• No results found

Studie- och yrkesvägledares arbete. En kvalitativ studie inom skolväsendet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Studie- och yrkesvägledares arbete. En kvalitativ studie inom skolväsendet"

Copied!
40
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

10 poäng

Studie- och yrkesvägledares arbete

En kvalitativ studie inom skolväsendet

Education Career Counsellors work

Ingrid Åkerman

Studie- och yrkesvägledarexamen 120 poäng

Höstterminen 2006

Examinator: Nils Andersson

(2)

Sammanfattning

För att veta hur det är att arbeta som studie- och yrkesvägledare bestämde jag mig för att intervjua några verksamma inom yrket för att ge en klarare bild på hur det är att vara ute i verksamma arbetslivet inom skolväsendet.

För att genomföra undersökningen valde jag att göra kvalitativa intervjuer med åtta stycken studie- och yrkesvägledare. Som kriterier för urval till undersökningsgrupp var att de varit verksamma minst 15 år i yrket samt att fyra var från grundskola och fyra från gymnasieskola. För att se om det fanns skillnader i deras arbetssätt beroende vilken skolnivå de arbetade inom gjordes detta urval. Dessutom valde jag att göra intervjuer med vägledare från både storkommun och mindre kommuner för att ser om det även var skillnader beroende på kommunernas storlek i hur de arbetade.

Det jag kommit fram till i undersökningen är att studie- och yrkesvägledarnas huvudarbetsuppgift och viktigaste i deras arbete är att vägleda människor, antingen ungdomar eller vuxna. De intervjuade anser att utbildning inom främst samtalsmetodik är en nödvändighet för att kunna arbeta som studie- och yrkesvägledare. Någon markant förändring av arbetsuppgifterna upplevde vägledarna inte hade skett över tid. Skillnaderna var de intervjuade arbetade, i storkommun eller mindre kommun, var marginella. Det som jag har kommit fram till i min under-sökning stödjer tidigare studier och underunder-sökningar angående studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter och arbetsvillkor.

Nyckelord:

(3)

Förord

Jag vill tacka de studie- och yrkesvägledare som jag har intervjuat och som har gjort min undersökning möjlig och som entusiasmerat mig i skrivandet men också fått mig att inse att det är rätt val jag har gjort, att utbilda mig till studie- och yrkesvägledare. Även de studie- och yrkesvägledare som jag varit i kontakt med och som jag inte har intervjuat men som ändå har kommit med uppslag och ovärderliga tips inför mitt arbete vill jag tacka.

Ett stort tack även till min handledare Maja Nordenankar som stöttat mig och kommit med användbara tips som underlättat arbetet. Tack också till Madde som hjälpte mig komma vidare när arbetet gick trögt.

Malmö, oktober 2006 Ingrid Åkerman

”Man skall inte bedöma människor efter deras egenskaper utan efter

hur de använder dem”

Francois de la Rochefoucauld

”En tusen mil lång resa börjar med ett enda steg” Konfucius

(4)

Innehållsförteckning

1

Inledning

1

1.1 Bakgrund 1

1.2 Syfte och frågeställningar 1

1.3 Avgränsning 2

2 Kunskapsbakgrund och teori

3

2.1 Begrepp 3

2.2 Studie- och yrkesvägledningens uppkomst i Sverige 4

2.3 Tidigare forskning och undersökningar 5

2.4 Dagens utbildning 7

2.4.1 Framtida utbildning? 7

2.5 Styrdokument och riktlinjer 8

2.6 Arbetsuppgifter 9

2.7 Framtid 10

3 Metod och genomförande

11

3.1 Metod 11

3.2 Urval och undersökningsgrupp 11

3.2.1 Christin 12 3.2.2 Eva 12 3.2.3 Ingela 13 3.2.4 Anna 13 3.2.5 Monica 13 3.2.6 Birgitta 14 3.2.7 Maria 14 3.2.8 Cecilia 14 3.2.9 Slutsummering 15 3.3 Genomförande 15

4

Resultat

och

analys

17

4.1 Resultat 17

4.2 Arbetsuppgifterna 17

4.2.1 Gymnasieskola 17

(5)

4.3 Arbetet över tid 21 4.3.1 Gymnasieskola 22 4.3.2 Grundskola 22 4.4 Viktigaste i arbetet 22 4.4.1 Gymnasieskola 23 4.4.2 Grundskola 23 4.5 Är utbildning nödvändig? 23 4.5.1 Gymnasieskola 23 4.5.2 Grundskola 24

4.6 Sammanfattning och analys av resultat 24

5

Diskussion 28

5.1 Metod 28

5.2 Resultat 28

5.3 Förslag till vidare forskning 31

Källförteckning

32

Bilaga 1 34

(6)

1Inledning

1.1 Bakgrund

Efter att ha arbetat på en statlig myndighet en längre tid bestämde jag mig till slut, efter att ha gått och funderat i många år, för att omskola mig. Då jag tycker om att arbeta med människor, inte för dem som jag gjorde i mitt tidigare arbete, tyckte jag att utbildningen till studie- och yrkesvägledare lät som den perfekta utbildningen för mig. Detta eftersom presentationen av utbildningen ger en bild av att när man är färdigexaminerad kan man arbeta inom skolväsendet men även inom många olika områden, hos både offentliga och privata arbetsgivare. En bred tvärvetenskaplig utbildning som kan ge ett arbete som är omväxlande och varierande vilket jag anser är en viktig ingrediens då vi till stor del av vårt vakna liv tillbringar med att arbeta. Än så länge under min utbildning har det lärts ut olika samtalsmetoder och

färdigheter som behövs för att kunna arbeta som studie- och yrkesvägledare eller inom något annat yrke där professionella samtal krävs. Är det samtalet som är huvud-arbetsuppgiften för studie- och yrkesvägledaren eftersom så stor koncentration läggs på att lära ut dessa färdigheter i vår utbildning? Hur är det egentligen att arbeta som studie- och yrkesvägledare inom skolväsendet och hur har det varit över tid med hänsyn till dagens läroplaner jämfört med tidigare är något som jag också funderar över? Är arbetsuppgifter verkligen så omväxlande och varierande som det görs gällande i olika beskrivningar av yrket? Och måste man vara utbildad till studie- och yrkesvägledare för att kunna arbeta som sådan. För att få svar på dessa frågor har jag i mitt examensarbete valt att undersöka dessa funderingar. Genom att göra denna undersökning kan både blivande och studerande till studie- och yrkesvägledarprogrammet som har intresse och funderingar inom yrkesområdet få kunskaper och en uppfattning om hur det kan vara att arbeta som studie- och yrkesvägledare i skolan.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med mitt arbete är att ge en bild av hur det är att arbeta som studie- och yrkesvägledare i skolans värld, både på grund- och gymnasieskola, och hur det har

(7)

varit över tid. Därför är det relevant att undersöka detta genom att fråga de som är verksamma inom yrket för att få en förståelse och insikt i yrket och arbetsuppgifterna. Jag kommer även att undersöka om det är finns skillnad på om man arbetar i en storkommun eller mindre kommun. Dessutom vill jag även se vad de intervjuade studie- och yrkesvägledarna har för uppfattning om personen som ska arbeta med vägledning måste/bör ha utbildning inom yrkesprofessionen.

Dessa frågor är det tänkt att jag ska ha svar på.

• Hur är det att arbeta som studie- och yrkesvägledare? • Har det skett stor förändring av arbetet över tid? • Vilket är det viktigaste i arbetet?

• Måste man vara utbildad för att arbeta med studie- och yrkesvägledning?

1.3 Avgränsning

Jag har begränsat min undersökningsgrupp av vägledare till att arbeta inom det obligatoriska skolväsendet liksom att de måste ha arbetat mer än 15 år i yrket. Avgränsningen att de yrkesverksamma ska ha arbetat mer än 15 år i yrket har jag valt med tanke på den läroplan som följs idag är sedan 1994 och den minskad roll studie- och yrkesvägledningen fick i och med den läroplanen.

(8)

2 Kunskapsbakgrund och teori

2.1 Begrepp

För att underlätta läsningen av mitt arbete och förståelsen för min text kommer jag att använda mig av nedanstående begrepp.

Anpassad studiegång - utbildning som är anpassad efter elevens situation och

förut-sättningar

Elevvårdsteam – kan bestå av rektor, skolsköterska, specialpedagog, kurator,

skol-psykolog, specialpedagog och studie- och yrkesvägledare.

PRAO – praktisk arbetslivsorientering

SYO, studie- och yrkesorientering - verksamheter i grundskola, gymnasieskola och

Kom-vux som har syfte att ge eleverna kunskaper, erfarenheter och färdigheter inför framtida val av sysselsättning. Samtliga personal inom skolan har ansvar för verksamheten.

SYOinformation - diskussion kring utbildningsvägar, yrken och arbetsmarknad,

individuella lösningar för elevers studiegång samt varierande arbetsuppgifter.

