Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper
Therese Alstad
Hållbar konsumtion i Sverige
En studie om hållbarheten i svenska folkets
köttkonsumtion samt svensk politik gällande hållbar
konsumtion
Sustainable consumption in Sweden
A study about the sustainability of the Swedish peoples’ meat
consumption and Swedish politics concerning sustainable consumption
Miljövetenskap
C-uppsats
Datum/Termin: 08-06-05 Handledare: Hilde Ibsen Examinator: Hilde Ibsen Löpnummer: X-XX XX XX
SAMMANFATTNING
Syftet med denna undersökning är att undersöka hur svenska folkets köttkonsumtion utvecklats sedan 1990- talet, och diskutera om denna konsumtion är hållbar ur ett
miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Ett andra syfte är att undersöka vad som gjorts och vilka ambitioner som finns inom svensk politik för att främja en mer hållbar konsumtion. För att nå detta syfte har tre forskningsfrågor formulerats. Vilka miljö- och hälsoeffekter har köttkonsumtion? Är svenska folkets köttkonsumtion hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv? Vilka är regeringens strategier och ambitioner för att främja en hållbar konsumtion?
Undersökningen visar att svenskar äter mer kött än någonsin tidigare. Det kött vi köper i affären genomgår en lång process innan det hamnar där. Under hela denna process ges belastningar på miljön inte bara i Sverige utan även i andra länder. Det är dock inte bara miljön som påverkas av köttkonsumtionen utan även konsumenternas hälsa.
Hållbar konsumtion är ett begrepp som regeringen definierat som en konsumtion av varor och tjänster som uppfyller människans behov och ger ökad livskvalitet samtidigt som
konsumtionens negativa påverkan på hälsa och miljö minimeras till förmån för en rättvis utveckling i Sverige och globalt.
Resultatet från undersökningen pekar mot att svenska folkets köttkonsumtion inte kan ses som hållbar trots starka ambitioner och många åtgärder inom svensk politik.
ABSTRACT
This survey aims to investigate how the meat consumption of the Swedish people has developed since the 1990’s, and to discuss if this consumption is sustainable in an
environmental, social and economic perspective. A second purpose is to investigate what has been done and what the ambitions are in Swedish politics for the promoting of a more
sustainable consumption. To fulfill the purpose of this survey three research questions has been formulized. What are the environmental and health effects of meat consumption? Is the meat consumption of the Swedish people sustainable inan environmental, social and
economic perspective? What are the strategies and ambitions of the Swedish government to promote a sustainable consumption?
The survey shows that Swedish people eat more meat than ever before. The meat we buy in the store goes through a long process before ending up there. Environmental stress is created all through this process, not only in Sweden but also in other countries. Not only can the environment be harmed by meat consumption but also the health of the consumers.
Sustainable consumption is defined by the Swedish government as consumption of goods and services that fulfils human needs and gives a higher quality of life, and at the same time minimizes the consumptions negative effects on health and environment to benefit a just development both in Sweden and globally.
The result of this study aims towards the notion that the meat consumption of the Swedish people can not be seen as sustainable despite strong ambitions and multiple measures in Swedish politics.
Keywords: Sustainable consumption, consumer society, animal production, meat
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 1
1.1 Syfte ... 3
1.2 Frågeställningar ... 3
1.3 Metod och material ... 3
1.4Teori ... 4
1.5 Begrepp ... 5
1.6 Upplägg och presentation ... 6
2. KÖTTKONSUMTION OCH DESS MILJÖPÅVERKAN ... 7
2.1 Nötkött ... 7
2.2 Griskött ... 9
2.3 Kyckling ... 10
2.4 Ekologisk produktion och konsumtion ... 11
2.5 Internationell miljöpåverkan av svensk köttkonsumtion ... 12
3. KONSUMTION OCH FOLKHÄLSA ... 13
3.1 Djurproduktion och folkhälsa ... 13
3.2 Internationella hälsoeffekter av svensk köttkonsumtion ... 15
4. ATT ÄTA HÅLLBART ... 16
4.1 Kunskap om hållbar konsumtion ... 16
4.2 Svensk politik för hållbar konsumtion ... 17
4.2.1 Svensk politik gällande miljöaspekten av hållbar konsumtion ... 18
4.2.1.1 Hållbar konsumtion och de svenska miljömålen ... 19
4.2.1.2 Ekologisk produktion ... 21
4.2.2 Svensk politik gällande kopplingen miljö och hälsa ... 21
5. DISKUSSION ... 23
1
1. INLEDNING
”Köp mera, spendera Så mycket som du kan För kung och fosterland
Vi lever varje timme som att allting ska ta slut Vi struntar gärna i kritiken om vårt överflöd Väskor, skor och möbler måste alltid bytas ut
Imorgon kan man faktiskt vara död”
Så lyder en del av texten i ”För kung och fosterland”, Magnus Ugglas bidrag i
Melodifestivalen 2007.Detta är en passande text till den verklighet vi lever i.Konsumtionen i världen har ökat explosionsartat och 86 procent av den privata konsumtionen utgörs av den rikaste femtedelen av jordens befolkning.1 Det vi gör, det vi konsumerar, alla resurser vi använder påverkar vår omgivning, vi lämnar ekologiska fotavtryck. På listan över länder med störst ekologiskt fotavtryck ligger vi i Sverige på åttonde plats.2
Vi importerar allt fler varor, detta till stor del på grund av att det används mer importerade råvaror vid produktion av livsmedel.3 Detta bidrar till att den konsumtion som sker i Sverige även påverkar andra delar av världen. Den ökande konsumtionen är ett hinder på vägen för att nå en hållbar utveckling eftersom en ökad konsumtion bland annat leder till en ökad
produktion av varor, ökat avfall, minskande resurser samt ger negativa effekter på miljön. Detta leder även till negativa effekter på folkhälsan eftersom det som påverkar miljön med stor sannolikhet även påverkar människors hälsa.
Svenskarnas konsumtion av livsmedel var år 2000 i genomsnitt 800 kg per person vilket var en ökning på 40 kg jämfört med 10 år tidigare. Konsumtionen av kött har ökat i Sverige, speciellt konsumtionen av kyckling och nötkött vilket har resulterat i en allt mer omfattande köttproduktion.4 Djuruppfödning har blivit en ekologisk belastning till stor del på grund av den inte längre fungerar som förr. Innan konsumtion och produktion började ske i den omfattning som det gör idag var boskapen istället som en del av kretsloppet på gårdarna.5 Enligt FN:s livsmedelsorgan FAO:s rapport Livestock’s long shadow bidrar världens gemensamma djurproduktion till 18 procent av den globala uppvärmningen, vilket är mer än
1
Naturskyddsföreningen. (2000). Hur många svenskar tål världen. s.5.
2 Red. Birgitta Johansson, Konsumera mera – dyrköpt lycka, Formas 2007. s.7. 3 Skr 2005/06:107. s.5.
4
Ibid. s.16.
2
den totala transportsektorn.6 Världens gemensamma djurproduktion bidrar till 9 procent av de globala utsläppen av koldioxid, 37 procent av de globala metanutsläppen och 65 procent av de globala utsläppen av lustgas.7Metan har en effekt på den globala uppvärmningen som är 23 gånger starkare än effekten av koldioxid.8 Djuruppfödningen bidrar även till utsläpp av gasen ammoniak som består av kväve och väte och kan påverka miljön på ett skadligt sätt genom att den har både övergödande och försurande effekt.9År 2005 stod jordbruket för cirka 85
procent av de totala utsläppen av ammoniak i Sverige som samma år beräknades vara ungefär 52 400 ton.10 Vattenbrist är ett stort problem i världen idag som i och med de kommande klimatförändringarna kan bli ännu värre. För att producera det kött som konsumeras krävs stora mängder vatten. Världshälsoorganisationen WHO anser att 80 liter per dag och person är den mängd vatten som bör användas i världen.11 Trots köttproduktionens miljöpåverkan fortsätter köttkonsumtionen i världens rika länder att öka, och denna konsumtion tas efter av de som har råd i de fattigare länderna.
