Självständigt arbete med inriktning mot utvärdering
och utvecklingsarbete, för vidare studier
Grundnivå
Utmaningen att uppnå en likvärdig utbildning
En studie om hur yrkeslärare inom vård- och omsorgsprogrammet
arbetar för att uppnå en likvärdig utbildning i sin undervisning i
grupper med andraspråkselever
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera uppsatsen i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av uppsatsen.
Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access. Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
Högskolan Dalarna 791 88 Falun Sweden
Tel 023-77 80 00 Författare: Linda Hyttsten
Handledare: Liivi Jakobson, Bengt Persson Examinator: Christian Hecht
Ämne: Yrkeslärarprogrammet Kurskod: GPG2AA
Poäng:15 hp
Sammanfattning
Syftet med detta examensarbete var att beskriva yrkeslärares uppfattningar om hur de arbetar i sin undervisning för att uppnå en likvärdig utbildning för elever med svenska som andraspråk. Eftersom andelen elever med svenska som andraspråk har ökat i klasserna påverkas
undervisningen och det skapar nya utmaningar i skolan för att upprätthålla en likvärdig utbildning till alla elever på grund av olika kulturell bakgrund och kunskaper i svenska språket. Yrkeslärarna som deltog i denna undersökning har genom intervjuer beskrivit sina erfarenheter och delgett undervisningsmetoder som används och fungerar i mötet med flerspråkighet i klassrummen. Yrkeslärarna ställs inför utmaningar och beskriver den teoretiska delen av undervisningen som svårast och lägger mycket tid på stödtimmar. De arbetar mycket med kamratstöd i form av att språkstark hjälper språksvag för att skapa bättre förståelse. Samarbetet mellan kollegor varierar mellan de olika skolorna, men ett samarbete med en kollega i klassrumssituationen beskrivs som positivt och önskvärt.
Nyckelord:
Andraspråkselever Likvärdig utbildning Yrkesutbildning UndervisningsmetoderInnehållsförteckning
1. Inledning……… 1
2. Syfte……….. 2
2.1 Frågeställningar……… 2
3. Bakgrund……… 3
3.1 Den svenska skolan och elever som lär på ett andraspråk……… 3
3.2 Vård- och omsorgsprogrammet i gymnasieskolan……… 3
3.3 Definitioner och begrepp……….. 4
4. Tidigare forskning……….. 6
4.1 Hur skapas förutsättningar för en likvärdig utbildning……… 6
4.2 Kategoriseringar i skolan………. 7
4.3 Har lärarnas kulturella kompetens betydelse vid undervisningsplanering…... 8
4.4 Undervisningsmetoder……….. 9 5. Teori……… 10 6. Metod……….. 11 6.1 Metodisk ansats………. 11 6.2 Urval……….. 12 6.3 Genomförande……….. 13 6.4 Dataanalys……… 13
6.5 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet……….. 14
6.6 Etiska överväganden………. 15 7. Resultat……… 16 7.1 Resultatredovisning………16 7.2 Sammanfattning av resultatet……… 21 8. Diskussion………23 8.1 Resultatdiskussion……… 23 8.2 Metoddiskussion……… 26 9. Slutsats……… 28 10. Källförteckning……… 29 Bilagor: Bilaga 1 informationsbrev till informanter……… 32
1
1 Inledning
Antalet personer som invandrat till Sverige har ökat under 2000-talet. I början av 2000-talet invandrade ungefär 60 000 personer varje år. Invandringen ökade sedan och hade en topp år 2016 med 163 000 invandrade. Sedan har invandringen minskat något och siffran för år 2019 låg på 116 000 personer enligt statistik från Statistiska centralbyrån (SCB, 2020).
När samhället förändras påverkas också skolan och antalet elever med svenska som andraspråk har ökat i klasserna.Det ställer krav på skolan och lärarna när det gäller undervisningen och frågan är hur bra det har fungerat de senaste åren och om arbetssätten verkligen är anpassade till de elever som har svårigheter i svenska språket när det gäller tal och skrift (Hägerfelth, Dabeski, Söderström Lareu & Olofsson, 2012).
I ett mångkulturellt samhälle blandas olika normer och olika förväntningar på skola och utbildning. Lärare kan utifrån det ha olika förväntningar på eleverna beroende på kön, social bakgrund och etnicitet och gruppera eleverna som homogena. Det kan hindra elevernas individuella framgångar och rätten till en likvärdig utbildning (Skolverket, 2020a).
Mångkulturalitet och flerspråkighet kan vara en tillgång i vårt samhälle och inom skolan. Det förutsätter att alla ges tillfälle att vara delaktiga och delta i undervisningen och att läraren arbetar medvetet med sin planering för att inkludera alla på olika sätt och använda
flerspråkighet som en resurs i klassrummet. När undervisningen är på ett språk som inte behärskas av eleven helt och hållet kan det leda till bristande kunskap inom flera ämnen, vilket i sin tur leder till sämre betyg och förutsättningar till att klara kurserna (Svensson, Rosén, Straszer & Wedin, 2018).
Enligt läroplanen för gymnasieskolan Gy 11, ska undervisningen vara anpassad till den enskilda elevens förutsättningar och behov och utbildningen ska vara likvärdig vart du än bor i landet. Med det menas inte att undervisningen behöver se exakt likadan ut överallt, men det ska finnas förutsättningar för alla elever att nå målen (Skolverket, 2011a).
I detta examensarbete kommer fokus ligga på hur yrkeslärare inom vård- och
omsorgsprogrammet planerar sin undervisning för att på bästa sätt möta elevernas olika förutsättningar och om det finns utmaningar i undervisningen av elever med svenska som andraspråk. Intressant är också att se om det förekommer kategoriseringar, exempelvis gällande kön, etnicitet och social bakgrund,i lärarnas beskrivningar av elever som inte har svenska som modersmål. Frågan är om dessa kategoriseringar är ett hinder för val av undervisningsinnehåll, vilket i sin tur kan skapa en onödigt låg kunskapsnivå (Skolverket, 2020a).
2
2 Syfte
Syftet är att beskriva yrkeslärares uppfattningar om hur de arbetar i sin undervisning för att uppnå en likvärdig utbildning för elever med svenska som andraspråk.
2.1 Frågeställningar
Hur säger sig yrkeslärare planera sin undervisning när det gäller andraspråkselever på ett yrkesprogram för att uppnå en likvärdig utbildning?
Hur uppfattar yrkeslärarna sin kompetens när det gäller att möjliggöra en likvärdig utbildning för elever med svenska som andraspråk?
Hur beskriver yrkeslärarna eventuella utmaningar med att uppnå en likvärdig utbildning när det gäller det pedagogiska arbetet med andraspråkselever?
Kan kategoriseringar påverka elevernas rätt till likvärdig utbildning och utläsas i lärarnas beskrivningar av sin undervisningsplanering och i så fall på vilket sätt?
3
3 Bakgrund
I detta avsnitt presenteras en kort översikt av hur den svenska skolan ser ut idag när det gäller elever som lär på ett andraspråk. En beskrivning kommer också göras av gymnasieskolans vård och omsorgsprogram och vad utbildningen leder till efter en yrkesexamen.
Avslutningsvis kommer en redogörelse av de centrala begrepp som har betydelse i detta examensarbete.
3.1 Den svenska skolan och elever som lär på ett andraspråk
I Skolverkets lägesbedömning (Skolverket, 2017) bedöms att skolresultat i internationella mätningar som PISA dels påverkas av elevernas socioekonomiska bakgrund, dels skolans förmåga att hantera de elever som har svaga språkkunskaper i Svenska. Det konstateras i denna rapport att kunskapsresultaten och likvärdigheten behöver stärkas och att det finns fyra utvecklingsområden för att detta ska uppnås. Utvecklingsområdena berör skolans sätt att möta eleven som en individ, att skolan har tillräckligt med lärarresurser, att alla skolformer har god kvalitet och att skolan utvecklar sin förmåga i undervisningen av elever med utländsk
bakgrund. För att arbeta med dessa utvecklingsområden har Skolverket tagit fram olika kompetensutvecklingsprogram och till vissa skolor kan extra stöd ges efter dialog med skolornas huvudmän.
Enligt ett pressmeddelande från Skolverket (2020b) har antalet behöriga till gymnasieskolan ökat det senaste året. Det finns ändå en tydlig skillnad mellan elevgrupperna. Andelen som har svensk bakgrund, födda i Sverige med utländsk bakgrund eller invandrat före den ordinarie skolstarten är 85-91% behöriga medan de som invandrat under årskurs 1-5 är 68% behöriga och gruppen som nyligen invandrat, under årskurs 6-9 är endast 32% behöriga till gymnasiet. Detta belyser att skillnaderna är stora och enligt generaldirektören för Skolverket, Peter Fredriksson behöver skolorna bli bättre på att utveckla och organisera sin undervisning (Skolverket, 2020b).