SYV, studie- och yrkesvägledare - är personen och ansvarar för syoinformationen. Är

en länk mellan skola och arbetsliv som ska ge information och råd om valsituationer. Är expert och kunnig inom det område hon företräder och ska vara lyhörd, klar och tydlig i budskapen samt lyssna och ge svar på frågor. Studie- och yrkesvägledare kallades tidigare syokonsulent eller syofunktionär.

SSA - samverkan skola och arbetsliv

Vägledning - begrepp för samtal mellan en professionell person och en person som

(9)

svårigheter. Som vägledande samtal ingår även konsultation, rådgivning, utvecklingssamtal, handledning och stödsamtal.1

2.2 Studie- och yrkesvägledningens uppkomst i Sverige

Ett tilltagande intresse för professionell vägledning uppstod i och med den växande industrialismen som skedde i slutet på 1800-talet och i början på 1900-talet, både i Västeuropa och USA. Nya yrken uppstod, jordbruket blev effektivare så urbaniseringen tilltog samt möjligheterna att utbilda sig ökade. 1902 startade de första offentliga arbetsförmedlingarna i Sverige, Helsingborg och Göteborg.2 Det startades även upp så kallade skolbarnsförmedlingar i Sverige för att hjälpa de stora grupper ungdomar, som slutat skolan, att komma ut i arbetslivet. I fortsättningsskolestadgan 1918 nämns för första gången att skolan bör hjälpa ungdomar.

I samband med arbetet i fortsättningsskolan bör åt lärjungarna givas behörig ledning för val av yrke, varjämte lämpliga åtgärder böra vidtagas för att skolan i samförstånd med den offentliga arbetsförmedlingens organ må kunna medverka till lärjungarnas anställande inom de arbetsområden, för vilka de kunna antas äga de bästa förutsättningarna.3

Dessa anvisningar visade sig vara en pappersprodukt och effektivisering efterlystes avseende arbetsuppgifterna. Därför fick de offentliga arbetsförmedlingarna huvudansvaret men skolan behöll ansvaret om vägledande individualuppgifter.4

Under 1940-talet fick skolan ett delat ansvar tillsammans med

arbetsmarknadsverket för studie- och yrkesorientering som därmed fick en mer framträdande roll. Detta genom 1940-års skolutredning där det framkom behovet av en ordnad yrkesvägledning liksom behovet av särkilt utbildade vägledare. Under 1950- talet inrättades lärartjänster inom studie- och yrkesvägledning, så kallade

yrkesvägledare. Det var redan utbildade lärare som kompletterade med en

påbyggnadsutbildning i samhällskunskap och i studie- och yrkesvägledning. Dessa hade till uppgift att sortera och kvalificera elever antingen till utbildning eller ut på arbetsmarkanden eftersom det fanns efterfrågan av kvalificerad arbetskraft men även

1 Hägg, Kerstin & Kuoppa, Svea Maria, 1997, Professionell vägledning, s 25 2 Lovén, Anders, 2000, Kvalet inför valet, s 36

3 Franke-Wikberg, Sigbrit, 1981, Arbete, familj och utbildning, s 101 4 Franke-Wikberg, Sigbrit, 1981, Arbete familj och utbildning, s 101

(10)

individens behov och intresse skulle yrkesvägledaren ta hänsyn till. Arbetsförmedlingen tog hand om vuxenvägledningen.5

Genom ett riksdagsbeslut 1971 kom skolan att få ansvar för syoverksamheten genom en försöksverksamhet med en ny syoorganisation. Den enskilde eleven skulle stimuleras till egen aktivitet i yrkesvalsprocessen och studie- och yrkesorienteringen skulle vidga elevens perspektiv.6 Yrkesvägledarna ersattes med syokonsulenter som genomgått en särskild studie- och yrkesvägledarutbildning.7 Utbildningen till syokonsulent startade i början på 1970-talet och utbildningen var på ett år, 40 poäng. För antagning till utbildningen krävdes antingen akademiska studier med minst 80 poäng eller minst fem års yrkeserfarenhet. Sedan den renodlade utbildningen inom studie- yrkesvägledning startade 1972 har den förändrats några gånger.8 Efter ett beslut från riksdagen att studie och yrkesorienteringen skulle utökas och förstärkas ändrades utbildningen 1977 till att bli treårig på 120 poäng. Vägledningen skulle vara mer aktiverad och individcentrerad med betoning på enskilda samtal.

1979 tillkom ytterligare en utbildning på 60 poäng för dem som hade lång yrkeserfarenhet. I läroplanen från 1980 fanns ett klart mål för studie- och yrkes-orientering och skolans uppgift var att förbereda eleverna för samhälls- och arbetslivet. I kommunerna startades det upp lokala planeringsråd för samverkan mellan skolan och arbetslivet så kallade SSA-råd.9 Under 1980-talet ökade intresset för den personliga vägledningen liksom det efterfrågades vägledningsmetodik. Efter ett förslag av Utbildningsdepartementet 1983, om en ny tjänstekonstruktion för syokonsulenter, kom utbildningen att ändras till att omfatta 120 poäng för samtliga 1984. From 1992 blev utbildningen en yrkesexamen med en klar inriktning och uttalat mål att utbildas för verksamhet inom studie- och yrkesvägledning inom skolväsendet.10

2.3 Tidigare forskning och undersökningar

Forskning och teoriutveckling inom studie- och yrkesvägledning har varit omfattande och till största delen skett i USA. I Sverige har det främst forskats inom det faktiska

5 Lind, Gunnel (red), 1988, Vägledningsboken, s 14 6 Dresch, James, 1996, Varifrån till vart?, s 6 7 Lovén, Anders, 2000, Kvalet inför valet, s 29 8 Lovén, Anders, 2000, Kvalet inför valet, s 29 9 Henrysson, Lennart. 1994, Syo-kulturer i skolan, s 21 10 Dresch, James, 1996, Varifrån till vart?, s 8

(11)

valbeteendet och dess samband med olika påverkansfaktorer, möte mellan vägledare och elever samt hur vägledning bedrivs.

I en studie av universitetslektor Anders Lovén och universitetsadjunkt James Dresch 2003, Vägledning i förändring, framkommer det att vägledarrollen har förändrats men inte så mycket som förväntats. De flesta arbetsuppgifter och arbetsrutiner ser likartade ut och har inte förändrats så mycket över tid. En av de förändringar som var mest tydlig är att det idag finns fler valalternativ och detta ger ett ökat behov av vägledning.11

Lennart Henrysson tar upp i sin doktorsavhandling 1994, Syo-kulturer i skolan, att det i tidigare forskning visat sig att syofunktionärer tvingats prioritera ”måste” arbetsuppgifter som till exempel praohantering. Han tar även upp hur en bra syfunktionär känns igen. Den är lyhörd, utåtriktad och tydlig i sitt budskap liksom den är expert på utbildningsvägar och förtroendeingivande samt att syofunktionärerna anser att deras viktigaste uppgift är vägledning.12

I utvärderingen som Skolverket har gjort på uppdrag av Regeringen, Utvärdering

av vägledning inom det offentliga skolväsendet framkommer att det ställs mer och

andra krav på studie- och yrkesvägledning av elever med utländsk bakgrund. Dessa ungdomar behöver mer stöd och större tillgång till vägledning vilket är arbetskrävande för vägledaren. Även att det idag finns fler valalternativ för eleverna ökar också behovet av vägledning. Det är grundskolevägledare som till största del deltar i elevvårdsteam och deras arbetsbelastning är störst inför gymnasievalet. Även anordnandet av prao nämns som en hög arbetsbelastning för grundskolevägledarna. Vidare i utredningen framkommer att inneha en tjänst som studie- och yrkesvägledare på flera skolor kan innebära att vägledaren får för mycket att göra liksom att de inte lär känna elever eller personal. Vägledare som arbetar på ett centralt vägledningscentrum kan ha olika kategoriska inriktningar, antingen unga eller vuxna eller båda delarna. Vägledarnas yrkesroll stärks genom regelbundenheten att träffa andra vägledare. Arbetsuppgifterna är mer strukturerade och därmed får de mer tid till samtal med eleverna. Det framkommer också i utredningen att det är viktigt att

11 Loven, Anders & Dresch, James, 2003, Vägledning i förändring, s 12 12 Henrysson, Lennart, 1994, Syo-kulturer i skolan, s 49-50

(12)

vägledaren är kunnig inom sitt område liksom att de kan ge svar på de frågor eleverna har.13

2.4 Dagens utbildning

Utbildningen till studie- och yrkesvägledare finns på Universitet i Umeå, Malmö högskola och Lärarhögskolan i Stockholm. Studie- och yrkesvägledarprogrammet omfattar 120 poäng, tre år. De ansökningskrav som krävs till utbildningen är grund-läggande behörighet och särskild behörighet i samhällskunskap samt ett års arbets-livserfarenhet.14 Studierna består av samhällsvetenskapliga och beteendeveten-skapliga ämnen. Ett av de viktiga momenten i utbildningen är samtalsmetodik som ger den studerande grundläggande kunskaper i olika metoder och teorier för att kunna utveckla förmågor och förhållningssätt som är behövliga vid de professionella samtal som sker vid vägledning, enskilt eller i grupp. Därutöver ingår praktik i huvudsak inom grund- och gymnasieskola. Efter avslutad utbildning erhåller studenten studie- och yrkesvägledarexamen och den engelska titeln är Bachelor of Education in Careers Counselling. 15

