En undersökning om Idrott- och hälsolärarens möjlighet att motivera

Lärarprogrammet idrott och lärande

Examensarbete

15 universitetspoäng

En undersökning om Idrott- och hälsolärarens möjlighet

att motivera

A study on the opportunity for PE - teachers to motivate

Gustaf Svensson

Johan Svensson

Ämneslärarexamen 300 hp Examinator: Thomas Peterson Idrott och fysisk bildning Handledare: Torsten Buhre 2019-05-27

Förord

Till att börja med vill vi skicka ett stort hjärtligt tack till alla de elever som valde att delta i vår undersökning. Ni har verkligen varit helt avgörande för att denna undersökning klarat av att bli genomförd. Utan er medverkan hade vi inte haft något material att arbeta med eller analysera. Vi vill också tacka de lärare som lånade ut sin lektionstid till oss och som redan på förhand förberedde eleverna för vårt besök. Ni underlättade verkligen vårt arbete. Vi vill också tacka både er elever och föräldrar för att ni tagit er tid att sitta ner för samtal med oss kring vårt arbete. Dessa stunder har verkligen givit oss många bra tankar och nya insikter.

Vi vill också passa på att skicka ett stort tack till våran handledare Torsten Buhre som utan hans stöd detta arbete aldrig blivit fullbordat. Torsten har under vår arbetsprocess varit ett tryggt bollplank som med snabb och tydlig respons guidat oss mot vårt mål.

Till slut så vill vi också tacka våra nära kurskamrater som hela tiden funnits där som både bollplank och energigivare. Våra familjer och nära och kära vill vi också skänka en tanke. Tack för att ni stått ut med oss under de stunder då arbetet tagit över vår vardag och de sena kvällar som vi varit frånvarande för att skriva på vårt arbete.

Vi har tillsammans lyckats få ihop en undersökning som vi idag stolta kan stå för. Vi hela tiden arbetat fram och bearbetat vår text tillsammans. Varje del av arbetet är framtagen ihop och vi kan båda två stå för vårt slutresultat.

Sammanfattning

Syftet med denna undersökning är att lyfta fram teorier kring vad som motiverar elever till fysisk aktivitet samt hur stor påverkan lärare i idrott och hälsa har i att eleven fortsätter vara fysisk aktiv utanför skolan. Vår huvudfråga är: Hur stor påverkan anser elever i gymnasiets att idrottslärare haft på elevernas motivation till fysisk aktivitet? Vi har även utifrån denna huvudfråga arbetat fram tre mindre frågeställningar som skall hjälpa oss att ge svar på huvudfrågan. Dessa tre frågor är:

Vilka personer förutom idrottsläraren påverkar elevernas motivation till fysisk aktivitet utanför skolan.

Anser elever i gymnasiet att lärarens agerande kan påverka eleverna till att börja/fortsätta idrotta även utanför skolidrotten?

I hur stor utsträckning anser elever i gymnasiet att lärarnas kunskap påverkar deras motivation till idrott och hälsa ämnet i skolan?

För att kunna besvara frågeställningarna har vi genomfört en enkätundersökning med 79 stycken elever som går första året på en gymnasieskola i Helsingborg.

Undersökningen tar sin grund i Self Determination Theory och Prochaska och DiClementes transteoretiska modellen för beteendeförändring.

Svaren från våra respondenter visar att en stor del av de tillfrågade ungdomarna i dagsläget ägnar sig åt någon form av fysisk aktivitet. Personerna som varit med och påverkat till detta är i största grad personer som har en nära relation till individen i fråga. Detta visar att en god relation mellan lärare och elev kan bidra till att läraren påverkar elevens motivation till fysisk aktivitet. En annan slutsats vi också kan dra utifrån undersökningen är att läraren kan påverka elevernas motivation genom att skapa ett positivt, demokratiskt och utmanande

Abstract

The purpose of this study is to highlight theories about what motivates students to physical activity and how much influence PE- teachers have in the pupil continuing to be physically active outside the school. Our main question is: How much influence do students in Swedish gymnasium think that PE-teachers have had on the students' motivation for physical activity? We have, on the basis of this main issue, also worked out three minor issues that will help us answer the main question. These three questions are:

Which persons besides the PE-teacher influence the students' motivation for physical activity outside the school.

Do students in upper Swedish gymnasium think that the teacher's actions can affect the students to start / continue sports even outside the school sport?

To what extent do students in Swedish gymnasium school think that the teachers' knowledge affects their motivation for sport and the health of the subject in school?

In order to be able to answer the questions, we have conducted a questionnaire survey with 79 pupils who go to the first year at a gymnasium in Helsingborg.

The study is based on Self Determination Theory and Prochaska and the DiClementes trans-theoretical model for behavioral change.

The responses from our respondents show that a large proportion of the young people surveyed currently deal with some form of physical activity. The people who have been involved and influenced to this are mostly people who have a close relationship with the individual in question. This shows that a good relationship between teacher and student can contribute to the teacher influencing the student's motivation for physical activity. Another conclusion we can also draw from the survey is that the teacher can create a positive, democratic and challenging lesson climate

Innehållsförteckning

Inledning 7

Syfte och frågeställningar 9

Tidigare forskning 11

Idrottsdidaktiska utmaningar 11

Idrott- och hälsolärarens kompetens 11

Relationen mellan idrott på och utanför skolan 12

Demokratisk ledarskap 12

Autonomi, kompetens och samband 13

Motiverande klimat 13

Motivet till ämnet idrott och hälsa 15

Idrott i skolan 15

Idrott på fritiden 16

Samhällsutvecklingen i Sverige 17

Teoretisk bakgrund 19

Den transteoretiska modellen 19

Ej beredd 19 Begrundande 20 Förberedelse 21 Handling 21 Upprätthållande 21 Återfall 22

Self Determination Theory 22

Metod och genomförande 25

Metodval 25

Urvalsgrupper 25

Genomförande 26

Forskningsetiska övervägande 27

Resultat och teoretisk tolkning 29

Urvalsgrupp 29

Idrottslärarens agerande 30

Idrottslärarens påverkan utanför skolan 31

Idrottslektionernas klimat 32

Idrotts- och hälsolärarens kompetens & ledarstil 33

Personer som påverkar till fysisk aktivitet 35

Diskussion 38

Slutsats 42

Referenser 44

Bilaga 1 47

Inledning

Att främja en livslång lust att lära är en av skolans grundläggande uppgifter (Skolverket, 2011). Ämnet idrott och hälsa har en stor del i detta. Idrott- och hälsoämnet syftar till att ge eleverna kunskap kring hur de kan påverka sin livsstil på ett positivt sätt (Skolverket, 2011). Med bakgrund av detta och att vi båda snart är färdiga idrottslärare, så vill vi titta på

sambandet mellan läraren i idrott och hälsas agerande och elevens motivation till idrottande.

Skolidrotten innefattar idag så mycket mer än bara idrott och rörelse. Ämnet syftar också till stor del på hälsobiten och vad det innebär att leva ett hälsosamt liv. Som lärare blir uppdraget att ge eleven kunskap om hur olika livsstilar påverkar elevens hälsa. Eleven skall bli

medveten om att valen hen gör påverkar dennes hälsa både på kort och på lång sikt (Skolverket, 2011). Med detta sagt, innebär lärarens uppdrag inte bara att eleven förstår varför idrott är viktigt i skolan utan varför fysiskt aktiva och hälsosamma val även kan vara avgörande i vardagen. Läraren har en viktig roll i att engagera och motivera en elev i skolan och detta råder det inget tvivel om. En lärare som lyckas med utmaningen att få eleven engagerad och motiverad är en stor bidragande orsak till att eleven båda lär sig i skolan men också lär för livet (Skolinspektionen, 2012).

