Förbättring av slangtillverkningen på BT  : En produktionsteknisk studie

         

Förbättring av slangtillverkningen på BT

Kim Andersson 

Henk de Ridder 

 

Produktionsledning 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Examensarbete 

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling 

LIU‐IEI‐TEK‐A‐‐08/00296‐‐SE  

 

Förbättring av slangtillverkningen på BT 

– En produktionsteknisk studie 

 

Improvement of the hosemanufactering at BT 

– A study in production engineering 

    Examensarbete utfört vid  Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling,  Linköpings tekniska högskola  och vid BT Products      av    Kim Andersson  och  Henk de Ridder      LIU‐IEI‐TEK‐A‐‐08/00296—SE    Handledare    Jan Olhager (IEI)  Johan Holmér (BT Products)     

 

 

Sammanfattning 

BT Products avdelning för slangtillverkning har i dagsläget problem med att klara av dagens  produktionstakt. Målet med detta arbete är att identifiera och komma till rätta med dagens problem  samt förbereda avdelningen inför en taktökning från dagens 50 000 till 60 000 truckar per år.    I arbetets första skede gjordes en beskrivning av nuläget. Detta genom att observera och aktivt delta  i arbete på avdelningen, intervjua personal, samla in data och göra en tidsstudie.  Med resultatet av tidsstudien och datainsamlingen gjordes en beräkning av hur mycket tid som  behövs för att hinna med dagens produktionstakt. Beräkningen visade att drygt hälften av den  tillgängliga tiden borde räcka för att klara denna och att maskinernas kapacitet gott och väl räcker till.   De problem som identifierats som orsak till att produktionen ändå inte hinns med är främst dålig  layout, ineffektiva arbetssätt, onödiga arbetsmoment samt planeringsproblem kopplat till  eftersläpning i produktionen.      För att åtgärda dessa problem och förbereda slangavdelningen för en 60 000 takt har en rad  förbättringsförslag arbetats fram. Ett förslag på en ny layout har gjorts för att uppnå ett bättre flöde i  produktionen med mindre transporter och färre onödiga förflyttningar. Ett införande av  standardiserat arbete bör göras för att säkerställa att alltid det mest effektiva arbetssättet används.  Fler maskiner behöver inte införskaffas för att klara av produktionen, om de inte köps in i syfte att  användas som säkerhetskapacitet, men en del hjälputrustning bör införskaffas för att underlätta och  förbättra arbetet på avdelningen. Exempel på detta är en bättre slangvinda, streckkodläsare och  monteringsutrustning.       

Abstract 

The department for hydraulic hose manufacturing at BT Products has problems keeping up with  today’s productionpase. The goal for this project is to identify and fix today’s problems and prepare  the hosemanufacturing department for an increasment in productionpase from today’s 50 000 to  60 000 forklifts per year.    To begin with an analysis of the situation today was made, this by observing and participating in the  daily work at the department, interviewing the personal, collecting data and performing a timestudy.  The results of the timestudy combined with the collected data were used to calculate the time  needed to cope with today’s productionpase. The calculation showed that a little more than half the  available time should be enough to do this and that the capacity of the machines is by far more than  needed. The problems identified causing the department falling behind is mainly bad layout,  ineffective operation routines, unnecessary operations and planning problems due to delays in the  production.     In order to fix these problems and prepare the hosemanufacturing department for the increased  productionpase a series of suggestions for improvement has been developed. A suggestion for a new  layout has been made in order to reach a better productionflow with less transports and unnecessary  movements. An implementation of standardized operations should be made in order to be sure that  the best operations routine always is used. Investments in new machines are not necessary to cope  with the future productionpase unless they are bought in purpose to serve as safetycapacity.  However investments in some smaller equipment are necessary to ease and improve the daily work  at the department. Examples of equipment needed are a better hosereel, barcode reader and  assemble equipment.  

 

Innehåll 

Sammanfattning ... 3  1  Inledning ... 9  1.1  Syfte ... 9  1.2  Målsättning ... 9  1.3  Arbetets genomförande ... 9  1.4  Metod och källor ... 9  1.5  Avgränsningar ... 9  2  Nulägesbeskrivning ... 11  2.1  Produktbeskrivning ... 11  2.2  Processbeskrivning ... 12  2.3  Observationer ... 14  2.4  Planering ... 15  2.4.1  Partiformning ... 15  2.4.2  Inköp ... 15  2.5  Materialhantering ... 16  2.6  Layout ... 17  2.7  Personal ... 18  3  Nulägesanalys ... 19  3.1  Förbrukningsmönster ... 19  3.2  Tidsstudier ... 19  3.2.1  Kapning ... 20  3.2.2  Montering ... 23  3.2.3  Pressning ... 23  3.2.4  Tvättning ... 24  3.2.5  Övriga tider ... 25  3.3  Resultat av tidsstudier ... 26 

3.3.1  Kapning ... 26  3.3.2  Montering ... 29  3.3.3  Pressning ... 30  3.3.4  Tvättning ... 32  3.3.5  Övriga moment ... 34  3.3.6  Beräkning av tillverkningstider ... 35  3.3.7  Produktionsflöden ... 39  3.3.8  Kapacitet ... 41  3.4  Nyckeltal ... 42  3.4.1  Kvalitet ... 42  3.4.2  Leveranssäkerhet ... 42  3.4.3  Ledtid ... 42  3.4.4  Arbetsmiljö/säkerhet ... 42  3.4.5  Produktivitet ... 43  3.5  Värdeflödesanalys ... 43  4  Problembeskrivning ... 44  5  Referensram ... 45  5.1  Produktionsplanering ... 45  5.1.1  MRP ... 45  5.1.2  Just in time ... 46  5.1.3  TOC (Theory of Constraints) ... 48  5.2  Partistorlek ... 50  5.2.1  LFL (Lot for Lot) ... 50  5.2.2  POQ (Periodic Order Quantity) ... 50  5.2.3  EOQ (Economic Order Quantity) ... 51  5.2.4  EMQ (Economic Manufacturing Quantity) ... 51  5.2.5  Tillverkning i små partistorlekar ... 52 

5.3  Ställtidsreduktion ... 54  5.4  Standardiserat arbete ... 54  5.5  5S ... 54  5.6  Layout ... 55  5.6.1  Verkstadsutformning ... 55  5.6.2  Produktion i celler ... 56  6  Förbättringsförslag ... 60  6.1  Layout ... 60  6.2  5S ... 63  6.3  Processer ... 64  6.3.1  Automatkap ... 64  6.3.2  Manuell kap ... 65  6.3.3  Ritning ... 65  6.3.4  Montering ... 66  6.3.5  Press ... 66  6.3.6  Tvätt ... 66  6.3.7  Övriga moment ... 67  6.3.8  Ny utrustning ... 67  6.4  Planering och styrning ... 68  6.5  Partiformning ... 72  6.6  Anpassning inför taktökningar ... 72  7  Slutsats och rekommendationer ... 74  8  Referenser ... 75  Bilaga 1: Layout ... 1  Bilaga 2: Datablad ... 2  Bilaga 3: Längder ... 4  Bilaga 4: Fördelning av lyfthöjder ... 5 

Bilaga 5: Modelltillhörighet ... 7  Bilaga 6: Arbetsschema ... 8  Bilaga 7: Sammanställning av tidsberäkningar ... 9  Bilaga 8: Förslag på ny layout. ... 12  Bilaga 9: Beräkning av utnyttjandegrad med dagsplanering. ... 13  Bilaga 10: Lådor till kanbansystem , mått i millimeter. ... 14  Bilaga 11: Beräkning av lagervärde. ... 15  Bilaga 12: Beräkning av lager samt säkerhetslager av slangmaterial. ... 17  Bilaga 13: Förslag på kanbansystem... 18  Bilaga 14: Förslag till partiformning. ... 19  Bilaga 15: Utnyttjande av arbetstid vid taktökning. ... 21  Appendix A: Renhetsanalys ... 22     

1 Inledning 

Hydraulslangstillverkningen på BT Products förser idag hela företaget med hydraulslangar. Dagens  tillverkningsvolym är ungefär 50 000 truckar per år fördelade på en mängd olika modeller i  varierande storlekar och utseende. Målet är att inom några år ha kapacitet att tillverka 60 000  truckar per år och inom en snar framtid 80 000, det vill säga en volymökning på 20 respektive 60  procent.  BT tillverkar idag själv all hydraulslang på en avdelning i nära anslutning till monteringslinorna.  Utvecklingen på avdelningen har trots en stor ökning av produktionstakten stått stilla under flera år,  vilket har lett till ständig eftersläpning i produktionen.  Därför upplevs avdelningens leveransservice  idag som dålig vid monteringslinorna (fortsättningsvis kallade kunderna). 