För att arbeta som studievägledare vid studievägledning inom högskolan ska personen ha en högskoleutbildning och kan ha gått studie- och yrkesvägledar-utbildningen eller ha motsvarande kompetens men ska i regel ha en examen med 60 poäng från högskola inom det område de är specialiserade på.16

2.4.1 Framtida utbildning?

I utredning gjord av Utbildningsdepartementet 2001 har föreslagits att studie- och yrkesvägledning ska kallas för karriärvägledning. Detta för att dels som en anpassning till en delvis gemensam nordisk terminologi men även för att studie- och vägledningsbegreppet inte längre anses relevant med anledning av att betoningen ligger på lärande och kunskapssökande och att individen skräddarsyr sin utbildning efter eget behov17. I utredningen framgår även att titeln studie och yrkesvägledare bör ändras till karriärvägledare istället. I samma utredning har även föreslagits en förlängning av utbildningen för studie- och yrkesvägledare till 140 poäng.

13 Skolverket, 2005, Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet 14 AMS, 2003, yrkesbeskrivning studie- och yrkesvägledare

15 Malmö högskola utbildningskatalog hösten 2006 våren 2007, s 45 16 AMS, yrkesbeskrivning, 2003, studie- och yrkesvägledare 17 SOU 2001:45, Karriärvägledning.se.nu, s 102-103

(13)

Den grundläggande högskoleutbildningen till karriärvägledare bör omorganiseras och förlängas till att omfatta 140 poäng. Den nya strukturen bör frångå den relativa bundenhet som hittills har rått inom utbildningen och skapa möjligheter för större grad av valfrihet och fördjupning. Utbildningen bör i högre grad kunna utnyttjas för kompetensutveckling av breda grupper i samhället.18

2.5 Styrdokument och riktlinjer

Inom utbildningsväsendet finns det mål och riktlinjer genom skollagen. Det är den som anger bestämmelserna för ett enhetligt övergripande skolsystem och att utbildning är likvärdig i hela landet. Där finns även tydligt angivet vem som får anställas för att utföra vägledningsarbetet men något strikt krav att personen ska ha avlagd yrkesexamen för att få anställning inom det offentliga skolväsendet finns inte för närvarande.

För att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesorientering i det offentliga skolväsendet skall den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet. Den som inte uppfyller dessa krav får anställas för studie- och yrkesorientering för högst ett år i sänder.19

Även i nuvarande läroplaner, både det obligatoriska skolväsendet och den frivilliga skolformen, innehåller bindande föreskrifter för skolans verksamhet och hur arbetet inom vägledningen ska organiseras. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet är det vägledaren eller motsvarande person, som arbetar med syoverksamheten, som ska informera och vägleda eleverna inför fortsatt utbildning eller yrkesval. För att samverkan mellan skolan och arbetsliv ska utvecklas är det rektorn som har särskilt ansvar.20

Det är rektorn som skall se till att utsedd personal ansvarar för syoverksamheten inom frivilliga skolformen så att eleverna får den vägledning och information inför framtida val av utbildning och yrke.21 I läroplanerna, både för det obligatoriska och

18 SOU 2001:45, Karriärvägledning.se.nu, s 13 19 Skollagen (1985:1100) 2 kap 6 §

20 Lpo 94, 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet 21 Lpf 94, 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna

(14)

frivilliga skolväsendet, finns klara direktiv att det är rektorns ansvar att även se till att elever med behov av särskilt stöd och hjälp får det de behöver.

Skolverket påpekar att hälften av studie- och yrkesvägledartjänsterna innehas av personer med vägledarutbildning och menar att kommunerna bör se till att det finns utbildade studie- och yrkesvägledare för alla elever. Detta för att tillgodose elevernas behov av vägledning av hög kvalité det finns variationer i den studie- och yrkesvägledande verksamheten mellan skolor och kommuner.22

Sveriges fackliga intresseförening för studie- och yrkesvägledare, Lärarnas Riksförbund (LR), arbetar bland annat för att förbättra vägledarnas arbetsvillkor och studie- och yrkesvägledningens ställning i samhället. Några av de krav LR verkar för är:

• Att det ska finnas en vägledare på minst heltid på varje skola • Att tjänsterna som vägledare ska innehas av utbildade vägledare.

• Behovet av kompetenshöjande fortbildning för vägledarna ska tillgodoses 23

2.6 Arbetsuppgifter

I arbetet som vägledare innebär det att man har många personkontakter med elever, föräldrar lärare och skolledning men även med företrädare för arbetslivet. En av arbetsuppgifterna är att vägleda och informera elever inför studie- och yrkesval antingen enskilt eller i grupp. För vägledare i grundskolan kan i samband med elevers prao en del administrativt arbete även ingå.

För de vägledare som arbetar med elever i gymnasieskolan och inom vuxenut-bildningen innebär arbetet att stödja och vägleda de studerande samt att göra individuell studieplanering inför vidare studier och inför arbetslivet.24

En av de viktigaste är arbetsuppgifterna som vägledare är personlig vägledning och att informera om utbildningar, yrken och arbetsmarknad. Därför är det viktigt att vägledare kan konsten att kunna förklara begripligt liksom att vara uppdaterad och informerad om förändringar inom samhället, yrken och utbildningar.25

22 Fransson, Karin & Lindh, Gunnel, 2004, Ungdomars utbildnings- och yrkesval – i egna och andras

ögon

23 Lärarnas Riksförbund, handlingsprogram studie- och yrkesvägledare 24 Lärarnas Riksförbund, yrkesbeskrivning studie- och yrkesvägledare 25 AMS, yrkesbeskrivning, 2003, studie- och yrkesvägledare

(15)

Ansvarsfördelningen för vägledare i grundskolan varierar ansvaret för mellan 452 till 593 elever vilket ger ett genomsnitt på 522 elever. Genomsnittet för ansvarsfördelningen på gymnasiet är 479 elever. På friskolorna har varje vägledare hand om fler elever, grundskolan 825 elever och gymnasiet 1164 elever och siffrorna är beräknade utifrån en heltidstjänst.26

Att arbeta som vägledare vid universitet, högskola eller institution innebär för vägledaren att informera om utbildningar, behörighet och antagning. Dessutom förekommer även enskilda vägledningssamtal med studenter. Som institutions-vägledare vägleder man inom det egna ämnet på institutionen samt hjälper till med studieuppföljning liksom man är en stödperson för elever med studieproblem.27

2.7 Framtid

Vägledaren får via utbildningen professionell kunskap inom vägledning och det finns flera möjliga verksamhetsområden att arbeta med. Utbildningen är i första hand inriktad till arbete som studie- och yrkesvägledare men kan även arbeta som rektor inom utbildningsväsendet. Det finns även andra arbetsområden som man kan arbeta inom t.ex. utbildnings-, personal- och rekryteringsfrågor inom offentlig och privat verksamhet på bl.a. arbetsförmedling, försäkringskassan och rekryteringsföretag.28 Hur möjligheterna att få arbete som studie- och yrkesvägledare i framtiden är oklart. Behovet av vägledning har ökat i samhället både genom ökade barnkullar lik-som en mångfald av olika kulturer genom invandring av medborgare med annat modersmål än svenska. Det är kommunernas ekonomi som styr behovet av hur många studie- och yrkesvägledartjänster det ska finnas.29

I fortsättningen i mitt arbete kommer jag att använda ordet vägledare istället för

studie- och yrkesvägledare och hänsyftar till att de är verksamma inom skolväsendet.

26 Skolverket, 2005, Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet, s 4 och s 20 27 AMS, yrkesbeskrivning, 2003, studie- och yrkesvägledare

28 Lärarnas Riksförbund, yrkesbeskrivning studie- och yrkesvägledare 29 AMS, yrkesbeskrivning, 2003, studie- och yrkesvägledare

(16)

3 Metod och genomförande

3.1 Metod

För att uppnå mitt syfte och för att få svar på mina frågeställningar har jag valt att göra undersökningen genom kvalitativa djupintervjuer. En kvalitativ metod är också att föredra till detta examensarbete då det under en djupintervju finns stora möjligheter till variation av frågor och följdfrågor som spontant kommer upp vid samtalet. Den ger även större möjlighet att tolka svaren samt ger en mer beskrivande analys. En kvantitativ metod bygger på standardiserad datainsamling som analyseras i siffror eller diagram. Den metoden hade inte fungerat till inom den begränsad tidsram som jag hade till förfogande av arbetet då det är en större mängd människor som måste tillfrågas vid en kvantitativ metod. Min avsikt var inte heller att samla statistisk fakta eller mätbara resultat synsätt.

