Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Hur skapar man ordning i klassrummet
En kvalitativ studie om hur lärarna arbetar förebyggande mot störning
How to create order in the classroom
Qualitative study about how the teachers work preventable against disorder
Cahide Östöre
Lärarexamen 210hp
Samhällsvetenskap och lärande 210hp 2010 -04- 12
Examinator: Lars Pålsson Syll
Sammanfattning
Syftet med min uppsats är att undersöka vad störning beror på enligt lärarna och hur lärarna arbetar för att förebygga störningar. Jag har vidare valt att titta på vad lärarna anser som sina befogenheter. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger i två olika skolor och intervjuat två pedagoger från vardera skolan. Det resultat jag fick fram av min undersökning är att oro kan bero på en mängd olika faktorer. För att motverka och arbeta förebyggande mot störning ska man som lärare vara en auktoritet och en god förebild för eleverna.
För att arbeta förebyggande organisationsmässigt i klassrummet ska man införskaffa rutiner, regler, berömma eleverna, skapa relationer, förankringar, möblering efter elevers behov och använda sig av avkopplingsövningar. Miljön man undervisar i ska hållas snygg och städad.
Det lärarna anser om sina befogenheter är att de tycker de har för lite rättigheter att tillgå då det uppkommer störande moment i klassrummet
Nyckelord: auktoritet, avkoppling, befogenheter, beröm, CM, förankringar,
Innehållsförteckning
1. Inledning
...62. Syfte och frågeställning
...73. Kunskapsbakgrund ... 8-16
3.1 Störningar i förhållande till undervisningen
...83.1.1 Individen ...8
3.1.2 Familjen ...9
3.1.3 Skolan...9
3.1.4 Samhället...9
3.2 Lärarrollens betydelse för klassrumsklimatet
...93.2.1 Läraren som ledare... 9-10 3.2.2 Läraren som förebild ...11
3.2.3 Lärarens auktoritet ... 11-12
3.3 Hur skapar man ordning i klassen
...123.3.1 Regler och Rutiner ... 11-12 3.3.2 Beröm och Relationer ... 13-14 3.3.3 Förankringar...14
3.3.4 Miljö och möblering...14
3.3.5 Avkoppling... 14-15
3.4 Lärarnas befogenheter i grundskolan
...153.4.1 Lärarnas rättigheter och skyldigheter...15
4. Metod
... 16-204.1 Val av metod
...164.2 Urval
... 16-174.3 Genomförande
... 17-18 4.3.1 Beskrivning av intervjufrågorna ...184.4 Bearbetning
...194.5 Etik
...194.6 Reliabilitet och validitet
...205. Resultat
... 21-305:1 Presentation av lärarna
...215.2 Lärarnas och elevernas trivsel i skolan
...225.3 Vad beror oro på enligt lärarna
...235.4 Hur arbetar lärarna för att skapa ordning
...255.5 Vad anser lärarna om sina befogenheter
... 29-306. Analys
... 31-376.1 Vad beror störning på?
...316.1.1När ordinarie läraren saknas...31
6.1.2 Familjen och kamraterna...31
6.1.3 Samhället och skolan... 31-32
6.2 Hur kan man skapa ordning i klassrumme
t ...32 6.2.1 Lärare som auktoritet och förebild... 32-336.2.2 Regler ...33 6.2.3 Rutiner...34 6.2.4 Relationer ... 34-35 6.2.5 Beröm...35 6.2.6 Förankringar... 35-36 6.2.7 Miljö och möblering...36
6.3 Vad anser lärarna om sina befogenheter
...36 6.3.1 Utvisning ...36 6.3.2 Förflyttning ... 36-37 6.3.3 Omhänderta föremål...37 6.3.4 Kvarsittning...377. Slutdiskussion
... 38-407.1 Slutsats
... 38-397.2 Reflektion över resultatet
... 39-407.3 Förslag till fortsatt forskning
...407.4 Framtida yrkesroll
...408. Referenser
... 41-429. Bilaga – Intervjufrågor...43
1. Inledning
Under min verksamhetsförlagda tid (Vft) och under min vikariatstjänst, mötte jag olika klasser. I några av klasserna förekom det stökigt och oroligt klimat. Detta ledde till att frågeställningen vad störning beror på väcktes.
Jag kände att jag hade svårt för att skapa arbetsro i klasserna. Harkort-Berge och Nilarp menar att en lärare som inte kan skapa arbetsro i klassen, kan inte riktig lyckas som lärare oavsett ämneskunskaper (Harkort-Berge & Nilarp, 2001:116).
Vidare menar Stensmo att förutom ämneskompetens och didaktisk kompetens bör läraren av dagens skola också ha ledarkompetens vilket innebär att kunna organisera och leda, sköta uppgifter som disciplin, ordning och elevomsorg (Stensmo, 1997:7). Eftersom det är lärarens ansvar att skapa arbetsro och främja god arbetsmiljö blev jag intresserad av att undersöka hur man kan arbeta förebyggande mot störning.
Ibland uppstår situationer i klassrummet som kräver att man måste agera omedelbart. Enligt skollagen har lärarna vissa befogenheter att ta till. Därför vill jag undersöka vad lärarna anser om sina befogenheter för att skapa ordning i klassen.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att diskutera störning i klassrummet utifrån följande tre frågeställningar
• Förekommer det störning i klassrummet och vad beror det på enligt lärarna?
• Hur arbetar de på lång sikt förebyggande mot störning i klassrummet? • Vad anser lärarna om sina befogenheter enligt skollagen för att arbeta
3. Kunskapsbakgrund
I detta kapitel kommer jag att förklara vad störning kan beror enligt på enligt olika forskare och lärarens betydelse för klassrumsklimatet samt hur man kan arbeta för att skapa ordning i klassen. Slutligen kommer jag att beröra skollagen där jag beskriver lärarnas rättigheter och skyldigheter.
3.1 Störningar i förhållande till undervisning
Idag anser man att en elevs störning är en följd av en utvecklingsprocess i den miljö eleven befinner sig i och är en del av. För att förstå det avvikande beteendet ska man därför titta efter hela elevens samspel i förhållande till individen, familjen, skolan och samhället (Kveli, 1994:102). Nedan följer en kortfattad beskrivning av de olika begreppen.
3.1.1 Individen
Hos elever kan det finnas en emotionell störning som kan förklaras med biologiska eller psykologiska orsaker (Stensmo, 1997:10). Anne-Marie Kveli menar att elever med avvikande beteende som t.ex. är bråkiga, aggressiva och oroliga har sociala och emotionella problem därför gör de motstånd genom avvikande beteenden. Elever som är tysta och inåtvända som inte är krävande i klassrumsituationen reagera också med avvikande beteenden. Eftersom de inte är synliga är det lätt hänt, att man som lärare förbise deras behov (Kveli, 1994:102).
3.1.2 Familjen
Enligt Sven Holmstrand och Elvo Edman har familjen det största inflytandet på barnets anpassning till omvärlden och på det känslo- samt viljelivet (Holmstrand & Edman, 1951:112). Familjer som har problem med beteenderubbningar och alkoholism är negativa föredömen som föräldrar för sina barn (Holmstrand & Edman, 1951:113). Därför kan störningar uppkomma hos barnet för att familjen mår dåligt och inte klarar av sin fostraruppgift (Stensmo, 1997:10) John M
Steinberg menar att idag förkommer det mycket skilsmässor, om en elev har genomgått svår skilsmässa kan man se sambandet i att ökat antal skilsmässor skapar otryggare familjesituationer, vilket skapar otrygga barn med emotionella problem (Steinberg, 1993:23).
Annat som kan ge upphov störning är bostadsförhållanden där trångboddhet förkommer samt familjens ekonomiska förhållanden (Holmstrand & Edman, 1951:113).
3.1.3 Skolan
Christer Stensmo menar att störningar kan uppstå via resursbrist i skolan som nedslitna lokaler, möbler, läromedel, minskat lärartäthet och minskat elevvårdspersonal. Störningen kan också vara ett tecken på dålig undervisning dvs. lärarna är oförberedda och omotiverade och saknar personlig utstrålning (Stensmo, 1997:10).
