Vad som påverkar ungdomars val av yrke på gymnasiets byggprogram

Malmö högskola

Fakulteten för lärande och

samhälle

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

15 högskolepoäng

Vad som påverkar ungdomars val av yrke på

gymnasiets byggprogram

What influences young people´s choice of profession in secondary school

construction programs?

Johan Ånmark

Lärarexamen 180hp

Lärarutbildning 90hp Gy Distans 2011-11-09

Examinator: Ann-Elise Persson

3

Förord

Jag trodde inte att den här dagen skulle komma. Jag har våndats från första dagen då jag började lärarutbildningen för att göra min slutexamen. Men nu när jag har gjort mina tre terminer och kommit in i skrivandet så är det inte lika skrämmande. För att jag skulle nå hit var det många människor som hjälpte mig på vägen. Jag vill först tacka alla elever som har hjälpt mig med sina svar på min enkät och deras mentorer på respektive skolor. Jag vill också tacka min mentor Jan Härdig som har stöttat mig under examensarbetet. Sist men inte minst, vad skulle jag ha gjort utan min snälla familj som har haft ett stort tålamod med mig under hela den här resan.

Tack alla!

5

Sammanfattning

Fakulteten för lärande och samhälle, 90 hp Skolutveckling och ledarskap, SOL

Johan Ånmark (2010). Vad som påverkar ungdomars val av yrke på gymnasiets

byggprogram? (What influences young people's choice of profession in secondary school

construction programs?)

Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola.

Under min tid som lärare och på min VFT har jag mött ungdomar som tycker det var både svårt och lätt att välja inriktning. Jag undrade om det var ett problem för eleverna och blev då nyfiken på att få reda på varför.

I mitt examensarbete har jag undersökt om det finns yttre faktorer som kan påverka hur elever väljer yrkesutbildning, då främst måleriprogrammet. I min undersökning har jag använt mig av en kvantitativ undersökning som bestod av en enkät. Enkäten skulle besvaras av elever som går andra och tredje året på yrkesprogrammet med inriktning på måleri. I resultatet av undersökningen har jag kommit fram till att eleverna väljer inriktning själv och att de både är säkra och trivs med sina val.

Nyckelord: elever, inriktning, påverkan och yrkesval.

7

Innehållsförteckning

1. Inledning 09

2. Syfte och frågeställning 14

3. Litteraturgenomgång 16 3.1. Branschen 16 3.2. Skolverket 16 3.3. Samhällsteorier 17 3.4. Gruppsykologin 18 3.5. Sociologin 19 4. Metod 21 4.1. Val av metod 21 4.2. Undersökningsgrupp 22 4.3. Genomförande 22 4.4. Bearbetning 23 4.5. Etik 23

4.6. Undersökningens reliabilitet och validitet 24

5. Resultat och analys av enkätundersökningen 26

6. Slutsats och diskussion 39

Litteraturförteckning 43

9

1. Inledning

I min undersökning vill jag ta reda på orsaken till det yrkesval som gymnasieelever gör under åk 2. Då framför allt valet som målare. Orsaken är att jag själv påverkades mycket av min omgivning när jag var i 16 års ålder, som eleverna är just nu. Jag hade många olika val att göra t.ex. vad vill jag? Vad gör mina kompisar? Vad tycker mina föräldrar? Och finns det en framtid som målare ute i arbetslivet?

Frågorna kan bli många om jag som elev är osäker i mina olika yrkesval.

Det som jag tycker ska bli intressant är att få någon form av bild hur elever i 16-17 års ålder tänker, snart 28 år senare efter att jag gjorde mitt eget val.

Jag hade inga i min släkt eller i min omgivning som var hantverkare. Några i släkten var händiga men de flesta är akademiker. Jag fick problem med att få riktigt stöd i mina många frågor. Vilken skola ska jag välja? Vad kan jag förvänta mig som målare när jag är klar?

Kan det vara så att en elev som har en klar bild av vad de skall välja, letar efter en skola med bättre förutsättningar? Blir den eleven mer motiverad och får en bättre utbildning då? Blir en elev som har valt inriktning efter hur någon annan tycker, sämre i sin framtida yrkesroll?

Jag tänker behandla några frågor för att undersöka om det finns en yttre påverkan runt en elev och om det kan finnas en likhet mellan två olika skolor. Skolorna jag har besökt ligger i två mellanstora kommuner i Skåne. En skola är kommunal och en är privat.

Valet av skolor var en enkel och bra lösning för mig under mitt examensarbete. Den ena skolan är jag anställd på. Där behöver jag inte presentera mig inför min enkätundersökning, det är bara att sätta igång. De elever som inte är närvarande när enkäten delas ut kan jag träffa en annan dag. Det gör att undersökningen blir enklare att lösa och mer exakt.

10

Den andra skolan är min praktikskola. Där behöver jag prata med mina mentorer innan undersökningen kan genomföras. Det kan bli lite svårare att hitta tider när jag inte är närvarande hela tiden. Även här behöver jag inte presentera mig för alla elever. Skolornas placering i respektive kommuner är ungefär likvärdiga. De ligger centralt i kommunerna med likvärdig kommunikation till och från skolan. Det som skiljer skolorna åt är antalet elever, men det är inte viktigt i min undersökning.

