Hur ska vi göra det här?

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Hur ska vi göra det här?

En undersökning om studie- och yrkesvägledning med

nyanlända elever

How should we do this?

A study about career counseling with recently arrived pupils

Victor Holmgren

Marcus Svensson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp

Datum för slutseminarium: 2015-06-03

Examinator: Lars Pålsson Syll

Handledare: Hilma Holm Fakulteten för

2

Sammanfattning

För att kunna etablera sig på arbetsmarknaden har en gymnasieexamen blivit nästintill ett måste. Av de nyanlända elever som kommer till Sverige efter sju års ålder är endast 44 procent behöriga att komma in på ett nationellt gymnasieprogram. Varje elev i gymnasie-skolan ska ges möjlighet till studie- och yrkesvägledning för att utveckla förmågan till individuell studieplanering och medvetet kunna ta ställning till fortsatt studie- och yrkes-inriktning. Det råder en stor variation kring när och i vilken omfattning nyanlända elever får studie- och yrkesvägledning. Denna studie syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare verksamma inom språkintroduktionen på gymnasiet arbetar med nyanlända elever. Frågeställningarna behandlar hur vägledarna strukturerar arbetet, anpassar arbetet efter elevers språkkunskaper och hur de förhåller sig till elevernas karriärmål.

Studiens resultat grundar sig i sex kvalitativa intervjuer som visar att studie- och yrkes-vägledarna har olika syn på när det är lämpligast att påbörja vägledningsarbetet. Elevernas språkkunskaper ses som ett hinder för att tidigt kunna påbörja vägledningssamtal och andra vägledande insatser. Elevernas olika bakgrund påverkar hur de upplever sin skolgång och sina karriärmöjligheter. Resultaten har analyserats utifrån Bourdieus begrepp Fält, Socialt och Kulturellt kapital, Hodkinson och Sparkes begrepp Handlingshorisont samt de tre huvudbegreppen i Antonovskys teori KASAM, Begriplighet, Hanterbarhet och Menings-fullhet.

Nyckelord: Nyanlända elever, Studie- och yrkesvägledning, Språkintroduktion, KASAM, Kapital

3

Förord

Vi vill rikta vår tacksamhet till de studie- och yrkesvägledare som har ställt upp och delat med sig av sina upplevelser.

Vi vill också rikta ett stort tack till vår handledare Hilma Holm för det stöd och den feedback hon bidragit med.

Marcus skrev om Bourdieu och Careership i teorin medan Victor skrev om KASAM. Marcus skrev även Metodkapitlet och resultatsammanfattningen medan Victor skrev Tidigare forskning samt övriga sammanfattningar. Efter detta har vi gemensamt gått igenom och bearbetat alla uppsatsens delar. Resterande delar av uppsatsen skrevs tillsammans.

4

Innehållsförteckning

2.1 Through the golden door ………...10

2.2 Att koppla drömmar till verkligheten ………11

2.3 Att bana vägen mot framtiden ………...11

2.4 Vägar till förståelse ………12

2.5 Sammanfattning ……….13

3 Teori ………..14

3.1 Pierre Bourdieu och Careership ……….14

3.1.1 Fält ……….14 3.1.2 Kapital ………15 3.1.3 Handlingshorisont ………..15 3.2 KASAM ……….16 3.2.1 Begriplighet ………...16 3.2.2 Hanterbarhet ………..17 3.2.3 Meningsfullhet ………...17

3.2.4 Sambandet mellan begreppen ………17

3.3 Sammanfattning ……….18

4 Metod ………19

4.1 Metodval och metoddiskussion ……….19

5 4.3 Datainsamling ………21 4.4 Analysmetod ………..21 4.5 Etiska ställningstaganden ………..22 5 Resultat ………..23 5.1 Respondenterna ……….23

5.2 Hur och när börjar vägledarna? ……….24

5.2.1 Delade meningar kring hur och när vägledarna börjar insatserna ……….24

5.2.2 När vägledningssamtalen påbörjas ………26

5.2.3 Hur vägledarna anpassar de tidiga insatserna ………27

5.3 Elevernas tankar kring skola och arbete ………28

5.3.1 Statusyrken och realism ……….28

5.3.2 Studie- och yrkesvägledarnas förhållningssätt och metoder ……….31

5.3.3 En övermäktig skolgång och önskan om arbete ………32

5.3.4 Studie- och yrkesvägledarnas förhållningssätt och metoder ……….33

5.4 Sammanfattning ……….35

6 Analys ………...37

6.1 Vägledning för ordning eller förvirring ……….37

6.2 Att anpassa vägledningen utifrån språkkunskaper ………38

6.3 Hopp och förtvivlan kring skola och arbete ………..41

6.4 Sammanfattning ……….43 7 Diskussion ……….45 7.1 Resultatdiskussion ……….45 7.2 Metoddiskussion ………48 7.3 Teoridiskussion ………..49 7.4 Framtida forskning ………49 Referenslista ……….51 Bilaga, intervjuformulär ………...54

6

1 Inledning

De senaste åren har Sverige mottagit ett stort antal flyktingar. Enligt Skolverket (2015, 3) ökar antalet nyanlända elever i gymnasieskolan och allt fler huvudmän behöver bygga upp beredskap och kunskap för att ta emot och erbjuda eleverna en bra utbildning. Inspiration till detta examensarbete har vi fått dels via arbetsplatser men även från genomförda VFU-perioder. Vi har identifierat att det finns ett stort behov av studie- och yrkesvägledning hos målgruppen och att det krävs viss anpassning. Forskningsområdet i Sverige kring studie- och yrkesvägledning med nyanlända är begränsat. Detta ser vi som en anledning till att det finns få riktlinjer för hur studie- och yrkesvägledningen kan anpassas efter de nyanlända elevernas behov.

I denna studie kommer vi fokusera på nyanlända elever på språkintroduktionen i gymnasieskolan. Studien utgår från sex studie- och yrkesvägledares perspektiv, verksamma inom språkintroduktionen. Vi är intresserade av deras syn på studie- och yrkesvägledning med nyanlända elever. Här nedan följer en beskrivning av problemformulering, syfte och frågeställningar, definitioner av begrepp samt en kort beskrivning av arbetets disposition.

1.1 Problemformulering

Individer som inte har eller lyckas ta gymnasieexamen har svårt att etablera sig på arbets-marknaden i Sverige. Enligt Arbetsförmedlingen (2014) är en gymnasieexamen nästintill ett måste för att få en anställning. Socialdemokraterna (2014, 3) menar att arbetslösheten är dubbelt så hög hos unga utan gymnasieexamen än hos ungdomar med en gymnasieexamen, 38,3% för ungdomar utan en gymnasieexamen och 16,4% för ungdomar med en gymnasie-examen. Statistiska Centralbyrån (2013, 2) har tagit fram statistik på hur situationen ser ut för utrikesfödda. Sysselsättningsgraden för utrikesfödda med förgymnasial utbildning upp-gick till 37,6% medan sysselsättningsgraden för utrikesfödda med gymnasial utbildning

7

uppgick till 67,9%. Siffran för arbetslöshet för utrikesfödda med en förgymnasial ut-bildning var 31,0% och arbetslösheten för utrikesfödda med en gymnasial utut-bildning upp-gick till 15,3%. Detta bekräftar Arbetsförmedlingens ståndpunkt gällande situationen på arbetsmarknaden utan en gymnasial utbildning.

Riksdagen (2013, 7) har tagit fram statistik som visar att nyanlända elever, i synnerhet de som anländer mycket sent, når sämre resultat i skolan än elever som är födda och upp-vuxna i Sverige. Vidare tar Riksdagen (2013, 32-33) upp att av de nyanlända elever som kommer till Sverige efter sju års ålder är endast 44 procent behöriga att komma in på ett nationellt gymnasieprogram. Skowronski (2013, 13) beskriver i sin doktorsavhandling att elever som invandrar till Sverige sent under sin skolgång, från årskurs sex och uppåt i grundskolan eller under gymnasietiden, möter en skolsituation där de på kort tid behöver lära sig svenska för att kunna tillgodogöra sig utbildningen och uppnå behörighet för gymnasiestudier. Etableringen på den svenska arbetsmarknaden är alltså en lång process för många nyanlända.

