• No results found

Multiplikation genom rytmik - matematik i samspel

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Multiplikation genom rytmik - matematik i samspel"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

MULTIPLIKATION

genom

Rytmik – Matematik i samspel

Ett samarbete mellan Kulturskolan och Pilängskolan

i

Landskrona

Ewa Olsson Barbro Rydin

Övre gatan 138 Havregatan 2

26161 Landskrona 233 38 Svedala

(2)

Innehållsförteckning

sid 1

1 Inledning

sid 2

2 Syfte och problemskrivning

sid 3

3 Teoretisk bakgrund

sid 4

4 Bakgrund

sid 5

5 Genomförande

sid 6

5.1

Multiplikationsbok

sid 7

5.2

Rytmik – Matematik

sid 9

5.3

Dagboksanteckningar

sid 12

5.4 Exempel

Rytmiklektion 8:ans tabell sid 15

5.5

Matematiklektion 8:ans tabell sid 17

6 Avspänning

sid 18

7 Föräldrar

Viktiga kunskaper

sid 19

7.1

Multiplikation

sid 20

7.2

Lycka till / MA-uppgifter

sid 21

7.3

Sammanställning

sid 22

8 Utvärdering

Resultat

sid 23

8.1

Elever

sid 24

8.2

Föräldrar

sid 29

9 Diskussion och slutsats

sid 33

10 Referenser

sid 34

(3)

1 Inledning

UR MIN MAMMAS MAGE SOM JAG VAR I KOM JAG UT DEN 4 FEBRUARI:

Mina lungor börja fyllas Mina naglar börja växa och blodet börja flyta och likaså mitt hår Min näsa börja andas Mina fingrar börja spritta börja lukta, börja snyta och även mina tår

Mina öron börja höra Mina armar börja vifta mina ögon börja se börja kramas, börja bära och munnen börja suga Min hjärna börja tänka börja jollra, börja le börja minnas, börja lära Mina läppar börja smacka Och en dag, hör och häpna och min tunga börja slicka börja benen stå och gå... och knäna börja böja Men allt beror ändå på och min nacke börja nicka att mitt hjärta börja slå

Clas Rosvall

När ögonblicket sjunger

Barnet både hör och känner pulsen i sin mammas mage. Alla är vi födda med rytm i kroppen, men i Europa, den s.k. västvärlden, förlorar vi den så småningom. I Afrika däremot fortsätter den afrikanska mamman att bära sin baby på ryggen i 2-3 år. När mamman dansar blir barnet påverkat av rytmen, så innan barnet kan gå kan det som regel dansa. Att gå kan också betraktas som dans. När afrikaner går har de en inre balans och lyssnar till kroppens inre puls. Här förenas det funktionellt praktiska och det vackra sköna. Funktionella rörelser är vackra rörelser och avspända rörelser.

Människor i västvärlden rör sin kropp mindre. Höfterna är ofta stilla, armarna rör sig nästan inte alls och vi går ryckigt. Ljud och rytm och dansen i oss försummas. Kanske är vi t.o.m. stolta över att vi behärskar tänkandet utan att använda kroppen. Nyckeln till traditionell västeuropeisk kultur är ”Jag tänker alltså lever jag” men i Afrikansk kultur ”Jag dansar alltså lever jag”. Musik är en självklar del i afrikanernas vardagsliv, en del av både arbete och fritid. Folket använder ofta rytmer i sitt vardagsarbete. Det är inte nödvändigt, men det skapar glädje hos den som arbetar och får henne/honom att hålla ut längre.

Det finns rytm i alla fenomen: tala, skriva, cykla, åka skidor, spela fotboll, matematik etc. Livet

kan inte organiseras utan att rytmen finns med.

