrelsen, 2000) i sitt yrkesval men detta kan alltså ändå vara fallet. Även en viss påverkan av kamrater kan förekomma utan att det uppmärksammas av personen själv. Enligt Fransson och Lindh har förutsättningarna för ungdomarna förändrats mycket under de senaste årtionden, studietiden har förlängts betydligt och det finns knappast några jobb för de lågutbildade längre. Skolverket har därför velat ta reda på och belysa vilka kunskaper som finns inom detta område för att kunna initiera vidare forskning inom området. Översikten är tänkt att redovisa kunskapsläget om hur ungdomar tänker, agerar och utvecklar strategier i samband med val av studieinriktning, arbete och livskarriärer. Den amerikanske forskaren Krumboltz (Skolverket, 2004) ger i sin teori om oplanerade händelsers betydelse
12
(Happenstance Theory) ett förslag. Han talar inte i termer av slutmål såsom ”vad jag vill bli när jag blir stor” utan snarare om ”vad jag vill göra härnäst”. Val av yrke hör samman med
komponenter som familj, fritid och deltagande i samhället (Peavy, Skolverket, 2004). En del forskning har gjorts om ungdomars arbetsliv och deras val av yrke men i alldeles
för liten utsträckning, enligt Gustavsson (Skolverket 2004) som menar att inträdet i arbetslivet är en av de viktigaste övergångarna mellan barn och vuxenstatus. Hur yrkesval sker, hur anpassningen till arbetslivets värderingar ser ut, hur reella kunskaper om arbetslivets krav införskaffas, hur ungdomar rekryteras, lärs upp och socialiseras till arbetsplatser är följaktligen relativt outforskade områden.
2.3.2 Svåra val
Hagström (1999) ger uttryck för vilka problem ungdomen ställs inför när de skall göra sina yrkesval inför framtiden (sid. 12-18), där problem som exempelvis att ha en bra avvägning mellan skolförlagd och arbetsplatsförlagd yrkesutbildning utgör en viktig del i ungdomens val av utbildning. En annan sak som tas upp är hur viktig elevens attityd och ambition är. Den är oerhört viktigt när man kommer till en anställningssituation där betygen inte efterfrågas i första hand, utan personligheten istället är det viktiga och mest framträdande. Attityden och ambitionen är två också viktiga ingredienser som elever har med sig när de studerar och utvärderar sin rundgång, samt när de bestämmer sig för vad de vill göra med sitt liv efter skolgången. När ungdomar gör ett val till det yrke de ska utbilda sig till så har det till stor del med deras självvärdering att göra. Ahlgren (Hagström, 1999) menar att ungdomarna påverkas av olika faktorer som t.ex. vilka lärare och kamrater de möter i skolan, vilka olika sociala förhållanden som föräldrarna lever i och hur de upplever arbetslivet utanför skolan. Vilka kunskaper ungdomarna har lärt sig i skolan är också av betydelse och denna kunskapsinhämtning påverkas i sin tur även av kurs- och läroplaner. Något som dessutom påverkar hur ungdomar uppfattar sig själva är den etniska bakgrund de har och de olika yrkestraditioner som råder i den egna gruppen. Något som uppmärksammats är att ungdomar i allt mindre utsträckning går från utbildning till ett fast arbete. De går istället fram och tillbaka mellan jobb, utbildning och arbetslöshet. Det betyder att det inte blir något definitivt inträde på arbetsmarknaden utan övergången från utbildning till arbete dras ut under en lång tid,
menar Jonsson (Hagström, 1999) I en undersökning som Jonsson (Hagström, 1999) deltagit i beskrivs ungdomars tankar om
framtida yrken. En stor grupp skulle kunna tänka sig att jobba inom produktion, olika hantverk och serviceyrken. Det var framför allt unga män som ingick i denna grupp. De hade
13
till stor del genomgått yrkesinriktade program på gymnasiet, vilket delvis kan förklara att det
är en övervägande del pojkar som går byggprogrammet. Förr i tiden fortsatte sönerna ofta inom samma yrke som deras föräldrar och farföräldrar
haft tidigare. Historiskt sett så var samhället uppdelat i klass och kön, och när det exempelvis gällde jordbruk fick ungdomarna hjälpa till med de dagliga sysslorna och deras yrkesval var givna. Speciellt vanligt att sönerna följde i sina fäders fotspår var det inom hantverksyrken som smed, rörläggare, snickare, murare och plåtslagare. Enligt Gustavsson (Hagström, 1999) har föräldrarnas yrke inte lika stor betydelse längre utan ungdomarna följer snarare sina egna värderingar och det är en del i deras vuxenblivande. Elever idag upplevs vara mer självständiga och väljer yrke efter intresse och annat som påverkar dem till att se positivt på sitt valda yrke.
Mattson (1984) förmedlar att ” i yrkesvägledande verksamhet kan en lång rad olika aktiviteter tänkas ingå, alltså olika 'moment' vilka kan skifta vad gäller inbördes tyngdpunkt och benämning från tid till annan och från ett sammanhang till ett annat” (sid.6). Det är med andra ord betydelsefullt att prova på ett flertal olika yrken (precis som det görs idag på rundgången) för att därmed få en större insikt och en bättre beslutsgrund inför det yrkesval som sedan skall göras. Vidare nämns att ”tanken att yrkesvalet bör vara ett för individen medvetet beslut, som är grundat på objektiva fakta om individen själv och om yrkeslivet” (sid.186) Det är självklart av vikt att det val som görs baseras på rätt grundval.
I Ungdomars utbildnings- och yrkesval i egna och andras ögon (Skolverket, 2004) beskrivs dels att ungdomar känner sig osäkra inför sitt val till gymnasiet och dels att de inte är så aktiva att söka information om gymnasieskolan. Ungdomarna har svårt att se sambandet mellan studier och ett yrke och de har även svårt att ta till sig förekommande information samt olika begrepp i sammanhanget. Även det faktum att lärarna i grundskolan har begränsade kunskaper om gymnasieskolan vilket får betydelse för ungdomarnas studieval.