Byggprogrammet(Bp)-måleri är en gymnasieutbildning som har i tankarna att ge eleverna en bra grund och förberedelse i yrket. Inom Bp måleri ska vi ge eleven de mest

grundläggande kunskaper inom nybyggnad och renovering av hus. Byggprogrammens avsikt är också att ge eleverna en grund för fortsatta studier på högskola. De elever som började hösten 2011 är inte högskolebehöriga, efter avslutad utbildning, om de inte söker program för detta. (Gy 11)

På de gymnasieskolor som jag gjorde min undersökning läser alla första året gemensamt, karaktärsämnena är obligatoriska lika så kärnämnena. Tanken med de olika

karaktärsämnena är att eleverna skall få en insyn i programmens olika yrkesområden (snickra, måla, plåt och anläggning) både praktiskt och teoretiskt. När de har provat på alla de olika yrkena i de så kallade ”hjulet” gör eleven ett val av inriktning eller yrkesval.

 Husbyggnad handlar om att fördjupa sig i områden som träarbeten, betong och mureri.

 Måleri väljer eleven om de vill arbeta som byggnadsmålare eller renoveringsmålare.

 Plåtslageri handlar om alla slags plåtarbeten men även isolering och ventilation.

 Anläggning är det eleven ska välja om de vill arbeta med vägbyggen, maskinförare och bergarbeten.

Jag tror att valet kan påverka kvaliteten på hantverkaren. Jag menar att, om en elev som har ett stort intresse av måleri och väljer det utan påverkan av sin omgivning bör det bli lättare att lära sig. Idag står ungdomar inför en mängd olika valmöjligheter där det hänvisas till egna val och beslut. Det är självklart att ett eget studieval påverkar studiemotivationen hos en elev med ett genuint intresse.

11

Väljer en elev med påverkan av sin omgivning som t.ex. kompisar, föräldrar m.m. kan det bli svårare att lära sig. Intresset är inte 100 %. Det kan i slutändan resultera i att kvaliteten på kunskapen som eleven tar in blir lidande.

En elev går igenom en mängd olika kurser under sin gymnasieutbildning. Under den tiden blir eleven proppad med teoretiska och praktiska moment som är jätteviktiga för en framtid som målare. Det är jätteviktigt att en elev under sin utbildning tar in all information och är med på lektionerna. Det finns så många små detaljer i hela

utbildningen som en intresserad elev inte missar. Är då inte eleven uppmärksam pga. ointresse så blir det en brist i kunskapen om måleri. Ska sedan eleven ut i arbetslivet och har en brist på kunskap kan det dels bli svårt att få ett arbete, men framför allt så blir kvaliteten på måleriet dåligt. Och dåliga målare finns det tillräckligt av.

Alltså är det intressant att få reda på hur eleven tänker om sitt val av yrke (måleri).

Enligt ungdomsbarometern (2007) tror nio av tio ungdomar att deras utbildning har gett dem goda färdigheter att verka som en god medborgare. Å andra sidan blir de ungas tro på utbildningens sysselsättande verkan klart svagare. Att få arbete och att verka som samhällsmedlem är klart och tydligt två skilda saker.

En knapp majoritet är fortfarande av den åsikten att utbildning väsentligt förbättrar möjligheterna att få arbete, men sedan millennieskiftet har den minskat med tjugo procentenheter.

Samma förändring kommer också till uttryck i att tron på nödvändigheten av ett ständigt pågående lärande har minskat. Allt färre unga ser bristfällig utbildning som ett hinder för sysselsättning. I stället utbreder sig uppfattningen att överutbildning utgör ett hot mot sysselsättning i allt större utsträckning.

Även ungdomens inställning till arbetet håller på att förändras. Arbetet uppskattas fortfarande i hög grad, men samtidigt har uppfattningen om att arbetslivet är krävande klart blivit allmännare. Redan nu tror flera än tre av fyra unga att arbetslivet kräver så mycket att många människor blir utbrända i förtid.

12

Allt färre ungdomar anser att arbetslöshet är individens eget fel. Ungefär hälften av de unga tror att antalet människor utanför arbetslivet kommer att öka. Att skillnaderna i inkomster kommer att öka i samhället tror hela tre av fyra unga.

Enligt undersökningen förhåller sig likväl majoriteten av de unga positivt till såväl sin egen som till hela åldersklassens framtid. Medeltalet av alla de skolvitsord ungdomarna ger sitt liv är 8,5 och majoriteten ger sitt liv rentav berömligt vitsord. De som är nöjdast med sitt liv tycks vara de välutbildade unga. (Ungdomsbarometern, 2007)

14

2. Syfte och frågeställning

Mina intentioner är att försöka se om elever påverkas av sin omgivning i sitt val av yrkesinriktning med hjälp av en enkätundersökning. Enkäten kommer att delas ut på två olika gymnasieskolor i Skåne. Målgruppen är andra års elever på ett bygg och anläggnings program och tredje års elever med samma inriktning. Den ena är en kommunal skola och den andra är privat.

Mina frågor till eleverna är följande:

 Vad fick dig att välja måleri som första val i din yrkesutbildning?

 Motsvarar valet dina förväntningar hittills?

 Tror du att du arbetar som målare om 10 år?

 Tycker du att 15 år är en för låg ålder att välja yrkesinriktning?

 Tycker du det är ett bra sätt att prova på olika yrken innan du väljer inriktning?

 Hur säker är du på ditt val?

16

3. Litteraturgenomgång

3.1

Branschen

Måleriutbildningen ska förbättras.

På initiativ från regeringen ska måleriutbildningen – liksom gymnasiets övriga

yrkesutbildningar – få en ny skepnad. Representanter från måleribranschen kommer under våren att föra en dialog med Skolverket om utbildningens framtida innehåll och upplägg. – Det här är jättebra för branschen, både arbetsgivarna och facket välkomnar den här förändringen, säger Bladh som arbetar som rådgivare på Målaremästarna.

