FAKULTETEN FÖR HÄLSA OCH SAMHÄLLEMOBBNING I SKOLAN
EN LITTERATURSTUDIE OM MOBBNING
I SKOLAN BLAND BARN OCH UNGA
HYVI ABDULRAHMAN
FATMÉ MENHEM
Examensarbete Malmö Universitet 15 hp Hälsa och samhälle Socionomprogrammet 205 06 Malmö
MOBBNING I SKOLAN
EN LITTERATURSTUDIE OM MOBBNING
I SKOLAN BLAND BARN OCH UNGA
HYVI ABDULRAHMAN
FATMÈ MENHEM
Abdulrahman, H & Menhem, F. Mobbning i skolan. En litteraturstudie om mobbning som förekommer i skolan. Examensarbete i Socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialt arbete, 2020.
Nyckelord: Mobbning i skolan, barn och unga, faktorer till mobbning, hälsokonsekvenser, social kognitiv teori.
BULLYING AT SCHOOL
A LITERARY STUDY ON BULLYING AT SCHOOL
AMONG CHILDREN AND ADOLESCENTS
HYVI ABDULRAHMAN
FATMÉ MENHEM
Abdulrahman, H & Menhem, F. Bullying at school. A literary study on bullying at school among children and adolescents. Master level thesis, 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social work, 2020.
Key words: Bullying at school, children and youths, factors of bullying, health consequences, social cognitive theory.
ABSTRACT
Author: Hyvi Abdulrahman & Fatmé Menhem Title: Bullying at school [Translated title]
The aim of this study was to investigate potential factors of why children and youths generally start bullying, but also the long and short-term effects bullying has on its victims. In order to answer the research questions, the method used was a systematic literature review which includes collecting data by using databases such as Libsearch and Swepub. We obtained seven studies including doctoral dissertations and scientific articles, some of which include collected data results from several longitudinal, quantitative, qualitative and meta-analytic studies. The theoretical framework used in this study include social cognitive theory by social psychologist Albert Bandura. This theory was relevant in order to analyze how bullying behavior can be designed based on the social environment together with cognitive abilities. The results
indicate that bullying is a complex phenomenon explained differently within the research field and our main finding shows that the victims define bullying differently from the definition used by researchers within the field. Several different factors emerged as to why some children and youths are prone to bullying. This study identifies that some of these factors are due to moral disengagement which refers to distancing from moral actions and lack of moral
emotions such empathy, sympathy and guilt. Furthermore, domestic violence and social
environment such as aggressive peers are also explanatory factors to why children develop and normalize a bullying behavior. Finally, this study has shown that bullying affects the victims at both early and adult age. Bully victims are often being affected in an early age developing mental health issues such as depression, anxiety, low self-esteem and increased risk for behavioral problems associated with substance use. These problems often continue into adulthood where beside mental and physical health issues the victims also struggle with trust and relationship issues.
Key words: Bullying at school, children and youths, factors of bullying, health consequences, social cognitive theory.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 5
BAKGRUND 5
Mobbning i skolan 5
Vad är mobbning? 6
Mobbning bland flickor och pojkar 7
Begreppsdefinitioner 9 Mobbning 9 Mobbare 9 Medlöpare 9 Mobboffer 10 Problemformulering 10
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 11
TEORI 11
Social kognitiv teori 11
METOD OCH MATERIAL 12
Metod 12
Material 13
Exklusionskriterier 17
Utförandet av arbetet 17
Etiska överväganden 17
RESULTAT OCH ANALYS 17
Definition av mobbning 17
Förekommande faktorer till mobbning 19
Moraliska emotioner 19
Moralisk disengagemang 20
Familjevåld 22
Mobbningsbeteendets modellering utifrån observation och förstärkning 23
Mobbningens påverkan på barn och ungas hälsa 24
Påverkan i tidig ålder 24
Påverkan i framtiden 25
AVSLUTANDE DISKUSSION 27
REFERENSER 30
Internetkällor 31
INLEDNING
“Jag ska alltid minnas och aldrig glömma Måndag: de tar mina pengar.
Tisdag: de ropar saker efter mig. Onsdag: de river sönder mina kläder. Torsdag: blodet strömmar från min kropp. Fredag: det är över.
Lördag: jag är fri.
De sista raderna i trettonårige Vijay Singhs dagbok. På söndagen hittades han död, hängande från trappräcket i sitt hem.” (Coloroso 2004, s. 15). Detta är ett exempel på hur enstaka gärningar kan leda till att barn som blir utsatta för mobbning väljer den värsta tänkbara utvägen. Citatet härstammar från en lärobok av barn- och ungdomsexperten Coloroso (2004) som i sin bok påpekar hur mobbning påverkar de som är inblandade och hur viktigt det är att uppmärksamma problemet för att inte utsätta barn och ungas liv för fara.
BAKGRUND
I detta avsnitt kommer vi att presentera olika bakgrundsaspekter kring fenomenet mobbning. Vi börjar med att presentera kort historisk bakgrund följt av statistik under rubriken
Mobbning i skolan. Sedan kommer vi att redogöra för vilka definitioner som forskare har kommit fram till av fenomenet. Detta redogör vi under rubriken Vad är mobbning?. Det råder även skillnad kring mobbning bland flickor och pojkar i forskningslitteraturen därför har vi även beaktat denna aspekten under rubriken Mobbning bland flickor och pojkar. Därefter kommer olika begrepp kring mobbning att definieras inklusive fenomenet mobbning för att klargöra kring begreppet. Sedan har vi även definierat mobbare, medlöpare och mobboffer för att utmärka vilka parter som är involverade i mobbning.
Mobbning i skolan
Mellan 1960 och 1970-talet uppmärksammades problematiken kring mobbning i Sverige vilket i sin tur spreds vidare till resterande länder i Skandinavien (Olweus 1998). Enligt Skolöverstyrelsen (1988) är våld i skolan vanligare än antalet polisanmälda brott. Mer än hälften av studenterna som går på högstadiet har någon gång blivit utsatta för våld i skolan. Det vill säga 69% av pojkarna och 51% av flickorna har blivit utsatt för denna typ av våld. En del av eleverna nämnde även att de skadas så pass allvarligt i skolan att läkarbesök har blivit nödvändigt. Idag har våldet blivit alltmer vanligt och syns tydligare allteftersom det
uppmärksammas mer då det är allvarligare och sker oftast offentligt (Björk 1999). Friends (2019) uppger att många elever i skolan upplever ensamhet vilket i många fall innebär att utsattheten för kränkningar och mobbning sker i högre grad. Detta kan i sin tur leda till att skolbarn som upplever ensamhet drabbas av bristande skolgång och otrygghet som kan påverka elevens hälsa. I Friendsrapporten uppgav 25% i årskurs F-3 att de är oroliga över att vara ensamma under rasten. Samtidigt uppgav 28% i årskurs 3-6 att de känner sig ensamma under rasten och bland årskurs 6-9 var det 17% som svarade att de känner sig ensamma i skolan.
Enligt Skolverkets enkätundersökning (2011) där de undersökt vilken form av utsatthet skolelever utsatts för har 8% av skolbarn blivit utsatta för mobbning och 11% har blivit utsatta för kränkning. 9,9% pojkar upplevde att de blivit utsatta för kränkningar respektive 12,2% flickor och vid mobbning var marginalen mycket liten med endast 0,2% skillnad bland flickor och pojkar. Vid svarsalternativet “föremål för skojbråk” var könsskillnaderna störst där dubbelt så många pojkar, 21,8% utsattes jämfört med 10,7% flickor. Dessutom visade sig att andelen mobbade i lägre årskurser var 1,1% mindre än i årskurs 7-9 (7,7%) jämfört med årskurs 4-6 (8,8%). Att mobbade elever minskar med åldersstigandet är något som även tidigare forskningsresultat betonar. Enkäten visade även att det är vanligare med fysisk mobbning bland pojkar än flickor och social mobbning är mer förekommande bland utsatta flickor. I årskurs 6-7 var könsskillnaderna störst där flickor var 4-5 procentandelar mer utsatta för mobbning än pojkar. Den sociala mobbningen var något större bland pojkar i årskurs 4-5.
Vad är mobbning?
Enligt Skolöverstyrelsen (1988) beskrivs mobbning i skolan som en form av kollektivt våld och är en av de fyra våldsformer som barn och unga placeras in i. Skolöverstyrelsen menar att mobbning utspelar sig när en eller flera individer anses vara mindre värda och värda att föraktas. Det förekommer grupprocesser vid mobbning som är avgörande för att mobbning ska äga rum. Den som mobbar har i många fall själv utsatts för våld i olika former och befinner sig i en otrygghet under en rad år. Anatol Pikas (1988) förklarar mobbning som någon form av gruppvåld där flera individer trakasserar en person.