Ovanstående är hämtat från videofilmen ”När ögonblicket sjunger”. Den norske musikprofessorn Jon Roar Björkvold, visar i sin film en bild av glada, rytmiska afrikaner kontra stela orytmiska européer. Han vill lyfta fram friheten och glädjen hos afrikanerna när de musicerar och visa hur avspända deras kroppsrörelser är.

(4)

2 Syfte och problembeskrivning

Många elever når inte uppsatta mål i matematik. Ämnet framstår ibland som färdigutvecklat och regelstyrt för lärare och problematiskt och pressande för elever. Barn med sämre läs och skrivförmåga visar brister i sin begreppsfattning och därmed också en dålig självkänsla. Dessa barn saknar tilltro till sin egen förmåga. Tid till diskussion, reflektion och samarbete med kolleger kring elevers lärande och matematikämnets innehåll och verksamhetsformer saknas. Detta försvårar kontinuitet i elevens kunskapsutveckling.

Samspelet Rytmik och Matematik ger barnen en helhetsuppfattning i matematik. Genom sånger, rörelselekar, rim och ramsor stimuleras deras fantasi och detta hjälper dem att minnas och skapa inre bilder. Matematikens innehåll blir då en tydlig del i ett sammanhang där barnen tränas att formulera sig, tänkandet utvecklas och gruppen kan tillsammans diskutera olika problem. Undervisningen främjar samtal och samarbete och visar hur olika människor tänker när de löser uppgifter. Rörelse ingår som en naturlig del i matematikundervisningen. Avspänning ger varje elev en stund för koncentration och återhämtning. Gemensamma händelser ligger till grund för varje barns möjligheter att stärka sin egen begreppsuppfattning.

Mål:

Samspelet rytmik – matematik ökar förståelsen av begreppet multiplikation. Musik, sång, rytm och rörelse fördjupar upplevelsen och hjälper barnen att automatisera sina tabellkunskaper

Våra frågeställningar:

• Hur kan vi genom ”Rytmik och Matematik i samspel” förändra och påverka matematikundervisningen så att eleverna tydligt känner Lusten att lära matematik? • Hur kan samspelet rytmik – matematik öka förståelsen av begreppet

multiplikation?

• Hur ökar samspelet rytmik – matematik elevernas möjlighet att automatisera sina kunskaper?

(5)

3 Teoretisk bakgrund

NCM rapport 2001:1 Hög tid för matematik, visar att det inte bara är nödvändigt att satsa på matematik, utan också att det är hög tid att starta upp ett förändringsarbete på våra svenska skolor. Många elever når inte tillräckliga kunskaper och kvalitetsgranskningar ger förslag till olika lösningar för att eleverna ska kunna förbättra sina matematikkunskaper. Det är av stor vikt att lärare har förmågan att förändra undervisningen efter de behov som är nödvändiga för att nå läroplanens mål.

Det handlar bl a om:

• undervisningsmiljöer

• förutsättningar för ”Lusten att lära” • förnyade arbetssätt

• matematiken i ett helhetsperspektiv (matematikprocessen)

Attityder och förhållningssätt till matematikämnet hos föräldrar och pedagoger har stor betydelse för hur eleverna lyckas i sin utveckling. (Kronkvist – Malmer Räkna med oss) Om ämnet kan göras mer spännande och engagerande och om barnen tydligt upplever värdet av att kunna och glädjen i att lära sig, då ökar deras tilltro till den egna förmågan.

Det är viktigt att lärare har tid och möjlighet att diskutera innehåll, inriktning, förhållningssätt, förståelse och attityder kring matematikämnet. Elevernas föreställningar måste stärkas och aktiviteter som skapar balans mellan matematikens symbolspråk, problemlösning och tidig begreppsuppfattning är nödvändiga. Undervisningsmiljöers påverkan på minoritetselever behöver granskas. Det går inte att förlita sig på traditionella arbetssätt och hjälpmedel när de nationella resultaten inte når nödvändiga mål.