En idé från branschen är att basera utbildningen på byggprocessen snarare än på enskilda moment.

– Dagens utbildning består av ett stort antal separata kurser, där eleverna får lära sig måleriyrkets olika moment. Vi vill öka elevernas förståelse för helheten, hur de olika momenten förhåller sig till och påverkar varandra. En annan idé är att satsa på webbaserad kurslitteratur.

– Det kommer ständigt ut nya produkter på marknaden. Genom att lägga in sådana nyheter i en webbdatabas har eleverna alltid tillgång till den senaste kunskapen, avslutar Bladh. (www.malare.nu, 2009)

3.2

Skolverket

Skolverkets studie ”Gymnasieelevers byten av program och skolor” visar att mer än var tionde elev byter program under de första två åren. Det faktiska antalet byten är dock fler än studien visar eftersom Statistiska centralbyråns insamling inte fångar de byten som sker från terminsstart fram till 15 oktober. Det kan handla om många elever som byter i början på den första terminen. (Skolverket, 2011.)

17

Sambandet mellan elevernas studieresultat och deras föräldrars utbildningsnivå märks genomgående. Ju högre utbildningsnivå föräldrarna har, desto bättre är studieresultaten. 77 procent av eleverna som har föräldrar med eftergymnasial utbildning får slutbetyg efter tre år i gymnasieskolan.

Motsvarande andel för elever med föräldrar som har högst gymnasieutbildning är 67 procent och av de elever som har föräldrar med högst grundskola får 46 procent slutbetyg från gymnasieskolan. (Skolverket, 2011.)

3.3

Samhällsteorier

Pierre Bourdieu skriver i sin teori enligt Månsson (2003) om utbildningen att han inte använder socialisationsbegreppet, som bygger på föreställningen om allas likvärdiga möjligheter: skolan skall och kan överbrygga och utjämna relationer som skapas av samhällets olika sociala och kulturella förhållanden, och ytterst av samhällets

produktionsförhållanden. Istället använder han reproduktionsbegreppet, där t.ex. relationen lärare-elev handlar om att överföra, omvandla och tillägna sig det symboliska kapitalet som är av central betydelse för en hög social position. Reproduktion syftar således på att det inte räcker med att ”lära sig läxan utantill”, den måste också omformas och användas i dialog med den makt varifrån symbolvärdena härstammar. Skolan domineras emellertid av föreställningen om utbildning som en likvärdig möjlighet för alla, oavsett socialbakgrund. Men genom detta synsätt, som i praktiken leder till att man i utbildningen försöker

behandla alla likvärdigt, blir man blind för att det sker en överföring i utbildningen av samhällets dominerande system av värden och normer. Möjligheten att inhämta och omforma denna kunskap beror på elevens sociala bakgrund, studievana i familjen osv. att behandla alla lika innebär att de utan ”medfödd” kunskap har sämre förutsättningar att tillägna sig och omvandla kunskapen i utbildningen till den bildning som krävs. (Månsson,

18

3.4

Gruppsykologi

Mathiasson har skrivit i sin bok Praktisk gruppsykologi (1994) att vi ingår i många slags grupper under vår levnad; ursprungsfamiljen, skolklasser, tonårsgäng, arbetsgrupper och den nya familjen. Ursprungsfamiljen är vår allra första erfarenhet av grupp liv och därför också den grupp som får störst inflytande över vår förmåga att fungera tillsammans med andra människor senare i livet.

Ett sätt att positivt bekräfta varandra är att tänka, tycka och känna lika. ”Om jag har samma åsikt som du, så måste du tycka att min åsikt är bra.”

Mathiasson skriver vidare i sin bok (Praktisk gruppsykologi) att i högstadiet är att vara-dimensionen helt underordnad att göra-vara-dimensionen. Läroplanens (Lpf 94) krav gör undervisningen allt mer komprimerad och systemet med ämneslärare ger inte lärarna stort utrymme för att lära känna eleverna och få förståelse för varje elevs specifika personlighet. Detta begränsar möjligheterna att se till faktorer som individuella perspektiv, processer och sociala sammanhang.

Enligt folklivsforskaren Daun (Mathiasson, 1994) är detta ett karaktärsdrag hos svenskarna – denna strävan mot samförstånd, kompromisser, likriktning i beteende, tankar och känslor. Detta karaktärsdrag leder till ett konfliktundvikande beteende – vi håller tyst om de tankar, åsikter och känslor vi inte är säkra på delas av andra.

Att leva i grupp är mycket viktigt för oss människor. Att leva något så när tryggt, är en annan livsnödvändighet. Det är just för att vi så gärna vill tillhöra gruppen och dess

trygghet, som vi är beredda att ge avkall på viktiga personliga värderingar, önskningar och kanske den egna utvecklingen. Det är viktigt att gruppmedlemmarna börjar uppmärksamma de inflytande de har på varandra. Det är viktigt att de tillåter sig att komma till klarhet och uttrycka de känslor de har för varandras beteende. Även negativ feed-back är nödvändig, men inte i för stor mängd eller med för stor kraft, eftersom den då bidrar till att

försvarsstrategierna stärks istället för minskas. Det är också viktigt att gruppmedlemmarna börjar se, förstå och uttala sina egna önskningar och mål.(Mathiasson, 1994)

19

3.5

Sociologin

Engdahl har skrivit i sin bok (Konsten att vara sig själv, 2009) att även om vi inte vill erkänna det tycker vi om att göra samma saker som andra, framför allt om vi gör det tillsammans med varandra. Tänk bara på hur lyckliga vi kan bli av att hoppa och skrika tillsammans med andra på en fotbollsmatch eller av att i armkrok med andra brista ut i allsång tillsammans. Dessutom är människan i sig själv vare sig rationell eller irrationell. Hon blir till som både det ena och det andra i relation till sina medmänniskor, i den kultur och i det samhälle hon lever i.