2.3.3 Praktiskt arbete
Andersson (2001) uttrycker att många elever föredrar att jobba praktiskt med händerna. Över hälften eleverna i en elevgrupp menar att detta är viktigt och ger samtidigt uttryck för att det ägnas för lite tid åt praktik i skolan. Detta kan man även se på byggprogrammet där eleverna tycker det är mer stimulerande att arbeta med sina händer än att ägna sig åt de teoretiska ämnena. Även Andersson tar upp det problem som handlar om att det är svårare för ungdomen att få en fast förankring på arbetsmarknaden idag och då speciellt svårt för de grupper som gärna
14
skulle ha slutat skolan tidigt. De som är skoltrötta är ju inte betjänta av att utbildningar förlängs, vilket Andersson påpekar och han frågar sig samtidigt om detta egentligen är elevers önskemål eller om det är ett sätt att lösa problemen att finna arbete åt alla. Däremot kan det ju ses som en fördel att även de som går på ett yrkesprogram blir behöriga för högre studier senare i livet.
Skolan är, enligt Andersson, en utvecklingsmiljö och man kan se elever mogna på ett mycket positivt sätt under den period de går på gymnasiet. Att lyssna på eleverna är mycket viktigt, vilket de flesta forskare är överens om, men enligt Andersson är vi mer bekymrade om lärarnas arbetssituation än om elevernas situation. Han säger också att alla elever uppfattar skolan på sitt eget speciella sätt vilket påverkas av elevens förutsättningar såsom tidigare erfarenheter, läggning, medfödda förmågor, familjeförhållanden samt vilken klass och skola eleven går i.
Henrysson (1994) framhäver att prao (praktisk arbetslivsorientering) är ett bra sätt för eleven att få prova på att arbeta med ett yrke som de är intresserande av för framtiden. Eleverna ser detta som ett värdefullt inslag i skolans verksamhet och tycker samtidigt att det är en god förberedelse för arbetslivet och vuxenlivet. De flesta har positiva upplevelser av sin prao vilket då ofta resulterar i att de sköter sitt skolarbete med mera intresse och glöd. (sid. 137) I rundgången så är det nästan uteslutande praktik inom yrket som förekommer och eleven får riktigt känna av vad som krävs av dem inför det kommande yrket. Skolan borde, enligt Henrysson (1994), i större utsträckning beakta elevernas synpunkter och behov när det gäller de olika utbildningsalternativ samt den orientering i arbetslivet som erbjuds för eleven,
vilket inte görs i någon större omfattning idag.
Även Dahlgren (1985) beskriver att eleverna oftast uppskattar att arbeta med händerna
framför de teoretiska ämnena och menar samtidigt att teori trots det är den mest vanliga företeelsen i dagens skola. En del av eleverna ger uttryck för detta genom att säga att de fick tillbaka skolglädjen igen, att de fick jobba med sina händer, att man inte ville skolka eftersom skolk inte verkar leda någonstans och att man vill vara närvarande då man är intresserad av
sin utbildning. Arbetet med att integrera teori med praktik är inget nytt sätt att arbeta inom skolan. John
Dewey, som har gjort sig känd för slagordet learning by doing, hävdade redan runt 1900-talet att utan praktik blir teorin obegriplig och utan teori förstår man inte det praktiska (Egidius, 2003). Ellen Key menade, även hon runt 1900-talet, att lärarens egentliga uppgift skall bestå i att lära eleven lösa sina egna uppgifter samt låta dem finna sina egna hjälpmedel. På det här sättet uppnår eleven en vidgad insikt och styrka (Egidius, 2003). Key menar följaktligen att
15
eleven med läraren som vägledare och elevens egna kopplingar till omvärlden gör att eleven utvecklar sitt kunnande (Egidius, 2003). Även Vygotskij, som också gjorde sig känd i början av 1900-talet, arbetade för en pedagogik som fortfarande stämmer bra in i dagens pedagogiska diskussioner. Han betonade delaktighet och självstyrning för eleven. Läraren ska handleda aktiviteter så att barnet tar ett större ansvar för att lösa uppgifter, alltså ett uppgiftsbaserat lärande (Egidius, 2003). Har skolan strävat mot detta? Vi är en bit på väg men det finns mycket kvar att arbeta med.
2.3.4 Förståelse för helheten
I dagens skola är det ämnesintegrering som av många upplevs vara en av de stora utmaningarna. Genom att olika ämnen integreras ska eleven få möjlighet att se helheten i sin utbildning och även kunna se hur de kan använda de olika ämnena i sina framtida yrken. Många elever saknar tydliga mål med sin skolgång, de saknar framtidsutsikter och är mer koncentrerade till nuet. Skolan utgör ingen helhet för eleverna (Gunnarsson, 1999). Självklart ska eleven se helheten i sin utbildning, men samtidigt finns det redan idag en hel del elever som visst har ett mål med skolan och som har visioner.
Precis som pedagogerna behöver även eleverna känna att de är delaktiga i sitt arbete. Ett begränsat inflytande för lärarna ökar sannolikheten för ett begränsat inflytande för eleverna (Gunnarsson, 1999). Med ökat medbestämmande följer också ökat ansvarstagande. Eleverna tar ansvar när de får ansvar. Pedagogen måste hjälpa eleverna att se framtiden, ett yrke och framförallt ett mål för den utbildning de valt. Eleverna måste ha en klar uppfattning om vad det hela går ut på och kunna sätta upp mål för det egna lärandet (Tiller, 1999). Genom att förmedla utbildningen som en helhet och inte som en massa ämnen som ingen förstår meningen med, kan förmodligen många fler ungdomar ta ansvar för sin utbildning. De måste få verktyg för att kunna ta kontroll över sitt lärande för det är oftast bara i de praktiska
momenten de känner att de har kontroll (Gunnarsson, 1999). Tonårsperioden och puberteten är en av de mest avgörande perioderna i
Homburger-Eriksons utvecklingsteori. Ungdomarna befinner sig i en fas då de ännu inte har bestämt sig för vilket yrke eller vilka sociala roller de vill satsa på i framtiden. Det är en klyfta mellan barndomens trygghet och vuxenlivets oberoende. Tonåringarna genomgår stora fysiska förändringar under den här perioden samtidigt som mycket tid och energi ägnas åt att försöka befästa en roll i samhället. De undrar hur andra ser på dem som individer och hur det stämmer med deras egen bild av sig själv (Homburger-Erikson 1999). De är emellanåt abnormt, ofta besynnerligt, upptagna av det intryck de gör på andra, jämfört med vad de känner att de
16
verkligen är, och frågan är hur de skall etablera ett sammanhang mellan de roller och färdigheter de förut ägnade sig åt och dagens idealprototyper (Homburger-Erikson 1971). Det uppstår frågor som: Vem är jag? Hur är jag? Duger jag? Vad ska jag bli? Det är enligt Homburger-Erikson frågor som leder till ett experimenterande med roller i sökandet efter den personliga identiteten, den egna sexuella identiteten och vilken yrkesidentitet man vill bli förknippad med. Karlsson (2004) Menar att sökandet ofta tar sig uttryck i form av att olika kläd- och musikstilar samt olika frisyrer som ska testas. Med hjälp av det markeras också grupptillhörighet som fungerar som en trygghet då osäkerheten kring den egna identiteten är stor.