Enligt de allmänna råden för studie- och yrkesvägledning behöver nyanlända elever få kännedom om vilka kunskaper och kompetenser som krävs för att kunna etablera sig inom det svenska skolsystemet och den svenska arbetsmarknaden. För att alla elever ska kunna tillgodogöra sig informationen som ges behöver den anpassas efter elevens behov (Skol-verket, 2013a, 32). Skolinspektionen (2009, 21) framhåller i en kvalitetsgranskning att det står angivet i läroplanen att varje elev i gymnasieskolan ska ges möjlighet att utveckla sin självkännedom och sin förmåga till individuell studieplanering, medvetet kunna ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper samt aktuell information. Vidare visar kvalitetsgranskningen en stor variation kring när och i vilken omfattning nyanlända elever får studie- och yrkesvägledning. Studie- och yrkes-vägledare beskriver tidsaspekten som en anledning till problemet då samtalen tar längre tid. Detta medför att de nyanlända eleverna inte får samma möjlighet till studie- och yrkesvägledning som andra (ibid). Därav riskerar de nyanlända eleverna att mista det stöd de kan behöva i övergången till studier eller arbetsliv. Vi menar att studie- och yrkesväg-ledningen kan underlätta elevernas etablering på arbetsmarknaden. Med det är vi intresserade av att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med nyanlända elever.

8

I denna studie syftar vi till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med ny-anlända elever. Vi utgår ifrån följande frågeställningar:

 Hur är studie- och yrkesvägledarnas arbete med de nyanlända eleverna strukturerat?

 Hur anpassar studie- och yrkesvägledarna arbetet ut efter de nyanlända elevernas språkkunskaper?

 Vilka metoder och förhållningssätt använder studie- och yrkesvägledarna i arbetet kring elevernas skolgång och framtida karriärmål?

1.2 Definitioner

Nedan följer en beskrivning av begrepp som är av relevans för vår undersökning.

1.2.1 Nyanländ

Nyanländ används, enligt Skolverket (2008, 6), när barn eller ungdomar upp till 20 år kommer till Sverige nära eller under skoltiden i grundskolan, särskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. Dessa barn eller ungdomar har inte svenska som modersmål och kan för det mesta varken tala eller förstå svenska. Dessa barn och ungdomar vistas i Sverige på olika förutsättningar då många har permanent uppehållstillstånd vid ankomsten, andra har fått uppehållstillstånd efter en tids väntan på en flyktingförläggning eller som inne-boende hos en bekant och andra är asylsökande.

1.2.2 Språkintroduktion

Då nyligen anlända ungdomar påbörjar sina studier i den svenska skolan placeras ung-domen i en språkintroduktionsklass. Utbildningen har huvudfokus kring lärandet av det svenska språket för att eleven senare ska kunna gå vidare i något av gymnasieskolans nationella program eller till annan utbildning. Elevernas bakgrund skiljer sig åt på flera plan och så även gällande studieerfarenheter. Vad gruppen nyanlända ungdomar har gemensamt

9

är att de är nybörjare i det svenska språket vilket innebär att de ska förvärva ny kunskap i andra ämnen på svenska samtidigt som de ska lära sig det nya språket. Gruppen nyanlända innefattar såväl ungdomar med permanent uppehållstillstånd som asylsökande (Skolverket, 2013b, 4-6).

1.3 Arbetets disposition

Efter inledningskapitlet följer ett kapitel som berör vår valda tidigare forskning med av-handlingar och vetenskapliga artiklar. Sedan följer ett kapitel med en redogörelse för våra teoretiska utgångspunkter. Metodkapitlet med en beskrivning av hur vi har samlat in vårt empiriska material och hur vi har arbetat efter intervjuerna kommer därefter. Efter metoden visar vi vad som har kommit fram från våra intervjuer, resultatet presenteras. Analys med hjälp av teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning som kopplas till syfte och fråge-ställningar följer sedan. Härefter följer en diskussion kring resultatet, metoden, teorierna samt att vi ger våra förslag på framtida forskning inom området vi har undersökt.

10

2 Tidigare forskning

Nedan följer en beskrivning av den tidigare forskning vi tänker använda oss av.

2.1 Through the golden door

I Betty J. Mace-Matlucks (et al.) forskning redogör författarna för utbildningsrelaterade ansatser i USA gällande bemötandet av utländska elever i ungdomsåren med begränsad ut-bildningsbakgrund. Artikeln förser läsaren med information och riktlinjer riktat till skol-personal för att kunna utforma effektiva arbetsmetoder visavi/gentemot målgruppen. Studien har dels utformats utifrån fem intervjuer med elever mellan 13 och 20 år där för-fattarna summerar djupgående information om deras liv, bakgrunder, ambitioner, behov och erfarenheter av utbildning. Vidare beskrivs fyra program utformade för målgruppen och dess innovativa struktur och strategier som behövs för att möta deras behov (1998). Resultatet visar att en av de största utmaningarna för personalen som är verksamma inom programmen är att hitta och utforma passande läroplaner och lärandematerial (1998, 123). Författarna poängterar behovet av att hitta nya vägar kring pedagogik och lärande för att bryta de traditionella mönster som råder. Detta är av vikt för att kunna möjliggöra för mer jämlika förutsättningar att lyckas med studier och sedermera inom arbetslivet (1998, 18). Även om det finns en mångfald hos immigranterna avseende ålder, utbildningsnivå och er-farenheter beskriver författarna många likheter. Generellt möts målgruppen av utmaning-arna att lära sig ett nytt språk, anpassa sig till ett nytt utbildningssystem med helt nya krav och förväntningar. Dessutom behöver de hantera tonårstiden där de kulturella normer de är vana vid från hemlandet kan stå i konflikt med de normer som råder i det nya landet. För-fattarna menar att skolorna måste hitta vägar att möta de språkliga och sociala behoven (1998, 50). Författarna poängterar att skolan behöver vara flexibel, exempelvis genom att utforma alternativa scheman och att hitta samarbete med externa aktörer (1998, 122).

11

2.2 Att koppla drömmar till verkligheten

I en offentlig statlig utredning om makt, integration och strukturell diskriminering (2006) har Lena Sawyer författat ett kapitel där hon granskar reproduktionen av strukturell och institutionell diskriminering inom utbildningsväsendet. I studien gjordes kvalitativa intervjuer med tolv studie- och yrkesvägledare på olika grundskolor runt om i Sverige och elever i årskurs nio från tre olika grundskolor. Författaren undersöker hur studie- och yrkes-vägledare förhåller sig till etnicitet i elevernas övergång till gymnasieskolan och huruvida deras förhållningssätt kan påverka eleverna i övergången. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna anser att elever med utländsk bakgrund ofta har “orealistiska drömmar” och “för höga mål”. Realismen grundar sig i elevens betyg i relation till vad som krävs för att bli behörig och klara av den utbildning som krävs för att nå drömmen. Vidare beskriver Sawyer att de intervjuade studie- och yrkesvägledarna använde sig av “cooling down” vilket innebär att vederbörande dämpar elevens förhoppningar vilket resulterar i att eleven väljer ett lägre värderat alternativ. Ofta handlar det om mindre teoretiska program. För-fattaren problematiserar ämnet genom att ifrågasätta meritokrati vilket innebär idén om att kompetens är färg-, köns- och klassneutralt och att hårt arbete lönar sig lika mycket för alla. Detta är en stark diskurs inom skolan som förutsätter och bekräftar idealen att alla elever har jämlika förutsättningar och möjligheter (Sawyer, 2006).