Olweus (1999) beskriver att mobbning utspelar sig när någon som finner det svårt att försvara sig utsätts för kränkningar eller obehagliga händelser av en eller flera individer vid upprepade tillfällen under en viss period. Olweus delar in mobbning i indirekt och direkt mobbning. Direkt mobbning är det som tar sig i uttryck genom relativt öppna angrepp det vill säga slag, sparkar, kommentarer som är kränkande, hånfulla eller hotfulla. Indirekt mobbning innebär att bli utsatt för utanförskap i form av utfrysning där andra till exempel hindrar en från att skaffa vänner, baktalar eller utesluter en från kamratgruppen. För att något ska kännetecknas som mobbning ska tre omständigheter uppnås, negativ eller elakt beteende, något upprepande som pågår under en viss tid samt där parternas styrka är i obalans.
Höistad (2001) menar att mobbning förekommer när en eller flera individer utsätts för handlingar och/eller uteslutningar som medvetet är aktivt destruktiva och sker upprepade gånger av en eller flera personer under en viss period. Höistad delar in mobbning i tre typer, tyst, verbal och fysisk mobbning. Han menar att den vanligaste formen av mobbning är den tysta mobbningen som kan ta sig i uttryck genom att himla med ögonen, kasta blickar, sucka, eller ignorera någon. Denna form av mobbning orsakar omfattande skada trots att det är den svåraste formen av mobbning att upptäcka. Denna typ av mobbning kan ske i en öppen miljö eftersom den är lätt att dölja. Likaså kan det ske i det fördolda där den som utsätts ofta är tyst och står mycket i “bakgrunden” utan att ta plats, därför är risken vid tyst mobbning ofta att skolan inte tror att det föreligger något problem.
Den verbala mobbningen står i kontrast till den tysta. Den kan ta sig i uttryck genom viskningar, ryktesspridning, baktal, hån, trakasserier eller kommentarer men även
SMS-meddelanden och anonyma telefonsamtal. Den verbala mobbningen kan ofta upptäckas lättare än den tysta. Dock kan det även vara svårt att upptäcka den verbala mobbningen då även det kan ske i tysthet (ibid.).
Den fysiska mobbningen menar Höistad (2001) är den lättaste att identifiera eftersom det kan sätta fysiska spår såsom blåmärken och sönderrivna kläder. Fysisk mobbning är främst förekommande bland yngre och pojkar menar Höistad. Det kan ta sig i uttryck genom att gömma kamraters saker, stå i vägen, slagsmål men det kan även förekomma våld i lekar eller idrott. Somliga barn som nyttjar fysisk mobbning har ett sätt att dölja denna typ av mobbning genom att ha en viss attityd som strålar ut på ett positivt sätt eller genom att utföra
mobbningen vid tillfällen där det kan undangömmas som till exempel under idrotten där mobbaren tacklar offret hårt med flit men menar att det var av misstag. Höistad betonar svårigheterna som uppstår vid identifieringen av mobbning just på grund av att det ofta sker i det fördolda och kamoufleras skickligt av mobbaren men han menar samtidigt att det ligger stor vikt i att vuxna bör bli bättre på att upptäcka mobbning.
Coloroso (2004) definierar mobbning som medveten, avsiktlig samt övervägd fientlig handling där man har för avsikt att hota, skrämma och skada. Coloroso nämner även att det finns tre typer av mobbning nämligen verbal, fysisk och social mobbning. Dessa tre typer av mobbning kan kombineras till en kraftfull attack. Den vanligaste formen av mobbning är verbal mobbning som kan förekomma både bland pojkar och flickor. Med verbal mobbning kan man lätt komma undan. Ett exempel på detta kan vara viskningar som pågår bland skolbarnen utan att en vuxen människa märker det. Verbal mobbning kan ske i olika former till exempel, nedvärdering, grym kritik, sexistiska eller rasistiska tillmälen etcetera. Det kan även ske i form av kränkande telefonsamtal eller e-post, hotbrev, anonyma lappar,
utpressning med mera.
Mobbning bland flickor och pojkar
Undersökningar utförda i skolor i Sverige och Norge (Olweus 1998) resulterade i att det finns en tendens att pojkar utsätts mer för mobbning än flickor. Detta resultat baseras främst på direkt mobbning och visar sig främst i högstadiet. Enligt undersökningen är flickor mer utsatta för indirekt mobbning än direkt mobbning där de utsätts för isolering och utfrysning från kamratkretsen. Samtidigt visar resultaten att ungefär lika många pojkar som flickor blir utsatta för indirekt mobbning men att fler pojkar utsätts för direkt mobbning med öppna angrepp. Undersökningarna visar dock att i vissa skolor utsätts flickor och pojkar lika mycket för direkt mobbning samt att mobbningen som flickor utsätts för utförs av pojkar. Mer än 60% av flickor i årskurs 5-7 uppgav att mobbningen främst utförs av pojkar medans
15%-20% uppgav att de blir mobbade av båda könen. Pojkarna däremot uppgav att 80% av mobbningen utförs enbart av pojkar. Vidare tyder resultaten på att fler pojkar än flickor har varit delaktiga i mobbning. Olweus menar att den fysiska mobbningen är mer vanlig bland pojkar medans flickor använder sig mer av indirekta typer av mobbning såsom
ryktesspridning, förstöra andras vänskapsrelationer etcetera. Olweus drar slutsatsen att direkt mobbning sker mer bland pojkar på grund av den förekommande forskningen om
aggressivitet och könsskillnader. Han menar att relationer bland pojkar är tuffare och mer aggressiva än bland flickor. Detta menar Olweus kan bero på en biologisk samt miljömässig bakgrund.
Enligt Höistad (2001) sker mobbning på olika sätt beroende på om det är pojkar eller flickor. Detta kan bero på att bemötandet på flickors och pojkars aggression kan ske på olika sätt. Det anses vara mer accepterat för pojkar att visa sin aggression och vara macho. Å andra sidan tystas flickor ner på olika sätt om de utspelar högljuddhet som pojkar och deras aggressivitet är inte lika accepterad. Mobbningen som sker bland pojkar är ofta lättare att upptäcka
förekommer bland pojkar är både verbal och fysisk. Exempel på den verbala mobbning som förekommer bland pojkar är högljudda kommentarer på folks utseenden, hånar eller hotar. Ibland behöver hotet inte uttalas med ord utan det kan vara tillräckligt med en blick. Den fysiska mobbningen bland pojkar består av knuffar, trycka in någon i väggen, slag, spelar fotboll hårdhänt etcetera. Vid upptäckt av denna förekommande mobbning skyller man ofta på att det är på skoj eller att man får tåla leken.
Till skillnad från pojkarna är flickornas sätt att mobba svårare att upptäcka för omgivningen enligt Höistad (2001). Höistad menar att det finns tendenser som visar på att flickornas sätt att mobba börjar likna pojkarnas allt mer, både vad gäller den fysiska samt verbala
mobbningen. Dock är det återstående att flickors sätt att mobba är svårare att upptäcka än pojkarnas och de ägnar sig mer än pojkarna åt att vara överlägsna och få fler fördelar bland varandra. Flickor använder sig mer av tyst mobbning där de går på de som anses vara de svagaste. Dessutom är flickors mobbning mer personlig än pojkarnas och känslan av att aldrig duga till kan vara ett tillräckligt skäl till att försöka hämnas på dem som lyckas. Typisk mobbning bland tjejer kan både vara verbal (synlig) genom att viska om en annan person i klassen eller sprida rykten samt baktala en annan flicka, och tyst mobbning genom hån, retningar (ibid.).
Fysisk mobbning är vanligare bland pojkar och är den typen av mobbning som syns mest och kan vara lätt att identifiera. Dock representeras det mindre av de mobbningsincidenter som barn och unga berättar om. Fysisk mobbning kan ske i form av till exempel knuffar, örfilar, sparkar, slag, förstöra någons kläder etcetera. Dessa angrepp kan bli farligare om
mobbningsförövaren är större och starkare även om avsikten inte är att skada någon
allvarligt. De barn som utför denna roll kan ha störst problem och risken är att man hamnar i allvarliga kriminella vanor (Coloroso 2004).