Som ett försvar mot känslan av rollsplittring kan ungdomar i den här åldern därför vara mycket grymma i sitt avvisande av andra som inte är som de (Homburger-Erikson 1999). Då en del ungdomar känner förvirring över sin identitet kan det bli besvärligt för dem i studie- och yrkesvalssammanhang. Eriksson menar att en del som befinner sig i det tidiga vuxenlivet kan behöva ett psykosocialt moratorium, dvs. en tid utan yttre påverkan och press på att åstadkomma något. Löses kriserna under den här perioden på ett positivt sätt bidrar det till att skapa en stabil och säker identitet inför framtiden. Om den positiva utvecklingen skulle utebli skapas rädsla både för egen del och för att komma andra människor nära. Identitetsförvirringen kvarstår och kan ge upphov till revolt eller depression under kommande utvecklingsperiod.
2.3.5 Familjens roll
I skolverkets rapport (2004) beskrivs det att viktiga faktorer som påverkar ungdomar till deras val till gymnasiet är familjen, närmiljön, kamrater och andra vuxna. Föräldrarnas roll är stor men inte lika om man bor i en storstad som i en mindre stad. Ungdomarna i storstaden tycker det är viktigare att det är de själva som styr sitt val. När det gäller uppfattningen om vilka ungdomarna får stöd av kan variera i olika socialgrupper. Ungdomar i socialgrupp ett upplever att det är föräldrarna som har hjälpt dem mest inför valet, medan socialgrupp tre upplever det som att de har fått mest stöd av studieyrkesvägledaren på skolan. Med socialgrupp ett menas att det är högre tjänstemän eller större företagare (www.ne.se). Numera menar man att de i socialgrupp tre är socialt utsatta personer. Enligt Josh Lyman, som är valsamordnare på miljöpartiet, så är de personer som tillhör socialgrupp tre oftast ungdomar, ensamstående kvinnor i låglöneyrken eller invandrare, medan grupp ett är överklass och grupp två är medelklass.
17
Trondman (2001) beskriver i en fallstudie att det finns olika uppfattningar om framtid, yrkesdrömmar och utbildning. Det är många ungdomar som känner en meningslöshet inför framtiden och som upplever att det inte finns några arbeten åt dem eftersom det finns rätt många arbetslösa och samhället upplevs inte heller göra något åt detta. Ungdomarna tycker också att det krävs att de ska ta ett större vuxenansvar och de har samtidigt själva krav på ett eget inflytande i skolundervisningen vilket leder till att det också ställs större krav på lärarna och deras utbildning. Ungdomars uppfattning av ett välfärdssamhälle är att det ska finnas arbeten åt alla, men detta stämmer inte riktigt i verkligheten därför att för den som inte vill studera så finns det ytterst begränsat med arbetstillfällen.
Men alla ser inte negativt på framtiden utan som vanligt finns det alltid två sidor. Det finns ungdomar som ser ljust på sin framtid och upplever sin situation utifrån sin verklighet, nämligen att båda föräldrarna har bra jobb och att det därför inte finns någon anledning till oro. Andra tänker ”att min pappa har eget företag fast det är inte det jag vill arbeta med egentligen, men i värsta fall kan jag ju börja jobba där”. Det finns även ungdomar som drivs av att deras föräldrar har haft jobb med en dålig lön och att det av den anledningen alltid har varit problem med pengar i familjen och att de gör därför alltid sitt bästa i skolan. De vill ha det bättre än sina föräldrar.
När ungdomar i grundskolan gör sitt val till gymnasiet så har de olika uppfattningar om vad det är som styr deras val. Betyg är en anledning och det är tyvärr en del elever som inte kan välja den gymnasielinje de egentligen vill eftersom betygen inte räcker till. Det finns också de som är mycket påverkade av föräldrar, äldre syskon och kamrater och en del är även tvingade till ett visst val eller känner stora förväntningar från sina föräldrar. Status och prestige spelar också en viss roll, men det finns även ungdomar som gör ett självständigt val och som har ett stort intresse för en viss utbildning eller ett visst yrke. Det finns samtidigt de som bara väljer av en slump eller alltid har gillat yrket (Henrysson, 1994).
2.4 Syfte och frågeställningar
Undersökningens syfte är att utforska huruvida rundgångens utformning på byggprogrammet i den undersökta skolan är optimal eller om den kan/behöver utvecklas på något vis. De frågeställningar som ligger till grund för undersökningen är:
Hur ser eleverna på rundgången?
18
Rektorerna på den aktuella skolan vill gärna se en ändring på rundgången som både gynnar skolans ekonomi och elevernas utbildning; går det att genomföra utan att det blir några negativa konsekvenser för eleverna? Skolor utvecklas hela tiden och kan rundgången utveckla till det bättre utifrån en sådan här undersökning så är det positivt för hela verksamheten.
19
3. METOD
80 elever i år 2 på gymnasiets byggprogram på en och samma gymnasieskola fick möjlighet att uttrycka sina åsikter om rundgången. Samtidigt som enkäten lämnades ut fick eleverna information om hur enkäten skulle fyllas i samt att det var frivilligt att delta. Elevernas anonymitet garanterades då eleverna inte skulle känna att de kunde pekas ut efteråt.
En av de första tankarna var att vilken klass jag skulle göra undersökningen i? År 1 på byggprogrammet har ännu inte provat på hela rundgången år 3:s elever skulle eventuellt kunna tycka att det var lite för lång tid mellan undersökning och det tillfälle då de genomförde rundgången. Av dessa anledningar föll valet på elever i år 2. Höstterminen upplevdes vara en bra tidpunkt eftersom de då inte har hunnit glömma för mycket av tiden i rundgången och därmed även hunnit bli färgade av den inriktning de numera går på.