De flesta i min undersökning har sagt att de valde själva, men jag vill tro att det ligger mycket djupare än så. Eleverna tror att de är opåverkade av familj, kompisar, miljö eller social status. Nästan alla teorier och praktiker (Engdahl, 2009, Mathiasson 1994, Dewey

2005, Johansson & Lalander 2007) säger att alla blir påverkade i sina val under sitt liv. Då

är det inte konstigt att elever tycker det är svårt att välja, med tanke på den kollision som det kan bli i huvudet. Tänk att det blandas med underliggande värderingar från familj, släkt, kompisar och de egna tankarna.

När hundra kloka huvuden slås ihop i en grupp blir resultatet en enda stor dumbom, därför att varje individ hämmas av att andra är annorlunda.

21

4. Metod

4.1

Val av metod

Det finns två olika undersökningar, enligt Trost (2001) att använda den ena är kvantitativ och den andra är kvalitativ. Den kvantitativa metoden ärett samlingsbegrepp inom

samhällsvetenskaperna för de arbetssätt där forskaren systematiskt samlar inempiriska och kvantifierbara data. Sedan sammanfattar man dessa i siffermässig form samt från dessa bearbetade data analyseras resultatet med utgångspunkt i testbara teorier.

Kvantitativa utnyttjas för systematisering och kartläggning enligt de metoder som används inom vetenskapen om hur många det finns av olika sorter som sedan delas upp i olika bitar och/eller klasser. Vid kvantitativa undersökningar redovisas resultaten oftast med hjälp av diagram, som är lätta att avläsa och lättförståeliga.

Positivism är mitt vetenskapliga teoretiska förhållningssätt som bygger på den kvantitativa metoden. Det är en kunskap som bygger på att den skall vara logiskt prövbar och kunna delas upp beståndsdelar som sedan är mätbara.

Positivism är också en benämning på olika filosofiska riktningar som strävat efter att grunda tänkandet på "fakta", det vill säga kunskap som baseras på sinneserfarenhet. Genom empiriska studier försöker forskaren hitta egenskaper hos studieobjektet som återkommer också i andra fall och situationer. När man kartlagt en saks regelbundenheter ger denna möjlighet att förutsäga ett förlopp. Det som kan förutsägas är det som kan betraktas som kunskap. Det som inte kan vägas eller mätas betraktas som mindre intressant och man tenderar att se verkligheten som linjär.(Giddens, 2007)

Här följer en presentation om mitt tillvägagångssätt. Jag har använt mig av en kvantitativ enkätundersökning. I min förberedelse inför enkätutformningen sökte jag en del svar i

22

litteratur om enkäter och intervjuer. Litteraturen gav mig en större förståelse i mitt arbete med enkäten. ( Trost, 2001. Dalen, 2008.)

Den kvantitativa undersökningen passade mig bäst eftersom jag ville ha klara siffror på det jag skulle mäta. Jag samlade in empirisk data och sedan utvärderade jag resultatet med utgångspunkt i testbara antaganden.

Jag kompletterat enkätundersökningen med litteraturstudier för att skaffa mer kunskap om vilka olika faktorer som påverkar människors val.

Jag har diskuterat och analyserat alla mina frågor som jag hade med i min enkätundersökning.

4.2

Undersökningsgrupp

Ungdomar på Gymnasieskolan Bygg- och anläggningsprogram. Elever som går i åk 2-3 på två olika gymnasier i Skåne.

4.3

Genomförande

För att kunna hantera alla enkäter inom tidsramen för examensarbetet valde jag att delade ut enkäten direkt till eleverna på respektive skolor. Jag var närvarande under hela tiden och samlade in materialet efter hand som eleverna blev klara. Det tror jag påverkade att det blev det minsta försening eller bortfall av enkäterna. Jag tror det skulle ta längre tid om jag var tvungen att skicka ut alla enkäter med postens hjälp till respektive skola. Dessutom skulle det föra med sig en extra kostnad i form av porto och kuvert. Enkäten delades ut till 39 elever av 44 möjliga. De tog ca 10-15 min att svara på enkäten.

23

Enkätundersökningen har gjorts under lektionstid med eleverna när de har haft

karaktärsämnet. Valet av enkätfrågor har jag tagit fram med mina egna funderingar om vad som kan få eleverna att välja inriktning.

4.4

Bearbetning

Efter insamling av enkäterna har jag sammanställt svaren i olika grupperingar, årskurs och kön. Jag sammanställde sedan resultaten i stapeldiagram.

4.5

Etik

Dalen (2008)har en bra synpunkt om hur en enkät kan uppfattas. Vissa elever kanske föredrar en opersonlig enkät som de får med posten framför en personlig intervju, eftersom det kan kännas mindre pinsamt med en enkät. Andra tycker att just det opersonliga och anonyma med en enkät kan hindra en person från att ge ärliga svar.

Det står på enkäten (Bilaga, 1)att den är anonym, då tänkte jag bara personligen. Varken jag eller någon annan kan lista ut vem som är vem i enkätundersökningen. Jag hoppas att det räcker för att det skall vara tillräcklig anonymitet.