Men vad kan vår påverkan som idrottslärare göra för att motivera eleven till att bli mer fysiskt aktiva även utanför skolan? Kan en idrottslärare påverka ifall en elev även utanför skolan väljer att ägna sig åt fysisk aktivt och hur kan läraren påverka elevens motivation? Vilka fler personer förutom idrottsläraren påverkar om eleven är fysisk aktiv utanför skolan? Dessa frågorna vi vill försöka besvara genom vår undersökning.

Under rubriken tidigare forskning kommer vi presentera hur idrottsämnet gått från ett rent idrottsämne att allt mer blir ett hälsoorienterat ämne och även hur detta påverkar

idrottslärarens uppdrag. Här visas också hur idrottslärarnas teoretiska kunskapsnivå påverkar elevernas motivation till idrott och hälsa ämnet. Vi kommer också presentera hur motivation till motion kan byggas upp och hur idrottslärarens påverkan kan bidra till ökad motivation.

Syfte och frågeställningar

Inledningsvis i skolverkets läroplan för idrott och hälsa går det att läsa följande ”Färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer påverkar människors hälsa är grundläggande för att människor ska kunna ta ansvar för sin hälsa.” (Skolverket, 2011, s.83). Det är med bakgrund av detta som vi lägger grunden till vår studie. Då

skolverket menar att elever med större kunskap kring rörelseaktivitet och hur livsstilsfaktorer påverkar hälsan på ett bättre sätt kan ta ansvar för sig egen hälsa. Detta gör att kunskapen eleven tillskansar sig under idrott och hälsa timmarna i skolan har stor betydelse för hur eleven klarar av att leva hälsosamt även fortsatt i livet (Skolverket, 2011). Ämnet idrott och hälsa har en stor påverkan på barn och ungdomar, mycket på grund av sin popularitet. Idrotten har även ett kulturellt och socialt värde som uppfostrings- och utvecklingsmiljö för barn och ungdomar. Även ur ett samhällsperspektiv så har även där idrott och hälsa ämnet en viktig roll att spela. Tittar man på hälsoperspektivet så kan det utläsas att fysisk och motorisk träning har stor påverkan på en hel befolknings hälsostatus. (Larsson, 2008).

Skolans uppdrag är som vi presenterade inledningsvis att främja en livslång lust att lära (Skolverket, 2011). Med skolan uppdrag i bakgrunden tillsammans med ökande

folkhälsoproblem orsakade av för lite fysisk aktivitet anser vi att det är av yttersta vikt att läraren i idrott och hälsa skapar ett klimat på lektionerna som motiverar eleverna att vilja vara med och lära sig.

Syftet med vår undersökning blir att undersöka i vilken utsträckning elever anser att deras idrottslärare och kan påverka eleverna till att vara mer eller mindre fysiskt aktiva utanför skolan.

Frågeställningarna som vår undersökning utgår från blir därför:

Hur stor påverkan anser elever i gymnasiet att idrott- och hälsolärare haft på elevernas motivation till fysisk aktivitet?

Vilka personer förutom idrottsläraren påverkar elevernas motivation till fysisk aktivitet utanför skolan?

I hur stor utsträckning anser elever i gymnasiet att lärarnas kunskap påverkar deras motivation till idrott och hälsa ämnet i skolan?

Kan lärarens agerande påverka elever i gymnasiet till att börja/fortsätta med fysisk aktivitet även utanför skolidrotten?

Tidigare forskning

Idrottsdidaktiska utmaningar

Meckbach och Lundvall skriver i Idrottsdidaktiska utmaningar att samhället har både realistiska och orealistiska tankar om idrott- och hälsa ämnet. De skriver att samhället förväntar sig av idrott- och hälsa lärarna att de ska minska antalet ohälsosamma personer i vårt samhälle. Att vi vet om att det rent medicinskt finns fördelar med motion och fysisk aktivitet som kan motverka sjukdomar (Meckbach & Lundvall, 2012Ämnet syftar till att eleverna ska utveckla kunskaper om hur kroppen fungerar vid fysiskt arbete men även förstå livsstilens betydelse och konsekvenserna vid fysisk inaktivitet och aktivitet (Skolverket, 2011). Meckbach och Lundvall hävdar också att ungdomar idag är mindre aktiva, blir svagare och får en sämre motorik (Meckbach & Lundvall, 2012).

Idrott- och hälsolärarens kompetens

Texten Effects of physical education continuing professional development on teachers’ physical literacy and self-efficacy and students’ learning outcomes syftar till att undersöka om effekterna kring den professionella utvecklingen på lärarnas fysiska kunskap och hur det påverkar deltagarnas fysiska aktivitet. I studien undersöker forskningsgruppen om effekterna av fysisk utbildning, om lärarens fysiska kunnighet kan relateras till elevernas fysiska

kunskap och deras motivation deras fysiska aktivitet. I studien kan vi läsa att idrottsläraren inte anser att det finns tillräckligt med stöd för deras CPD, Continuing professional

development. Detta innebär att idrottslärarna inte anser att deras egen kunskap utvecklas i den mån de anser nödvändigt. De ansåg också att den professionella utvecklingskurvan var begränsad till specifika områden och kunde inte möta kraven för deras utbildningssyfte (Ha, Sit, Sum & Wallhead, 2018).

” The study will be significant because physical literacy has a potential powerful impact on an individual’s sense of self and self- confidence, communication with others, knowledge and understanding of PA, and motivation and accomplishments. PE teachers will better

appreciate the importance of PE-CPD as a vehicle for improving their professional competence, and this will also benefit their students.” (Ha, et al., 2018, s.7).

Citatet som är tagen från samma undersökning som ovan och beskriver fördelarna med att utveckla läraren och ha en strukturerad utvecklingskurva för lärarna. Att läraren får en ökad kunskap kring fysisk aktivitet leder till ett ökat självförtroende, kommunikation med andra och kunskap för idrott- och hälsä ämnet. En ökad kunskapsutveckling för läraren blir positiv då det på sikt bara gynnar eleverna (Ha, et al., 2018).

Relationen mellan idrott på och utanför skolan

I Using physical education to promote out-of school physical activity in lower secondary school students – a randomized controlled trial protocol kan vi läsa att den fysiska aktiviteten har en nedgång I början av ungdomen, samtidigt som de skriver att fysisk aktivitet är

hälsofrämjande för ungdomar. De anser i denna text att skolans fysiska utbildning är ett viktigt nätverk för deltagande i fysisk aktivitet utanför skolan. Vilket är något som stämmer överens med skolans läroplaner (Hagger, Hankonen, Hassandra, Hirvensalo, Laukkanen, Lintunen,Polet & Tammelin, 2019).

“School PE is an existing network with considerable potential for the delivery of interventions to promote physical activity to a captive audience of young people. Such interventions are also consistent with PE curricula to promote lifelong physical activity and

health.” (Hagger et al., 2019,.s.X).

Trots detta så skriver författarna att det är få som har undersökt kring relationen idrott- och hälsa ämnets insatser att främja fysisk aktivitet utanför skolan. Detta trots att idrott- och hälsa ämnet anses som ett viktigt nätverk, som kan främja till att eleverna utför fysisk aktivitet utanför skolan. Idrott- och hälsa ämnet och idrotten på fritiden ses som två skilda världar utan relation anser undersökningen (Hagger et al., 2019).

Demokratisk ledarskap

I Teachers' Behavior and Pupils' Achievement Motivation as Determinants of Intended Helping Behavior in Physical Education undersökte de i vilken utsträckning idrotts- och hälso lärarens demokratiska och sociala beteende påverkade elevernas motivation. Samtidigt

undersökte de också hur eleverna upplevde det motiverande klimatet under en idrott- och hälsa lektion. Enligt undersökningen upplevde både pojkar och flickor att en idrottslärare som har demokratiska idrott- och hälsolektioner och ett stödjande beteende som något positivt.