Social mobbning är vanligare bland flickor och kan vara svår att uppmärksammas till skillnad från pojkarnas typ av mobbning. Social mobbning består av att man trycker ner ett barns självkänsla. Detta genom att man uteslutar, isolerar, ignorerar eller undvika någon. Att undvika är en passiv handling som tillsammans med rykten som sprids om någon som då är en aktiv handling är ett starkt mobbningsvapen. Båda dessa handlingar är osynliga samt svår att upptäcka. Mobboffret kanske inte vet att det finns rykten som sprids om hen men detta innebär inte att effekterna av ryktesspridningen inte tar sig i uttryck. Social mobbning innefattar frysning, avvisning av en kamrat eller att man med avsikt förstör ett
vänskapsförhållande. Denna typ av mobbning sker i pubertetsåldern då det är en period där ungdomar vill och försöker ta reda på vem de är och då är det viktigt att man passar in bland jämnåriga (ibid.).
Begreppsdefinitioner
Följande begrepp inom fenomenet mobbning kommer att definieras nedan.
Mobbning
Mobbning är ett komplext fenomen inom forskningslitteraturen där fenomenet definieras på varierande sätt. Trots att mobbning inte har en entydig definition i forskningslitteraturen är många eniga om hur mobbning utspelar sig i skolan.
Mobbning är när någon blivit utsatt för kränkningar och/eller trakasserier av en eller flera personer vid flera olika tillfällen. Den som är utsatt för mobbning kan uppleva sig i underläge och ha svårt att försvara sig (Friends 2019, s. 6).
Ovanstående definition är framtagen av Friends. Denna definition liknar psykologen Olweus definition som är den vanligast förekommande:
Mobbning är det när en eller flera personer utsätter någon för negativa handlingar upprepade gånger och under viss tid. En negativ handling är det när någon tillfogar en annan person skada eller obehag (Olweus 1991, s. 4).
Mobbare
Enligt Olweus kännetecknas mobbaren av aggressivt beteende som utförs gentemot klasskamrater men även andra såsom lärare och föräldrar. Mobbare har allmänt en positiv inställning till att utöva våld och har större tendens att använda sig av våldsmedel än andra elever. Mobbare stimuleras av att dominera andra och är impulsiva. Det förekommer även att mobbare har liten medkänsla till mobboffer. Trots att mobbare inte kännetecknas av gott självförtroende (Höistad 2001) besitter dem god självkänsla. De pojkar som utövar mobbning är fysiskt starkare än sina klasskamrater och främst mobboffer. Denna typ av egenskaper för mobbare förekommer främst i grupp men kan också förekomma bland enstaka mobbare (Olweus 1991).
Medlöpare
Mobbning kan dessutom vara ett gruppfenomen och består av särskilda kännetecken. I skolan innebär detta att det finns elever som även deltar i mobbningen utan att ta initiativet. De benämns som passiva mobbare eller medlöpare. Gruppen passiva mobbare kännetecknas som osäkra och ängsliga elever. Vissa av dessa medlöpare påverkas att vara delaktiga i
mobbningen i form av att de ser upp till den som trakasserar och leder trakasserierna. Detta kallar Olweus social smitta och de som påverkas av detta är ofta de elever som anses vara osäkra och behöver försvara sig (Olweus 1999).
En ytterligare mekanism som förekommer vid gruppmobbning är när de normala spärrarna
försvagas mot aggressiva tendenser. Detta sker när varken lärare och andra i
mobbningsmiljön försöker sätta stopp för mobbningen. Då upplever mobbaren/mobbarna belöning genom att de “besegrar” offret. Detta påverkar “neutrala” elever till att bli
medlöpare eftersom gränserna för aggression försvagas och leder till att de själva medverkar i mobbningen (ibid.).
Gruppmobbning med medlöpare kan också ta sig i uttryck när elever som deltar i mobbning känner mindre personligt ansvar samt skuldkänslor eftersom att det förekommer i grupp. Detta kan vara en förklaring till varför kamratliga och lättpåverkade elever kan vara delaktiga i mobbning utan att känna tveksamhet. När mobbaren/mobbarna ständigt utsätter någon kan det leda till att man uppfattar offret som en värdelös individ. Detta leder i sin tur till att färre skuldkänslor väcks hos de som är delaktiga i mobbningen vilket kan förklara varför övriga elever inte agerar (Olweus 1999).
Mobboffer
Forskningen ger entydig definition av begreppet mobboffer. Olweus (1998) delar in
begreppet mobboffer i passiva och provocerande mobboffer. Passiva mobboffern kan omfatta både flickor och pojkar och kännetecknas som mer ängsliga, osäkra än övriga elever.
Dessutom är mobboffret oftast känsliga, tystlåtna samt försiktiga. Vid yngre elever reagerar mobboffret vanligtvis med gråt och blir tillbakadragna när de blir utsatta för mobbning. Mobboffer nedvärderar sig själva och sitt tillstånd, känner sig misslyckade och ensamma i skolan. Detta genomsyrar deras beteende och hållning. Ofta har har de inga vänner i klassen men beter sig varken aggressivt eller provocerande. Pojkar som är mobboffer är ofta fysiskt svagare än övriga klasskamrater och ogillar våld.
Det provocerande mobboffret är de elever som är okoncentrerade och oroliga. De har lätt att bli irriterade och känner spänningar runt omkring. Mobboffer som är provocerande är ofta ett intensivt humör som orsakar konflikt med övriga elever. Somliga provocerande mobboffer kännetecknas som hyperaktiva. Eftersom att deras beteende ofta uppfattas som provocerande av andra elever kan de få negativa reaktioner av klasskamraterna. De förekommande
problemen som uppstår vid mobbning i klassen med ett provocerande mobboffer ser annorlunda ut i en klass med ett passiv mobboffer (ibid.).
Problemformulering
Mobbning är ett stort samhällsproblem och sker dagligen i olika miljöer bland annat i skolan bland barn och unga. För en del elever kan mobbning pågå under längre perioder och för andra vid enstaka tillfällen. Detta kan leda till omfattande konsekvenser för den drabbade. En avgörande faktor för elever som utsätts för mobbning är att skapa tillitsfulla relationer med en vuxen för att tala om sin utsatthet. Trots detta sjunker förtroendet ju äldre barnet blir. Friends rapporterar att endast 13 procent i årskurs 6-9 uppger att de har någon att vända sig till vid förekommande kränkning eller mobbning därav är det många som inte talar om sin utsatthet för någon (Friends 2019).
Mobbning kan leda till flera konsekvenser för den utsattas hälsotillstånd. Den utsatta kan exempelvis få ångest, oro, självmordstankar, depression och låg självkänsla. I längden kan det leda till att den utsatta känner meningslöshet och lägre känsla av sammanhang. Dessutom kan det leda till långvarigt utanförskap som i sin tur kan skapa psykisk ohälsa hos den utsatta. Om ett barn saknar relationer och inte har någon att tala med kan detta vara en avgörande faktor för att utveckla psykisk ohälsa (ibid.).
Det har även rapporterats att många elever känner sig ensamma och är särskilt utsatta än andra elever. Ensamma elever kan känna högre grad av otrygghet i skolan än andra elever och har högre risk att bli utsatta för mobbning och kränkningar (ibid.). Mobbning i skolan är något som i grund och botten är föränderligt. Därav behöver man ständigt studera fenomenet och tillföra kunskap kring ämnet samt sträva efter att det inte ska reproduceras (Larsson
2019). Mot bakgrund av detta kommer vi att diskutera frågan om hur mobbning uppstår och vilka konsekvenserna kan bli för dem som drabbas.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i aktuell forskningslitteratur undersöka tänkbara faktorer till varför barn och ungdomar i allmänhet börjar mobba och på vilket sätt mobbning kan påverka barn och ungdomar i både kort- och lång sikt.
Frågeställningarna i studien lyder
1. Vad är mobbning?
2. Vad finns det för faktorer till att ungdomar i allmänhet börjar mobba? 3. Hur påverkar mobbning ungdomar i kort- och lång sikt?
TEORI
Social kognitiv teori
Social kognitiv teori är utvecklat av socialpsykologen Albert Bandura som redogör för sambandet mellan individen, individens beteende och omgivningen (se figur 1). Dessa tre element påverkar en ny beteendeförändring hos en individ. Det vill säga när dessa tre elementen samverkar kan det uppstå ett nytt inlärningsbeteende. Individens nya beteende formas genom andras agerande och utifrån konsekvenserna av beteendet som kan utforma förstärkning eller bestraffning. I denna studie kommer teorins tre följande begrepp, social inlärning, self-efficacy och utfallsförväntningar tas i beaktande (Bandura 1991).
Figur 1. Samspelet mellan de tre olika elementen inom social kognitiv teori som påverkar
individens beteende (Denison & Åsenlöf 2012, s. 28).
Inom den socialkognitiva teorin presenterar Albert Bandura (1995) det centrala begreppet
self-efficacy som handlar om förtroendet av sin egna förmåga att genomföra ett beteende vid
ett visst tillfälle. Med hög self-efficacy menar Bandura att personens förtroende till sin egna förmåga förstärks medan med låg self-efficacy hävdar Bandura att det kan uppstå ångest och depression.