Jan Trost tar upp i sin bok Kvalitativa intervjuer varför det är en fördel att använda sig av just kvalitativ metod. Han menar att man kan tolka och förstå den intervjuades upplevelser, tankar och erfarenheter.30 Ungefär samma synpunkter har både Heléne Thomsson i Reflexiva intervjuer31 och Runa Patel och Bo Davidsson i

Forskningsmetodikens grunder.32 Genom kvalitativa intervjuer finns dessutom

möjligheten att jämföra olika grupper och det är just det jag ska göra genom min undersökning.

3.2 Urval och undersökningsgrupp

Undersökningsgruppen består av behöriga vägledare som gått utbildning till studie- och yrkesvägledare eller syokonsulent. De är verksamma inom utbildningsväsendet, grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildningen. För att vägledarna skulle kunna ingå i min intervjustudie var kriteriet att de skulle ha arbetat minst 15 år som vägledare. Detta för att kunna jämföra och se om det fanns likheter eller olikheter i deras arbetsuppgifter samt om det fanns skillnader på var de arbetade. Därför valde jag vägledare från olika kommuner, både storkommun och mindre kommuner

30 Trost, Jan, 2005, Kvalitativa intervjuer, s 23 31 Thomsson, Heléne, 2002, Reflexiva intervjuer, s 29.

(17)

sammantaget fem olika kommuner. Jag gjorde detta urval för att se om det är fanns någon variation i hur de olika vägledarna arbetar i dessa olika områden. Urvalet bestod av fyra vägledare som arbetar på gymnasieskola och vuxenutbildning och fyra som arbetar på grundskola för att ge en varierande bild som möjligt. Utifrån detta urval gjorde jag ytterligare fördelning, fyra från storkommun och fyra från mindre kommuner jämt fördelat utifrån vilken skolnivå de arbetar inom, således två från grundskola och två från gymnasieskola i storkommun och från de mindre kommunerna resterande fördelning. Urvalet styrdes också av tillgängligheten samt vägledarnas villighet att ställa upp på en intervju. Samtliga intervjuade vägledare i undersökningsgruppen är kvinnor och jag har valt fiktiva namn för att respektera deras konfidentiellhet.

3.2.1 Christin

Christin blev klar med utbildningen 1979 och har sedan dess arbetat i olika kommuner men arbetar nu i en storkommun där hon först arbetade på olika gymnasie- och grundskolor för att sedan övergå till SSA sekreterare. Återgick till arbete inom gymnasieskolan 1986 eftersom hon tycker det är intressant att arbeta med ungdomar. Har arbetat på nuvarande gymnasieskola sedan 1999. På skolan finns ett urval av de nationella programmen som Samhällsvetenskap, Barn- och Fritid, Naturvetenskap samt Estetisk med fyra inriktningar: teater, musik, musikteater samt dans. Hon har hand om ca 400 elever på sin heltidstjänst och på skolan arbetar ytterligare en vägledare.

3.2.2 Eva

Eva blev färdig med sin utbildning 1983 och sitt första arbete hade hon i en kommun på västkusten i fem år. Därefter har hon arbetat i ett flertal kommuner runt om i Skåne på gymnasieskolor med ett flertal av de nationella programmen, med Individuella programmet, med Komvux och som SSA sekreterare. Nuvarande arbetsplats, på ett vägledningscentrum i en mindre kommun, har hon arbetat heltid sedan 1993. I första hand med vuxenstuderande på Komvux, grundläggande vuxenutbildning och SFI samt med Omvårdnadsprogrammet både för vuxna och gymnasieelever. Hon tycker det är intressant att arbeta med invandrare, att se mångfalden genom en annan bild än vad som visas i media. Eva har hand ungefär 80 elever i årskurs 1-3 på gymnasiet och

(18)

hur många vuxna, det vet hon inte. På centrat arbetar ytterligare två vägledare, en med komvuxelever och en med gymnasieelever.

3.2.3 Ingela

Ingela är utbildad vägledare och har arbetat i ca 25 år. Efter avslutad utbildning arbetade hon först en kort tid på arbetsförmedlingen tills hon fick ett halvtidsarbete som vägledare på en skola. Nu arbetar hon heltid på en skola som har ca 250 elever, både elever från gymnasium och vuxna som läser Komvux eller KY-utbildning. Ingela tycker det är roligt att arbeta med både gymnasieelever och vuxna. Då skolan är en mindre skola i en mindre kommun finns endast ett fåtal av de nationella programmen; Naturvetenskap, Samhällsvetenskap, Teknik, Barn- och Fritid. Ingela arbetar tillsammans med ytterligare en vägledare på skolan.

3.2.4 Anna

Anna är utbildad sedan 1980 och hon har jobbat som vägledare i grundskolan, med yrkesprogram, med skola och arbetslivsfrågor, med individuella programmet, utredningar och projekt. Då hon bland annat saknade elevkontakten arbetar hon sedan 2000 på en gymnasieskola som finns i en storkommun. Där arbetar hon för tillfället 75 procent men har egentligen en heltid. Anna har hand om Samhällsprogrammet ekonomisk inriktning, Naturvetenskapsprogrammet och ett specialutformat program inriktning idrottsledare. Sammanlagt går det ca 950 elever på skolan och förutom Anna är där en vägledare som arbetar 75 procent och en 6 timmar per vecka .

3.2.5 Monica

Monica blev färdig vägledare ungefär 1975 och har arbetat på samma grundskola i 23 år. Skolan finns i en storkommun där det går elever från förskoleklass till nionde klass med ett sammanlagt elevantal på 400 elever där cirka 90 % eleverna har invandrarbakgrund. Hennes heltidstjänst på skolan har skurits ner till 80 procent på grund av sviktande elevunderlag och därför får hon arbeta resterande tid på en annan grundskola inom kommunen. Det som motiverar Monica i arbetet är kontakten med eleverna.

(19)

3.2.6 Birgitta

Birgitta var klar med sin utbildning 1976 och har sedan dess arbetat som vägledare inom både grund- och gymnasieskolor och på Komvux. Dessutom har Birgitta även arbetat på ett skoldaghem för högstadieelever med så kallat värstingelever samt på en folkhögskola. De första åren arbetade hon i en mindre kommun men nu har hon arbetat i samma storkommun i mer än 20 år. Hennes arbetsplats är i dag i grundskolan där hon har en heltidstjänst som delas mellan två högstadieskolor med elever i årskurs 6 – 9. På vardera skola finns cirka 300 elever varav den ena skolan har ungefär 50 procent invandrarbarn och den andra skolan är det ungefär 60 procent barn med invandrarbakgrund. Birgitta tycker om att arbeta med grundskoleelever och då framför allt med elever i årskurs 9.

3.2.7 Maria

Maria är utbildad vägledare med en fil.mag. i botten med ämnesbehörighet att undervisa i två språk. Hon har arbetat i 27 år som vägledare men inte i samma kommun hela tiden. Maria har hela tiden arbetat inom grundskolan som vägledare förutom på en arbetsplats där tjänsten hade kombinationen grundskole- och komvuxvägledare. Den kommun Maria arbetar i idag är en mindre kommun och där har hon varit sedan 1994. Skolan är en renodlad högstadieskola med elever från årskurs 6-9 och har ca 520 elever. Hon har en heltidstjänst och arbetade från början 75 procent som vägledare och 25 procent som lärare men nu är fördelningen 45 procent vägledning och 55 procent undervisning. Maria skulle helst vilja arbeta heltid som lärare eftersom hon insett att det är hennes grej.

3.2.8 Cecilia

Efter att ha varit ute i arbetslivet ett tag bestämde hon sig för att omskola sig och blev klar med sin utbildning 1983. De första två åren hade hon åtta vikariat och arbetade bland annat på intagningskansli. Sedan 1985 har hon arbetat i samma mindre kommun med bland annat uppföljning, SSA och på komvux. Nuvarande skola har hon arbetat på sedan 1989 som är en högstadieskola med ca 360 elever i årskurs 6-9. Hennes arbetstid är 35 timmar/vecka där tiden fördelas; vägledning 20 timmar och elevrådsregistrering 10 timmar. Resterande arbetstimmar har hon SSA arbete med rektorer, elever, representanter från arbetslivet och de andra vägledarna i kommunen.

(20)

3.2.9 Slutsummering

Alla de intervjuade vägledarna har arbetet mellan 23-30 år. De flesta av dem har skiftat arbeten och arbetsplatser under årens gång inom yrket. En del av dem har arbetat bland annat med SSA frågor och övervägande av dem har sökt sig tillbaka till vägledare inom skolväsendet för att de saknade kontakten med eleverna.

3.3 Genomförande

Innan kontakt togs med tilltänkta informanter gjorde jag förberedelse genom att skriva en intervjuguide (bil.1) med några få övergripande frågor inom det område som undersökningen gällde. Dessutom hade jag gjort en minneslapp med stödfrågor som jag hade till hjälp vid intervjuerna.