3.2 Vård- och omsorgsprogrammet i gymnasieskolan
De elever som blivit antagna till ett nationellt gymnasieprogram och har svenska som andraspråk kan fortfarande behöva stöd i det svenska språket i alla ämnen för att uppnå likvärdiga förutsättningar i sina studier och det är enligt läroplanen för gymnasieskolan (Gy 11) en av skolans huvuduppgifter att ge förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling (Skolverket, 2011a).
Ett av de nationella yrkesprogrammen i gymnasieskolan är vård- och omsorgsprogrammet, som leder till arbete inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Eleverna kan även inom programmet läsa kurser som är högskoleförberedande om de vill läsa vidare efter gymnasiet. Enligt examensmålen för vård- och omsorgsprogrammet, ska eleverna bland annat kunna diskutera och ta ställning i frågor som rör yrkespraktiken, de ska utveckla förmåga till muntlig och skriftlig kommunikation i samarbete med andra och informera vårdtagare på ett korrekt sätt. För att kunna beskriva sina kunskaper i tal och skrift och delta i olika diskussioner behövs fördjupade språkkunskaper. Detta sätt att behärska språket leder till ett ökat lärande (Skolverket, 2019).
Under avsnittet om forskning inom området kommer en genomgång ske gällande
4 arbeta med heterogena grupper och hur lärare och elevers erfarenheter av undervisning kan visa på vilka utmaningar som förekommer i skolans vardag.
3.3 Definitioner och begrepp
Mångkulturellt: Människor kan känna tillhörighet med varandra genom att dela samma kultur. Med kultur menas att människor delar värderingar och normer som styr till exempel våra beteenden mot varandra, vad som är tillåtet och vad som inte är tillåtet i vårt samhälle och inom familjen (Gruber, 2008). I ett samhälle där migration är vanligt och globaliseringen gjort att personer från många olika länder lever tillsammans talar man om en mångkulturell
sammansättning (Bunar, 2017).
Likvärdighet: I läroplanen för gymnasieskolan står det att undervisningen ska vara likvärdig och det innebär att ta hänsyn till elevernas förutsättningar, behov och kunskapsnivå och att de elever som har svårighet att nå kunskapsmålen ska uppmärksammas och få stöd i sitt lärande (Skolverket, 2011a).
Likvärdighet har också med demokrati att göra och alla människors lika värde.
Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara demokratisk och lära eleverna att ta ansvar och delta i samhällslivet och det innebär att skolan har ett ansvar att genom sina arbetssätt främja ett demokratiskt arbetssätt där alla elever är delaktiga och i framtiden kan agera som ansvarstagande samhällsmedborgare (Skolverket, 2011a).
I bedömning och betygsättning kommer också begreppet likvärdighet in. För att kunna göra en likvärdig bedömning krävs att eleverna har fått förutsättningar att visa sina kunskaper på olika vis och återkommande fått återkoppling som är framåtsyftande (Erickson & Gustafsson, J-E, 2017).
Inkludera: Enligt Claes Nilholms beskrivning av begreppet handlar det om att undervisning ska utformas utifrån en variation av elever i en grupp och inte att elever ska integreras i något som inte är anpassat för dem (Nilholm, 2007).
Kategoriseringar: I en studie av S Gruber (2008) används begreppet kategoriseringar genom att lärare differentierar elever utifrån kön, etnicitet och klass och det skapar en social ordning i skolan. Där har lärare olika förutfattade meningar kring elevers beteende och förmågor vilket leder till att elevers individuella prestationer riskerar att bli dolda när elever sorteras in i olika kategorier (Gruber, 2008). Med kategoriseringar menas att det konstrueras skillnader mellan elever utifrån etniskt ursprung, kön och social bakgrund. Skillnaderna som konstrueras bidrar till att kategorisera vilka förutsättningar eleverna förmodas ha när det gäller
studieprestationer. Det kan ha en avgörande roll när det gäller bemötande, förståelse och förväntningar på eleverna (Gruber, 2008).
Svenska som andraspråk: Är ett ämne som hjälper elever med ett annat modersmål än svenska att utveckla kommunikativ förmåga. Andraspråkselever har ett annat modersmål än det språk som används i undervisningen (Skolverket, 2011b).
Elever med utländsk bakgrund: Är utlandsfödda som invandrat antingen före skolstart, efter skolstart eller är födda i Sverige med två utlandsfödda föräldrar (Skolverket, 2011c).
5 PISA: Är ett internationellt testprogram som står för Programme for International Student Assessment. I Sverige blev detta test betydelsefullt under 2000-talet och den politiskt styrande makten utformade läroplaner för att prestera bättre skolresultat i jämförelse med andra OECD (organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) länder (Lundgren, 2017), som idag består av 37 medlemsländer (OECD.org, u.å).
Yrkeskunnande: Helena Tsagalidis har forskat på bedömning av yrkeskunnande och har identifierat två huvudområden som kompletterar varandra. I yrkeskunnandet ingår nyckelkvalifikationer och specifika yrkeskunskaper. Nyckelkvalifikationerna är
självständighet, förmåga att planera, organisera och lösa problem, förmåga att lära sig lära, samarbete, kundkontakt, kommunikation samt initiativkraft. De specifika yrkeskunskaperna är specifika för ett yrkesområde tex verktyg, regler och begrepp (Skolverket, 2011d).
6
4 Tidigare forskning
Detta avsnitt är uppdelade i olika delar som var och en knyter an till undervisning i grupper med elever som lär på ett andraspråk. I den första delen kommer en genomgång göras av hur förutsättningarna ser ut för elever som lär på ett andraspråk och att det finns olika perspektiv som avgör hur skolor arbetar med utveckling av undervisningsmetoder för att skapa en likvärdig utbildning där alla blir inkluderade.
Sedan följer en beskrivning om kategoriseringar i skolan och i de avslutande delarna belyses om lärares kulturella kompetens kan vägleda vid val av undervisningsmetoder och på vilket sätt undervisningsmetoderna kan bli just inkluderande och göra skillnad.
4.1 Hur skapas förutsättningar för en likvärdig utbildning
Det har visat sig att en längre utbildning, bra betyg och säker position på arbetsmarknaden är något som hänger ihop med social bakgrund och utbildningsnivå i hemmet. För att försöka undvika att individer som nyligen kommit till Sverige, får svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället, behövs riktlinjer och organisation både när det gäller politisk styrning och inom pedagogiken (Lundgren, 2017; Bunar, 2017).
Forskaren Ingrid Henning Loeb (2019) hänvisar till flera forskningsprojekt, Berglund, 2009; Henning Loeb & Korp, 2012; Lindberg, 2007 och vill i sin text visa på att i samhället och bland politiker är inställningen att yrkesprogram är befriade från teori och är passande för elever som nyligen kommit till Sverige eller har svårt med läsning och skrivande på svenska språket. Kursplanerna i gymnasieskolans yrkesprogram ställer inte låga krav på elevernas kunskaper, utan kräver mycket av eleverna när det gäller förmågor inom läskunnighet och skrivande (Henning Loeb, 2019).
Examensmålen är satta i samarbete med representanter från yrkesbranscherna och kraven som ställs är nödvändiga för att vara anställningsbar. Om eleverna inte behärskar svenska språket påverkas skolframgångarna i alla gymnasiets kurser och det har visat sig i internationella studier att lärarens arbetssätt gällande elever med svenska som andraspråk är mycket betydelsefull (Henning Loeb, 2019).
Ingrid Henning Loeb (2019), har tillsammans med olika kollegor genomfört studier inom området. De presenterar olika delar, som rör skolornas ekonomiska förutsättningar, skolledningen och personalens förhållningssätt och resonemang när det gäller elever med svenska som andraspråks kunskapsutveckling. Forskarna har även tittat på om det finns ett samarbete mellan olika lärare på skolan och handledare på praktikplatserna för att uppnå ökad kunskap. De kom fram till att skillnaden var stor mellan olika kommuner när det gällde vilka ekonomiska resurser skolorna hade att tillgå. Detta gällde både yrkesprogrammen och
introduktionsprogrammen gällande yrkesintroduktion. Detta påverkade mycket vilket lärande som eleverna erbjöds. I en del kommuner användes dubbelbemanning, där yrkesläraren hade stöd från en lärare i svenska som andraspråk, en specialpedagog, eller en elevcoach i sin undervisning. Detta samarbete sågs av skolledningen som en nödvändighet för att kunna erbjuda elever stöd i språkutveckling och kommunikation, så de blir väl förberedda för det kommande yrket (Henning Loeb, 2019).