1.1 Syfte 

Projektets syfte är att undersöka vilka åtgärder som krävs för att företaget ska kunna producera  hydraulslangar för att försörja en tillverkning av 60 000 truckar per år.  

1.2 Målsättning 

• Projektets mål är att säkerställa produktionen av hydraulslangar med hög kvalitet för att  försörja hela BT vid en produktionsvolym på 60 000 truckar per år.  • Förbättra leveransservicen så att den uppfyller kundernas krav. 

1.3 Arbetets genomförande 

Först ska en nulägesanalys genomföras för att klarlägga hur produktionen ser ut i dagsläget, hur  flöden och förbrukningsmönster ser ut och vilken kapacitet produktionsgruppen har. Efter  genomförd nulägesanalys ska förslag på förändringar i produktion, planering, layout med mera läggas  fram. Det kan till exempel gälla hur BTs slangtillverkning ska arbeta mer rationellt genom att  producera i linor, använda mer plattformstänkande eller omforma planeringsstyrningen av några  större konsumenters slangar. Studiebesök hos andra slangtillverkare ska ligga till grund för att få  idéer till möjliga förbättringar.  

1.4 Metod och källor 

Eftersom relevanta data kring slangavdelningen inte tidigare funnits samlad har mycket tid lagts på  insamling och sammanställning av relevanta data. Arbetet har bestått i att söka information i  företagets MRP‐system och ritningsdatabas. Utöver detta har tidsstudier, observationer, aktivt  deltagande i produktionen och informella intervjuer gjorts med personal som på något sätt har  anknytning till slangavdelningen. Med hjälp av insamlad data har en analys av nuläget gjorts. Efter  nulägesanalysen har en litteraturstudie och ett antal studiebesök på företag med liknande  produktion gjorts. Detta har sedan legat till grund för de förbättringsförslag som utarbetats. 

1.5 Avgränsningar 

På grund av tidsbrist har ingen djupare utredning gjorts vad gäller:  • Lådor för hylsor och kopplingar. Här bör lämpliga lådor tas fram för förvaring av kopplingar  och hylsor. Dessa bör vara lätthanterliga, möjliga att försluta och anpassade så att lämplig  vikt och kvantitet uppnås. Dessutom bör en utredning göras på hur förvaringen av dessa 

lådor ska se ut (till exempel ”paternoster verk”) och om det är möjligt att använda  standardiserade lådor mot underleverantörerna.   • Hydraulhygien. Hur ska hantering av maskiner, komponenter och kringutrustning skötas för  att säkerställa en god hydraulhygien? En annan frågeställning är hur bra tvätten egentligen  fungerar. En fortsatt utredning kring frågan om tvättning av dubbelslang är nödvändig bör  göras.  • Säkerhet. Hur mycket säkerhetskapacitet bör avdelningen ha? Vad blir konsekvenserna av ett  längre stillestånd för de olika maskinerna och är det motiverat att investera i ytterligare  maskiner av säkerhetsskäl.   Dessa frågeställningar bör företaget arbeta vidare med.     

 

2 Nu

För att få till. Däre genomfö arbetets genomfö och förb

2.1 P

En färdig ände, se även finn koppling så måste olika kop Bild 2.1: H Bild 2.2: D

ulägesbes

å en bra bild efter utförde ördes genom s gång fördes ördes fortlöp bättringsmöjl

roduktbe

gtillverkad sl e bild 2.1 Slan ns så kallad d gskombinatio e detta göras pplingstyper, Hydraulslang.  Dubbelslang. 

skrivning

 över nuläge s mer grund m att i två dag s anteckning pande under ligheter. 

eskrivning

ang består a ngämnet kan dubbelslang  onerna varie s av persona , dessa kan t

g 

et gavs först  läggande stu gar vara med ar på saker s  dagarna för

g 

av ett slangäm n variera med där två slang rar. Antinge len innan mo till exempel v en introdukt udier på de o d och arbeta som upplevd r att även ta  mne med en d olika mate gar är samm n levereras h ontering kan vara raka, vin     tion om hur  olika process  i produktion des vara prob del av de an n hylsa och en rial, typ av a manfogade, se hylsan och ko n utföras på s nklade eller a arbetet på s stegen . Dess nen på avdel blematiska. I ställdas tank n koppling fa armering, dim e bild 2.2. Äv opplingen fä slangen. Det av såkallad s langavdelnin sa studier  lningen. Und nformella in kar kring pro astpressade  mension sam ven hyls‐ och rdigmontera t finns en upp snabbkopplin ngen går  der  tervjuer  blematik  i varje  mt att det  h  ade eller  psjö av  ngstyp.  

2.2 Processbeskrivning 

Produktionen av slang genomförs i fem processteg: Kapning, ritning, montering av kopplingar och  hylsor, pressning av hylsor samt tvättning. Råmaterialet består av slang som levereras i större rullar.  Dessa lagras i pallställen runt omkring avdelningen. Tillverkningen av slang inleds genom att med  truck lyfta ner pall innehållande slangmaterial från pallställen. Slangrullen lyfts, antingen för hand  eller med travers, upp på en slangvinda som är kopplad till den halvautomatiska kapmaskinen. Då  slang av ny dimension ska tillverkas måste ett ställ i kapmaskinen genomföras innan slang kan matas  fram för kapning. Artikelnummer matas in i kapmaskinens styrsystem och därefter kan kapningen  påbörjas. Innan detta sker måste dock slangens ritning kontrolleras. Ritningarna finns lagrade i  pärmar på avdelningen men kan också sökas med hjälp av dator i företagets ritningsdatabas. Det som  kontrolleras med hjälp av ritningen är slangens längd, vilka hylsor och kopplingar som ska användas  samt hur dessa ska vara monterade. Varje slang som kapas märks automatiskt med artikelnummer  och datum för att i efterhand kunna spåras. Detta sker automatiskt med en märkutrusning som är  kopplad till kapmaskinen. Arbetet vid kapen varierar beroende på slanglängd. Då kortare slangar  tillverkas matas slang fram och kapas automatiskt. Vid kapning av längre slang styr operatören  kapningen genom att trycka på en knapp varje gång en ny slang ska kapas. När slangarna är riktigt  långa måste operatören även rulla ihop slangen och bunta den med ett buntband.  Då slangen är kapad ska ett streck ritas i båda slangens ändar. Strecken används för att, i  monteringen, kunna säkerställa att slangen är tillräckligt djupt intryckt i hylsorna.  Ritningen sker idag  manuellt med hjälp av en ritfixtur som består av ett aluminiumblock med urfrästa hål av olika djup  och dimension beroende på vilken slang som ska ritas. Själva ritningen görs med en tuschpenna.  Processteget efter ritningen är montering av kopplingar och hylsor. Monteringsmomentet varierar  mycket vad gäller tid och ansträngning beroende på vilken slang‐, hyls‐ och kopplingstyp som ska  monteras. Variationen beror antagligen på de toleranser som finns på slang, hylsor och kopplingar.   Det är mycket trögare att montera hylsa och koppling på en slang med maxtolerans samtidigt som  hylsan ligger på mintolerans jämfört med det omvända.   Efter monteringen av kopplingar och hylsor pressas hylsorna fast på slangen i en maskin för  hylspressning. Pressmaskinerna måste liksom kapmaskinen ställas om för olika slangdimensioner.  Ställarbetet består av att byta pressens backar samt att ändra pressprogram i styrenheten.   Pressningen utförs genom att operatören för in slangen mellan pressens backar och använder en  pedal eller knapp för att utföra själva pressningen. På avdelningen finns två maskiner för pressning.    När slangen är pressad tvättas den. Detta görs genom att koppla fast slangändarna i en tvättmaskin  som spolar tvättvätska genom slangen. Här måste ställ för kopplingstyp och slanglängd utföras.  Stället för kopplingstyp består av att byta en insats för att kopplingsanslutningen ska passa. För olika  slanglängder används olika långa tvättprogram där längre tvättprogram körs för längre slang och  tvärtom. Själva tvättmaskinen har två stationer där en slang kan monteras i varje station. Efter  avslutad tvättning skruvas plastlock fast på slangens kopplingar för att undvika att smuts kommer in i  slangen. Då samtliga processteg är utförda rapporterar operatören/operatörerna vid tvättningen in  de slangorder som färdigställts till MRP systemet. Därefter levereras slangarna ut till rätt avdelning.  Idag tillverkas slangen enligt tre olika typer av flöden beroende på vilken typ av slang som tillverkas,  se figur 2.1. De olika typerna är dubbelslang, matarslang, gummislang och övrig slang. Dubbel‐ och 

