Svensk Form: En studie om hur föreningen Svensk Form styrs i bakgrund av regeringens uppdrag och föreningens mål

Svensk Form

–

En studie om hur föreningen Svensk Form styrs i

bakgrund av regeringens uppdrag och föreningens mål

Av: Rojin Aydin & Sofia Refai Handledare: Fotis Theodoridis

Abstract

Swedish design is known all over the world and is seen in national as well as in international arenas. There is only one design organization in Sweden that has the task to represent Swedish design in public. The organization is Swedish Form and it is the oldest design organization in the world. It has a huge influence in our society, within design and form. In the end of 1990 the association received its first government assignment, which still continues. A large part of this assignment involves being a venue to form and design in addition to distributing knowledge about these to the public. How is an association like this, that has a government assignment and has to follow the association prescription with a responsibility to its members, being ruled? Swedish Form is an association with thousands of members that are an important part of the association’s activity. The members and the government are two considerable parts of Swedish Form that in various ways controls and gives directives to the association. How much space is given to Swedish Form by the government to control the activity by itself, and which directives do they have to follow? These are questions that will be clarified in this study, which is about how Swedish Form is ruled by the government’s demand and the association’s aim.

Sammanfattning

Svensk design är idag känt över hela världen och syns på nationella likaså internationella arenor. I Sverige finns det endast en enda designroganisation som har till uppgift att representera den svenska designen för allmänheten. Denna organisation är Svensk Form som även är världens äldsta designorganisation och som har ett stort inflytande i vårt samhälle inom design och formområdet. I slutet av 1990-talet fick föreningen sitt första statliga uppdrag, som fortsätter än idag. En stor del av uppdraget handlar om att Svensk Form ska vara en mötesplats för form och design samt sprida kunskap om dessa områden för allmänheten. Hur styrs en föreningen som både får ett statligt uppdrag från regeringen som måste följas och samtidigt har ett föreningsliv med ett ansvar till dess medlemmar? Svensk Form är en förening med flera tusen medlemmar som är en stor del av föreningens verksamhet. Föreningens medlemmar och regeringen är två viktiga aktörer för Svensk Form och som på olika sätt styr och ger direktiv åt föreningen. Hur mycket utrymme ger regeringen åt föreningen att själv styra sin verksamhet, och vilka direktiv måste Svensk Form följa? Det är sådana frågor som kommer att klargöras i den här studien som handlar om hur föreningen Svensk Form styrs i bakgrund av regeringens krav samt föreningens mål.

Förord

Vi vill tacka vår handledare Fotis Teodoridis för stöd, uppmuntran och hjälp med denna uppsats. Vi vill även tacka vice vd:n för Svensk Form Christine Sundberg Carendi som har tagit sig tid och bidragit med information som hjälpt oss att utföra denna studie. Vi hoppas att läsaren får en god inblick i föreningen Svensk Form och dess styrande vilket också har varit vår ambition.

Trevlig läsning!

Innehållsförteckning

1. Inledning ...6

2. Teori ...9

2.1 Den institutionella beslutsteorin...9

2.2 Receptteori ...11

2.3 New Public Management ...12

2.4 Bortom New Public Management ...14

2.5 Staten och managementrörelserna...16

2.6 Referensram ...19

3. Metod ...20

3.1 Val av metod ...20

3.2 Datainsamling...21

3.3 Kritisk granskning av metoden ...22

4. Design och Svensk Form ...23

4.1 Vad är design? ...23

4.2 Svensk design ...24

4.3 Svensk Forms Historia ...28

4.4 Svensk Forms arbete ...31

4.5 Svensk Forms organisationsstruktur ...34

5. Regeringen och Svensk Form ...35

5.1 Regeringens syn på formgivning och design ...35

5.2 Regeringens framtidsplaner om Svensk Form ...37

5.3 Hur regleringsbreven formas och kontrolleras...39

6. Styrning ...43

7. Avslutande reflektioner ...48

Källförteckning ...52

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Svensk Form är världens äldsta designorganisation, det är en ideell medlemsförening som har funnits sedan 1845. Föreningen har bedrivit och bedriver fortfarande sin verksamhet nationellt och internationellt. Föreningen gick under namnet ”Svenska Slöjdföreningen”, vilket senare ändrades till Svensk Form. Det tidigare namnet ansågs vara begränsande jämfört med föreningens verksamhetsområde som nu var bredare än enbart slöjdområdet.

Svensk Form fick ett statligt uppdrag under slutet av 90-talet, det var ett treårs uppdrag som allt sedan dess förlängts, på grund av ett välutfört arbete. Uppdraget gick ut på att föreningen skulle fungera som en mötesplats för svensk design men även representera formgivning och sprida kunskap om design. Uppdraget handlar även om att föreningen ska öka medvetenheten kring svensk design för allmänheten. Man vill lyfta fram svensk formgivning och design både nationellt och på en global marknad. För att uppnå detta arbetar föreningen utifrån flera aktiviteter vars arbete bland annat består av internationella turnerade utställningar, utdelning av stipendier, föreläsningar, seminarier, debatter och utmärkelser samt designtidskriften Form.

I Sverige finns elva regionalföreningar till Svensk Form som är spridda över landet och som arbetar lokalt i sina orter med regionala designfrågor. Föreningarna är lokaliserade från Norrbotten i norra Sverige till sydligaste delarna i Skåne. Dessutom finns föreningen YNG, Svensk Forms nätverk för unga formintresserade. YNG består av ett hundratal ungdomar som träffas och bland annat anordnar utställningar och diskuterar design.

Designutvecklingen som ständigt sker i Sverige är även en viktig del i Svensk Forms arbete. Föreningen vill visa hur designutvecklingen inom landet ser ut, men även sporra utvecklingen. Detta är bakgrunden till varför en stor del av föreningens arbete handlar om och går ut på att belysa synen på både form och designfrågor. 1

Föreningen Svensk Form omsätter totalt en summa på 14 miljoner kronor, som är en summa från olika instanser som exempelvis kulturdepartementet och försäljningen från den egna butiken. Utmärkelser som Svensk Form står för är Design S/Swedish Design Award. Det är ett pris som Svensk Form tillsammans med Sveriges Reklamförbund och Stiftelsen

1

Svensk industridesign (SVID) har tagit fram. Stipendier som Svensk Form delar ut går till resor och utlandsstudier.

Föreningen har olika verksamhetsinriktningar, Svensk Form Service är en av dessa vars syfte är att åt Svensk Form finna effektivare lösningar på de uppgifter och uppdrag som kommer in från både företag och organisationer som delegerats ut till föreningen.2

Svensk Forms styrandeform är en intressant aspekt att granska då föreningen dels styrs av sina medlemmar och dels av att man måste bedriva sin verksamhet inom ramarna för regeringsuppdraget. Svensk Form är därför en unik förening som måste ta hänsyn till flera instanser för att bedriva sitt arbete, vilket också är det som ska belysas i denna studie.

1.2 Problemdiskussion

Det som är intressant att undersöka med Svensk Form, är hur organisationen fungerar i bakgrund av de regleringsbrev regeringen lämnar ifrån sig parallellt med att de är en förening. Svensk Form skiljer sig från andra föreningar genom att de har ett regeringsuppdrag som föreningen måste anpassa sig efter. Det anpassas efter de kriterier som regeringen har på Svensk Form och för att kunna uppfylla regleringsbrevens syften. Föreningen erhåller ett årligt bidrag från staten som möjliggör utförandet av bland annat regleringsbrevens syften.

Vårt intresse är hur arbetet inom föreningen påverkas av regeringsuppdraget samt vad det har för inverkan på Svensk Forms arbetsuppgifter. Vi vill även kartlägga hur föreningen styrs. Vad är det som styr föreningen, dess medlemmar eller regleringsbreven?

Vi har inte funnit någon tidigare forskning kring hur Svensk Form styrs. Tidigare studier som vi har hittat om Svensk Form berörde inte hur föreningen styrdes eller förhållandet till regleringsbreven, vilket ökade vårt intresse.

Det intressanta att granska är hur regeringen går tillväga och vilka regleringar de använder sig av för att styra Svensk Form. Även hur organisationen själv går tillväga för att kunna styra sin verksamhet som förening.

Svensk Form utgör en central roll inom svensk design och formgivning i samhället. Detta leder till att föreningen får en kontroversiell samt omtvistad roll då de blir dominerande aktörer i samhället inom detta område. Således får föreningen en position som ensam ska påvisa vad svensk design är för omgivningen. Maktpositionen medför ett stort ansvar, som representanter av att förmedla en rättvis bild av vad svensk design är.