7 Skolledningen och lärarnas förhållningssätt och värderingar genomsyrar verksamheten och styr val av undervisning till elever med svenska som andraspråk. Med det menas hur lärare ser på elevernas möjligheter att utveckla ett yrkeskunnande. I resultat från fältstudier kunde forskarna se tre olika perspektiv. I bristperspektivet såg lärarna till elevernas bristande förkunskaper och språkkunskaper och ansåg att det var nödvändigt att språkkunskaperna var goda för att klara av arbetet och undervisningen. Det andra perspektivet var ett
resursperspektiv som innebar att en del skolor såg elever som lär på ett andraspråk som en resurs i undervisningen. Lärarna hade fått kompetensutveckling genom kommunen eller fått hjälp av Skolverkets kompetensutveckling Läslyftet, för att lära sig språkutvecklande arbetssätt. De hade genom denna kompetensutveckling hittat nya vägar i sina
undervisningsmetoder och det gav nya möjligheter för eleverna att lära sig yrkesämnen. Det tredje och sista perspektivet, det problematiserande perspektivet, kan skapa problem i utvecklingen av undervisningen. Här menar forskarna att problemen uppstår när skolledning och lärare inte kommer överens om vilket behov som finns när det gäller resurser, tex kan det behövas två lärare närvarande på lektionerna för att tillgodose allas behov. Problem kunde också uppstå om arbetslaget var oeniga när det gällde eleverna med svenska som andraspråks möjligheter. Några såg till bristperspektivet medan andra ville se till resursperspektivet (Henning Loeb, 2019).
Lärarna som deltog i studien önskade mer samarbete mellan olika ämnen och att kursplanerna mer möjliggjorde det, eftersom de är medvetna om vilka svårigheter som eleverna kan
uppleva när de ska lära sig ett yrke på ett nytt språk och uttryckte kritik över vilka förutsättningar som erbjöds eleverna i denna grupp.
Det verkade finnas hinder för samarbete i många fall. Det fanns dock exempel på samarbeten. Ett var att läraren i svenska som andraspråk var delaktig genom att i sin undervisning arbeta med ord och uttryck från yrkesämnena och det fanns också dubbelbemanning på vissa skolor. Forskarna kunde i sin redovisning konstatera att skolorna över lag behövde förbättra sitt samarbete vid undervisning av elever med svenska som andraspråk. De skolor som hade ett utvecklat samarbete var få (Henning Loeb, 2019).
4.2 Kategoriseringar i skolan
Frågan är om lärares kategoriseringar av elever begränsar dem att utveckla bättre
undervisningsmetoder. I boken Greppa språket: Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet (Hägerfelth m.fl. (2012), hänvisar författarna till forskaren Ann Runfors (2007), som
undersökt lärares beskrivning av flerspråkiga elever. Undersökningen visar att även om lärarnas intention är att behandla alla lika, så blir det svårt när elevernas bakgrundshistoria inte tas tillvara i undervisningen.
Ann Runfors (2009) har i en artikel, Modersmålssvenskar och vi andra: Ungas språk och
identifikationer i ljuset av nynationalism, skrivit om hur unga personer, som är barn till
migranter skapar identitetskonstruktioner utifrån andras sätt att placera dem i olika kategorier utifrån utseende och kunskaper i svenska språket. Artikeln bygger på fältstudier i en skola och en uppföljande intervjustudie av samma individer tio år senare. Ungdomarna som gick i skolor i ytterområden till en stad i Sverige, berättade att de kände sig som svenskar ibland, men att bli klassificerad som invandrare var oundvikligt därför att de är det. Språket hade en stark koppling till identitet.
8 Undersökningens resultat visade att skolorna försökte göra alla jämlika genom att låta
eleverna lära sig mer om svenska kulturen och svenska språket. Satsningar på flerspråkighet kom i skymundan. I studien framkom även att de flesta som identifierade sig som invandrare inte motsvarade bilden av invandrarstereotypen gällande klädsel, musikstil och underklass. De utmanade stereotypbilden och siktade uppåt och framåt i livet. Slutligen konstateras att det är viktigt att diskutera frågor om identitetskonstruktioner och relationen till omgivningens sätt att skapa skillnader (Runfors, 2009).
I en artikel redovisar forskarna Eva Eliasson och Helena Rehn (2017) resultaten från sin studie Health and social care teachers descriptions of challenges in their teaching at upper
secondary school. I studien har de tittat närmare på hur värderingar och ideal påverkade
yrkeslärare inom vård- och omsorgsprogrammet och om de använde kategoriseringar i sina beskrivningar av utmaningar i undervisningen.
En av utmaningarna som beskrevs av de lärare som deltog i studien var elevernas språksvårigheter, som bidrog till att de inte alltid kunde nå kunskapsmålen.
I resultatdiskussionen argumenterar forskarna för att lärarna måste anpassa undervisningen i sitt arbete med grupper som har olika språkkunskaper så att alla kan tillgodogöra sig
kunskaper som är grundläggande för patientsäkerhetens skull. Det kan till exempel vara etiska ställningstaganden i mötet med vårdtagare inom hälso- och sjukvård eller socialtjänst och att kunna kommunicera på ett förståeligt sätt och förstå vårdtagare.
Med studien vill forskarna visa att det är viktigt att kurser inom yrkeslärarutbildningen bidrar till ökad kompetens för att medvetandegöra olika normer som styr, och hur vi människor kategoriserar andra i olika grupper (Eliasson & Rehn, 2017).
4.3 Har lärarnas kulturella kompetens betydelse vid undervisningsplanering En artikel som bygger på en norsk studie av Småland Groth, Løkhaug Jensen & Skyrud (2015) heter Fra innvandrer til medstudent og resurs i undervisningen ved helsefaglig
høyskoleutdanning. Studiens resultat utgår från intervjuer av högskolestudenter inom hälso-
och sjukvård. I studien framkom att studenter med invandrarbakgrund kan möta utmaningar när det gäller att delta i olika studiegrupper och seminarier. Utmaningarna kunde också vara att ta till sig litteratur och att kommunicera på norska. Utmaningarna som förekom i
studiegrupper vid grupparbeten var att eleverna med invandrarbakgrund kände sig exkluderade från gruppen när gruppmedlemmarna till större delen bestod av
majoritetsbefolkningen. Forskarna kopplar denna exklusion till språksvårigheterna som gör att det blir svårt att delta i kommunikation och att de som behärskar språket i undervisningen får en maktposition.
De kan se att den flerkulturella kompetensen är otillfredsställande och att den kompetens som flerspråkiga elever har med sig inte utnyttjas i undervisningen. Om så var fallet skulle de kunna använda flerspråkiga elever som en resurs i undervisningen, vilket innebär att lyfta fram deras erfarenheter och tidigare kunskap, ta tillvara den på ett likvärdigt sätt och öka den kulturella kompetensen. Därmed minskas hindren för samarbete mellan eleverna och de flerspråkiga eleverna känner samhörighet med gruppen.
Lärarna uppmanas att reflektera över sin undervisningsplanering och arbeta mer inkluderande och för ökad kulturell kompetens (Småland Groth, Løkhaug Jensen & Skyrud, 2015).
9 4.4 Undervisningsmetoder
I undervisningen gör läraren olika val när det gäller vad som är viktigast att lära sig inom ett ämne och ställa sig frågan varför. I boken Lärande Skola Bildning skriver Caroline Liberg (2017) om detta och kallar det för den didaktiska reliefen. När läraren gör sina val måste hänsyn tas till vilka elever som ska undervisas, alltså vem och därefter måste läraren ställa sig frågan hur dessa elever kan lära sig innehållet på bästa sätt. Liberg hänvisar i sin text till forskaren Anne Haas Dyson (1997), som menar att valen som läraren gör lägger grunden för undervisningen, men det är inte bara läraren utan också eleverna som gör sina val utifrån olika bakgrundsfaktorer i deras liv. Det kan handla om social bakgrund, kön, kultur, normer och värderingar, även vilka erfarenheter av undervisning de har med sig sedan tidigare (Liberg, 2017).