Överkonsumtion är ett internationellt problem. Handlingsprogrammet Agenda 21 antogs år 1992 vid FN:s konferens om miljö- och utveckling i Rio de Janeiro och riktar sig mot främjandet av hållbar utveckling.12 Kapitel fyra i detta handlingsprogram handlar om förändrade konsumtionsmönster och blev startpunkten för ett internationellt arbete mot en förbättrad förståelse av globala konsumtionsmönster och dess miljömässiga och sociala effekter.13Mot bakgrund av konsumtionens negativa effekter på miljö och hälsa ses främjandet av hållbar konsumtion som angeläget i svensk politik.Den svenska regeringen anser att produktion och konsumtion är beroende av varandra och om produktionen vore hållbar skulle konsumtionen också till stor del vara det
.
146
Food and Agriculture Organisation of the United Nations, (2006). Livestocks’ long shadow. s.21.
7 Ibid. s.272.
8 Europeiska förenade vänstern/Nordisk grön vänster, Parlamentariska gruppen, Europaparlamentet,
Djurindustrin och klimatet. s.10.
9 SLU Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Ammoniak – ett miljöhot. 10
Sveriges officiella statistisk, Utsläpp av ammoniak till luft i Sverige 2005. s.4.
11 Förbundet djurens rätt. (2000). Mat, miljö, rättvisa. s.15. 12 Agenda 21 – En sammanfattning. s.5.
13
UNEP. (2002). Sustainable consumption: A global Status report: Executive summary september 2002. s.6.
3
1.1 Syfte
Syftet med denna uppsats är för det första att undersöka hur svenska folkets köttkonsumtion utvecklats sedan 1990- talet och diskutera om denna konsumtion är hållbar ur ett
miljömässigt, ekonomiskt och socialt perspektiv. För det andra vill jag även undersöka vad som gjorts och vilka ambitioner som finns inom svensk politik för att främja en mer hållbar konsumtion.
1.2 Frågeställningar
Vilka miljö- och hälsoeffekter har köttkonsumtion?
Är svenska folkets köttkonsumtion hållbar ur ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt perspektiv?
Vilka är regeringens strategier och ambitioner för att främja en hållbar konsumtion?
1.3 Metod och material
Vid insamling av data till undersökningar finns det två forskningsstrategier att välja mellan, kvantitativ forskning och kvalitativ forskning.15 Statistik och siffror är kvantitativa data medan kvalitativa data är detaljerade beskrivningar av bland annat händelser, människor och samspel och observerbart beteende. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ
innehållsanalys baserad på officiella dokument. För att studera åtgärder och ambitioner inom svensk politik för främjandet av en hållbar konsumtion har officiella dokument i form av regerings propositioner, skrivelser och slutbetänkanden använts. Officiella dokument från statliga myndigheter som bland annat Statens folkhälsoinstitut, Naturvårdsverket och Jordbruksverket har analyserats för att undersöka hållbarheten i svenska folkets köttkonsumtion. Internetkällor har använts i de fall när det varit svårt att hitta aktuell litteratur. För att kunna diskutera mitt empiriska material har jag dock även använt mig av statistik för att på sätt få reda på volymen av konsumtion och produktion. Statistik gällande svenska folkets köttkonsumtion har till stor del hämtats från Svensk köttinformations hemsida och fakta angående ekologisk produktion är i första hand taget ifrån KRAV:s hemsida. Andra internetkällor som använts är hemsidorna för Svensk fågel, Naturvårdsverket, Meatresponse,
4
Riksorganisationen för naturvård, Europa kommissionen EU i Sverige, SLU, UNEP och miljömål.nu. Sökord som använts är ”hållbar konsumtion”, ”konsumtion”, ”nötkött”, ”griskött”, ”kyckling”, ”djuruppfödning”, ”ekologisk produktion” samt de engelska motsvarigheterna till dessa ord.
1.4
Teori
Västvärldens problem med överkonsumtion stämmer överens med det som samhällsvetare kallar för konsumtionssamhälle.
”Vårt samhälle är ett konsumentsamhälle”16
skriver Zygmunt Bauman 1998 i sin bok Arbete,
konsumtion och den nya fattigdomen. Enligt Bauman har vi gått från att vara konsumenter
producenter till att vara konsumenter. Medborgarna i ett konsumtionssamhälle vill inte ha begränsningar av sin rätt att välja fritt bland alla objekt som går att konsumera. Konsumtion har blivit ett måste. En otillräcklig konsument saknar förmågan att konsumera, har inget lyckligt liv och får en lägre social status i samhället.Fattiga som inte kan konsumerai samma månsom de andra i samhället är ovälkomna. De ses som onyttiga och ingen förväntar sig något av dem.17Ordet konsumera beskrivs av Bauman som ”att använda saker: äta dem, bära dem, leka med dem och på andra sätt tillfredställa ens behov eller begär”.18De saker vi konsumerar upphör att existera ” bokstavligen eller andligen” antingen genom att vi till exempel äter upp dem eller att de inte längre kan tillfredställa våra behov, och är då inte längre är lämpade att konsumera.”Det sägs ofta att konsumtionsmarknaden förför sina
kunder. Men för att kunna göra det behöver den kunder som är beredda och angelägna om att bli förförda”.19
Marknaden lockar oss hela tiden med nya frestelser, intalar oss att tro att vi
behöver nya saker. Men om vi inte vore sådana invanda konsumenter, eller som Bauman uttrycker det, så angelägna om att bli förförda av marknaden skulle inte marknaden komma lika långt med sina frestelser. I det konsumtionssamhälle som Bauman beskriver är det för de fullt utvecklade konsumenterna ett tvång att hela tiden konsumera mera. Konsumenter kan välja att inte handla vissa objekt, men inte att inte konsumera alls. Enligt Bauman är valet det värde i konsumtionssamhället som alla andra värden bedöms efter.20Marknaden som erbjuder
16
Bauman, Zygmunt, Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen, Daidalos AB 1998, s.10.
17 Ibid. s.132 18 Ibid. s.39 19
Ibid. s.43
5
objekt att välja mellan och konsumenten som har valet att välja mellan objekten är ömsesidigt beroende av varandra. Ingen kan existera utan den andra.
En anledning till att konsumtionssamhället har hamnat i fokus är miljöaktivisters oro för den miljöbelastning som uppstår genom hela processen från produktion till avfall. Individers förmåga att konsumera i jämförelse med andra i samhället bestämmer deras självrespekt och sociala aktning. I konsumtionssamhället konsumeras varor inte för att de behövs för att överleva utan för att få en bättre status eller för att provocera avundsjuka.21
David A. Crocker skriver om negativa effekter med det amerikanska
konsumtionssamhället. De med ekonomiska fördelar känner press att arbeta mer och hårdare, och det sociala livet riskeras av pressen att jobba mer och tjäna mer pengar för att kunna konsumera mer. Denna press leder till att man blir sämre föräldrar, vänner, medborgare och tar mindre miljöhänsyn.22
Fattiga länder tar efter de rikare industriländernas konsumentsamhällen. Vår planet och människorna som lever på den klarar inte av denna ökade globala konsumtion menar Alan Durning. Enligt Durning kommer en beboelig miljö vara svår att upprätthålla om en global konsumentlivsstil liknande den som nu finns i USA uppstår eftersom det skulle kräva för mycket naturresurser och producera för mycket avfall och föroreningar. Han anser att människors sociala mål behöver omdefinieras eftersom ökad konsumtion varken är hållbar eller ger hög personlig tillfredsställelse.23
1.5 Begrepp
Hållbar konsumtion
Det internationella arbetsprogrammet för FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD) definierar hållbar konsumtion som ”en användning av tjänster och relaterade produkter som svarar på grundläggande behov och ger en bättre livskvalitet samt minimerar användningen av naturresurser och giftiga material så väl som utsläpp av avfall och föroreningar under
livscykeln och som inte äventyrar framtida generationers behov”.24
Enligt regeringens skrivelse Hållbara laster. Konsumtion för en ljusare framtid bör definieringen av hållbar konsumtion utgå från de svenska miljömålen eftersom dessa har
21 Goodwin, Neva R. (Ed) Consumer society, Island press 1997. s.2. 22 Ibid. s.17
23
Ibid. s.11
6
bestämts genom en demokratisk process.25 I regeringens proposition Tänk om! En
handlingsplan för hållbar konsumtion för hushållen definieras hållbar konsumtion för
hushållen som en ”konsumtion av varor och tjänster som uppfyller människans behov och ger ökad livskvalitet samtidigt som konsumtionens negativa påverkan på hälsa och miljö
minimeras till förmån för en rättvis utveckling i Sverige och globalt”.26
Propositionen definierar även innebörden av att äta hållbart. ”Att äta hållbart handlar om att äta för en mindre miljöbelastning, för sin egen hälsa och för att främja den ekonomiska och sociala utvecklingen i Sverige och övriga världen. Att äta miljömässigt hållbart innebär att äta livsmedel som producerats med miljöanpassade produktionsmetoder, t.ex. ekologiskt
producerade livsmedel”.27
1.6 Upplägg och presentation
Konsumtion och produktion är nära sammankopplat. Om produktionen vore mer hållbar skulle konsumtionen i sin tur bli mer hållbar och våra konsumtionsval påverkar även i vilken utsträckning produktion sker. Kapitel två börjar därför med statistik över svenska folkets konsumtion av nötkött, griskött och kyckling från tidigt 1990- tal fram tills nu. Här
presenteras även miljöeffekterna av produktionen av detta kött, och kapitlet avslutas med att övergripande studera de internationella miljöeffekterna av köttproduktion. Hälsa är en viktig del av den sociala aspekten av hållbarhet, därför ägnas kapitel tre åt hur konsumtionen och dess effekter påverkar människors hälsa, samt en överblick av eventuella internationella hälsoeffekter. Myndigheter spelar en viktig roll i främjandet av hållbar konsumtion eftersom de har möjlighet att rikta marknaden och konsumenterna mot de mer hållbara valen bland konsumtionsobjekten. Med detta som utgångspunkt har jag valt att i kapitel fyra först presentera kunskapen om hållbar konsumtion, med förslag om hur man äter hållbart, för att sedan se till politiken som uppstått ur denna kunskap. I kapitel fem diskuterasresultatet av det empiriska materialet utifrån mina frågeställningar och teorin om konsumtionssamhället.