Svensk Form får genom sin roll i samhället även ett viktigt inflytande inom designområdet. Exempel på detta är utställningar om vad som ska belysas och vad som inte ska synas. Som en förening har Svensk Form egna stadgar och mål och de har ett uppdrag från regeringen vilket de är rapporteringsskyldiga att redovisa. Det här innebär att föreningen i och med den påverkan de har i samhället inom sitt område kan styra designdebatten med sitt arbete. Hur kan dessa två aspekter förenas för att styra föreningen Svensk Form? Det är det som ska belysas i denna uppsats och det som vi observatörer ska förmedla.

Fokus kommer att ligga på föreningens förhållandesätt till regeringen samt vilken effekt detta har på verksamheten och deras uppgift att främja svensk design och formgivning. Vår ambition är att sätta in läsaren i föreningen Svensk Form samt att läsaren ska få en förståelse för hur föreningens arbete påverkas av regeringens krav. Vi vill återge hur Svensk Form arbetar för att möta målen som är uppsatta för föreningen samt hur verksamheten styrs.

1.3 Syfte

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur Svensk Form styrs. Detta ska belysas utifrån regeringsuppdraget och med hänseende på föreningens mål.

1.4 Avgränsning

Regeringen har föreslagit att det nuvarande uppdraget som Svensk Form har ska ges till Arkitekturmuseet. I den här studien kommer vi inte att fördjupa oss i detta men vi kommer att ta upp aspekter av förslaget i slutet av uppsatsen. Då denna kännedom dök upp under genomförandet av studien kunde inte mer utrymme ges i uppsatsen för att fördjupa oss i förslaget.

2

2. Teori

Avsikten med det här teoriavsnittet är att teorierna ska användas för att finna vissa centrala aspekter inom vårt problemområde. Syftet är att vi med hjälp av teorierna som ska redovisas nedan ska tolka och förstå datan i empirin. Eftersom olika teorier kan leda till olika tolkningar och infallsvinklar kommer teorierna att ställas mot varandra. Fler teorier ger även ett mer innehållsrikt perspektiv för det som ska studeras.3

2.1 Den institutionella beslutsteorin

Den rationalistiska beslutsmodellen sätter fokus på mål, alternativ konsekvenser och val. Modellen har under olika tidpunkter i historien blivit utsatt för kritik. En del av kritiken som riktats mot modellen är förutsättningen som finns att individer känner till följder och

konsekvenser av alternativ och dessutom vet vad de vill. Individer har ett framtidsperspektiv och vet även vad de vill ha långt fram i tiden. Enligt den rationella modellen letar

organisationer efter det ideala och optimala vilket inte alltid stämmer överrens med

verkligheten. Organisationer är inte fullkomligt rationella utan de är begränsat rationella. Mer konkret innebär detta att när en organisation finner en lösning som är bra och fungerar, håller de också fast vid den.

Beslutsfattande har inte alltid sett ut som det gör idag. Efter 1970-talet började villkoren för beslutsfattande att förändras. Aktörer och dess intressen har en inverkan på beslutsprocesser. Vidare hävdar Falkemark att aktörer är nyttomaximerande och att

beslutsprocesser kan förstås som en kamp mellan dessa olika intressen. Falkemark talar även för irrationella handlanden och menar att dessa kan betraktas som förnuftiga, med

förutsättningen att aktörernas tillvaro inkluderas. Aktörer försöker framkalla förväntningar och motivation samt strävar efter att hålla konkurrenter borta. En del aktörer kan verka för att försöka lyckas med att uppfylla ett särskilt beslut och andra agerar för att åstadkomma

motsatsen. De vill hindra specifika beslut att lyckas. Det är vitalt att sätta in beslutsprocesser i ett institutionellt perspektiv som innefattar regler, organisering samt skapandet av idéer som kan leda det möjliga. Utifrån en omgivning som är intentionell agerar även aktörerna efter det

3

perspektivet. De som vill agera i beslutsprocesser bör observera vilka idéer som råder under specifika tidpunkter.

Garbage-can teorin är en teori om organisering som fokuserar på vikten av tid bakom beslutsfattande. Garbage-can teorin innebär att beslut är resultat av oberoende strömmar i en organisation. Beslut kan även vara en tolkning av strömmarna. Dessa är strömmar av problem, lösningar, beslut och aktörer som kopplas till varandra vid olika

situationer. Det är beroende av på vilket sätt som strömmarna överensstämmer med varandra i tiden som leder till vilket beslut som fattas. En stor del av Garbage-can modellen innebär att aktörerna vill ändra sig med tiden. Beslut kan fattas på olika sätt, i det här fallet kan beslut uppstå genom att alla fyra strömmar beblandas med enbart varandra.4 Garbage-can modellen vill förstå beslutsprocesser som slumpmässiga utifrån tidpunkten mellan olika strömmar.

Idéer spelar en viktig roll inom beslutsprocesser. Det är idéer som beslutar vad som kan möjliggöras och vad som inte kan det. Emellertid råder ingen fast föreställning om vad som kan genomföras, utan det är en uppfattning som förändras med tiden. Till varje tid finns det vissa idéer om vad som bör genomföras och varför de bör realiseras. Dessa idéer är dominerande i sitt slag och leder till att identiteter och aktiviteter skapas i samhället. Regler, organisering och aktörer är alla produkter av vad som skapas av idéer.

Beslutsprocesser utgår inte bara från olika regleringar och organiseringar, utan beslutsprocesser involverar även system av idéer. Det finns en uppfattning om att individer som är inblandade i beslutsprocesser försöker förverkliga sina intressen. Följaktligen går det att säga att det är i processer som också sådana här intressen blir till. Föreställningarna "vem man är" och "vad man vill" är frågeställningar som skapas i ett ytterligare system av idéer. När det kommer till processer är det viktigt att förstå att de har en egen logik. Man lär sig helt enkelt vad man vill samt vilka resurser man har, vilket sker vid utbyte med andra aktörer. Detta har lett till att vissa idéer ses som självklara. I samband med idéer skapas ofta regleringar och regler, från exempelvis organisationer. När man talar om beslutsprocesser finns det vidare en hel del regler som det går att argumentera för att aktörerna inblandade i beslutsprocesser bör följa. Emellertid grundar sig regelskapandet på tanken att idéer finns som icke är ifrågasättbara5.

Vid beslutsfattande handlar organisationer utifrån en omgivning som innefattar regleringar, organisering och idéer. Således handlar organisationer aldrig ensamma. Denna

4

omgivning med dess innehåll skapar handlingsutrymme men även restriktioner. När aktörer och organisationer handlar i olika beslutsprocesser gör de det med strategier och avsikter som ligger i en organisering, reglering och ett idéskapande. Detta påverkar i allra högsta grad de strategier som kan användas. Den så kallade institutionella omgivningen medför både möjligheter och begränsningar. I den bemärkelsen att den möjliggör de handlingar som överrensstämmer med de regleringar, idéer och den givna organiseringen som råder. Samtidigt begränsar den det som är möjligt att genomföra.

Beslutsprocesser är något som man inte enbart bör betrakta i en given tid, utan det är något som bör granskas över tiden. För aktörer och deras viljor förändras och är i utveckling. Beslutfattande bör ses som processer med resurser och viljor som i takt med tiden växer där handlingsutrymme är viktigt för den som handlar i takt med tiden.

Handlingsutrymmet för individer som handlar på kort sikt är begränsat, på lång sikt går det emellertid att påverka faktorer som organisering, reglering och idéer.

Idé som beslutsprocesser är en annan typ av handling. Idéer skapar aktörer, regler och organisationer. En del av organisering och regler formas som ett resultat av

allmänna överväganden. Idéer är regelskapande. Individer försöker skapa regler kring de idéer de tror på. Detta idéskapande påverkar vilka strategier som är möjliga. Både begränsningar och möjligheter skapas. Möjligheter begränsas men samtidigt leder det till att handlingar som är i linje med de idéer, regler och den organisering som finns blir lättare.6

2.2 Receptteori

Vi har valt att se regleringsbreven som en uppsättning av recept som Svensk Form måste ta ställning till i sitt dagliga arbete. Det som menas med recept är de olika idéer och mål som skall uppfyllas av föreningen. Det kan vara idéer från medlemmarna eller från regeringen. Syftet med att belysa receptteorin är att få en uppfattning om hur organisationen kartlägger och definierar dessa recept och hur de adopterar samt implementerar dessa till den egna verksamheten.