I studien: Att undervisa för utveckling av yrkeskunnande i vård och omsorg av Eva Eliasson (2019), har yrkeslärare på vård- och omsorgsprogrammet genom intervjuer delgett sina erfarenheter kring undervisningsmetoder som de ser som framgångsrika i utvecklandet av yrkeskunskaper. Många av arbetssätten går ut på att eleverna har en god språklig förmåga och lärarna uttrycker också att språksvårigheter hos eleverna är en stor utmaning. Det är svårt att hitta en balans mellan för svårt och för lätt undervisningsinnehåll i en grupp med stor skillnad i svenska språkkunskaper. Det framkommer att läsning av texter och skrivande är sällsynta inslag i de flesta lärares beskrivningar, samtidigt som yrkeskunnandet innebär att kunna kommunicera och ha kännedom om språk och begrepp inom branschen (Eliasson, 2019). Flera forskare har redogjort för framgång i undervisning genom kommunikation mellan elever och med stöd från läraren i dessa moment. I en studie av Åsa Wedin (2011),
Klassrumsinteraktion i de tidiga skolåren, beskrivs att läraren kan uppmuntra till diskussion
och därmed lära eleverna att formulera sig och använda olika begrepp kopplat till ämnet. Genom språkligt användande i klassrummet utvecklas den färdighet som kommer vara en viktig del i fortsatta studier (Wedin, 2011) och som ovan beskrivits, även en viktig del i kommande yrkesutövning (Eliasson, 2019).
Pauline Gibbons (2008) från University of Technology, Sydney har i en artikel som heter ”It
was taugt good and I learned a lot”: Intellectual practices and ESL learners in the middle years publicerad i Australian Journal of Language and Literacy, skrivit om forskningsresultat
från en studie på elever som lär på ett andraspråk. ESL står för English as a Second Language och studien gjordes bland elever som gick sitt sjunde år. I studien ville de undersöka hur elever och lärare deltog i lärandet, vilka uppgifter eleverna utförde och vilket stöd lärarna erbjöd för att alla elever skulle bli delaktiga. I resultatdiskussionen beskrivs det som hände i klassrummet. De såg att lärarna erbjöd stöd till eleverna som fick använda språket i
undervisningen och samarbeta med varandra. De lärde sig språket genom att använda det. I lärandemiljön arbetade lärarna framåtsyftande och såg elevernas möjligheter att lära, istället för att se svårigheterna som ett hinder. I samarbete med andra och genom att högt
kommunicera tillsammans fick eleverna vara delaktiga och det stärkte deras självförtroende och vilja att lära (Gibbons, 2008).
10
5 Teori
I detta examensarbete finns den teoretiska utgångspunkten inom det sociokulturella perspektivet. I boken, Lärande, Skola, Bildning: grundbok för lärare, skriver Roger Säljö (2017) om den sociokulturella traditionen och utgår från psykologiforskaren Lev S Vygotskij teorier. Enligt det sociokulturella perspektivet är det i den närmaste proximala
utvecklingssonen lärande sker. Zonen består av skillnaden mellan det som någon kan från start
och det som ska läras in. Den skillnaden får inte vara för stor och det är viktigt att veta vilken nivå eleven befinner sig på från början och sedan bygga på successivt med hjälp av någon som är mer kunnig. Detta kunskapsbygge kallas inom denna teori för scaffolding. I den proximala zonen kan nya kulturella redskap läras in och det kan vara vardagliga eller vetenskapliga begrepp, som vi approprierar - tar till oss och förstår (Säljö, 2017). När en människa ska förstå sin omvärld och lära sig nya saker används språkliga och
materiella verktyg, det kallas mediering. De språkliga redskapen är intellektuella och mentala, medan de materiella är till exempel verktyg som används i ett yrke. Dessa olika redskap rörande teori och praktik, måste integreras för att någon ska kunna utföra ett yrke på ett
professionellt sätt. Läraren har en viktig roll genom att förmedla dessa kunskaper till eleverna, till exempel hur en praktisk uppgift ska genomföras och varför uppgiften ska genomföras på ett speciellt sätt. (Säljö, 2017).
Språket som medierande redskap är en viktig del av det sociokulturella perspektivet. Att kommunicera med andra människor leder till att vi blir delaktiga i ett sammanhang, en kultur och ett samhälle och förstår hur andra ser på världen runt omkring oss. Kommunikation bidrar till lärande och utveckling och vi lär oss genom att delta i ett samspel med andra. När det gäller utbildning och pedagogik behöver undervisningen planeras så att det finns möjlighet för eleverna att delta och appropriera kunskaper (Säljö, 2017).
Eftersom detta examensarbete handlar om hur lärare arbetar för att uppnå en likvärdig utbildning för elever med svenska som andraspråk och olika kulturell bakgrund, kan denna teori hjälpa till att förstå utmaningarna och ge vägledning när det gäller
undervisningsmetoder. Språket och kommunikationen är en viktig del av denna teori och det framkommer också i tidigare forskning att ett framgångsrikt sätt att lära är delaktighet i ett sammanhang genom att kommunicera.
11
6 Metod
I det här kapitlet presenteras studiens forskningsansats, urval och genomförande. Därefter följer en beskrivning av dataanalysen, följt av validitet, reliabilitet och generaliserbarhet. Slutligen kommer en genomgång av etiska överväganden som gjorts i studien.
Inom forskning behöver forskaren tillämpa en forskningsdesign och väljer mellan kvantitativ och kvalitativ forskning, eller en kombination av båda. I den här studien behövs en djupare beskrivning av data blev inriktningen kvalitativ forskningsdesign med intervjuer som datainsamlingsmetod (Denscombe, 2018).
6.1 Metodisk ansats
Den valda forskningsstrategin var fenomenologi eftersom studiens syfte var att ta reda på hur yrkeslärare utifrån sina erfarenheter av det pedagogiska arbetet i grupper med
andraspråkselever, beskrev sin planering av undervisning med tanke på att skapa förutsättningar till en likvärdig utbildning för alla elever.
I Martyn Denscombes bok, Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna, beskrivs fenomenologi, som ett tillvägagångssätt, när människors
erfarenheter och upplevelser ska beskrivas (Denscombe, 2018). Vardagshändelser är intressanta och är centrala i det fenomenologiska perspektivet, men det är inte forskarens uppgift att tolka upplevelserna, utan att återge andra människors beskrivningar av erfarenheter på ett genuint sätt och ”se saker genom andras ögon” (Denscombe, 2018, s. 189).
Enligt fenomenologerna delas verkligheten i den värld vi lever i av alla som ingår i den. Tolkningar av världen runt omkring oss är inte helt individuella, i så fall skulle inte socialt liv existera. Verkligheterna kan variera mellan olika grupper av människor, som ser saker på andra sätt utifrån situation och kultur, hur de integrerar med varandra. Det är något som fenomenologerna accepterar och kallar för multipla verkligheter (Denscombe, 2018). Det finns olika typer av fenomenologi och de brukar kallas för den europeiska, som anses vara den ursprungliga med dess grundare Edmund Husserl. Dessutom finns det den nordamerikanska varianten som utarbetats av Alfred Schutz. Husserl önskar undersöka mänskliga erfarenheters essens, medan Schultz lägger fokus på hur människor tolkar sociala företeelser och ser individens erfarenhet som viktigare än att sammanfatta hur den generella uppfattningen av fenomenet förklaras (Denscombe, 2018).
I den fenomenologiska forskningen måste forskaren stänga av sina egna erfarenheter och sunda förnuft för att försöka beskriva andras sätt att förstå något och egna erfarenheter inom området kan hindra forskaren att upptäcka saker på grund av att vissa händelser ses som normala. Det innebär att forskaren måste vara väl medveten om sitt eget sätt att förstå till exempel en händelse (Denscombe, 2018).
Eftersom fenomenet i denna studie var om yrkeslärares undervisning uppfattades leda till likvärdig utbildning, var det viktigt att ta reda på om deras undervisningsmetoder upplevdes bidra till framgång när det gällde elevernas lärande. Hur likvärdig utbildning definierades av dem och om de ansåg att deras kompetens inom området behövde förbättras för att möta eventuella utmaningar. Intressant var också att ta reda på hur samarbetet på skolan mellan kollegor fungerade och eventuellt bidrog till större möjlighet för eleverna att uppnå en
12 likvärdig utbildning. En annan fråga var om det fanns kategoriseringar i yrkeslärarna
beskrivningar av sina eventuella utmaningar. 6.2 Urval
I en kvalitativ studie är det nödvändigt att urvalet består av människor som är insatta i området som ska undersökas (Dimenäs, 2007). I denna studie användes en subjektiv
urvalsprocess för att få ett explorativt urval. Ett subjektivt urval inriktar sig på en liten grupp som är till viss del handplockade och ett explorativt urval innebär att upptäcka nya ideér och teorier (Denscombe, 2018).
Eftersom inriktningen i denna studie är yrkeslärare på vård- och omsorgsprogrammet, så skickades en förfrågan via e-post till yrkeslärare på åtta olika skolor. Målet var att åtminstone fem informanter skulle delta i undersökningen.
Kontaktuppgifter till de olika lärarna fanns på de olika skolornas hemsidor. När yrkeslärarna meddelade intresse, skickades ett utförligare informationsbrev (bilaga 1), som beskrev undersökningens syfte, upplägg och genomförande.