25 SOU 2004:119. s.40. 26
Skr 2005/06:107. s.7.
7
2. KÖTTKONSUMTION OCH DESS MILJÖPÅVERKAN
Det kött vi köper har genomgått en lång process innan den hamnar på vårt köksbord, och under hela denna process sker mycket som påverkar miljön. Utrymme för djuren under uppfödning, transporter till slakteriet och tillverkning av förpackningar till köttet är exempel på delar av processen med stor energianvändning och som ger effekter på miljön. Ju mer vi konsumerar desto mer behöver produceras. Produceringen, transporten och tillagningen av maten vi köper står för nästan en femtedel av den totala energianvändningen i Sverige.28 År 2006 stod kött för 16 procent av privatkonsumtionen av livsmedel och drycker i Sverige.29 Undersökningen begränsas till nötkött, griskött och kyckling eftersom det är de köttsorter som konsumeras mest i Sverige. Jag har valt att se till både konventionellt producerat kött och ekologiskt producerat kött. Detta för att studera skillnaderna mellan dessa produktionssätt samt hur konsumtionen av konventionellt och ekologiskt kött skiljer sig åt.
2.1 Nötkött
Sedan början av 1990- talet har svenskarnas konsumtion av nötkött ökat med 54 procent.30 Produktionen av nötkött höjdes fram till år 2000 för att sedan minska igen till år 2006. Det totala antalet kor för köttproduktion i Sverige år 2006 var 171 700 stycken.31
I
mportandelen av nötkött har ökat stadigt sedan 1995 och det importerade köttet kommer till störst del från Irland, Tyskland och Danmark.32 Importen av nötkött innebär långväga transporter och därmed en extra belastning på miljön.28
Naturvårdsverket. (2004). Kort om miljön och vår konsumtion. s.18.
29 Jordbruksverket. (2007). Jordbruksstatistisk årsbok 2007. s.283. 30 SOU 2005:51. s.51.
31
Kött 2006.
8
Total konsumtion, produktion och import av nötkött i Sverige. Miljoner kilo per år.
Lantbrukarnas riksförbund. Kött 2006. LRF:s sammanställning av svensk och utländsk marknadsstatistik för kött.
Betesdjur behövs för att bevara den biologiska mångfalden men under tio procent av
nötdjuren i Sverige idag räcker för att bevara de marker som Jordbruksverket anser värda att skydda på grund av den biologiska mångfalden.33 I genomsnitt kan det sägas att en ko bidrar med 600 liter metanutsläpp per dag,34 vilket på ett år blir ett utsläpp på cirka 219000 liter. Det
totala antalet kor för köttproduktion i Sverige 2006 bidrog med andra ord till i genomsnitt över 100 miljoner liter metanutsläpp per dag. Nötdjurens gödsel stod år 2005 för 57 procent av de totala utsläppen av ammoniak i Sverige.35 Ammoniakavgången från nötdjurens gödsel var då 26 850 ton.36
Uppgifter gällande vattenåtgången för att producera ett kilo nötkött varierar. Enligt en rapport gjord av Stockholm International Water Institute (SIWI) och the International Water Management Institute (IWMI) på uppdrag från regeringen krävs det 15 000 liter vatten eller mer för att producera ett kilo nötkött,37vilket skulle innebära att det krävdes minst 382 500 liter vatten för att producera de antal kilo nötkött som en svensk konsumerade i genomsnitt år 2006. En rapport från Förbundet Djurens rätt visar dock uppgifter om att det för att producera ett kilo nötkött krävs över 100 000 liter vatten som då innebär att vattenåtgången för det nötkött svenska folket konsumerade per person år 2006 istället uppgick till 2 570 000 liter. Under uppfödningen av nötdjur använts till stor del proteinfoder baserat på importerad soja vilket leder till miljöpåverkan i landet där odlingen sker.
33 www.meatresponse.se, Svar till Anita Persson.
34 Europeiska förenade vänstern/Nordisk grön vänster, Parlamentariska gruppen, Europaparlamentet,
Djurindustrin och klimatet. s.10.
35 Sveriges officiella statistik, Utsläpp av ammoniak till luft 2005. s.1. 36 Ibid. s.9.
37
SIWI-IWMI. (2004). Water – more nutrition per drop, Stockholm International Water Institute, Stockholm. s.21.
1995 2006 Konsumtion 162,2 231,2 Produktion 143,0 138,0 Import 25,2 107,8
9
2.2 Griskött
I Sverige är griskött det kött som konsumeras mest. Hur mycket griskött svenska folket äter i genomsnitt per person och år har legat på ungefär samma nivå mellan 1995 och 2006. Sedan slutet av 1990- talet har produktionen av griskött i Sverige minskat trots att
konsumtionen har legat på någorlunda samma nivå. Detta beror på att importen av griskött har ökat från endast 9 procent av den nationella försäljningen till 27 procent år 2006.38
Total konsumtion, produktion och import av griskött i Sverige. Miljoner kilo per år.
0 100 200 300 400 1995 2006 Konsumtion Produktion Import
Lantbrukarnas riksförbund. Kött 2006. LRF:s sammanställning av svensk och utländsk marknadsstatistik för kött
Inom den svenska grisuppfödningen används till största delen spannmål som är odlat i Sverige men även proteinfoder varav cirka 10 procent importeras.
Tillverkningen av mineralgödsel och drivmedel för foderodling och gödselspridning är det som är mest energikrävande i produktionen av griskött. Odlingen av foder påverkar landskap och biodiversitet både i Sverige och i bland annat Brasilien där sojamjölet i proteinfodret till stor del kommer från.39Arealen mark som beräknas behövas för att få ett kilo fett- och benfritt griskött är elva kvadratmeter. Utav dessa ligger största delen i Sverige, en till två
kvadratmeter i Sydamerika (främst för Brasiliens sojaodlingar) och en liten del i Europa till följd av importen av griskött.40
Övergödning och försurning är de miljöproblem som grisproduktionen bidrar mest till. Hur stort bidrag grisproduktionen ger till övergödning är beroende av olika faktorer som till exempel hantering av stallgödsel och var produktionen är belägen.41 Grisproduktionens utsläpp av ammoniak kommer från stallgödseln. Grisuppfödning bidrar även till utsläpp av den giftiga tungmetallen kadmium som ingår i råfosfat vilket används vid tillverkning av
38
Lantbrukarnas riksförbund, Kött 2006, LRF:s sammanställning av svensk och utländsk marknadsstatistik för kött.
39 Naturvårdsverket. (2007). Rapport 5671, Import av kött – export av miljöpåverkan. s.32. 40
LCA Livsmedel. (2002). Maten och miljö. Livscykelanalys av 7 livsmedel. s.16.