3.1.4 Samhället
De utvecklingsdrag som präglar samhället idag kan både vara en förutsättning och samtidigt skapa mer oro i arbetet med eleverna. Eftersom elever idag präglas av massmedia kan det utbud av materiella ting och alla valmöjligheter elever upplever skapa stress och påfrestningar hos eleven (Kveli, 1994:103) Steinberg konstaterar också att mediekonsumtionen som internet, mp3 och dvd kan bidra till att många barn blir oroliga. Vidare menar Steinberg att i dag har barns respekt för auktoriteter minskat och det kan bidra till att det blir svårt att få grupper med sig (Steinberg, 1993:23). Detta kan bero på att samhället befinner sig i en legitimitetskris, därför kan man se störning som en samhällskris (Stensmo, 1997:10).
3.2 Lärarrollens betydelse för klassrumsklimatet
3.2.1 Läraren som ledare
Inom detta stycke valde jag att redovisa en modell inom forskningen Classroom Management (CM) som jag tycker är intressant för att belysa hur viktigt det är att en lärare också är en god ledare.
För att en lärare ska kunna leda och organisera i klassrummet samt hantera frågor om disciplin, ordning och elevomsorg krävs det ledarskap med olika arbetsuppgifter (Stensmo, 2000:9). Nedan presenteras en modell över de olika arbetsuppgifterna som ingår i ledarskapet vilket är planering, kontroll, motivation, grupperingar och individualisering Planeringen är själva kärnan som binder ihop de övriga arbetsuppgifter.
• Planeringen görs utifrån erfarenheter från det förflutna och i nuet för att fatta beslut om framtida resultat. Planeringen kan ha flera tidsperspektiv några av dem är att anpassa verksamheten till händelser som äger rum i den oväntade undervisningssituationen och att man gör utvärdering av undervisningen.
• Kontroll kommer till uttryck i de regler och rutiner man har för funktionen i klassrummet och de konsekvenser man utför då det inte fungerar. Kontroll i klassrummet är när läraren försäkrar sig att elevens klassrumsbeteende stämmer överens med de mål, planer och förväntningar skolan, lärarna, föräldrarna och eleven har för verksamheten i skolan.
• Motivation är förlopp som sätter människor mot bestämda mål. Målen kan finnas inom människan i form av behov och utanför människan i form av belöningar. Lärarnas arbete med motivation i klassrummet bygger på att hjälpa eleverna att känna igen målen för deras arbete och lärande dels att elever ska kunna äga målen för att uppfatta dem som viktiga .
• Grupperingar: Lärarens ordning och integrering av grupperingarna och deras utveckling har över tid stor betydelse för arbetet i klassrummet.
• Individualisering innebär att läraren utgår från den enskilda eleven och bygger undervisningen på elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Uppgifterna kan konstrueras med variationer så eleven kan använda den tid, arbetssätt och lärstil som den behöver för att kunna lösa uppgiften (Stensmo, 2000:10-11).
3.2.2 Läraren som förebild
Lärarna är viktiga modeller för eleverna och en lärare som är rättvis, ärlig och mänsklig har stor betydelse för många elever. Elever överför modeller på beteenden från skolan till sin personlighet och försöker efterlikna dem. Därför är en lärares kroppsspråk och hela sättet att vara avgörande för elevers livsmod och lusten att lära (Jacobsen, et al, 2004:26).
Steinberg menar att elever lär sig av goda förebilder därför måste läraren själv vara en god förebild samt sträva efter att leva som man lär (Steinberg, 1993:52).
Om läraren är härskarlysten, hård, falsk kan han/hon sprida oro och otrygghet bland eleverna. Vilket kan resultera i att eleverna tar avstånd från läraren, dvs. läraren blir då en negativ förebild för eleverna (Jacobsen, et al, 2004:26).
3.2.3 Läraren som auktoritet
När man är närvarande i mötet med eleverna och säker på sin lärarroll skapar man som lärare förtroende och tillit. Säkerheten i lärarrollen ökar då man har tänkt igenom vad man vill med sin undervisning (Steinberg, 1993:61).
För att få elevernas förtroende skall man som lärare visa någon form av trovärdighet annars kommer elever inte att lyssna på läraren hur mycket goda kunskaper man än har (Steinberg, 1993:82). En lärare som är trovärdig är detsamma som att hon har auktoritet. Vilket innebär att han eller hon har inflytande på andra människors attityder, beteenden och föreställningar. Auktoritet är en form av makt, men för att det ska uppfattas som makt måste den vara legitim dvs. att eleverna uppfattar och erkänner läraren som ledare för gruppen (Thornberg, 2006:75-77).
Några faktorer som spelar in för hur man kan bli en auktoritet är att man som lärare har goda ämneskunskaper och förmåga att undervisa med variation och skicklighet, vilket innebär att man behöver använda sig av metodik för att klara av olika undervisningssituationer. En situation kan vara att hantera en jobbig klass genom att ha fasta rutiner, klara regler, konsekvent uppföljning av regler och arbeten. Andra faktorer som spelar in är tydlighet dvs. att man är tydlig genom att skapa klara ramar där man visar vilka beteenden som accepteras eller inte, på så sätt blir det även lätt för eleverna att se vad som förväntas av dem.
för eleverna var man står och vad man tänker göra men också tala om varför man väljer göra det man har tänkt. Att ge elever en förklaring hjälper dem att förstå nyttan och se meningen med lektions innehåll (Steinberg, 1993:64,83-85).
3.3 Hur kan man skapa ordning i klassrummet
3.3.1 Regler och rutiner
”Läraren skall tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen” (Lpo94).
Kimber menar som lärare ska man formulera klassrumsreglerna tillsammans med klassen (Kimber, 2005:32). Genom att låta elever delta i formuleringen av regler och krav som ska gälla i klassen skapar det en vikänsla samtidigt blir det mer troligt att reglerna efterlevs vilket kan resultera i lugnt klassrumsklimat (Jacobsen et al, 2004:43). Även Steinberg stryker att när elever känner sig delaktiga i regelprocessen, kommer de också att följa reglerna. För elever kräver meningsfullhet dvs. de vill förstå varför och hur reglerna berör dem (Steinberg, 1993:28,30). Ibland kan reglerna mötas med motstånd av eleverna. Då kan man som lärare välja hålla fast eller att frångå från en regel. Det blir bättre arbetsro om man konsekvent väljer följa de regler som gäller för klassen. På så vis upplever eleverna läraren som den trygga punkten och en som står vid sitt ord, vilket också skapar tydlighet i mötet med eleverna (Jacobsen et al, 2004:45-46).
Eleverna ska också tydligt känna till vad konsekvensen blir då man bryter mot en regel. Konsekvenserna bör vara rimliga beroenden vilken regel man bröt mot (Kimber, 2005:33). Slutligen kan reglerna handla om hur man bör vara mot varandra och hur man bör uppföra sig under sociala sammanhang (Thornberg, 2006:31-32).
Rutiner fyller en viktig funktion i klassrummet t.ex. som att markera övergångar från lek till arbete. Rutiner ger också signaler om arbetsmoral och innebörden av respekt, artighet och hälsa, vilket skapar arbetsro (Steinberg, 1993:62,97). En rutin kan vara att läraren markerar början av lektionen och att man har tydliga målsättningar inför lektionen. Man kan t.ex. börja med att samla eleverna och se till alla får lärarens uppmärksamhet, det kan man göra med att använda sitt kroppsspråk eller genom att prata lugnt, för höjer man rösten så
utlöser man en process där det blir ljudligt. Först efter att eleverna har lugnat ner sig kan man börja presentera hur dagen kommer att se ut och vad den ska innehålla, till hjälp kan man ha en stor affisch med veckans lektioner, placerad på ett ställe där det syns tydligt. På detta sätt förstår eleverna vad som förväntas av dem och när de vet det, så svarar de med att arbeta mer med det man vill att de ska göra. Det är även viktigt att tydligt avsluta lektionen. Ett sätt att avsluta lektionen är att avrunda det som har hänt under lektionspasset och lyfta fram det som har fungerat bra, detta blir ett sätt att visa eleverna hur man vill ha det i klassrummet (Kimber, 2005:23-24,26).
3.3.2 Beröm och relationer
Att skapa goda relationer till sina elever är grundläggande för klassrumsklimatet. När man lär känna sina elever bättre som individer och deras intressen utanför skolan, blir det lättare att förstå deras värld (Steinberg, 1993:112).