En mycket viktig del av forskningsetiken, enligt Vetenskapsrådet (2011) rör frågor om hur personer som medverkar i forskning som försökspersoner eller informanter får behandlas. Det kan förefalla självklart att dessa personer i största möjliga utsträckning ska skyddas från skador eller kränkningar i samband med att de medverkar i forskning.

(http://www.vr.se/download/18.37fda2bc131b1093f688000926/God+forskningssed+2011.1 .pdf)

24

4.6

Undersökningens reliabilitet och validitet

Med reliabilitet menas att undersökningen är gjord på ett tillförlitligt sätt. Jag tycker att reliabiliteten i min enkätundersökning är mycket hög. Jag tror att jag skulle få samma resultat om jag gjorde undersökningen flera gånger eftersom antalet elever som svarade var så hög. Alla frågorna blev besvarade av eleverna. Jag kan tycka att det kunde varit fler frågor till eleverna i min enkät, men med så kort tid och att jag var ensam så vågade jag inte göra undersökningen större. (Trost, 2001)

Validitet kan allmänt sägas att man verkligen mäter det man vill mäta.

Frågorna som jag hade formulerat var tydliga och enkla. När enkäten lämnades ut var jag närvarande hela tiden om det fanns någon elev som undrade om frågorna. Meningen med min undersökning var att ta reda på vad som får en elev att välja just måleri som inriktning. Frågorna var okonstlade och klara som inte kunde missförstås. För min och elevernas skull så hade jag svarsalternativ som var lätta att uppfatta och inte tydas på något annat sätt än hur de var skrivna. På detta sätt tycker jag validiteten är bra. (Trost, 2001)

26

5. Resultat och analys av

enkätundersökning

I min enkätundersökning såg jag direkt att det var en majoritet av killar i båda årkurserna, det kan jag tycka är synd. Det behövs en bättre balans mellan könen i hantverksyrkena. Som man kan se i figur.1 så är det lite fler elever i årskurs 2 än i årskurs 3. Det kan betyda olika saker t.ex. mindre barnkull just det året eller färre sökande. Men det påverkar inte min undersökning. Enkätundersökningen inkluderade 39 elever av 44, det är 89 %.

Fig.1

Valet av yrkesinriktning är viktigt för elever på Bp måleriprogrammet. Förutsättningarna har förändrats för ungdomarna de senaste 10-20 åren. För att kunna skaffa sig ett arbete efter gymnasiet måste ungdomarna ha minst en tre årig gymnasieutbildning.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 2-3 Alla Tjejer Killar

27

Det har gjort att ungdomar måste förlänga sin studietid betydligt mer. Det kan vara så att det är inflation i kunskap nu för tiden. Det krävs nästan en högskoleutbildning för att skaffa sig det mest enklaste arbete.

Jag har märkt att ungdomar inte tänker på samma vis när det gäller arbete som min generation gjorde. Ungdomar nu förtiden är mindre bundna till sin utbildning, de kan utbilda sig till ett yrke och arbete med ett annat. De tycker inte att det är onödigt eller förspilld tid, de säger inte ”- vad ska jag bli när jag blir stor” utan de talar mer om ”- vad

28

Vad fick dig att välja måleri som första val i din yrkesutbildning?

Fig.2

Här ser man klar och tydligt i figur 2 vad som är det största valet. Jag tror att det egna valet som har majoritet beror på ungdomars vilja att vara självständiga. För att få mer information så kommer branschen ut och informerar eleverna hur det ser ut på

arbetsmarknaden. Både fack och arbetsgivare pratar om vad det gäller inkomst och tillgång på arbete. Dessa förutsättningar är bra för eleverna att veta innan de väljer yrke och inriktning, det är intressant att fundera på om hur mycket branschen kan påverka eleverna innan de väljer.

Jag tror att ungdomar väljer mycket utifrån intressen, eller vad de tycker är trevligt att arbeta med. Kan man dra den slutsatsen att elever inte är eller blir så påverkade av sin omgivning som man kan tro.

0 5 10 15 20 Annat Skolan Släktingar Föräldrar Kompisar Eget val Tjejer 3 Killar 3 Tjejer 2 Killar 2

29

Motsvarar valet dina förväntningar hittills?

Fig.3

Här har den största delen av elever en klar bild av vad de förväntar sig av sin utbildning. Det kan vara synonymt med fig.2 varför förväntningarna och kraven är så stora. Men jag undrar också om eleverna vet och har så mycket kunskap om yrket som de har sökt. Om eleverna inte vet vad som krävs av en målare när de kommer ut i arbetslivet, hur kan de veta att de får rätt utbildning och att de val rätt? Eleven kan tro att det här är precis den rätta utbildning som de är ute efter för att de inte vet något annat. Det betyder att det krävs en bra lärare som kan förmedla och tala om för eleverna vad som förväntas av dem.

Jag tror att valet av utbildning kan påverkas av t.ex. lärare eller kompisar som de möter under sin utbildnings första år. Det är flera olika lärare som eleverna möter under sitt första år när det cirkulerar i det så kallade ”hjulet”. Är eleven lite osäker i sitt val kan en ”schysst” lärare vara avgörande för en elevs inriktning. Byter eleven sedan lärare kanske inriktningen inte var så bra, eller så går eleven en eller två terminer och kommer på att läraren är bra men inriktningen är fel.

0 5 10 15 20 Annat Vet inte Nej Ja Tjejer 3 Killar 3 Tjejer 2 Killar 2

30

Det finns tyvärr många elever som tycker utbildningen är rent usel pga. dåliga lärare. Sen finns det elever som bara följer med strömmen.