matarslang följer samma flöde medan gummislang och övrig slang har egna flöden. För samtliga  slangtyper inleds tillverkningen i kapprocessen för att därefter gå olika vägar.   Dubbel‐ och matarslang ritas inte eftersom hyls‐ och kopplingsmonteringen anses gå såpass lätt att  operatören ändå känner om slangen nått hylsans botten eller inte. Istället monteras och pressas  dessa direkt efter kapningen och därefter tvättas de.   På gummislang ska inga kopplingar och hylsor monteras och därför behöver de inte ritas och  eftersom det inte är lika noga med renheten, då de används som returslangar, för dessa behöver de  inte heller tvättas. Det enda moment som tillkommer efter kapningen är pluggnig med plastlock av  slangens båda ändar.   Övrig slang genomgår samtliga fem processteg som beskrivits ovan. Dock kan arbetet genomföras på  två olika sätt fram till och med pressnigen. I ena fallet går operatörerna runt i ett flöde där varje  operatör trycker fram en slang i kapen, ritar den, monterar hylsor och kopplingar och därefter  pressar den. Här kan ibland uppstå en del köbildning eftersom operatörerna arbetar olika fort. I  andra fallet står operatörerna vid varsin station och skickar slangen vidare till nästa när den är  färdigbearbetad.  Press Tvät t R u llb_o rd P allva g n Kap Pre ss R u llb o rd Pall vagn Kapbänk Sla ngp all

Dubbel- och matarslang Övrig slang

Gummislang

Ritning och mont

eri n g _Pall Pall   Figur 2.1: Flöden för olika typer av slang.  Slangtyperna dubbel‐ och matarslang tillverkas i sekvens mellan kapningen och pressningen eftersom  dessa båda processer tar ungefär lika lång tid. Innan tillverkningen av dubbel‐ eller matarslang körs  ofta en buffert med kortare, övrig, slang fram för montering och pressning i andra pressen. Detta  görs för att alla operatörerna ska vara sysselsatta. 

För både dubbel‐, matar‐ och övrig slang färdigtillverkas hela batcher till och med pressningen, där de  samlas ihop för att sedan transporteras till tvätten. Då inte tvätten hinner med ställs pallar med  färdigpressad slang i pallhyllan för väntan på tvättning.      

2.3 Observationer 

Under deltagandet i produktionsarbetet observerades en rad brister vid avdelningen. Överlag är  verkstaden väldigt rörig och det råder stor oordning. Till följd av detta är det också väldigt trångt och  dåligt med utrymme.   Kapmaskinens automatiska märkning av slangarna syns dåligt vilket medför att texten är svår att  identifiera. Detta beror på att märkningsfärgen är av en grön nyans som syns dåligt på den svarta  slangen. Då slangarna vid leverans ibland måste identifieras för att hamna vid rätt lagerplats är  märkningen ett tydligt problem.   När en slangrulle tar slut blir det alltid spill i form av överblivet slangmaterial. Vid kapning av långa  slangar kan detta spill ibland bli upp till flera meter långt. I vissa fall sparas dessa ”spillbitar” men  oftast slängs de.   Ritmomentet görs inte på slangar som är lätta att montera hylsor och kopplingar på. Detta gäller alla  glatta slangar som matar‐ dubbel‐ och plastslang samt de slangar där hjälpverktyget används vid  monteringen. För dessa slangar saknas därför möjlighet att kontrollera att monteringen är ordentligt  utförd.  En koppling som inte är ordentligt monterad kan resultera i att den färdiga slangen inte  klarar det tryck den är avsedd för.   Vissa hylsor och kopplingar är svåra att montera på slangen vilket gör att monteringsmomentet kan  ta väldigt lång tid. Ofta levereras hylsor och kopplingar också i väldigt små kvantiteter vilket innebär  att det blir mycket onödigt arbete med att öppna förpackningar och ta hand om  förpackningsmaterial. Hanteringen med lådor för kopplingar och hylsor upplevs som tung av  operatörerna på avdelningen eftersom lådorna väger mycket och lagras högt över  monteringsbänken. Dessutom kan inte monteringsbänken längre höjas och sänkas eftersom  lagringshyllan för hylsor och kopplingar sitter förankrad i bänken vilket gör den för tung.  Vid tvättningen finns som tidigare nämnts två arbetsstationer. Dock kan endast en slang tvättas åt  gången. Detta blir ett problem då operatörerna sätter i sina slangar samtidigt. Slangarna tvättas då i  sekvens istället för parallellt. Den ena operatören får alltså vänta på att båda slangarna tvättats innan  nästa slang kan sättas upp för tvättning vilket medför en hel del väntetid.   När en batch med slang är tvättad ska dessa rapporteras in i MRP systemet. Inrapporteringen görs  vid avdelningens dator som är placerad i andra änden av avdelningen, se bilaga 1. Detta medför  onödigt långa gångavstånd för personalen vid tvätten.   Ofta består en batch av flera slangorder där dessa är separerade med följekort som är instoppade  mellan slangarna tillhörande de olika orderna, se bild 2.3. Tvättningen görs en order i taget och varje  gång tvättning av en ny order påbörjas lägger operatören följekortet på hög. Då hela batchen är  tvättad tar operatören högen med följekort och rapporterar alla dessa i MRP systemet. Efter detta 

stoppar operatören återigen in följekorten mellan slangarna för att dessa ska vara lätta att separera  vid leverans. Detta moment medför onödigt mycket letande och försvåras ytterligare av att  märkningen på slangen är otydlig.    Bild 2.3: Slangorder separerade med följekort. 

2.4 Planering 

 Slangen tillverkas idag mot kundorder. Behovet för en viss vecka fastställs på fredagen två veckor  tidigare då denna veckas order fryses. Till exempel fryses alltså behovet för vecka fem på fredagen  vecka tre. Detta betyder att slangavdelningen har en vecka på sig att tillverka varje veckobehov.   Varje måndag morgon får avdelningen ut veckans orderlistor vilka innehåller behovet av slang för  kommande vecka. Operatörerna på avdelningen planerar sedan själva i vilken ordning de vill tillverka  slangen, vilket i möjligaste mån görs efter slangtyp. På grund av att utrymme saknas hos vissa kunder  för att lagerhålla ett helt veckobehov styrs 19 artiklar mot kanban.  2.4.1 Partiformning  I MRP systemet finns för varje artikel angivet hur ofta order ska läggas, vilket varierar från en till fyra  veckor. För ett fåtal artiklar finns också ett minimum angivet för hur många artiklar som måste  beställas vid varje ordertillfälle. De flesta artiklar har perioden en vecka för orderläggning utan något  minimum angivet. För de artiklar som har längre än en vecka som orderperiod har dock inte något  samband kunnat hittas som förklarar valet av orderperiod. Till exempel läggs order var fjärde vecka  för en artikel där förbrukningen är cirka 25 slang per vecka, vilket ger partistorlekar på cirka 100 slang  varje gång dessa tillverkas. Ett annat exempel är en artikel där förbrukningen är cirka 20 slang per  vecka men där order läggs bara varannan vecka, vilket ger partistorlekar på cirka 40 slang. Det finns  också exempel på artiklar som förbrukas i lika stor, eller mindre, mängd som ovanstående men där  order läggs varje vecka. Detta leder till att partistorlekarna kan variera från ett fåtal till flera hundra,  se bilaga 2.   2.4.2 Inköp  För inköp av material finns två olika leverantörer. Dessa har tillgång till ett års prognostiserad  tillverkning och inköpsorderna är låsta för två veckor framåt i tiden. Leveranser sker en gång varje  vecka från den ena leverantören och två gånger per vecka från den andra.  