41 Naturskyddsföreningen. (2007). Kött - övergödning och klimat. s.13.
1995 2006 Konsumtion 317,0 317,0 Produktion 310,0 265,0 Import 25,2 107,8
10
fodergödselmedel.42 Kadmiumet tas upp av grisarna via fodret men det mesta utsöndras när sedan grisgödseln sprids på åkrarna. Elförbrukningen för ett kilo griskött är störst vid tillverkningen av foder och växtodlingen.43Vid tillverkningen av handelsgödsel, foder och körning av traktorer används fossila bränslen vilket ger utsläpp av koldioxid som bidrar till växthuseffekten.
2.3 Kyckling
Konsumtionen av kyckling har ökat nästan oavbrutet sedan 1987. På grund av brist på statistik angående konsumtionen av kyckling visas här inte hur ökningen sett ut under 1990- talet. Under 2006 konsumerade svenskarna 12,9 kg per person44. År 2007 producerades totalt drygt 74.6 miljoner kycklingar i Sverige, vilket motsvarar 97 800 ton kycklingkött.45
Kycklingproduktion, likt produktionen av nötkött och griskött, bidrar till kväveutsläpp. När kycklinggödsel sprids på åkrar och när handelsgödsel används vid odling av foder omvandlas kväve till lustgas, som är en växthusgas och därmed bidrar till växthuseffekten.46 Största delen av fodret inom kycklinguppfödning består av svenskt spannmål men det
proteinfoder som används består av soja importerad från Brasilien. Detta bidrar till problemet med koldioxidutsläpp under transport samt miljöpåverkan i Brasilien. För att producera foder till ett kilo kycklingkött krävs sju kvadratmeter mark.47
En undersökning som gjorts på uppdrag av den svenska lantbruksnäringen visar dock att kyckling ur miljösynpunkt är ett bra val av konsumenter. Den livscykelanalys som gjordes visade att kyckling har en relativt liten miljöpåverkan i jämförelse med annan köttproduktion. Kycklingnäringen har arbetat för att minska utsläpp av bland annat fosfor och kväve vilket har lett till att den ytterst lite bidrar till övergödningsproblemet. Produktionen av kycklingkött har minst påverkan på klimatet jämfört med andra sorters kött, och behöver en mindre yta för foderodling. Även om det även vid kycklingproduktion går åt en stor del vatten, så är det betydligt mindre än vid produktionen av nötkött. För att producera ett kilo kycklingkött krävs cirka 6000 liter vatten.48
42 Jordbruksverket. (2006). Jordbruksstatistisk årsbok 2006. s.189. 43 Naturskyddsföreningen. (2007). Kött – övergödning och klimat. s.14. 44
Branschorganisationen Svensk fågel. Statistik.
45 Sveriges officiella statistik 2008. Sjv. Animalieproduktion serier fr.o.m. 1990. 46 LCA Livsmedel. (2002). Maten och miljön. Livscykelanalys av 7 livsmedel. s.19. 47
Ibid. s.18.
11
2.4 Ekologisk produktion och konsumtion
Statistik från år 2005 visade en ökning av konsumtionen av ekologiskt kött i Sverige med 94 procent i jämförelse med året innan.49 Försäljningen av ekologiskt kött stod dock endast för 2,7 procent av den totala försäljningen av kött. Under 1990- talet skedde en stor ökning av ekologisk produktion i Sverige.50
I ekologisk produktion där det tas hänsyn till miljön, används i första hand foder från egna odlingar, hushålls med resurser och kemiska
bekämpningsmedel är inte tillåtna.51Ekologiska djur slaktas dock oftast på vanliga slakterier vilket innebär transport som medför viss påfrestning på djuren och miljön.52 KRAV-
märkningen är den vanligaste märkningen av ekologisk mat i Sverige.
I ekologisk uppfödning äter nötdjur störst del grovfoder från egna odlingar istället för kraftfoder som till stor del består av importerad soja.53 På grund av detta, samt en längre betesperiod än vid konventionell uppfödning, är ekologisk uppfödning mindre energikrävande än konventionell. Nötdjuren ska även vistas ute mer än enbart under betesperioden.54
Vid ekologisk produktion ska grisar få vistas ute, böka i jorden och beta. Studier visar att gödsel från grisar i ekologisk produktion har högre kadmiumhalt än gödsel från grisar i konventionell uppfödning.55 Vid ekologisk grisuppfödning är grisarna ute och bökar i jorden och detta antas vara anledningen till att de har högre kadmiumhalt trots att grisarna vid konventionell uppfödning äter foder baserad på importerad soja. Till sojaodlingarna i Brasilien används gödsel med högre fosforhalt än vad som finns i svenskt handelsgödsel. Detta innebär att proteinfoder baserat på importerad soja innehåller höga halter kadmium.56 Genom att böka i jorden får grisarna i ekologisk produktion i sig jord och på detta sätt ett högre kadmiumintag.57
Antalet ekologisk slaktkyckling ökade med 21 procent från 2006 till 2007.58Vid ekologisk kycklinguppfödning ska kycklingarna kunna vistas ute och det är mindre antal kycklingar per flock jämfört med vid konventionell kycklinguppfödning.59
49 Sveriges officiella statistik. Livsmedelsförsäljningsstatistik 2005. 50 Skr 2005/06:88. s.6.
51
Skr 2005/06:88. s.5.
52 KRAV, Så här blir det ekologiskt nötkött. 53 KRAV, Så här blir det ekologiskt nötkött.
54 Jordbruksverket. (2006). Marknadsöversikt – Animalier 2006. Rapport 2006:35. s.35. 55 Konsumentverket. (2003). Ekologiskt och konventionellt kött. PM 2003:13. s.71. 56
Naturskyddsföreningen. (2007). Kött – övergödning och klimat. s.12.
57 Konsumentverket. (2003). Ekologiskt och konventionellt kött. PM 2003:13. s.71. 58 Jordbruksverket. (2007). Jordbruksstatistisk årsbok 2007. s.177.
59
Lotta Waldenstedt, Ekologisk slaktkycklingproduktion – med fokus på kycklingarnas väl och ve, Institutionen för husdjurens utfodring och vård. SLU. s.129.
12
Att fodret inom ekologisk djuruppfödning till största del är egen- eller närproducerat bidrar till mindre internationella miljöeffekter än vid konventionell djurhållning där foder till stor del importeras från Brasilien. Det finns fortfarande inte ett så stort utbud av ekologisk kyckling men efterfrågan är stor.
Antal kravcertifierade djur i Sverige år 2006
Jordbruksverket. (2007). Jordbruksstatistisk årsbok 2007, s. 184
2.5 Internationell miljöpåverkan av svensk köttkonsumtion
Utsläppen av växthusgaser som följd av svenska folkets köttkonsumtion är ett internationellt miljöproblem eftersom det bidrar till den globala uppvärmningen.
Dagens globaliserade samhälle innebär att Sveriges djurproduktion har kopplingar till andra länder. Sojabönor är ett viktigt foder till djur inom jordbruksindustrin och importeras till Sverige från andra länder. USA är den största producenten av sojabönor och strax efter kommer Brasilien, Argentina och Kina.60 Den största delen av den svenska importen av sojabönor kommer från Brasilien pågrund av att de inte tillåter genmodifierade soja odlingar, vilket tillåts i USA
.
61Under 2006 användes 291 883 ton sojabönor till foder inom
djurindustrin i Sverige.62
Utav världens åkermark används 21 procent för att odla kraftfoder63 och den yta som odlingen av sojabönor och oljeväxter till djurfoder i Sverige utgör är ungefär 250 000 hektar, vilket är lika mycket som cirka en halv miljon fotbollsplaner.64 För att göra plats för dessa odlingar skövlas regnskog som är viktig av många skäl, bland annat gällande biologisk mångfald. Djurproduktionens bidrag till utsläpp av växthusgaser leder även det till internationell miljöpåverkan eftersom klimatförändringarna är ett globalt miljöproblem.
60 Bitte Rosén Nilsson & Bo Tengnäs. (2002). En redovisning för WWF Sverige, Sojan... Var kommer den från
och vart tar den vägen? s.5.
61 Ibid. s.31. 62
Europeiska förenade vänstern/Nordisk grön vänster, Parlamentariska gruppen, Europaparlamentet, Djurindustrin och klimatet – EU blundar och förvärrar. s.12.
63 Ibid. s.35. 64
Konsumentföreningen Stockholm. (2006). Jämförande studie på miljöverkan från ekologiskt och
konventionellt producerade livsmedel med avseende på växthuseffekt och övergödning. s.8.