Det kan kanske vara de som man kan se i fig.3. Det är intressant att det är en tredje års elev som inte tycker att förväntningarna är uppfyllda. Kan det vara så att den eleven bara ”står ut” tills hon går ut trean och sedan påbörjar en ny karriär eller är det andra saker som har påverkat henne.

Kan det höga antalet nöjda elever bero på att de inte har en aning om vad som de har att förvänta? Det kan bero på en bristande information från gymnasieskolan och måleri branschen. Kan det vara så att en bra lärare får en inriktning att verka bra och då blir elevernas förväntningar uppfyllda?

Tror du att du jobbar som målare om 10 år?

Fig.4

Här går förväntningar och tron på ett yrke som målare isär. Det kan bero på att

ungdomar inte väljer sin framtid som äldre generationen gjorde. De är mer ombytliga i sin arbetskarriär. Det var en elev som skrev ”både ja och nej, det kan bli ett rätt slitigt

0 2 4 6 8 10 12 Annat Vet inte Nej Ja Tjejer 3 Killar 3 Tjejer 2 Killar 2

31

jobb om man arbetar på fel sätt”. En annan elev skrev ”vill jobba som polis. Ska klara gesällprovet, sedan läsa vidare som något annat.” det kan vara tungt för en 18 åring att

läsa i tre år och redan nu veta att han/hon inte ska bli målare. En tredje elev skrev

”hoppas det, för det är ett roligt yrke”.

De senaste åren har det skett ett stort uppsving och inredning och design blir allt populärare. Intresset för måleri, färg och form ökar hela tiden.

Målning och hantverkskunnande upplevs som trendigt, något man beundrar den skicklige för. Yrket förknippar man med mycket kontakt med människor, arbetskamrater, frihet, ansvar och utvecklingsmöjligheter. (Malare.nu)

Det kan också bero på att eleven har valt måleri för att det såg häftigt ut på tv eller att någon i deras omgivning har det som arbete och tjänar mycket pengar. Sedan kan det kanske bli en liten chock när de märker hur tungt och smutsigt det i själva verket är. Då kan de känna att de måste gå kvar för att få en utbildning, men att de inte kommer fortsätta som målare.

32

Tycker du att 15 år är en för låg ålder att välja inriktning?

Fig. 5

Det här svaret trodde jag inte skulle bli så splittrat. Jag hade räknat med att de flesta tycker det är en för låg ålder. Men det visar att om eleven är säker och klar med sitt val finns det inte något att tveka på (fig.2). Men det fanns några elever med olika tankar om åldern.

En elev skrev ”tror att många har stor beslutsångest och de tror det är ett val för resten

av sitt liv. Är inte säker på sitt val i den åldern”. En annan elev skrev ”man kanske inte riktigt vet vad man ska syssla med i den åldern”.

Jag tror som dessa två elever att ångesten med att välja rätt yrke kan vara en jättestor börda. Tankarna kanske inte just finns på att välja yrke vid 15 års ålder. Sedan skrev en tredje elev som inte var lika fast i sitt val av yrke så här ”både ja och nej, man kan ju ha

ett drömyrke. Man kan ju alltid ångra sig när man väl har valt inriktning och då hoppa på något annat ett tag”.

Jag tror att kvantiteten med kamrater kan vara en avgörande faktor när en elev skall välja ett program. Är en elev osäker kan hon/han alltid titta på vad de flesta av ens

0 2 4 6 8 10 Annat Vet inte Nej Ja Tjejer 3 Killar 3 Tjejer 2 Killar 2

33

kamrater väljer. Om det är en stark gemenskap i gruppen kan det leda till ett gymnasie val som gruppen gör, inte vad individen vill. Det kan också vara så att den enskilde eleven inte vill tappa eller förlora kontakten med sina gamla kompisar om hon/han väljer någon annat program på gymnasiet.

En annan orsak till just ett specifikt yrkesval kan vara hur många arbetstillfällen det finns på orten. Har orten ett stort antal målare kan det påverka ungdomars val. Ungdomarna ser att målarna har arbete och kanske tjänar mycket med pengar.

En annan faktor är ungdomars betyg. Elever söker in på sitt slutbetyg i nian, det kan vara ett avgörande som sedan påverkar inriktning. Är eleverna lite osäkra kan

kamraterna påverka till att välja yrkesinriktning. Men tittat man på fig.5 så är det inte helt klart att eleverna tycker så.

34

Tycker du det är ett bra sätt att prova på olika yrken innan du väljer

inriktning?

Fig.6

Det här var en rätt enhällig grupp, det fanns bara en elev som inte tyckte som de andra. Är det svårt att välja kan det vara bra med en introduktion av andra yrken. Här kan eleven pröva och se vad den har för fallenhet. En elev skrev ”kunde ha varit längre

tid”. Men det kan även vara så att en elev redan vet vad han/hon skall bli, då är

introduktioner av andra yrken en ren pina och tristess. Då kan det vara svårt som lärare att få med sig dessa elever. Det kan gå så långt att de börjar skolka av ren uttråkning. Då måste man som lärare vara flexibel tycker jag. Vad är viktigast i skolan?

Jag tycker att man kan dela in eleverna i mindre klasser om de har gjort ett val. Det måste vara roligare att gå till skolan om eleven får göra det som den har valt som inriktning. Vi som lärare har rätt bra koll på hur eleverna tänker och tycker om de olika inriktningarna som de provar i det så kallade ”hjulet”.

Ska du lyckas som målare, krävs det att du är praktiskt lagd och kan ta eget ansvar. Dessutom är det viktigt att du kan umgås med andra människor.