Urvalet skulle bestå av yrkeslärare från olika gymnasieskolor i landet för att få en bredd i materialet och kunna se olika sätt att beskriva undervisningsmetoder. Deltagarna fick alltså inte arbeta vid samma skola och inom samma kommun. Fyra yrkeslärare avböjde medverkan med förklaringen att de inte hade möjlighet att delta under rådande pandemi (covid- 19), eftersom de var få lärare i tjänst en stor del av tiden. Trots flera försök blev det till slut fyra informanter. En av de fyra som till en början tackat ja gick inte att få kontakt med när det var dags ett boka tid för intervju, så till slut var det endast tre informanter som återstod. Nedan följer en presentation av deltagarna i studien.
Lärare 1, är uppskattningsvis 50+, hade arbetat som lärare i fyra år och som utbildad yrkeslärare i ett år. Läraren undervisade i vårdämnen, förnärvarande Medicin,
Hälsopedagogik, Geriatrik och Etik. Eleverna som undervisades var i gymnasieålder mellan 16 och upp till 22 år. Gruppernas fördelning var i årskurs ett, två elever med svenska som modersmål av sexton elever med svenska som andraspråk. I årskurs två och tre hade hälften av antalet elever svenska som andraspråk.
Lärare 2, är uppskattningsvis 50+, hade arbetat 15 år som yrkeslärare och undervisade i vårdämnen som Akutsjukvård, Vård- och omsorg 1, Vård- och omsorg 2 och Etik. Eleverna var i gymnasieålder, 16 till 19 år. Gruppernas fördelning när det gäller elever med svenska som modersmål och elever med svenska som andraspråk var i en klass två tredjedelar av klassen och i den andra gruppen som undervisandes var det tio elever med svenska som modersmål och tre elever med svenska som andraspråk.
Lärare 3 som är uppskattningsvis 50+, hade arbetat sju år som yrkeslärare, men blev färdigutbildad 2017 och undervisar i vårdämnen och just nu Vård- och omsorg 1 och 2, specialpedagogik och Psykiatri. Eleverna som undervisades var gymnasieelever från 16 till ungefär 20 år. Gruppernas fördelning när det gäller elever med svenska som modersmål och elever med svenska som andraspråk var i årskurs ett tre elever med annat modersmål än svenska. I årskurs två var det 17 elever och av dem har åtta elever svenska som andraspråk. I årskurs tre var det fyra elever med annat modersmål än svenska.
13 6.3 Genomförande
Datainsamlingen bestod av halvstrukturerade intervjuer som var en viktig del av forskningsprocessen för att få en djupare förståelse över informanternas beskrivningar (Denscombe, 2018). Det är bra att göra en pilotstudie eller testa frågorna på någon som är insatt i ämnet för att intervjufrågorna ska ge svar på det som önskas. Därför provades frågorna på en gymnasielärare som fick besvara frågorna och därefter föreslå förbättringar. Efter provutfrågningen justerades frågorna genom att justera formuleringarna för att informanterna på ett bättre sätt skulle förstå frågan, för att få en djupare förståelse av svaren och göra indelningen mer tydlig utifrån syfte och frågeställningar (Denscombe, 2018).
Intervjufrågorna (bilaga 2) i denna studie var indelade i olika teman och öppnade upp för den intervjuade, informanten, att beskriva utförligt hur de uppfattade sin undervisning. Om det var svårt att förstå någon del fick de en förklaring av frågan på nytt, med andra ord eller mer uppdelat. Detta sätt att ge stöd kallas för att sufflera (Denscombe, 2018).
När informanten delgett sitt svar behövdes ibland ett förtydligande och någon följdfråga fick ställas, för att få så detaljerad beskrivning som möjligt. Följdfrågan kunde vara att
informanten fick ge ett exempel eller beskriva någon detalj ytterligare. Innan frågan
avslutades säkerställdes att svaret var korrekt uppfattat för att undvika missförstånd och det gjordes genom att kort sammanfatta för informanten hur svaret uppfattats (Denscombe, 2018). Fenomenologiska intervjuer bör spelas in och skivas ut i sin helhet (Fejes & Thornberg, 2019). Därför användes en inspelningsfunktion på min smartphone, där inspelningsfilerna kunde lagras. Intervjuerna genomfördes under november månad 2020, via två olika kommunikationskanaler som heter Microsoft Teams och Google Meet, så intervjun kunde genomföras ansikte mot ansikte. Anledningen till att det blev olika kommunikationskanaler var tekniska problem med brandväggar på informanternas skoldatorer, så två intervjuer genomfördes via Microsoft Teams och en intervju via Google Meet. Valet av digitalt genomförda intervjuer var nödvändigt med tanke på rådande pandemi (covid-19).
För att skapa en bekväm situation föregicks själva intervjun av en förklaring till varför studien skulle genomföras, följt av en beskrivning av studiens syfte och hur frågorna var indelade i olika delar. Även ett muntligt säkerställande från informanten att intervjun fick spelas in och information om att inga namn eller skolor skulle nämnas i intervjun eller i uppsatsen. Sedan inleddes intervjun med lättare frågor som beskrev informantens erfarenhet av yrket och nuvarande undervisningssituation. Detta för att få en bra start och relation till informanten (Denscombe, 2018).
Redan i informationsbrevet till informanterna, informerades om att intervjun skulle pågå i ungefär 30 minuter och den tiden räckte till. Innan intervjun avslutades fick informanterna frågan om det var något mer som de ville tillägga förutom det som tagits upp för att ytterligare få med så mycket som möjligt av deras beskrivning av fenomenet (Denscombe, 2018).
Informanterna tillfrågades också om det var möjligt att få återkomma om någon fråga behövde kompletteras vid analysarbetet och alla ställde sig positiva till det.
6.4 Dataanalys
Efter intervjuerna transkriberades hela intervjun ordagrant för att få en tillförlitligare analys av materialet (Fejes & Thornberg, 2019). När intervjun finns nedskriven i text blir det enklare
14 att få en bild av materialet som kan vara omfattande (Denscombe, 2018). Det som var svårt vid transkriberingen var att informanterna ibland avbröt en mening för att börja om meningen på ett annat sätt. I dessa fall togs ett ord bort för att göra det hela läsligt, utan att ändra på informantens svar och detta beskrivs också som en svårighet som är vanligt vid utskrift av intervjuer och det påverkar till viss del äktheten i materialet (Denscombe, 2018).
Inom fenomenologin inriktar sig forskaren inte på att förklara och analysera erfarenheter, utan vill istället återge människors beskrivningar (Denscombe, 2018).
Efter genomläsning av det nedskrivna materialet i denna studie, sorterades intervjusvaren, det vill säga informanternas beskrivningar, in fem olika kategorier. Därefter sammanfattades de olika kategorierna och knöts till syftesfrågorna.
Citat från informanternas beskrivningar plockades ut för att få stöd i det redovisade resultatet, men utan att se dem som ett bevis för något. Citaten som skrevs i texten var autentiska och en del ord var talspråk istället för korrekt svenska (Denscombe, 2018).
I resultatdiskussionen kopplades informanternas beskrivningar till bakgrund, tidigare forskning och teorin.
6.5 Validitet, Reliabilitet, Generaliserbarhet
Inom kvalitativ forskning är det svårare än inom kvalitativ forskning att göra en kontroll av forskningens kvalitet och om slutsatserna är rimliga. Inom kvalitativ forskning kan man återupprepa forskningen, till exempel ett experiment på samma sätt. Inom kvalitativ forskning är det svårare att en annan forskare kan göra en exakt likadan studie på grund av olika
tidpunkter och forskarens personliga närhet till sin forskningsprocess (Denscombe, 2018). Validitet
Studiens trovärdighet i kvalitativ forskning kan öka om forskaren kan redogöra för att undersökningen genomförts korrekt utifrån god praxis. Det finns olika sätt för forskaren att styrka trovärdigheten. För det första kan forskaren göra en respondentvalidering, som är en kontroll av datainsamlingen. Det innebär att informanterna får bekräfta att forskaren har förstått det som beskrivits på ett korrekt sätt. Grundade data kallas det andra sättet, där forskaren kan hävda att den långa tid som spenderas på att till exempel granska texter kan vara positivt för trovärdigheten genom att granskningen blir noggrann. Forskaren kan också använda andra typer av datakällor, till exempel enkäter för att se om det insamlad materialet stämmer, detta kallas Triangulering (Denscombe, 2018).
I denna studie fanns inte tid för respondentvalidering och triangulering för att bekräfta datainsamlingens träffsäkerhet, men däremot har data lästs igenom och granskats noggrant och det är något som kan ge viss styrka till resultatet (Denscombe, 2018).