2.5 Materialhantering 

Slangen levereras till avdelningen i rullar som är packade på pallar. Dessa placeras i pallställen, se bild  2.4, runt omkring avdelningen. Hur många rullar som ligger på varje pall och hur långa rullarna är  varierar mycket mellan olika pallar. Variationen gäller både den sammanlagda längden för alla  rullarna på en pall och från rulle till rulle. Mängden slang per pall beror också på slangtyp eftersom  slang av mindre dimension tar mindre plats.    Bild 2.4: Pallställ.  Kopplingar och hylsor levereras i kartonger packade på pall. Vid inleverans placeras kartongerna i  speciella ställage med rullar längst ner i pallställen för att de ska vara lättåtkomliga, se bild 2.5 Vid  monteringsstationen finns plastlådor upphängda för förvaring av hylsor och kopplingar av olika typ.  När dessa är tomma hämtas nya kartonger för påfyllning från pallstället.    Bild 2.5: Lagring av kopplingar och hylsor.  Plastlocken som används som skydd efter tvättningen är packade i påsar. Även dessa levereras på  pall och förvaras i pallstället. Vid tvätten finns plastlådor för förvaring av de lock som används för  tillfället. 

För hanteringen av pallar har avdelningen en truck. Denna används till att lyfta upp och ner pallar i  pallstället men också för längre leveranser av färdig slang. För kortare leveranser används speciella  pallvagnar, se bild 2.6. Dessa används också inom avdelningen för interna transporter mellan press  och tvätt. Slang som tillverkas mot kanban packas i plastlådor och lagras i pallstället vid avdelningen.  All annan slang packas på pall.    Bild 2.6: Pallvagnar.   På slangavdelningen finns inget lager av färdig slang, förutom ett antal av de artiklar som tillverkas  mot kanban. Istället är lagren placerade ute på den avdelning som förbrukar slangen. Dessa lager kan  se ut på olika sätt. Oftast lagerhålls slangen på pall placerad i pallställ men vissa avdelningar har  speciella upphäningsställage, se bild 2.7. Plastlådor används också på vissa avdelningar.     Bild 2.7: Upphängningsställage för slang.    

2.6 Layout 

Till att börja med gjordes en kartläggning av slangavdelningens nuvarande layout. Denna gjordes  genom uppmätning av alla fasta inventarier, såsom maskiner och arbetsbänkar med mera. Layouten 

finns återgiven i bilaga 1. Maskinparken består av en halvautomatiserad och en manuell kapmaskin,  två maskiner för pressning av hylsor samt en för slangtvätt.  

2.7 Personal 

Slangavdelningens personal arbetar i två skift, dag och eftermiddag. Skiften sträcker sig från kl. 06.30  till 15.12 och från 15.00 till 00.00. Alltså är det 12 minuters skiftöverlapp. För mer noggrant schema  se bilaga 6. Bemanningen är fördelad med fyra heltidstjänster det ena skiftet och tre heltids‐ och en  halvtidstjänst det andra. Utöver detta arbetar ytterligare en medarbetare heltid ständig dag och två  medarbetare heltid ständig eftermiddag. Bemanningen kan alltså variera från 4,5 till 6 operatörer om  alla är närvarande.     

 

3 Nulägesanalys 

För att få en grund till förbättringsförslag har en analys av hur tillverkningen ser ut i dagsläget gjorts.  Det som analyserats är hur förbrukningsmönstret ser ut, hur materialhanteringen fungerar samt hur  lång tid de olika processtegen, omställningarna och transporterna tar.  

3.1 Förbrukningsmönster 

För att få en uppfattning om hur många olika slangar som tillverkas och hur förbrukningsmönstret för  dessa ser ut gjordes en sammanställning av data från MRP systemet. Data som samlats in återfinns i  bilaga 2 och beskriver slangproduktionen under arbetets första 9 veckor samt planerad tillverkning  för en tid framöver. Anledningen till att datainsamlingen baseras på nuvarande och planerad  produktion är att det är svårt att söka historiska data i MRP systemet. Förutom förbrukning finns  även information om slangens längd, dimension, typ, kopplingar och hylsor samt vilken avdelning och  produktionsgrupp den ska levereras till angivet. Dessutom finns i vissa fall information om vilken  truckmodell slangen tillhör och om den tillverkas mot kanban.  I sammanställningen av data finns två typer av artikelnummer. Det ena är utan slutsiffror (till  exempel ”202671”) medan det andra har tre slutsiffror (till exempel ”149592‐001”). De artiklar som  har slutsiffror finns i flera olika längder där de tre slutsiffrorna specificerar längden på slangen. I de  fall där slutsiffrorna, i bilaga 2, anges med ”XXX” återfinns de olika längderna i bilaga 3.   Förbrukningen som anges för dessa artiklar är summan av förbrukningen för alla ingående längder.   De artiklar som är samlade i bilaga 4 är sådana som ingår i stativ med olika lyfthöjder. För dessa  artiklar finns historiska data samlade i pärmar och även stativens veckotakt finns angiven. Denna  kommer dock att öka inom en snar framtid. Därför har en fördelning, baserad på 15 veckors tidigare  produktion, för hur många av de olika lyfthöjderna som tillverkats varje vecka räknats ut.  Fördelningen har sedan använts till att räkna ut hur många av de olika stativen som kommer att  tillverkas varje vecka med den nya produktionstakten. Vilka slangar som ingår i vilket truckstativ finns  återgivet i bilaga 5. 

3.2 Tidsstudier 

För att klargöra hur lång tid de olika arbetsmomenten i praktiken tar gjordes omfattande tidsstudier.  Inför arbetet togs en tidsstudiemall fram, se figur 3.1. I mallen finns informationsfält för operatör,  station, artikelnummer samt fem fält för klockade tider. Det finns även utrymme för att fylla i  händelseförlopp och kommentarer kring tidtagningen. Anledningen till att vilken operatör som utfört  arbetsmomentet noteras är för att kunna se spridningen av tider för olika individer. Ofta beror denna  spridning på att operatörerna har olika arbetssätt. Artikelnumret används till att ta fram information  om egenskaper hos slangen som kan vara av betydelse för hur lång tid arbetsmomentet tar. Exempel  på dessa egenskaper kan vara längd, dimension, slangtyp och kopplingar. Hur många tider som tagits  beror på arbetsmomentets natur vad gäller svårighetsgrad och faktorer som kan påverka tiden, som  till exempel olika justeringsmoment som kan krångla. Vid normala förhållanden togs fem tider och då  tiderna varierade mer togs upp emot tio tider. I de fall där kortare serier än fem slangar tillverkades 

användes endast de mätningar som gav jämna tider och där väldigt få faktorer kunde påverka den tid  arbetsmomentet tar.     Figur 3.2 Mall för tidsstudier.  Eftersom det skulle bli alldeles för tidskrävande att ta tid på varje enskild artikel i varje maskin  diskuterades först vilka egenskaper hos slangarna som är av betydelse för hur lång tid de olika  arbetsmomenten tar. Syftet var att med hjälp ett mindre antal slang, med varierande egenskaper  avgörande för arbetstiden, ta fram en beräkningsmodell för beräkning av resterande slangar.   Vid kapningen ansågs endast längden vara av betydelse. För monteringen antogs dimension, typ av  slang och typ av koppling vara avgörande. I pressen och tvätten förutsattes att längd och typ av slang  (dubbelslang eller inte) skulle vara påverkande faktorer. Eftersom dubbelslangen innehåller fyra  kopplingar istället för två genererar detta ytterligare två pressmoment samtidigt som den är svårare  att hantera. Även tvättningen påverkas av att dubbelslangen är svårare att hantera samtidigt som  fyra plastlock måste skruvas på efter färdig tvättning istället för två.   Till en början gjordes tidtagningar på så många slangar som möjligt för att täcka in en stor  variantflora vad gäller längder, kopplingar och andra egenskaper. Efter ett tag gjordes mer utvalda  tidtagningar för att öka bredden på tidsstudien och täcka de luckor som fanns.   Tillvägagångssättet var att på ett passivt sätt observera operatörerna och under denna tid manuellt  klocka de olika arbetsmomenten. För att undvika att stressa operatörerna gavs ingen förvarning om  vilken arbetsstation som klockades. Utrustningen som användes var vanliga tidtagarur.   Under tidsstudiens gång observerades ett flertal olika arbetssätt vid montering, press och tvätt  beroende på operatör. Tidtagningen gjordes för alla typer av arbetssätt för att hitta det mest  effektiva och se hur stor tidsskillnad de olika arbetssätten medförde. Efter detta togs enbart tider på  det arbetssätt som var mest effektivt.   3.2.1 Kapning  Vid kapningen är det främst längden som har betydelse för hur lång tid arbetsmomentet tar. Ju  längre slangen är desto längre tid tar kapningen. Då slangen som ska kapas når en viss längd måste  den rullas ihop och buntas med ett buntband. För dubbelslang används en ihoprullningsvinda, se bild  3.1, som hjälpmedel för att rulla ihop slangen. Ihoprullningen sker genom att operatören manuellt  snurrar på vindan i takt med att kapmaskinen matar ut slangen. Vindan går inte att justera utan har  Händelseförlopp Problem/Kommentarer Tidtagare Operatör  Station Artikelnr. 