Undersökningsgruppen kontaktades per telefon där de informerades om avsikten med undersökningen och besök bokades in. Därefter skickades en bekräftelse (bil.2) på vilken tid intervjun skulle ske samt intervjuguiden med frågorna via mejl till samtliga vägledare. Intervjuerna skedde på vägledarnas arbetsplatser som tog 45-60 minuter. Frågorna som ställdes var standardiserade och de intervjuade hade möjlighet att ge individuella svar. Innan intervjun avslutades fick varje vägledare frågan om de hade något mer att tillägga. Samtliga intervjuer har genomförts inom en tre veckors period och spelades in på band. Eftersom deras namn och svar behandlas konfidentiellt godkände alla vägledarna att bli inspelade. Bandinspelningar gjordes så jag kunde koncentrera mig på frågorna och de svar jag fick liksom jag kunde variera frågorna utifrån vägledarnas svar. Intervjuerna skrevs ut efter hand för att senare sammanställas och tolkas för att se om det fanns likheter eller skillnader som var relevant för min undersökning och i analysen av resultatet.

En av de fördelar som Jan Trost (ibid) tar upp är att vid användande av bandspelare slipper intervjupersonen göra anteckningar och kan koncentreras sig på samtalet göras liksom att han även anger varför det är en nackdel med bandspelare, att det tar tid att lyssna av banden samt spola dem fram och tillbaka för att finna någon specifik detalj.33 Thomsson (ibid) menar att vill man endast ha enkla svar på sina frågor ska man göra anteckningar. Vill man ha hela berättelsen vid analysen måste man använda bandspelare.34

33 Trost, Jan, 2005, Kvalitativa intervjuer, s 54 34 Thomsson, Heléne, 2002, Reflexiva intervjuer, s 90

(21)

I undersökningen har jag varit objektiv samt vid tolkningen av mitt material och bara undersökt det jag ville undersöka d.v.s. validiteten.35 Jag är medveten om att undersökning inte kan räknas som generell och representativ för alla vägledare eftersom mitt urval har begränsats till en mindre grupp. Denna synpunkt tar även Trost (ibid) upp att kvalitativ data bygger på små urval och därmed inte är representativ i statistisk mening.36

35 Patel, Runa & Bo Davidsson, 2003, Forskningsmetodikens grunder, s 98 36 Trost, Jan, 2005, Kvalitativa intervjuer, s 16

(22)

4 Resultat och analys

4.1 Resultat

Jag redovisar först resultaten av mina intervjuer. En liten sammanfattning av svaren utifrån mina frågeställningar beskrivs under varje rubrik och allra sist i kapitlet kommer en sammanfattande analys av resultatet.

4.2 Arbetsuppgifterna

Alla grundskolevägledarna arbetar ensamma vilket ingen av gymnasievägledarna gör som har antingen en eller två vägledarkollegor. Det är endast en som arbetar på ett vägledningscentrum.

4.2.1 Gymnasieskola

Christins huvudarbetsuppgift är att vägleda elever både genom att ha

gruppinformationer klassvis inför framtida studier eller ha enskilda vägledningssamtal som sker på frivillig basis av eleverna. Vidare försöker Christin vidga elevernas perspektiv genom att informera dem att det finns andra skolalternativ än högskola eller universitet. Hon informerar även dem vikten av att göra högskole-provet. Elevvårdsmöte med trötta skolungdomar är något som hon tycker har ökat men det är en arbetsuppgift som ändrats organisatoriskt med avsikten att fånga upp elever med alarmerande frånvaro. Avsikten med dessa möten är att motivera eleverna att antingen engagera sig mer för skolan så den går ut med någorlunda hyfsat betyg eller hoppa av utbildningen. Praktikplatser ska ordnas till avbrottselever och de får Christin ordna.

Eva arbetar på ett vägledningscentrum tillsammans med två andra vägledare samt

kurator. Där servar de personer som vill ha vägledning, inte enbart komvux - eller gymnasieelever utan andra som har funderingar på olika högre utbildningar. Vägledarna på centrat har SYV-planering avseende när informationer ska genomföras men annars arbetar de inte likadant. Individuella handlingsplaner ställer Eva upp och hjälper till med för de komvuxelever som ber om hjälp. Annars får komvuxelever

(23)

vägledning endast på frivillig basis. Där informerar hon klassvis årskursanpassad information. Ettorna bokas upp för enskilda vägledningssamtal och treorna får enskilda vägledningssamtal vid behov. Vid de enskilda samtalen går Eva igenom elevens individuella planer inför framtiden. Det ordnas olika studiebesök på de olika högre utbildningsplatserna liksom mässor. Innan eleverna gör dessa studiebesök eller går på mässor har Eva informerat dem om vad som gäller för att komma in på högskola eller universitet. Hon försöker besöka klasserna ofta för att påminna eleverna om att hon finns. Arbetet är omväxlande och varierande eftersom hon arbetar både med ungdomar och vuxna.

Ingela har schemalagd gruppvägledning för alla gymnasieeleverna andra läsåret.

Dessutom gör hon individuell handlingsplan med eleverna efter de har gått en kurs i lärstilar. Utifrån vad eleven har kommit fram till görs en analys av inlärningsstil och utifrån den kan Ingela ge eleven råd och tips som kan underlätta studietekniken. Vill eleverna ha enskilda vägledningssamtal har de möjlighet att boka tid för längre besök eller komma in för en snabb fråga. Utöver ordinarie vägledararbete har hon en del administrativt arbete inom data som bland annat rapportering till CSN men detta går ut över hennes viktigaste arbete som är att ha vägledning med eleverna antingen enskilt eller i grupp. Ingela försöker alltid ta till sig nyheter och skolan hon arbetar på är en relativt nystartad gymnasieskola som står för mycket nytänkande och provar nya möjligheter.

Anna säger att hennes arbetsuppgifter består av saklig information, vägledning eller

coachning till eleverna som får årskurs bunden information en gång per år. Eleverna får komma på sporadiska enskilda samtal eller boka tid för längre samtal. Hon sitter med i elevvårdsteam men endast när det rör elevers studierådgivning. Avhoppselever ska ha praktikplatser men eftersom kommunen har en praktikservice söker Anna i deras befintliga register efter en lämplig plats. Däremot är det hon som har uppföljningen av eleven tills den blir 20 år om den inte börjar på ett nytt gymnasieprogram. En arbetsuppgift som är viktig är att hålla sig ajour av vilka högre utbildningar det finns eftersom tredje årskurs eleverna får information om detta. Många elever behöver stöd och råd då de saknar studietradition hemifrån.

(24)

4.2.2 Grundskola

Monica arbetar endast med elever i årskurs 8-9. En arbetsuppgift som är betungande

är anordnandet av praktikplatser till eleverna. De har prao både i åttan och nian, två veckor åt gången. Eftersom eleverna har dåligt kontaktnät har de svårt för att ordna egna praoplatser och därför ligger den uppgiften på vägledaren. Tidigare fanns det samordnat i kommunen men det slopades för ca 10 år sedan och blev utlagt på alla grundskolevägledare. Inför gymnasievalet för niorna har hon enskilda samtal med alla eleverna. Vid samtalet, där tiden är avsatt till en timme, får eleven göra AMS intressetest på nätet då flertalet elever saknar dator hemma samt det finns få datorer på skolan. Dessutom är det mycket text som ska läsas och då hjälper Monica dem genom att förklara vad som menas. Många av eleverna på skolan saknar studietradition hemifrån. Hennes viktigaste arbetsuppgift är att få bra kontakt med eleverna så de får förtroende för henne. Monica sitter även med vid elevvårdskonferenser för elever från årskurs 9 som har anpassad skolgång. Därutöver har skolan konferenser där alla elever med problem tas upp och det kan gälla redan från tidig ålder.

Birgitta gör varje år en syoplanering som hon lämnar till sina rektorer för att de ska

veta vad hon gör. Hon håller årskursanpassad information för årskurs 7-9. För sjuorna är det mest information om vem hon är. Mest arbetar hon med åttorna och niorna och då är det anordnandet av praktik. Alla elever ska i första hand själv ordna praoplatser och de som inte gör det får Birgitta ordna platser till. Då hon har arbetat i kommunen en längre tid så har hon ett stadigt kontaktnät så hon får alltid ihop det men det är en arbetsam uppgift och tar tid. Elever med anpassad studiegång får Birgitta även se till så att de får praktikplatser. För niorna har hon information inför gymnasievalet och därefter gruppvis information utifrån elevernas intresse av vissa program. De elever som behöver får enskilda vägledningssamtal inför gymnasievalet och då har eleven innan dess haft möjlighet att göra tester antingen hemma eller på skolans datorer. Birgitta sitter med i elevvårdsteam där elever med särskilda behov tas upp. Eftersom Birgitta har två arbetsplatser känner hon sig kluven eftersom det är mycket som blir dubbelt, möte, anordnandet av praktikplatser med mera. Därför måste arbetsuppgifter som är viktigast prioriteras och det gäller att vara mycket strukturerad.