3.1 Metod
Metoden som är används är en enkät (bilaga 1) som alltså ska besvaras av eleverna i år 2 på byggprogrammet. Metoden som används är med andra ord av kvantitativ natur (Ejvegård, 1996). Skälet till att en kvantitativ undersökning upplevs vara den mest fördelaktiga i detta sammanhang är att det då är lättare att fånga alla elever som går byggprogrammet och på så sätt ge alla en chans att delta i undersökningen och framhäva sina åsikter om rundgången. Det är viktigt att alla har rätten att tycka till.
Enkätfrågorna utformades både kvantitativt och kvalitativt, då frågorna var formulerade dels med svarsalternativ och dels med möjlighet till egna kommentarer. Visserligen kräver en sådan typ av ”öppna frågor” mer av respondenten (dvs. den tillfrågade eleven) då denne/denna får möjlighet att uttrycka sig med egna ord, men kan samtidigt avspegla mer än svar som endast består av ja eller nej (Denscombe, 2002). Enkäterna fylldes i och lämnades tillbaka direkt på plats för att minimera bortfallet så långt som möjligt.
Efter att ha sammanställt resultaten i en tabell (se bilaga 2) så presenteras dessa sedan i procentenheter i diagram där varje enskild fråga är representerat av ett diagram för att lättare kunna överblicka helheten.
3.2 Enkätundersökningen
72 elever svarade på enkäten så bortfallet var endast åtta elever. De som inte svarat var sjuka eller frånvarande av annan orsak vilket innebär att alla som var närvarande valde att svara på enkäten. Eleverna fick syftet med undersökningen förklarad för sig samt en förklaring på hur
20
enkäten skulle fyllas i och vad som menades med frågorna. Eleverna fick använda den tiden de behövde för att fylla i den.
21
4. RESULTAT OCH ANALYS
Svaren på frågorna redovisas i procentenheter och i form av diagram för att man lättare skall få en uppfattning av hur stor del av de tillfrågade som tyckte en viss sak.
4.1 Sammanställning av enkätundersökningen
Frågan som handlade om vilken könstillhörighet eleven har ställdes för att visa på en eventuell snedfördelning när det gäller antalet flickor och pojkar på byggprogrammet. Här visade det sig att de gamla könsskillnaderna enligt ungdomsstyrelsens utredningar (Ungdomsstyrelsen 2000) håller i sig. Av de 72 som svarade var hela 96 % män, vilket motsvarar en mycket stor del.
När det gäller frågan om deras födelseår så lämnas den utan åtgärd då den inte upplevs relevant för undersökningen.
På frågan om det hade ”varit bättre att börja på sitt yrkesval direkt utan rundgång” var det 73,6% som vill ha kvar rundgången i sitt nuvarande skick medan 26,4% tycker att man kunde börja med yrket direkt. Beträffande frågan om de ”efter genomgången rundgång ändrade sig angående sitt yrkesval” var det 69,4 % som hade samma åsikt efter som de hade haft innan, medan 30,6 % ändrade sig efter rundgången.
Rörande frågan om eleven hade ”fått en plats på det program/yrkesval de helst ville ha” svarade77,8 % ja, vilket innebär att 22,2% inte fick sitt första val.
De elever som inte fick sitt förstaval fick en följdfråga som löd ”om du inte fick ditt förstaval är du nöjd ändå?” Där svarade 43,7% att de var medel-nöjda med det medan 37,5% låg under medel när det gäller hur nöjda de var. Med medel-nöjda menas att de har valt alternativet medel på enkäten (se figur 1)
22
När det gäller frågan ”tycker du att du valt rätt program (bygg)” svarade hela 68 % i mycket hög grad och 25 % i hög grad, vilket är höga siffror (se figur 2)
Figur 2. Tycker du att du valt rätt program (bygg)?
Med avseende på frågan om du tog ”hänsyn till dina kamrater när du i år 9 på grundskolan sökte till ditt programval inför gymnasiet” svarade 66,6% att de inte alls gjorde det medan 16,6% gjorde det i låg grad. (se figur 3)
Figur 3. Tog du hänsyn till dina kamrater när du sökte i åk.9 till ditt programval inför
gymnasiet?
23
Med frågan ”hade du bestämt vilket yrke du skulle välja innan du börjat på byggprogrammet” blev resultatet att 40,3% svarade i mycket hög grad, 19,4% i hög grad och 23,6% svarade medel. (se figur 4)
0 5 10 15 20 25 30 35
Hade du bestämmt vilket yrke du skulle välja innan du börjat på byggprogrammet ?
29 14 17 9 3
I mycket
hög grad I hög grad Medel I låg grad Inte alls
Figur 4. Hade du bestämt vilket yrke du skulle välja innan du börjat på byggprogrammet?
En av de frågor som var svårast att få ett liktydigt svar på var ”skulle du kunna tänka dig en kortare rundgång?” Där utföll svaren så att 11,1 % svarade i mycket hög grad, i hög grad 9,7 %, medel 29,2 % och i låg grad 25 % samt inte alls även där 25 %. (se figur 5)
0 5 10 15 20 25
Skulle du kunna tänka dig en kortare rundgång ?
8 7 21 18 18
I mycket hög
grad I hög grad Medel I låg grad Inte alls
Figur 5. Skulle du kunna tänka dig en kortare rundgång?
24
Frågan ”tog du hänsyn till dina kamrater när du valde yrke till år 2” gav endast 1,4 % vardera på svarsalternativen i mycket hög grad och hög grad. Medel gav 11,1 %, i låg grad 15,3 % och i inte alls gav 70,8% . (se figur 6)
0 10 20 30 40 50 60
Tog du hänsyn till dina kamrater när du sökte i åk9 till ditt programmval inf ör gymnasiet ?
3 2 7 12 48
I mycket hög
grad I hög grad Medel I låg grad Inte alls
Figur 6. Tog du hänsyn till dina kamrater när du sökte i åk.9 till ditt programval inför
gymnasiet?
”Känner du att du valde rätt yrke till årskurs 2” var nästa fråga och där svarade 55,5% att det gjorde de i mycket hög grad medan 38,9% svarde i hög grad. (se figur 7)
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
Känner du att du valde rätt yrke till årskurs 2?
40 28 3 0 1
I mycket
hög grad I hög grad Medel I låg grad Inte alls
Figur 7. Känner du att du valde rätt yrke till årskurs 2?