Reliabilitet
I kvalitativ forskning är frågan om hur tillförlitligheten kan bedömas. Frågan är om en annan person skulle komma fram till samma slutsatser utifrån samma datainsamlingsmaterial. I forskning gäller det att visa hur alla steg i forskningsprocessen, till exempel metod, analys av materialet, gått till och hur beslut resonerats fram. Det måste gå att göra en granskning av hela forskningsprocessen. Om alla delar finns beskrivna på ett korrekt sätt finns möjlighet att
15 återupprepa forskningen och kunna jämföra resultaten från en ny studie med resultaten från den första (Denscombe, 2018).
I denna studie har forskningsprocessens steg följts och beskrivits i sina olika delar utifrån forskarens bakomliggande kunskaper inom forskningens grundläggande principer. Intervjuerna spelades in och skrevs ned i sin helhet och det anses öka tillförlitligheten, eftersom det är svårt att få med allt som sägs om intervjusvaren skriv ned för hand under intervjun (Dimenäs, 2007).
Generaliserbarhet
Eftersom kvalitativa studier ofta är småskaliga är det svårt att dra slutsatsen att det som framkommer i undersökningen sannolikt är överensstämmande med hur människor upplever något generellt. Den fråga som är bättre att ställa i kvalitativ forskning är i vilken utsträckning något skulle kunna överföras till några andra personers upplevelser i liknade fall (Denscombe, 2018).
I denna studie med ett deltagarantal på tre yrkeslärare som har olika beskrivningar och övertygelser är det upp till läsaren att avgöra om det finns en igenkänningsfaktor i det som framkommit och se hur andra lärare och skolor tänkt i samma situation (Dimenäs, 2007). 6.6 Etiska överväganden
Det finns fyra huvudkrav som måste uppfyllas vid forskningsprojekt. Kraven finns för att skydda individen som ställs inför en intervju. Dessa är Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).
I denna studie informerades deltagarna genom ett informationsbrev, där studiens syfte var utförligt beskrivet och ett samtyckesformulär skickades också ut till deltagarna för underskrift innan intervjuerna genomfördes. Där beskrevs det att deltagandet var frivilligt och när som helst kunde avbrytas utan motivering. De som deltog i studien försäkrades om att inga namn eller skolor skulle bli synliga i det färdiga arbetet och att intervjuerna skulle raderas när examensarbetet var godkänt. Det informerades också om att materialet som insamlats till denna studie endast skulle användas i detta forskningsändamål.
Under hela forskningsprocessen var forskningsetiken med som en röd tråd och det innebar att ingen av deltagarna fick ta skada av intervjuerna, utan att det fanns lyhördhet inför olämpliga frågeställningar. När det gäller själva analysarbetet är det viktigt att forskaren är ärlig och inte låter egna åsikter eller värderingar påverka resultatet och i publiceringsskedet är det viktigt att alla uppgifter om deltagarnas identitet är borttagna, det vill säga att forskaren tillämpar
16
7 Resultat
I denna del kommer en redogörelse för resultatet av undersökningen. Först redovisas de olika intervjusvaren under de fem kategorier som är valda för att få en djupare kännedom om informanternas beskrivningar om undervisning i grupper med andraspråkselever. Sedan följer en sammanfattning av beskrivningarna som denna del är knutna till studiens frågeställningar. 7.1 Resultatredovisning
Kategori 1. Yrkeslärarnas beskrivningar av undervisningsmetoder som planeras i grupper med andraspråkselever
Yrkeslärarna beskrev sina undervisningsmetoder och gav exempel på det i sina beskrivningar. Lärare 2 uttryckte att det var viktigt med genomgångar och speciellt när de började med ett nytt område.
Jag har alltid genomgångar, det kräver mina elever och det säger även
andraspråkseleverna. De tycker att det är väldigt viktigt att jag har genomgångar (Yrkeslärare 2).
Lärarna beskrev sina genomgångar på olika sätt. Lärare 1 beskrev att genomgångar med Power Point inte användes överhuvudtaget. Endast bilder och tankekartor. Lärare 2 ritade ofta på tavlan i sina genomgångar.
Jag ritar mycket i mina genomgångar. I Medicinen. Då ritar jag hur njurarna fungerar, till exempel hur det bildas urin. Så bilder finns med hela tiden och jag ber eleverna rita själva också (Yrkeslärare 2).
Lärare 3 berättade om att en genomgång på 20 minuter med Power Point kunde användas för att sedan låta eleverna arbeta med innehållet på olika sätt beroende på vilket ämne det var och vilket arbetssätt som var det mest lämpliga utifrån det.
Alla yrkeslärare beskrev att de arbetade med olika yrkesrelaterade begrepp för att skapa förståelse hos eleverna. Lärare 3 berättade att de fick läsa texter tillsammans och hjälpas åt med svåra ord. Lärare 2 brukade göra glostest, där de tog upp några begrepp eller ord åt gången. Dessa begrepp var enligt lärare 3 särskilt viktiga att lära sig inför det kommande yrket.
Idag kör vi fem ord. Typ som på engelskan, fem gloser, för det är, ibland kan det vara bra att bara lära sig de fem jättenoga (Yrkeslärare 3).
Lärare 3 beskrev att de brukade köra en ”kahoot”, som är ett digitalt frågespel där det finns fyra svarsalternativ och bara ett rätt svar. När alla i gruppen anonymt svarat, kommer omedelbart en bekräftelse och ett svar som visar hur många i gruppen som svarat på respektive alternativ. Enligt lärare 3 var det ett bra hjälpmedel för läraren att se hur många som förstått.
I arbetet med texter och begrepp uppfattades kamratstöd som en framgångsfaktor, där en språkstark och en språksvag fick samarbeta och hjälpa varandra att förstå textens svåra ord och begrepp. I klassrummet ville lärarna gärna sprida eleverna så att språkstarka satt tillsammans med språksvaga. Lärare 1 beskrev hur de språkstarka hjälper de språksvaga:
17 Ja, både och alltså. För de hjälper varann båda två, ganska bra. Jag tror, jag har märkt att de som är språksvaga skriftligt är ju ofta väldigt staka muntligt. För de hävdar sig ju på språket, att göra sig förstådd och då tror man ju att de kan den skriftliga biten. Vilket de inte kan. Där får de väldigt mycket hjälp av de språkstarka eleverna i skrift. Men att de stöttar varann i variation i språket. Det tänkte inte jag från början, men det gör man faktiskt (Yrkeslärare 1).
Det här arbetssättet med språkstarka tillsammans med språksvaga fanns även med i
beskrivningen kring diskussionsämnen som etik. Vid diskussioner delades gruppen in, oftast i mixade grupper med elever med svenska som modersmål och elever med svenska som
andraspråk. Lärare 2 uttryckte det så här:
För mig är det en framgångssaga, för eleverna är det en framgångssaga att jobba med de svenska eleverna, för att förstå bättre, för då kan de förklara bättre för dem. Det är något som vi har nytta av i klassrumssituationen, att man lär av varandra (Yrkeslärare 2). Alla yrkeslärare använde repetition som en stor del av sin undervisning. Lärare 1 lade alltid in repetition i olika former varje vecka och ofta fick eleverna diskutera i olika grupper vad de lärt sig och bekräfta det i muntlig eller skriftlig redovisning. Lärare 2 brukade göra ”no hands up”, vilket innebar att alla i klassen fick svara på en fråga angående det som undervisningen handlat om vid förra lektionstillfället. Det var eleverna vana vid och förberedda på. Lärare 3 berättade om distansundervisning. Då arbetade eleverna med ett område utifrån olika
frågeställningar och sedan fick alla i gruppen redovisa det de skrivit för varandra och det innebar att alla fick höra ungefär samma sak flera gånger och lärare 3 beskrev det här sättet som framgångsrikt för elevernas lärande.
Så det var ganska bra och många säger att det vi lärde oss då det sitter, för att det, man får liksom genomarbeta hela (Yrkeslärare 3).
Filmer beskrevs av alla lärare som ett hjälpmedel i undervisningen. Lärare 1 beskrev långa filmer som svåra för eleverna och att de inte orkade med det. Lärare 3 beskrev att en del filmer om äldre kunde vara svåra för andraspråkselever på grund av äldres sätt att prata och om det fanns inslag av dialekter. Lärare 2 använde ibland filmer för att introducera något nytt område och ofta animerade filmer så det skulle bli lättare att förstå och vid kurser användes filmer som diskussionsunderlag.
När det gäller digitala hjälpmedel och digital undervisning, så användes digitala plattformar av alla och där lade lärarna ut undervisningsmaterial och lektionsplaneringar i god tid för att eleverna skulle få en tydlighet. Lärare 2 uttryckte det så här:
Allting ligger ju där kan man säga, alla dokument och allt. Alla mina genomgångar finns på nätet också så de kan se där. Och där skriver jag ju också vad vi gör under veckan, gången, om man tittar på film eller vad vi gör (Yrkeslärare 2).