Klockad tid (sekunder) Klockad tid (sekunder) Klockad tid (sekunder) Klockad tid (sekunder) Klockad tid (sekunder)

 

en fast d buntning svårhant ofta rulla väldigt t Bild 3.1: S Bild 3.2: D diameter. De gsstället efte terlig vid pre as om manu idskrävande  langvinda.  Dubbelslang me etta kan skap er ihoprullnin essningen oc ellt innan de och operatö ed för korta änd pa problem d ngen, jämför h tvättninge en buntas för örerna använ dar.  då slangända r bild 3.2 och n. För att un r att slangän nder olika ar     rna inte stick h 3.3. Om det ndvika denna darna ska ha betsteknik fö ker ut tillräck tta inträffar  a komplikatio amna rätt. O ör detta mom kligt långt frå blir slangen  on måste sla mrullningen ment.  ån  väldigt  ngen   är 

  Bild 3.3: Dubbelslang med tillräckligt långa ändar.  Eftersom kapmaskinen har en konstant matningshastighet borde kaptiden bero linjärt av längden.  För att kontrollera om detta stämmer och för att se hur detta förhållande ser ut togs tider separat på  själva kapningen och ihoprullningen. Summan av dessa tider blir alltså den totala tiden en slang  spenderar i kapmaskinen.   3.2.1.1 Ställtider vid kapmaskinen  Under tidigare observationer har det tydligt framgått att ställen i kapmaskinen är den främsta  anledningen till att det i dagsläget tillverkas i stora partistorlekar, eftersom dessa ställ tar betydligt  längre tid än ställen vid övriga maskiner. Ställen vid kapmaskinen har grupperats in i fyra olika typer  av ställ. Dessa är byte av artikelnummer, hämtning av ny pall, byte av slangrulle och byte av  slangdimension.   Byte av artikelnummer görs varje gång en ny order påbörjas och innefattar inmatning i kapmaskinens  styrsystem, kapning av en slang, kontrollmätning samt eventuell justering av kaplängden. Innan  kontrollmätningen görs monteras även hylsor och kopplingar på slangen då det är den färdiga  slangens längd som kontrolleras. Justeringen behöver endast utföras i de fall slangens mått inte  stämmer och medför även framkörning av ytterligare en slang samt kontrollmätning av denna.  Anledningen till att kontrollmätning måste göras för varje ny order är att den kaplängd som matats in  i maskinen inte alltid stämmer överens med den i verkligheten kapade längden. När måttet väl har  kompenserats behöver ingen ytterligare kompensering göras förrän nästa order påbörjas. Detta  gäller även då stora partier kapas. Undantaget från kontrollmätning av varje enskild order är dubbel‐  och matarslang där ingen kontrollmätning görs för artiklar med samma artikelnummer, men med  olika slutsiffror, till exempel mellan 200912–800 och 200912–850.   Slangen levereras i rullar med väldigt varierande längd. Rullarna är packade på pallar och antalet  rullar på en pall varierar beroende på rullarnas längd och slangens dimension. Då kapning av en ny  typ av slang ska påbörjas lyfts en pall med slangrullar ned från pallstället och placeras vid  kapmaskinen. Pallen står sedan kvar tills den är tom eller då en ny slangtyp ska kapas. Stället  ”hämtning av pall” genererar även byte av slangrulle eftersom ingen ny pall hämtas om inte en ny  slangrulle behövs. Slangrullarna laddas i maskinen antingen för hand eller med hjälp av travers  beroende på hur tunga de är. 

Byte av s gamla sl använda och slan ovan.  Vid tidta angetts d 3.2.2 M Arbetsbe trycka på pneuma monteri fall kopp monteri slangen  det åt vi inga tide Bild 3.4: P   3.2.3 P På avdel monteri pressas.  Dessa sla kapmask genomg anslutnin slangdimens angen tas ur as ned från p gen laddas i  agningen har då ett nytt ty Montering  elastningen v å hylsor och  tiskt hjälpme ngsarbetet b plingarna ska ngen. Tidern ligger klar fö ss tid till att  er tagits efte Pneumatiskt mo Pressning  lningen finns ngsbänken, s För dubbels angar monte kinen. För öv år ett monte ng till monte sion är det st r maskinen o pallstället och maskinen. N r tider tagits  yp av ställ på   vid monterin kopplingar p edel till hand blir antogs va a vara vinklad na vid monte ör pressning. hämta och f rsom detta g onteringshjälpm   s två pressma se bilaga 1. V slang och ma eras och pres vrig slang lev eringsmomen eringsbänken törsta stället  och lyftas upp h placeras vid När detta är k på de alla ol åbörjats.  ngen varierar på slangen. O ds, se bild 3.4 ara typ av sla de gentemot eringen är tag  Några direk fylla på kopp går relativt fo medel.  askiner, en i  Vid pressning atarslang leve ssas av en oc vereras kopp nt innan de p n.  och generar p i pallstället d kapen. Där klart görs ett ika typer av  r mycket ber Om det inte g 4. De faktore ang, slanglän t varandra ti gna från det  kta ställ är de lingar och hy ort och det g   anslutning t gen varierar  ereras hylsor ch samma op lingar och hy pressas. Pres r alla andra t t. Sedan lyfts refter byts ba t byte av arti ställ och vid  roende på hu går att trycka er som påver ngd och vilka  llkommer ett att hjälpma et inte frågan ylsor vid arbe görs relativt s till kapmaskin arbetet bero r och kopplin peratör vid p ylsor separer ssningen av d typer av ställ s den nya sla ackar för den ikelnummer  dimensions ur mycket kr a på dessa m rkar hur tids kopplingar s t justeringsm rkeringen är n om vid mon etsplatsen. P sällan.  nen och en i  oende på vilk ngar i ett sty presstationen rade från var dessa görs vi . Först måste ngen som sk n nya dimen enligt beskr byte har delt raft som kräv manuellt finn krävande  som används moment efte  ritad tills de nteringen. D På detta har  anslutning t ket typ av sla cke, se bild 3 n i anslutning randra och  id presstatio e den  ka  sionen  ivningen  tider  vs för att  s ett  s. I de  er  ess att  Dock går  dock  till  ang som  3.5.  g till  onen i 

Bild 3.5: H 3.2.3.1 Vid ställ  Pressbac lossa alla ska en ko korrekt p   Bild 3.6: H   3.2.4 T Vid tvätt operatör kräver et annan ty eftersom istället fö senare s Hylsor för dubb Ställtider  av pressen b ckarna byts g a backar sam ontrollmätni pressade.   Hjälpverktyg för Tvättning  tningen anto rer som sam tt längre tvä yp av slang. A m det är dubb ör två. Dessu ka dela sig.  elslang och ma pressning  byts pressba genom att lå mtidigt, se bil ing av pressm r backbyte.    ogs de tidsbe tidigt beman ttprogram. V Anledningen belt så mång utom måste  atarslang.  ckar och pre sa backarna  ld 3.6. Pressp måttet genom eroende fakto nnar maskine Vad gäller ty  till detta är  ga slangända ett buntban   essprogram.  i maximalt p program stäl mföras. Dett   orerna vara  en. Slangläng p av slang gj att dubbelsl ar att hantera d fästas en b Stället utförs pressläge för lls in i presse ta för att säk slanglängd, t gden har bet ordes en ski angen dels ä a och dels at bit in på varje s då en ny hy r att sedan m ens styrsyste kerställa att k typ av slang  tydelse efter llnad mellan är svårare att tt fyra plastlo e slangände  ylstyp ska pr med ett hjälp m. Efter varj kopplingarna och hur mån rsom en läng  dubbelslang t sätta upp i  ock ska mont för att slang essas.  verktyg  je ställ  a är  nga  gre slang  g och all  tvätten  teras  en inte 