Nötdjur 95 736 Svin 26 298 Slaktkycklingar 55 075
13
I slutet av nästa kapitel visas att de internationella effekterna av svenska folkets
köttkonsumtion inte enbart gäller miljö utan även påverkar människors hälsa och en rättvis utveckling.
3. KONSUMTION OCH FOLKHÄLSA
Hållbar konsumtion definierades som nämndes ovan som en ”konsumtion av varor och tjänster som uppfyller människans behov och ger ökad livskvalitet samtidigt som
konsumtionens negativa påverkan på hälsa och miljö minimeras till förmån för en rättvis utveckling i Sverige och globalt”.65 Hur vår hälsa påverkas av konsumtionen är därför en viktig aspekt i frågan om svenskarnas konsumtion är hållbar. Sådant som är bra för miljön är oftast också i sin tur även bra för oss människor. Väljer vi till exempel att cykla istället för att ta bilen eller att välja ekologiska matvaror gynnas både miljön och hälsan.
Det är inte bara miljön som påverkas av matproduktionen utan även konsumenternas hälsa och lokala och globala samhälls- och rättvisefrågor berörs.66Fem av industriländernas tio största riskfaktorer för sjuklighet och död är direkt kopplade till vad vi äter: ”högt blodtryck, kolesterolhalt, övervikt, lågt intag av frukt och grönsaker samt järnbrist”.67
I Kungliga skogs- och lantbruksakademins rapport Maten och folkhälsan – några recept för ett friskare folk står det att miljöproblem i många fall även är hälsoproblem. Rapporten tar även upp att sambandet mellan miljö och hälsa behöver göras mer tydligt så att ett ”större engagemang bland såväl enskilda människor som företrädare för företag och organisationer skapas för att åtgärda problemen”.68
De hälsoeffekter som undersöks i denna uppsats är först och främst de indirekta effekterna orsakade av köttkonsumtionens miljöpåverkan.
3.1 Djurproduktion och folkhälsa
De miljöproblem som djurproduktionen bidrar till påverkar människors hälsa. Jag tar därför här upp lite kort om vilka hälsoeffekter en del av dessa miljöproblem redan visar och förutsägs kunna få.
65 Skr 2005/06:107. s.7.
66 Kungliga skogs- och lantbruksakademin. (2004). Maten och folkhälsan – några recept för ett friskare folk. s.9. 67
Ibid. s.5.
14
Utsläppen av metangas har som nämndes tidigare en starkare påverkan på den globala uppvärmningen än utsläppen av koldioxid. Importen av sojabönor från Brasilien bidrar till växthuseffekten via de långväga transporterna. Klimatförändringarna ger olika effekter som påverkar människors hälsa. I Sverige har till exempel fästingarna redan fått större spridning. I och med de mildrare vintrarna ökar antalet fästingar vilket ökar risken för sjukdomar som Borrelia och TBE. År 2006 gav statens folkhälsoinstitut ut en skrift kallad
Klimatförändringar och folkhälsa, med intentionen att ”öka medvetenheten om
klimatförändringens hälsoeffekter nationellt och globalt samt ge en allmän bakgrund till hälsoeffekter av ett förändrat klimat”.69
Skriften tar upp att om inte den negativa utvecklingen bryts kommer jordens ökande medeltemperatur allt mer påverka det sätt vi lever och på det sättet även ge effekter på folkhälsan.
Ammoniak och fosforutsläppen från jordbruket sker till störst del från gödslet, och båda ämnena bidrar till övergödning. Övergödning är skadligt för människors hälsa, speciellt barns då det leda till kväveföreningar i grundvattnet vilket gör att brunnar och grundvattentäkter får högre halter nitrat.70 Nitrat kan bidra till att syreupptagningen i blodet minskar71och kan i
kroppen omvandlas till nitrit vilket det finns vissa påståenden om att det kan vara cancerframkallande.
Ammoniak kan förutom att påverka övergödning även ha en försurande effekt. Försurning påverkar inte enbart miljön utan har även negativa effekter på människors hälsa genom att laka ut giftiga metaller som till exempel kadmium, som även det tillförs naturen från djurproduktionen. När grundvattnet blir försurat kan vi därför inte längre använda det som dricksvatten. Kadmium kan påverka människors hälsa genom att leda till benskörhet och ansamlas i njurarna.72 Mellan 5 000 och 10 000 svenskar uppskattas ha så höga halter
kadmium i njurarna att det ger effekter på njurfunktionen.73
Eftersom det inte används några kemikalier vid produktionen av ekologisk mat minskas risken för att gifter sprids i naturen och till dricksvattnet samt att vi slipper att få i oss rester av dessa när vi sedan äter produkterna.74
69 Statens folkhälsoinstitut. (2006). Klimatförändringar och folkhälsa. s.2. 70
Naturvårdsverket. (2003). Rapport 5319. Ingen övergödning. s.32.
71 Naturvårdsverket. Hav, sjöar och grundvatten.
72 MAT 21. (2004). Nr 4/2004. Kan vi äta oss till en bättre hälsa och miljö? s.29. 73
Naturvårdsverket. Hälsa och miljö.
15
3.2 Internationella hälsoeffekter av svensk köttkonsumtion
Utsläppen av växthusgaser leder till ett globalt problem, då den globala uppvärmningen drabbar hela jordklotet. På vissa platser kommer ökade temperatur leda till fler
värmerelaterade dödsfall, smittbärare av olika sjukdomar, som till exempel malariamyggan kan sprida sig till platser där de inte tidigare funnits.
Användningen av importerad soja till djurfoder i Sverige påverkar inte enbart miljön i de länder där odlingen sker utan har även hälso- och rättviseeffekter. Soja innehåller en stor del protein och det går åt mer sojabönor när vi låter den gå genom djuren istället för att själva äta den direkt. 98 procent av Sveriges konsumtion av soja går till djurfoder. 75
Ju mer kött som konsumeras, desto mer spannmål går till djuruppfödning i de rika länderna och desto mindre mat blir det kvar till fattiga människor.I sin bok Recept för en fattig planet skriver Moore Lappé att boskapsdjur är omvända proteinfabriker.76Vi föder upp boskapsdjur med mängder av proteinrikt kraftfoder, som till exempel soja, för att få en liten del kött. Moore Lappé anser att kraftfodret istället bör gå till mänsklig föda för att på sätt mildra världssvälten. Den mängd spannmål som nu används till djurfoder skulle istället kunna försörja 2.5 miljarder mer människor.77Om sojan används till människomat istället för
djurfoder krävs det inte lika stora odlingar och värdefull mark skulle räddas.
I Sverige finns en medvetenhet om miljö och hälsoeffekterna av konsumtion och förslag har utarbetats angående hur en mer hållbar konsumtion kan nås.
75 WWF. Elevblad 8. Sojabönan. 76
Moore Lappé, Frances. Recept för en fattig planet. Borås. 1972. s.20.
16
4. ATT ÄTA HÅLLBART
4.1 Kunskap om hållbar konsumtion
År 1999 gav Centrum för tillämpad näringslära ut en rapport med ett förslag angående hur matvanor kan förändras till mer hållbara. Förslaget kallas ”Första steget maten” och är menat att ge både miljö- och folkhälsovinster.78
Övergripande innebär Första steget maten att vi ska välja mer närproducerad, säsongsanpassad och KRAV- märkt mat, äta enbart hälften av den mängd av så kallade ”utrymmesvaror” (godis, dricka, glass etc.) vi äter idag, samt mer frukt, grönsaker och
spannmål. Vad gäller köttkonsumtionen bör det ske en minskning till cirka ¾ av det kött som konsumeras idag. Hälften av det kött vi äter bör komma från de svenska betesdjuren nöt och lamm, vilket innebär att konsumtionen av nötkött från betesdjur hamnar på samma nivå som idag. Dessutom bör konsumtionen av griskött och kyckling minskas till hälften av vad som nu konsumeras. Inget kött bör importeras, köttet ska vara från Sverige och till största del
naturbeteskött.79
S.M.A.R.T - mat baseras på Första steget maten och är en modell utvecklad av Centrum för tillämpad näringsnära på Stockholms läns landsting för att visa hur man ska äta för att både kroppen och miljön ska må bra. ”SMART står för Större delen vegetabilier, Mindre tomma kalorier, Andelen ekologiskt ökas, Rätt kött och grönsaker samt Transportssnålt”.80
Genom att följa modellen erhålls både hälsovinster som mindre risk för cancer, diabetes, hjärt-
och kärlsjukdomar och övervikt, och miljövinster i form av mindre klimatpåverkan, övergödning, giftspridning och ett rikt odlingslandskap med bevarad biologisk mångfald. Statens folkhälsoinstitut har gjort en undersökning angående kostnadsskillnaderna mellan dagens livsmedelskonsumtion och en mer hållbar livsmedelskonsumtion. Undersökningen baseras på Första steget maten och de uppgifter över dagens livsmedelskonsumtion som använts är ”Direktkonsumtionsdata, ”hushållens utgifter 2003” och ”Livsmedelsförsäljningen 2002”.”81
Undersökningen visar att genom att äta enligt Första steget maten sänks varje persons kostnader för livsmedel med cirka 15 procent per år. I resultatet är dock inte den extra kostnaden för ekologiska produkter medräknad.