Den socialkognitiva teorin utgår även från begreppet social inlärning som innebär att individens beteende baseras på observationer i sociala sammanhang. Bandura kallar detta beteendet för modellinlärning eller modellering. Modellinlärning är det beteendet inom social inlärning som individen lär sig genom att observera så kallade rollmodellers beteenden och därefter reproducera detta beteende. Beteendet reproduceras i högre grad ju mer beteendet är förekommande i omgivningen. Begreppet förstärkning och bestraffning grundar sig i den operanta inlärningsteorin, dock används de även i Banduras socialkognitiva teori.
Förstärkning och bestraffning som ingår i operant inlärning är en konsekvens som uppstår vid ett beteende. Konsekvensen förstärkning kan leda till att beteendet upprepas medan
bestraffning kan leda till att beteendet förtvinas (Denison & Åsenlöf, 2012).
Ett ytterligare centralt begrepp som Bandura (1991) presenterar i social kognitiv teori är
utfallsförväntningar. Begreppet innefattar de förväntningar som förekommer hos personen i
anknytning till konsekvenserna som uppstår vid ett specifikt agerande eller beteende. Med detta menar Bandura att personen tror sig vara medveten om huruvida konsekvenserna som föreligger i handlingen kommer vara goda eller onda. Utfallsförväntningar kan förknippas med self-efficacy där self-efficacy kan ha en inverkan på utfallsförväntningarna som en person har.
Social kognitiv teori är viktig att beakta vid förståelsen av mobbningsbeteende och dess komplexitet samt hur den sociala omgivningen påverkar mobbning. Fenomenet mobbning har visat sig vara ett socialt problem vilket kan konceptualiseras i individens samspel med andra i den sociala miljön (Swearer et al. 2014). Det vill säga att mobbningen förklaras inte enbart utifrån ett individperspektiv utan även den sociala miljön bör beaktas i förklaringen av mobbning och hur beteendet uppstår. Med ett perspektiv på sociala omgivningen kan mobbningsbeteede förklaras genom de olika centrala begreppen som Bandura förespråkar i sin teori såsom social inlärning, utfallsförväntningar och self-efficacy. Teorin är på så sätt även till hjälp för att förstå utvecklingen av hur åskådarna ingriper vid utförandet av mobbning.
METOD OCH MATERIAL
Metod
Metoden som tillämpas i denna studie är en litteratursökning i form av en systematisk litteraturstudie. En systematisk litteraturstudie innebär att man på ett systematiskt sätt söker, kritiskt granskar och sedan sammanställer den valda litteraturen inom ett fenomen eller ämne, i detta fall mobbning bland barn och unga (Forsberg & Wengström 2016). Denna metod är relevant för studiens frågeställningar eftersom att frågeställningarna bygger på forskning som lutar åt olika typer av studier såsom kvalitativa, kvantitativa, longitudinella studier etcetera. Genom att använda oss av systematisk litteraturstudie har vi kunnat ta del av forskning som grundar sig i olika former av studier där mobbning bland barn och unga undersöks. Således generaliseras forskningen till skillnad från om vi hade utsett att genomföra till exempel en kvalitativ studie där endast några individer deltar i studien, som följaktligen inte hade besvarat studiens alla frågeställningar.
Syftet med en systematisk litteraturstudie är att sammanställa den data som framställts i tidigare studier med empiriskt material. Forskarens fokus bör läggas på samtid forskning som föreligger inom det ämnet som valts i studien. Syftet med detta är att försöka hitta underlag
för i detta fall mobbning bland barn och unga. Informationskällan till systematiska studier är den insamlade data som grundar sig i vetenskapliga tidskrifter eller rapporter. Nedan redogör vi för vilket material vi har insamlat. Antalet valda studier att tillämpa i litteraturstudier utgår inte från några riktlinjer. Det vill säga att forskaren inkluderar det som avser vara relevant till ämnet i den systematiska studien samt vad forskaren hittar. Forskaren kan dock inte inkludera all relevant forskning på grund av praktiska samt ekonomiska faktorer (Forsberg &
Wengström 2016).
För att forskare ska kunna sammanställa en systematisk litteraturstudie bör det finnas flera studier kring ämnet som är kvalitetssäkrade för att framställa material till studien,
bedömningar respektive slutsatser (Forsberg & Wengström 2016).
I den systematiska litteraturstudien utgår forskaren från en välformulerad frågeställning och därefter besvaras frågeställningen genom väl vald relevant forskning som har identifierats, utvärderats och analyserats. Det som utmärker den systematiska litteraturstudien är dessutom litteratursökning (se tabell 1) som består av publicerade samt icke publicerade studier, systematiskt granskande av studiens trovärdighet samt användandet av statistiska metoder med resultat från olika studier som sedan analyseras (metaanalys) vilket möjligtvis också kan vara relevant till denna typ av studie (Forsberg & Wengström 2016).
Material
Inför materialinsamlingen använde vi oss av databaserna Libsearch och Swepub. Vi har tagit del av litterära verk, doktorsavhandlingar, artiklar samt internetkällor för att insamla material utifrån studiens syfte och frågeställningar. Nedan framställs en tabell med sökningsprocessen följt av en fördjupning kring tabellen för utökad förståelse.
Tabell 1. Sökningsprocessen.
Datum Databas Sökord Begränsningar Antal träffar
Valda källor
200409 Libsearch Mobbning 390 4
200409 Libsearch Mobbning* OR bullying* AND ungdom* OR youth* AND skola* OR school*
Peer reviewed, 2010-2020
8 083 0
200409 Libsearch Mobbning* OR bullying* AND ungdom* OR youth* AND skola* OR school* AND orsak* OR reason*
Peer reviewed, 2010-2020
200409 Libsearch Mobbning* OR bullying* AND ungdom* OR youth* AND skola* OR school* AND orsak* OR reason* OR grund* OR cause*
Peer reviewed, 2010-2020
541 0
200410 Libsearch Mobbning* OR bullying* AND ungdom* OR youth* AND skola* OR school* AND orsak* OR reason* OR grund* OR cause* AND teori* OR theory*
Peer reviewed, 2010-2020
91 1
200428 Libsearch Social cognitive theory Albert Bandura
Peer reviewed 250 2
200428 Libsearch Self-Efficacy Albert Bandura Peer reviewed 377 1
200430 Libsearch Mobbning* OR bullying* AND ungdom* OR youth* AND skola* OR school* AND konsekvenser* OR
consequences*
Peer reviewed, 2010-2020
677 0
200430 Libsearch Mobbning* OR bullying* AND ungdom* OR youth* AND skola* OR school* AND konsekvenser* OR
consequences* AND hälsa* OR health*
Peer reviewed, 2010-2020
365 2
200430 Swepub Mobbning Doktorsavhandling 17 3
Till en början använde vi oss av ett sökord för att få en överblick (se tabell 1). Vi har valt fenomenet “mobbning” därför att arbetet kommer baseras på mobbning och vi ville först och främst göra en generell sökning. Vi fick 390 antal träffar och valde fyra följande litterära verk
Mobbning - en fråga om makt? av Gunilla O. Björk som är specialist i pedagogisk psykologi, Mobbning i skolan Vad vi vet och vad vi kan göra och Mobbning bland barn och ungdomar
av Dan Olweus som är professor i psykologi samt Mobbning och människovärde av Gunnar Höistad som är både utbildare och föreläsare kring fenomenet. Dessa böcker har vi valt
baserat på titel och typ av verk. Därefter läste vi böckernas sammanfattning och ansåg böckerna vara lämpliga då de innehöll omfattande information som vi var ute efter.
Efter att ha fått en överblick har vi med de valda sökorden valt att inkludera sökorden ungdom* OR youth* samt skola* OR school* eftersom målgruppen i studien är barn och unga därav tillbringas mycket av deras tid i skolan. För att få med ett internationellt perspektiv och bredare urval har vi utöver de svenska sökorden använt oss av sökord
översatta till engelska (se tabell 1). Urvalet har baserats på titlar, abstract och nyckelord på de vetenskapliga artiklarna. Vi har kritiskt granskat och diskuterat artiklarnas relevans för arbetet och begränsat de kommande sökningarna till de senaste tio åren och på så sätt kommit fram till urvalen. Sökningen har begränsats till peer review för att endast få granskad
vetenskaplig litteratur. Detta gav ett oönskat resultat eftersom vi använde oss av för få sökord och vi fick fram för många antal träffar (se tabell 1).