Att anta gången.  inte para maskine bemann 3.2.4.1 Omställn till val av 3.7. Dess av tvättp Bild 3.7: F   3.2.5 Ö Förutom 3.2.5.1 För varje moment samma p artiklar m finns ang 3.2.5.2 Då slang montera för att m för olika  hålets ka togs därf let operatör Då båda ope allellt. Det up n. Tidtagning ade, och täc Ställtider  ningar i tvätt v tvättprogra sa sitter i tvä program görs ixeringsbrickor Övriga tide m ovanståend Kontroll a e order ska s t består i att  pärm kan an med olika lyf givna på en o Ritning   garna är kapa ats på slange monteringen   slangdimen ant. Inför tid för på slump er är av bety eratörerna sä ppstår alltså  gen gjordes  cker in både t tvättning  ten görs med am och för o ättarmarna o s genom en  r och kolvar till er  de processte av ritningar langens ritni hämta en pä vändas till fl fthöjd kan sa och samma r ade ska de m en ska dessa  är ordentligt sioner. Slang tagningen ku pmässigt utva ydelse för tvä ätter upp sin en del vänte endast på en tvättning och d hänsyn till  lika typer av och kombine inknappning  tvätten.  g har även t r  ing kontrolle ärm och slå u era order eft amma ritning ritning.   märkas med e hamna i linje t utförd. Vi r gen trycks ne unde inga fa alda slangar. ättiden bero na slangar sa etid som inte n av statione h montering slanglängd o v kopplingar f eras på olika  g i tvättens st   ider tagits på eras för att ko upp ritninge ter varandra g användas t ett streck i va e med de rita itningen anv ed i botten a ktorer som s .  r på att enda mtidigt i ma e uppstår då  erna, även då  av plastlock och typ av ko finns olika fix sätt för att p tyrsystem.  å ytterligare  olla längd, ko n ifråga. Tide a eller om en ill flera orde arje ände. Nä ade strecken vänds ett alu v hålet och r skulle kunna  ast en slang  skinen tvätt endast en o å båda statio k.  oppling. Slang xeringsbricko passa olika ko några mome opplingar oc en varierar b  ny pärm må r eftersom a är sedan hyls n. Detta anvä miniumbloc ritas med en påverka tide kan tvättas å as de i sekve peratör bem onerna var  glängden är  or och kolva opplingstype ent i tillverkn ch hylsor. Det beroende på  åste hämtas. alla olika läng sor och kopp änds som en  k med urfräs  penna jäms en hittas. Tid åt  ens och  mannar  knuten  r, se bild  er.  Byte  ningen.  tta  om   För  gder  plingar  kontroll  sta hål  s med  derna 

3.2.5.3 Inrapportering   När en order med slang är färdigproducerad ska den rapporteras in som avslutad i MRP‐systemet.  Detta görs i dag av operatörerna vid tvätten eftersom det är den sista stationen i flödet. Operatören  som ska göra inrapporteringen tar med sig följekorten till de färdiga orderna och går bort till  avdelningens dator. När inrapporteringen är klar tar operatören med sig följekorten tillbaka till  tvättstationen och placerar in dem bland de färdiga slangarna. Oftast ska flera order som tillverkats  efter varandra levereras till samma avdelning eller avdelningar nära varandra. Dessa packas då på en  och samma pall och inrapporteringen görs för samtliga order samtidigt. Därför kan det variera hur  många order som rapporteras in åt gången. Tiderna för inrapportering är tagna från det att  operatören lämnar tvättstationen med följekorten tills det att alla inrapporterade order är klara för  leverans. Separata tider har även tagits för bara själva arbetet vid datorn vid inrapportering av en  order.   3.2.5.4 Leveranser  Efter inrapporteringen levererar någon av operatörerna vid tvätten ut slangen till den avdelning som  ska ha den. Om avdelningen ligger nära slangavdelningen körs slangen ut med vagn och om den  ligger längre bort används en truck. Hur slangen levereras skiljer sig åt mellan de olika avdelningarna.  I vissa fall lämnas pallen på golvet eller lyfts in i pallställ och i andra fall hängs den upp på speciella  hängställningar eller läggs i lådor. Tidtagningen på leveranserna startades då operatören lämnade  slangavdelningen och stoppades då denna var tillbaka. Oftast har tidtagningen på leveranser tagits av  operatörerna själva.  3.2.5.5 Utskrift av följekort  Varje måndag skrivs alla följekort ut för veckans produktion. Detta görs av operatörerna själva vid  avdelningens dator. Avdelningen får en lista med alla veckans order sorterade efter slangtyp. Utifrån  denna lista måste de gå in i MRP‐systemet och öppna varje enskild order för att sedan skriva ut ett  följekort för ordern. Eftersom avdelningen får cirka 200 order per vecka blir detta ett mycket  tidskrävande arbete. 

3.3 Resultat av tidsstudier 

Resultaten från tidtagningarna har sammanställts i olika diagram med tid och slanglängd på axlarna.  Tiderna som använts är ett medel av alla de tider som tagits vid varje tidtagning. Ytterligare  parametrar som varit beroende för tiden har åskådliggjorts med olika serier i samma diagram.  Eftersom det skulle bli alldeles för tidskrävande att ta tider på varje enskild slang i varje maskin har  tillverkningstiderna räknats ut med resultatet av tidsstudien som grund. Vid varje maskin har  slangarna grupperats in efter de egenskaper som påverkar tillverkningstiden. Detta har resulterat i  olika grupperingar av slangarna vid de olika maskinerna. Beräkningen av tiderna för varje enskild  slang har sammanställts i bilaga 7, där tillverkningstider vid varje maskin för alla olika slangar har  räknats ut.   3.3.1 Kapning  Vid kapen kan först och främst en skillnad göras mellan slangar som bara kapas och slangar som både  kapas, rullas ihop och buntas. Med några få undantag rullas alla slangar ihop som är över två meter.  Bland de slangar som rullas ihop och buntas kan ytterligare en gruppering göras mellan dubbelslang,  där slangvindan används vid ihoprullningen, och alla andra slangar som rullas ihop manuellt. 

Dubbels spridning effektivt att följa  De små a 3.1 visas rullas). D matarsla beräknin har anvä Diagram 3 Diagram 3 langarna tar gen mycket  t och för att o ett linjärt sa avvikelser so s total kaptid Diagram 3.2 v ang och övrig ngarna har m änts. Även fö 3.1: Tider för ka 3.2: Tider för ih  längre tid at större hos d operatörern mband vilke om uppstått  d och tid för e visar tiderna g slang går lik matarslang oc ör dubbelslan apning.  oprullning.  tt rulla ihop  essa efterso a använder o et den också  kan förklara enbart kapni a för ihoprull ka fort att ru ch övrig slan ng har ett me eftersom de m det kräver olika teknik f borde göra d s med den m ing (notera g ning för de t ulla ihop med g grupperats edel av ihopr essa oftast m r en del övni för detta. Tid då maskinen mäskliga fakt gränsen vid t tre slanggrup dan dubbelsl s samman oc rullningstide åste rullas o ing för att ru den för själva ns matningsh orn vid tidta två meter då pperna. Här k lang tar läng ch ett medel erna använts     om. Dessutom lla om slang a kapningen  hastighet är k gningen. I di  slangarna b kan konstate re tid. Vid  l av alla dess .  m blir  en  ser ut  konstant.  iagram  börjar  eras att  a tider 