0 5 10 15 20 Annat Vet inte Nej Ja Tjejer 3 Killar 3 Tjejer 2 Killar 2

35

Som målare träffar du mycket folk – från kunder till fastighetsförvaltare och naturligtvis de andra hantverkarna på arbetsplatsen. Du bör även vara intresserad av färgsättning, för att kunna hjälpa kunden med till exempel val av färg och tapeter. (Malare.nu)

Orsakerna till varför elever vill byta program eller skola är många och komplexa. Det kan till exempel handla om ett svåröverskådligt utbud av utbildningar, otillräcklig vägledning, eller att eleven vill påbörja en utbildning för att pröva om den passar. I tidigare studier har vi även sett att elever ibland erbjuds att byta program istället för att få stöd på det program där de går. (Skolverket, 2011.)

Hur säker är du på ditt val?

Fig.7

Det här är både bra och oroande statistik. Det är alltid skönt när elever är mycket säkra eller säkra på sina yrkesval. Då kan vi lärare lugnt och stilla undervisa elever i skolan, men får man elever som redan går tredje året på gymnasiet och är osäker eller mycket osäker på sitt yrkesval då måste undra varför inte eleven tagit upp detta.

Det kan inte kännas skönt för eleven att veta att man bara har en och en hal termin kvar i gymnasiet med fel inriktning.

0 2 4 6 8 10 12 Mycket osäker Osäker Säker Mycket säker Tjejer 3 Killar 3 Tjejer 2 Killar 2

36

Jag tror att fel val av inriktning minskar intresset och med det också ett lägre betyg. Jag tycker att lärare måste vara mer observanta på elever som visar ointresse, det kan betyda att eleven har kommit fel i sitt val av inriktning. Då kan läraren vara till stor hjälp redan första året på gymnasiet.

Bäst på att klara av sin utbildning på tre år är byggeleverna. De fullföljer också i störst utsträckning den utbildning de påbörjat. Drygt 83 procent fick slutbetyg efter 3 års studier och nästan alla avslutade också en byggutbildning. (Skolverket, 2009.)

Hur trivs du med ditt val?

Fig.8

Eleverna tycker att de är fria från påverkan av andra, men jag tror inte det är på det viset. Helt undermedvetet finns det normer och olika regler hur vi ska agera. Vi tror kanske att vi står utanför gruppen i värt tänkande om hur vi agerar, men den har större inflytande på oss än vad vi själva vill. Då kan frågan om trivsel bli lite kluven. Trivs

0 2 4 6 8 10 12

Inte alls bra Ganska bra Bra Mycket bra Tjejer 3 Killar 3 Tjejer 2 Killar 2

37

eleven för att de har sina kamrater runt om kring sig, eller är det för valet var det rätta? Jag vill gärna tro att det beror på det egna valet.

Som figur.8 visar kan man se att det är två stycken i trean som inte trivs eller trivs ganska bra. Kan det bero på att eleven har följt med gruppen i sitt val av inriktning och sedan när utbildningen väl har kommit igång och kamraterna delas upp i olika läger så blir inte utbildningen lika ”rolig” att gå på.

Det kan vara en geografisk fråga också, ligger skolan långt ifrån hemmet kan det vara roligt i början. Eleverna åker tillsammans till och från skolan. När sedan grupperna delas upp i mer specifika klasser så får kompisarna kanske andra tider. Då är det inte lika lätt att gå till skolan.

39

6. Slutsats och diskussion

I min undersökning har jag kommit fram till att gymnasieelever är kloka när de väljer inriktning. Jag har läst och analyserat svaren av min enkätundersökning och ser att det stämmer rätt bra. När det gäller de geografiska platserna så kan jag inte se att det finns någon skillnad på hur eleverna väljer program utifrån var de bor.

Det som jag tyckte var svårt var att få reda på om eleverna blir påverkade eller inte. Alla vill vara självständiga individer som kan tänka och tycka själva. Jag vet att alla eleverna skrev sina svar som de tycker var sant för dem, men man vet kanske inte alltid om eller hur de har blivit påverkade av sin omgivning. Jag har talat med elever på de olika skolorna och de hävdar att en pedagogisk lärare kan påverka eleverna om de vill stanna kvar på en utbildning eller att sluta. Då måste det finnas en yttrepåverkan som eleverna inte har tänkt på. Jag tycker att de frågor som jag hade med i min enkät (kap.2 sid 12) berörde det jag ville ha svar på, men så här i efterhand kan jag se att det inte räckte. Det skulle behövas mer frågor till enkäten och mycket mer tid för att kunna analysera alla frågor. Jag tror att man måste ha en undersökning som rör hela landet och en mer djupgående. I min undersökning skrapade jag bara på ytan av vad som kan tas fram.

Det finns så mycket runtomkring ungdomarna idag som de behöver ta hänsyn till t.ex. hur kul är det att arbeta som målare eller hur mycket pengar kan de tjäna? Pengar är en stor faktor när man talar med ungdomar nu för tiden. Ungdomarna märker själva hur en bra utbildning kommer att påverka dem i framtiden. De vet att en bra utbildning ger ett bra arbete som i slutändan genererar pengar. Då blir det en sak till som kan påverka eleverna.

Jag har märkt hur dålig skolan är på att visa eleverna mer på djupet hur de berörda programmen fungerar. Till skolans försvar kan sägas att det inte finns tid eller lärare som kan genomföra detta. Det är underligt eftersom vi kräver att eleverna skall ha en bra och grundlig utbildning.