Genom lärarens beteende upplevde också eleverna klimatet mer positivt, med ett högre hjälpbeteende inom gruppen. Tidigare upplevde eleverna en så kallad ego-involverande lärare som något negativt, vilket de nu kunde koppla till en lärare som uppförde sig demokratiskt och stödjande (Kokkonen, Kokkonen, Liukkonen & Telama, 2011).

Autonomi, kompetens och samband

Studien “An examination of physical education teacher motivation from a self-determination theoretical framework” menar att motivationen från lärare till att idrotta har fått för lite

uppmärksamhet genom åren. Studiens syfte var att undersöka om idrottslärare uppfattade om autonomi, kompetens och samband var relaterad till inre motivation. Enligt studien ansåg lärarna att just autonomi, kompetens och samband var positivt och starkt kunde associeras med den inre motivationen. Undersökningen gjordes med 247 slumpvist utvalda idrottslärare i USA som genom fick svara på en enkätundersökning i frågan. I grunden för undersökningen låg self -determination theory eller självbestämmandeteorin (Carson & Chase, 2009).

“As hypothesized, PE teachers’ who felt autonomous, competent, and connected to others at work taught PE for inherent reasons (i.e., to learn something new, master difficult skills, and experience pleasant feelings), and to a lesser magnitude, for internalized external reasons

(i.e., important to teacher’s goals/identity).” (Carson & Chase, 2009, s. 347).

Citatet ovan tyder också på att lärare som känner sig självständiga, kompetenta och har en bra samverkan med andra på sitt arbete har som tendens att vidareutveckla sig av en inre

drivkraft istället för av externa skäl. Vilket förstärker tesen om att autonomi, kompetens och samverkan är relaterade till den inre motivationen (Carson & Chase, 2009).

Motiverande klimat

Enligt The Influence of the Physical Education Teacher on Intrinsic Motivation,

Self-Confidence, Anxiety, and Pre- and Post-Competition Mood States är ett av de grundläggande

problem för en idrotts- och hälsolärare hur man ökar elevernas motivation. Deras studie undersökte om förhållandet mellan det motiverande klimatet som skapas av idrott- och hälsoläraren och motivationen inför lektionerna tillsammans med självförtroende och ångest

inför en konkurrenstämning. I studien kom de fram till att det är möjligt att påverka elevernas motivation under en relativt kort tid. Under endast fyra veckor kunde elever med ett specifikt klimat få en högre inre motivation, dessutom visar studien att idrott- och hälsoläraren kan spela en stor aktiv roll i att skapa positiva erfarenheter för eleverna (Arruza, Balagué, Carmona, Cecchini, Escartí & González, 2001).

Motivet till ämnet idrott och hälsa

Under denna rubrik kommer vi att beskriva hur idrotten i skolan gått från att bara bestå av idrott till att idag även fokusera på hälsa. Vi kommer även presentera hur idrott och fysisk aktivitet ter sig utanför skolans värld och vikten av denna. Slutligen dyker vi in i motivation och vilka vägar det kan finnas för att skapa just motivation för motion.

Idrott i skolan

Inledningsvis kommer vi presentera hur tidigare forskning och skolverket tar upp om hur Idrott- och hälsa ämnet ser ut i dagens skola.

Skolverket skriver att genom studierna ska eleverna främja en livslång lust att lära och i syftet för Idrott och Hälsa står det att eleverna ska skapa ett intresse för att använda dessa

rörelseaktiviteter i exempelvis utemiljöer, som välbefinnande för dem (Skolverket, 2011). Idrott – och hälsa ämnet har idag övergått från att vara enbart praktiskt till att vara ett teoretiskt och praktiskt ämne. Eleverna ska lära sig förmågan att kunna se fördelar och nackdelar med fysisk aktivitet och kost (Skolverket, 2011). Idag syftar ämnet på att

undervisningen ska ske på ett sådant sätt så alla elever kan deltaga, men deltaga på sina egna villkor. Genom att deltaga på sina egna villkor får eleverna möjlighet att utveckla sin

kroppsliga förmåga, sina specifika fysiska behov (Skolverket, 2011).

Idrotten i skolan kan vara både den första och sista erfarenheten av fysisk aktivitet som dagens ungdomar möter, vilket resulterar i att det är den enda erfarenhet av fysisk aktivitet som ungdomarna får deltaga i. Engström skriver i Skola – idrott – Hälsa att detta resulterar i att ämnet får en högre relevans, ämnet kan vara direkt avgörande för ungdomarnas syn på fysisk aktivitet och deras självbild. Han menar på att idrott- och hälsa ämnet har en stor påverkan på hur ungdomars syn på att delta i rörelseaktiviteter på fritiden (Engström, 2004) Även Mikael Londos tar upp relationen mellan fritid och skola. I sin avhandling Spelet på fältet skriver Londos att idrotten i skolan ses som social miljö för eleverna. Eleverna tar med sig erfarenheter från sin fritid. Där elever som är aktiva fysiskt på sin fritid såg ur positiva ögon, vilket kan vara problematiskt. Då Londos menar att tävlingsidrotten tar en stor plats inom idrott och hälsa (Londos, 2010). Något som stärks i en kvalitetsgranskning som Skolinspektionen har gjort. De skriver följande:

”Det observerade innehåll som eleverna möter inom kunskapsområdet rörelse är i stor utsträckning anpassat till elever som redan idrottar på fritiden vilket är i linje med vad

tidigare studier och granskningar visat.” (Skolinspektionen, 2018).

Vidare utmaningar som Londos tar upp är att det är hög fokus på bollaktiviteter, trots man inte anser att de är lika viktiga (Londos, 2010). Detta bekräftas vidare av Skolinspektionens undersökning som skriver:

”De besökta skolorna och elevenkäten visar att bollspel och bollekar upptar ett stort utrymme i undervisningen följt av aktiviteter som syftar till att förbättra elevernas kondition

och styrka.” (Skolinspektionen, 2018).

Idrott på fritiden

Fritiden är tillsammans med skolan en stor del av ungdomarnas vardag. Det är på fritiden och i skolan ungdomarna utvecklas och hittar sig själva, identitetsskapande. Det är däremot på fritiden de får chansen till att utveckla sin egna personliga stil och något som skapar mening i sin vardag, det är viktigt för ungdomar att fylla sin fritid med aktiviteter. I dagens samhälle är den föreningsdrivna idrotten en stor sysselsättning för ungdomar (Larsson, 2008).

Föreningsidrotten i Sverige är väldigt populär, tre fjärdedelar av barn mellan tolv och

trettonårsåldern deltar i en idrottsförening. Däremot sjunker siffrorna efterhand, vid sexton år är vi nere på ungefär hälften som deltar i föreningar. Redan vid tjugoårsåldern är vi nere på en tredjedel. Däremot blir spontanidrotten i Sverige mer och mer sällsynt, de som utövar spontanidrott är ofta redan delaktiga i en förening. Vilket betyder att de ungdomar som inte är del i en idrottsförening i väldigt låg utsträckning idrottar på sin fritid (Meckbach & Lundvall, 2012).

Att idrottsaktiviteterna utanför skolan idag är en vanlig vardag för många ungdomar leder till att idrottsföreningar får en viktigare plats i samhället. Numera har de en viktig roll som offentlig uppfostran, en roll som tidigare nästan bara låg i hemmet och i skolan. Utöver de idrottsliga färdigheterna som idrottsutövare lär sig, så lär de sig även normer och värderingar och vad som är socialt accepterat beteende (Larsson, 2008). Riksidrottsförbundet nämner just dessa fördelarna med idrottsrörelsen, att det finns fler fördelar än bara en ökad fysisk

förmåga. Idrottsrörelsen arbetar med att utveckla idrottsutövarna till goda samhällsmedborgare (Riksidrottsförbundet, 2009).