(25)

Maria arbetar endast med elever från årskurs 9 då hon inte hinner med annat och då

gäller det ca 130 elever. Hon har samlad allmän gruppinformation inför gymnasievalet och har vägledningssamtal med varje elev där tiden är neddragen till en halv timme mot för tidigare en timme. Vid samtalen går de igenom elevens betyg och vad de har för funderingar till vilket program de tänker välja. Eleverna på skolan har prao både i åttan och nian och de får själv ordna sina praktikplatser. Det enda Maria arbetar med åttorna är att hon kontrollerar om de har fått en praktikplats. Utöver detta sitter hon med i elevvårdsteam och i elevvårdskonferenser. Hon tycker att arbetet är ett ensamt arbete och det saknar förståelse av lärarna och därför ser hon vinsten och fördelen med att kombinera arbetet som vägledare med att undervisa eftersom hon lär känna eleverna på ett annat sätt.

Cecilia arbetar med elever i årskurs 8-9 där hon ger årskursanpassad information.

Mest information får niorna som rör deras gymnasieval där eleverna även blir inbokade på enskilda vägledningssamtal där de går igenom vad det finns för alternativ att välja. De elever som sedan behöver mer vägledning får komma på sporadiska besök. Två veckors prao har eleverna både i åttan och nian. Eleverna får själv ordna sina praoplatser men Cecilia ordnar till dem som inte hittat själv. Gemensamt med den andra grundskolevägledaren i kommunen har de skickat ut förfrågningar till arbetsgivare och har därför en liten platsbank av praoplatser till förfogande. För att eleverna i årskurs 6-7 ska veta vem hon är brukar hon vara med på temadagar. Cecilia sitter även med i elevvårdsteam där elever med problem tas upp. Hon löser inga problem men kan med sin erfarenhet komma med tips.

Vad som även framkommit är att fortbildning för vägledarna är både ett prioriterat och mindre prioriterat område. Annat är det med nätverksträffar där övervägande vägledare har regelbundna träffar.

Christin är via sin arbetsgivare med i Kommunförbundet där det erbjuds ett stort

och brett utbildningssortiment för vägledare och av utbudet plockar hon det som är intressant. Dessutom har hon vid ett flertal tillfällen varit i andra länder och tittat på hur vägledning fungerat där. Dessa resor har anordnats av Kommunförbundet. Gymnasieskolorna i kommunen anordnar nätverksträffar var sjätte vecka.

För Evas del har hennes kommun inte så mycket pengar därför blir det inte så mycket fortbildning utan hon försöker förkovra sig själv privat genom att gå lämpliga

(26)

kurser vid Malmö högskola bland annat i fördjupande vägledning och coachning. Inom samma upptagningsområde brukar de ha regelbundna nätverksträffar där de går igenom nyheter. Dessutom finns en nätverksgrupp av gymnasielärare som träffas minst en gång per år. Vid denna träff gör de en liten resa där de tittar på olika skolor inom regionen. De har bland annat varit i Köpenhamn och på Bornholm.

Ingelas arbetsgivare ser fortbildning som en tillgång och hon har i princip möjlighet till vad hon vill. Med närliggande kommuners skolor finns ett nätverk där de har regelbundna träffar.

Anna får fortbildning eftersom hennes arbetsgivare ser det som

kompetenshöjande och uppmuntrar därför vidareutbildning. Detta sker antingen på arbetstid eller så går hon en högskolekurs på kvällstid. Inom kommunen har de nätverksträffar regelbundet.

Monica får erbjudande från Kommunförbundets utbildningssortiment och

därifrån väljer hon det som passar hennes inriktning. Det finns nätverk inom kommunens grundskolevägledare som träffas en gång per månad. Hon tycker det är viktigt med dessa nätverksträffar då de går igenom nyheter och andra viktiga saker som rör deras arbete.

Birgitta får gå på fortbildning om hon hinner men det räcker inte hennes tid till

då Kommunförbundets utbildningar oftast är hela dagar. Därför prioriterar hon kommunens nätverksträffar där hon försöker vara med varannan gång.

Maria har inte utrymme till någon fortbildning med hänsyn till hennes arbetssituation. Ibland åker hon iväg då det är något som hon nödvändigt behöver annars försöker de få vägledare som finns i kommunen träffas någon gång då och då för att utbyta erfarenheter eller annat. Cecilia får fortbildning men hon tycker det inte finns så mycket kurser inom hennes område utan kursutbudet är mer inriktat för dem som arbetar med äldre elever eller med vuxna. Det finns ett nätverk i kommunen men de träffas inte så ofta.

4.3 Arbetet över tid

Mer eller mindre alla vägledarna är av samma uppfattning att arbetet inte har förändrats väsentligt över tid.

(27)

4.3.1 Gymnasieskola

Christin tycker inte att hennes arbetsuppgifter har förändrats sedan hon började arbeta

som vägledare. Arbetet ser i stort sett ut som det har gjort hela tiden. Eva tycker att hon i dag ägnar sig mer ät vägledning då de på vägledningscentrat gått igenom deras arbetsuppgifter och delegerat en del administrativa uppgifter som inte kan hänföras till arbetet. Ingela har alltid varit en förnyare och har tagit till sig allt nytt. I och med att hon inte har arbetat på samma arbetsplats hela tiden har aldrig arbetet blivit tråkigt. Anna anser att hennes arbete aldrig har blivit tråkigt eftersom hon tycker om sitt arbete. En anledning kan vara att hon har skiftat arbetsplats med jämna intervaller och därför har arbetet blivit varierande

4.3.2 Grundskola

Monica tycker inte att hennes arbete har ändrats så mycket tid förutom med det egna

anordnandet av praktikplatser där kommunen tidigare hade gemensam plattform. Hon tycker det har tillkommit så många olika valalternativ av de nationella gymnasieprogrammen som hon måste hålla reda på. Detsamma om praktikplatserna säger Birgitta att det numera får skötas av vägledarna själv för som tidigare från en gemensam plattform i kommunen. Annars tycker hon inte arbetsuppgifterna har förändrats över tid förutom att problematik runt elever alltid har funnits men idag har de ett annat system som fångar upp dessa elever på ett tidigare stadium. Maria tycker att arbetet som vägledare har blivit mer komplicerat för att det finns fler valalternativ nu mot för tidigare. Annars har det inte ändrats utan det har hela tiden varit vägledning som har varit den väsentligaste arbetsuppgiften. Cecilia tycker inte att arbetet i sig har förändrats över tid utan det är varje generation barn som har förändrats liksom samhället har förändrats. Det som har förändrats är att tidigare var det bara vägledaren som pratade enskilt med eleverna men nu finns det utvecklingssamtal och barnen har mentorer.

4.4 Viktigaste i arbetet

Det som de flesta vägledarna övervägande har gemensamt att det viktigaste i arbetet är att ha samtal eller kontakt med eleverna, vägledning, och att de ska vara trovärdiga.

(28)

4.4.1 Gymnasieskola

Christin menar på att det viktigaste i hennes arbete är samtalen med eleverna och att

hon i kontakten med eleverna är trovärdig och Evas viktigaste uppgift i arbetet är att ha vägledning antingen enskilt eller i grupp. Ingelas viktigaste arbete som vägledare är att ha vägledning med eleverna, antingen enskilt eller i grupp och att man ska ha ett genuint intresse att arbeta med människor. Anna anser att det viktigaste i hennes arbete som vägledare är kontakten med eleverna och att hon är trovärdig gentemot dem.

4.4.2 Grundskola

Det viktigaste i arbetet anser Monica är att få en bra kontakt med eleverna och att de har förtroende för henne samt att de vågar komma till henne med frågor. Som vägledare måste man även vara lyhörd och kunna lyssna vad det är som sägs. Dessutom är det viktigt att behandla alla lika. Birgitta anser det viktigaste i hennes arbete är att känna till alla de olika utbildningsvägar som finns både till gymnasiet och högre utbildningar. Det förväntas av elever, föräldrarna och lärarna att hon ska kunna detta och även vara trovärdig men hennes huvudarbetsuppgift är att vägleda eleverna och hjälpa dem att ta fram lämpliga alternativ och att se andra möjligheter.

Maria tycker att det väsentligaste i arbetet är vägledning men något som också är

viktigt är att hon är trovärdig gentemot eleverna. Cecilia anser det viktigaste i hennes arbete är att hon möter varje elev individuellt och pratar med dem så att eleven får möjlighet att tänka efter.

4.5 Är utbildning nödvändig?

Här svarade alla vägledare att det var nödvändigt med utbildning för att arbeta som vägledare och då tyckte de övervägande att samtalsmetodik var en nödvändighet.