40

Då är det viktigt att lärare har en bra kontakt med eleverna, det kan vara helt avgörande för hur en elev väljer en inriktning. Jag skrev innan att en bra lärare kan påverka elever i rätt riktning och därmed ett bra betyg. I rätt riktning tänker jag att läraren kan uppmuntra elevernas förväntningar och studiemotivation. Eleverna kan då känna att de har valt rätt inriktning och deras förväntningar på yrkesutbildningen slår in.

Det är fortfarande en majoritet av elever som är av den åsikten att en utbildning förbättrar deras chans att få ett arbete. Men den majoriteten blir mindre och mindre. Det kan ha blivit en inflation i kunskap som ungdomarna känner av. Samtidigt som eleverna väljer

utbildning så förändras deras syn på arbete. De behöver inte arbeta med just det som utbildningen avser. De ser en möjlighet att få en utbildning som samhället kräver att de ska ha men kan sedan arbeta med helt andra saker. Någon elev skrev att de ska klara av

gymnasieskolan och gesällprovet och sedan läsa vidare till något annat. Jag vet inte om det är skolan, samhället eller eleven själv som det beror på, men jag tycker det är konstigt att ungdomar tänker i de banorna. Det kan vara tv och annan massmedia som får ungdomarna att tycka målningsarbetet ser roligt och trendigt ut och därmed får de en dröm om att bli målare. Det är ett mycket socialt arbete där man träffar många människor och har fria tider med eget ansvar.

Men ser jag på min undersökning så tycker jag att de flesta är säkra på sitt yrkesval. Skolverket (2011) skriver att elever på byggprogrammet är de som fullföljer sin utbildning bäst och att nästan alla fick sina slutbetyg. Det tycker jag pekar på att eleverna är säkra på hur de väljer. Jag märkte att säkerhet och trivsel går hand i hand med varandra. Det är självklart att en hög säkerhet på valet av yrke ger en stor trivsel. Det är en förutsättning med en bra undervisning att det finns elever som trivs i skolan och sitt val.

Så det jag har kommit fram till i min undersökning är att eleverna fattar sina egna beslut med lite påverkan av sin omgivning, men när valet är gjort så är det lärarna/pedagogerna som det hänger mycket på. Jag märkte att lärarna var nog den största orsak till att eleverna valde ett annat yrke efter avslutade studier. Om eleverna säger att de inte blir påverkade av någon så vet de inte att vi lärare är nog den största påverkningsfaktorn. Det betyder att vi som lärare har ett jättestort ansvar hur vi agerar mot våra elever. Vi måste ta tillvara på de elever som väljer utbildning, inte bara byggprogrammet.

41

Jag tycker att det hade varit spännande att forska vidare i detta område för att studera de pedagogiska implikationerna som Piaget skrivit mycket om. För att djupdyka i lärarens roll och påverkan för att jämföra aktivitetspedagogik och förmedlingspedagogik.

43

Litteraturförteckning

Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. Malmö: InterGraf AB.

Dewey, John (2005). Människans natur och handlingsliv. Göteborg: Daidalos AB.

Engdahl, Emma (2009). Konsten att vara sig själv. Malmö: Liber AB.

Giddens, Anthony (2007). Sociologi. Studentlitteratur AB.

Johansson, Thomas & Lalander, Philip (2007). Ungdomsgrupper i teori och praktik. Studentlitteratur AB.

Jung, Carl. http://www.livet.se/ord/k%C3%A4lla/Carl_Gustav_Jung

Mathiasson, Carin (1994). Praktisk gruppsykologi. Lund: Studentlitteratur AB

Månsson, Per (2003). Moderna samhällsteorier. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Skolverket (1994). Lpf 94.

Skolverket (2011). Gymnasieelevers byten av program och skolor.

Skolverket (2011). Gy11.

Trost, Jan (2001). Enkätboken. Studentlitteratur AB.

44 Vetenskapsrådet (2011). http://www.vr.se/download/18.37fda2bc131b1093f688000926/God+forskningssed+201 1.1.pdf www.malare.nu (2011-10-20) www.malareforbundet.se (2011-09-28)

46

Bilaga 1

Hej!

Jag heter Johan Ånmark, jag har varit målare i 28 år. Under mina år som målare har jag även blivit målaremästare. Nu vill jag utbilda mig till yrkeslärare. I min utbildning ingår det ett examensarbete där jag bla ska göra en enkätundersökning av vad som får elever på bygg-och anläggningsprogrammet att just välja måleri som inriktning. Det är den enkäten du har framför dig. Jag skulle bli jätteglad om DU kunde hjälpa mig med mitt examensarbete genom att besvara dessa frågor. Enkäten kommer jag att använda som underlag i mina studier. Enkäten är helt anonym.

Tack!

Jag är tjej ___ kille ____ Årskurs ____

Vad fick dig att välja måleri som första val i din yrkesutbildning?

o Kompisar o Föräldrar o Släktingar o Skolan

o Annat (Motivera gärna ditt svar)

Motsvarar valet dina förväntningar hittills?

o Nej o Vet inte

47

Tror du att du arbetar som målare om 10 år?

o Nej o Vet inte

o Annat (Motivera gärna ditt svar)

Tycker du att 15 år är en för låg ålder att välja yrkesinriktning?

o

o

o

o

Tycker du det är ett bra sätt att prova på olika yrken innan du väljer

inriktning?

o Ja o Nej o Vet inte

o Annat (Motivera gärna ditt svar)

Hur säker är du på ditt val?

o Säker o Osäker

48

Hur trivs du med ditt val?

o

o

o

o