Lärare 3 beskrev att eleverna efter förra terminens distansstudier blivit mer säkra på uttal av ord och att resultaten blivit bättre.
Efter den här distansundervisningen i våras. De är mycket, mycket duktigare nu på uttal och sådana saker. Så det måste ha hänt nånting också. De har liksom inte bara lärt sig vad sakerna är utan de har också lärt sig hur det ska uttalas och hur det ska sägas (Yrkeslärare 3).
18 Lärare 3 berättade också att de börjat använda en inläsningstjänst som heter ”Greppa” och som eleverna med språksvårigheter kan bli hänvisade till för bättre förståelse inom vissa områden.
Lärare 2 beskrev de teoretiska momenten som svårare för de språksvaga eleverna. Läraren skrev därför ut teorin i pappersform och gav till eleverna. Vid arbeten med frågor där svaren ska sökas i texter behöver eleverna ofta sitta enskilt med en lärare eller med en språkstarkare kamrat. Lärare 1 beskrev att de teoretiska momenten behöver stärkas med praktiska övningar, där eleverna får prova göra någonting som de sedan har lättare att sätta ord på och beskriva. Lärare 2 och 3 berättar om stödtimmar och enligt lärare 3 lägger de mycket tid på just
stödtimmar. Lärare 2 berättade att de har obligatoriska stödtimmar i årskurs ett och två, men i årskurs tre var det frivilligt, men många kom ändå på de här stödtimmarna och övade inför till exempel gymnasiearbetet. Om någon elev inte hade godkända kurser i gymnasiegemensamma ämnen var det obligatoriskt att arbeta med de kurserna i första hand och inte karaktärsämnena. Det gällde oftast de som blivit antagna till gymnasiets yrkesprogram utan godkänt i till
exempel engelska, svenska eller matematik.
När det gällde prov och tester beskrev lärare 3 att eleverna lärde sig bättre och det var lättare att bedöma kunskapen hos eleverna när de redovisade muntligt och när de förde en dialog direkt med eleven. Skriftliga inlämningar var något som måste finnas enligt läraren, men det var tidskrävande och svårt att kommunicera när arbeten skickades fram och tillbaka mellan eleven och läraren med kommentarer. Lärare 3 uttryckte det så här gällande ovanstående:
Man måste göra sånt också, men det är skönt att kunna ge feed-back i realtid och framförallt om det är någon som säger något som inte, som avviker när de ska redovisa (Yrkeslärare 3).
Lärare 1 beskrev provmomentet som ett stort stressmoment för de språksvaga eleverna och läraren var lite emot prov just nu och ville istället att eleverna skulle lära sig hitta kunskapen. När läraren hade prov med eleverna fick de söka svaren själva vid själva provtillfället och det hade gett god effekt på provresultaten. Lärare 1 uttryckte det så här:
Så på mina prov så gör jag alltid med att de får ha böcker och möjlighet att googla säker källa då. Så får de berätta från vilken källa de har hittat sin kunskap. Och det är för att de ska. Ingen inom vården har den kunskapen utan vi måste oftast leta upp våran kunskap, så kunskap för framtiden, vet man också vart man hittar kunskap (Yrkeslärare 1).
Kategori 2. Yrkeslärarnas beskrivningar av likvärdig utbildning när det gäller andraspråkselever
Lärare 1 beskrev att alla i Sverige ska ha förutsättningar att få en utbildning idag, men att frågan är om vi har likvärdiga förutsättningar att gå igenom den skolformen vi har idag. Enligt läraren har urvalet som kommer har inte förutsättningar att nå skolans mål.
Och alla elever ska ha möjlighet att lyckas och kunna nå sina mål. Där är mitt största problem tycker jag, att liksom jag ibland så kanske jag inte uppnår skolans mål i likvärdiga förutsättningar, förstår du? (Yrkeslärare 1).
19 Lärare 2 beskrev likvärdig utbildning som att ha möjlighet att få hjälp efter var och ens
förmåga och på skolan hade de en speciell resurs, där elever kunde få hjälp och läraren menade att detta stöd handlade om likvärdighet.
Vi har ju lärare och vi har på den här skolan, något som heter öppna skolan, där man också kan få hjälp, så vi har lite extraresurser här alltså som man inte har på alla skolor. Så det är också likvärdigt som hjälper till att alla ska få hjälp efter sin förmåga kan man säga (Yrkeslärare 2).
För lärare 3 var likvärdig utbildning att eleverna blev anställningsbara och kunde uppnå alla målen i utbildningen. Vilket de inte alltid kunde eftersom skolans valbara fördjupningskurs är för svår.
Det är riktigt, riktigt förödande. För att vi har också elever som i princip inte klarar akutsjukvården, för att det blir för avancerat, och tydligast bland de utlandsfödda (Yrkeslärare 3).
Kategori 3. Yrkeslärarnas beskrivningar av utmaningar i undervisningen i grupper med andraspråkselever
Lärare 2 beskrev utmaningen med att hinna ge alla det stöd som behövs. När det gällde andraspråkselever behövdes så mycket mer, de hade helt olika utgångspunkter, enligt läraren.
Det som är problemet där är ju ofta att de som behöver mest hjälp, de ägnar man mer tid, medan såna som är mer självgående skulle behöva få hjälp att komma ändå högre och där känner jag mig som lärare att jag inte kan tillgodose det (Yrkeslärare 2) Utmaningar i samband med grupparbeten kunde enligt lärare 1 vara samarbetet mellan tjejer och killar som har samma kulturell bakgrund och det har krävt en del arbete kring att få samarbetet att fungera. Framgångsrikt för gruppen har varit när läraren bestämmer vilka som ska ingå i en grupp och mixar språksvaga med språkstarka. Det bidrog också till att eleverna blev mer bekanta med varandra och umgicks mer med varandra efteråt.
Att jag satte två stycken, en språksvag och en språkstark vid datorn och så fick de tror jag 50 begrepp och skriva en sjukdomsgrej då. Och det var en otroligt bra
samarbetsövning. Den var jättebra. Och sedan dess har vi sett en bättre förståelse för varann och att de tar in varandra i gruppen på ett annat sätt (Yrkeslärare 1).
Lärare 2 uppfattade att ingen av eleverna blev exkluderade i grupparbeten och menade att de samarbetade mycket med varandra, men eleverna ville ofta välja de samarbetspartners som de arbetade bättre med och som var på samma nivå som de själva. Utmaningen var att få elever med svenska som modersmål och elever med svenska som andraspråk att vilja samarbeta tillsammans och det var något som läraren fick arbeta mycket med i nya klasser.
Däremot vill jag ju att de ska mer, de svenska och invandrare ska samarbeta med varandra, Det är ju det som är svårare, det är utmaningen (Yrkeslärare 2). Lärare 2 och 3 berättade att de tyckte det var viktigt att eleverna pratade svenska i
klassrummet, så att alla elever förstod varandra. Lärare 3 hade fått förslaget att alla skulle prata svenska i skolan från en elev som var utlandsfödd och eleven upplevde det jobbigt att elever runt omkring pratade på flera olika språk som inte alla förstod.
Lärare 2 berättade att elever som hade samma ursprungsland och språk, pratade med varandra och de förklarade för varandra och det upplevdes som bra.
20 Vi vill att de ska prata svenska på lektionerna, så det får vi säga till ibland. Men de samarbetar ju och försöker förklara för varandra och det är ju bra. Det är jättebra (Yrkeslärare 2).
Kategori 4. Yrkeslärarnas beskrivning om samarbetet mellan kollegor på skolan ökar möjligheterna för en likvärdig utbildning
Lärare 2 berättade att det på skolan där hon arbetar finns ett samarbete mellan flera lärare kring elever som har svårt i olika gymnasiegemensamma ämnen och det har en organiserad verksamhet där flera lärare kan vara inkopplade för att lägga upp en individuell plan i något eller flera ämnen, så eleven kan lära sig i en lugnare takt. Det beskrevs som en tillgång som läraren uppfattade som unikt och inte finns på så många platser i Sverige. De hade även ett samarbete mellan vårdämnen och gymnasiegemensamma ämnen där de integrerar sina kurser så eleverna får skriva texter i ämnet svenska med ett tema som knyter an till ett vårdämne och det innebär att eleverna kan samköra två moment och det menade läraren spar tid och att det blir en bättre helhet. Denna helhet uppfattades som positivt och läraren uttryckte det som att det ökade likvärdigheten.
Så vi samarbetar i många ämnen, för att få en helhet och jag tror helheten kan ju göra att det blir en större likvärdighet tänker jag (Yrkeslärare 2).