4.5.1 Gymnasieskola

Christin anser att det är genom utbildning bland annat i samhällskunskap och i

samtalsmetodik som är det viktigaste en vägledare behöver. Hon menar också på att behovet av vägledning kommer att öka med anledning av det förändrade samhälle vi lever i. Eva anser för att arbeta som vägledare måste man ha utbildning i samtalsmetodik och i hur man bemöter människor. Ingela anser att utbildning måste

(29)

man ha för att kunna arbeta som vägledare och den viktigaste kompetensen en vägledare ska ha är att kunna lyssna och läsa av den hon samtalar med. Hon menar även att utbildningen måste följa med tiden och anpassas efter samhällets utveckling.

Ingela tycker också att det behövs mer praktik under utbildningen för att kunna

omsätta all teori som lärs ut. Anna tycker att utbildning måste man ha för att arbeta som vägledare men det är inte absolut nödvändigt att personen gått den specifika vägledarutbildningen. Det finns många snarlika utbildningar men det som behövs är vägledningsmetodik, pedagogik, sociologi och skolkunskap.

4.5.2 Grundskola

Monica anser att det är viktigt med utbildning och hon tror att det finns ett ökat behov

av vägledning framöver av trygga personer. Birgitta anser att man är ska vara utbildad vägledare. Vid vägledningssamtal är det viktigt att ha en bra samtalsmetodik liksom att ett professionellt tillvägagångssätt. Det behövs utbildning och träning på detta. Maria anser för att arbeta som vägledare måste man vara utbildad och då är det utbildning i samtalsmetodik som hon tycker är det viktigaste men hon menar att det är även personligheten som styr om personen är lämpad som vägledare. Dessutom tycker hon att det utbildas för många vägledare eftersom det är svårt att få arbete.

Cecilia tycker att man måste vara utbildad för att arbeta som vägledare eftersom hon

själv var i behov av utbildningen för att kunna fungera i verksamheten. Det är inom det professionella samtalet som genom utbildning ges kunskap hur dessa ska ske. Något hon också tycker är viktigt är att innan man påbörjar utbildningen att man har en hel del arbetslivserfarenhet eftersom det har man nytta av i arbetet.

4.6 Sammanfattning och analys av resultat

Utifrån min undersökning har jag kommit fram till att en arbetsuppgift som alla vägledarna har gemensamt är att ha enskilda vägledningssamtal med eleverna. Majoriteten av grundskolevägledarna utom en bokar samtalstider med alla elever i årskurs 9 inför deras gymnasieval. Den som inte bokar tid har istället samtal med de elever som tycker de har behov av ett vägledningssamtal. Av vägledarna på gymnasiet är det endast en som ger eleverna möjlighet att i förväg att boka vägledningssamtal. De övriga har samtal helt och hållet utifrån elevernas sporadiska behov. Min bedömning är att utifrån vägledarnas erfarenheter av elevers behov av

(30)

vägledningssamtal har de fått olika värderingar när och om elever behöver inbokas för samtal och därför har utarbetat olika arbetssätt inför vägledningssituationer.

Det viktigaste i deras arbete anser de flesta av de intervjuade vägledarna är hur de upplevs i mötet med eleverna. Vägledarna menar på att de ska vara trovärdiga, vara förtroendeingivande och genom detta därmed får de en bra kontakt med eleverna. De flesta menar också att det krävs att de ska vara kunniga i de olika utbildningsvägar som finns, antingen till gymnasiet eller till de högre utbildningarna. Huvudarbetsarbetsuppgiften för alla vägledarna är att vägleda eleverna och hjälpa dem med lämpliga alternativ inför framtida studier eller arbete. Jag anser att det stor vikt att vägledarna ska hålla sig uppdaterade av olika utbildningar men även av arbetsmarknaden för att de ska kunna ge eleverna det de kräver och förutsätter för att eleven ska kunna göra ett så bra val som möjligt inför sin framtid utifrån vad den har för förutsättning.

Gruppvägledningssamtal är det bara en vägledare som har och som arbetar på en relativt ny gymnasieskola. Annars har de övriga vägledarna både inom grundskola och gymnasium årskursanpassad gruppinformation klassvis förutom en av grund-skolevägledarna som även har gruppinformation inför gymnasievalet utifrån de program som eleverna tänker söka in på. Huvudinformationen för grund-skolevägledarna är att informera inför gymnasievalet och om de olika pro-gramalternativen som finns. Gymnasievägledarnas information rör det högre utbildningsväsendet. Här tror jag att det är tidsbrist som gör att gruppvägledningssamtal inte är en prioriterad arbetsuppgift utan koncentrationen och målet ligger helt på de enskilda vägledningssamtalen och då tänker jag på vad som framkommit vid intervjuerna av grundskolevägledarna att de måste prioritera sina arbetsuppgifter och av att fokus ligger på eleverna i årskurs 9 i samband med deras gymnasieval.

Elevvårdsteam är något som flertalet av vägledarna är med i förutom två av gymnasievägledarna som inte har denna verksamhet i sitt arbete. För grundskole-vägledarna är det problemelever eller elever med anpassad studiegång som tas upp vid dessa elevvårdsteam. Två av gymnasievägledarna är med när det gäller trötta skolelever med hög frånvaro eller när det gäller elevers studierådgivning. Som jag uppfattar det är det helt och hållet utifrån vardera skolas planering om vägledarna ska delta i elevvårdsteam men en tanke jag får är att är att grundskolan är obligatorisk och därför har andra krav på eleverna att klarar sin skolgång.

(31)

Ansvarsfördelningen av hur många elever vägledarna ansvarar för skiljer sig åt beroende vilken skolnivå de arbetar i. Grundskolevägledarna har fler elever under sitt ansvar än vad gymnasie- och vuxenvägledarna har. Varför det finns dessa skillnader på ansvarsfördelningen beror troligen på hur kommunerna avsätter resurser till studie- och yrkesvägledning.

I övrigt framkom att fortbildning för vägledarna har olika prioritet både av dem själv och av deras arbetsgivare. Några av vägledarnas arbetsgivare ser det som en tillgång och kompetenshöjande med fortbildning förutom en vars arbetsgivare inte har avsatt så mycket pengar inom det området utan hon får förkovra sig för egen hand. Några av grundskolevägledarna hinner inte med fortbildning på grund av deras arbetssituation. Däremot har de flesta vägledarna regelbundna nätverksträffar. Här uppfattar jag det som att återigen är det prioritering på grund av tidsbrist som gör att grundskolevägledarna inte får den kompetensutveckling som de är beroende av fastän det ställs krav på dem att hålla sig uppdaterade inom olika utbildningsvägar. Behovet av att träffa andra vägledare för att diskutera nyheter och annat inom vägledning är en nödvändighet för att de ska hålla sig ajour men även för att känna någon form av gemenskap, i alla fall för dem som arbetar ensamma på grundskolorna.

Två av grundskolevägledarna i storkommunen arbetar på skolor med många ungdomar med invandrarbarkgrund. Endast en av dem påpekar att ungdomarna inte har studietradition hemifrån och därför sitter hon med eleverna när de gör testen för att underlätta deras förståelse. I mina intervjuer har det inte framkommit att just elever med utländsk bakgrund ställer mer krav på vägledningen utan det är utifrån vägledarnas egna erfarenheter de gör den bedömningen att det behövs.

Mer eller mindre alla vägledarna är överens om att arbetet inte har förändrats så mycket över tid fastän de varit verksamma inom yrket mellan 20-30 år. De som har mest synpunkter på förändring är grundskolevägledarna där båda är från storkommunen. De menar att de har fått mer att göra med anledning av ordnandet av praktikplatser som tidigare sköttes av en gemensam plattform inom kommunen. De andra grundskolevägledarna från en mindre kommun tycker att det idag finns fler valalternativ till gymnasieprogrammen mot för tidigare vilket innebär att det är mer att hålla reda på. Två gymnasievägledare menar på att arbetet aldrig har blivit tråkigt för de har skiftat arbetsplatser ett antal gånger under årens gång. En av de andra gymnasievägledarna tycker att hon i dag har mer tid för vägledning med anledning av delegering av administrativa uppgifter som inte kunde hänföras till vägledning.

(32)

Varför de intervjuade upplever att det skett ringa förändringar av deras arbete över tid kan bero på att huvudarbetsuppgiften hela tiden utifrån de olika styrdokument och läroplaner alltid varit att vägleda eleverna.

Att utbildning behövs för att arbeta som vägledare var alla de intervjuade rörande överens om att det är en nödvändighet. Det de övervägande menade som det krävdes utbildning i var i samtalsmetodik. En anser även att utbildningen måste följa med tiden och anpassas efter samhällets utveckling. Två av vägledarna anser att det i framtiden kommer att finnas ett ökat behov av vägledning medan en anser att det är även personligheten som styr om en person är lämpad till att arbeta som vägledare. Dessutom anser hon att det utbildas för många vägledare eftersom det är svårt att få arbete. Jag uppfattar det som här känner vägledarna faktiskt av tidens förändring med ökade krav genom bland annat att utbildningsväsendet ökar genom ständigt nytillkomna utbildningar och att arbetsmarknaden och arbetslivet är mer oförutsägbart än tidigare. Därmed ökar kraven på specialister inom vägledning som förhoppningsvis genererar i fler arbete på arbetsmarknaden.