Recept beskrivs som byggstenar i utformningen av organisationens styrning i vid bemärkelse. Tyngden i recept är att idéerna som anammas är verktyg för att uppnå sina verksamhetsmål. Recepten kan inte ses som helhetslösningar utan snarare en komponent för

5

Blomquist, Jacobsson, Drömmar om framtiden – beslut kring infrastruktur (2002).

6

att lösa ett existerande problem. Organisationer som tar till sig recept blir intresserade av dess problemlösningsförmåga eller dess framgång och effektivitetsegenskaper. Recept anses som abstrakta och generella idéer vilket kan anammas i sin helhet eller modifieras för att anpassas till den egna organisationen i syfte att inge förutsättningen för effektivitet, framgång eller organisationens verksamhetsmål eller måluppfyllelse.

Recept som får en institutionaliserande roll, är de recept som under en period av många uppfattas och omtalas som det naturliga sättet att organisera sig på. Recept är som tidigare nämnt abstrakta idéer som införs av organisationer efter sina egenskaper. Då nya idéer uppkommer och förutsättningar ändras påverkar det organisationers anamning av diverse recept. Detta medför till att olika recept har olika livslängd.7

Ett recepts livslängd beskrivs utifrån två olika läger, dels i verktygsperspektivet och dels i symbolperspektivet. Symbolperspektivet riktar in sig på att förklara receptens livslängd med sociologiska förklaringsbegrepp medan verktygsperspektivet utgår från ett mer ekonomiskt underlag som beskrivs av Rövik som en mer konkret och rationell förklaringsmodell jämfört med det sociologiska.8

Ett recepts avveckling och upphörande kan te sig av olika anledningar. Recepten avlöser varandra efter de mekanismer, hinder och bättre receptalternativ som hela tiden utvärderas av ledningar, konsulter med flera för att förbättra framgångsmöjligheterna för organisationer. Recept blir utkonkurrerade av andra recept som anses bättre och mer kraftfulla i effektivitetsändamål. Det kan också vara att ett recept upphör eller avvecklas efter att organisations uppgift - och problemstruktur förändras. Recept upphör sällan direkt och ersätts. Det är ofta så att recept genomgår förbättringar under dess existens men även förändringar för att anpassas efter nya förhållanden som råder.9

2.3 New Public Management

Den förändring som har skett inom den offentliga sektorn de senaste decennierna kan benämnas med New Public Management. Det är en rörelse som består av ett kluster av idéer för att styra organisationer. Det är idéer som kommer från näringslivet och från privata företag. Ett inslag i New Public Management är att man företagiserar och konkurrensutsätter offentlig verksamhet. Målstyrning är en del av detta. Politiker bestämmer målen och sedan

7

Rövik, Moderna Organisationer, (2000).

8

IBID.

9

ska förvaltningen jobba med att uppfylla dessa. Tanken är att hålla isär politik och handling vilket gör att förvaltningen företagiseras.10

Enligt Almqvist har New Public Management tre viktiga aspekter, konkurrensutsättning, kontrakt och kontroll. Med konkurrensutsättning menar han hur det fungerar i praktiken och om man utifrån konkurrensutsättning kan spara i den egna verksamheten. Dessutom ifrågasätter han huruvida konkurrensutsättning kan påverka normer och värderingar i organisationen. Kontraktstyrning är något som organisationer måste ta ställning till, Almqvist tar då upp förhållandet mellan utförare och beställare. Kontroll och intern kontroll hör enligt Almqvist ihop med decentralisering och målstyrning. Frågor som under den här kategorin tas upp är exempelvis om en organisation blir effektivare av att decentralisering tillämpas och om decentralisering ökar motivationen i verksamheten.11

En aspekt av New Public Management handlar om den interna styrningen i en organisation. Decentralisering är ett samlingsnamn som innefattar olika organisatoriska reformer. Några inslag i decentralisering är en tydlig målstyrning från högsta ledningen, resultatansvar bland organisationens enheter, intern avreglering som innebär att man styr mot målen och alltså inte hur målen ska uppnås samt en plattare organisation.12 Man kan fråga sig när en organisation bör decentraliseras, Almqvist tar upp några argument som kan besvara frågan. Individen och dess betydelse samt effektivitet är några argument för decentralisering. Ett annat argument är hur organisationer anpassar sig. Hur stor förmåga har organisationer att kunna anpassa sig? Något som kan försvåra en anpassningsprocess är hierarkiska beslutsvägar, därför bör sådana strukturer undvikas för att öka effektiviteten. Ytterligare ett argument för decentralisering är att en decentralisering ökar motivationen i en organisation. 13 När man talar om decentralisering brukar målstyrning även dyka upp. Det som menas med målstyrning är hur man ska uppnå organisationens mål. Det sker genom användandet av formulerandet av målen samt uppföljningen av dessa. Tonvikten ligger vidare inte på viljan att uppfylla målen. En organisation kan använda sig av målstyrning för att uppfylla organisationens mål. Almqvist tar även i samband med målstyrning upp att medlemmarna i en organisation ska känna till de satta målen och vilja uppnå dessa. Dessutom är det meningen att målen i en organisation regelbundet ska följas upp och att de ska vara mätbara, tydliga samt kunna följas upp. Det är viktigt att målen i organisationen kan brytas

10

Almqvist, New Public Management- om konkurrensutsättning, kontrakt och kontroll, (2006).

11

IBID.

12

ned och ligga på rätt nivå i verksamheten. Målstyrningen ska nämna mål och hur dessa ska uppnås samt vilka verktyg som skall användas.14

Kontraktsstyrning är en viktig aspekt i New Public Management, det är ett strategiskt val som organisationer måste ta ställning till. Det handlar här bland annat om rollerna som beställare och utförare och hur dessa ska förhålla sig till varandra. Beställaren ska koncentrera sig på det som ska presteras, vad det är som efterfrågas. Utföraren bör däremot fokusera på tillvägagångssättet och vilka medel som ska användas för att uppnå det som ska presenteras av beställaren. Som utförare ska organisationen själv kunna bestämma vad som ska produceras i verksamheten och vad man ska överlåtas till andra leverantörer.15

2.4 Bortom New Public Management

Bortom New Public Management handlar om att grupper som politiker, ledningar och verksamheter ska vara aktiva i styrningen. Dessa aktörer ska vara med och agera för att förbättra respektive verksamhet.16 Under någon gång mellan övergången från 1700- till 1800-talet startade den avancerade liberala styrningen enligt Nicholas Rose. Samhället kom nu att uppfattas som en samling av områden som inte var beroende av varandra. Det var områden som ekonomi, familj, offentligheten och statsmakten. De styrdas möjligheter användes för att göra styrningen verklig, på ett sådant sätt att det inte störde möjligheterna att göra affärer eller att skapa familj. Det var i bakgrund av detta som idéer om styrning bildades. Istället för att det fanns få områden för styrning i samhället blev samhället nu uppdelat i många olika områden för styrning som inte direkt passar ihop med varandra. Hur man uppfattade styrning förändrades nu till en mer mjukare och människovänligare syn.17

Den avancerade liberala styrningen som växte fram har kommit att påverka förutsättningarna för demokratin. 1980-talets visioner om relationer mellan anställda ledningar, politiker och verksamhet realiserades tack vare den liberala styrningen. I nuläget är kommunpolitiker inte så involverade i den egna verksamheten. De tar inte del av den löpande bokföringen eller dess granskning, inte heller är de med i tjänstetillsättningar. Dessa med flera uppgifter sköts inte längre av dagens politiker. Verksamhetsstyrning är något som

13

Almqvist, New Public Management- om konkurrensutsättning, kontrakt och kontroll, (2006).

14

IBID.

15

IBID.

16

Hasselbladh, Bejerot, Gustafsson, Bortom New Public Management, (2008).