2.3 Att bana vägen mot framtiden

I antologin Att bana vägen mot framtiden: Karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv har Lisbeth Lundahl (red. 2010) sammanställt forskningsresultaten från projektet Individen, vägarna, valen. Forskningen bygger på enkätsvar från individer som befinner sig i olika faser i livet. Svaren behandlar frågor om att välja vägar, betydelsefulla personer och faktorer som spelat in i karriärutvecklingen och deras erfarenheter av mötet

12

med vägledare och andra samhällsföreträdare. Vidare har kvalitativa intervjuer genomförts med studie- och yrkesvägledare, andra tjänstemän och politiker (Lundahl, 2010, 11). Forskningens problemområde belyser utmaningen som både unga och vuxna står inför då de förväntas fatta långsiktiga val av utbildning och yrke i en snabbt föränderlig omvärld. Forskningen behandlar studie- och yrkesvägledning på individ, samhällelig och politisk nivå. Bland annat avhandlas hur kön, etnicitet och social samt geografisk bakgrund hänger ihop med valen. Vidare utgår boken från två övergripande perspektiv inom forskningen om karriärer och övergångar från utbildning till arbetsliv. I det strukturella perspektivet görs övergripande analyser av karriärmönster och utifrån aktörsperspektivet ligger fokus på individers biografier och berättelser (Lundahl, 2010, 21). Utifrån etnicitetperspektivet visar resultatet att studie- och yrkesvägledare ger direkta råd till elever från länder utanför Väst-europa på utbildningar och yrken som leder till mindre kvalificerade arbeten än individens egen ambition (2010, 122). Vidare visar resultatet att eleverna har olika förutsättningar att via hemmet tillgodose sig kunskap kring utbildningssystemet och arbetsmarknad då föräldrar med invandrarbakgrund i större utsträckning saknar denna information (2010, 227). Utlandsfödda föräldrar använder dessutom källor som Internet, studiebesök och mässor i mindre utsträckning.

2.4 Vägar till förståelse

Karin Sheikhi (2013) undersöker i sin avhandling språkets betydelse i vägledningssamtalet. Författaren har undersökt inspelade videosamtal mellan studie- och yrkesvägledare och del-tagare på vuxenutbildningen som har svenska som andraspråk. Studien visar att sam-förstånd i samtalen främst präglas av skillnader i kunskap om utbildning och arbets-marknad snarare än språkmässiga hinder. Författaren skiljer mellan lokal och global förståelse. Lokal förståelse menar författaren är den som begränsas till exempelvis betydelsen hos ett ord eller tidsramen för ett yttrande. Global förståelse beskriver för-fattaren som kunskap om utbildningssystemet, vilka yrken som är möjliga att sikta mot eller vilka resurser den sökande själv har och hur de kan användas. Författaren undersöker hur studie- och yrkesvägledarna och deltagarna samarbetar i samtalet för att nå en delad

13

förståelse. Det ligger ett gemensamt ansvar hos studie- och yrkesvägledaren och den sök-ande där en del av den söksök-andes behöver våga stå på sig och vara uthållig trots svårigheter att göra sig förstådd. Ett av studie- och yrkesvägledarens huvudansvar är att underlätta kommunikationen mellan parterna. Författaren exemplifierar lyhördhet som ett sätt att underlätta i samtalet. Lyhördhet kan handla om att skapa samtalsutrymme för den sökande genom att göra fler och längre pauser i samtalet. Att anpassa sitt sätt att samtala, exempelvis genom att använda en mer vardaglig samtalsstil kan också underlätta för den sökande enligt författaren (Sheikhi, 2013).

2.5 Sammanfattning

Den tidigare forskningen i vår studie bidrar med flera perspektiv på studie- och yrkesväg-ledning med nyanlända elever som är relevanta för vår studie. Forskningen redogör för utmaningar och behov som finns hos nyanlända elever och i synnerhet elever med be-gränsad skolbakgrund. I forskningsresultaten belyses vikten av flexibilitet i skolan för att anpassa insatserna utefter behoven. Vår tidigare forskning visar också att de intervjuade studie- och yrkesvägledarna har ett hämmande förhållningssätt gentemot elever med ut-ländsk bakgrund som har höga ambitioner och önskar läsa på teoretiska program. Vidare visar resultaten att de intervjuade vägledarna ger direkta råd som leder till mindre kvalificerade yrken. Forskningen redogör också för hur vägledaren kan nå delad förståelse i samtalet med sökande som är andraspråksbrukare. Resultatet visar att svårigheter i att förstå varandra främst grundar sig i skillnader i kunskap om utbildning och arbetsmarknad snarare än i språkliga tillkortakommanden hos den sökande. Forskningsresultaten berör perspektiv så som nyanlända elevers behov, vägledares förhållningssätt och metoder i bemötandet av nyanländas behov och språkkunskapernas inverkan på vägledningssamtalet. Vi ser att dessa resultat möjliggör för jämförelser när vi besvarar våra frågeställningar.

14

3 Teori

Nedan följer en beskrivning av de teoretiska utgångspunkter som vi tänker använda oss av i vår studie.

3.1 Pierre Bourdieu och Careership

Pierre Bourdieu (1930-2002) skapade en teori om kulturell reproduktion som sammanför ekonomisk position och social status med kulturella kunskaper och färdigheter (vår över-sättning av Giddens, 2009, 846). Hodkinson och Sparkes (1997, 29) skapade sin karriär-teori Careership med grund i Bourdieus begrepp och visar tre dimensioner i sin modell. Dessa är att människor gör pragmatiskt rationella val, interaktionen med andra på fältet som relateras till de ojämlika resurserna som människor besitter och platsen av val inom de delvis oförutsägbara mönstret av vändpunkter och rutiner som avgör livsvägen. Av Bourdieu har vi tänkt använda oss av begreppen fält och kapital kompletterat med Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont.1 Hodkinson och Sparkes har byggt vidare på Bourdieus båda begrepp kapital och fält men vi kommer ta vår utgångspunkt från Bourdieus beskrivning av begreppen.

3.1.1 Fält

Bourdieu (1992, 98) pratar ofta om fält utifrån en spelplan men att ett fält, till skillnad från en spelplan, eller ett spel, inte är frukten av en avsiktlig skapelse och det följer regler och

1 _{I beskrivningen av begreppen är det vår översättning som gjorts. När vi i den löpande texten refererar till}

15

regelbundenheter som inte är nedskrivna eller uttalade. Av den anledningen gör spelarna insatser som ofta är resultatet av konkurrensen mellan spelarna. Spelarna gör en investering i spelet, spelarna inkluderas i spelet och de opponerar sig mot varandra. Det som avgör positionen på fältet är mängden kapital som spelaren besitter.

3.1.2 Kapital

Kapital delas in i ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt och här påpekar Bourdieu (1992, 98) att värdet av respektive kapital varierar beroende på om det finns ett fält som detta kapital kan appliceras på. Kapital ses som det som ger spelarna makt på fältet och kan även ge särskilda förmåner inom fälten. Det kan användas som ett vapen vilket tillåter individen att använda detta vapen för att tillgodogöra sig inflytande på fältet vilket gör att man existerar på fältet och inte bara ses som en i mängden. Vi kommer använda oss av kulturellt och socialt kapital i analyskapitlet. Kulturellt kapital kallas av Bourdieu (1992, 119) ett informativt kapital då han menar att det är informativt kapital som ger begreppet sin fulla benämning och detta i sin tur existerar i tre former: förkroppsligat, objektivt och institutionaliserat. Det sociala kapitalet (1992, 119) är summan av resurserna, faktiska eller virtuella, som tillfaller en individ eller en grupp till fördel för att besitta ett hållbart nätverk av mer eller mindre institutionaliserade förhållanden med ömsesidig bekantskap och igen-kännande.

3.1.3 Handlingshorisont

Handlingshorisont (1997, 34) innebär hur individen fattar beslut och agerar utifrån sin nu-varande position på fältet och vilka kapital och mängden kapital som individen har med sig. Hur individen ser på sig själv och hur det faktiskt ser ut på exempelvis arbets-marknaden påverkar huruvida handlingshorisonten ökar eller minskar och de går hela tiden hand i hand. Vad som av individen ses som lämpligt och möjligt och vad som finns tillgängligt av-gör vilka beslut som slutligen fattas. Handlingshorisont är alltså vad individen ser från sin nuvarande position på fältet och ser alltså där vad som kan väljas.

16

3.2 KASAM

Antonovsky (2005, 43) och hans teori känsla av sammanhang, förkortat KASAM är byggt på intervjuer gjorda med personer som har genomlidit svåra trauman men som ändå har klarat sig igenom dessa trauman på ett, enligt Antonovsky, ”anmärkningsvärt bra” sätt. Han kunde efter en ny genomgång av dessa intervjuer identifiera tre teman: hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. KASAM-teorin har mottagit kritik som berör huruvida KASAM är oföränderligt eller kan förändras och stärkas genom handlingar (Forsknings-rådsnämnden, 1998, 77, 85). I detta arbete kommer vi utgå ifrån att KASAM är föränderligt och där av kommer vi analysera hur vägledningen kan bidra till en ökad känsla av samman-hang. Vidare ser vi att en hög känsla av sammanhang kan underlätta för individer i studie- och yrkesval.

Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang.(Antonovsky, 2005, 46)

3.2.1 Begriplighet

Begriplighet (2005, 44) är kärnan i KASAM och kan beskrivas som i vilken grad individen har en stabil förmåga att bedöma verkligheten. Vidare syftar den till omfattningen av huruvida människan känner inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt åtkomliga för information som är ordnad, sammanhängande och tydlig snarare än som kaotisk, oordnad, slumpmässig, oväntad och oförklarlig. En människa som upplever en stark känsla av begriplighet har en förväntan att de stimuli som hen kommer ställas mot i framtiden är förutsägbara och att när dessa stimuli överraskar människan så kan dessa åtminstone ordnas eller förklaras.

17

3.2.2 Hanterbarhet

Hanterbarhet (2005, 45) definieras som graden människan får känslan att resurser finns till förfogande och att dessa resurser kan hjälpa till att möta kraven som ställs av de stimuli som sköljts över människan. Med förfogande menar Antonovsky (2005, 45) de resurser som individen har kontroll över eller som finns hos viktiga andra såsom exempelvis ens partner, vänner eller kolleger, personer som man känner hög tillit till och som man kan lita på. Om människan känner en stark känsla av hanterbarhet så kommer man inte uppleva sig själv som ett offer för olika omständigheter eller om man tycker att livet ger en orättvis be-handling.

3.2.3 Meningsfullhet

Meningsfullhet ses av Antonovsky (2005, 45) som KASAMs motivationskomponent. Meningsfullhet syftar till den utsträckning människan känner en känslomässig mening, att i varje fall några av de problem och krav som livet kan bjuda på är värda att investera sin energi i, att man ser värdet i att visa engagemang och hängivelse. Med detta menar inte Antonovsky att en människa med en stark känsla av meningsfullhet inte blir glad om någon som står nära dör, om hen måste göra en stor operation eller om hen blir avskedad. Men Antonovsky (2005, 46) menar dock att när en sådan olycka sker så drar sig inte en människa med en stark känsla av meningsfullhet för att konfrontera utmaningen som har getts och har därmed inställningen att det är värt att söka en mening i utmaningen och att man ska göra sitt bästa för att man ska klara utmaningen.

3.2.4 Sambandet mellan begreppen

Antonovsky (2005, 48) menar att det är självklart att en stark känsla av hanterbarhet är beroende av en stark känsla av begriplighet. Att ställas inför krav av olika slag kräver, enligt Antonovsky, en klar bild av vad kraven består i för att individen ska känna att den

18

har resurser att handskas med kraven, varpå Antonovsky förklarar att det är svårt att ha tron att klara sig väl om individen lever i en värld som upplevs kaotisk och oförutsägbar. Om individen upplever hög begriplighet men låg hanterbarhet så resulterar detta i ett starkt tryck mot förändringar. Riktningen i vilken rörelsen kommer gå mot bestäms genom känslan av meningsfullhet (2005, 49). Om individen känner stort engagemang och upplever att den förstår problemen den möter kommer det finnas en hög grad av motivation till att hitta resurser. Detta sökande kommer inte ges upp förrän individen har hittat resurserna som krävs. Saknar individen denna motivation så slutar individen reagera på stimuli och den upplever snart att världen blir obegriplig vilket även gör att den slutar leta efter resurser.

3.3 Sammanfattning

Då vi i detta arbete utgår ifrån att KASAM är föränderligt avser vi att analysera hur respondenternas studie- och yrkesvägledning kan bidra till en ökad KASAM. Vi kommer att analysera respondenternas arbete med de nyanlända utifrån de tre begreppen i KASAM, vilka vi menar kan underlätta studie- och yrkesvalet. Teorin ser vi som ett sätt att analysera de speciella förutsättningar som nyanlända har och hur det påverkar elevernas tankar kring framtida arbetsmöjligheter och hur vägledarna anpassar sitt förhållningssätt och sina metoder efter elevernas tankar. Vidare ser vi att teorin kan användas för att förstå hur väg-ledarna strukturerar sitt arbete och hur det anpassas efter elevernas språkkunskaper. Vi menar att flytten till och etableringen i ett nytt land kan vara en stor omställning och på-frestning. Vi ser KASAM som passande då Antonovsky (2005, 9) menar att teorin ut-formades just för att undersöka vad som är avgörande i hur människor hanterar stora på-frestningar.

Bourdieus begrepp fält och kapital ser vi som användbara för att analysera och förstå elevernas förutsättningar i skolan samt på arbetsmarknaden och hur vägledarna anpassar sitt förhållningssätt och sina metoder för att bemöta de behov som förutsättningarna skapar. Vidare ser vi att Hodkinson och Sparkes handlingshorisont kan användas för att analysera

19

huruvida studie- och yrkesvägledarnas insatser kan bidra till att eleverna ser fler val-möjligheter kring utbildning och arbete.

4 Metod

I följande kapitel kommer vi gå igenom vilken metod vi kommer använda i insamlingen av vårt empiriska material.

4.1 Metodval och metoddiskussion

I insamlingen av vårt empiriska material har vi använt oss av kvalitativa intervjuer (Larsen, 2009, 22-23). Detta är en passande metod för oss och vårt valda problemområde då vi ska undersöka respondenternas upplevelser och ge oss som författare en helhetsbild av situationen.

Det som är fördelarna med vald metod är att vi kommer träffa våra respondenter när vi kommer samla in materialet och detta kan minska bortfallet då det inte är många som inte dyker upp vid bestämt tillfälle för en intervju. Vi har även möjlighet att ställa följdfrågor om något skulle vara otydligt, vilket ger oss som författare större möjligheter att få en klarare helhetsbild vilket bidrar till att vi har möjlighet att gå på djupet och få tydliga svar av våra respondenter. Faktumet att vi möts öga mot öga gör även att det finns utrymme och tid till att reda ut missförstånd om sådana dyker upp. I kvalitativa undersökningar är det även enklare att få hög validitet då respondenterna får tala fritt och vi kan be om för-klaringar om sådana behövs (Larsen, 2009, 26-27).

Nackdelarna med vår valda metod är att vi inte kommer kunna generalisera våra svar. Processen efteråt är tidskrävande och även svårare då vi inte kommer ha svar ifyllda av våra respondenter vilket gör det jobbigare att få en överblick över vår insamlade data. Respondenter tenderar att anpassa svaren vid kvalitativa undersökningar när intervjuaren

20

sitter är värvarande vilket i sin tur kan leda till att respondenter svarar det hen tror att intervjuaren vill höra (Larsen, 2009, 27-28).

Då vi vill undersöka hur studie- och yrkesvägledarna arbetar med nyanlända och vad för anpassningar som görs så anser vi att den kvalitativa metoden passar ypperligt då vi vid intervjutillfällena hade möjlighet att gå in på djupet vad som gjorde att dessa anpassningar fungerar så bra. Vi vill dessutom inte generalisera utan vi vill se vad som faktiskt görs för målgruppen. Det är lite bredare och inte så precisa frågeställningar vilket ytterligare talar för den kvalitativa metoden (Larsen, 2009, 75).

4.2 Urval av undersökningsenheter

I vårt urval av respondenter har vi använt oss av godtyckligt urval och snöbollsmetoden. Vi använde oss av godtyckligt urval när vi diskuterade fram våra kriterier som vi tycker att våra respondenter ska ha och det vi tar i beaktande är att respondenterna ska ha en fullgjord studie- och yrkesvägledarexamen och att de ska vara verksamma inom språkintroduktion på gymnasiet. Anledningen till att vi intervjuade vägledare verksamma inom språk-introduktionen på gymnasiet grundade sig i vårt intresse för hur vägledare stöttar eleverna i övergången till gymnasiestudier. Vi var också intresserade av hur de vägleder elever som inte hinner bli behöriga på grund av överålder. Snöbollsmetoden har använts när vi under-sökte vilka potentiella respondenter vi ansåg kunde bidra på bästa sätt till vår undersökning, i vårt fall om respondenterna har erfarenhet av att vägleda målgruppen. Känner den vi kontaktat att hen inte kan bidra på det sätt vi önskar så kanske vi lotsas vidare till någon som kan detta (Larsen, 2009, 77-78).