25
Den fråga där svaren var mest jämnt fördelade var den om de ”skulle kunna tänka sig praktik på företag istället för rundgången”. 20,8 % svarade i mycket hög grad, 12,5 % i hög grad, 33,3 % medel, 18,0 % i låg grad och 15,4 % svarade inte alls. (se figur 8)
0 5 10 15 20 25 30
Skulle du kunna tänka dig praktik på företag istället för rundgången?
15 9 24 13 11
I mycket hög
grad I hög grad Medel I låg grad Inte alls
Figur 8. Skulle du kunna tänka dig praktik på företag istället för rundgången?
På frågan ”tycker du man skulle ha fler yrken att prova på år 1” så svarade 2,8 % i mycket
hög grad, 9,8 % i hög grad, medel svarade 41,6 %, i låg grad 25 % och inte alls svarade 20,8 %. (se figur 9) 0 5 10 15 20 25 30 35
Tycker du man skulle ha fler yrken att prova på år 1?
2 7 30 18 15
I mycket hög
grad I hög grad Medel I låg grad Inte alls
Figur 9. Tycker du man skulle ha fler yrken att prova på år 1?
Sedan gick det över till mer öppna svarsalternativ och på frågan ”vilket eller vilka yrken skulle du vilja prova på i rundgången” valde hela 79,3% att de ville prova på arbetet som maskin- och lastbilsförare, 12,5% ville prova på golvläggaryrket i rundgången medan endast 4,1 % ville testa på yrken som vägbyggnad och asfalterare.
26
Nästa fråga gällde ”vilket eller vilka yrken skulle du med fördel välja bort i rundgången idag?” Av de 37 elever som svarade på frågan var det 32,4 % som kunde tänka sig att välja bort plåtarbete, 24,3 % ville slippa mureri, 18,9 % ansåg måleri kunde väljas bort, 13,6 % ville inte ha med anläggningsarbete, 8,1 % valde bort betong och endast 2,7 % ville vara utan träarbete. Sista frågan var ”hur stora klasser skulle du tycka är lagom?” 64 stycken svarade och svaren fördelade sig på följande sätt: omkring 10 elever/klass 14 %, omkring 15 elever/klass 76,5 %, omkring 20 elever/klass 6,2 %, omkring 25 elever/klass 1,6 % och
omkring 30 elever/klass valde 1,6 %.
4.2 Sammanfattning av resultatet
Eleverna svarade på ett korrekt sätt vid ifyllandet av enkäten vilket fick till följd att inte några av enkäterna behövde kasseras, vilket var glädjande. Att det är många pojkar som går på byggprogrammet kan konstateras efter den första frågan då hela 96 % är pojkar. Frågan angående deras födelsetal valdes bort i undersökningen av den orsaken att den inte upplevs spela någon roll. Undersökningen handlar ju om huruvida rundgången fungerar eller eleverna vill att den skall fungera i framtiden och där anses inte födelseåret vara någon påverkande faktor.
Glädjande är att i princip alla tycker att de valt helt rätt program för sin utbildning och endast två elever valde alternativet i låg grad och resten medel eller däröver. Det finns en tendens att de elever som valt anläggning/maskin gärna skulle vilja prova på att köra dessa maskiner i sin rundgång men tyvärr finns det inte möjlighet till det av praktiska skäl som ålder, tillgänglighet samt på grund av begränsade ekonomiska möjligheter.
4.3 Analys av resultaten
Av traditionella grunder och tyvärr även till viss del av ohejdad vana så är det väldigt lite flickor som söker till byggprogrammet. Ser man ett par generationer tillbaka i tiden så var möjligheterna till utbildning olika för pojkar och flickor. Sådan är skolan inte idag. Rent formellt har vi en skola för alla, men även skolan är en arbetsplats och ungdomar behandlas delvis olika beroende på många faktorer som till exempel kön, bakgrund, etnisk tillhörighet, social kompetens, vilka de möter i en social situation, vilken grupptillhörighet de har osv. Valet till utbildning styrs mycket av traditionella förväntningar på vad pojkar och flickor skall arbeta med. Denna uppfattning har även Fransson och Lindh (2004) som säger att ungdomar
27
väljer vad som förväntas utifrån deras kön och inte utifrån deras begåvning. Av de 80 elever som går andra året är endast tre stycken kvinnor vilket till viss del visar att de gamla könsrollerna lever kvar, men det har trots allt kommit att ändras lite under senare år då fler och fler kvinnor väljer mansdominerade yrkesroller. Det är beklagligt nog svårt att behålla kvinnorna inom yrket en längre tid då de ofta inte fullföljer sina studier eller lämnar yrket en mycket kort efter sin utbildning.
73,6 %, vilket motsvarar ungefär tre av fyra elever och är en relativt hög andel, vill inte börja sitt yrkesval direkt utan rundgången. De som ville börja direkt på sin inriktning utan rundgång har förmodligen haft en klar uppfattning om vad de ska välja för yrke redan innan de började på programmet och för dem blir då rundgången en påtvingad transportsträcka tills de förhoppningsvis kommer in på sitt yrkesval. Dock menade 30,6 % att de faktiskt ändrade sig angående sitt yrkesval efter att ha genomfört rundgången, vilket faktiskt är nästan var 3:e elev. En del av dem som söker till programmet vill jobba inom byggen men vet inte riktigt med vad, vilket till viss del kan förklara att så många ändrar sig efter rundgången men en annan förklaring kan faktiskt vara att eleven under rundgången hittade något yrke som var mer intressant än vad de hade tänkt sig innan. Det genererar ändå ett behov av rundgången. 22,2% av de elever på byggprogrammet som var med i undersökningen hade inte fått sitt förstahandsval till år 2, vilket kan förklaras med att deras betyg från årskurs 1 inte räckte till. Detta kan vara en klar besvikelse för många av de eleverna som sett fram mot ett speciellt yrke och de får då välja ett helt annat yrke, vilket kan resultera i ett ointresse att fullfölja sina studier fullt ut. Bland dem som inte fick sitt förstaval var 37,5% under medel, medan 43,7% var medel-nöjda vilket inte är bra. Det stora flertalet av dem som inte fick sitt förstaval är med andra ord missnöjda med det yrke som de har hamnat på. En annan aspekt att ta hänsyn till är att det ofta är de teoretiskt svaga eleverna som inte får sina förstaval till yrkena eftersom valen är betygsrelaterade. Hela 93 % har i hög eller i mycket hög grad valt rätt program och det visar att de som söker ändå har ett genuint intresse av att utbilda sig inom bygg. Det var ingen som inte svarade alls vilket kan tyda på att de vet vad de vill.