17

professionella politiker arbetar med, mål och planer formuleras i samarbete med chefstjänstemän som sitter på en hög nivå. Det som menas med avancerad liberal styrning är bland annat att verksamhetsstyrning utövas av politiker. Det här bedrivs genom samarbeten i offentliga verksamheter med ledare. Viktigt att påpeka är att styrningen är mer än endast de ekonomiska delarna i verksamheten.18

I den nya formen av styrning arbetar politiker, ledningspersonal, seniorer och experter tillsammans. I den nya formen blir politiker experter inom vissa områden och de begränsas inte till att styra med ekonomiska medel. Utan de är begränsade till att styra områden som kan bli underlag för kunskapsbildning samt som kan utföras med formella tillämpningar inom styrning. Den nya styrningsformen leder till att politiska initiativ beständigas mer. Innan den processinriktade politiska styrningen var fallet inte så.19

En viktig del av den avancerade liberala styrningen som måste lyftas fram är individens värderingar och personliga motivationer. Man involverar de underställda, de styrdas i sin egen styrning genom till exempel att formulera allmänna mål som de styrdas bestämt och som operationaliseras och mäts själva. Då den nya formen av styrning involverar individen kommer konsekvenser som begränsningar i människans beteende och handlande att följa. Sådana konsekvenser kan komma att möta problem i arbetslivet, till skillnad från mer traditionell styrning. De individuella motivationer och drivkrafter som en individ har behöver inte stämma överens med de mål som ledningen har. Den nya avancerade liberala styrningen är därför en utmaning för både det kollektiva och individuella området inom arbetslivet där attityder kommer fram. Dessa attityder har i tidigare skeden varit kompatibla med verksamheten inom en organisation och har inte varit något underlag för styrning. Med den typen av styrning som har beskrivits kommer den viktiga frågeställningen ”varför arbetar vi” det handlar inte längre om hur man bedriver arbetet.20

Frihet inom den avancerade liberala styrningen kan vara konkret. Det innebär att individer, kollektiv och organisationer har en förväntan på sig att kunna ta eget ansvar. Individen förväntas även använda sig av reflektion och sitt omdöme. Det är individernas omväxlande drivkrafter och de praktiska färdigheterna som aktörerna har som den avancerade

18

Hasselbladh, Bejerot, Gustafsson, Bortom New Public Management, (2008).

19

IBID.

20

liberala styrningen arbetar genom. Den avancerade liberala styrningen arbetar alltså inte genom att undertrycka drivkrafterna och de praktiska kapaciteterna.21

Organisationer och individer får sällan konkreta och uppenbara mål från den nya styrningsregimen. Beställaren specificerar inte det som förväntas uppfyllas av utföraren. Istället uppmuntrar man både ledningar och anställda inom organisationer att höja sina prestationsförmågor för att nå ett förbättrat resultat. Det är en institutionell transformation som sker och som leder till att individer kan välja snarlika handlingar.22

Det nya avancerade liberala styrningens struktur skiljer sig från den mer traditionella styrningen både när der kommer till privata och offentliga organisationer. Den nya styrningsmetoden handlar inte alltid efter hierarkiska relationer. Det ska inte råda tydliga lagar, regler och ansvarsområden. I samband med den nya styrningen skapas nya relationer och nya aktörsformer samt nya maktrelationer. Det som sätts i fokus är den produktiva aspekten av maktutövningen. Genom vilka styrningsmetoder och kunskaper kan man länka samman nya aktörer?23 Den avancerade liberala styrningen förutsätter mycket arbete för att kunna förverkligas. Hasselbladh tar upp två punkter för detta, den första punkten handlar om reglerad frihet där aktörer, organisationer samt relationer bildas, dessa ska emellertid styras och standardiseras. Den andra punkten handlar om att individuella och kollektiva aktörer uppmuntras och vägleds till att styra rationellt i relation till att följa ett speciellt styrningsideal. Alla individer i organisationer arbetar tillsammans för att uppnå effektivitet och framgång. 24

2.5 Staten och managementrörelserna

Det har uppkommit nya modeller och principer som reglerar styrning. Man talar om en omreglering som innefattar marknadisering, individualisering, entreprenörsideal som alla är styrformer som har syftet att närma anställda arbetsgivaren. Statsmakten använder sig av andra styrformer som innefattar den enskilde individen.

Orsakerna till att styrningen har antagit andra och nya former är fler än de som kretsar kring nyliberalismen. I Europa under 1800-talet sker en förändring i åsikterna och uppfattningarna kring staten och samhällets relation, och det är denna förändring av

21

Hasselbladh, Bejerot, Gustafsson, Bortom New Public Management, (2008).

22 IBID. 23 IBID. 24 IBID.

uppfattningar som har resulterat i den dominerande utgångspunkten för hur man värderar styrning. Foucault kallade detta för ”Governmentality”. Kärnan in den moderna styrningen är att individen ska utöva sin frihet, men att det ska ske under reglerade former.25

Individens frihet är en viktig aspekt när man talar om maktutövning och styrning. I det här fallet med en indirekt maktutövning leder det till att delar av individens liv blir reglerade. Individens frihet blir så viktig för att det blir huvudverktyget för att styra. Staten och organisationer är på samma linje som individens frihet, det råder med andra ord ingen konflikt mellan dessa. Frihet är nyckeln, kärnan för att styra, det är en princip som används för att kunna reglera relationer.26

Inom styrning i ett modernt samhälle är expertis och kunskap mycket viktigt. Expertis är ett medel som används vid styrning i moderna samhällen och kunskapens former klargör handlingar och tankar. Styrning blir inte lika beroende av sociala relationer och erfarenhet tack vare generalisering av kunskap, även kodifiering av kunskap bidrar till ett minskande beroende. Det är specialister som behandlar denna kunskap och förmedlar den genom tillgången av en abstrakt jargong.27

De två managementrörelserna om styrning som Hasselbladh tar upp är kvalitetsrörelsen och rationaliseringsrörelsen. Det som kännetecknade rationaliserings rörelsen var effektiviserad resursanvändning, detta skulle man nå genom att tillämpa vetenskap och genom storskalig produktion. När bland annat högre utbildningar ges av staten skapades en homogen uppfattning på rationalisering av produktion, vilket också är det som utmärker rationaliseringsrörelsen.28

Kvalitetsrörelsen växte fram i bakgrund av att den storskaliga produktionen ledde till att produkters kvalitet och egenskaper inte blev bra, vilket gjorde kunderna missnöjda. Produktionsstyrning fick nu inslag av slutkontroller och kvalitetskontroller samt så blev man mer medveten om produktkvalitet. Efter andra världskriget infördes kvalitetsstyrning i Japan och landet blev även en viktig ikon för hur kvalitetsstyrning skulle bedrivas för omvärlden. I Japan var det emellertid annorlunda i den bemärkelsen att det var en strategisk fråga, det var en fråga för företagsledningarna och ansågs som en viktig förutsättning för hur framtidens konkurrenskraft skulle se ut. Kvalitetsstyrning förändrades dock när amerikanska tekniker kom tillbaka från Japan till USA, och man pratade nu om

25

Hasselbladh, Staten och managementrörelserna, (2001).

26

IBID.

27

”management”. Normen för kvaliteten ligger i marknaden, och kunders preferenser som genom tekniker transporteras in i företagen och blir styrande för hela förädlingsprocessen. Senare på 1960- till 70-talen kom också begreppet Total Quality Management, som är ett namn på bland annat de olika teknikerna som vill etablera kvalitet som en central utgångspunkt för organisering av produktion. Kvalitetsfrågan är en revolutionerande form för att styra organisationer. 29

Managementrörelserna rationaliseringsrörelsen och kvalitetsrörelsen har både likheter och skillnader. Det centrala som båda rörelserna bygger på och som är gemensamt är att styrning bygger på normer, marknads och produktionsrationalitet. Individens handlingar styrs inte direkt utan istället tar styrning sin form genom en kvantitativ och opersonlig norm. Den aspekten som rör hur styrning ska verkställas i kvalitetsrörelsen syftar till att den enskilde individen ska arbeta utan kontroll från hierarkier.30

Statens roll som makthavare är viktig att belysa i sammanhang om styrning. Staten har tillskrivits en ny syn med ny riktning. Staten behöver inte agera enbart utifrån lagstiftningen. Staten kan ingripa på olika sätt, två aspekter är av särskild vikt att belysa. Den första innebär att lagstiftning är grundsatsen för institutionella innovationer och idéer. Foucault menar att det här är en positiv typ av makt, den här typen av makt begränsar inte utan reglerar på ett indirekt sätt. Här har lagstiftningen en större innebörd än att bara förbjuda eller anvisa. Det handlar om att lagstiftningen även har en grundläggande och bestämmande effekt. Hur relationer mellan olika aktörer kan se ut är exempel på vad som kan skapas bokstavligt men inte enbart genom lagstiftning. Den andra aspekten innebär att statsmakten som en kontrollmekanism som styr samhället ska diskuteras. Hur staten handlar samt hur deras åtgärder signalerar ut normer som har att göra med vad som är accepterat och vad som är moraliskt. Staten kan intervenera på olika sätt och genom olika former. Staten i sig är enbart en av dessa former av makt.31 Självstyre med individens frihet under reglering av staten är den nya typen av organisationstyre i moderna samhällen.

28

Hasselbladh, Staten och managementrörelserna, (2001).