78
Statens folkhälsoinstitut. (2005). Vad kostar hållbara matvanor? R 2005:17. s.10.
79 Centrum för tillämpad näringslära. (1999). Ett första steg mot hållbara matvanor. s.5.
80 Kungliga skogs- och lantbruksakademin. (2004). Maten och folkhälsan – några recept för ett friskare folk,
s.20.
17
Ekologiska varor kan ses som både ekologiskt och socialt mer hållbara än konventionella varor eftersom de produceras på sätt som gynnar både miljö och hälsa. Däremot kostar ekologiska varor i dagsläget oftast mer vilket då kan leda till ekonomisk ohållbarhet för hushållen.82 Detta innebär även att hushåll med dålig ekonomi kan ha svårare att köpa
ekologiska varor för att på så sätt nå en hållbar konsumtion.
Denna kunskap har överförts till svensk politik där ett antal åtgärder har vidtagits.
4.2 Svensk politik för hållbar konsumtion
Inom svensk politik har det vidtagits åtgärder och finns ambitioner för att nå en hållbar
konsumtion. År 2003 beslöt konsumentministern att ett förslag skulle tas fram angående en ny konsumentpolitisk strategi. Förslaget blev sedan att den nya strategin skulle riktas mot hållbar konsumtion och ”att beskriva på vilket sätt hushållens konsumtion påverkar utvecklingen i en hållbar riktning”.83
Delbetänkandet Hållbara laster – konsumtion för en ljusare framtid överlämnades i slutet av 2004 efter att en särskild utredare blivit tillsatt för att utarbeta en handlingsplan för hållbar konsumtion. Delbetänkandet tar upp definitioner av begreppet hållbar konsumtion och belyser i detta sammanhang sakområdena livsmedel, transporter och boende, med tyngdpunkt på livsmedelsområde
t.
84I maj 2005 kom sedan slutbetänkandet Bilen, Biffen, Bostaden – Hållbara laster, smartare
konsumtion som har sin grund i den omställning till en mera hållbar produktion och
konsumtion som Sverige lovat att arbeta för efter FN-konferensen i Johannesburg 2002.
Produktion och konsumtion ska vara socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar, och
slutbetänkandet tar därav upp att ”genom förändringar i vårt dagliga leverne kan vi bidra till att minska orättvisor och miljöförstörelse och samtidigt stärka både den egna hälsan och hushållsekonomin”.85
För att konsumenter ska kunna göra detta nämns även behovet av att producenterna tar sitt ansvar och ger konsumenterna ett hållbart utbud av varor
Slutbetänkandet tar även upp sex olika strategier för att äta hållbart: - Stärk marknaden för svenskproducerade baslivsmedel.
- Satsa på extensiv svensk nötköttproduktion.
82 SOU 2005:51. s.146. 83 Ds 2004:51. s.7. 84 SOU 2004:119. s.1. 85 SOU 2005:51. s.12.
18
- Öka andelen ekologiskt certifierade livsmedel. - Öka andelen Rättvisemärkta/Fairtrade-produkter.
- Stärk handelns ansvar bl.a. genom Gröna körkort för butiksanställda. - Ställ om till S.M.A.R.T- mat.86
Förutom detta nämns att en stimulering av produktionen av närodlat proteinfoder än
nödvändigt samt att ”incitament bör införas för produkter som är framställda på ett ekologiskt och socialt hållbart sätt”. 87
För att lättare nå en hållbar utveckling riktas den svenska konsumentpolitiken mot en hållbar konsumtion. Handlingsplanen för hållbar konsumtion som överlämnades till riksdagen år 2006 av den socialdemokratiska regeringen tar upp att det har inträffat förändringar i vår miljömässiga konsumtion och att sociala konsekvenser av konsumtionen nu hamnat allt mer i fokus.88Enligt handlingsplanen kan miljö, rättvisa samt konsumenternas egen ekonomi och hälsa gynnas om konsumenterna förändrar sin vardagliga konsumtion.89
I maj detta år, 2008, hölls ett seminarium om klimatsmart mat i Stockholm där en
diskussion hölls mellan europaparlamentariker Jens Holm, statssekreterare på jordbruksverket Rolf Eriksson och jordbruksmissionär Marianne Fischer Boel. Holm uttryckte en vilja att en särskild skatt på kött ska införas för att på så sätt minska den ökade konsumtionen av kött och utsläppen den för med sig. Eriksson och Fisher Boel var dock inte positiva till en sådan skatt. Enligt Eriksson ska regeringen i stället börja med en informationskampanj gällande hur man äter klimatsmart.90
4.2.1 Svensk politik gällande miljöaspekten av hållbar konsumtion
År 1994 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag på fyra nationella mål för konsumentpolitiken varav ett av dem gällde kopplingen mellan konsumtion och miljö. Detta mål är ”att sådana konsumtions- och produktionsmönster utvecklas som minskar
påfrestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling”.91
I regeringens skrivelse Konsumenterna och miljön – en handlingsplan för hållbar
utveckling från 1998 lade regeringen sedan fram strategier för att nå detta mål. Dessa
strategier innebar att ”konsumentfrågorna skall få högre status, att konsumenternas
86 Ibid. s.15. 87 Ibid. s.49. 88 Skr 2005/06:107. s.5. 89 Ibid. s.6. 90
Europeiska kommissionen, EU i Sverige, Biffen som klimatbov.13 maj 2008.
19
engagemang skall underlättas och tillvaratas samt att konsumenternaskall få entydiga budskap i miljöfrågor”.92Vikten av kunskap för förändrade beteenden nämns i samma skrivelse och att på grund av detta ”utgör utökad förmedling av kunskap och information till hushållen en central del av handlingsplanen”.
År 1999 gav regeringen Konsumentverket ett uppdrag gällande etablerandet av en webbplats med miljöinformation för hushåll. Detta för att göra det lättare för hushållen i Sverige att öka sitt miljöansvar. På konsumentverkets hemsida finns det idag information om hur man ska handla och äta för att må bra, spara pengar och ta hänsyn till miljön.
I slutet av 2002 angav regeringen i en skrivelse tre delmål till konsumentpolitikens miljömål:
- Det skall vara prisvärt och enkelt att agera på ett för miljön positivt sätt
- Det skall finnas många konkreta exempel på positiva miljöeffekter av ett ändrat beteende
- Miljömärkningen och den etiska märkningen skall ha en stor spridning.93 Sverige följer EU:s lagstiftning om att allt nötkött i butiker måste märkas så att
konsumenten ser vart det har sitt ursprung. Detta innebär att konsumenten kan göra valet att välja svenskt kött istället för importerat. Vad gäller övrigt kött är reglerna att kunden inte får vilseledas, men butiker kan dock välja att inte märka köttet med ursprungsland.94
Regeringens proposition från 2008 En förnyad folkhälsopolitik tar upp att en god hälsa och en bra yttre miljö på lång sikt är förbundna till varandra, och att i arbetet mot en hållbar utveckling är både folkhälso- och miljöpolitik centrala delar.95
4.2.1.1 Hållbar konsumtion och de svenska miljömålen
Den svenska riksdagen har antagit sexton svenska miljökvalitetsmål med syfte att:
Främja människors hälsa
Värna den biologiska mångfalden och naturmiljön
Ta tillvara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena
Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga
Trygga en god hushållning med naturresurserna96
92 Skr 1997/98:67. 93 SOU 2004:119. s.55. 94
Svensk köttinformation, Märkning.
20
En del av dessa miljömål bidrar till främjandet av en hållbar köttkonsumtion i Sverige då möjligheterna att nå dessa mål påverkas av effekterna av köttkonsumtion och produktion.