Samhällsutvecklingen i Sverige

Sverige har förändrats väldigt mycket de senaste 100 åren, vilket har lett till att kravet på daglig fysisk aktivitet har förändrats enormt, både på fritiden och arbetsplatser. Idag är det vanligt att ta bilen för kortare sträckor, vi tar hissen och rulltrappor då det anses vara bekvämt. Dessa tekniska hjälpmedel leder till att vi rör oss mindre idag än förr, vilket leder till att vardagsmotionen som vi tidigare tillskansat oss blir minskad. Det finns både fördelar och nackdelar med att vi rör oss mindre idag än tidigare generationer, exempelvis på fördel är att belastningsskador till följd av hårt kroppsarbete var mer vanligt förr. Däremot kan för mycket stillasittande föra med sig problem som benskörhet, högt blodtryck och hjärt – och kärlsjukdomar (Engström, 2010). För en ungdom som växer rent kroppsligt så växer även kraven på en form av fysisk aktivitet på fritiden. Eftersom antalet idrott- och hälsa timmar har minskat på skolschemat så blir den fysiska aktiviteten som ungdomen utför på fritiden mer avgörande (Engström, 2010).

Teoretisk bakgrund

Nedan kommer vi att presentera de två olika teoretiska modellerna som vi valt att utgå från i vår studie. Dels kommer vi att använda oss av Prochaska och DiClimentes transteoretiska modellen för förändringsprocesser samt Edward L. Deci och Richard M. Ryans Self Determination Theory. Under detta avsnitt kommer vi förklara dessa teoriers grunder. Vi använder den transteoretiska modellen trots att den utgår från individplan och undervisningen sker i grupp. Enligt Skolverket ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Därför anser vi att en individbaserad modell är relevant för oss som idrott- och hälsalärare (Skolverket 2011).

Self Determination Theory använder vi för att undersöka vad i idrottslärarens agerande som kan vara med och påverka elevens inre motivation till ämnet idrott och hälsa. Denna modell går in på vad som påverkar individens inre motivation och får denna att antingen öka eller minska.

Den transteoretiska modellen

Den transteoretiska modellen har en bakgrund i forskarna Prochaska och DiClemente som har studerat hur människor går tillväga när de ska sluta röka, gå ned i vikt eller förändra

kostvanor. De fann en beteendeförändring som består av flera olika strategier, processer och tekniker som folk använder på vägen till sitt mål. En grundpelare i modellen är de olika förändringsstadier som vi kommer presentera nedan. Benägenheten att förändras beror på vilket förändringsstadium man befinner sig i. Enligt modellen finns det fem olika huvuddelar, Ej beredd, begrundande, förberedelse, handling och upprätthållande. Ibland nämns även ett sjätte stadie, återfall (Faskunger & Nylund, 2014).

Ej beredd

Personer som befinner sig i detta stadie har en låg motivation generellt och en låg vilja till förändring, de ser ingen anledning till att genomföra en resa till förändring. I detta stadie vill personerna inte känna vid det personliga problemet och funderar inte på att förändra sitt

beteende. De möter ofta ett motstånd som visas genom förnekelse eller ursäkter där man skämtar bort sitt personliga problem. Personer i detta stadie upplever att de är mer fysiska än vad de egentligen är, de belyser hellre nackdelarna med fysisk aktivitet istället för fördelarna. Detta för att personerna ofta är omedvetna kring riskerna till ett stillasittande liv, samtidigt som de belyser fördelarna med sin nuvarande livssituation. Anledningarna till att de inte funderar på att bli fysisk aktiva kan vara en många, men Johan Faskunger och Kamilla Nylund tar upp följande lista i sin bok Motivation för motion:

· Ser ej motion som en viktig del av sitt liv · Tror redan att man är fysisk aktiv

· Upplever sig själva som ”hälsosamma”, eller har inte upplevt något problem med sitt liv.

· Upplever många hinder till förändring · Har misslyckats vid tidigare tillfällen · Har accepterat ”nederlaget”, gett upp

· Tror mediciner ska hjälpa och lösa problemet · Har en skada

· Tror man måste anstränga sig hårt och svettas mycket för att nå hälsovinster, vilket man inte vill göra

· Värdesätter andra saker i sitt liv, som fika, träffa kompisar eller spela dataspel (Faskunger & Nylund, 2014).

Begrundande

I fas två börjar personen att fundera på förändring, men är inte redo. Man vill ha kakan men äta den med. Motivationen och viljan att förändras är större hos en person i detta stadie än föregående. Fördelarna och nackdelarna med att bli fysisk aktiv börjar jämna ut sig och bli betydligt jämnare. Samtidigt kan fortfarande nackdelarna förstöra för personen och sätta käppar i hjulet. Personer i detta stadie är ofta medvetna om vad slutmålet är men kan känna en tveksamhet till vägen dit. Resan kan upplevas som svår och jobbig eller till och med omöjlig. Detta kan bero på att personen har en negativ bakgrund till fysisk aktivitet och upplevt motgångar vid tidigare försök. I detta stadie är personerna ofta öppna för att söka information och diskutera kring fysisk aktivitet och förändring av sitt beteende (Faskunger & Nylund, 2014).

Förberedelse

I det tredje stadiet funderar man starkt på att snart sätta igång med sin resa mot förändring, att regelbundet genomföra fysiska aktiviteter. Personerna motiverar sig själva och stärker sig genom att arbeta fram en individuell handlingsplan och få praktiska detaljer i ordning. Balansen i fördelar kontra nackdelar lutar nu över till fler fördelar som belyses. Däremot finns det fortfarande en del hinder kvar som måste övervinnas. En adekvat del i

förberedelsestadiet är att testa på sin fysiska aktivitet, har besökt platsen, få instruktioner och prova på maskinerna på gymmet exempelvis. Detta görs för att stärka tilltron och stärka sin förmåga att kunna genomföra resan. För att få ett bra förändringsarbete krävs en stark förberedelse och planering. Genom en bra planering så minskar risken för fel (Faskunger & Nylund, 2014).

Handling

Handlingen är startskottet på resan, då tidigare studier har fokuserat på förberedelse. I detta stadie aktiverar man sin resa och försöker bibehålla sina nya aktivitetsvanor. Faskunger och Nylund använder ordet resa som en metafor, där detta stadie handlar om att hantera resans första svåra vägval och bibehålla sin lust till att genomföra resan. Enligt den transteoretiska modellen varar handling i ungefär sex månader räknat från startskottet. I detta stadie kan flera faror lura, nya hinder till fysisk aktivitet kan dyka upp som motiveras med ”jag tänkte inte på det” från personen (Faskunger & Nylund, 2014).

Upprätthållande

Upprätthållande representerar det stadie som sker efter sex månader och framåt, här blir de fysiska aktiviteterna en vana och någon sker i rutin och regelbundet. Risken för snedsteg och att man slutar är liten och mindre vanligt under upprätthållande stadiet. Däremot finns det även risker att sluta i detta stadie, som olika omständigheter som försvårar vardagen, exempel som Faskunger och Nylund tar upp är tillökning i familjen eller mycket övertid på arbetet (Faskunger & Nylund, 2014).

Återfall

Ibland nämns även ett sjätte stadie, återfall. Detta inträffar när det sker en tillbakagång i resan, eller ett stopp i resan. Detta sker oftast i samband med att personen har förflyttat sig framåt till en ny förändringsprocess. Att genomföra resan linjärt och utan utmaningar och stopp är ovanligt och något som sker sällan. Majoriteten av personerna som genomför sina resor får antingen stopp eller återfall till tidigare stadier, kanske även vid flera olika tillfällen innan man på ett framgångsrikt sätt kan förflyttas till nästa steg eller att en når

upprätthållande för evigt (Faskunger & Nylund, 2014).