I bilaga 7 Där   ä Faktorn  rullas. I n om. Dett fall en fö ut och i a Formeln jämförel bra över ihoprulln Diagram 3 Tiderna  ofta börj tabell 3. operatör ligger til 120 seku och kont lyfthöjds kontrollm artikelnu 7 för samma r den totala   har anting några fall ha ta kan inträf ördelning av  annat fall ba  för beräknin lse av de ber rens med ver ningen som f 3.3: Beräkning a på omställni jade göra an 1 baserade p rerna inte al l grund för d under för kon trollmätning sberoende a mätning har  ummer men  nställning av     tiden för kap en värdet 0  r faktorn sat fa på artikeln tillverknings ra en medel ng av kaptide räknade tide rkligheten, jä fås i dagsläge av kaptider.  ing i kapen v ndra saker so på de få bra t ltid kontrollm en angivna t nrollmätning  räknats in fö rtiklarna har endast en ti med olika sl v tidsstudiern    pningen,   st eller 1 där 0  tts till 0.5 vilk nummer me svolymerna f längd.  en är basera rna gentemo ämför diagra et vid de ber varierade en  om inte hörd tider som tag mäter slanga tiden i tabell g. Vid beräkn ör samtliga o r tid för inma d för mätnin utsiffror.   na har kaptid tår för slangl betyder att  ket betyder a d slutsiffror  finns mellan  d på tidsstud ot de verkliga am 3.1 & 3.3. räknade tide hel del bero e själva ställ gits. Under t arna vid ställt  3.1 är 60 se ningarna har  order som in atning räknat ng räknats på den beräkna ängd och  slangen inte att ungefär h eftersom de längderna h dierna som g a tiderna vis . Dock utebli rna.  ende på att  et till. Därför tidtagningen typ 4 (byte a kunder för in tid för både te är lyfthöjd ts på samtlig å alla artiklar ts enligt ekv är tiden för  e behöver rul hälften av sla essa har flera ar en viktad  gjorts, se dia ar att ekvati ir den variati operatören s r är de ställti  noterades o av artikelnum nmatning av e inmatning a dsberoende. ga order men r med gemen ationen:   ihoprullning llas och 1 att angarna måst a olika längde medellängd  gram 3.3. En onen verkar  ion i tid för    som utförde ider som red också att  mmer). Tider v artikelnumm av artikelnum . För de  n vad gäller  nsamt  en.  t slangen  te rullas  er. I de  räknats  n  stämma  e stället  dovisas i  na som  mer och  mmer 

Tabell 3.1 3.3.2 M Resultat resultat  Vad gälle hylsa och Anlednin monteri har inga  dubbelsl förhållan väldigt s arbetsm varandra Diagram 3 Ställtyp Byte av Ställtyp Bortkör Hämtnin Ställtyp Pålyftni Ställtyp Inmatni Kontroll : Ställtider kap Montering  et av de utfö går det inte  er hyls‐ och k h koppling p ngen till den  ngstiden för  separata mo lang. Mätnin nde till den t tor spridning omentet och a.  3.4: Tider för m p 1 (Byte till backar p 2 (Pallbyte ning av gam ng av ny pall p 3 (Rullbyte ng och laddn p 4 (byte av ng av artikel lmätning och .    örda tidsmät att hitta någ kopplingstyp å matar‐ och snabba mon dessa är så  onteringstide ngarna visar o totala monte g mellan mo h antagligen  montering av oli ny dimensi e) mal slang e) ning av mask artikelnumm nummer h ev. kompen tningarna på  got som visar pernas påver h dubbelslan nteringen be kort görs mo er tagits utan också att tid eringstiden, s nteringstide på hur toler ika slangtyper. on) kin mer) nsering monteringe r att slanglän rkan på tiden ng, där monte eror på att ko onteringsarb n dessa är in en för vinkel se diagram 3 rna. Detta b ranser på sla Tid (s) 90 280 120 180   en åskådliggö ngd eller slan n är detta so eringsmome oppling och h etet av oper bakade i tide ljustering av  3.5. Det kund eror på vilke ng och kopp örs i diagram ngtyp påverk m tydligast v entet tar väld hylsa är i ett  ratören vid p en för pressn kopplingarn de också kon en operatör s plingar legat i  3.4. Från de kar monterin vid monterin digt kort tid.  stycke. Efter pressen och d ning av mata na är försumb stateras att d som utfört  i förhållande   essa  gstiden.  g av  rsom  därför  ar‐ och  bar i  det är en  e till 

Diagram 3  Eftersom monteri matar‐ o 3.3.3 P Eftersom slang, ha Diagram 3 3.5: Vikt av vink m inga fakto ngstider. De och dubbelsla Pressning  m pressmom ar tiderna fö 3.6: Resultat av keljustering.  rer som påve nna tid har s ang, i bilaga    entet skiljer  r dessa redo v tidsstudier för erkar tiden k sedan använt 7.  sig åt för gru visats i olika r pressning av d kunde hittas  ts som mont upperna mat  diagram, se dubbelslang oc räknades en teringstid för tarslang och  e diagram 3.6 ch matarslang. n snittid ut fö r alla artiklar dubbelslang 6 och 3.7.    ör alla tagna  r, förutom gu g gentemot ö   ummi  övrig 

Diagram 3 Vad gälle ena ände slang tar andra än Slangar s redovisa tidtagnin observer pressnin Diagram 3 Tiderna  3.7: Tider för pr er övrig slang en, skjuter se r operatören nden. Gränse som är längr as i bilaga 7 ä ngarna för ko ras, se diagra ngen.     3.8: Tider för pr i kalkylblad f ressning av övr g har två olik edan in slang n ut slangen e en för vad so re än dessa b är beräknade ortare slang  am 3.8. Sprid ressning av övr för slangar u rig slang.  ka arbetssätt gen genom p efter att ena om anses var blir för långa  e på olika sät kan en antyd dningen är d rig slang med lä pp till och m t observerats pressen och   änden är pr ra kortare sla för att kunn tt för korta re dan till ett lin ock väldigt s ängd upp till oc med 1250 mil s. För kortar pressar däre ressad, vänd ang är all slan a skjutas in g espektive lån njärt samban stor och bero ch med 1250 m limeter är be e slang press efter andra ä er på den oc ng upp till 12 genom press nga slangar.  nd mellan tid or på att olik millimeter.  eräknade me   sar operatör nden. Vid lä ch pressar dä 250 millimet sen. Tiderna  I resultatet a d och längd  a operatörer   ed formeln:  ren först  ngre  ärefter  er.  som  av  r utfört 

Där   ä För läng det tar li redovisa Pressen  observat skrivbord 3.3.4 T Vid tvätt arbetssä den förg i skyddsl färdigtvä längre vä betydligt   Diagram 3 Till en bö Senare t de beräk använda Här har o enbart b r tiden för at re slang kund ika lång tid a as i bilaga 7 ä är den mask tion som gjo det för att ut Tvättning  tningen sakn ätt hos opera gående slang locken i slang ättad och sät äntetid för o t längre, se d 3.9: Jämförelse  örjan blev dä togs därför b knade tidern as. En annan  också en jäm baserade på a   tt pressa en  de inget sam att vända slan är en snittid p kin som går f rdes under t tföra kontro   nas instruktio atörerna. I en gen är färdigt gens ändar.  tter först där operatören o diagram 3.9.  av olika arbets ärför tiderna bara tider då  a i bilaga 7 ä faktor som p mförelse gjor att två opera komplett sla mband mellan ngen oavsett på alla tider  fortast att stä tidtagningarn llmätningen  oner för hur  na fallet sätt tvättad. Und I andra fallet refter upp nä och mer stille ssätt vid tvätte  väldigt varie det första ar är enbart bas påverkar tvä rts för dessa  atörer bema ang och   är s n tid och slan t hur lång sla som tagits p älla och dett na var att op av pressmåt arbetet ska g er operatöre er tiden som t skruvar ope ästa slang fö estånd för ma en.  erande beroe rbetssättet a serade på de ttiden är om båda alterna nnar maskin slangens läng nglängd hitta angen är då d på slangar län a har i genom peratören må ttet, se bilag gå till och re en genast up m den nya sla eratören i sk r tvättning. D askinen vilke ende på vilke användes, ”b essa eftersom m båda statio ativ men de b en, för jämfö gd.   as. Detta kan den ska pres ngre än 1250 msnitt tagit 8 åste gå bort t a 1.   dan tidigt ob pp en ny slan angen tvättas kyddslocken d Det senare a et medför att et arbetssätt best practice” m detta arbe onerna är bem beräknade ti örelse se dia n förklaras m ssas. Tiderna 0 millimeter.  80 sekunder till arbetsbä bserverades  g för tvättni s skruvar op direkt när sla arbetssättet  t tvättiderna   t som använ ” i diagram 3 tssätt alltid b mannade ell iderna i bilag agram 3.10.  med att   som  . En  nken vid  två olika  ng då  eratören  angen är  medför  a blir  des.  3.9, och  borde  er inte.  ga 7 är 

Diagram 3  Eftersom faktor. D att skilln tvättiden tvättpro slang. Hä dubbelsl ska skruv tiderna ä respektiv Diagram 3 Tid  (s) Tid  (s) 3.10: Jämförels m en längre s Dock kunde i naden i tid m n och att ma grammen an är kunde två lang tar bety vas på koppl är fördelade  ve grupp då  3.11: Resultat a 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 21