Vi valde att dela in vår intervjuguide (bilaga) efter fyra rubriker: Bakgrund, Elevernas kunskaper, Utmaningar och SYV-kunskaper. Med Bakgrund avsåg vi att få en bild av respondenternas erfarenhet kring vägledning med nyanlända elever. Elevernas kunskaper var den del där vi ville undersöka hur respondenterna stöttade eleverna i vardagen i skolan, att locka fram och synliggöra kunskaper och kompetenser. Vi vet att lärarna arbetar mycket med detta, men studie- och yrkesvägledarna anser vi har en stor roll i det här arbetet i sina samtal och ville se hur mycket som gjordes. Utmaningar var något vi skapade när vi tänkte

21

tillbaka på våra VFU-perioder då vi upplevde att det faktiskt kan vara svårt att vägleda mål-gruppen av olika anledningar, såsom språkliga barriärer. SYV-kunskaper var den del där vi ville undersöka vad våra respondenter ansåg om sin kompetens i relation till målgruppen.

Vi har strävat efter hög validitet (Thurén 2013, 26) då vi har undersökt det vi ville under-söka. Reliabiliteten är svår för oss att mäta då vi har genomfört en kvalitativ studie men liksom det Trost (2010, 133-134) tar upp så anser vi att den insamlade datan är relevant för vår problemställning och vår tidigare forskning tyder också på detta. Då alla våra respondenter var verksamma inom språkintroduktionen anser vi att källorna vi har är kunniga och insatta.

4.3 Datainsamling

Ostrukturerade intervjuer har använts, vilket innebär att vi hade ett färdigt formulär med frågor som är kopplade till vårt syfte och våra frågeställningar. Vi avsåg att inte vara för styrande i våra intervjuer utan ville att respondenterna skulle få prata fritt och där vi känner att det lämpar sig, ställa följdfrågor på det som sagts och se till att vi genom intervjuerna håller oss till vårt syfte (Larsen, 2009, 83-84).

4.4 Analysmetod

Vid analysen av vårt empiriska material har vi genomfört innehållsanalyser på respektive svar från respondenterna. Detta för att vi vill se vad det finns för likheter och skillnader mellan våra respondenter. Vårt insamlade material kommer göras till texter vilka kommer kodas för att sedan tematiseras. Sedan kommer vårt material delas in i dessa teman för att undersökas och hitta viktiga mönster mellan de svar vi fått in. Dessa mönster kommer sedan analyseras med hjälp av vald forskning och valda teorier (Larsen, 2009, 101-102).

22

4.5 Etiska ställningstaganden

Vi har informerat respondenterna om vad vi vill undersöka och dessutom bifogat vårt syfte och våra frågeställningar för att ge en djupare bild. Vid första kontakten meddelade vi även att avsikten var att spela in intervjuerna och att de fick ställa sig till det. Vid första kontakt-en i frågan om våra respondkontakt-enter ville ställa upp anser vi att deltagandet varit högst fri-villigt. Innan varje intervju har vi dessutom informerat att de har rätt att både avböja att svara på en fråga och, om de så känner för det, avsluta intervjun. Då vi hade respondenter som var över 15 år och att vår undersökning inte var av etisk känslig karaktär behövdes bara vägledarnas samtycke. Vi fick frågan om hur lång tid intervjuerna kunde tänkas ta och gav då en uppskattning på cirka 60 minuter. Inför varje intervju frågade vi hur lång tid som avsatts till vår sittning. Då ingen av respondenterna valde att avbryta sin medverkan så medföljde detta inget för respondenterna. Inget beroendeförhållande fanns mellan oss och våra respondenter. Under VFU-perioder har vi träffat någon av de under en dag på informationsdagar på skolor, men inte mer än så. Vi har inte fått några namn på människor nämnda i vår undersökning. Vi har lagt våra inspelade intervjuer på våra privata datorer där också de transkriberade intervjuerna ligger, dessa kommer efter godkänd uppsats raderas. Ingen annan än vi själva har tillgång till våra privata datorer, så ingen kan komma åt och läsa eller höra materialet. Vägledarna har dessutom benämnts med fiktiva namn och utan kommunnamn, så även de är anonyma. Det är endast vi som författare av denna uppsats som har läst och hört det inspelade materialet och så kommer det förbli då vi, som ovan nämnt, ska radera materialet när uppsatsen är godkänd. Inga personuppgifter kommer behöva användas för beslut eller åtgärder då vi inte har intervjuat någon person som berörs av detta. Vetenskapsrådets krav för att få bedriva forskning anser vi som uppnådda (Vetenskapsrådet, 2002, 6-14).

23

5 Resultat

I detta kapitel kommer vi presentera resultatet från vår empiriska undersökning. Resultatet är uppdelat i två huvudteman som vi benämner Hur och när börjar vägledarna och Elevernas tankar kring skola och arbete. I inledningen av våra huvudkapitel har en sammanfattning gjorts.

5.1 Respondenterna

Kajsa tog examen 2007 och har arbetat på sin nuvarande arbetsplats i en liten kommun i ett år. Detta är hennes tredje uppdrag som studie- och yrkesvägledare.

Annette tog examen 2008 och har arbetat på sin arbetsplats i en medelstor kommun i lite drygt ett år. Detta är hennes första tjänst som studie- och yrkesvägledare men hon har jobbat med liknande uppgifter för andra arbetsgivare.

Josefine tog sin examen 2012 och har jobbat på sin nuvarande arbetsplats i en medelstor kommun i lite drygt ett år. Detta är hennes andra arbetsplats där hon är verksam som studie- och yrkesvägledare.

Alice kan ses som veteranen i vår empiriska undersökning då hon tog sin examen 1997 och har jobbat på sin nuvarande arbetsplats i en liten kommun i fyra år.

Emma tog sin examen 2012 och har arbetat på sin nuvarande arbetsplats i en stor kommun i två år. Detta är hennes första uppdrag som studie- och yrkesvägledare.

Lisa tog sin examen 2006 och har arbetat på sin nuvarande arbetsplats i en liten kommun i ett år. Hon har arbetat på ett par olika ställen som studie- och yrkesvägledare innan den nuvarande arbetsplatsen.

24

5.2 Hur och när börjar vägledarna?

I detta kapitel redogör vi för respondenternas syn på när vägledningsinsatserna bör på-börjas. Resultatet visar att de intervjuade studie- och yrkesvägledarna har olika syn på när insatserna bör initieras. Återkommande under intervjuerna var hur elevernas språk-kunskaper spelar en avgörande roll för när respondenterna påbörjar vägledningsinsatserna. Vidare förklarar vi hur studie- och yrkesvägledarna anpassar insatserna utefter språk-kunskaperna och hur etablerade eleverna är i Sverige. Ofta sågs vägledningssamtalen som en insats som påbörjas när gymnasievalet börjar bli aktuellt.

5.2.1 Delade meningar kring hur och när vägledarna börjar insatserna

Det rådde delade meningar om när respondenterna ansåg att det är rimligt att börja vägleda nyanlända elever. Inledningsvis beskriver vi hur det första mötet med de nyanlända elev-erna ser ut för de studie- och yrkesvägledarna som påbörjar vägledningsinsatselev-erna i ett tidigt skede:

Annette träffar alla de nyanlända eleverna första dagen som de börjar på skolan för att med hjälp av tolk ha ett kartläggningssamtal och på så vis få en bild av vad eleven vill upp-nå i skolan och vad hen har för mål gällande skola och arbete. I detta samtal informerar Annette även om det svenska skolsystemet, med vägen som de nyanlända har framför sig och visar även på ett papper den trappa, som skolan där Annette är verksam, använder sig av. Denna trappa visar hur språkintroduktionen är uppbyggd och vad eleverna börjar läsa på första steget och hur de steg för steg lägger in fler ämnen utefter hur elevens språk-kunskaper utvecklas.

Josefine träffar även hon eleverna dag ett för att hålla i ett inskrivningssamtal. På inskrivningssamtalet närvarar Josefine, eleven, tolk och förälder eller god man. Redan här på inskrivningssamtalet informerar Josefine eleven och närvarande vårdnadshavare hur svenska skolan fungerar, vad eleven förväntas läsa och ungefär hur lång tid detta kan ta.