(33)

5 Diskussion

5.1 Metod

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur det är att arbeta som studie- och yrkesvägledare och hur det har varit över tid. För att få svar på frågeställningarna valde jag att göra undersökningen genom kvalitativa djupintervjuer med yrkes-verksamma vägledare inom både det obligatoriska och frivilliga skolväsendet.

Jan Trost (ibid) tar upp att det underlättar med bandspelare vid själva intervjutillfället samt att det är väldigt tidsödande att avlyssna banden och det kan jag hålla på med men jag ser ändå fördelen med efterarbetet att avlyssna banden då risken med att endast göra anteckningar vid intervjun är att man kanske missar någon viktig detalj som kan ha stor betydelse för själva undersökningen och resultatet. Eftersom jag har genomfört undersökning ensam har det även varit extra viktigt för mig att använda bandspelare så att ingen viktig uppgift gått förlorad genom att endast göra anteckningar.

I efterhand kan jag tycka att det hade varit tillräckligt med sex intervjuer då flera av informanterna hade liknande synpunkter på mina frågor. Det var inte nödvändigt att göra jämförelser om vägledarna arbetade i en storkommun eller i en mindre kommun eftersom det blev marginella skillnader/olikheter i resultatet.

5.2 Resultat

I yrkesbeskrivning vad som ingår i vägledarnas arbetsuppgifter visar att den huvudsakliga och viktigaste arbetsuppgiften är att vägleda och informera elever inför studie- och yrkesval antingen enskilt eller i grupp. Den information som de ger är saklig och förståelig till elever inför deras studie- och yrkesval. Dessutom ingår en del arbete i samband med elevers prao samt i samband med gymnasievalet för grundskolevägledarna.

En viktig del i vägledarens arbete är de är att uppdaterade om förändringar i samhället, yrken och utbildningar. De ska vara kunniga inom sitt yrkesområde. Informationen som ges ska vara saklig och förståelig. Resultatet av mina intervjuer visar att vägledning är den huvudsakliga arbetsuppgiften, antingen enskilt eller i grupp. En aspekt som de intervjuade vägledarna poängterar är att de ska vara trovärdiga men även lyhörda och att de ska ge saklig information liksom att de ska

(34)

vara uppdaterade inom de förändringar som sker. Lennart Henrysson påpekar i sin doktorsavhandling 1994 att just trovärdigheten liksom lyhördheten är viktiga aspekter som vägledare.

Anordnandet av prao nämns som en hög arbetsbelastning för grundskolvägledarna i Skolverkets utvärdering av vägledning liksom att Lennart Henrysson tar upp att vägledarna tvingas prioritera ”måste” arbetsuppgifter och att praohanteringen är en av dessa uppgifter. Det som har framkommit i mitt resultat visar att alla grundskolevägledarna upplever hög arbetsbelastning när de ska ordna praoplatser till eleverna i årskurs 8-9 för det tar tid och är betungande. Detsamma gäller i samband med gymnasievalet för niorna. Det är även grundskolevägledarna som är tvungna till att prioritera ”måste” arbetsuppgifter på grund av deras arbetssituation.

Någon större skillnad på arbetsuppgifter mellan grundskole- eller gymnasie-vägledare kan jag inte se förutom att grundskolevägledarna har till uppgift att anordna prao och informera om gymnasievalet. Vad som framkom i min undersökning är att det skiljer i hur många elever vägledarna har ansvar för inom de olika skolnivåerna. Skolverket har kommit fram till att vägledare med heltidstjänst inom grundskolan har hand om i genomsnitt 522 elever och gymnasievägledarna i genomsnitt 479 elever. Resultatet av min undersökning visar att det stämmer att grundskolevägledarna har hand om fler elever och de på grund av sin arbetssituation prioriterar ”måste” arbetsuppgifter och arbetar i princip bara med elever i årskurs 8-9. Skillnader i hur vägledarna arbetar i en storkommun eller mindre kommun är marginella och arbetsbelastningen ser i princip likartade ut. Dresch och Lovén har i sin undersökning 2003 kommit fram till att vägledarrollen har förändrats men inte så mycket som förväntats. Flertalet arbetsuppgifter och arbetsrutiner ser likadana ut som de gjort tidigare. Vägledning har hela tiden varit huvuduppgiften för vägledarna. Samma resultat får jag i min undersökning att det är vägledningen som är den främsta och viktigaste arbetsuppgiften för vägledarna. Flertalet av de intervjuade vägledarna i min undersökning säger detsamma om arbetsuppgifterna, att det inte har förändras speciellt över tid fastän de varit verksamma i yrket 23-30 år. Min mening här är att de borde ha sett skillnaden om den varit markant. En förändring tar visserligen några av grundskolevägledarna upp och att för deras del är att det idag finns fler valmöjligheter för eleverna i årskurs 9 inför gymnasievalet mot för tidigare. Denna synpunkt påpekar även Dresch och Lovén sin undersökning. Därför åligger det grundskolevägledarna

(35)

att hålla sig uppdaterade om förändringar eller annat inom de olika utbildnings-alternativen.

I skollagen finns det mål och riktlinjer vem som får anställas för att utföra vägledningsarbetet inom det offentliga skolväsendet men krav på att personen ska ha avlagd yrkesexamen finns inte. För anställning utan tidsbegränsning ska personen ha avsedd utbildning annars för personen anställas för högst ett år i sänder. Yrkesutbildning till vägledare finns vid tre orter i Sverige och är på tre år. Skolverket menar att det är kommunernas ansvar att se till att det finns utbildade vägledare som kan ge vägledning av hög kvalité till alla elever. Alla de intervjuade vägledarna är utbildade inom studie- och yrkesvägledning och deras uppfattning är att utbildad måste personen vara som arbetar med vägledning. Främst utbildning inom samtalsmetodik är det som påpekas är viktigast samt samhällskunskap och beteendevetenskap vilket ingår i dagens treåriga utbildning till vägledare.

LR arbetar för att förbättra vägledarnas arbetsvillkor och deras ställning. Ett av deras krav är att vägledarnas behov av kompetenshöjande fortbildning ska tillgodoses. Här var det variationer antingen beroende på arbetssituationen främst för grundskolevägledarna eller beroende på arbetsgivarens goda vilja att ekonomiskt uppmuntra till fortbildning. För erfarenhetsutbyte har vägledare kontaktnät med andra vägledare inom samma upptagningsområde eller inom kommunen.

Skolverket har kommit fram till i sin utvärdering att det ställs mer krav och andra krav på vägledningen av elever med invandrarbakgrund. I mitt resultat har jag inte kommit fram till att det är så då vägledarna inte har påtalat att detta är en arbetsbelastning. Endast en av grundskolevägledarna som arbetar på en invandrartät skola lägger ner mer tid på de eleverna.

Vad som jag kommit fram till i min undersökning är att det är skillnad på att arbeta som gymnasievägledare i en storkommun jämför med en mindre kommun. Gymnasievägledarna i de mindre kommunerna ansvarade både för ungdomar och vuxna vilket de i storkommun inte gör. De arbetar endast med gymnasieelever.

Resultatet av intervjuerna med vägledarna ger i princip samma resultat som i tidigare undersökningar och studier av vägledare och vägledning inom skolväsendet. Min upplevelse av de intervjuade vägledarna är att de tycker det är roligt att arbeta med människor som är i en utvecklingsfas liksom de är ett stöd och hjälp för elever i olika vägledningssituationer i skolan inför deras framtid. Dessutom har vägledarna ett genuint intresse av att arbeta med människor och behandla alla lika.

References

Related documents

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska krävas förarbevis för att få framföra övriga motordrivna fordon, liknande det för moped klass 2, samt att en

Sverigedemokraterna anser därför att det internationella samfundet måste anta ett strikt vetenskapligt förankrat synsätt på frågan om val och politiska kampanjer i fattiga

Den som däremot inte lagt undan pengar för oförutsedda utgifter eller som använt sitt sparade kapital till konsumtion får rätt till bostadstillägg.. Med tanke på att den

verksamhet upplevde oro när deras kollegor inte hade samma uppfattning kring omvårdnaden av den palliativa patienten och saknade kunskap kring till exempel adekvat smärtlindring vid

63 Department of Physics and Astronomy, Iowa State University, Ames IA, United States of America 64 Joint Institute for Nuclear Research, JINR Dubna, Dubna, Russia. 65 KEK, High

In the multivariate analyses, patients with type 2 diabetes had a higher risk for developing a perianal abscess than patients with type 1 diabetes when adjusted for sex, age, and

Det svenska slagsmålet om skattetryckets - eller får den delen den offentliga sek- torns - relation till BNP-tillväxten är ett exempel på rätt meningslösa

Flera forskare anser att skriva texter på datorn är lättare än att skriva med penna, vilket bidrar till att eleverna har lättare att lära sig läsa och skriva (Agélii-Genlott