Begränsad klimatpåverkan
”Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på
klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.”
Den intensiva djuruppfödning som är resultatet av en ökad köttkonsumtion bidrar som nämndes tidigare till utsläpp av växthusgasen metan, och de långväga transporterna av importerad soja bidrar till koldioxidutsläpp.
Giftfri miljö
”Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden”
Djurproduktionens bidrag till utsläpp av tungmetallen kadmium påverkar möjligheterna att nå detta mål.
Bara naturlig försurning
”De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader.”
Utsläppen av kväve, fosfor och ammoniak från stallgödsel och fodergödsel från djurproduktionen bidrar till försurningen av mark, sjöar och vattendrag.97
Ett rikt odlingslandskap
”Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigtsom den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.”
Ett delmål till detta miljömål är att ”senast år 2010 skall samtliga ängs- och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden”.98
Djurens längre betestid inom ekologisk nötköttsproduktion ökar möjligheterna att nå detta delmål.
96
Miljömål, Bakgrund – Varför miljömål? Följande citat är från samma källa.
21
4.2.1.2 Ekologisk produktion1989 inrättades det första statliga stödet för ekologisk odling i Sverige.99I regeringens skrivelse Ekologisk produktion och konsumtion – Mål och inriktning till 2010 som överlämnades till riksdagen av den socialdemokratiska regeringen år 2006 står att ”den certifierade ekologiska produktionen av mjölk, ägg och kött från idisslare bör öka markant”, och att ”slutligen bör den certifierade produktionen av griskött och matfågel öka kraftigt”.100
Skrivelsen nämner även ekologisk produktion som ett sätt att nå de svenska
miljökvalitetsmålen och att konsumenternas vilja att köpa ekologiska produkter är viktigt för den ekologiska produktionen.101
”Ekologisk mat efterfrågas allt mer och jag vill uppmana de svenska bönderna och
livsmedelsproducenterna att producera mer ekologiskt, för efterfrågan är enorm”.102
När jordbruksminister Eskil Erlandsson besökte Europas största ekologiska livsmedelsmässa i Tyskland den 22 februari i år uttryckte han denna vilja att se mer ekologiskt producerad mat. Den ekologiska produktionen i Sverige följer EU- regler som gäller odling av växter, djurhållning, förädling, import, märkning och kontroll av livsmedel och jordbruksprodukter som är ekologiskt producerade.103
Miljömärkning anses av regeringen som viktigt eftersom det upplyser konsumenterna om varornas miljöbelastning och ger dem en möjlighet att välja varor som gynnar miljön.104
4.2.2 Svensk politik gällande kopplingen miljö och hälsa
Tanken om att det finns ett samband mellan miljö och människors hälsa förefaller ha funnits länge i Sverige. Redan på 1800- talet inrättades miljö- och hälsoskyddsnämnder för att hitta åtgärder till då existerande sjukdomar ”som till stor del var resultat av brister i den fysiska miljön”.105
Tre övergripande mål för ekologiskt hållbar utveckling har utvecklats av regeringen. Dessa
är skydd av miljön, en effektiv användning av resurser och en hållbar försörjning. Det första målet, skydd av miljön, riktar sig både mot miljö och mot hälsa då det innebär att ” utsläppen
98 Miljömål, Översikt mål och delmål. 99 Skr. 2005/06:88. s.7.
100 Ibid. s.1. 101 Ibid. s.12. 102
Jordbruksdepartementet, Pressmeddelande, Jordbruksministern vill se ökad produktion av ekomat. 21 februari 2008.
103 Skr. 2005/06:88. s.6. 104
Skr. 1998/99:5. s.20.
22
av föroreningar inte skall skada människors hälsa eller överskrida naturens förmåga att ta emot eller bryta ner dem.”106
Vid ett möte i Helsingfors 1994 skrev Sverige på ”Declaration on action for environment and health in Europe” vilket innebar att Sverige åtog sig att till år 1997 utarbeta ett nationellt handlingsprogram för minskningen av hälsorisker i miljön.107År 1995 tillsatte den dåvarande regeringen en speciell utredare ”med uppdrag att utarbeta ett handlingsprogram för att minska miljörelaterade hälsorisker i Sverige”.108
”Omvandlingen av Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle omfattar de flesta politikområden och är ett arbete som i hög grad påverkar folkhälsan. Det är av avgörande betydelse för folkhälsan att samhällets skydds- och kontrollfunktioner upprätthålls på en kvalificerad nivå och förbättras när våra kunskaper om sambanden mellan miljö, skador och folkhälsa ökar.”109 Detta är ett stycke ur propositionen Mål för folkhälsan som överlämnades till riksdagen i slutet av 2002. I propositionen lämnar regeringen förslag på ett övergripande nationellt folkhälsomål ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.” Propositionen tar även upp regeringens förslag på elva målområden för det samlade folkhälsoarbetet utvalda med grund att om inga åtgärder görs i samhället inom dessa områden kan det leda till ohälsa. Två av dessa mål riktar sig mot kopplingen mellan miljö och hälsa och mat och hälsa, nämligen Sunda och säkra miljöer och produkter samt
Goda matvanor och säkra livsmedel. Åtgärderna för att nå målet Sunda och säkra miljöer
grundas till stor del i de svenska miljökvalitetsmålen och de konsumentpolitiska målen.
106 Skr 2001/02:50. 107 SOU 1996:124. s.11. 108 Ibid. s.3. 109 Prop 2002/03:35. s.60.
23
5. DISKUSSION
Syftet med denna uppsats var att för det första att undersöka hur svenska folkets
köttkonsumtion utvecklats sedan 1990- talet och diskutera om denna konsumtion är hållbar ur ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Det andra syftet var att undersöka vad som gjorts och vilka ambitioner som finns inom svensk politik för att främja en mer hållbar konsumtion. Svenska folkets köttkonsumtion har visat sig öka sedan 1990- talet. Denna konsumtion och produktionen den leder till bidrar till åtskilliga effekter på miljö och människors hälsa. Ambitionen för att främja en mer hållbar konsumtion är stark i svensk politik och många åtgärder har vidtagits.
Min första forskningsfråga var att undersöka vilka miljö- och hälsoeffekter
köttkonsumtion har. Undersökningen har visat att produktionen av det kött som konsumeras bidrar, beroende på köttsort och produktionssätt, till olika belastningar på miljön.
Produktionen av griskött, som toppar listan på det kött som konsumeras mest i Sverige, kräver stor areal mark, och bidrar till utsläpp av den giftiga tungmetallen kadmium samt kväve och ammoniak som påverkar försurning och övergödning. 10 procent av djurfodret inom grisproduktion importeras vilket ger effekter på landskap och biodiversitet i de länder där fodret odlas. Importen av griskött har ökat sedan 1995 vilket bidrar till utsläpp av koldioxid.
Konsumtionen av nötkött har ökat ända sedan 1990- talets början. Produktionen av nötkött bidrar till utsläpp av växthusgasen metan samt övergödande och försurande ämnen som kväve, ammoniak och fosfor. Metan har 23 gånger starkare effekt på den globala
uppvärmningen än koldioxid och Sveriges kor för köttproduktion bidrog år 2006 med över 100 miljoner liter metanutsläpp per dag. Även importen av nötkött har ökat stort sedan 1995. Nötköttsproduktionen kräver enorma vattenmängder vilket i ett samhälle där många lider av vattenbrist kan ses som en onödighet.
Även konsumtionen av kyckling har ökat de senaste tjugo åren. Kycklingproduktionen bidrar till utsläpp av kväve som omvandlas till växthusgasen lustgas när kycklinggödsel och handelsgödsel sprids på åkrarna. Kycklingkött kan dock ses som det mest miljö- och
hälsovänliga alternativet utav de tre undersökta köttsorterna. Kycklingnäringen har arbetat för att minska utsläppen av övergödande och försurande ämnen och även om produktionen kräver mycket vatten så är det mycket mindre än vad som krävs vid produktionen av nötkött. Den gemensamma köttproduktionen av dessa tre köttsorter påverkar alltså miljön genom att
24
bidra till den globala uppvärmningen, övergödning, försurning, vattenbrist och minskad biologisk mångfald.
Fem av industriländernas tio största riskfaktorer för sjuklighet och död är direkt kopplade till vad vi äter. Men det vi äter påverkar kan även påverka vår hälsa indirekt.