29 IBID. 30 IBID. 31 IBID.

2.6 Referensram

Den referensramen vi har valt för denna studie är en kombination av de teorier som redovisats ovan. Det institutionella perspektivet kommer användas för att förstå hur beslutsprocesser går till i Svensk Form. Vi vill med hjälp av detta applicera perspektivet på Svensk Form då föreningen måste veta hur de ska tillämpa beslut kring regeringsuppdraget. Med denna teori ska vi försöka belysa sambandet mellan Svensk Form och dess beslutsfattande. Vi vill få en förståelse för hur organisationen tar till sig kriterierna och kraven från regeringen som är en del av hur föreningen styrs. Vi kommer använda receptteorin för att närmare kunna studera hur föreningen anammar utomstående idéer från exempelvis medlemmar eller från regeringen i form av regleringsbrev. För att förstå detta är det nödvändigt att analysera hur processen går till.

32

Hasselbladh har utvecklat teorier som handlar om det moderna sättet att styra i organisationer. Han kallar det för den avancerade liberala styrningen. Man skulle förenklat kunna säga att det handlar om att man ger individen mer frihet att utöva sin makt men det ska ske genom reglerade former. Hasselbladh blandar även in staten i synen på styrning och han menar att staten har fått en ny inriktning där de inte behöver ingripa genom i huvudsak lagstiftning. Han hävdar att självstyre under reglerade former är den nya typen av organisationsstyre. Regeringen låter Svensk Form handla och agera utifrån egna initiativ för att gynna sin verksamhet. Det är här beställare och utförare modellen kommer in och idéer från New Public Management.

3. Metod

3.1 Val av metod

I vårt val av metod utgick vi självklart ifrån vår forskningsfråga som innebär att utforska hur Svensk Form styrs samt hur de arbetar med regeringens kriterier och krav. Vi valde att använda oss av kvalitativa ansatser. Uppsatsen är ett resultat av en datainsamling som innefattar litteraturstudier av böcker samt utförandet av djupintervjuer. Vi har använt oss av innehållsanalys när det gäller alla våra källor och vi har fokuserat på att finna meningsbärande element i litteratur och i våra intervjuer. Syftet med kvalitativa metoder är att få bra förståelse utifrån vissa faktorer. En tillämpning av kvalitativ innehållsanalys innebär att man systematiserar olika innehållselement som exempelvis specifika textcitat för att klarlägga utvalda problemställningar.33

För denna uppsats har vi valt att använda oss av kvalitativa ansatser. Vilket innebär att vi har haft ett öppet och flexibelt förhållningssätt till datakällorna. Tonvikten vid kvalitativa studier ligger fortsättningsvis på tillgången till relevant information.34 Vidare har vi valt att utgå från två huvudstrategier, dessa två strategier har vi använt för att förbättra datakvaliteten under själva genomförandet av studien. Den första strategin innebär en förbättring av fältanteckningar eftersom att det är fältanteckningar ochutarbetningen av dessa som är grunden för att bedöma kvaliteten på datan. Syftet är att använda sig av metodologiska anteckningar vid intervjuer för att få kvalitativa innehållsanalyser. Den andra strategin innebär en systematisk anpassning av datainsamlingen. Syftet är att strukturera datainsamlingen på så sätt att grundvalet för bedömningen av datakvaliteten ska bli den bästa möjliga.35

32

Grönmo, Metoder i samhällsvetenskap (2004).

33 IBID. 34 IBID. 35 IBID.

3.2 Datainsamling

Datainsamlingen är baserad på: • Intervjuer

• Litteratur

• Rättsinformationsdokument

Vi valde intervjumetoden för att få fram viktig data som inte alltid går att få fram från litteratur, rättsdokument eller andra källor. Intervjuer ger möjlighet att gå in på djupet inom ett område och möjliggör för forskaren att kunna ställa direkta frågor på plats. Funderingar och spekulationer kan då undanröjas med följdfrågor, vilket är värdefullt för en forskare. Syftet med intervjuerna var att få fram aspekter som kan hjälpa oss att komma fram till hur föreningen styrs samt hur Svensk Form arbetar med regleringsbreven från regeringen. Vårt val av informanter grundar sig på deras bakgrund och position samt vad de skulle kunna tillföra vår forskningsfråga. Vi ville ha representanter både från Svensk Form som är huvudobjektet i uppsatsen och någon representant från regeringen som är en viktig aktör för föreningen och dess verksamhet. Regeringen är grundarna till de regleringsbrev som ges till Svensk Form och vi ansåg att de skulle ha åsikter om Svensk Forms styrande.

Representanten från regeringen var Claes Eriksson som är verksam inom Rådet för arkitektur, form och design som huvudsekreterare. Han har varit verksam inom utbildnings- och kulturdepartementet de senaste tio åren med en inriktning på arkitektur, form och designfrågor. Han är dessutom huvudansvarig för regeringens skrivelse om arkitektur, form och design.36 En av frågorna som vi ställde, handlade om regeringens regleringsbrev och hur dessa utformas. Då Claes själva har varit med och utformat några av Svensk Forms regleringsbrev ville vi ta vara på hans kunskap inom området. Intervjun tog plats på Södertörns högskola och hela intervjusamtalet bandades. Sedan transkriberade vi intervjun och sammanställde därefter samtliga svar.

Svensk Form var en given deltagare i våra intervjuer eftersom att de är huvudobjektet för denna uppsats. Syftet med att intervjua en representant från föreningen var att vi skulle få värdefull data kring hur föreningens beslutsprocesser går till, vilka styrningsmekanismer som finns med mera. Ett annat syfte var att få höra vad en representant från föreningen anser om Svensk Forms uppdrag som regeringen har delegerat. Vi intervjuade Christine Sundberg Carendi, vice VD på Svensk Form. Intervjun skedde på Skeppsholmen i

36

föreningens lokaler. Även denna intervju bandades och transkriberades och sammanställdes därefter.

Litteraturen har vi fått genom Södertörns högskolas bibliotekskatalog MIKS där våra sökord främst har varit ”Svensk Form, svensk design, svensk formgivning”. Vi har även tagit del av Svensk Forms bibliotek. Våra andra sökmotorer för att hitta andra rapporter har varit Google Scholar och Google. Vi har använt oss av organisationslitteratur för att analysera Svensk Forms struktur, designlitteratur för att kunna förstå deras arbete och metodlitteratur för att komma fram till den bästa metoden för att uppfylla forskningsfrågan.

3.3 Kritisk granskning av metoden

Vår största kritik av vår metod är att vi hade kunnat använda oss av mer litteratur som behandlar New Public Management och att vi hade kunnat gå in djupare i litteratur som tar upp nya moderna styrningsmetoder. Emellertid har denna studie varit i ständig utveckling och därmed har även syftet förändrats under processens gång. Det här ledde till att när styrningen inom föreningen Svensk Form blev forskningsfrågan var det alldeles för sent att ta del av ytterligare litteratur som kunde ha berikat vår teoridel.

4. Design och Svensk Form

4.1 Vad är design?

Svensk Forms arbete utgår ifrån design. För att förstå organisationen vill vi förklara innebörden av design samt deras arbetsprocess.

I dagens nuläge används begreppet design alltmer i olika sammanhang. Då begreppet har flera betydelser vill vi kartlägga ett urval som passar för ramen för Svensk Form. Design kommer ursprungligen från det latinska ordet ”designo” 37och betyder utforma, bestämma eller målsätta. Många är oeniga om definitionen på design. Jonas Bohlin som är en svensk arkitekt och formgivare menar att allt är design utom ”Gud och den otuktade

naturen”.38 Sedan finns det individer som menar att design måste vara kopplad till en industriell process medan andra hävdar att design är att hantverksmässigt framställa produkter som exempelvis slöjd och konsthantverk med mera.

Eftersom design är ett omfattande begrepp kan det användas vid olika sammanhang, som till exempel designprocesser, produkt, formgivning, möbler, textil, inredningsarkitektur, konstruktion, grafisk utformning med mera 39. I och med att begreppet är så omfattande, råder en förvirring kring vad design betyder. Människor använder sig av design utan att någon är enig om dess innebörd och ingen kan definiera dess exakta mening. Det är ingenting förvånande med förvirringen kring begreppet, det finns många föreställningar i vår omgivning som det inte råder någon enhetlig uppfattning om. Gud, tro och frihet är några sådana exempel. Design har inte bara ett estetiskt innehåll som man kanske kan tro, det finns såväl en djupare mänsklig betydelse. John Heskett professor vid The School of Design menar att design berör varje människa. Han menar vidare att det finns två olika tillvägagångssätt för att strukturera förvirringen kring detta problem. Det första handlar om att klargöra vad som ligger till grund för begreppets spridning, och det andra sättet är att utforska bakgrunden till förvirringen.40

För att minska på dessa förvirringar brukar man prata om ”form och design”, där form går under hantverksbaserade produkter och design under industriella. Design är ett

37

Österlin, Design i fokus för produktutveckling, (2003).