Alla lärare måste ta vara på och skapa förutsättningar för lusten, nyfikenheten och förståelsen till att lära. Arbetssätt, ansvar och trygghet går att påverka. Föräldrar ska informeras om hur deras barn arbetar i skolan och stimuleras till att påverka och deltaga. Matematikundervisningens fokus ska vara förståelse av begrepp där ett aktivt arbetssätt, kommunikation och reflektion är nödvändig. Matematik ska präglas av nyfikenhet upptäckarglädje och känsla av kreativitet. Den som undervisar ska ha goda kunskaper i både matematik och matematikdidaktik.

(6)

4 Bakgrund

Skolan är en 0–6 skola byggd på 70-talet. Området är invandrartätt. Drygt 80 procent av eleverna kommer från andra länder och skolan har många elever med minoritetsspråk. Fram till slutet på 90-talet fanns en stabil lärarkår som arbetat ihop under många år. Alla hade mycket lång erfarenhet och kunskap om de problem som finns på skolan och som därmed är en del av barnens vardag. Under senare år hår flera lärare pensionerats och andra har bytt arbetsplats. Yngre lärare med annan lärarutbildning har ersatt de lärare som lämnat skolan och detta har medfört förändringar av tjänster och av tjänstefördelningar. Fortfarande finns det ”klasslärare” som arbetar med alla ämnen i en klass, men många lärare arbetar utefter sin specifika kompetens i två eller flera klasser. Skolan har goda erfarenheter av arbete i arbetslag och alla försöker att gemensamt skapa tydliga regler. Det finns en strävan att alla vuxna ska ha ett någorlunda lika förhållningssätt till eleverna. Ett mål är att skolans värdegrund ska vara så tydlig, att personal, elever och föräldrar enkelt ska kunna förklara skolans profil. Genom åren har man provat olika arbetsmodeller, framför allt i åk 3-6. Idag är eleverna traditionellt uppdelade i klasser efter ålder.

Skolan har under många år samarbetat med Lärarhögskolan i Malmö och är tillsammans med några andra skolor Partnerskola för ca 40 studenter. Studenterna är mycket positiva till skolan och tycker att de lär sig massor. Personalen är intresserad av lärarutbildning och hjälper gärna studenterna.

Matematikundervisningen på skolan sker oftast i klassundervisning där elever med särskilda behov har möjlighet att få extra hjälp av speciallärare. Alla klasser följer någon ”mattebok” och variationerna av arbetssätt skiljer sig inte så mycket åt. Modersmålslärare finns att tillgå någon gång i veckan och eleverna har tillgång till läxhjälp. En del av personalen saknar formell behörighet i matematik och några arbetar på annat stadium än vad deras grundutbildning avser.

Matematik och Rytmik i samspel

Gemensam syn på kunskap och på barns sätt att lära ledde ht 99 till ett samarbete mellan en matematiklärare och en rytmikpedagog. Matematik och rytmik har mycket gemensamt. Med stort intresse för båda ämnena och olika kompetenser hjälper lärarna barnen att stärka begreppsuppfattningen och att se mönster i matematiken. Barnen förstår att alla kan lära sig matematik vilket språk de än talar. Lust och glädje, fantasi och kreativitet stimulerar barnens intresse för och upptäckter i matematik. Musik, sång och dans är viktiga hörnstenar liksom sagor, som hjälper barnen att minnas. Reflektion, varierad repetition och återhämtning genom avspänning ger tillfällen som skapar möjlighet att hjälpa stressade och oroliga barn att se sammanhang och förstå innehåll. Detta har de stor nytta av vid problemlösning. Matematiken får ett sammanhang och barnen tränar språket genom att dokumentera. Slöjdlärarna visar stort intresse och stödjer arbetet praktiskt.