Goda relationer är extra viktigt för elever som har det svårt i skolan (Steinberg, 1993:112). Dessa elever uppskattar vuxna som tar kontakt och intresserar sig för dem. Om man undviker eleverna blir relationen naturligtvis inte bättre (Harkort-Berge & Nilarp, 2001:74). Snarare blir det svårare att tackla de problem som uppstår (Kimber, 2005:61).
Då läraren uppmuntrar, berömmer och ger belöningar skapar läraren en trevligare atmosfär i klassen (Holmstrand & Edman, 1951:37). Det man kan göra som lärare är att ge beröm åt allt som går att berömma och det är även viktigt att se till att alla elever får beröm. Man kan t.ex. berömma när elever kommer i tid och när de är hjälpsamma mot varandra samt deras sociala färdigheter (Kimber, 2005:61-62).
Författaren Bengt Grandelius menar att man ska lyfta fram det positiva i den besvärlige elevens beteende, för dessa elever har lärt sig att söka vuxnas uppmärksamhet genom att agera avvikande för att upprätthålla stabila relationer (Grandelius, 1997:171-173). Kimber menar att i början kan det bli svårt då man berömmer elever som har det svårt i skolan, dessa elever är inte vana vid beröm det kan hända att de inte tror på berömmet, då är det viktigt att man som lärare inte ger upp, för så småningom kommer det att visa sig bli skillnad i elevers beteende (Kimber, 2005:61). Steinberg poängterar att man ska uppmärksamma elever som har problem på ett positivt sätt och berömma dem när de fungerar bäst
(Steinberg, 1993:114).
3.3.3 Förankringar
Om en lärare metodiskt använder ickeverbala signaler i samband med ett begrepp, kommer då detta begrepp att förknippas med denna signal. När läraren beter sig följdaktig på samma sätt, vet då eleverna genom lärarens uppträdande vad som förväntas av dem. Man kan säga att läraren har skapat ett mentalt tillstånd hos eleverna. T.ex. när läraren använder samma aktivitet på samma plats med samma röst och kroppsspråk så förstår eleverna genast det tidiga använda mentala tillståndet (Grinder, 1999:214). Steinberg menar om man flera gånger beordrat klassen med speciell röst, då kan bara denna röst och betoning få eleverna att skruva på sig, han anser också att man kan ha kontroll över eleverna med endast blicken (Steinberg, 1993:77-78). När sammanställningen mellan ickeverbala signaler och begrepp är inarbetat säger man att sammankopplingen är förankrad (Grinder, 1999:214).
Enligt vissa undersökningar är 82% av all kommunikation icke-verbal. Med det menar Steinberg att om man vill få elever lugna, så ska man ge dem ett icke-verbalt budskap genom att stå stilla. Han menar också att man med hjälp av tonfall, röstvariation och tempo kan leda klassen till ett lugnare tillstånd. Då kan man först fånga klassens uppmärksamhet genom att överrösta sorlet samtidigt som man står stilla på sin plats. Sedan kan man sakta sänka rösten till normalläge föreslår Steinberg (Steinberg, 1993:102, 108).
3.3.4 Miljö och möblering
Miljön vi befinner oss i påverkar oss mer än vi tror, därför är det viktigt att skapa en trevlig miljö genom att sköta och göra det fint i klassrummet samtidigt som ordning och reda ger det arbetsro i klassrummet (Kimber, 2005:46 47). Det blir svårare för elever med koncentrationssvårigheter att arbeta i ett rörigt klassrum. På motsvarande sätt är möbleringen också viktig för koncentrationsförmågan, man ska möblera om efter elevers behov där de sitter på så sätt att de kan se och höra bra (Steinberg, 1993:93).
3.3.5 Avkoppling
man använda dessa avkopplings former för att skapa lugn och ro i klassen. Undersökningar visar att elever som masserar varandra bråkar mindre och mår bra samt att koncentrationsförmågan ökar. Kimber menar att lära barn avslappning kan ta tid men det lönar sig för att det är ett bra sätt att hjälpa eleverna hantera stress (Kimber, 2005:35-40).
3.4 Lärarnas befogenheter i grundskolan
3.4.1 Lärarens rättigheter och skyldigheter enligt skollagen
Läraren har rätt till:
- att använda sig utav nödvärnsrätten dvs. har rätt till att ingripa för att förhindra våld mot människor och egendom. Nödvärnsrätten kan endast
komma till bruk, vid akuta situationer t.ex. vid slagsmål mellan två elever.
- att utvisa elever som stör under pågående undervisning, men då måste läraren ha tillsyn till eleven som blir utvisad.
- att låta eleven sitta kvar efter skolan slut högst en timme under uppsikt.
- att kontakta vårdnadshavare vid sena avkomster, vid fusk och då eleven bryter mot skolans ordningsregler.
- att omhänderta föremål som stör undervisningen och säkerheten i den.
- att öppna och genomsöka elevers skåp med villkor att eleven känner till att skåpen inte är privata. (Skolverkets hemsida 2)
Om eleven fortsätter bryta mot ordningsreglerna och ovanstående befogenheter inte räcker till ska åtgärder i skolformsförordningar trappas upp. En åtgärd är att föra samtal med eleven och dennes vårdnadshavare. Syftet med åtgärderna är att hjälpa eleven att förbättra sin framtida uppförande och vad skolan kan göra för att stödja eleven under denna process. Om åtgärder inte hjälper har skolan då som sista utväg rätt till att förflytta eleven till en annan skola t.o.m. mot elevens och föräldrarnas vilja. Grunden till förflyttningen är att eleven utgör fara för personalen och övriga elevers trygghet och säkerhet (Skolverkets hemsida 2). Läraren har inte rätt till:
- att använda våld för att bestraffa eleven.
- att använda sig utav kollektiv bestraffning av elever - att kroppsvisitera eleven
- att öppna slutna väskor för att genomsöka
- att göra kroppsligt ingrepp som alkoholtest (skolverkets hemsida 1).
Eftersom elever i grundskolan har skolplikt och rätt till utbildning, får de inte stängas av från undervisningen. Valmöjligheten är att undervisningen kan ske i andra klasser eller i hemmet om föräldrarna medger det (Skolverkets hemsida 1)
4. Metod
4.1 Val av metod
I min undersökning om hur lärarna ser på oro samt hur de arbetar förebyggande mot det har jag valt att använda kvalitativ metod för att jag anser att det bäst passar till mitt syfte och frågeställningar. Jan Trost menar att kvalitativa studier lämpar sig bäst där frågeställningarna går ut på att hitta eller förstå ett mönster (Trost, 1997:16). Larsen menar också att kvalitativ metod är bra om man vill ta reda på vad informanterna upplever som problematik. (Larsen, 2009:22). Bryman understryker också att utgångspunkten i kvalitativa metoder är informantens perspektiv som styr dvs. vad som de inser är viktig och betydelsefull (Bryman, 2002:272).
Det är som är givande med kvalitativ metod är att den ger helhetsförståelse av en företeelse, det finns även utrymme för intervjuaren att ställa följdfrågor vilket kan ge fylligare svar på frågorna. Informanten kan tala utan hinder eftersom man befinner sig ansikte mot ansikte under intervjun och vid behov kan informanten också be om förklaring. På så sätt kan man undanröja missförstånd. Men detta kan också vara en nackdel för att det kan hända att informanten inte alltid talar sanning då man befinner sig ansikte mot ansikte. Annat som kan bli problematiskt under kvalitativa intervjuer är att informanten säger det hon tror att intervjuaren vill höra eller hon svarar det som är allmänt accepterat. Detta kan ha att göra med att informanten vill göra ett bra intryck och samtidigt dölja sin brist på kunskap. Om så blir fallet kan det insamlade materialet sakna värde (Larsen, 2009:26-28).
4.2 Urval
Jag valde fyra informanter till min undersökning. Två av dem arbetar i en by. Byn ligger i en mellanstor kommun. De resterande två arbetar i en storstad i en stadsdel där majoriteten av eleverna har ett annat etniskt ursprung än svensk Alla informanter har lärarexamen med varierande inritningar och ämnen. Tre av lärarna
arbetar som klassföreståndare och en lärare är anställd som specialpedagog han arbetar tillsammans med en klasslärare i byskolan. Informanterna arbetar i olika årskurser 1, 3 och 5.