38

Kampanjkontoret för Designåret 2005 i november (2004), Sökord: Design.

39

IBID.

40

elastiskt begrepp som kan innefatta mycket. Designbegreppets innebörd kan i vissa situationer handla om processer alltså hur man designar produkter.41

För att få en klarare bild av design ska vi nämna olika definitioner som ingår i begreppet.

Design: innebär att identifiera och lösa ett problem. I detta fall blir slutresultatet av produkten

eller tjänsten design. Här är utsidan och estetiken i fokus.

Industridesign: här vill man inspirera människans beteende genom att framställa produkter

som för samman teknologi, material, ergonomi, funktion, miljöhänsyn etcetera.

Formgivning: fokus läggs på dess form. Med detta menas produkter som är industriellt

framställda som möbler, keramik, glas, textil med mera. Dessa produkter har oftast inte avancerad teknik, utan är mer estetiskt inriktade och där formen har stor betydelse.4243

Konsthantverk: här är syftet att ge produkten en konstnärlig utformning genom att tillverka

den för hand.

Hantverk: innebär att det hantverksmässiga verket som man skapat ska vara högre än det

estetiska syftet.44

4.2 Svensk design

Sverige är ett land med en oerhört intressant designhistoria. En rad svenska hantverk och möbler har imponerat på den övriga världen och har satt en stark prägel på Sveriges designhistoria. Världsutställningar har varit viktiga milstolpar för Sverige och har gett länder över hela världen chansen att få ta del av Svensk formgivning. Stockholmsutställningen år 1866 var en viktig sådan milstolpe, 4000 utställare fanns på plats och lockade 36 000 besökare. Samtliga konsthantverk var organiserade så att de kretsade kring det som betraktades som utställningens främsta attraktion, nämligen Molins fontän som är skulpterad i gips. Idag finns samma fontän gjuten i brons i kungsträdgården i Stockholm. Utställningen var en indikation på att Svenska Slöjdföreningens nybörjarperiod var över och att de nu kunde ta

41

Kampanjkontoret för Designåret 2005 i november (2004), Sökord: Design.

42

Österlin, Design i fokus för produktutveckling, (2003).

43

Kampanjkontoret för Designåret 2005 i november (2004), Sökord: Design.

44

steget längre och samordna utställningar av industriprodukter, konstslöjd och tekniker. Föreningen hade även vid det här laget börjat dra till sig viktiga och inflytesrika personer.45

1900-talet är den period då Sverige levde under industrialismen. På bara några årtionden gick människan från att vara en jordbrukare till att bli en konsument. Denna konsumtion accelererade kraftigt under 50-talet. Från början kunde tillverkarna sälja de mesta av det som producerades, men när konkurrensen ökade med tiden var det inte längre lika lätt som förr. Det gick inte att sälja sina varor och produkter. Konsumenterna hade flera valmöjligheter och oftast sökte de sig till sådana som hade lägre priser eller bredare sortiment. Nu skulle man istället tänka på hur man skulle bli bättre än sina konkurrenter. Idén kom ganska snabbt, det skulle göras genom design och formgivning. Människan skulle nu vara aktiv med formgivningen och frambringa ett mervärde av produkten för att öka sin konsumtion. Hela industrisektorn vände sig därför till konstnärer för att få hjälp om idé och förslag. På 50-talet skulle ett verk vara elegant och funktionellt samtidigt som det skulle vara varaktig, praktisk och hälsosamt.

50-talets trend bidrog till att det utvecklades flera nya stilar. Denna trend gjorde att svensk formgivning blev känd även utomlands. Svenska konstnärer och formgivare blev inspirerade genom resor och tidskrifter som strömmade från olika delar av världen. Nu blev industridesign en ny konstnärlig genre. De flesta svenska konstnärerna blev inspirerade av en amerikansk formgivare, Raymond Loewy. Han startade en skola där han lärde ut hur man kunde ge de trista maskinerna ett ökat värde genom strömlinjeformen, man skulle jobba mer på det estetiska.46

Hälsingborgsutställningen under 1955 var en stor svensk designhändelse där svenska formgivare och designers visade upp sina alster. Denna utställning anordnades av Helsingborgs stad tillsammans med Svenska Slöjdföreningen och framkallade en enorm uppmärksamhet bland konst och formmedvetna. Man visade utställningar av bland annat Gustavsbergs porslin kollektion och Folke Arströms med flera. H55 är därför mycket speciell inom svensk designhistoria.47

60-talet var däremot ett revolutionerande årtionde. Den svenska industrin går igenom en stor förändring, möbelindustrin var ett av de områden som drabbades hårt. Produktionen effektiviserades på löpande band. Möbelindustrin kompenserades med

45

Wickman, Formens rörelse, Svensk Form genom 150 år, (1995).

46

Eriksson Erik, Älskade form, (2006).

47

modultänkande och därför tappade de handgjorda och hantverksmässiga varorna värde. Man ansåg dessa vara enkla och otrendiga. IKEA kom att bli en betydelsefull aktör inom möbelindustrin för svenskarna. Ingvar Kamprad som är grundaren till IKEA startade sitt första varuhus i Älmhult 1953. Hans affärsidé gick ut på att kunden själv skulle skruva och montera ihop varan. 1965 öppnade han sitt andra varuhus i Kungens kurva i Stockholm. Från början var allmänheten kritisk mot kvalitén på IKEA: s varor. Samma år gjordes det dock ett test av Allt i hemmet som skulle visa olika varumärkens kvalitet. Då visade det sig att pinnstolar från IKEA som då kostade 33 kronor hade bättre kvalitet än pinnstolarna från möbelhandeln som kostade 168 kronor. Trots att IKEA hade den billigaste stolen så hade de mycket bättre kvalitet jämfört med många andra i möbelhandeln. Efter det här förvånande testet fick allt fler förtroende för IKEA trots att de hade låga priser. De har ständigt jobbat med att förbättra och utveckla kvaliteten på sina varor. Senare blev Kungens kurva Nordens största möbelvaruhus.48

Under 70-talet var samhället i fokus. Många hade politiska åsikter om miljöfrågor som fabriksutsläpp, arbetslöshet med mera. Nu kunde formgivare inte längre bara formge sin produkt för att den skulle vara säljande och se bra ut. Detta var inte acceptabelt av samhället. Kritikerna menade att konsumenterna kunde luras av produktens vackra utseende och att de kunde köpa någonting de egentligen inte hade något behov av. Det kanske till och med kunde vara en produkt med dålig kvalitet men som doldes av dess fina utseende.

Funktionaliteten skulle nu träda framför form. 70-talet handlade om kollektivismen. De nyutbildade formgivarna skulle nu göra nytta för den stora massan och inte enbart tänka på att gynna sig själv. En viktig utveckling som skedde under 70-talet var hjälpen för de handikappade.49 70-talet medförde en nedgång för den svenska industrin. Konkurrensen hade ökat runt om i världen, bland annat i Portugal och Italien. Alla branscher drabbades av detta, alltifrån teknoindustrin till möbelindustrin. Japan var ett av de ledande länderna inom marknaden med Toyota, Mitsubishi och Datsun. Japanerna slog även den svenska radio och tv-marknaden. Svenska varumärken som Luma och Luxor blev konkurrerad av Sony, Pioneer och JVC.50 I slutet av 70-talet hade Sverige färre svenskdesignade produkter i Sverige än tidigare.51

48

Eriksson Erik, Älskade form, (2006).