(7)

5 Genomförande

I aritmetik arbetar man i åk 1 mest med räknesätten addition och subtraktion. Eleverna känner ofta till att det finns andra räknesätt. De har muntligt och laborativt berört dessa vid olika tillfällen utan att egentligen veta att de kanske multiplicerat eller dividerat. Addition och subtraktion ”hör ihop” (samverkar). Kan man addera så kan man subtrahera! Det är viktigt att kunna se inbördes samband och mönster som finns mellan olika räknesätt. Matematiken är fylld av en massa abstrakta termer och uttryck. Det är en strävan att alla ska kunna tala läsa, skriva och förstå.

I läroböcker för åk 2 presenteras ofta multiplikation. Det är kanske lämpligt är att lägga boken åt sidan och fundera över hur multiplikation ska introduceras i den egna klassen. Mest vanligt är att multiplikation för nybörjaren uppfattas som upprepad addition. Det kan då vara svårt att generalisera fakta och matematiska lagar. Ofta resulterar det i att barn endast hämtar fram tabellfakta genom att recitera hela sekvenser. Görel Sterner (2002) menar att strukturbaserad multiplikation måste sammanbinda gånger med idén addera så många gånger.

Ex Det finns 8 hjärtan på ett tygstycke. Hur många hjärtan finns på ett tygstycke som är 6 gånger så långt?

Det mest karakteristiska för strukturbaserad multiplikation är när eleven inte löser multiplikationen 7x8 steg för steg, utan 7x8=5x8+2x8 (distributiva lagen) eller via kommutativa lagen 7x8=8x7. Olika lösningsmodeller är viktiga för utvecklingen av goda och flexibla strategier. Det kan vara bra att ställa sig själv några frågor t ex

Vilka vardagskunskaper behöver barn för att förstå och använda multiplikation?Hur mycket tid är lämpligt att lägga ner på denna del av matematikutbildningen?Gäller kunskaper i multiplikation främst att se samband och upptäcka mönster?

Det är en stor fördel att använda en mångfald av åskådligt material för att lyfta fram olika egenskaper av tal. Genom att samtidigt arbeta med kombinationen Rytmik - Matematik skapas en grund där ett lustfyllt lärande ger insikt och förståelse.

(8)

5.1 Multiplikationsbok

Allt arbete dokumenteras och eleverna visas tillrätta. Eftersom addition och subtraktion betecknas som inversa räknesätt förklaras att samma gäller multiplikation och division. Malmer–Kronkvist, Räkna med mig

Nu kan det vara roligt att läsa Astrid Lindgren Pippi börjar skolan

”Hej svejs , kommer jag lagom till Pluttifikationen?!”

Det skapas intresse och nyfikenhet både för ordet multiplikation och för räknesättet. Barnen är väl bekanta med lätta och svåra additions och subtraktionstabeller, men med multiplikationstabeller är det något speciellt. Barnen blir förvånade när fokus läggs på ordet MULTIPLIKATION och inte på att rabbla tabeller.

• Vad betyder multiplikation?

• Hur många bokstäver behövs för att skriva ordet? • Hur räknar man?

• Hur ser ”tecknet/nen/ ut? • Hur gör man på miniräknaren? • Hur många tabeller finns?

• Behöver man kunna tabellerna utantill?

Frågorna är många och barnen vet och kan ofta en hel del. Vissa elever kan formulera räknesagor som visar att de ”utan genomgång” kan dra egna logiska slutsatser kring multiplikation.

Det är dags att arbeta laborativt och att praktiskt lösa problem. Barnen ska träna sin förmåga att verbalt beskriva eller motivera sitt handlande. Ett aktivt plockande med material hjälper till att strukturera tänkandet och att utveckla sinnena. Vid eget laborativt arbete görs upptäckter som ger verkligt innehåll och kunskap. Arbetet sker utifrån ett analytiskt arbetssätt och utgår ifrån helheten och från något för barnen bekant (Guma-projektets inlärningsmodell) Malmer

Barnen upptäcker multiplikationens idé genom att arbeta med klossar som placeras i rutnät. De följer olika steg i en inlärningsgång där de utgår ifrån talet 12, som kan delas upp (faktoriseras) på olika sätt. När eleverna förstått hur de ska gå till väga arbetar de individuellt. De följer sin checklista och bokför sitt arbete.