Jag gjorde ett godtyckligt urval som också kallas för strategiskt urval, vilket innebär att intervjuaren efter sin egen bedömning väljer ut informanter som ger variation till undersökningen (Larsen, 2009:77). I mitt är det två olika skolor som är belägna på två skilda områden och miljö. Jag valde att intervjua just dessa informanter därför att jag har personligen varit i deras klasser och haft eleverna som egna elever under Vft-veckorna samt under tjänstgöring. Jag upplevde mötet med respektive klass väldigt oroligt och stökigt och därför valde jag ut just dessa lärare för att få svar på mina frågeställningar. Bryman menar att det är bra att intervjuaren blir bekant med informantens miljö, där denna arbetar för att det kommer att underlätta tolkningen och förståelsen av det som informanten berättar (Bryman, 2002:305). Eftersom mina intervjuer med fyra lärare är ett godtyckligt urval är de därför inte representativa för alla lärare, utan speglar just dessa lärarens åsikter och kunskaper. Det är därför möjligt att fyra andra lärare hade gett helt eller delvis andra svar.
Jag tog personlig kontakt med alla fyra lärare och berättade för de vad min undersökning skulle handla om och frågade de om de var intresserade av att ställa upp på en intervju. Tillsammans kom vi överens om tid och datum då intervjun skulle utföras. Det resulterade i att jag fick intervjua två lärare samma dag som de blev tillfrågade. Eftersom jag hade räknat med att det kunde bli aktuellt med intervjuer ganska snabbt hade jag förberett mig med allt material. De andra två lärarna intervjuade jag två och tre dagar senare efter det personliga mötet.
4.3 Genomförande
Intervjuerna tog olika lång tid, det varierande mellan 15 till 25 minuter. Jag hade beräknat att det skulle ta max 30 min, vilket jag talade om för informanterna under den personliga kontakten. Intervjun genomfördes på informanternas arbetsplats, dvs. vi befann oss i lärarnas egna klassrum, där vi satt mitt emot varandra och hade ögonkontakt under samtalet. Jag valde spela in intervjun på en mobiltelefon och detta gjorde att jag fritt kunde ägna mig åt intervjun samt bättre
dela min uppmärksamhet mot informanterna. Bryman menar att man ska sitta i en lugn och ostörd miljö då intervjun genomförs för kvalitén på inspelningen kan påverkas samt informanten ska känna sig trygg och inte behöva oroa sig att någon skall höra det som sägs (Bryman, 2002:306). Efter att man har utfört intervjun ska man registrera det som har hänt under intervjun, som t.ex., hur informanten var, andra personliga upplevelser och hur miljön var (Bryman, 2002:307). Därför gjorde jag anteckningar med mina reflektioner efter intervjun.
Jag använde mig utav semi- strukturerade intervjuer vilket innebär att jag förberedde en intervjuguide som jag använde under intervjun. Med semi- strukturerade intervjuer menas det att informanten kan fritt på sitt eget sätt formulera svaren och intervjuaren behöver inte följa intervjuguiden slaviskt utan kan ställa frågor i olika ordning beroende på hur informanten formulerar sig (Bryman, 2002:301). En semistrukturerad intervjuprocess är flexibel, vilket innebär frågornas turordning och bevakning av ett svar då man behöver klara ut otydligheter (Bryman, 2002:312). Eftersom några av informanterna berörde mina andra frågeställningar lät jag dem tala tills de avslutat sin mening och eventuellt bad jag dem utveckla de bitar som var oklara. Jag ställde öppna frågor till mina informanter, vilket betyder att de får svara hur de vill, det som är bra med det är att man kan upptäcka okunskap och missförstånd men det som är mindre bra med öppna frågor är att det krävs större motivation av informanten för att kunna formulera ett svar (Larsen, 2009:47-48). En av mina informanter svarade väldigt kort men enstaka meningar på några av mina öppna frågor, det hände att jag preciserade och formulerade om mina frågor. Detta kan ha berott på att han har haft svårt att förstå frågorna.
4.3.1 Beskrivning av intervjufrågorna
Jag hade åtta frågor som jag hade till mina intervjuer. Som inledande fråga ställde vad lärarna har för utbildningsbakgrund och hur länge de har arbetat som lärare samt vad de tycker om sin arbetsplats. Huvudfrågorna var, hur lärarna upplever klassrumsklimatet, hur de tycker elever är idag i klassrummet, hur de arbetar för att hålla ordning i klassen och slutligen vad de anser om skollagen. Som avslutande fråga på intervjun ställde jag, vilka råd lärarna vill skicka med mig som blivande lärare.
4.4 Bearbetning
Jag spelade in intervjuerna med hjälp av en mobiltelefon. Fördelen med att man spelar in intervjun är att intervjuaren kan göra upprepade granskningar av intervjun och det hjälper intervjuaren att förbättra minnet (Bryman, 2002:310). Hade man valt göra anteckningar är det lätt att vissa fraser och uttryck går förlorade (Bryman, 2002:306).
Sedan valde jag att transkribera det inspelade materialet på datorn. Det skrevs ut exakt ordagrant. Problemet med omskrivningen är att det tar mycket långt tid att genomföra (Bryman, 2002:311). Efteråt lyssnade jag på inspelningen samtidigt som jag följde det skrivna materialet för att undvika misstag och missförstånd. Detta tycker jag är ett bra sätt för att man får en återblick av intervju tillfället. Den här proceduren är viktig då man ska genomföra en analys av intervjun, för man får med allt som informanterna har underrättat detaljerad nerskrivet (Bryman, 2002:310)
4.5 Etik
Inom ”Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning” finns det fyra principer som samtyckeskravet, informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Larsen, 2009:14).
– Samtyckeskravet: I mötet med informanterna frågade jag de om de var intresserade av att delta i en intervju. Jag talade också om att det var frivilligt att medverka i intervjun.
– Informationskravet: Vidare informerade jag mina informanter om mitt syfte med uppsatsen och vilka frågställningar jag ville undersöka. Eventuellt om de hade några frågor.
– Konfidentialitetskravet: Informanterna informerades om att all data ska behandlas anonymt och det ska inte framgå vem som har sagt vad därför tillgav jag dem figurerade namn (Lisa, Karin, Greta och Måns)
– Nyttjandekravet: Informanterna kände till att jag studerade till lärare och jag talade även om att syftet med undersökningen är för en lärarexamen. Därför ska uppsatsen inte användas till ett annat syfte än det.
4.6 Reliabilitet och validitet
Larsen menar att reliabilitet är när forskaren noggrann hanterar informations data och inte blandar ihop det informanterna har sagt, därvid kan man säkerställa hög reliabilitet (Larsen, 2009:81) När intervjuerna utfördes har jag varit noggrann med inspelningen, transkriberingen och även gjort reflekterande anteckningar. Därför anser jag att reliabilitet i uppsatsen vara hög.
Eftersom jag använde mig utav semistrukturerad intervjuprocess vilket är flexibelt. Lät jag informanterna svara med egna ord, de har även fått förtydligande på motfrågor, därför anser jag att validiteten är hög. Larsen anser att hög validitet uppnås genom att låta informanterna ta upp saker som de tycker är relevanta och man kan där vid finna flera tolkningssätt. Hög validitet uppnås också om man är flera personer som genomför en intervju (Larsen, 2009:81). I takt med att jag var ensam med att utföra intervjuerna kan validiteten med detta avseende inte anses hög.
5. Resultat
För att underlätta för läsaren har jag delat upp kapitel i olika teman. Jag börjar med att göra en presentation av lärarna samt beskriver vad de tycker om sin och elevernas trivsel i skolan. Vidare belyser jag vad lärarna tycker störning beror på och hur de arbetar för att skapa ordning i klassen. Jag avslutar med att förklara vad lärarna anser om sina befogenheter
5.1 Presentation av lärarna
Lisa har lärarexamen 4-9 med inriktning SO och Svenska. Hon har arbetat som
lärare i 6 år i en och samma skola. Tidigare har hon haft korta vikariatstjänster i två olika skolor. Nu arbetar hon i en femteklass och har haft de som elever under två terminer. Skola hon arbetar i ligger i en stadsdel där alla elever har annan etniskt bakgrund än svensk.
Karin har lärarexamen 1-7 med inriktning Svenska och Montessori. Hon har
arbetat som lärare i 7 år. Tidigare har hon arbetat som en klasslärare i en privatskola under en termin. Idag arbetar hon i en förstaklass på samma skola som Lisa.