Därefter har vi sökt vidare och använt oss av flera nya sökord för att begränsa materialet ytterligare. De nya sökord som vi har valt är mer specificerade på studiens frågeställningar, det vill säga vi har lagt till orsak* OR reason*. Resultatet gav oss 236 antal träffar och vi valde artikeln Family violence, bullying, fighting and substance use among adolescents: a
longitudinal mediational model av Espelage et al. som vi upplevde var intressant eftersom det
är en longitudinell studie och relevant till vårt arbete utifrån abstract samt nyckelorden i artikeln.
Vi fortsatte grunda sökningen utefter arbetets syfte och frågeställningar och lade till sökorden grund* OR cause*. Utav det fick vi fram 541 antal träffar och tyckte att det gav alltför brett resultat. Därför gick vi tillbaka till den senast valda artikeln och använde oss av ytterligare sökorden teori* OR theory* för att hitta en teori som skulle kunna vara relevant till vårt arbete. Efter denna sökning fick vi fram 91 antal träffar och valde artikeln Reducing Bullying:
Application of Social Cognitive Theory som är skriven av Swearer et al. och som handlar om
mobbningsbeteendet och socialkognitiv teori och insåg att detta var väl passande till vår studie.
För att hitta ytterligare material till teoriavsnittet sökte vi oss vidare på teorin med sökorden “Social cognitive theory Albert Bandura” eftersom Albert Bandura är grundaren av teorin. Detta ledde oss till ytterligare två källor som valdes. Vi valde ett litterärt verk
Beteendemedicinska tillämpningar i sjukgymnastik som är skriven av Eva Denison och
Pernilla Åsenlöf som är professorer i fysioterapi. Trots att boken grundar sig i beteeneförändring inom sjukgymanstik och inte är relevant ämnesmässigt beskriver författarna social kognitiv teori på ett välformulerat och djupgående sätt, som kan vara relevant till teoriavsnittet i denna studie. Dessutom valde vi en akademisk tidskrift Social
Cognitive Theory of Self-Regulation skriven av socialpsykologen Albert Bandura där även
han redogör för sin social kognitiva teori och dess begrepp. Detta anser vi är relevant att ha som teoretisk utgångspunkt då vår studie handlar om mobbning som i sin tur sker i sociala sammanhang därav kan vi se en koppling till teorin.
Efter en överblick av Social Cognitive Theory of Self-Regulation sökte vi oss vidare på ett av de centrala begreppen i socialkognitiv teori, Self-efficacy för att få en fördjupning kring begreppet. Begreppet skulle kunna vara relevant till vår studie då begreppet innefattar
förtroende på personens egna förmåga där vi kan dra paralleller med mobbarens, mobboffrets och åskådarens self-efficacy och hur det påverkar mobbningsprocessen. Av sökningen valde
vi ett litterärt verk Self-Efficacy in changing societies som även den är skriven av socialpsykologen Albert Bandura där han presenterar och fördjupar sig i olika delar av socialkognitiv teori.
Inför en vidare sökning ersattes orsak* OR reason* OR grund* OR cause* med
konsekvenser* OR consequences* för att få fler perspektiv till syfte och frågeställningar. Detta gav ett resultat på 677 antal träffar vilket även det ansågs vara för brett och därför lade vi till ytterligare sökorden hälsa* OR health* anpassat till tidigare sökningar och fick 365 antal träffar och därav valdes två följande artiklar Consequences of Childhood Bullying on
Mental Health and Relationships for Young Adults av Ellen Delara samt Health consequences of school bullying skriven av Ttofi et al..
Under litteratursökningen har vi även fått hjälp av bibliotekarier på Orkanens bibliotek i Malmö Universitet och blev rekommenderade att använda ett par böcker som handlar om mobbning. De två böckerna som rekommenderades av bibliotekarierna var Våldet och
skolans arbetsklimat framtagen av specialisten i pedagogisk psykologi Magdalena Yttergren
från Skolöverstyrelsen samt Mobbningens tre ansikten som är skriven av barn- och ungdomsexperten Barbara Coloroso.
För att utöka materialet kring metoden har vi även valt en kursbok Att göra systematiska
litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning skriven av
docenten Christina Forsberg och professorn Yvonne Wengström som dessutom är sjuksköterskor vid Karolinska Institutet. Boken rekommenderades av en bibliotekarie på Orkanens bibliotek i Malmö Universitet. Den redogör djupgående för metoden litteraturstudie som tillämpas i detta arbete. Trots att bokens utgångspunkt är baserat på sjuksköterskor och hur metoden bör användas i vetenskapliga studier utförda av sjuksköterskor beskrivs metoden på ett tillräckligt utförligt sätt för att tillämpa till denna studie.
Vidare har vi även inkluderat doktorsavhandlingar som sökts på databasen Swepub med ett enda sökord mobbning. Detta gav 17 antal träffar därav ett val på tre avhandlingar: Mobbning
och att försvara utsatta för mobbning: Betydelsen av elevers moraliska emotioner och moraliska disengagemang skriven av Robert Thornberg et al., Health and Social
Determinants Among Boys and Girls in Sweden: Focusing on Parental Background av Heidi
Carlerby samt Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk
skolkontext av Paula Larsson. Dessa doktorsavhandlingar valdes utifrån abstract och ansågs
vara anpassade efter våra syften samt vår valda teori. De har kritiskt granskats och diskuterats väl.
Utöver ovanstående litteratur har vi sökt fram en utvärdering av Skolverket 2011,
Utvärdering av metoder mot mobbning som bidrar till en ökad forskning kring metoder för
att motverka mobbning och bidra till en bra social miljö. Skolverket 2011 omfattar både kvalitativ och kvantitativ data som är hämtad från 39 skolor. Dessutom följs den enskilda individens utsatthet upp vid tre tillfällen och består av flera program som utförs på samma gång.
Dessutom har vi valt en rapport från Friends 2019 som vi är bekanta med sedan tidigare studier. Friends är en icke-vinstdrivande organisation med uppdrag att stoppa mobbning. Vi vill använda oss av rapporten för att få en statistisk överblick och bakgrund i hur många barn och ungdomar som utsätts för mobbning samt hur de upplever det. Friends har undersökt
situationen genom att ställa frågor till elever i årskurs F-3, 3-6, 6-9 samt skolpersonal. Resultaten i enkäterna har varit intressanta och vi kommer att ta del av dessa för att få en grundläggande bakgrund och överblick.
Exklusionskriterier
Vid sökningen har vi valt att exkludera vissa förekommande fenomen och ämnen som till exempel nätmobbning och mobbning i arbetslivet därför att det faller utanför ramen för vårt syfte med arbetet. Vårt arbete är mer inriktad på mobbning bland skolbarn och unga och dess konsekvenser. Även om nätmobbning är en form av mobbning och förvisso förekommer bland barn och unga är det inte möjligt att ta med alla former av mobbning därför har vi avgränsat till den typ av mobbning som förekommer på plats i skolan eller andra fysiska miljöer där barn och unga vistas.
Utförandet av arbetet
Studien har utförts av Hyvi Abdulrahman och Fatmé Menhem, studerande vid Malmö Universitet, socionomprogrammet. Vi har gemensamt varit aktiva i samtliga delar av studien. Under arbetets gång har vi bedrivit studien tillsammans dock har begreppsdefintionerna i bakgrundsavsnittet fördelats jämt där respektive författare har tilldelats material. Utförandet av arbetet har diskuterats för att komma fram till gemensamma mål och sedan har de valda sökorden formulerats gemensamt. Vidare har all datainsamling kritiskt granskats, analyserats, diskuterats och skrivits ihop.
Etiska överväganden
Forskare bör utföra noggranna etiska överväganden innan påbörjandet av en systematisk litteraturstudie. Detta innebär att plagiat av metoder, data, hypoteser utan källhänvisning och felaktig information kring inkludering samt exkludering av material inte får förekomma i studien exempelvis genom att vara vilseledande i redovisning av dataanalys. I en systematisk litteraturstudie är det angeläget att ta hänsyn till att urvalet av studier är etiskt granskade. Dessutom bör det redogöras för vilka valda artiklar som kommer tillämpas i studien. Samtliga resultat och de valda artiklar bör redovisas även om artiklarna inte är ense med forskarnas egna åsikter (Forsberg & Wengström 2016).
RESULTAT OCH ANALYS
I detta avsnitt kommer de utvalda vetenskapliga artiklarna och doktorsavhandlingarnas
resultat att redogöras och analyseras utifrån Albert Banduras (1991) social kognitiva teori och dess tre begrepp som har redogjorts i teoriavsnittet det vill säga social inlärning, self-efficacy och utfallsförväntningar. Dessa begrepp kommer beaktas för att förstå mobbarens,
mobboffrets och medlöparens beteende. Dessutom kommer även åskådarens ingripande analyseras utifrån begreppen. Vi inleder med att kort presentera fenomenet mobbning utifrån vad olika forskare kommit fram till baserat på forskningsresultaten. Detta redogörs under rubriken definition av mobbning. Därefter presenterar vi de resultat som framtagits uppdelat i två huvudavsnitt, Förekommande faktorer till mobbning och Mobbningens påverkan på barn och ungas hälsa.