Lisa träffar eleverna under introduktionsveckorna och poängterar att det är viktigt att på-börja insatserna tidigt. Lisa berättar att hon strukturerar upp grupper utefter vilket språk

25

eleverna talar och använder tolk som översätter den information om skolsystemet som Lisa delger. Vidare träffar hon varje elev där de med hjälp av tolk pratar om elevernas mål och tankar kring framtida arbete. Lisa förklarar hur det fungerar med behörighet och betyg och vad som krävs för att eleven ska kunna nå sitt mål. Hon menar vidare att det är viktigt att eleverna vet vad som krävs för att nå sitt mål så att de vet hur hårt de behöver satsa.

Kajsa, Emma och Alice är däremot av inställningen att det, av olika anledningar, är bättre att vänta med att träffa de nyanlända eleverna. Nedan följer en redogörelse för hur de resonerade:

Kajsa menade att eleverna bör “landa” först innan hon kan börja prata vägledning med dem och att hon uttryckte tvivel kring att börja informera om skolsystemet när eleverna precis kommit hit. Detta då Kajsa menade att det kan bli en övermäktig situation för elever-na:

Jag tänker såhär, om man kommer hit här så paketerar vi in dem på vad dem ska läsa, du får ett schema, du ska hålla koll på vart du ska, du kommer till ett helt nytt land. Jag inbillar mig att man är så här och nu att Oj, nu ska jag lära mig att gå i skolan i Sverige, och det är på ett annorlunda sätt, att det blir så mycket ändå. Om jag skulle börja informera om hur skolsystemet ser ut när man precis har kommit. Jag vet inte..

När eleverna har landat i Sverige så håller Kajsa i ett kartläggningssamtal med de ny-anlända eleverna. Det är i samband med kartläggningssamtalet som Kajsa ger information om skolsystemet. Hon menar att hon avvaktar för att eleverna bör ha kommit en bit i svenskan för att underlätta elevens intag av informationen som ges.

Emma träffar inte eleverna på språkintroduktionen så mycket innan månaderna november-december. De flesta av hennes elever påbörjade språkintroduktionen i augusti så hon upplevde att november-december var ett bra tillfälle att träffa eleverna. Emma avvaktar med att informera om skolsystemet av samma anledning som Kajsa men poängterar också att hon avvaktar tills eleverna har kommit i ordning med sin privata tillvaro.

Alice avvaktar inte lika länge men påbörjar vägledningsinsatserna först efter två månad-er. Även Alice nämnde språket som en anledning till att vänta med att påbörja arbetet med de nyanlända eleverna. Eleverna får mer information och blir mer introducerade i skolan ju mer svenska de kan, de får lite djupare information om skolans värld, anledningen till att eleverna läser på språkintroduktion och möjliga vägar därefter.

26

5.2.2 När vägledningssamtalen påbörjas

Under intervjuerna relaterades respondenternas svar kring vägledningssamtalet till bryt-punkten från språkintroduktion. Vägledningssamtalet ses först och främst som ett verktyg för eleven att kunna ta ett beslut inför valet. Med andra ord arbetar flera av respondenterna inte med samtalet som en process där eleven efterhand kommer fram till ett beslut. Kajsa menar att eleverna behöver ha kommit längre i processen innan vägledningssamtalet blir aktuellt:

Sen är det ju ofta såhär att dem vet inte ens vart dem är på väg. Dem vet att svenskan är jätteviktig och när det närmar sig att man är på väg att söka mot en gymnasieutbildning, då finns jag där.

Alice berättade också att vägledningssamtalen sker i samband med att vidare studier blir aktuellt. Såhär svarade hon då vi ställde frågan om hon arbetar på något speciellt sätt i väg-ledningssamtalen med de nyanlända eleverna:

När jag har vägledningssamtal med dem så har dem varit så pass länge i Sverige. Hade det varit i början, men oftast så kan dem ju inte så mycket svenska då, så det är liksom inte aktuellt med vidare studier då.

Även Anette ser vägledningssamtalet som en insats som blir aktuell först när eleverna vet mer om “vart dem är påväg”. Anette upplever att det är svårt med vägledningssamtal om eleven precis kommit till Sverige och inte vet hur allt fungerar. Vidare menar hon att eleven behöver komma in mer i samhället och att det är svårt för eleven att veta vad han eller hon ska göra utan vetskap om vad som kan göras.

En annan anledning till att respondenterna avvaktar med vägledningssamtal är på grund av kommunikationssvårigheterna när eleverna har begränsade kunskaper i det svenska språket. Respondenterna upplever att det är svårt att ha vägledningssamtal med tolk. Emma beskriver problematiken som att det blir ett annorlunda utgångsläge och en annan dynamik i samtalet eftersom tolken inte kan ställa frågan på samma sätt. Där av blir samtalet av mer informativ karaktär när tolk medverkar. Vidare menar Emma att de kommunikativa be-gränsningarna gör att det krävs mer tid för de nyanlända eleverna. Där av bokar Emma ofta in eleven på ett nytt samtal vilket leder till att tiden avsätts för de elever som visar att de har

27

behov av hjälp, vilket leder till att de elever som inte kommer till Emma faller mellan stolarna.

Josefine beskriver ett annat perspektiv på hur tidsaspekten påverkar vägledningssamtalet och påpekar svårigheten i att få eleverna att öppna upp sig för en främmande människa. Josefine menar att detta är svårt för de flesta individer och att det kan dröja fram tills det tredje året innan eleven känner sig tillräckligt bekväm för att börja prata om framtids-drömmar.

5.2.3 Hur vägledarna anpassar de tidiga insatserna

Speciella anpassningar till målgruppen nämnde respondenterna som nödvändiga för att informationen som ges ska sätta sig hos de nyanlända eleverna. Detta särskilt när de är helt nya och kunskaperna i det svenska språket och om det svenska skolsystemet är begränsat.

Att rita var något som Alice och Emma nämnde som ett bra verktyg i arbetet med mål-gruppen när de ska börja arbeta med eleverna. Alice menade att det är ett bra sätt för elev-erna att se vilka vägar de kan ta, beroende på ålder. Det som Emma ritade gällde, likt det Alice ritade upp, skolsystemet och de olika vägarna som finns för eleverna. Emma talade mycket om att göra det så enkelt som möjligt för eleverna och att rita då var fördelaktigt vilket även gav ett bra underlag för att diskutera det som Emma ritat upp.

Filmer och bilder var något som Emma, Kajsa och Lisa tog upp som bra och framgångs-rika verktyg i arbetet med målgruppen. Emma visade bilder på personer i arbetssituationer för att sedan prata kring vad personerna på bilderna gjorde och att även tala om vad yrkes-gruppen kan tänkas ha för arbetsuppgifter. Kajsa beskriver, likt det Emma pratar om, att använda bilder som diskussionsunderlag.

Lisa ansåg att yrkesfilmer hjälpte till att ge en större förståelse hos eleverna vilket hon menar ger eleverna mer än om de bara skulle lyssna på henne när hon stod och pratade och att film då kan användas som ett komplement.

Respondenterna nämner användning av tolk som ett nästintill tvunget verktyg när de ska delge eleverna information om utbildningssystemet. Som vi nämnde i första kapitlet av resultatet använder sig Lisa av tolk i både under och efter informationspassen för att kunna erbjuda mer individanpassad information utifrån elevens mål. Alice använder sig av tolk i

28

informationssammanhang i klassrummet där hon berättar och tolken översätter för att elev-erna ska förstå de olika vägar som Sverige kan erbjuda.

Emma, Annette och Josefine informerar i enskilda samtal med eleverna, inte ute i klass-rummen. Detta görs i kombination med kartläggnings- och inskrivningssamtal.