Greta har lågstadielärarexamen. Hon har arbetat som lärare i 34 år och har
tidigare tjänstgjort i olika skolor inom samma kommun bl.a. en särskola. Idag arbetar hon i en tredje klass som ligger i en skola i en by utanför en mellanstorkommun.
Måns har lärarexamen 4-9 med inriktning SO och Specialpedagogik. Han har 6
års erfarenhet av att jobba som lärare men det är först under de tre senaste åren som han har tjänstgjort som en behörig lärare. Under dessa tre år har han bl.a. tjänstgjort i tre olika kommuner innan han blev anställd som specialpedagog i nuvarande skolan. Här arbetar han tillsammans med Greta i en och samma klass.
5.2 Lärarnas och elevernas trivsel i skolan
Alla lärare trivs med sin arbetsplats. Karin tycker att det är ett utvecklande och varierande arbete och att det är en ny utmaning varje dag. Både Greta och Måns tycker att skolan de arbetar på är fin och att de har gott med arbetsmaterial. Lisa uttrycker sin trivsel så här:
”Jag trivs fruktansvärt bra här och jag skulle inte vilja jobba någon annanstans, det är både kollegor, det är elever, det är hela alltet liksom” (Lisa)
Anledningen till att Lisa trivs så bra beror på att hon tycker personalen är öppen, tillåtande och inbjudande. Hon tycker att alla lärare på skolan ställer upp och hjälper varandra.
I skolan där Greta och Måns jobbar tycker de att eleverna har det bra. Måns tror det som kan kännas mindre bra för eleverna är att skolan kan upplevas lite trång. Medan i skolan där både Lisa och Karin arbetar tycker båda lärarna att det tar tid att skapa relationer och lära känna eleverna. Lisa tycker vidare att det kan vara svårt att förstå eleverna (med invandrarbakgrund, min anm.) eftersom de har ett annat bagage med sig än andra elever när de kommer till skolan. Därför upplever hon att dessa elever ofta är misstänksamma mot vuxna i början av relationen. Samtidigt som de trivs uttrycker de också att det är stressigt. Både Karin och Greta tycker att lärarna på skolan har det mycket stressigt. Ett skäl är att det är så många olika uppgifter som har tillkommit utanför det pedagogiska arbetet och så att säga lagts på deras egentliga arbete. Det är uppgifter som skolutvecklingsmöten och andra arbetsuppgifter som att vara rastvakt o.s.v. Båda lärarna tycker att tanken om skolutvecklingsmöten och annat som man ska vara med i är intressant och god. Men de känner att de inte hinner med planeringen och undervisa eleverna som man bör.
”Ska man göra ett bra arbete i salen så måste man ibland låta det vara från fin planeringen och plocka fram lektioner från minnet.” (Greta)
”... Ibland så tar det så mycket tid från det pedagogiska, att man bara vill planera och undervisa...” (Karin).
”...Att man inte är bara lärare längre, utan du är kurator, mycket rastvakt och sånt där vid sidan om...” (Greta).
5.3 Vad beror störning på enligt lärarna
Alla tre lärare upplever att de först nu har ett lugnt och bra arbetsklimat i klassrummet. Men de menar att det inte alltid har varit så lugnt, i början då de fick eleverna som nya var det mer störning. De har fått arbeta väldigt hårt för att få ett lugn och bevara lugnet i klasserna.
”De är väldigt lugna, trevliga och det är trivsamt i klassrummet. Men det har inte alltid varit så, den här klassen har varit stökig och det har haft mycket problem. Det byttes personal i den här klassen” (Lisa)
”I början kan man känna sig ganska uppgiven som pedagog. Tänkte ska vi ha det så här att jag hela tiden höjer rösten, att jag hela tiden håller vakt, att jag hela tiden sätter gränser. Men det behövs i början. För nu känner jag lugnet och tycker att det är roligt att jobba med dem” (Karin)
”Nu har jag det helt ljuvliga ungar, men det var ju tufft när jag tog de i ettan” (Greta) Måns upplever däremot att klassrumsklimatet påverkas beroende på vilken lärare som har klassen
”Det är bra så länge det är rätt lärare här inne. Men kommer det in en annan lärare så blir det mindre bra. Det är lite jobbig klass” (Måns)
I det stora hela tycker många lärare att det råder ett positivt klassrumsklimat, men de menar också att det förekommer störning i klassen. Karin menar att eleverna blir oroliga då ”halva” klassläraren kommer eller när de har en vikare. Hon säger att störning beror på att de andra lärarna inte har samma rutiner som hon brukar ha. Om saker och ting inte är som det brukar vara blir det oroligt. Hon menar att samma problem som hon har i sin klass, finns i hela skolan då elever endast tyr sig till sin klasslärare och har mest respekt för den. Det är något man måste jobba med, så att eleverna har respekt för alla vuxna säger hon. På samma sätt tycker Måns att i hans klass är eleverna beroende av en och samma lärare. När något är nytt skapar det störning i klassen säger han.
”När den halva läraren kommer in och ska ha matte när jag inte är här, så är det oro” (Karin)
”Det märker jag också när jag går in, det är inte samma sak då den vanlige läraren står där inne. Det blir lugnt när det är samma person hela tiden” (Måns)
Lisa understryker också att störning uppkommer när en vikarie kommer in och undervisar klassen, men det ser hon som en naturlig sak att elever då passar på att göra saker som de inte får göra i vanliga fall. Hon tycker att störning kan bero på konflikt situationer i hemmet och konflikt situationer med kamraterna. Samtidigt tillägger hon att det kan bero på många saker som kan skapa störning i klassen.
”Alltså det är hemmiljö, många gånger så är man kanske många i familjen, det är trångt, det händer kanske något i familjen eller kanske i släkten” (Lisa)
Greta menar att störning förekommer då eleverna har varit ovänner under rasten och att man vidare tar det med sig in i klassrummet. Hon menar att mycket av störningen beror på att eleverna lätt blir påverkade av varandra, vilket leder till att de vräker kommentarer till varandra och slutligen påverkar det hela klassen. Måns menar att det beror på att eleverna inte är mogna och starka nog att ta eget ansvar och därför blir de påverkade av varandra.
”Eleverna triggar i gång varandra. När en gör någonting så hänger nästa på, den andra, den tredje och den fjärde. De sprider sig som ringar på vatten” (Måns)
Generellt både kunskapsmässigt och uppförandemässigt tycker Lisa att hela systemet inom skolan har blivit mer inbjudande för eleverna dvs. elevers rättigheter styr mer idag än det gjorde förr. Hon menar att idag har pedagoger mer tillåtande klimat och därför påverkas hela situationen i klassrummet. Det blir vanligt med hög ljudnivå och mer rörelse, därför upplever Lisa att det är mer stökigare i klassen idag än förr. Vidare menar hon att det inte finns samma disciplin som förut. Det hade varit bättre för elever som inte är organiserade i sig själv med tydlighet och struktur. Det tillåtande klimatet fungerar bra för elever som är organiserade för att de har inte svårt att ta eget ansvar. Men hon menar att de duktiga eleverna alltid har klarat sig genom alla system i alla tider. Idag är det mest elever som är oorganiserade som blir påverkade av dessa utsuddade gränser och det kan man se på måluppfyllelse på betyg, det är färre och färre elever som klarar målen anser hon. Måns menar däremot att det inte finns någon skillnad på elever kunskapsmässigt än förr. Han menar att medierna överdriver situationen
när det gäller måluppfyllelserna dvs. att resultatet på elevers kunskap sjunker. Om det finns kunskapsmässigt förändring idag beror det på att det anställs färre lärare idag säger han. Men han håller med Lisa att elever är mer högljudda och mer stökiga i klassrummet idag än förr.
”För eleverna som är organiserade har inte svårt för att hitta var gränserna går. Kanske det här med tydliga regler och mer struktur kan vara bättre för en del av eleverna.” (Lisa)
”Jag tror inte att elever är mindre smarta, utan det är för lite resurser helt enkelt.” (Måns)
Till skillnad från Lisa, menar Greta att elever kan mycket kunskapsmässigt när de kommer till skolan, i och med att de kan mycket upplever Greta att eleverna inte tror att de behöver öva så mycket på läxor där hemma. Detta har att göra med att det händer mycket kring barn idag säger Greta, eleverna är med i olika fritidsaktiviteter dvs. det händer mycket på fritiden och man hinner inte med läxorna menar hon. För övrigt tycker hon att elever idag vågar ta för sig mer än förr och det är en fördel.