Definition av mobbning
Tidigare har vi förklarat begreppet mobbning utifrån olika forskares källor inklusive
grund av att många studier och andra forskares definitioner har lutat åt Olweus (1993) begreppsdefinition och forskning (Larsson 2019). Larsson redogör i sin avhandling för begreppet aggression och dess relevans för mobbning och nämner att bland annat Olweus (1993) associerade begreppet med mobbning där han menade att mobbning är ett exempel på aggression. Således har olika definitioner framställts av fenomenet mobbning men för att exemplifiera har CDC och US Department of Education framtagit en gemensam definition utifrån forskares syn på fenomenet (Delara 2018).
Bullying is any unwanted aggressive behavior by another youth or group of youths who are not siblings or current dating partners that involves an observed or perceived power imbalance and is repeated multiple times or is highly likely to be repeated. Bullying may inflict harm or distress on the targeted youth including physical, psychological, social, or educational harm. (Delara 2018 s. 2).
Fenomenet mobbning har tidigare förklarats ur ett individpsykologiskt perspektiv, vilket Larsson (2019) med inspiration från Schott och Søndergaard (2014) kallade för paradigm ett. Larsson (2019) tillägger ytterligare ett paradigm för att utöka förståelsen kring fenomenet. Utgångspunkten i Larssons paradigm är att uppfatta mobbning som ett fenomen som både är socialt samt kulturellt komplext. Det vill säga att mobbning inte enbart har sin effekt i sådant som förklaras utifrån individuella egenskaper. Larsson påpekar att den definition man har av mobbning kan påverka vilka metoder man tillämpar vid kunskapsintagandet av mobbning. Larsson hävdar vidare att även om man tillämpar olika metoder om mobbning med fokus på individ eller grupp är det inte avgörande för problemet. Det vill säga att fenomenet inte alltid handlar just om beteendet av den enskilde utan det rör sig om skolans oönskade effekter som socialiserande institution.
Fenomenet mobbning förklarar Larsson (2019) således som ett gruppfenomen där alla inblandade inklusive åskådare påverkar samt påverkas. Detta kan kopplas till Banduras (1991) begrepp social inlärning som återfinns i social kognitiv teori och som innebär att individen alltså i detta fall åskådaren och de andra inblandade lär sig ett nytt beteende som baseras på observationer och sociala sammanhang. Det vill säga om mobbningsbeteendet är återkommande i omgivningen kan detta resultera i att åskådaren reproducerar detta beteende.
I sin avhandling redogör Larsson (2019) för Younans (2018) systematiska granskning av olika artiklar som förklarar mobbningsdefinitioner som menar att de flesta forskare utgår från Olweus (1986) kriterier i sina definitioner av fenomenet, det vill säga maktobalans, uppsåt och upprepningar. Dessutom redogör Olweus för att mobboffret betraktas som passiva, hämmade och ängsliga. Vidare påvisar Larssons (2019) avhandling att en del forskare anser att mobbningsbeteendet även ska vara aggressivt. Forskare använder sig således av olika egenskaper vid beskrivningen av mobbning såsom maktobalans, uppsåtligt, upprepat, oprovocerat samt aggression. En del forskare använder sig av alla fem nämnda egenskaper medan andra endast använder fyra eller tre såsom Olweus (1986). Younan (2018) hävdar att ett uppstående problem vid beskrivningen av egenskaper som förekommer i mobbning kan vara att elever inte definierar mobbning utifrån de egenskaper forskare gör då somliga elever utgår från vilken konsekvens våldförandet har på den utsatta (Larsson 2019).
Detta är något som även Delara (2018) diskuterar i sin kvalitativa studie, dock utifrån de utsattas perspektiv. Delara menar att forskares definitioner inte är tillräckligt dugliga i den mån definitionerna inte överensstämmer med de utsattas. Delara påvisade närmare bestämt att deltagarna i hennes studie som upplevt mobbning inte definierade fenomenet som forskare
gjort. Begrepp som förekom i studien vid respondenternas definition av mobbning var förnedring, skrämsel och förlöjligande oberoende av mobbare. Till skillnad från forskarnas vanligt förekommande definition av mobbning där de förutsätter att mobbning ska vara en fråga om makt samt pågå under en viss period definierade deltagarna inte mobbning utifrån makt eller tid. För deltagarna i studien var det tydligt när mobbning uppstod och när det endast rörde sig om retfullhet eller obehagliga upplevelser. Dessutom uppgav deltagarna tydliga exempel på mobbningsbeteende från vänner och grupper som inte betraktades som en maktobalans på grund av den vänskapliga relationen. Det krävs således att i
forskningssammanhang även utgå från de utsattas definitioner och perspektiv då det är de som har varit engagerade i mobbning. Delara menar vidare att det kan vara problematiskt för motverkandet av mobbning om definitionerna skiljer sig åt signifikant därför är det viktigt att andra vuxna som forskare och lärare maximerar inkluderandet av drabbade barn och ungas definitioner.
Förekommande faktorer till mobbning
I följande avsnitt redogör vi för vilka förekommande faktorer som kan framkalla
mobbningsbeteende utifrån den insamlade data i studien. Vi inleder med att redogöra för de två aspekterna moraliska emotioner och moraliskt disengagemang utifrån Thornberg et al. (2014) som undersöker i sin doktorsavhandling hur moralisk disengagemang och moraliska
emotioner i samma modell kan redogöra för mobbnings- och försvarsbeteende bland barn och
unga. Därefter redovisas hur tidigare forskning påvisat att moraliska emotioner och moraliskt disengagemang hänger samman med mobbning. Detta parallellt med att vi drar analytiska kopplingar och resonemang till studiens valda teori, social kognitiv teori och dess begrepp. Vidare diskuteras och analyseras familjevåld utifrån tidigare forskning och den aktuella teorin följt av ett kort avsnitt kring hur aggressionbeteende, mobbning och
substansanvändning associeras till varandra. Avslutningsvis redogör vi för hur ett av teorins centrala begrepp hänger samman med mobbningsbeteende huvudsakligen utifrån Swearer et al. (2014).
Moraliska emotioner
Moraliska emotioner innefattar känslorna empati, sympati samt skuld och bidrar till moraliskt handlande. Thornberg et al. (2014) förklarar att både i utvecklings-, social- och
moralpsykologiska studier har de moraliska emotionerna beaktats. Vidare kan moraliska situationer som förekommer under barns uppväxt ha betydande mening för den emotionella utvecklingen oavsett kulturell kontext. Barn och unga som vid åskådning av mobbning känner hög grad av moraliska emotioner är mer resistenta mot omoraliskt handlande
(Thornberg et al. 2014). Detta kan förklaras utifrån begreppet social inlärning som redogörs av Bandura (1991) där barn och unga under uppväxten modellerar, det vill säga lär sig ett beteende utifrån de förekommande moraliska situationerna som observeras. Detta kan i sin tur ha stor betydelse för reproduktionen av det emotionella beteende som genom den sociala inlärningen utvecklas i uppväxten. Det vill säga ju mer det emotionella beteendet
förekommer i individens omgivning under sin uppväxt kan beteendet förstärkas och reproduceras i högre grad. Detta i sin tur leder till att individen besitter en hög grad av moraliska emotioner som gör att individen intar negativa attityder gentemot
mobbningsbeteende.
Thornberg och hans kolleger (2014) redogör för de olika moraliska emotionerna där empati innefattar att en person har förmåga att förstå eller dela andras känslor. Forskning har påvisat att elever som har hög grad av empati är mer kapabla att stötta och försvara de elever som
utsätts för mobbning medan elever med lägre grad av empati är mer kapabla att utöva mobbning eller stötta mobbningsförövaren.
Vidare innebär sympati förmågan att ha medkänsla och sorgsna känslor för andra exempelvis genom att tycka synd om den som utsätts för smärta oavsett om individen själv är utsatt eller inte. Sympati har en negativ association till aggression. Hög grad av sympati hos ett barn förutsäger ett beteendet som är mer prosocialt och mindre aggressivt enligt Carlo et al. (2010). Det har även visat sig att sympati bland barn är negativt förknippat med relationell aggression (Thornberg et al. 2014).