Köttproduktionens miljöeffekter påverkar folkhälsan. Det förändrade klimatet till följd av en förstärkt växthuseffekt som kan påverka människors hälsa i Sverige och i andra delar av världen. Exempel på detta är bland annat att fästingar redan börjat få större spridning i Sverige på grund av de mildare vintrarna vilket ökar risken för Borrelia och TBE. Ett förutspått varmare klimat i vissa delar av världen kan leda till dödsfall och att sjukdomar sprids till platser där de inte tidigare funnits. Även övergödning och försurning påverkar människors hälsa genom att bland annat leda till höga halter av ämnena nitrat och kadmium i dricksvatten som kan vara skadligt för människan. Svenska folkets köttkonsumtion har även internationella hälsoeffekter genom att soja till djurfoder importeras till Sverige istället för att mätta en fattig befolkning där den odlas.
Min andra forskningsfråga var att studera om svenska folkets köttkonsumtion är hållbar ur ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Med utgångspunkt från de tre
definitionerna av hållbar konsumtion analyseras här det insamlade materialet för att på så sätt undersöka om svenska folkets köttkonsumtion är hållbar.
CSD: s definition av hållbar konsumtion:
”En användning av tjänster och relaterade produkter som svarar på grundläggande behov och ger en bättre livskvalitet, samt minimerar användningen av naturresurser och giftiga material så väl som utsläpp av avfall och föroreningar under livscykeln, och som inte äventyrar framtida generationers behov.”110
Genom att konsumera kött i den omfattning som görs i Sverige ges en hög belastning på naturresurser. Alla tre köttsorter som undersökts påverkar miljön på olika sätt under sin livscykel, från foderproduktion tills då det hamnar på vårt köksbord. De miljöproblem som köttproduktionen bidrar till, speciellt nötköttsproduktionen, kan på sikt äventyra framtida generationers behov. Det höga utsläppet av växthusgaser bidrar till den globala
uppvärmningen som i sin tur kan leda till stora konsekvenser för både miljö och människors hälsa. För att producera det kött som svenska folket konsumerar krävs stora arealer mark vilket sätter den biologiska mångfalden i risk.
25
Svenska regeringens definition av hållbar konsumtion:
”En konsumtion av varor och tjänster som uppfyller människans behov och ger ökad
livskvalitet samtidigt som konsumtionens negativa påverkan på hälsa och miljö minimeras till förmån för en rättvis utveckling i Sverige och globalt”.111
Importen av soja till djurfoder bidrar till en sämre livskvalitet för en fattig befolkning som istället kunde ha mättats av samma soja. Detta ser jag inte som en rättvis utveckling. Om vi åt sojabönorna direkt som mat istället för att låta dem gå vägen genom djuren kunde en del av världssvälten ha mildrats och värdefull mark sparas.
Svenska regeringens definition av att äta hållbart:
”Att äta hållbart handlar om att äta för en mindre miljöbelastning, för sin egen hälsa och för att främja den ekonomiska och sociala utvecklingen i Sverige och övriga världen. Att äta miljömässigt hållbart innebär att äta livsmedel som producerats med miljöanpassade produktionsmetoder, t.ex. ekologiskt producerade livsmedel”.112
Studier visar att den bästa konsumtionen för både miljö och hälsa är att äta mindre kött och mer grönsaker. Svenska folkets köttkonsumtion fortsätter dock att öka vilket ger allt mer miljöbelastning som i sin tur påverkar människors hälsa. Även om den ekologiska
konsumtionen av kött har ökat i Sverige så är den fortfarande relativt liten i jämförelse med den totala köttkonsumtionen.
Trots att miljömässigt och socialt hållbar livsmedelskonsumtion gynnar hushållens ekonomi fortsätter det svenska folket att konsumera kött i en mängd som måste tolkas som ohållbar. Sammantaget visar sig inte svenska folkets köttkonsumtion som hållbar utifrån någon av definitionerna av hållbar konsumtion och hållbart ätande.
Min tredje forskningsfråga var att undersöka vilka regeringens strategier och ambitioner är för att nå en hållbar konsumtion. Resultatet visar att främjandet av hållbar konsumtion anses som viktigt i svensk politik och livsmedelsområdet är en särskild tyngdpunkt. Sverige ska arbeta för en mer socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling och prioriterar därför åtgärder för att skapa en hållbar konsumtion och produktion. Regeringen vill att
111
Skr 2005/06:107. s.7.
26
konsumentfrågorna ska bli viktigare och att konsumenterna ska få det lättare att engagera sig. Kunskap och information så att konsumenter har möjlighet att ändra sitt vardagliga beteende är en viktig del i regeringens strategier för en hållbar konsumtion. Det ska vara enkelt att agera på ett positivt sätt för miljön. Obligatorisk ursprungsmärkning av nötkött i butiker ger konsumenten möjlighet att välja svenskproducerat kött och på så sätt gynna miljön.
Regeringen anser även att miljömärkning är viktigt för att upplysa konsumenterna om miljöbelastningen av den vara de köper. Det finns även en vilja hos regeringen att se en utökad ekologisk produktion.
Resultatet av denna undersökning visar att svenska folkets köttkonsumtion inte är hållbar och detta trots starka ambitioner och ett flertal åtgärder inom svensk politik. Även om
regeringens åtgärder gällande en mer hållbar köttproduktion gett effekt så försvinner en del av effekten när konsumtionen ökar.
Att svenska folkets köttkonsumtion har ökat de senaste tjugo åren trots en medvetenhet om dess miljö- och hälsoeffekter och regeringens åtgärder förklaras av det moderna
konsumtionssamhället. Konsumtionssamhället är ett samhälle där vi hela tiden måste konsumera mer, där vi måste konsumera för att det ger oss en viss status, och där vi måste konsumera i relation till andra i samhället Kanske konsumerar vi då kött med hög
miljöbelastning för att ”alla andra” gör det, mot vårt bättre vetande enbart för att passa in. Konsumerar vi den dyra oxfilén för att visa andra att vi har råd att köpa den, för att det ger oss högre status?
Alan Durning menar att fattiga länder tar efter rikare konsumentsamhällen. Detta har visat sig stämma vad gäller köttkonsumtion. Durning anser även att en global konsumtion liknande USA:s konsumtionssamhälle kräver för mycket naturresurser, avfall och föroreningar och att människor behöver ändra sina mål eftersom ökad konsumtion inte är hållbar eller ger hög personlig tillfredsställelse. Även en global köttkonsumtion liknande den i Sverige anser jag passar in i Durnings påstående. Vi i Sverige och övriga världen behöver omvärdera vår köttkonsumtion. Vi behöver fundera över varför vi egentligen konsumerar den mängd som vi gör, och om denna konsumtion ger oss en personlig tillfredsställelse värd att riskera vår miljö och vår hälsa för.
Den stora frågan att spekulera vidare på är om vi någonsin kan nå en hållbar konsumtion i det konsumtionssamhälle vi nu lever i.
27
REFERENSER
Litteratur
Alan Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB, 2001. Ed. Goodwin, Neva R. Consumer society, Island press 1997.
Frances Moore Lappé, Recept för en grönare planet, 8e upplagan, Askild & Kärnekull/Jordens vänner, Centraltryckeriet AB Borås, 1978.
Red. Birgitta Johansson, Konsumera mera – dyrköpt lycka, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas 2007.
Zygmunt Bauman, Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen, Daidalos AB, 1998.
Regeringspublikationer
Agenda 21- En sammanfattning.
Ds 2004:51, Den framtida konsumentpolitiken. Prop. 1994/95:140, Aktiv konsumentpolitik. Prop. 2002/03:35 Mål för folkhälsan.
Prop. 2007/08:110, En förnyad folkhälsopolitik.
Skr. 1997/98:67, Konsumenterna och miljön en handlingsplan för hållbar utveckling. Skr. 1998/99:5, Hållbara Sverige – uppföljning av åtgärder för en ekologisk hållbar
utveckling.
Skr. 2001/02:50, Hållbara Sverige- uppföljning av åtgärder för en ekologisk hållbar
utveckling.
Skr. 2005/06:88, Ekologisk produktion och konsumtion – Mål och inriktning till 2010. Skr. 2005/06:107, Tänk om! En handlingsplan för hållbar konsumtion för hushållen. SOU 1996:124, Miljö för en hållbar hälsoutveckling.
SOU 2005:51, Bilen, biffen bostaden. Hållbara Laster – smartare konsumtion. SOU 2004:119, Hållbara laster. Konsumtion för en ljusare framtid.