Det var hela 66,6% som inte alls reflekterade över vad deras kamrater gjorde för val till gymnasiet från år 9 på grundskolan, medan 6,9 % gjorde det i hög eller i mycket hög grad. Det visar att eleverna till allra största delen gjort sitt val utan att bry sig om vad deras vänner valde. 71, % tog inte heller hänsyn till sina kamrater när man från år 1 på byggprogrammet sökte till år 2. Det måste ses som positivt att så många gör ett självständigt val. Med tanke på att 25,9 % valde medel eller i låg grad så får man dra slutsatsen att de gjort ett mycket genomtänkt val till årskurs 2. Man kan också se att procenttalet ligger på ungefär samma nivå
28
av påverkan som de som valde från årskurs 9 till gymnasiet, med den skillnaden att de som valde till årskurs 2 var någon procent mer säkra på sig själva.
Det var många som hade bestämt sig för ett yrke redan innan de börjat på byggprogrammet. 59,7 % svarade i hög eller mycket hög grad och 23,6 % svarade medel vilket tillsammans blir en väldigt hög procentsats som visar att alltså de flesta visste vad de ville arbeta med redan innan de sökte till programmet. Endast 4,1 % hade inte alls bestämt vad de skulle välja för yrke. Det tolkas som om att de visste att de ville arbeta med något inom bygg men visste samtidigt inte med vad, och då har de haft rundgången på sig att fundera och testa på de olika yrkena. Det är hela 94,4 % som upplever att i hög eller i mycket hög grad känner att de har valt rätt yrke till årskurs 2 vilket visar att de är på rätt väg i sitt yrkesval. Det var endast 1,1 % som svarade alternativet inte alls. Detta är ett gott betyg till rundgången i årskurs 1. När det gällde huruvida rundgång borde vara kortare fanns det inget svarsalternativ som dominerade utan det var väldigt spridda resultat. 25 % svarade inte alls, 25 % i låg grad, medel blev 29,2% och i mycket hög grad svarade 11,1 % så det finns ändå en viss övervikt åt att nuvarande rundgång vilket till viss del kan tolkas som att eleverna är rätt nöjda som det är idag gällande tiden som används till rundgången.
”Skulle du kunna tänka dig praktik på företag istället för rundgången” är den fråga där det är svårast att se något tydlig tendens i svaren. Där fanns den största andelen på medel med 33,3% medan resten av svaren var relativt jämnt fördelade på varsin sida. Detta kan tolkas som att samtidigt medan några elever vill direkt ut i arbetslivet, vill istället andra vara kvar i skolans trygga miljö där de känner sig hemma och säkra. En del av eleverna som känner sig lite skoltrötta föredrar att komma ut och praktisera på företag vilket kan förklara att en del föredrog praktiken.
En övervägande del vill inte prova på fler yrken inom rundgången. Hela 87,4% var medel och där under mot att pröva på fler yrken vilket kan tydas som att det då blir lite för många yrken att prova på under den korta tiden som står till förfogande och att detta skulle kunna upplevas som mer rörigt än givande.
De frågor som var av mer öppen karaktär och där man fick fylla i sina egna svar visade att 19 elever skulle vilja prova på maskinförare/lastbilsförare i rundgången som annars endast förekommer inom anläggningsdelen i årskurs 2. Att det blev så många som ville prova det redan under rundgången kan bero på att det är många som har ett stort intresse av det yrket vilket visade sig genom att ovanligt många som sökte sig till inriktning anläggning/maskin. Tre elever skulle vilja prova på att vara golvläggare. Detta är ett bristyrke i byggsvängen och
29
det kan vara är en anledning till att de skulle vilja prova på det eftersom ett yrke där det är
brist på arbetskraft lättare leder till arbete. Hela 32,4 % ville välja bort plåtyrket från rundgången. Att arbeta med plåt är ett väldigt
speciellt yrke där man arbetar mycket utomhus, vilket kanske inte är till fördel med tanke på vad det vintertid för med sig för det kalla material som plåt ändå är. Även muraryrket med 24,3 % och målaryrket med 18,9% utgör en ganska stor del av det som en del elever vill välja bort i rundgången. Vad orsaken kan var där kan vara svår att fastställa men förmodligen beror det helt enkelt på ett tillfälligt bristande intresse för dessa yrken. Det finns ju trender även
inom byggbranschen. En övervägande del, 76,5 %, tyckte att omkring 15 elever/klass är lagom och det är så
rundgången är uppbyggd idag. Eleverna känner alltså att dagens storlek på klass känns trygg. 14 % ville dock ha klasser som innehåller 10 elever och det kan bero på att en hel del elever har svårigheter med den teoretiska delen inom byggämnena. Det finns även en del elever som har läs- och skrivsvårigheter och dessa uppskattar mindre klasser.
30
5. DISKUSSION
Syfte med undersökningen är som sagt att utforska huruvida rundgången på byggprogrammet bör behållas i sin nuvarande utformning eller om den ska förändras. Skolledningen på den aktuella skolan efterfrågar en effektivisering för att om möjligt kunna göra en ekonomisk besparing då byggprogrammet är ett kostsamt program att driva. Det som då förefaller vara av största vikt är att undersöka dels elevernas inställning och dels hur effektivt rundgången fungerar idag.
Lpf 94 ger uttryck för att inhämtning av kunskaper bör ske ur ett elevperspektiv och gymnasieförordningen (Skolverket 2004) beskriver att eleven ska ha kännedom om och insyn i den praktiska verksamheten på byggprogrammet. Även undersökningens teoretiska utgångspunkter dvs. det sociokulturella perspektivet, betydelsen av elevers erfarenheter och läroplanens fyra F skildrar på olika sätt att elevens erfarenheter bör tas tillvara, samt att inlärning för eleven bör ske i ett naturligt sammanhang där sambanden mellan teori och praktik framkommer på ett klart och tydligt sätt. På liknande sätt framhåller tidigare forskning hur viktig en elevs uppväxt, attityd och personlighet, grupptillhörighet är och att dessa faktorer är med och påverkar de val de gör och den inställning som eleverna har till skolan och till sin utbildning. Exempelvis så betonar Andersson (2001) hur viktigt det är att lyssna på eleverna. Det resonemanget understryker vikten av att, som i den här undersökningen, ha elevers åsikter som utgångspunkt inför en eventuell förändring av rundgången.