Multiplikation

Produkt Byggt med klossar Ritat, skrivit med symboler Antal kort och produktnamn 12

4 6 8 9

Arbetsmodellen är lätt att individualisera och har visat sig ge glädjande och positiva resultat. Multiplikationsfakta delas in i tre etapper:

Etapp 1 Högsta produkten, talet 25

( 2, 4, 6, 8, 9, 10, 12, 14, 15, 16, 18, 20, 21, 24, 25) Vi arbetar inte med 0 och 1 kombinarioner

Etapp 2 Högsta produkten talet 50 Etapp 3 Högsta produkten 100

(9)

Med denna inlärningsmodell undviker man serieräkning som 0-4-8-12, vilket en del barn blir lika beroende av som av ramsräkning. De utgår istället från helheten, ifrån produkten, och prövar att dela talet på många olika sätt. Nu förbereds också division och barnen upptäcker det nära sambandet mellan multiplikation och division. Det går tydligt att anknyta till räknehändelser så att barnen hela tiden håller kontakt med verkligheten.Slutligen sorteras alla kombinationer och eleverna har på egen hand skapat multiplikationstabeller med högsta produkten 100. Detta arbete har pågått i åk 2 och 3. Det har ändå visat sig att många elever ständigt måste repetera tabeller. De måste också ta ställning till på vilket sätt de lättast ”lär sig” så att de kan automatisera sina kunskaper. Målet är ju att eleverna ska skaffa sig effektiva tankeformer så att de snabbt kan tänka ut svaren.

I åk 3 och 4 har vi genom samspel Rytmik – Matematik försökt att återkoppla till elevernas kunskaper i multiplikation. Vi vill att all den kunskap som produceras ska komma till användning i konstruktiva modeller. Repetition på ett varierat och annorlunda sätt har gett eleverna tillfälle att visa vad de lärt sig och detta ger en vidare kunskapsuppbyggnad i elevgruppen. Mycket tid har lagts ner kring problemlösning individuellt och i grupp och för att se mönster och samband mellan multiplikation och division.

(10)

5.2 Genomförande Rytmik – Matematik

Arbetet ”Samspel Rytmik – Matematik” bygger på ett samarbete mellan två kompetenser – en rytmiklärares och en matematiklärares. I kommunen där vi arbetar finns en Kulturskola, som har kompanjonlärare i de estetiska ämnena bild, dans, drama och rytmik och lärarna i grundskolans lägre klasser kan önska av detta utbud. Att vara kompanjonlärare innebär att arbeta tillsammans med klassläraren och på så sätt möts två olika kompetenser.

Ett av Kulturskolans mål för kompanjonlärarundervisningen är:

”Kompanjonlärarna ska ges möjlighet att vara med på skolans ordinarie lektioner i syfte att kunna skräddarsy och utveckla arbetet i klassen.”

En gång i veckan, sedan höstterminen –99, har rytmikläraren kommit och haft rytmik i klassen. Barnen började då första klass och har nu kommit upp i fjärde klass. Ganska snart förstod lärarna att de kunde kombinera rytmiken med barnens matematikundervisning. Detta för att underlätta barnens inlärning och fördjupa deras upplevelse. Vi har haft många olika matematiska tema och vårt senaste har varit multiplikation.