Slutligen utgör skuld känslan av ånger när en har betett sig illa och orsakat skada för en annan individ. Vidare framgår det i Thornberg et al. (ibid.) att barn med ett aggressivt beteende känner mindre skuld för aggressiva situationer till skillnad från andra barn. Enligt Hoffman (2000) och Silfver & Helkama (2007) är barn och unga med hög grad av empati mer kapabla att uppleva skuld om de skadar en annan individ. I en situation där någon utsätts för lidande och en åskådare känner skuldkänslor över att den är passiv kan skuldkänslorna vara ett medel för ett prosocialt motiv där åskådaren inskrider och hjälper den utsatta istället för att fortsätta vara passiv. Det visar sig även att barn och unga som i större grad engagerar sig i skolmobbning yttrar mer stolthet och likgiltighet än skam och skuld (Thornberg et al. 2014).
Moralisk disengagemang
Enligt Banduras (1991) socialkognitiva teori kan moraliskt disengagemang innefatta flera sociala samt psykologiska processer där individer tar avstånd från moraliska handlingar och börjar agera omoraliskt, genom att exempelvis kränka eller bete sig avskyvärt mot andra. Moraliskt disengagemang kan ske genom fyra processer, antingen kombinerat eller enskilt. Dessa processer är kognitiv rekonstruering, att minimera det egna aktörskapet, att förbise
eller förvränga konsekvenserna, och slutligen att dehumanisera eller skylla på offret
(Thornberg et al. 2014.).
Den första processen Kognitiv rekonstruering innebär att en individ konstruerar en annan bild av sin handling för att framställa den som moralisk när handlingen i själva verket är
omoralisk. Detta genom att till exempel framställa ett omoraliskt beteende som mindre dåligt i jämförelse med ett ännu värre beteende (ibid.).
Den andra processen minimera det egna aktörskapet refererar till att en individ minimerar, vilseleder eller avvisar sitt ansvar från handlingen som varit omoralisk. Det vill säga att individen lägger sitt ansvar på en annan individ eller hela gruppen istället för att ta ansvaret själv (ibid.).
Den tredje processen förbise eller förvränga konsekvenserna innebär att man förminskar eller förbiser den negativa effekten av sin omoraliska handling. Detta genom att till exempel konstatera att den omoraliska handlingen inte är så illa (ibid.).
Slutligen innebär den fjärde processen dehumanisera eller skylla på offret att individen blundar för sin omoraliska handling eller att man ser den utsatta som mindre värd genom att lägga över skulden på den utsatta och kalla den för glåpord (ibid.).
Moralisk disengagemang och emotioner ur ett mobbningssammanhang Thornbergs et al. (2014) undersökning resulterade i att både moraliska emotioner och moraliskt disengagemang främjar förklaringen till mobbnings- och försvararbeteenden. Att beakta att moraliska emotioner inte enbart innebär att individen känner skuld vid omoraliska handlingar utan även empati, sympati och skuld för sitt passiva agerande när mobbningsoffer far illa är viktigt att inkludera vid beaktandet av social kognitiv teori och moralisk agens (ibid.). Detta kan förklaras utifrån Banduras (1995) social kognitiva teori om begreppet self-efficacy för att få en ökad förståelse och tydliggörande av mobbningsbeteende samt försvararbeteende. Begreppet self-efficacy handlar om förtroendet av sin egna förmåga att genomföra ett beteende vid ett visst tillfälle. Detta innebär att de elever som engagerar sig i mobbning besitter hög self-efficacy som leder till att vid utförandet av handlingen förstärks förtroendet till den egna förmåga vilket i sin tur leder till känslan av stolthet och likgiltighet.
Andra studier som Thornberg et al. (2014) presenterar i sin undersökning påvisar att det moraliska disengagemanget är negativt förknippat med begreppet empati samt skuldkänslor vid ett passivt handlande. Åskådare som utförde passivt samt likgiltigt handlande hade hög grad av moraliskt disengagemang till skillnad från försvarare samt de passiva vittnena som kände skuld för den utsatta (ibid.). Detta innebär att en åskådare med hög grad av moraliskt disengagemang även kan vara passiva och ha låg grad av moraliska emotioner. Detta kan återigen förklaras med begreppet self-efficacy av Bandura (1995) där en passiv åskådare med hög grad av moraliskt disengagemang kan inneha låg self-efficacy som leder till ett passivt men likgiltigt handlande som mobbarna. Det innebär att åskådarens förtroende till sin egna förmåga att utföra mobbning är lågt.
De passiva åskådare som däremot har hög grad av moraliska emotioner som på grund av sina skuldkänslor får ett prosocialt motiv kan också förklaras ha en hög self-efficacy som
förstärker förtroendet till den egna förmågan att utföra ett beteende (Bandura 1995). Det vill säga att man på grund av hög self-efficacy har mod att inskrida och hjälpa den utsatta eftersom man tror på sin egna förmåga att kunna utföra detta. Å andra sidan kan passiva åskådare med hög grad av moraliska emotioner även besitta låg self-efficacy eftersom de väljer att agera passivt trots starka känslor av skuld, empati och sympati för offret då
förtroendet av sin egna förmåga att till exempel hjälpa den utsatta eller förhindra mobbningen inte är hög.
Vidare kan self-efficacy även ha en påverkan på utfallsförväntingarna, som även Bandura (1991) förklarar i sin socialkognitiva teori. Det vill säga att åskådare med hög grad av moraliska emotioner som väljer att agera passivt vid mobbning inte tror på sin egna förmåga eftersom den är övertygad om att utfallet som föreligger i att förbli passiv är positivt. På samma sätt som att utfallet tros vara negativt om de väljer att inskrida och hjälpa offret. Self-efficacy och tron på sin egna förmåga styrs alltså av förväntningar individen har på om utfallet är positivt eller negativt. Det vill säga att åskådarna som agerar passivt innehar låg self-efficacy som tenderar att undvika utmanande situationer eftersom de upplever att det ställs allt för höga krav på deras kompetens.
Moraliskt disengagemang är enligt tidigare studier även positivt förknippat med aggression men negativt associerat med prosocialt beteende. Vid mobbning är det de elever med hög grad av moraliskt disengagemang som har större tendens att bli mobbare eller medhjälpare till mobbare och därav mindre tendens att bli utsatt för mobbning (Thornberg et al. 2014).
Även här kan Banduras (1991) begrepp utfallsförväntningar tas i beaktande utifrån mobbares perspektiv och deras medhjälpare/medlöpare. För en medlöpare som medverkar i mobbning kan utfallet av medverkandet vara positivt genom att få beröm, medan utfallet av att inte medverka i mobbning kan vara negativt i form av att de själva riskerar att bli utsatta för mobbning.
I sin studie påvisade Thornberg et al. (2014) slutligen att fler pojkar än flickor hade hög grad av moraliskt disengagemang och att mobbningsbeteende förekommer i högre grad bland pojkar. Flickor däremot rapporterade försvararbeteende oftare och högre grad av moraliska emotioner jämfört med pojkar.
Familjevåld
Ett betydande samband mellan fysisk våld i hemmet och mobbningbeteende har framlagts efter flera tvärsnittsutredningar i Espelage et al. (2013). Espelage et al. har i sin longitudinella studie påvisat att tvångsåtgärder som uppstår i hemmet mellan föräldrar och barn ofta
förekommer i samband med kränkningar och konflikter i familjen. Detta i sin tur associeras med mobbning.
Espelage och hans kolleger redogör bland annat för en studie utförd i Italien som har resulterat i att grundskoleelever som varit utsatta för familjevåld också varit involverade i mobbning, särskilt flickor. Flickor som fick uppleva en fars våld mot sin mor eller vice versa hade högre sannolikhet att utsätta andra för mobbning i jämförelse med andra flickor som inte bevittnade denna typ av familjevåld. Många forskare är eniga om att familjevåld är en uppmanande faktor till aggression i form av mobbning och som i sin tur associeras med riskbeteende.
Baldry (2003) och Bowes et al. (2009) studier har visat ett samband mellan iakttagandet av mobbning och andra aggressiva beteenden där mobbningsbeteendet sedan förverkligas av ungdomar. Ett exempel på detta kan vara att barn och unga som utsätts för familjevåld är mer benägna att utsätta andra för mobbning i jämförelse med andra som inte utsätts för våld i hemmet. Barn och unga har större tendens att vara aggressiva ifall de umgås med aggressiva kamrater än de barn och unga som inte umgås med aggressiva kamrater (Swearer et al. 2014). Dessutom hävdar Swearer att ungdomar som är bosatta i områden som betraktas som mindre säkra och som omges av våldsamt beteende är mer benägna att bedriva mobbning än de som bor i säkrare områden. Trots att det finns flera förklaringar till sambandet mellan
exponeringen av mobbnings- samt aggressiva beteenden och förverkligandet av dessa beteenden kan detta förklaras utifrån Banduras (1991) begrepp social inlärning som baseras på observationer i den sociala miljön. Likaledes är Swearer enig om att observationsinlärning är mest relaterad till mobbningsbeteendet. Med utgångspunkt i Bandura (1991) sker i detta fall den sociala inlärningen som han kallar för modellering utifrån observationer av det aggressiva beteenden som har förekommit i hemmet. Mobbningsbeteendet reproduceras och förverkligas på barnet eftersom föräldrarna är rollmodeller för barnet vilket utgör en
förebildsroll som återspeglar sig i barnets beteenden och handlingar.