Self Determination Theory

Self Determination Theory eller självbestämmande teorin utvecklades från Cognitive

Evaluation Theory (CET) år 1985. I grunden utgår teorin från att individen själv alltid måste vara med och bestämma över sig själv. Individen har en valmöjlighet men det är den inre motivationen som blir avgörande för vilka val individen gör. Den stora skillnaden blir att individen själv gör sitt beslut utifrån egna val och tankar, inte utifrån order eller befallningar. Enligt teorin är det inte mängden motivation som är det direkt avgörande utan vilken typ av motivation. I detta avseende så blir skillnaden mellan inre och yttre motivation avgörande. Inre motivation handlar om att individen hittar sin mening i det som hen själv finner som meningsfullt. Det handlar inte om vad någon annan tycker eller vill utan enbart den egna inställningen i fråga (Hagger & Chatzisarantis 2007).

Teorin utgår från tre psykologiska behov, dessa tre behov behöver alla tre bli uppfyllda för att individens inre motivation skall finnas kvar. De tre behov är 1: kompetens 2:

självbestämmande och 3. Social tillhörighet. Tre behov som tillsammans ligger till grund för individens inre motivation (Hagger & Chatzisarantis 2007).

Kompetens och känslan av att ha kontroll på situationen på ett kunskapsmässigt plan samt att individen känner att kompetensen utvecklas ger en känsla av att vilja veta mer. Att vilja få en än större kompetens som kan leda till att individen känner sig ännu mer värdefull (Hagger & Chatzisarantis 2007).

Självbestämmande eller autonomi handlar om individens egen känsla för att utöva aktiviteten. Individen måste själv känna att den har intresse för aktiviteten och att denna själv varit med och bestämt villkoren för sin medverkan (Hagger & Chatzisarantis 2007).

Social tillhörighet handlar om att bry sig om människor i sin närvaro och samtidigt bli

accepterad av dessa människor. Att känna en samhörighet med de personer som du skall utför en uppgift med är viktigt för att den sociala tillhörigheten skall kännas stimulerad. För att detta skall kunna fungera krävs det ett klimat mellan individerna i en grupp som är inbjudande och accepterande (Hagger & Chatzisarantis 2007).

Metod och genomförande

Metodval

För att kunna besvara vår frågeställning och nå syftet med vår undersökning så har vi valt att använda oss av en kvantitativ metod genom en enkätundersökning. Vi ville ha ett brett urval av elever som besvarar våra frågor för att därigenom kunna se en större variation i svaren. Vi eftersträvade en större grupp som svarade på våra frågor och känner att vi fått fler

infallsvinklar än vi fått vid enstaka djupgående intervjuer. Vi ville som sagt få ett bredare perspektiv på hur lärarens agerande kan påverka elevernas motivation till idrottande. För att vara en kvantitativ undersökning så bör undersökningen bygga på insamlad data i form av statistiskt material och siffror. Det bör också vara ett större urval av respondenter än vad en kvalitativ studie skall innehålla (Ahrne, Svensson 2011). Med kvantitativa metoden kunde vi undersöka brett kring vår frågeställning och vi kunde också få svar från allt fler respondenter vilket vi ansåg gav oss ett bättre underlag till att svar på vår frågeställning. Insamlad data analyserades ner till diagram som kommer att presenteras i vår resultatdel.

Urvalsgrupper

Vi har genomfört vår enkätundersökning på en större skola i Sydsverige med elever gående i Åk 1 på gymnasiet. Enkätundersökningen genomfördes med fyra klasser med cirka 20 personer per klass. Klasserna kommer från fyra olika gymnasieinriktningar. Inriktningarna var vård och omsorgsprogrammet, teknikprogrammet samt två från naturkunskap

programmet.

Anledningen till att vi valde denna skolan var för att skolan består av brett urval med elever från olika samhällsklasser och med olika social bakgrund. Klasserna innehåller elever från olika stadsdelar i Helsingborg och elever med olika etnisk bakgrund.Både elever som ägnar sig åt fysisk aktivitet på fritiden och elever som inte gör det alls ingår också i klasserna. Vi ansåg att dessa klasser gav oss ett brett urval av elever och därför på ett bra sätt kan ligga till grund för vår analys och diskussion kring vår frågeställning. Vid genomförandet av enkäten var där en del elever som ej närvarade på grund av sjukdom eller annan frånvaro. Därför landade det slutliga antalet respondenter på 79 stycken. Antalet kan anses som lågt men vi

anser att undersökningen fortfarande håller då vi lyckats få tag på ett brett urval av elever med olika bakgrunder.

Genomförande

För att göra eleverna förberedda på vår undersökning så valde vi att cirka en vecka innan enkäten skickades ut informera idrottsläraren på skolan om vad vår enkät skulle handla om. Detta gjordes för att läraren i sin tur skulle kunna informera eleverna på lektionen före undersökningen. Vi ville att eleverna skulle ha fått tid på sig innan att fundera före de satte sig med enkäten. Vi diskuterade också med läraren om vilken lektion som lämpade sig bäst för vår undersökning. Enkäten beräknade vi skulle ta cirka 15-20 minuter och vi ville inte att respondenterna skulle känna tidspress när de besvarade frågorna.

Enkäten skickades ut till eleverna på lektionstid via Google formulär och vi var hela tiden på plats för att svara på eventuella frågor från respondenterna. Google formulär är ett program som enligt läraren eleverna svarat i tidigare. Detta gjorde att under enkät tillfället krävdes ingen närmare genomgång för att respondenterna skulle förstå hur de skulle besvara frågorna. För att ändå vara extra tydliga så läste vi igenom alla frågor för respondenterna och frågade om där var något vi behövde förtydliga.

Vi valde att genomföra enkäten anonymt för att respondenterna inte skulle känna någon press när de svarade. Med bakgrund av att enkäten till viss del handlade om deras lärare kunde eleverna tvekat att svara ärligt på vissa frågor om inte enkäten varit anonym.

Själva genomförandet på lektionstid gick till på samma sätt vid alla fyra tillfällen. Vi presenterade vilka vi var och vart vi kom ifrån. Vi berättade också än en gång vad vår undersökning syftade till och vad deras deltagande kunde bidra till. För att också påminna eleverna att deras svar var viktiga för oss så poängterade vi också vikten av att dom svarade seriöst på frågorna.

Forskningsetiska övervägande

Vi har under vår undersökning arbetat utifrån vetenskapsrådets fyra forskningsetiska krav. Dessa fyra krav är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet,2002).

Innan undersökningen så informerade vi läraren till de berörda eleverna om vad får

enkätundersökning syftade till. Även de berörda eleverna fick all information om vad deras medverkan kunde bidra och leda till. Alla deltagare var dessutom som tidigare nämnt anonyma.

Det är viktigt att respondenterna vet om att de har rätt att avbryta enkäten när som helst de känner de behovet. Respondenterna ska känna att de inte genomför undersökningen under tvång utan att det sker av egen vilja (Vetenskapsrådet, 2002).

I enlighet med nyttjandekravet så kommer respondenternas svar endast att användas i forskningssyfte och kommer under inga omständigheter användas i kommersiellt bruk eller andra icke vetenskapliga sammanhang (Vetenskapsrådet, 2002).

Resultat och teoretisk tolkning

Urvalsgrupp

Figur 2

I undersökningen som vi

genomförde deltog 50 % pojkar, 48 % flickor och 2 % som

definierade sig som ett annat kön. Majoriteten av de som svarade på enkäten studerade teknik eller naturkunskap på Tycho Brahe, den tredje linjen var vård och omsorg.

Figur 2

I figur 2 kan du avläsa när eleverna började att idrotta. En stor del av urvalsgruppen började att idrotta mellan 0–9 år, och 15 % började vid 9–12 års ålder. Sammanlagt började 9 % att idrotta efter 12 års ålder. 18 % av vår urvalsgrupp idrottar inte på sin fritid. Av de som idrottat eller idrottar idag har 50 % haft ett uppehåll och 50 % aldrig haft ett uppehåll.