Lärare 1 uppfattade att det inte fanns något samarbete eller medverkan i varandras kurser. Det kunde ske ett utbyte ibland, mellan kollegor, där de utbytte framgångsrika metoder. Läraren önskade att samarbetet skulle vara mer organiserat. Det stöd som kunde ges när det gällde undervisningen var att specialläraren kunde vara med och diskutera om det finns svårigheter i någon kurs. Ledningen hade ingen organiserad plan för något samarbete, utan det var frihet under ansvar som gällde.
Alla yrkeslärare var positivt inställda till samarbete med kollegor och ansåg att det gav mer till eleverna som kunde få mer hjälp och stöd i olika uppgifter. Framförallt gällde det kurser inom karaktärsämnena. Lärare 2 och 3 menade att det underlättade deras arbete när de kunde vara två yrkeslärare och gav exempel på diskussionsämnen som Etik, där det krävdes att grupperna var mindre eller vid praktiska övningar i metodrummet. Lärare 3 uppfattade att samarbetet med en kollega gav större möjlighet för eleverna att uppnå en likvärdig utbildning.
Det är klart. Är man två lärare så blir det ju ändå bättre (Yrkeslärare 3).
Lärare 3 berättade att de hade en lärarresurs som arbetade med svenska inom SFI. Den läraren kunde hjälpa till vid vissa lektioner och det var bra när olika saker behövde förklaras tydligt. De hade också en fundering på att anställa en lärare som hade ämnet svenska och kunskaper i medicinska frågor. Det skulle kunna hjälpa andraspråkseleverna mer, men läraren menade att det var svårt att få de ekonomiska resurserna att räcka till.
Kategori 5. Yrkeslärarnas beskrivning om kompetensutveckling gällande undervisningsmetoder i grupper med andraspråkselever.
För att en likvärdig utbildning ska bli lättare att uppnå uppfattade alla lärarna att
kompetensutveckling var något som behövde finnas med hela tiden. Lärare 1 ansåg att en del av kompetensutvecklingen låg i att kollegor besökte varandras lektioner och tog del av varandras undervisningsmetoder.
21 Jag tror att vi måste träna på att göra studiebesök och lyssna in varann och se vad, att man hela tiden bekräftar eller diskuterar olika mål eller olika, om man upptäcker att något fungerar bra, så ska man delge det i lärargruppen, vad som var ett vinnande koncept när det gäller olika grupper. Det är vi dålig på. Det måste vi bli duktigare på (Yrkeslärare 1).
På skolan där lärare 2 arbetade samlades yrkeslärarna inom vårdämnen en gång per vecka, oftast och gav varandra läxa att prova olika strategier i klassrummet för att utveckla strategier som ökade elevernas lärande. Veckan efter utvärderade de strategierna som provats.
Strategierna hade de hämtat från en modul från Skolverket ”Språk i yrkesämnen” och den användes som bas i deras arbete.
Kompetensutveckling var något som lärare 3 tyckte att alla i skolan skulle få när det gällde att hitta bra arbetssätt som kunde ge mer stöd åt eleverna.
Jag tror att vi är nog ganska sugna på kompetensutveckling och vi försöker ju jobba hårt med det att alla ska få samma utbildning i klassrummet (yrkeslärare 3).
7.2 Sammanfattning av resultatet
Hur planerar yrkeslärare sin undervisning när det gäller andraspråkselever på ett yrkesprogram för att uppnå en likvärdig utbildning?
Yrkeslärarna använde en varierad undervisning och försökte visa och förklara med bilder och filmer för att göra det lättare att förstå innehållet. Ibland kunde ett teoretiskt avsnitt bli lättare att förstå om uppgiften först fick göras praktiskt.
Något som var framgångsrikt var arbetssättet, där språksvaga och språkstarka elever fick samarbeta. Detta gällde både vid inlärning av svåra ord och begrepp och vid större
grupparbeten eller diskussionsuppgifter. Repetition var också något som lärarna ansåg vara bra för inlärningen och det återkom i undervisningssituationen regelbundet.
Digitala plattformar fanns på skolorna och där kunde eleverna gå in och se planeringen för veckan och även läsa och titta på genomgångar flera gånger. Under distansundervisning hade eleverna på en av skolorna blivit mycket bättre på uttal i det svenska språket och det sågs som att själva distansundervisningen hade bidragit till det.
Stödtimmar var något som togs upp och på en av skolorna var det obligatorisk närvaro under årskurs ett och två. Det fanns ett stort behov av stöd till elever och mycket tid fick läggas med på det. När det gällde prov och tester framkom det att skriftliga prov var stressande för
eleverna och att inlämningsuppgifter var tidkrävande. Framgångsrikt var att låta eleverna ha med sig sina böcker och datorer under provet och därmed lära sig hitta kunskapen själva. Inlämningsuppgifter kändes tidskrävande på grund av att arbetet skulle skickas fram och tillbaka mellan lärare och elev och därför var muntliga redovisningar bättre där en dialog kunde föras med eleverna med direkt återkoppling.
Samarbete mellan kollegor fanns på två av skolorna och det ansågs som en resurs i undervisningen. På en skola var denna resurs en organiserad verksamhet där elever som behövde mer stöd i undervisningen kunde lägga upp en individuell studieplan i ett eller flera ämnen. Det fanns också exempel på samarbete i karaktärsämnen där vårdlärarna integrerade sina kurser för att inte göra samma sak flera gånger eftersom vissa kursmål återkom i flera kurser. Det kunde också gälla svenska och ett vårdämne, där de försökte skapa en bättre
22 helhet genom att integrera ett vårdämne i någon uppgift i svenska.
Det nämndes också att SFI- lärare på en av skolorna kunde användas för att hjälpa till att förklara när det var extra svårt och på den skolan där det inte fanns något uttalat samarbete mellan kollegor beskrevs det att en speciallärare kunde ge stöd om det var problem i någon grupp.
Lärarna såg det som positivt när de kunde vara två lärare i samma kurs. Det ökade
möjligheterna att stödja elever och gruppen kunde delas i två, som kunde arbeta med olika uppgifter parallellt.
Hur uppfattar yrkeslärarna sin kompetens när det gäller att möjliggöra en likvärdig utbildning för elever med svenska som andraspråk?
Kompetensutveckling ansågs av yrkeslärarna vara något som krävdes när det gällde det pedagogiska arbetet med andraspråkselever. Något som framkom var att lärare kunde bli bättre på att besöka varandras lektioner och få tips på undervisningsmetoder som fungerar bra i olika grupper. Det gavs i intervjuerna exempel på ett samarbete som fanns mellan kollegorna på vård- och omsorgsprogrammet och det gick ut på att utveckla strategier i undervisningen genom att tillsammans diskutera och följa upp vad som fungerade och inte. Strategierna var hämtade från Skolverkets modul ”Språk i yrkesämnen”.
Hur beskriver yrkeslärarna eventuella utmaningar med att uppnå en likvärdig utbildning när det gäller det pedagogiska arbetet med andraspråkselever?
En utmaning var att hinna ge alla det stöd som behövdes och eftersom behovet av stöd beskrevs vara stort blev det svårt att tillgodose de elever som vill nå högre och lära sig mer. En annan utmaning som togs upp i intervjuerna var elevernas förmåga att samarbeta
tillsammans i grupper som var blandade med elever som hade svenska som modersmål och elever med svenska som andraspråk. Det uppfattades av lärarna som framgångsrikt att arbeta i grupper som var mixade, men eleverna tyckte inte alltid om det. Anledningen var att de vill arbeta med de som var på samma nivå som de själva. Det framkom ändå att när eleverna arbetat i mixade grupper blev de mer bekanta med varandra.
En annan sak som nämndes som en utmaning var att få alla elever att prata svenska i skolan men samtidigt uppfattades det bra när elever med samma modersmål kunde förklara för varandra när det var något som var svårt att förstå.
Målen och kurserna kunde ibland vara för avancerade för en del elever och särskilt de utlandsfödda. Läraren som tog upp detta som en utmaning gällande likvärdig utbildning, ansåg att en utbildning var likvärdig om en elev hade chansen att bli anställningsbar efter examen och det betydde att skolan behöver anordna olika valbara fördjupningskurser som ska kunna väljas utifrån intresse och förmåga.
Kan kategoriseringar påverka elevernas rätt till likvärdig utbildning och utläsas i lärarnas beskrivningar av sin undervisningsplanering och i så fall på vilket sätt?
I intervjuerna framkom inte någon tydlig kategorisering, när det gäller etnicitet, kön eller social bakgrund som skulle påverka elevernas möjligheter till en likvärdig utbildning. Det som nämndes var, enligt lärare 1 att målen kunde vara svåra att nå för eleverna och enligt lärare 3 att fördjupningskurserna var för svåra, tydligast bland de utlandsfödda.