Det praktiska momentet av byggprogrammet som rundgången ändå är upplevs av många elever som en fördel framför många av de teoretiska delarna i utbildningen. Henrysson (1994) poängterar att elever som får arbeta med händerna och på det sättet får förbereda sig för arbetslivet får en positivare syn på skolan som helhet och sin utbildning i synnerhet. Genom ämnesintegrering är det lättare för eleverna att koppla ihop de teoretiska momenten som ändå måste ingå i utbildningen med de praktisk och därmed se de olika momenten som en helhet (Gunnarsson, 1999). Det här ställer krav på att pedagogen antingen behärskar både de teoretiska och praktiska momenten eller att det finns möjlighet för flera pedagoger att samarbeta.
Hur den skola ska se ut som skapar en optimal jämvikt mellan teori och praktik är kanhända inte självklart, men klart är ändå att vi inte riktigt är där med dagens skola. När det gäller rundgången på byggprogrammet däremot så finns det tydliga tendenser till att eleverna känner sig tillfreds med det upplägget, men å andra sidan finns det även här en del att arbeta med som till exempel när det gäller könsfördelningen mellan män och kvinnor.
31
5.1 Förslag på fortsatt forskning
Eftersom tiderna förändras och det hela tiden skall sparas pengar inom den offentliga sektorn så finns det all anledning till fortsatt forskning inom rundgången på byggprogrammet. Det som jag och många lärare med mig vill är att höja kvaliteten på undervisningen. Detta hänger nästan alltid ihop med ökade kostnader för programmet. En följdforskning till denna forskning kan då vara att undersöka hur man kan kostnadseffektivisera rundgången, eller följa upp denna forskning med en likadan forskning om några år för att se om det blivit några förändringar i ungdomarnas uppfattning. Då denna undersökning gjordes så genomfördes den klassvis på de olika klasserna inom trä, mureri, betong, plåt, måleri och anläggning/maskin och på så sätt kan man även se hur de olika klasserna såg på undersökningen, vilket är ytterligare en aspekt att ta hänsyn till i framtiden.
32
6. SLUTSATSER
Resultaten kan på grund av undersökningens begränsade omfattning inte statistiskt säkerställas men det går ändå att se tendenser som visar åt vilket håll eleverna tänker när de gör sina val. Man kan tydligt urskilja att det fortfarande är ett manligt traditionellt yrke med ett fåtal kvinnliga sökande, men det ändrar sig säkert med tiden då det under de senaste åren regelbundet har sökt sig kvinnor till byggprogrammet. Nästan var tredje elev ändrade sig, när det gäller vilket yrke som de ska inrikta sig på, efter rundgången och detta visar tydligt att rundgången är av stor betydelse och att den kan hjälpa eleverna i deras val.
De intressantaste svaren visar huruvida eleverna kunde tänka sig praktik på företag istället för rundgången för där blev det väldigt stor spridning på svaren. Det kan hänga ihop med att det är en skrämmande tanke för många att, utan någon vidare utbildning, komma ut på en arbetsplats redan under det första året, vilket även kan vara farligt då det förekommer många svårhanterliga maskiner och verktyg som de då inte har hunnit få någon utbildning på. Man kanske kunde ha formulerat om frågan så att den blivit mer konkret i sin utformning och därmed blivit lättare för eleven att svara på. Det går även att se att en stor del av eleverna redan hade bestämt sig för vad de ville utbilda sig till innan de började på byggprogrammet, vilket egentligen inte är så förvånande då många av eleverna är från familjer med hantverkare inom släkten enligt min egen erfarenhet. Rent generellt så känns det som om det stora flertalet
av eleverna vill ha kvar rundgången som den är idag De elever som trots allt inte vill behålla dagens rundgång kan vara de elever man likväl ska
inrikta sig på då de ofta har svårare att tillgodogöra sig utbildningen på samma tid som de övriga eleverna, vilket också kan förklara att det finns en liten del som inte tycker som den stora skaran. Något som jag tyckte var positivt var att storleken på klasserna på omkring 15 elever var det alternativ som de flesta valde eftersom det ger en bra signal om att åtminstone inte förändra storleken på klasserna till det större.
Min uppfattning, vilken har stärkts genom denna undersökning, är att man skall ha kvar rundgången i den omfattningen som är idag. Tyvärr får man till viss del bortse från att en hel del elever vill prova på t.ex. maskinförare/lastbilsförare i rundgången då detta inte går att lösa vare sig praktiskt eller ekonomiskt, samt att det har att göra med att eleven måste ha uppnått en viss ålder och genomgått en viss utbildning för att framföra dessa fordon på ett trafiksäkert sätt.
33
7. KÄLLFÖRTECKNING
För tydlighets skull delas källförteckningen upp i två delar, dels en litteraturavdelning och dels en avdelning där källorna är hämtade från Internet.
7.1 Litteratur
Andersson Bengt-Erik (2001), Ungdomarna, skolan och livet: HLS förlag
Byggprogrammet (2000:2), Programmål, kursplaner, betygskriterier och kommentarer. Skolverket.
Carlgren, Ingrid. (1999), Miljöer för lärande. Lund: Studentlitteratur. Dahlgren Rune (1985), Unga arbetare. Lund: Studentlitteratur
Denscombe, Martyn. (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Dewey, John. (2004), Individ, skola och samhälle. Falköping: Elanders Gummessons. Egidius, Henry (2003). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och Kultur. Upplaga 4:1
Ejvegård Rolf (1996), Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur ISBN 91-44-36612-4
Ejvegård Rolf (2002), Vetenskaplig metod för projektarbete. Lund: Studentlitteratur
Fransson Karin & Lindh Gunnel (2004), Ungdomars utbildning och yrkesval – i egna och
andras ögon. Stockholm: Skolverket
Homburger Erikson, Erik. (1971). Ungdomens identitetskriser. Stockholm: Natur och
Kultur.