Figur 3

I figur 3 till höger går det att läsa om eleverna idrottar på sin fritid vilken en stor majoritet gör. Hela 76 % idrottar och utför fysisk aktivitet på sin fritid,

anmärkningsvärt är att antingen tränar man och är aktiv eller inte alls.

Enkäten var utformad med ett ja eller nej alternativ plus ett tredje där eleverna kunde fylla i själva, där eleverna kunde fylla i en kort kommentar om sin fysiska aktivitet på vardagen. Där en elev skrev ”jag har tränat en del styrka och kondition hemma tidigare men på sistone har jag blivit tvungen att dra ner på träningen för min hälsas skull”. Av de tillfrågade flickorna i undersökningen var det 75 % som idrottade på sin fritid. Av pojkarna var det 85 % och de som definierade sig som något annat var det 100 % som idrottade på sin fritid

Idrottslärarens agerande

Vidare i resultatdelen frågade vi efter lärarens roll och påverkan på elevernas motivation till att idrotta under lektionen.

Enligt svaren vi fått i vår undersökning har läraren en stor roll i elevernas motivation till att idrotta. 33,3% svarade att läraren hade väldigt stor del till elevernas motivation att idrotta. 28,9 svarade till en ganska stor del. Anmärkningsvärt är att 82,2 % anser att läraren har minst en stor del i elevernas motivation till att idrotta och endas 2,2 % anser att läraren har en väldigt liten del i motivationen.

Idrottslärarens påverkan utanför skolan

I relation till hur stor del lärarens roll har på idrottslektionen och utanför skolan så kan vi se en tydlig skillnad. I figuren nedan ser vi att det är mer varierande om läraren påverkar eleverna att vilja idrotta utanför skolan.

Figur 5

15,2 % anser att läraren har en väldigt stor del i om elevernas vilja att idrotta utanför skolan. Samtidigt anser 19,5 % att läraren antingen har ingen del alls till en väldigt liten del i

elevernas vilja att idrotta. Majoriteten av eleverna har placerat sig i mitten, där hela 54,3 % vilket betyder att läraren har en liten påverkan enligt dessa eleverna.

Eleverna fick även möjlighet att svara kort på vad läraren kunde göra för att få eleverna att vilja idrotta på fritiden. Ett återkommande svar var att eleverna ville ha variation och vara med och bestämma vad som ska göras under idrott- och hälsolektionen.

”Låta klassen bestämma ibland om vad vi sak göra på lektionerna så man gör vad man tycker är roligt. Det är också bra om det finns flera alternativ så att vissa kan spela fotboll och vissa spelar basket till exempel.”

Samtidigt som eleverna ger olika exempel på vad läraren kan göra för att eleverna skulle kunna idrotta utanför skolan finns det de eleverna som anser att läraren inte påverkar alls, vilket är tydligt i detta citat ”De är ett eget val. Inget jag tror en lärare kan påverka”.

Idrottslektionernas klimat

Ytterligare en aspekt som vi tog upp i undersökningen var klimatet på idrottslektionen. Här var eleverna nästan överens och en stor majoritet ansåg att klimatet hade en stor påverkan på elevernas motivation att medverka i Idrott- och hälsalektionerna. Över en tredjedel ansåg att klimatet hade en väldigt stor del och endast 6,5 % ansåg att klimatet inte hade någon

påverkan på deras motivation.

I undersökningen fick eleverna möjlighet genom korta svar motivera vad som motiverar dem att idrotta. Ett axplock av citat är följande, ”att vinna”, ”all idrott som inte är dans eller orientering”, ”betyg”, ”att inte få frånvaro”. Samtidigt som vi kunde få längre svar som, ”Härlig stämning och att må bra av att röra på mig, mentalt eller fysiskt resultat”. En övergripande faktor och som vi noterade var att faktorerna som motiverade eleverna varierade väldigt från elev till elev, däremot kunde vi utläsa att begrepp som uppmuntran, utveckling och roligt återkom flera gånger.

Idrotts- och hälsolärarens kompetens & ledarstil

Figur 7

Eleverna fick svara på om de ansåg att lärarna hade en tillräcklig teoretisk kunskap om fysisk aktivitet som ledde till att eleverna fick motivation till att bli fysiskt aktiva. Lite mer än hälften, 51, 4 %, ansåg att lärarna hade en ganska stor kunskap kring teori om fysisk aktivitet. I övrigt var svaren varierande som ni kan läsa i figuren ovan, 6,1 % ansåg att lärarna hade väldigt stor kunskap, samtidigt som lika många ansåg att läraren hade en väldigt liten kunskap kring ämnet.

Figur 8

I frågan kring om eleverna ansåg att deras lärare under mellanstadiet, högstadiet och

gymnasiet har en demokratisk ledarstil var det en övervägande del som ansåg att lärarna hade en demokratisk ledarstil. Enbart 24,2 % ansåg att läraren hade väldigt liten till ganska liten demokratisk ledarstil. 75, 8 % ansåg istället att lärarna hade en ganska stor till en väldigt stor demokratisk ledarstil. Där nästan en femtedel av de tillfrågade eleverna ansåg att lärarna hade en väldigt stor demokratisk ledarstil.

I vilken utsträckning under mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet anser du att du fått arbeta självständigt under idrott och hälsa lektionerna?

Respondenterna fick också svara på i vilken utsträckning under mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet som de har fått arbeta självständigt under Idrott- och hälsa lektionerna.

Endast 3 % ansåg att en väldigt stor del av idrott- och hälsa lektionerna bestod av

självständigt arbete. Samma procentantal ansåg att idrott- och hälsa lektionerna bestod av väldigt lite självständigt arbete. 60,6 % ansåg att en liten del till ganska liten del av idrott- och hälsa lektionerna bestod av självständigt arbete. Ungefär en tredjedel av eleverna som blev tillfrågade ansåg att en ganska stor del till en stor del bestod av självständigt arbete. Sammanfattningsvis kan vi bekräfta att nästan två tredjedelar av eleverna ansåg inte att de fått arbeta självständigt under Idrott – och hälsa lektionerna.

Personer som påverkar till fysisk aktivitet

Figur 9

Avslutningsvis fick eleverna svara på i hur stor uträckning eleverna ansåg att vissa specifika personer har påverkat de till en fysisk aktivitet. Personerna som eleverna fick placera in på en

skala mellan inte viktig till avgörande var, kompisar, föräldrar, idrottslärare, influencers, tränare och personen själv.

Utifrån resultaten kunde vi se att kompisarna hade en viktig roll i elevernas motivation till fysisk aktivitet. 44 % ansåg att kompisarna var viktiga, 31 % att kompisarna var väldigt viktiga. Däremot ansåg enbart 3 % att kompisarna var helt avgörande till deras fysiska aktivitet.

Föräldrarnas påverkan på eleverna var något mindre enligt undersökningen, 28 % ansåg att föräldrarna var medel viktiga och 38 % ansåg att föräldrarna hade en viktig roll. Däremot ansåg bara 16 % att påverkan från föräldrarna var väldigt viktig, till skillnad från kompisar som hade 31 % på samma kategori.

19 % ansåg att idrottsläraren hade en mindre viktig påverkan på elevernas fysiska aktivitet och 41 % ansåg att idrottsläraren hade en medel viktig roll. Majoriteten av eleverna anser att idrott- och hälsa läraren antingen är mindre viktig, medel viktig eller viktig. Väldigt få elever anser att idrott- och hälsa läraren är inte viktig eller helt avgörande till elevernas fysiska aktivitet.

Influencers anses av 31 % av eleverna vara inte viktig. Däremot svarar ungefär femtedel av eleverna att de är viktiga och en femtedel att de är medel viktiga. Ingen elev anser däremot att influencers är direkt avgörande för sin fysiska aktivitet.

13 % anser att idrottsläraren inte alls är viktig. Samtidigt som 34 % anser att de är väldigt viktiga, 28 % att de är viktiga och 6 % helt avgörande.