49 IBID. 50 IBID. 51 IBID.

Under postmodernismen på 80-talet och början av 90-talet lade man fokus på designens värde istället för dess nyttokvaliteter. Produktens estetiska värde vägde mer än dess användning för konsumenten, vilket drog bort fokusen från konsumenten mot designen och modet. Detta öppnade för nya produkter med godtyckliga former som kunde ha lite eller ingenting att göra med dess användning men som däremot rättfärdigades utifrån

designperspektivet.52

Senare in på 2000-talet har design börjat uppmärksammas mer av allmänheten och inte minst av regeringen. Designåret var ett resultat av att regeringen beslöt att sätta fokus på området design - och form. Designåret kom ursprungligen som ett förslag från SVID och Svensk Form till regeringen. År 2002 beslutade regeringen att det skulle hållas ett designår i Sverige år 2005. En designårsgrupp startades som skulle stödja regeringen, gruppen bestod av SVID samt föreningen Svensk Form. Syftet med detta projekt var att öka kunskapen om form och design i samhället. Anledningen till att regeringen satsade på designåret var att de ansåg att svenska företag kunde nå konkurrensfördelar. Designåret var en förutsättning för dem att bli mer konstandseffektiva och för att markera sig på den globala marknaden. Regeringen ansåg att man ger ett tydligare budskap gentemot konsumenterna när man använder sig av design.53 Designåret har lett till att designers, formgivare och arkitekter har satts i centrum. Dessa grupper var länge arbetslösa men detta kom att försvinna år 2003 med en andel av 25 procent. Designåret har därför haft en stor betydelse för personer inom design, formgivning och arkitektur. Man har upptäckt nya dimensioner kring designens betydelse.

En av designårets innehåll var att flera kandidater som designers, formgivare och arkitekter tävlade om att få vinna designpriset. Respektive deltagare ställde ut sitt verk för att sedan bli betygsatt av fem jurymedlemmar som bedömde verket utifrån tre kriterier:

1. ”Projektet ska ansluta väl till de utgångspunkter och intentioner som framgår av regeringens beslut den 18 mars 2004.”

2. ”Projektet ska ha bidragit till en utvecklad användning av design inom privat eller offentlig verksamhet.”

3. ”Projektet ska ha stärkt designens ställning i samhället även efter 2005.”54

52

Heskett, Design . en introduktion, (2006).

53

Kampanjkontoret för Designåret 2005 i november (2004), Sökord: Design.

54

4.3 Svensk Forms Historia

Svensk Form är en designorganisation med en lång historia. Organisationen bildades redan år 1845 med bakgrunden att sätta fokus på kvalitet då industrialiseringen var på väg framåt och det producerades varor med låg kvalité. Det var en tid då många kunde bli hantverkare, alla hade dock inte alltid den rätta kompetensen vilket också ledde till att varorna inte alltid höll en hög standard. Organisationen hette då Svenska Slöjdföreningen. Slöjdföreningen drev en söndagsskola som konstnären Nils Månsson Mandelgren hade startat på mitten av 1800-talet. Skolan som i dagsläget är Konstfack var fram till 1860 under ledning av Slöjdföreningen. Efter att staten tagit över skolan fick Slöjdföreningen ansvar inom andra sammanhang, man hade exempelvis ansvaret för hur Sverige agerade i utställningar utomlands. Uppgifter som man ägnade tid åt var att publicera mönsterblad till hantverkare gratis, ge ut skrifter som handlade om tillverkning, dela ut stipendier och stödja unga konsthantverkare och formgivare, samt att öppna ett museum med stilhistoriska föremål. Museet lämnades dock senare över till Nationalmuseum. År 1932 grundade organisationen tidskriften Form som än idag finns och ges ut till medlemmar.55

År 1914 startade Slöjdföreningen en förmedlingsbyrå som hade målet att man ville sammanföra konstnärerna med industrin, man tyckte att de vardagliga varorna var i behov av att vara praktiska. Därför ansåg man att en konstnärlig gestaltning behövdes och föreningen bildades i bakgrund av det. En mycket viktig händelse som blev genombrottet för hundratals nya produkter var Hemutställningen på Liljevalchs år 1917. Produkterna kunde vara allt från exempelvis vanliga dricksglas till rum och möbler.

När det kommer till organisationens roll i världen fick konstnärer en större internationell uppskattning och Sverige vann hela 31 stycken Grand Prix på konstutställningen 1925. De svenska produkterna och den svenska designen blev en succé på utställningarna runt om i världen. Det var på utställningarna på Metropolitan i New York 1927 och 1939, Barcelona 1929 och Paris 1937 som den svenska stilen exponerades och imponerade på allmänheten. Stilen var ljus och luftig och var en positiv överraskning för publiken. Det man kallade för Swedish Modern skapades. Uppgiften att vara en representant för svensk design är något som Slöjdföreningen har fortsatt med från 1948 och framåt i tiden. Den svenska designen exponeras på triennalerna i Milano, vilket är en mycket viktig arena för

55

den svenska designen. Andra platser där svensk design syns och där föreningen har ställt ut är i USA och Australien.

Slöjdföreningen haft en stor roll internationellt på olika utställningar och den svenska designen har haft en betydlig framgång hos den internationella publiken. Slöjdföreningen har dock även haft en stor framgång på ett nationellt plan. På Stockholmsutställningen år 1930 kunde Slöjdföreningen ta fasta på de problem och behov som fanns i samhället. Man valde att framhäva de frågor i samhället som var problematiska. En viktig samhällsfråga var att det rådde ett stort bostadsbehov. Bostadsbristen var en viktig fråga som togs upp på Jubileumsutställningarna i Stockholm och Göteborg 1945. Senare på Hälsingborgutställningen 1955 och H55 var det efterkrigstidens nya moderna livsstil som man tog upp, och 1964 på Liljevalchs var det nått helt annat som låg i fokus. På utställningen var det nu en sinnlighet och en längtan efter något lekfullt som lyftes fram.

Bostadssituationen var en viktig fråga som också uppmärksammades 1940 då man belyste konsumenternas behov. Några år senare startades det flera bocirklar och kurser, man strävade efter att lära befolkningen att bli medvetna konsumenter. Hos staten kunde man få förmånliga bosättningslån och man lärde sig av Slöjdföreningen hur man kunde hushålla med sina pengar.

Senare på 1960-talet hamnade den publika miljön i centrum. Det skulle inte längre handla om de privata bostäderna utan om de miljöer som var allmänna. Det här ledde till att kontor och daghem utvecklades. På 1970-talet var det livskvalitet och ekologiska frågor som hamnade i fokus. Man började även diskutera överflödessamhället och konsumtion.56

Det faktum att det var ytterst få industrier som tog hjälp och använde sig av professionella designers gjorde att man införde priset Utmärkt Svensk Form 1983-2002. Man ville lösa problemet genom att belöna designers så att de skulle få mer uppmärksamhet och upptäckas av allmänheten. Man tyckte dock att det var viktigt att även lyfta fram tillverkaren. Tillverkaren skulle uppmärksammas minst lika mycket som designen. ”Därför Design” var en utställning på Design Center i Stockholm som invigdes 1985. På utställningen NordForm90 i Malmö ville man lyfta fram både produkter och hur det är möjligt att föra en kommunikation med omvärlden.

Svensk Form arbetar idag med att sprida kunskap om design. Organisationen fick år 1999 ett treårigt nationellt uppdrag som gick ut på att öka kunskapen om designens

56

vikt hos både allmänheten och myndigheten. För att bättre lyckas nå ut till allmänheten flyttades organisationen till Skeppsholmen i Stockholm år 2000. 2002 fick Svensk Form ett statligt anslag för att kunna vara en arena och en mötesplats för formgivning och design. Tre år senare blev det utlyst att vara ett Designår för att fortsätta att lyckas med detta.57 Svensk Form har åtta regionala föreningar i landet som arbetar gemensamt, dessutom samarbetar man mellan de nordiska organisationerna Dansk Design Center, Design Forum Finland, Form Island samt Norsk Form.58

Definition av förening

En förening kan ha ett skiftande antal medlemmar och därför kan storleken på föreningar variera kraftigt. I Sverige har man två olika slags föreningar, ekonomiska och ideella. De ekonomiska har till syfte att främja sina medlemmars ekonomiska intressen. Det förutsätter att föreningen är kooperativ, som går ut på att medlemmarna betraktas som konsument samt producent. Detta avgör varje enskild medlem efter sin egen arbetsinsats.

Den andra typen är ideell förening som i sin tur är delad i två grupper. Sådana som har till syfte att främja medlemmarnas intresse eller föreningens. Det finns ingen generell lagstiftning för ideella föreningar och inget krav på att de ska vara registrerade. I och med att ideella föreningar är en juridisk person kan de begära att få ett organisationsnummer hos Skatteverket.