5.3 Elevernas tankar kring skola och arbete

I respondenternas berättelser framkom vissa mönster gällande hur många nyanlända elever ser på sin skolgång och framtid på arbetsmarknaden. I denna del av resultatet redogör vi för två övergripande mönster som framkommit som vi benämner Statusyrken och realism och En övermäktig skolgång och önskan om arbete. Vidare beskriver vi hur studie- och yrkes-vägledarna förhåller sig och arbetar med eleverna kring dessa mönster som behandlar elevernas tankar om skola och arbete. Det finns en betydlig variation på de nyanlända elevernas skolbakgrund vilket gör att skolgången i Sverige är en större utmaning för vissa elever, vilket innebär att vägen till en gymnasieexamen ser olika ut och är olika lång. Resultaten visar att detta påverkar synen på framtida arbetsmöjligheter, både hos vissa elever och hos studie- och yrkesvägledarna. Emma berättar om hur förutsättningarna också ser olika ut gällande stöd hemifrån:

Har föräldrarna aldrig gått i skolan så vet dem ju inte vad det innebär att gå i skolan så då får vi ha möten med föräldrar där vi berättar för de att så här måste ni göra. Eleven måste gå upp klockan sex kanske om han ska komma i tid kanske, måste äta frukost innan och när han kommer hem måste han göra sina läxor och det måste finnas en lugn miljö för det och så vidare. Så det är många sådana samtal vi också har här på skolan att berätta för föräldrarna hur de måste gå till väga just för att många aldrig har gått i skolan, någonsin. Sedan har vi ju även folk vars föräldrar har arbetat som läkare i sitt hemland och känner att barnen också måste prestera på högsta nivå.

5.3.1 Statusyrken och realism

Ett återkommande ämne under insamlingen av det empiriska materialet var de höga ambitionerna många av de nyanlända eleverna har. Respondenterna berättade att det är

29

vanligt förekommande att eleverna vill bli läkare, ingenjör eller pilot. Vidare menade respondenterna att många av de nyanlända eleverna inte är införstådda med hur lång vägen till dessa vanligt återkommande yrken är, inte heller med de krav som finns för att bli behörig till utbildningen. Återkommande under intervjuerna var att studie- och yrkes-vägledarna satte elevernas drömmar i relation till vad som ansågs realistiskt. Denna realism grundade sig i vad som studie- och yrkesvägledarna ansåg som möjliga vägar att gå för eleverna. Respondenterna menade att det är viktigt att inte “krossa drömmar” men att de fortfarande behöver ta hänsyn till vad som är realistiskt.

Lisa beskrev ett mönster som hon kan se hos de nyanlända eleverna där Lisa menar att de ofta har en bristfällig kunskap kring vad som krävs av de för att kunna läsa vidare på högskola och universitet. Lisa uttryckte att det är vanligt att de sker missförstånd om kraven för att kunna läsa på högskola eller universitet då de tror att det som krävs är svenska, engelska, matematik och fem eller nio ämnen till, beroende på om de vill läsa ett teoretiskt program eller ett yrkesprogram och att det räcker med betyget E i ämnena.

Ja, reglerna säger att det krävs ett E minst, men i verkligheten krävs det mycket mycket mer, att dem redan där får möjligheten att veta, aha, hur hårt ska jag satsa. Säg att jag får in en elev här som vill bli läkare, ja men då räcker det ju inte med ett E. För det går ju inte, därför att man måste ha mer. Och då får man försöka förklara för dem. Det har ju ingen förklarat för mig tidigare, så därför vill jag gå in tidigare.

De intervjuade studie- och yrkesvägledarna förklarade hur kulturella skillnader kan vara en påverkande faktor som begränsar eleverna kring vilka yrken som ansens möjliga och önsk-värda. De respondenter som har beskrivit kulturen som en påverkande faktor kring elevens syn på yrken beskriver olika sätt kulturen kan påverka. Annette menar att det finns en ovana att tänka utifrån det fria valet vi har i Sverige kring arbete och karriär. Vissa elever tänker traditionsenligt kring framtida arbete och vill följa samma väg som någon i familjen eller släkten gått i hemlandet. Det kan också handla om att de tidigare har blivit tilldelade ett yrke som de håller kvar vid eller att dem vill välja yrke utefter vad som har en bra lön eller hög status i hemlandet. Genom samtal med eleven menar respondenterna att kulturella skillnader kan identifieras som kan få eleven att se nya möjligheter genom att vägledaren därefter kan bidra med ökad kunskap kring arbetsmarknaden och yrken i Sverige. Lisa be-skriver hur vägledningsinsatserna kan sätta igång nya tankar hos eleven:

30

Jaja, mitt gamla bilarv, man kanske egentligen inte är intresserad av det. Och då får jag prata om; Om du inte var mekaniker, om du fick välja på vad som helst i hela världen, vad skulle du då vilja bli? Du behöver inte tänka på några hinder, vad skulle du vilja bli? Och då börjar dem, jaa vad finns det för något, då kan man börja spinna lite där, vad finns det där. Vissa kanske: Jaa, jag skulle nog vilja bli tandläkare, och då kan jag lägga fram så här kan du göra för att bli det.

Följande berättelse från Josefine beskriver hur yrkens status varierar mellan länder och hur det kan påverka elevens bild av yrket. Josefine menar att vissa av de nyanlända eleverna aldrig skulle kunna tänka sig att söka till byggprogrammet och läsa tre år för att kunna arbeta som snickare. Vidare beskriver Josefine att det grundar sig i att kraven för att arbeta som snickare ser annorlunda ut i hemlandet. Det behövs bara en kort utbildning och “är bara något som man gör”. Som Josefine har förstått det så är det ett yrke som de väljer om det inte finns andra alternativ.

Annette beskrev ett samtal med en nyanländ elev som fick frågan om önskat framtida yrke där eleven svarade att han ville bli veterinär. Annette ställde frågor kring vad som gjorde eleven intresserad av just det yrket. Det framkom senare i samtalet att eleven egentligen ville bli ingenjör men hade i sitt hemland inte betygen som krävdes för att komma in på ingenjörsutbildningen. Istället blev eleven uppmanad att bli veterinär och hade därmed funnit sig i denna tanke.

Bristande kunskap om svenska samhället och i synnerhet utbildning och arbetsmarknad var återkommande under våra intervjuer och detta ansågs som en väsentlig del i arbetet:

Josefine beskrev arbetet som att lägga ett pussel där pusslet är en metafor för alla tankar och idéer som de nyanlända eleverna kommer med, där pusslet ska passa in med samhället och att Josefine även informerar om vad som krävs för att pusslet ska passa in. De ny-anlända eleverna behöver få en bra ingång i skolvärlden och veta vilka alternativ som finns. Josefine tror att det handlar om en mognadsfråga, att eleven måste förstå sig på det land hen har kommit till, lära känna sig själv och att få ihop allt detta på ett realistiskt sätt i sam-hället. Josefine menar att det tar sin tid och att hon då är ett bra bollplank. Hon menar att det är viktigt att inte säga till eleven att det är omöjligt att bli exempelvis läkare, men att det är viktigt att förklara så eleven förstår vad krävs för att nå dit.

31

Så vi är samtidigt en som hjälper dem att sätta ord på sina drömmar men samtidigt så hjälper vi dem att se vad de måste ta i beaktande för att nå sin dröm.

5.3.2 Studie- och yrkesvägledarnas förhållningssätt och metoder

I detta kapitel beskriver vi respondenternas förhållningssätt och arbetsmetoder kring de ny-anlända elevernas höga ambitioner Respondenterna arbetar på ett pedagogiskt och informativt vis där de visar och beskriver var eleverna befinner sig nu och vilka steg de måste ta sig igenom och vilka krav som måste uppfyllas innan eleven kan uppnå sitt mål. Vidare berättade respondenterna att de beskriver att det finns flera vägar till målet men att vissa kommer ta längre tid än andra. Respondenterna visar upp de olika steg som eleven måste ta sig igenom för att nå fram till sitt slutmål. Många gånger när eleven får detta beskrivit så tycker vederbörande att det kanske inte är det bästa alternativet och öppnar då upp för alternativa vägar. Emma beskriver en svårighet i att påvisa vad som krävs utan att eleven ska tappa hoppet då målet kan kännas för avlägset.

Men sedan så tar de med sig tankarna hem och så tänker de över natten och kommer tillbaka dagen efter och ändå tycker att det jag sade föregående dag var rimligt. Jag känner mig ibland som en realistisk tant som hela tiden sitter här och påvisar vad verkligheten är och vad drömmarna är. Men det gäller att hitta kombinationen dem emellan.