Eleverna själva anser den mest avgörande personen är dem själva. 81 % anser att ”jag själv” är helt avgörande till att idrotta, 13 % anser att de själva är väldigt viktiga. 0 % anser att de själva är medel viktiga till inte viktigt alls.

Utifrån resultaten i enkätundersökningen har vi sammanställt en ranking om vilken person som deltagarna anser är viktigast för dem till att utföra fysisk aktivitet. För att sammanställa

rankingen har vi slagit ihop procentsatsen från kategorierna: viktig, väldigt viktig och avgörande och fått fram följande lista:

1. Jag själv 100 % 2. Kompisar 78 % 3. Föreningstränare 68 % 4. Föräldrar 57 % 5. Idrottslärare 37 % 6. Influencer 28 %

Diskussion

Vi har tidigare beskrivit vikten av Idrott - och hälsoämnet i skolan. Detta eftersom Idrott- och hälsa kan vara både den första och den sista erfarenheten av fysisk aktivitet som ungdomar möter (Engström, 2004). Vi mötte flera olika grupper av ungdomar i en ålder där man enligt statistiken börjar trappa av sin fysiska aktivitet. Vi kan genom den tidigare forskningen se att ungdomar vid 16 års ålder, är det ungefär hälften som deltar i olika idrottsföreningar

(Meckbach & Lundvall, 2012). Den urvalsgrupp som vi använde oss av, var det 76 % som var fysiskt aktiva, vilken får anses som över medel med tanke på den tidigare forskningen. Vi anser att eftersom eleverna befinner sig i en tid i sitt liv där många väljer att sluta med fysisk aktivitet utanför skolan, blir varje åtgärd nödvändig för att få eleverna motiverade till att fortsätta sin fysiska aktivitet. Problematiska med den tidigare forskningen är att den utgår från föreningsidrotten medans vår undersöker hur fysiskt aktiva ungdomarna är. Vilket betyder att eleverna kan vara fysiskt aktiva utanför föreningsidrotten därför ska man inte dra för stora slutsatser av den tidigare forskningen och vår urvalsgrupp.

Till en början utgår vi från Self Determination Theory som utgår ifrån tre psykologiska behov, kompetens, självbestämmande och tillhörighet. Ju högre grad som dessa behov blir uppfyllda desto mer ökar individens inre motivation (Hagger & Chatzisarantis 2007).

För att testa hur eleverna upplever deras självbestämmande så ställde vi frågorna I vilken utsträckning under mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet anser du att du fått arbeta självständigt under idrott och hälsa lektionerna? och I vilken utsträckning anser du att dina idrottslärare i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet har en demokratisk ledarstil? Båda dessa frågorna är kopplade till elevens självbestämmande och möjlighet att vara med att påverka. Resultatet blev att 63,6 % ansåg att de fått arbeta väldigt lite till ganska lite självständigt under idrott- och hälsolektionerna. Utifrån self determination theory blir detta problematiskt då eleverna inte upplever den självbestämmande delen. Vilket kan vara en bidragande faktor till att individens inre motivation sjunker. Å andra sidan så anser 75,8 % att de haft flera idrott- och hälsolärare med demokratisk ledarstil. Vilket betyder att eleverna fått vara med och bestämma exempelvis lektionsinnehåll och lektionens genomförande. Något som kan bidra positivt till individernas upplevda självbestämmande och ökad inre motivation. Vi anser att det är viktigt för idrott- och hälsoläraren att bibehålla en demokratisk ledarstil

men forma lektionerna på ett sätt så att eleverna får arbeta mer självständigt. Detta skulle öka elevernas självbestämmande och ge en positiv inverkan på elevernas inre motivation.

Vi ställde också frågan I hur hög utsträckning anser elever att deras idrottslärare haft tillräcklig kunskap inom idrott och hälsa ämnet? Syftet med denna fråga var att undersöka om respondenterna tyckte att idrottslärarna haft tillräcklig kunskap för att möta

respondenternas kompetensnivå.

Känslan av kompetens bottnar till stor del i att individen hela tiden på nytt blir utmanad. Utifrån detta är det viktigt att varje utmaning blir anpassad utifrån individens förutsättningar. Att individen känner att den kan utvecklas och klara av nästa steg är avgörande för individens inre motivation. Därför får utmaningarna varken vara för svåra eller för lätta att uppnå

(Hagger & Chatzisarantis 2007). Enligt vår undersökning ansåg eleverna att 51,4 % av lärarna hade en ganska stor kompetens för att motivera eleverna. Idrott- och hälsoämnet är idag inte enbart ett praktiskt ämne, utan även ett teoretiskt. Som vi presenterat tidigare ska eleverna lära sig förmågan att se fördelar och nackdelar med fysisk aktivitet (Skolverket, 2011). Att det enbart är 6,1 % som anser att lärarna har en väldigt stor kompetens är

problematiskt då eleverna inte utmanas varken fysiskt eller teoretiskt. Vilket kan bidra till att motivationen till den teoretiska delen inte blir lika stor. Detta kan kännas igen från studien Effects of physical education continuing professional development on teachers’ physical literacy and self-efficacy and students’ learning outcomes där lärarna anser att deras egen kompetens inte utvecklas i den mån som anses nödvändigt för att möta kraven för individens utbildningssyfte (Ha, et al., 2018). Vilket betyder att eleverna i vår undersökning och tidigare forskning anser att lärarens kunskapsnivå ligger på en nivå som skulle behöva utvecklas. Att ha en strukturerad utvecklingskurva för lärarna leder till en ökad inre motivation hos läraren då kompetensen växer. Vilket stärks i self determination teorin, vilket leder till att lärarna får en ökad kompetens och motivation som i slutändan gynnar elevernas kunskap och därför deras inre motivation.

För att undersöka kring känsla för tillhörighet valde vi att fråga respondenterna följande: ”Hur stor påverkan har klimatet på idrottslektionerna till din motivation att idrotta?” Endast 6,5% ansåg att klimatet inte hade någon påverkan på deras inre motivation. Däremot var en stor majoritet överens om att klimatet på idrott- och hälsolektionerna var viktiga till deras inre motivation att idrotta. Vilket stärks i STD där en av tre psykologiska faktorer är tillhörighet och känlsan att känna sig delaktig i ett sammanhang. Därför styrker både tidigare

forskning och vår undersökning att läraren har en viktig roll i att skapa ett uppmuntrande klimat där elever kan både lyckas och misslyckas utan att känna sig utanför eller annorlunda.

Den andra teoretiska modell vi utgått ifrån är den transtteoretiska modellen som är

beteendeförändringsteori som består av olika processer (Faskunger & Nylund, 2014. Som lärare blir det viktigt att känna till vilken fas eleverna befinner sig i för att kunna möta varje individ. Vi ställde frågan, ”Hur stor påverkan har idrottslärarens agerande på din motivation till att idrotta?” till våra respondenter. Svaren visade att lärarna har en stor roll i elevernas motivation till fysisk aktivitet. Då läraren har en stor del i elevernas motivation till att idrotta blir det avgörande för hen att veta i vilken fas eleverna befinner sig i. Detta för att på

individnivå hjälpa varje elev på bästa möjliga sätt. Detta eftersom personer som befinner sig i olika faser i transteoretiska modellen bör mötas på olika sätt.

Genom frågan ”Hur mycket påverkar idrottsläraren dig att vilja utföra fysisk aktivitet utanför skolan?” ville vi ta reda på hur stor del eleverna anser att idrottsläraren påverkat dem till att ägna sig åt fysisk aktivtet utanför skolan. Resultatet varierade något men de 54,3 % ansåg att läraren hade en liten påverkan på eleverna. Detta tillsammans med föregående svar visar att idrott- och hälsoläraren spelar en roll i elevernas fysiska aktivitet men för ytterst få är

avgörande. Vilket bekräftas när vi låter eleverna svara på hur avgörande specifika personer är till deras fysiska aktivitet. Där idrott- och hälsoläraren kom långt nere på rankingen.