Om en ideell förening har till syfte att gynna sina medlemmars ekonomiska intressen får den inte göra det genom finansiell verksamhet. Föreningar som endast har till uppgift att gynna sina medlemmar är exempelvis fackföreningar och skattebetalarnas förening. Sedan finns det en variant av ideell förening som har till syfte att främja sina medlemmars intressen genom att driva ekonomisk verksamhet, som till exempel idrottsföreningar.5960 57 www.svenskform.se 58 www.regeringen.se 59 www.ne.se 60 http://sv.wikipedia.org

4.4 Svensk Forms arbete

Föreningen arbetar med industridesign, konstverk, tjänster och miljöer för att nämna några områden, men så har det inte alltid varit. 61 Det ursprungliga syftet med föreningen var att man ville betona kvaliteten på svenska slöjdvaror men allteftersom har syftet skiftat till ett mer designorienterat ändamål att främst representera den svenska formgivningen.62

Ett av de målen som Svensk Form arbetar mot är att man vill skapa ett engagemang kring vad design kan innebära på individnivå men även för samhället, kulturen och näringslivet. Man vill belysa de möjligheter som finns och som kan utnyttjas med design. Näringslivet är även en viktig part i föreningens arbete eftersom att de vill stödja och främja designers och designföretag på den nationella marknaden. Föreningen vill påvisa att design är något som berör samtliga och att man genom olika designlösningar faktiskt kan bidra till en stabil utveckling i samhället. Svensk Form har även en egen tidskrift, Form som ges ut tio gånger per år av It is Media Svensk AB till dess medlemmar. I tidningen skrivs det om design inom områden som mode, inredning och produkter. Föreningen Svensk Form äger tidskriften Form men man har lagt ut den på entreprenad. Anledningen till att föreningen själv inte gör detta är för att när de en gång i tiden hade en egen redaktör på Svensk Form var han för kritiskt och subjektiv i sin talan. Därför tyckte man att det skulle vara lämpligare om någon utomstående person skrev om det allmänna. Därför ligger produktionen utanför föreningen.63 Föreningen Svensk Form omsätter totalt en summa på 14 miljoner, varav 8 miljoner kronor är bidrag från kulturdepartementet från regeringen, 2,5 miljoner kronor är från föreningens medlemmar och dess prenumeranter samt det resterande 3,5 miljonerna är en summa av försäljning från den egna butiken, diverse entréavgifter, samarbeten med företag och annonsintäkter.

Meningen med designpriset är att premiera både företag och designers som har lyckats med att positivt bidra till en hållbar designutveckling. Priset ska även sporra designutvecklingen i Sverige och visa på designkompetensen som finns. Design S/Swedish Design Award är den enda designutmärkelsen som delas ut vid en ceremoni. Det är tänkt att genom utmärkelsen via utställningar nationellt och internationellt visa och marknadsföra den svenska designen. Vem utmärkelsen ska gå till bedöms av ett flertal personer som sitter i juryn men även av Henrik Sundström som är expertrådgivare i hållbarhetsfrågor på

61

www.svenskform.se

62

Regeringens skrivelse, Arkitektur, form och design.

63

Electrolux.64 Det som krävs för ett vinnande koncept är att bidragen ska vara kreativa och nyskapande men även ha en affärsnytta, hållbarhet och en funktion.

Svensk Form delar ut stipendier som är en del av deras arbete. Stipendierna delas årligen ut från tre fonder, Björkmans, Hamelmanns och Rundqvists fond, Beijers, Kalderéns och Wallmarks fond och Johan Anderssons fond. Den första fondens mottagare ska vara någon som har examinerats från Konstfack och den andra till någon som har en konstindustriell inriktning på sin utbildning. Stipendiet som tas från den tredje fonden ska gå till en yrkesutövare under 29 år som i första hand bedriver en verksamhet inom konstindustri och hantverk. Svensk Form delar ut ett stipendium per år från en av ovanstående fonder med villkoret att avkastningen uppfyllts. 65

Svensk Form har ett verksamhetsområde som de väljer att kalla för Svensk Form Service. Svensk Form Service är ett resultat av att föreningen fick allt mer uppdrag från näringslivet och efterfrågan på deras tjänster steg, som inte ligger inom vare sig regeringsuppdraget eller medlemsföreningens område. Syftet med den här delen av verksamheten är att Svensk Form Service erbjuder en hel del tjänster till utomstående, de förmedlar formgivare på begäran av en kund, uthyrning av föreningens lokaler på Skeppsholmen för möten, produktlanseringar, pressvisningar med mera. De föreläser även om svensk design och konsthantverk och anordnar workshops samt så erbjuder de konsultation och produktion för utställningar. Slutligen anordnar de designprogram i utbildnings- och/eller inspirationssyfte, dessa program kan se olika ut beroende på vad beställaren begär.

Som tidigare nämnts stödjer Svensk Form designers och särskilt unga designers, genom exempelvis föreningen YNG.66

Svensk Forms styrka är kontinuitet. De lägger ihop alla nätverk de skaffar sig genom exempelvis utställningar, föreläsningar och seminarier etcetera, vilket ger föreningen en ännu större styrka. Svensk Form har dock en del klagomål gällande kommunikationen med media. Det är svårt att nå ut i media menar Christine, det finns faktorer man inte kan påverka. Mycket pengar går åt föreningens egen verksamhet det vill säga som hyra, personal med mera. Det finns inte mycket pengar kvar till marknadsföringen. Svensk Form önskar att de kunde satsa mer på markandsföreningen eftersom medlemmar och kunder oftast är ”otrogna”. Man måste ständigt hålla de uppdaterade om nyheter, medlemsvården kräver därför mer. Det 64 www.svenskform.se 65 IBID. 66 IBID.

vill säga mer marknadsföring för att locka till sig fler medlemmar och kunder. Svensk Form har idag mellan 4500 - 5000 medlemmar. Man kan antingen vara medlem som företag eller enskild individ. Alla som vill öka sin kunskap inom design har möjlighet att bli medlemmar hos Svensk Form. Föreningen är som ett hjälpmedel för både de nyblivna och gamla designers. De har även en tjänst som kallas för Projektrum som speciellt är till för unga och oetablerade talanger. Projektrum innebär att föreningens lokaler under en veckas tid ställs till förfogande för unga förmågor som inte är etablerade. Designers som kanske inte har möjlighet att ha utställningar på egen hand kan ta del av denna tjänst. Föreningen är därför en hjälpande hand för nyblivna och unga designers. Dessa kan göra sina röster hörda tack vare sin förening. Föreningen har olika projekt till olika målgrupper. Medlemmarna består av både äldre och ungdomar. Dess medlemmar består framförallt av sådana som är kultur och designmedvetna.

Personalen på Svensk Form strävar efter att täcka hela form- och designfältet, men på grund av de höga kostnaderna kan de inte alltid göra de utställningar och aktiviteter de har tänkt sig. Men trots att de har brist på resurser har föreningen genomgått en stor utveckling. Idag finns det fler aktörer som utövar svensk design och form vilket har lett till att designvärlden återigen har fått liv.67

67

4.5 Svensk Forms organisationsstruktur

Organisation Svensk Form 2008

Marknad, PR & Information

Marknadsplan Medlemsstrategi Regionalföreningar Svensk Form Webb

PR events Pecha Kucha Publik verksamhet & Mötesplatsen Utställningsproduktion Utställningssamarbeten Program Opinionsbildning Bibliotek/Arkiv Access Kaffebar Föreningsarbete & Medlemmar Medlemshantering Medlemsregister Regionalföreningar Styrelsearbete Opinionsnämnd Stipendiefond FORM Administration & Ekonomi

Ekonomi & Budget Personalfrågor Adressregister Kontorsansvar VD & vice VD Ledning, Strategi, Organisation Svensk Form Styrelse Ledningsgrupp

bestående av VD, vice VD, Ekonomichef, Avsv. Utställningar och programverksamhet, Ansv. Service Svensk Form Service Förmedling Uthyrning, tjänster Företagspool Sponsoravdelning Tävlingar & Priser Förmånsbutiker

Föreläsningar

68

Sedan finns det en ledningsgrupp som tar upp frågor om hur Svensk Form kan förbättra sig och diskutera kommande projekt. Under denna ledningsgrupp finns det fem undergrupper. En av dem är administration och ekonomigruppen som har hand om ekonomin och budgeten, personalfrågor, adressregister, etcetera. Den andra gruppen heter föreningsarbete och medlemmar som ansvarar för medlemshanteringar, medlemsregister, tidskriften Form, styrelsearbetet med mera. Publik verksamhet och mötesplats jobbar bland annat med utställningsproduktionen och – samarbeten. Marknad, PR och informations avdelningar diskuterar frågor som marknadsplan, strategi, regionalföreningar och liknande frågor. Sist är Svensk Form service som arbetar med företagspoolen, tävlingar och priser, föreläsningar etcetera. Hela styrelsen jobbar ständigt för att förbättra och utveckla föreningen.69

68

Svensk Form, Verksamhetsplan, (2008).

69