Slutligen poängterar Karin, när elever idag förstår att de går till skolan för sin egen skull, blir de intresserade av att ta till sig kunskap. Karin menar att barnen är så tacksamma och uppskattar allt man gör tillsammans i klassen. Hon upplever att eleverna tycker det är mysigt och roligt att komma till skolan och lära sig saker. En skillnad hon upplever än förr är att eleverna inte har respekt när de kommer till skolan utan det är något man måste förtjäna säger hon.
5.4 Hur arbetar lärarna för att skapa ordning
När man möter en ny klass för första gången tycker Lisa, Karin och Greta att man ska ha en ganska så strikt roll som pedagog dvs. ha auktoritet. Är man inte konsekvent och tydlig i början så vet inte eleverna vad som förväntas av dem vilket kan skapa störning och det kan sluta med att eleverna tappar förtroendet för läraren som yrkesperson menar Lisa. Har man sagt till en elev som missköter sig att de får en sista chans då för man stå för det. Om man som lärare inte står för det man har lovat att man skall göra, kan resten av eleverna tycka att man inte tar
ansvar gentemot dem, då tycker Lisa att man förlorar mycket på det som själv lärare. Efter att man har lärt känna sina elever och då eleverna har lärt sig vad som förväntar sig av dem anser lärarna att det är först då man kan vara lite mer tillåtande och släppa taget.
”Var konsekvent släpp inte en tum i början” (Lisa) ”Ger man lite så tar ju barnen hela handen” (Karin)
”Det börjar redan med första dagen. De säger ju inte ett leende de första 14 dagarna när man möter en ny klass” (Greta)
”Här kommer jag och nu är det jag som bestämmer. Gör man det inte från början så tar de över.” (Greta)
Både Måns och Karin tycker att man ska ha tydliga klassrumregler för att skapa ordning i klassen. De menar att dessa regler ska införas tillsammans med eleverna, där man låter eleverna själva bestämma regler samt konsekvenserna av dem. På så viss menar Måns och Karin att det är svårare för eleverna att bryta mot reglerna som de själva har varit med och format. Om eleverna skulle bryta mot en regel, så vet de också precis vad konsekvenserna blir. Regler skapar ordning, lugn och ro i klassen anser Karin
”Man låter eleverna själva bestämma och sätta upp några regler. Sen kan man säga det sa du själv det måste du följa” (Måns)
”Då är det svårare att bryta reglerna man själv har varit med och skapat. Sen har barnen själva kommit fram till konsekvenserna om man bryter mot en regel. De vet vad som händer om man bryter mot en regel” (Karin)
För att få ett lugnt klassrumsklimat börjar Lisa organisera med att skapa goda relationer med sina elever. Det hon gör är att hon samtalar mycket med eleverna om allt annat som inte berör skolan. De pratar t.ex. om varandras familjer, deras intressen eller om andra tankar som eleverna vill dela med sig. När man samtalar om livet utanför skolan skapas det band mellan lärare och elever samtidigt ökar respekten för varandra då man för kännedom om varandra liv. Lisa föredrar att umgås med eleverna under rasten. Att vara med elever utanför klassrummet och utveckla relationerna med varandra tycker Lisa att hon vinner mycket på det i längden. Slutligen tillägger Lisa om man bjuder på sig själv dvs. man är öppen
mot eleverna så får man väldigt mycket tillbaka.
”Vi pratar om deras familjer, vi pratar om min familj, det skapas band, där jag känner till saker om dem och då ökar respekten också” (Lisa)
”De blir inte bara elever som sitter i en bänk och jag blir inte bara en lärare som tjatar framför tavlan. Man lär känna varandra” (Lisa)
Annat som skapar lugn i klassen är samma rutiner varje dag. Karin tror mycket på rutiner, för det ger eleverna trygghet där de känner igen saker och ting. Barnen behöver känna igen saker och göra samma saker om och om igen, det skapar lugn hos dem. En rutin som Karin har är att varje morgon när eleverna kommer in i klassrummet så samlas de på mattan där de har bestämda platser. Eftersom de gör samma sak varje dag så vet eleverna exakt vad de ska göra när de först kommer in i rummet. Om eleverna inte vet vad de ska göra blir det mycket rörlighet och prat i klassen säger hon därför är tydliga rutiner viktigt för henne. Varje dag startar Karin med att gå genom hur dagen kommer att se ut. Hon har skyltar framme vid tavlan till hjälp av genomgången. Detta tycker hon är bra sätt att förbereda eleverna på vad som kommer att ske, för då vet eleverna vad som förväntas av dem och kan förbereda sig.
”Det är helt naturligt att man vill förbereda sig och det skapar också lugn att barnen vet vad vi ska göra och förväntas av dem” (Karin)
”För mig är det jätteviktigt med rutiner i klassen, att det är samma rutiner varje dag” (Karin)
För att bevara lugnet i klassen arbetar Karin med är att hon använder sig av avslappning efter lunch rasten. Eftersom det händer saker under rasten behöver eleverna varva ner och komma till ro, därför tycker Karin att avslappning är en bra sätt att få eleverna lugna.
Annat som också bevarar lugnet bland elever är den praktiska organisationen i klassrummet anser Karin. Allt material som eleverna behöver ligger på sin plats vilket också är tillgängligt för eleverna då det står framme. Sedan att elever plockar undan efter sig och ställer tillbaka grejer man har använd samt ser till att klassen är snyggt och prydligt.
”Rent praktiskt i klassrummet är att varje sak har sin plats, det skapar också organisation. Att alla pennor är alltid på samma ställe, att suddin är alltid på samma ställe” (Karin)
När det gäller elever som blir oroliga och har svårt att koncentrera sig säger Karin att de har ett grupprum där elever kan bli inskickat till för att de behöver lugna ner sig och få ro. Karin använder sig också utav en stor bok för att ge en orolig elev avskärmning från kamraten bredvid och det fungerar bra tillägger hon.
Det som Greta arbetar med för att bevara lugnet i klassen är att hon använder sig utav kroppsspråk och det är något som hon hela tiden arbetar aktivt med. Det hon brukar göra är att använda hela sin kropp dvs. blickar, stå still, för att markera för eleverna hur hon vill att de ska uppföra sig. Även Karin och Måns menar att man alltid ska uppvisa en lugn kroppsspråk dvs. hålla sig lugn som pedagog i alla situationer för det har inverkan på klassen.
Greta menar att i början tog det lång tid för henne att få eleverna att förstå, vad hon menade med sina blickar. Det hon har gjort är att först bestämt sig att få tyst på just en av eleverna och har inriktat sin blick endast mot den eleven under hela dagen, när eleven har möt hennes blick har hon/han blivit tyst och då har Greta bekräftat eleven med en leende. Nästa gång behöver hon inte anstränga sig lika mycket för då vet eleven som menas med blickarna säger Greta.
”Det jag gör är att jag går in och sen väntar jag, ungarna pratar och jag står bara och väntar. Första gången kan det ta 10 min andra gången kan det ta 15 min innan de tystnar men det får det ta. Idag behöver jag inte göra något mer än att titta, lyfta blicken så blir det rent tyst” (Greta)
”Det har tagit mig två år att det ska räcka med att jag bara tittar. Om du frågar mina barn hur gör Greta för att ni ska bli tysta, hon bara tittar gör inte mer. Det första halvåret fungerade det ingenting men jag bara fortsatte hela tiden. Det är hur lätt som helst idag i klassrummet” (Greta)
Slutligen anser Måns för att skapa ordning i klassen att man ska tänka på hur man placerar eleven i klassrummet. Eleverna ska sitta på ett sätt som gynnar dem, där de kan fortsatt bevara koncentrationen under lektionerna. Det man kan börja göra är placera eleverna med de kamrater som de fungerar med. Måns tycker också att man en gång i veckan ska ha samtal om uppförande istället för de vanliga lektionerna. På så sätt arbetar man aktivt och diskuterar tillsammans med eleverna
om uppförande. Måns tillägger också att man alltid ska vara positiv som lärare i bemötande med elever att man alltid ska kunna se det positiva ur det negativa. För elever behöver känna till att de duger.