Josefine har ett liknande arbetssätt där hon informerar om vart eleven befinner sig på vägen mot målet och de olika steg som är kvar. Beroende på hur gamla eleverna är så gäller olika vägar. Om eleven närmar sig 20 år innan eleven läst färdigt grundskolan riskerar eleven att inte få påbörja ett nationellt gymnasieprogram på grund av överålder och då informerar hon om alternativa vägar. Hon menar att det måste det få ta sin tid, oavsett om eleven ska börja ett nationellt program på gymnasiet eller exempelvis påbörja studier på Komvux.

Vissa behöver bara se det att detta kommer ta åtta, nio, tio år och då inser att det kanske inte är den bästa lösningen. Sedan börjar jag prata alternativ, läkare är ju lätt att dra till med för man har träffat läkare och man vet vad de gör, men det finns ju hur mycket andra yrken som helst så då får man ju börja prata alternativ, som med vilken elev som helst egentligen.

32

Återkommande i intervjuerna var att eleverna har en bristfällig kunskap kring vad det finns för yrken och vad dessa yrken innebär. Detta sågs också som en orsak till varför eleverna ofta nämner samma yrken. Under intervjuerna framkom olika metoder på hur studie- och yrkesvägledarna arbetar för att synliggöra fler valmöjligheter och utmana föreställningar om yrken. Som ovan nämnt såg respondenterna vägledningssamtalet som en viktig kom-ponent i att eleverna får tänka till kring yrken och att vägledaren i samtalet kan bidra till ökad kunskap kring yrkena. Emma exemplifierade med att det vid återkommande tillfällen under vägledningssamtal med elever som vill bli läkare har framkommit att eleven har svårt för att se blod och kunde samtala kring detta. Josefine arbetar med att få ut eleverna i “verkligheten” genom att ta med eleverna på studiebesök. Josefine har tagit med elever till arbetsplatser, folkhögskolor och Komvux och nästa del i processen är att göra studiebesök med eleverna på Arbetsförmedlingen. Josefine tror att det ger eleverna mer att komma ut och med egna ögon se olika institutioner och få möjlighet att ställa frågor till personal och deltagare istället för att enbart ge information om vad som finns. Josefine anser att detta är det bästa sättet att både vidga elevernas perspektiv och även att få eleverna att se vad det finns för alternativ för dem, främst de som är överåriga och måste gå vidare från gymnasie-skolan.

5.3.3 En övermäktig skolgång och önskan om arbete

Från våra intervjuer kunde vi urskilja ett mönster som behandlar de elever som upplever att skolan känns övermäktig och där det finns en önskan om att istället få börja arbeta. Som vi beskrev i inledningen av resultatkapitlet så finns det enligt respondenterna väldigt skilda förutsättningar hos de nyanlända eleverna vilket gör att skolan blir en större utmaning för vissa. En del elever kommer till Sverige med goda kunskaper inom flera ämnen med studie-vana sedan tidigare. Det finns också de elever som aldrig har gått i skolan men som har arbetslivserfarenhet från hemlandet. Psykisk ohälsa är en annan faktor som påverkar elevens skolgång. Många av de nyanlända eleverna kommer från traumatiska bakgrunder som gör sig påminda. Oro för familjemedlemmar och asylprocessen är andra faktorer som gör att eleverna har svårt att fokusera på skolan, enligt respondenterna. Detta menar dem

33

kan påverka de resultat som kan vara avgörande för att komma vidare i processen mot ett arbete.

Liksom i föregående kapitel upplever vissa elever tiden som en stressande faktor och att vägen till arbete upplevs som lång. För de elever som önskar komma ut i arbete istället för att gå i skolan känns vägen till en gymnasieexamen, som vidare kan leda till ett arbete, väldigt lång. Respondenterna förklarade att det är vanligt att eleverna fortsätter sina studier på Komvux vilket ofta beror på att eleverna inte hinner läsa upp svenskan eller grundskolan under deras tid på språkintroduktionen. Det kan också handla om att en del av de nyanlända eleverna har en begränsad skolbakgrund vilket medför att det är mycket kunskap som ska läras in på en betydligt kortare tid än för de elever som är födda och uppvuxna i Sverige. Respondenterna pratade i termer av stöttning, att inte tappa hoppet och att skapa motivation. I kapitlet nedan redogör vi för hur de intervjuade studie- och yrkesvägledarna arbetade med detta i praktiken.

Lisa förklarade att vederbörandes skola arbetar mycket för att hitta alternativa lösningar för de elever som har svårt att orka med och klara av skolan där hon har en betydande roll. Hur detta utförs beskrivs i kommande kapitel.

5.3.4 Studie- och yrkesvägledarnas förhållningssätt och metoder

Vissa mönster kring respondenternas förhållningssätt och metoder i arbetet med nyanlända som upplever skolgången som övermäktig och i vissa fall hellre ville arbeta, framträdde under intervjuerna. Respondenterna nämnde att de arbetar med att försöka få eleverna att förstå vikten av utbildning i Sverige och i synnerhet hur förutsättningarna på den svenska arbetsmarknaden förbättras med en gymnasieexamen. Kajsa belyser vikten av ha en adekvat utbildning och hur avgörande den kan vara för att få en anställning:

Och ofta är dem så, ja men vart finns jobben? Visst, du kan läsa hur mycket du vill om prognoser, men har man jobbat så många år som jag på yrkesprogrammen och träffat dem här branschråden så vet jag att det krävs förbannat mycket. För även om det behövs massor med betongarbetare, om det inte är någon som anställer dig på ett betongföretag så blir du ändå inte betongarbetare hur mycket jobb det än är.

34

Alice belyste också elevernas svårigheter att få jobb utan en utbildning när hon berättade att många av hennes elever har jobbat i sina respektive hemländer och att dessa elever inte inser att det är svårt att klara sig i Sverige utan en gymnasieutbildning. Alice nämnde vidare att dessa elever ser lösningar utan en utbildning men att samtalen ändå övergår till vikten av en examen. Detta görs då Alice nämner osäkerheten med arbeten, att man kan ha ett arbete i fem år men att det sedan kan hända något som är utom individens kontroll och hur viktigt det då kan vara att ha en grund i form av en gymnasieexamen.

För att eleverna inte ska stressas upp inför deras situation i skolan och inför gymnasie-valet så jobbar respondenterna med elevernas tålamod och alternativa vägar för att nå sina mål. Kajsa beskrev hur hon ofta pratar med eleverna kring faktumet att det är möjligt att ut-bilda sig med rättighet till studiemedel tills man är 54 år gammal. Josefine använder ett liknande förhållningssätt i arbetet med sina elever då hon jobbar med skapa en förståelse kring att det finns flera alternativa vägar att gå för att nå sitt mål. Att det inte är kört även om det inte blir som eleven har tänkt sig.

Vidare beskriver Josefine att lärarna hör av sig till henne när de upplever att en elev tror att hen kommer vara färdig mycket tidigare än vad eleven faktiskt kommer vara och att Josefine då kommer in som ytterligare en röst för att säga till eleven att skolan kommer ta sin tid, att eleven inte ska stressa upp sig och att de ska ta delmål för delmål. Lisa pekar även hon på vikten av att i det enskilda samtalet motivera eleverna till att fortsätta jobba och tro på sin dröm. Om något oförutsett skulle hända så visar Lisa att man kan göra på olika sätt och detta menar Lisa bidrar till att eleverna inte tappar hoppet.

En företeelse som kunde identifieras var att de elever som upplever skolan som över-mäktig vädjade till skolan att få komma ut på praktik. Respondenterna är engagerade i denna fråga och vill att de nyanlända eleverna ska få komma ut på praktik för att på så vis kunna knyta värdefulla kontakter för framtida arbetsmöjligheter vilket kan underlätta etableringen på den svenska arbetsmarknaden. Dock visar resultatet att det är svårt för studie- och yrkesvägledare att få ut eleverna på praktik men att de ändå arbetar aktivt med att försöka få ut eleverna.

Den skola där Lisa är verksam vid är i uppstartsfasen av ett projekt som påbörjas hösten 2015 som riktar sig till elever som har dessa svårigheter med skolan som vill kombinera studier med praktik. Hon berättar att skolan kommer att erbjuda en yrkesintroduktion för