De personer som hamnade högst upp på listan över vilka personer som eleverna ansåg

påverkade dem mest till fysisk aktivitet var, jag själv, föräldrar och kompisar. Det är personer som ofta står nära individen, vilket leder till att den här personen kan ha en bättre inblick på var individen befinner sig i den transteoretiska modellen och på så sätt lättare kan bidra till beteendeförändring eller till ett upprätthållande. För en idrott- och hälsolärare blir det därför adekvat att skapa en så nära relation som möjligt till individen. För att förstå individens beteende och kunna påverka individens fysiska aktivitet. I Teachers' Behavior and Pupils' Achievement Motivation as Determinants of Intended Helping Behavior in Physical Education bekräftat man att lärarens sociala beteende påverkade elevernas motivation. De skriver att lärarens stödjande beteende var positivt och bidrog till ett mer positivt klimat i gruppen (Kokkonen, et al. 2011). Ett positivt och stödjande klimat är väsentligt, då det bidrar till att eleverna är mer stöttande gentemot varandra. Vilket kan leda till att eleverna sporras till fysisk aktivitet då kompisar är en stor bidragande faktor till att individen är fysiskt aktiv.

Slutsats

Eleverna anser att idrott- och hälsolärarna kan påverka deras fysiska aktivitet under idrottslektioner. Idrott- och hälsolärarna är en person som har betydelse för ungdomars inställning till fysisk aktivitet men ej den mest avgörande personen. Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att den absolut viktigaste personen för eleverna är dem själva. De närmsta personerna förutom eleven själv är kompisar och föräldrar. Slutsaten vi gör av detta är att det är folk med en bra och nära relation som påverkar individens inställning till fysisk aktivitet i störst utsträckning.

Det är viktigt för eleverna att lärarna besitter en kompetens som kan utmana dem. Utifrån undersökningen samt tidigare forskning drar vi slutsatsen att lärarens kompetens är relevant för elevernas motivation till fysisk aktivitet. Då både tidigare forskning och vår undersökning bekräftar att kompetens är en utav tre psykologiska behov för inre motivation.

En idrott- och hälsolärare kan absolut påverka elever till att både börja och fortsätta vara fysiskt aktiva utanför skolidrotten. Idrott- och hälsoläraren kan bidra till en positiv bild och goda erfarenheter av fysisk aktivitet. Däremot är idrott- och hälsoläraren inte helt avgörande utan det finns flera olika personer som kan spela en stor roll. Slutsatsen av detta blir att man motiveras olika, för att kunna bidra till förändring mot en mer fysisk vardag eller

bibehållning av den fysiska aktiviteten måste man veta vad som motiverar den specifika individen. Därför blir relationen mellan lärare och elev avgörande för om läraren ska kunna vara med och påverka elevens motivation till fysisk aktivitet.

Referenser

Ahrne, G., Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. (1. uppl.) Malmö: Liber.

Arruza, J, Balagué, G, Carmona, A, Cecchini, J, Escartí, A & González, C, (2001). The Influence of the Physical Education Teacher on Intrinsic Motivation, Self-Confidence, Anxiety, and Pre- and Post-Competition Mood States. European Journal of Sport Science. Vol (1).

Carson, R & Chase, M (2009) An examination of physical education teacher motivation from a self-determination theoretical framework. Physical Education & Sport Pedagogy. Vol (14)

Londons, M. (2013). Spelet på fältet relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid. Johanneshov: MTM.

Engström, L. (2004). Skola - idrott - hälsa: studier av ämnet idrott och hälsa samt av barns och ungdomars fysiska aktivitet, fysiska kapacitet och hälsotillstånd. Utgångspunkter, syften och metodik. Stockholm: Idrottshögsk..

Engström, L. (2010). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm: Stockholms universitets förlag.

Faskunger, J. & Nylund, K. (2014). Motivation för motion: hälsovägledning för ökad fysisk aktivitet. (1. uppl.) Stockholm: SISU Idrottsböcker.

Ha, S.C.A. Sit, H.P.C. Sum, K.W.R & Wallhead. T (2018). Effects of physical education continuing professional development on teachers’ physical literacy and self-efficacy and students’ learning outcomes International Journal of Educational Research doi:

10.1016/j.ijer.2018.01.00

Hagger, M. & Chatzisarantis, N. (red.) (2007). Intrinsic motivation and self-determination in exercise and sport. Champaign, IL: Human Kinetics

Hagger, M, Hankonen, N, Hassandra, M, Hirvensalo, M, Laukkanen, A, Lintunen, T, Polet, J & Tammelin, T, (2019) Using physical education to promote out-of school physical activity in lower secondary school students – a randomized controlled trial protocol. BMC Public Health.

Doi: 10.1186/s12889-019-6478-x

Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7–9 [Elektronisk resurs]. (2018). Skolinspektionen.

Londons, M. (2013). Spelet på fältet relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid. Johanneshov: MTM.

Larsson, B. (2008). Ungdomarna och idrotten: tonåringars idrottande i fyra skilda miljöer. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008. Stockholm.

Larsson, H. & Meckbach, J. (red.) (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. (2. uppl.) Stockholm: Liber.

Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. (2011). Stockholm: Skolverket.

Sveriges riksidrottsförbund (2009). Idrotten vill: idrottsrörelsens idéprogram : [antagen av RF-stämman 2009]. Stockholm: Riksidrottsförbundet.

Sverige. Skolinspektionen (2012). Framgång i undervisningen: en sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan. Stockholm: Skolinspektionen.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Bilaga 1

Vilken linje går du?

o Vård och omsorg o Natur o Teknik Kön? * o Pojke o Flicka o Övrigt o Övrigt:

Idrottar du på din fritid?

o Ja o Nej o Övrigt:

Hur stor påverkan har idrottslärarens agerande på din motivation till att idrotta?

1 2 3 4 5 6

Ingen alls Väldigt stor

Hur mycket påverkar idrottsläraren dig att vilja idrotta utanför skolan?

1 2 3 4 5 6

Ingen alls Väldigt stor

Om ingen alls, vad kan idrottsläraren göra för att få dig att idrotta utanför skolan? Jag tycker idrottslärarens agerande påverkar min motivation till Idrott på ett positivt sätt.

1 2 3 4 5 6

Instämmer inte alls Instämmer till fullo

Hur stor påverkan har klimatet på idrottslektionerna till din motivation att medverka

1 2 3 4 5 6

Ingen alls Väldigt stor

Idrottsläraren har stor förståelse för vad som motiverar just mig.

1 2 3 4 5 6

Stämmer inte alls Stämmer till fullo

Vad motiverar dig?

Vad skulle idrottsläraren kunna göra för att få dig att vilja utföra fysisk aktivitet på fritiden?

Bilaga 2

Har du haft uppehåll från din fysiska aktivitet?

o Ja o Nej

o Om ja, vem fick dig att börja igen?

I hur hög utsträckning anser du att idrottslärarna du haft under mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet har tillräcklig teoretisk kunskap för att motivera dig till fysisk aktivitet ?

1 2 3 4 5 6

Väldigt liten kunskap Väldigt stor kunskap

I vilken utsträckning anser du att dina idrottslärare under mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet har en en demokratisk ledarstil?

1 2 3 4 5 6

Väldigt liten del Väldigt stor del

I vilken utsträckning under mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet anser du att du fått arbeta självständigt under Idrott- och hälsolektionerna

1 2 3 4 5 6

Till en väldigt del

Till en väldigt stor del

Inte viktig Mindre viktig Medel viktig Viktig Väldigt viktig Avgörande Kompisar Föräldrar Idrottslärare Influencers Tränare (ex föreningstränare). Jag själv