”Kvittar hur dåligt det än är så är det alltid något positiv man måste hitta” (Måns)
5.5 Vad anser lärarna om sina befogenheter
Lisa, Greta och Måns anser att de har för lite befogenheter att ta till, då en elev missköter sig, medan Karin känner sig nöjd med de befogenheter som finns för att hantera sin nuvarande klass.
”Vi har väldigt lite att ta till egentligen då en elev missköter sig” (Lisa)
”Har lärare befogenheter? Det visste jag inte (skratt). Lärarens befogenheter är ett skämt. De har ingenting att säga till om, de är helt vind klippta” (Måns)
”Det är svårt att säga eftersom jag inte är i en högstadiesituation. Jag vet inte riktigt om de behöver mer befogenheter än de har” (Karin)
Något som Måns saknar som stöd i skollagen är att lärarna ska ha mer makt. Han menar att man som lärare ska kunna utvisa elever utan att bli orolig för att bli anmält. För han har hört att andra lärare har blivit anmälda pga. att de har utvisat elever som har missköt sig.
Både Lisa och Greta tycker att rättigheten om att visa ut eleven ur klassrummet är ansvars krävande. Därför att man har ansvar för alla elever även de som blir utslängda menar dem.
”Jag har ansvaret när eleven är i korridoren. Vad vet jag vad eleven gör när jag inte har eleven i klassrummet” (Lisa)
Vidare anser Lisa att visa ut elever är ingen bra metod. För att elever som stör vill ofta bli utvisad på så sätt får de sin vilja fram. Därför försöker Lisa att ha eleven inne i klassrummet så mycket det går och satsa istället på att arbeta med attityder och eventuellt ändra på elevens arbetsuppgifter.
Karin och Lisa känner däremot att de saknar möjligheten i skollagen till avstängning av elever. Lisa tycker att stänga av en elev under kort period kan bli
en bra markering där man tydliggör för en viss elev om man inte följer skolans regler så för man inte heller vara i skolan. Men om eleven har stora problem både kunskapsmässigt och uppförandemässigt ställer sig Lisa kritiskt om det skulle hjälpa att stänga av eleven. Karin menar att enligt skollagen så har man rätt att stänga av en elev men eftersom eleven har skolplikt kan man inte stänga av eleven. Då ska man istället erbjuda en hemundervisning, där en lärare går hem och undervisar eleven, Karin menar att det är svårt att få det att verka eftersom det handlar om ekonomi och pengar. Skolan har inte råd att skicka hem en lärare och därför blir det svårt att stänga av elever menar Karin.
”Om vi nu stänger av i några dagar, så kommer eleven tillbaka och fortsätter likadant. Vad gör vi sen då?, ska vi stänga av eleven en gång till? Jag kan känna att vi har väldigt lite att ta till men samtidigt så har jag inga konkreta förslag för vad vi skulle behöva för verktyg” (Lisa)
”Man kan stänga av de och erbjuda dem hemundervisning. Att en pedagog går hem och undervisar denna elev. Men vi har inte pengar till att avsätta en pedagog som ska gå hem” (Karin)
Greta menar att hon saknar rätten i skollagen att kunna få ta föremål som stör undervisningen från eleven. Karin tycker däremot det är bra att rättigheten att kunna ta föremål från elever har införts i skollagen
”Jag tycker att vi ska få ta grejer från barnen. Vissa saker får man ju ta, men telefon kan du inte plocka hur som helst” (Greta)
”Man måste kunna få ta en mobiltelefon om de ringer under lektionen, det är jättebra att den har tillkommit” (Karin)
Annat som är bra med skollagen är rättigheten att kunna ge elever som missköter sig kvarsittning tycker Lisa För att i de klasser hon har haft tycker hon att kvarsittning har fungerat och därför anser hon att det är en bra metod. Men samtidigt är hon tveksam om det skulle vara en hållbar metod i längden.
”Men kvarsittning har fungerat bra. Gammalt förlegat system som man använde när jag var ung. Som jag använd igen nu och det har fungerat” (Lisa)
6. Analys
6:1 Vad beror störning på
6.1.1 När ordinarie läraren saknas
Lärarna som jag intervjuade menar att det har förekommit störning då lärarna har haft eleverna som nya och även idag tycker lärarna att det förekommer störning då ordinarie läraren inte har klassen. Detta beror på att de vanliga rutinerna ändras och att eleverna ofta har respekt endast till sin klasslärare än andra vuxna på skolan. Steinberg menar att i dag har barns respekt för auktoriteter minskat och det kan bidra till att det blir svårare att få grupper med sig (Steinberg, 1993:23). Thornberg menar att auktoritet är en form av makt, men för att det ska uppfattas som makt måste eleverna uppfattar och erkänner läraren som ledare för gruppen (Thornberg, 2006:75-77).
6.1.2 Familjen och Kamraterna
Författarna Holmstrand, et al och Steinberg menar att det är familjen som har det största inflytande på barnets emotionella utveckling och anpassning till omvärlden. Om familjen mår dåligt och inte klarar av sin fostra uppgift kan det skapa otrygga barn med emotionella problem. Även familjens bostadsförhållande med trångboddhet kan också utlösa det avvikande beteendet (Holmstrand & Edman, 1951:112), (Steinberg, 1993:23). Lisa menar också att störning kan bero på familjen som bor trångt samt på konfliktsituationer i hemmet. Annat som orsakar störning är konfliktsituationer med kamraterna t.ex. om eleverna har varit ovänner under rasten sprider sig även oro i klassen, där elever vräker kommentarer till varandra som slutligen påverkar hela klassen menar Greta. Måns menar att det a beror på att eleverna inte är mogna och starka nog att ta eget ansvar därför blir de lätt påverkade av varandra.
6.1.3 Samhället och skolan
Elevers rättigheter styr mer idag än förr och lärarna har mer tillåtande klimat, därför påverkas även situationen i klassrummet, där det förekommer mer rörelse och är högljudd. Lisa betonar också att det inte finns samma disciplin som förr. Hon menar att idag är gränserna för vad man får lov och inte för lov att göra är utsuddade, vilket kan påverkar elever som är okoncentrerade. Det kan sluta med att elever inte uppnår målen. Men att målen inte uppnås kan också bero på resursbrist i skolan där man anställer färre lärare menar Måns. Stensmo anser om det uppstår resursbrist i skolan t.ex. som minskat lärartäthet och elevvårdspersonal kan det bidra till att störning uppstår (Stensmo, 1997:10).
Greta menar att elever idag vågar ta för sig mer än förr men saknar motivation eftersom det händer mycket kring barn idag än förr då man har olika aktiviteter på fritiden vilket gör att de inte tillgängar mycket tid åt läxor. Kveli antyder att samhällsutvecklingen idag kan både vara en förutsättning samtidigt skapa mer oro i arbetet med eleverna, för elever idag upplever många valmöjligheter av materiella ting vilket kan skapa stress (Kveli, 1994:103). På samma sätt kan mediekonsumtionen bidra till att många barn blir oroliga (Steinberg, 1993:23).
6.2 Hur kan man skapa ordning i klassrummet
6.2.1 Lärare som auktoritet, ledare och förebild
En lärare ska tänka på att vara en god förebild och hålla det man har kommit överrens om i klassen anser Karin. En lärare som är rättvis, ärlig och mänsklig har stor betydelse för många elever. Lärarna är viktiga förebilder för eleverna, därför att elever överför modeller på beteenden från skolan till sin personlighet och försöker efterlikna dem (Jacobsen, et al, 2004:26).
Som sista intervju fråga ställde jag vilka råd lärarna vill skicka med mig som blivande lärare, då svarade Greta att man ska tänka på varför man vill bli lärare samt hur man vill vara som lärare och Karins råd var att man ska ha syfte med alla sina lektioner, hon menar att man ska ha tänkt genom vad lektionen är tillför. På samma sätt menar modell inom CM att i ledarskapets arbetsuppgift ingår planering vilket menas att man ska kunna planera utifrån erfarenheter och från nutida händelser för att fatta beslut om framtida resultat. Planeringen är att anpassa verksamheten till händelser som äger rum i den plötsliga
undervisningssituationen (Stensmo, 2000:11). Därför menar Greta att man ska våga ändra sina mål och bestämma sig för att kunna hantera en orolig klass, annars lär sig eleverna ingenting.