Tvät

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 0 e av tvättider d slang kräver  nte ett sådan ellan de olik askinen går fo nvänds. Den   olika slangg ydligt längre  lingarna och  för de olika  inga andra t av tidsstudie vid 150 L

ttning m

5000 Lä

Tider f

då en eller två  ett längre tv nt samband  ka tvättprogr ortare än vad faktor som h grupperingar tid att tvätta dels att bun grupperna v tidsavgörand d tvätten.  2189 Längd (mm)

med 1 o

100 ängd (mm)

för slan

operatörer sam vättprogram styrkas geno ammen är vä d operatörer har störst inv r urskiljas, du a. Anledning ntband ska fä visas i diagra de faktorer ä 9550

ch 2 op

000

gtvättn

mtidigt bemann  borde slang om tidsstudie äldigt liten i  rna hinner m verkan på tvä ubbelslang oc en till detta  ästas vid änd m 3.11. I bila n slangtyp ku

eratöre

15000

ing

nar maskinen.  glängden var erna. Anledn förhållande  med då de ko ättiden visad ch all annan  är dels att du darna på dub aga 7 har en  unde identif

er

En operatör Två  operatörer Dubbelslang All annan slan   a en tidsavgö ningen är tro till den total ortare  de sig vara ty typ av slang ubbelt så må bbelslangen.  snittid ange ieras.     r ng örande  oligtvis  la  yp av  g, där  ånga lock   Hur  tts för 

Ställen vid tvätten varierar vad gäller hur mycket som behöver bytas ut för tvättning av nästa slang.  Ibland måste både brickor och kolvar bytas och ibland bara brickor. Tiderna är ganska lika oberoende  av hur mycket som byts ut eftersom operatören ändå måste gå samma sträcka. Själva bytet vid  maskinen tar inte speciellt lång tid. Även byte av tvättprogram går relativt fort, se tabell 3.2.   Tabell 3.2: Tid för omställning i tvätten.    3.3.5 Övriga moment  Tidsstudierna på ritmomentet visade inga tecken på att slangtyp, slanglängd eller några andra  faktorer var av betydelse för tiden. Därför har en snittid på 12 sekunder räknats ut med alla  tidtagningar som grund.  Inrapportering av en order tar enligt studierna cirka en minut och denna tid ökar med cirka 15  sekunder för varje ytterligare order som rapporteras in vid samma tillfälle. Hur många order som i  snitt rapporteras in vid varje tillfälle är svårt att uppskatta. Efter rapporteringen ska följekorten  återplaceras vid rätt order och då flera order rapporteras samtidigt tar detta moment längre tid. Vid  beräkningarna har rapportering och återplacering uppskattats till en minut per order.  Tiderna i tabell 3.3 för leveranser är snittider av samtliga tagna tider för leverans till respektive  avdelning. Baserat på dessa tider och det antal order som i snitt går till respektive avdelning varje  vecka har ett viktat medelvärde på fyra minuter för leveranstiden per order räknats ut. Hur många  order som levereras vid varje tillfälle varierar beroende på hur stora orderna är. Vid beräkningen har  dock ett antagande gjorts att varje order levereras separat.   Tabell 3.3: Tabell över leveranstider.    Tiden för utskrift av orderlistor är uppskattad till tre timmar. Här har ingen tidsstudie gjorts utan  tiden är uppskattad av operatörerna själva. 

Byte av tvättprogram Byte av brickor och kolvar

60 sek 120 sek Avdelning Tid Kanban 131 KIT2 302 LMC 242 Parts 412 R92128 197 R92178 454 R92183 242 R92188 294 R92230‐35 250 R92403 193 R92408 479 RRKIT 110 S92021 307 S92128 126 S92500 209 W92114 303

Ritningskontrollen varierar en del i tid men tar någonstans mellan 25‐40 sekunder. Detta görs inte  alltid och har vid beräkningarna uppskattas till 30 sekunder per order för all slang som inte är  lyfthöjdsberoende.  För slang som är lyfthöjdberoende har tiden för kontroll av första orden för varje  artikelnummer uppskattats till 30 sekunder men för de order av samma artikelnummer men med  annan längd (endast skillnad i slutsiffror) har tiden satts till fem sekunder. Anledningen är att en ny  ritning bara behöver hämtas då den nya ordern helt byter artikelnummer. Om den nya ordern bara  skiljer sig i de tre sista siffrorna behöver endast en kontroll av den ritning som redan ligger framme  göras, vilket uppskattas ta cirka fem sekunder.  3.3.6 Beräkning av tillverkningstider  De tider som beräknats är baserade på att det mest effektiva arbetssättet alltid används. Dessa tider  finns sammanställda i bilaga 7. Slangarna har där grupperats in i de fyra olika grupperna, matarslang,  dubbelslang, gummislang och övrig slang. Grupperingen är gjord efter olika arbetsinnehåll och flöde  för slangarna i de olika grupperna, se figur 3.3.    Figur 3.3: Processteg och ungefärliga tillverkningstider för de olika grupperingarna.  Tid i sekunder 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 105 110 115 120 125 130 135 140 145 150 155 160 165 170 175 180 Dubbelslang Matarslang Övrig slang Gummislang Kapning Ritning Montering Pressning Tvättning Pluggning

Tillverkn varje gru stora, fö beror på kaptider varandra Diagram 3 Diagram 3 ningstiderna  upp kan varie örutom för gr å att slanglän r som är mes a i diagram 3 3.12: Kaptider o 3.13: Kaptider o som visas i f era en del i t ruppen gumm ngderna varie st förekomm 3.12, 3.13 oc och antal mata och antal dubb figur 3.3 är u id för de olik mislang där  erar en hel d ande för de  h 3.14. Data  rslang för tre o elslang för tre  ngefärliga sn ka processteg kaptiderna i  del inom varj olika gruppe är baserad p olika veckor.  olika veckor.  nittider för d gen. I kapnin stort sett är e grupp. För erna har anta på tillverknin e olika grupp ngen kan var  lika för alla  r att få en up alet slang oc ngen under t perna. Tider riationerna b slangar. Var ppfattning om h kaptid plot tre olika veck     na inom  bli ganska  iationen  m vilka  ttats mot  kor. 

Diagram 3 I bilaga 7 Detta ha aktivitet den tillgä av tiden  För att re och upps många a att kunn pallbyte körs efte pall‐ och dimensio För att få pallar so per pall  rulle för  kapen fy dimensio 3.14: Kaptider o 7 har tiderna ar gjorts för v er räknats ut ängliga tiden som går åt t eda ut hur m skattningar g artikelnumm a räkna ut a n som görs ä er varandra o h dimensions ons‐ och/elle å en bild öve om fanns i pa kan variera e olika slangty ylla i en lista  ons‐ och pall och antal övrig  a för varje pr varje enskild t för alla ord n, baserat på till värdehöja mycket tid so gjorts. Vad g erbyten som ntalet rullby är dock svåra och därför by sbyten under er pallbyte gj er hur de olik allställen run en hel del. V yper använts varje gång d lbyten.  slang för tre o ocessteg sum  slang. För va der. Summan å att fem ope ande aktivite m läggs på o äller kapen s m görs går do yten krävs att are att räkna yts ibland pa r en vecka fic jordes. Detta ka slangrullar t avdelninge id uträkninga s, se tabell 3. e gjorde ett  lika veckor.  mmerats till  arje vecka ha n av tiden för eratörer allti eter, se diagr omställninga saknas data f ock att räkna  t rullarnas lä  ut eftersom all även då pa ck operatöre a pågick und rnas längd se en. Resultate arna av rullb .4. Som valid rullbyte i sa en total tid f ar sedan en t r alla veckans d är närvara ram 3.15.  r i alla maski för hur ofta  ut eftersom ngder är kän m alla slangar allen inte är  erna vid kape er tre vecko er ut för olik et visade att  byten har ett dering för utr mband med  för värdehöj total tid för v s order har s nde. Resulta iner har en d omställning  m ett byte gör nda. Hur mån r av en viss d slut. För att  en fylla i en l r.   a slangtyper rullarnas län  medelvärde räkningarna  undersöknin   ande aktivite värdehöjand sedan delats  atet visar hur del undersök genomförs . rs för varje o nga dimensio imension int ta reda på a ista varje gå r undersökte ngd och anta e av slanglän fick operatö ngen av anta eter.  de  med  r stor del  kningar   Hur  order. För  ons‐ och  te alltid  ntalet  ng ett  s de  let rullar  gd per  örerna vid  alet