Swearer et al. (2014) menar vidare att de barn och unga som mest sannolikt engagerar sig i mobbning är a) de som utsätts för aggressivt beteende i hemmet, b) har positiva attityder till mobbning, c) umgås med andra som öppet eller subtilt förespråkar att mobbning är
acceptabelt. Dessa tre faktorer är förknippade med varandra och som i sin tur förstärker mobbningsbeteende hos de som engagerar sig i mobbning. Exempel på hur dessa förknippas med varandra kan även tydliggöras utifrån Banduras (1991) begrepp social inlärning där
föräldrar som tillför aggressivt och tvångsmässigt beteende runt barnet kan medföra att barnet modellerar detta beteende vilket i sin tur stärker barnets positiva attityder till
mobbningsbeteende. Den sociala inlärningen som bidragit till positiva attityder till mobbning kan i sin tur leda till att barnet väljer att umgås med andra som också förespråkar
mobbningsbeteende för att mötas av förstärkning (belöning). Mobbning och aggression
Vidare har Espelage et al. (2013) undersökt sambandet mellan mobbningsbeteende och substansanvändning och har funnit en koppling mellan familjevåld och mobbning i form av aggression i skolan bland pojkar. Både fysisk och verbal aggression anses vara ett
“problembeteende” när det gäller pojkar i den mån droganvändning och mobbning associeras till varandra. Det har framkommit att om pojkar utsätts för omfattande familjekonflikter är de mer benägna att utsätta andra skolbarn för högre grad av aggression och detta
aggressionsbeteendet förknippas över tid med större användning av alkohol- och droganvändningen.
Mobbningsbeteendets modellering utifrån observation och förstärkning
I Swearers et al. (2014) studie som redogör för aggressivt- och mobbningsbeteende utifrån Banduras (1977, 1986) social kognitiv teori tillämpas två begrepp, observation och
förstärkning utifrån det centrala begreppet social inlärning. Dessa begrepp har tidigare beaktats i denna studie, dock redogör Swearer (2014) för dessa begrepp utifrån ytterligare perspektiv vilket vi presenterar nedan.
Observation
Tidigare i arbetet har vi förklarat hur begreppet observation utifrån Bandura (1991) utspelar sig utifrån familjevåld och den sociala kretsen. Dock belyser Swearer (2014) även att det inte är alla barn och unga som tar till sig aggression- eller mobbningsbeteende fastän att de har observerat mobbning genom att ha varit utsatta för en miljö som präglas av mobbning. Kognition och förstärkning kan vara avgörande för beteendet. Med kognitioner menar Swearer att barn och unga är mindre benägna att utöva mobbning om de anser att detta beteende är omoraliskt. Vidare hävdar Swearer att kognitioner kring mobbning i allmänhet samspelar med känslor som förstärker mobbning samt deltagandet i mobbning. De elever som har antimobbningsattityder har betydligt mindre tendens att utöva mobbningsbeteende till skillnad från de som har positiva mobbningsattityder. Mobbningsattityder har alltså en avgörande roll för huruvida ett mobbningsbeteende kommer anammas eller inte. Det vill säga bland barn och unga som lär sig att mobba genom observationsinlärning är det mest troligt de som har positiva attityder till mobbning som kommer ansluta sig till mobbningsutövandet. Dock menar Swearer att det är viktigt att notera att det inte alltid innebär att en individ införskaffar ett mobbningsbeteende på grund av sina positiva attityder till mobbning.
Förstärkning
Enligt Banduras (1991) social kognitiva teori har barn och unga en tendens att undvika beteende som de tror kommer bestraffas och istället engagerar de sig i de beteende som de tror kommer leda till belöning (förstärkning). Därav tror de barn och unga som mobbar att de kommer bli belönade på något sätt till exempel få ökad social status, tillgång till resurser etcetera. För att mobbningsbeteendet ska bibehållas och bevaras i längden behöver individen få förstärkning som ett resultat av sitt mobbingbeteende. Enligt social kognitiv teori har familjemedlemmar, vuxna och kamrater påverkan på individens mobbningsbeteende genom att förstärka detta beteende. Detta kan ske genom att till exempel ge beröm och acceptans. En studie av Craig & Pepler (1995) fann att majoriteten (81%) av elever som utövade mobbning
på skolgården förstärkte mobbningsbeteendet av sina kamrater. Således har omgivningen, särskilt familjemedlemmar och kamrater en stor påverkan på barn och ungas beteende och är en avgörande faktor för huruvida ungdomar uppfattar konsekvenserna ur
mobbningsbeteenden som förstärkning eller bestraffning (Swearer et al. 2014).
Även Larsson (2019) är enig om detta. Hon uttrycker att mobbning är ett farligt och vanligt förekommande socialt problem bland barn och unga som utöver de inblandade även kan påverka åskådare av mobbning på ett negativt sätt. Stora delar av inlärningen uppstår i informella sammanhang, framförallt under barndomen som sedan utvecklas till ett beteendemönster som utformar individen och kvarstår även i vuxen ålder.
Mobbningens påverkan på barn och ungas hälsa
Nedan redogör vi för vilka hälso- och sociala effekter mobbning har på både samtid och framtid för de engagerade i mobbning, framförallt mobboffer. Vi inleder med att redogöra för hur mobbning påverkar barn och unga redan i sitt sammanhang där olika forskningsresultat inkluderas såsom doktorsavhandlingar som undersökt tvärsnittsstudier, kvalitativa studier och longitudinella studier. Vid beaktandet av påverkan i vuxen ålder har vi huvudsakligen utgått från Delara (2018) som gjort en kvalitativ studie på unga vuxna som i barndomen blivit utsatta för mobbning samt Ttofi et al. (2011) som undersökt en mängd olika studier, framförallt longitudinella som forskat kring hur skolmobbning har påverkat hälsan senare i livet.
Påverkan i tidig ålder
En doktorsavhandling av Carlerby (2012) har undersökt två tvärsnittsstudier gällande flickor och pojkars hälso- och sociala faktorer med fokus på föräldrarnas bakgrund. Resultatet i Carlerbys avhandling indikerade att pojkar är mer involverade i mobbning än flickor.
Några allmänna riskfaktorer som var avgörande för högre risk för ohälsa bland barn och unga i Sverige var enligt Carlerby (2012) involvering i mobbning alltså aggressivt beteende, låg ekonomi i familjen, lågt närvarande och förekomsten av diskriminering i skolan. Barn och unga som är involverade i mobbning lider av ohälsa och minskat välbefinnande. Det har även framkommit att mobbning är förknippat med ökad risk för SHC, alltså subjektiva hälsorisker. Det vill säga att barn och unga som är involverade i mobbning kan ha högre risk för SHC, vilket kan resultera i negativa hälsoeffekter.
Ttofi et al. (2011) som undersökt negativ kort- och långtids påverkan som uppstår vid mobbning rapporterar hittills framlagda resultat på en pågående longitudinell studie som utförs av Eisner et al. i Zurich, Schweiz om barns sociala utveckling. Resultatet tydde på att olika typer av mobbning vid 8 års åldern i stora drag ledde till ångest och depression vid 11 års åldern. Det vill säga både fysisk och social mobbning visade sig leda till denna typ av ohälsa.
Det framgår även i Delaras (2018) kvalitativa studie att medverkandet i mobbning, i form av mobboffer, mobbare eller åskådare kan utgöra ett hot för barn och ungas välmående.
Negativa mobbningsupplevelser som förekommer i barndomen kan leda till både omedelbara fysiologiska reaktioner och psykologiska- samt beteendeproblem. Dessa konsekvenser kan utspela sig genom ångest, depression, studieavbrott, psykotiska symtom, självmordstankar, dråptankar samt risk för samlag i tidig ålder och tidig graviditet. Studien indikerar att
mobbning baserad på vikt och kroppsutseende har en tendens att framkalla ätstörningar bland barn och unga. Vidare visar studien även att gymnasieelever som blivit utsatta för mobbning på grund av sin vikt framställde en låg självkänsla, negativ syn på sin egna kropp, höga