Lärarna menar att det allra viktigast i mötet med eleverna är att man ska ha auktoritet och vara konsekvent som lärare. Thornberg menar att en lärare som har auktoritet är det samma som att hon/han är trovärdig (Thornberg, 2006:75-77). Några faktorer som spelar in för att bli en auktoritet är att man som lärare har goda ämneskunskaper, man behöver använda sig av metodik för att klara av olika undervisningssituationer. En situation kan vara att hantera en jobbig klass genom att ha fasta rutiner, klara regler, konsekvent uppföljning av regler och arbeten. Sedan att man är tydlig genom att skapa klara ramar där man visar vilka beteenden som accepteras eller inte, på så sätt blir det även lätt för eleverna att se vad som förväntas av dem.
Lisa menar om man inte är konsekvent så vet eleverna inte vad som förväntas av dem och de kan tappa förtroendet för läraren som yrkesperson. När läraren saknar trovärdighet kommer inte heller eleverna inte att lyssna på läraren menar Steinberg (1993:82). Jacobsen et al menar att när en lärare är konsekvent upplever eleverna läraren då som den trygga punkten och en som står vid sitt ord. Vilket också kan resulterar med god arbetsro i klassen (Jacobsen, et al, 2004:45-46).
6.2.2 Regler
En sak som skapar ordning i klassen är regler. När elever känner sig delaktiga i regelprocessen kommer de också att följa reglerna (Steinberg, 1993:28). Formulering av regler tillsammans med elever skapar vi känsla (Jacobsen, et al, 2004:43). Både Måns och Karin menar om man har tydliga klassrumsregler som man inför tillsammans eleverna, blir det svårt för eleverna att bryta mot dem. Sedan vet eleverna också exakt vad konsekvenserna blir om man bryter mot en regel. Även Kimber menar att elever ska känna till konsekvenserna då man bryter mot en regel. Dessa konsekvenser bör vara rimliga beroende på vilken regel som eleven bröt mot (Kimber, 2005:33). Modell inom forskningen CM menar att i ledarskapets arbetsuppgift ingår kontroll vilket kommer till uttryck i de regler och rutiner man har för funktionen i klassrummet och de konsekvenser man utför då det inte fungerar (Stensmo, 2000:10).
6.2.3 Rutiner
Karin tycker att rutiner skapar lugn hos eleverna, de behöver känna igen saker, och göra om saker om igen menar hon. Rutiner fyller viktig funktion i klassrummet, det markerar övergångar från lek till arbete. Rutiner ger också tecken på arbetsmoral och innebörden av respekt (Steinberg, 1993:62,97).
Karin menar att en rutin kan vara t.ex. att eleverna samlas på mattan varje morgon innan de startar lektionen, sedan kan man gå genom hur dagen kommer att se ut med hjälp av skyltar. Detta är ett sätt att förberedda eleverna på vad som kommer att ske får då kan eleverna förbereda sig till den kommande lektionen.
Även Kimber menar att ett sätt att starta en lektion på är att markerar tydligt lektionens början, vilket man gör genom att samla ihop eleverna och gå genom dagens lektion och att sedan avslutar lektionen tydligt, där man avrundar lektionspasset genom att lyfta fram vad som har fungerat bra, på så sätt visar man för eleverna hur man vill ha det i klassrummet (Kimber, 2005:23-24,26).
Kimber anser när elever vet vad som förväntas av dem, svarar dem med att arbeta mer av det läraren vill att de ska göra (Kimber, 2005:23-24,26). Steinberg menar att då man som lärare visar för eleverna var man står och vad man tänker göra men också tala om varför man väljer göra det man har tänkt, hjälper elever att förstå nyttan och se meningen med lektions innehåll. På så sätt ökar respekten och vänskapen mellan lärare och elev (Steinberg, 1993:64,83-85).
Enligt modellen inom forskningen CM talar man om Motivation, vilket innebär att i lärarens arbete ingår hjälpa eleverna känna igen målen för deras arbete på så sätt kan eleverna äga målen och uppfatta dem viktiga (Stensmo, 2000:10).
6.2.4 Relationer
Att skapa goda relationer till sina elever är avgörande för klassrumsklimatet. Steinberg, 1993:112). Skapandet av relationer tycker även Lisa att det är en viktig grund för klassrumsklimatet. När man prata om livet utanför skolan skapas det band mellan lärare och elev samtidigt som respekten ökar för varandra för att man får kännedom om varandras liv enligt Lisa. Individualisering inom CM menas att läraren ska utgå från den enskilda eleven och bygga sin undervisning efter elevens behov, förutsättningar och erfarenheter. Det kan ske då läraren lär känna sina
elever bättre som individer och deras intresse utanför skolan vilket gör det enklare att förstå deras värld (Steinberg, 1993:112).
6.2.5 Beröm
Genom uppmuntran och beröm skapas det trevligare atmosfär i klassrummet. Uppmuntran är ett positivt sätt att påverka den enskilde elevens personliga utveckling (Holmstrand & Edman, 1951:37). Måns anser att man alltid ska vara positiv i bemötandet av elever och alltid se det positiva och tala om för elever de duger. Kimber anser att man ska ge beröm åt allt man kan berömma och att man ser till att alla elever får beröm (Kimber, 2005:62). Ett sätt att ge beröm är när elever fungerar bäst speciellt de elever som har det svårt i skolan (Steinberg, 1993:114).
6.2.6 Förankringar
När en lärare systematiskt använder icke-verbala signaler i samband med ett begrepp, kommer detta begrepp att förknippas med denna signal. Genom lärarens uppträdande kommer eleverna att förstå vad som förväntas av dem. Grinder menar att läraren skapar ett mentalt tillstånd hos eleverna då hon/han använder samma röst och kroppsspråk på samma plats. Associationen mellan icke-verbala signaler och begrepp kallas för förankring (Grinder, 1999:214). Att använda sig av kroppsspråk är ett sätt att visa eleverna hur man vill som lärare, att de ska uppföra sig enligt Greta. Om man vill att elever ska lugna ner sig, ska man ge dem budskapet genom att själv stå still som lärare (Steinberg, 1993:102). Både Måns och Karin menar att man alltid ska hålla sig lugn som pedagog i alla situationer, för det smittar av sig till klassen.
Steinberg anser att det är möjligt att ha kontroll över eleverna med endast blicken (Steinberg, 1993:77-78). Greta tilläger att det kan ta tid för eleverna att förstå vad hon menar med sina blickar, om man har bestämt sig och arbetar aktivt med kroppsspråk tillslut hjälper det att få elever att inse vad som menas med blickarna.
6.2.7 Miljö och möblering
det fint i klassrummet skapar man ordning och reda och samtidigt hjälper det elever att koncentrera sig (Kimber, 2005:46-47). Karin anser att lugnet bevaras genom att hålla klassrummet städat på så sätt blir det lätt för eleverna att hitta de material de behöver. Möbleringen är betydelsefullt för koncentrationsförmågan, det ska möbleras så att elever kan både se och höra (Steinberg, 1993:95). Måns menar att det är viktigt att tänka på hur man placerar eleven i klassrummet, han tycker att elever ska sitta på så sätt som gör att de kan hålla koncentrationen igång.
6.2.8 Avkoppling
Olika avkopplingsformer kan användas i klassen för att skapa lugn. Det finns olika avkopplingsformer som musik, massage och avslappning. Dessa former har positiv inverkan på människan. Att lära eleverna avslappning är ett bra sätt att hjälpa dem hantera stress (Kimber, 2005:35-40). Karin tycker avslappning är ett bra sätt att få elever varva ner och komma till ro.
6.3 Vad anser lärarna om sina befogenheter
I stor sätt tycker lärarna att de har för lite befogenheter att ta till då en elev missköter sig, Måns anser att lärare ska ha mer makt, det är något som han saknar som stöd i skollagen.
6.3.1 Utvisning
Läraren har rätt till att utvisa elever under uppsikt som stör undervisningen (Skolverkets hemsida 1). Att utvisa elever som stör undervisningen tycker både Greta och Lisa är ansvarskrävande. Lisa anser att utvisning av elever inte är någon bra metod för att eleven som blir utvisad får sin vilja fram och samtidigt så har man ansvar för eleven som blir utvisad. Måns anser att man ska kunna utvisa elever utan att bli orolig för att man ska bli anmäld för det.
6.3.2 Förflyttning
Om eleven utgör fara för personalens och elevers trygghet och säkerhet, har skolan har rätt till att förflytta eleven till en annan skola (Skolverkets hemsida 2).