Homburger Erikson, Erik. (1999). Barnet och samhället (2:a uppl.). Stockholm: Natur och
34
Gunnarsson, Bernt (1999). Lärandets ekologi. Lund: Studentlitteratur
Hagström Tom (1999), Lund: Studentlitteratur
Henrysson Lennart (1994), Syo-kulturer i skolan: Almqvist & Wiksell international
Karlsson, Lars. (2004). Psykologins grunder (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Mattsson Kerstin (1984), Yrkesvalsfrågan Malmö: Liber förlag
Skolans författningar ht 2005 UFB 2 2005/06 Nordstedts Juridik
SKOLFS 2006:24
Skolverket, (2004). Ungdomars utbildnings- och yrkesval- i egna och andras ögon. Stockholm.
Svenska språknämnden (2003), Svenska skrivregler. Stockholm: Liber
Säljö,Roger. (2005), Lärande & kulturella redskap - Om lärprocesser och det kollektiva
minnet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Tiller, Tom (1999). Det didaktiska mötet. Lund: Studentlitteratur
Trondman, Mats & Bunar, Nihad m.fl. (2001). Varken ung eller vuxen: ”samhället idag
är ju helt rubbat” Stockholm: Atlas.
Ungdomsstyrelsens utredningar (2000), Ungdomars vägval- studier om utbildning och
arbetslivets början Stockholm: Litografia
Vygotskij, Lev. (1999), Vygotskij och skolan: Texter ur Lev Vygotskijs Pedagogiska psykologi
kommenterade som historia och aktualitet. Gunilla Lindqvist (red.) Lund: Studentlitteratur.
35
7.2 Internet
www.bygg.org Senast 2009-01-09 www.byggare.com Senast 2009-01-09 www.riksdagen.se Senast 2009-01-09 www.skolverket.se Senast 2009-09-24 www.ne.se Senast 2009-12-1736
37
Frågeformulär angående rundgången på byggprogrammet
Denna undersökning är en del i min lärarutbildning. Jag vill att ni svarar ärligt och hur ni tänkte när den aktuella frågan var aktuell. Kryssa i ditt svar eller skriv tydligt där det krävs.
Jag tackar så mycket för din medverkan.
Man ____ Kvinna ____ Född år ____
1. Hade det varit bättre att börja på sitt yrkesval direkt utan rundgång? JA_____ NEJ_____ . 2. Ändrade du dig efter rundgången angående ditt yrkesval? JA_____ NEJ_____
3. Fick du en plats på ett yrkesval som du ville ha i första hand? Om nej svara på fråga 4 JA_____ NEJ_____ Om ja gå vidare till fråga 5
I mycket hög grad I hög grad Medel I låg grad Inte alls 4. Om du inte fick ditt förstaval är du nöjd ändå? ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 5. Tycker du att du har valt rätt program (bygg) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 6. Tog du hänsyn till dina kamrater när du sökte i åk9 till ditt programval inför gymnasiet? ( ) ( ) ( ) ( ) ( )
7. Hade du bestämt vilket yrke du skulle välja innan du börjat på byggprogrammet? ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 8. Skulle du kunna tänka dig en kortare rundgång? ( ) ( ) ( ) ( ) ( )
9. Tog du hänsyn till dina kamrater när du valde yrke till år 2? ( ) ( ) ( ) ( ) ( )
Bilaga 1 sid.1/2
38
I mycket hög grad I hög grad Medel I låg grad Inte alls
10. Känner du att du valde rätt yrke till årskurs 2? ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 11. Skulle du kunna tänka dig praktik på företag istället för rundgången? ( ) ( ) ( ) ( ) ( )
12. Tycker du att man skulle ha fler yrken att prova på år 1? ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 13. Vilket eller vilka yrken skulle du vilja prova på i rundgången? ___________________________________________ 14. Vilket eller vilka yrken skulle du med fördel välja bort i rundgången idag? ___________________________________________ 15. Hur stora klasser skulle du tycka är lagom? C:a 10 ____ C:a 15____ C:a 20 ____ C:a 25____ C:a 30____
Din medverkan spelar roll!
Peter Wallin
Bilaga 1 sid.2/2
39
Sammanställning av resultat
Redovisningen inleds med en sammanställning av resultaten i enkäten. Här har jag valt att först redovisa antalet svar för att sedan redovisa det i procentenheter.
Kön Män 69 Stycken Kvinnor 3 Stycken
Fråga
Hade det varit bättre att börja på sitt yrkesval direkt utan rundgång
JA 19 Stycken NEJ 53 Stycken Ändrade du dig efter rundgången angående ditt yrkesval.
JA 22 Stycken NEJ 50 Stycken Fick du en plats på ett yrkesval du ville ha i första hand?
JA 56 Stycken NEJ 16 Stycken
Antal elever som svarat på frågorna nedan.
Fråga
I mycket hög
grad I hög grad Medel
I låg
grad Inte alls
Om du inte fick ditt förstaval;
är du nöjd ändå? 1 2 7 3 3
Tycker du att du valt rätt
program (bygg)? 49 18 3 2 0
Tog du hänsyn till dina
kamrater
när du sökte i år 9 till ditt
programval inför gymnasiet? 3 2 7 12 48
Hade du bestämt vilket yrke
du skulle välja innan du börjat
på
byggprogrammet? 29 14 17 9 3
Skulle du kunna tänka dig en
kortare rundgång? 8 7 21 18 18
Bilaga 2 sid.1/2
40
Tog du hänsyn till dina
kamrater
när du valde yrke till år 2? 1 1 8 11 51
Känner du att du valde rätt
yrke till år 2? 40 28 3 0 1
Skulle du kunna tänka dig
praktik på företag istället
för rundgången? 15 9 24 13 11
Tycker du man skulle ha fler
yrken att prova på år 1? 2 7 30 18 15
Vilket eller vilka yrken skulle du vilja prova på i rundgången? Maskinförare/Lastbilsförare 19 St. Asfalterare 1 St. Vägbyggnad 1 St. Golvläggare 3 St.
Vilket eller vilka yrken skulle du med fördel välja bort i rundgången idag? Måleri 7 St. Plåt 12 St. Mur 9 St. Betong 3 St. Anläggning 5 St. Trä 1 St. Hur stora klasser skulle du tycka är lagom?
C:a 10 St. 9 St. C:a 15 St. 49 St. C:a 20 St. 4 St. C.a 25 St. 1 St. C:a 30 St. 1 St. Bilaga 2 sid.2/2
41
Om du inte fick ditt förstaval är du nöjd ändå?
I mycket hög grad 1 I hög grad 2 Medel 7 I låg grad 3 Inte alls 3 49 18 3 2 0 Bilaga 3 sid.1/3