Vi har tagit multiplikationstabellerna i tur och ordning och vår arbetsmodell har varit: • Rytmiklektion med en av multiplikationstabellerna som tema

• Matematiklektion med samma tema • Eleverna dokumenterar

Rytmikläraren gör en rytmiklektion och ger den till matematikläraren, som gör en matematiklektion med utgångspunkt från rytmiklektionen. Vid genomförandet har vi alltid rytmiklektionen först, för att barnen ska uppleva tabellen med hela sin kropp och alla sina sinnen. Sedan är det dags att gå in i klassrummet och ha matematik. Lärarna är alltid med på varandras lektioner. Dagen efter dokumenterar barnen när de har svenska. De skriver i sin dagbok vad de har upplevt och lärt sig, på så sätt blir de tvungna att reflektera över sitt lärande.

Varje multiplikationstabell har fått sin egen karaktär, men man kan ändå se gemensamma drag i uppbyggnaden av de olika rytmiklektionerna. I inledningen till varje lektion har barnen fått röra sig till musik och övningen har på olika sätt varit kopplad till siffran som hör till den aktuella tabellen. Därefter följer övningar som stimulerar de visuella, auditiva och taktila sinnena och övningar där barnen behöver samarbeta, använda sin fantasi, koncentrera sig, vara uppmärksamma, reagera etc. Allt beror på hur karaktären på rytmiklektionen är. Ett rörelsemönster som hör till tabellen finns alltid med, alltifrån ett mycket enkelt i tvåans tabell till ett mer komplicerat i åttans tabell. Till nians tabell har barnen själva fått hitta på ett rörelsemönster. Ibland har vi gjort rörelsemönstren till musik och ibland i tystnad. Med rörelsemönstrens hjälp kan vi öva oss på multiplikationstabellerna under rytmiklektionen. Se (5.4) rytmiklektion, 8 /1:

1.c och 8 / 2: 4.a och 4.b och (5) genomförande: strukturbaserad multiplikation Görel Sterner (NCM rapport 2002:2). Varje lektion avslutas med en multiplikationssång. Vi lägger upp stenar

i 10 högar och antalet stenar i högarna är avhängigt av vilken tabell vi arbetar med. Högarna läggs i olika formationer och barnen går runt högarna en och en. Alla sjunger produkterna i den aktuella tabellen och det gäller för barnet att sätta ner foten på rätt ställe och i rätt takt. Med hjälp av stenarna ser barnen hur multiplikationstabellen växer fram.

(11)

Rörelsemönstren och sångerna ger barnen en varierad repetition på multiplikationstabellerna. Det ger barnen en intuitiv kunskap om tabellerna. De känner i kroppen – får en kinestetisk upplevelse av – hur ”stora” de olika produkterna är. Det blir en omedveten kunskap som kan göras medveten även på matematiklektionen. Sångernas melodier, puls och rytm hjälper barnen att komma ihåg produkterna i de olika tabellerna och med hjälp av sångerna automatiseras multiplikationskunsk aperna.

Varje multiplikationstabell har fått en symbol, för att barnen lättare ska komma ihåg de olika tabellerna. Symbolerna har vi använt oss av på både rytmik- och matematiklektionen.

I några lektioner har barnen fått använda redskap som ringar, rep, schalar, kooshbollar, nötter. När barnen har ett redskap att koncentrera sig på glömmer de lättare sig själva och rörelsen utvecklas på ett annat sätt.

…”ett oumbärligt och allsidigt hjälpmedel till att bevara spontaniteten och utvecklingen av sensomotoriken är alla de föremål, som kan användas som små redskap, vart och ett med sina egenskaper i vikt, form och material, som ger olikartade impulser till innervation, rörelseutveckling och fantasi. De små redskapen är inciterande, roliga, nyttiga och oumbärliga hjälpmedel, som gör undervisningen allsidig och lekbetonad.”

Citat från boken ”Vad är rytmik?” av Gerda von Bülow

Några argument till vår arbetsmodell:

Rytmik – för att det är en pedagogisk metod som använder musik och rörelse vid inlärning.

Musiken har: 1. emotionell koppling 2. kognitiv funktion

3. social betydelse 4. imperativa inlärningskrav

Detta är ett resultat av en studie där hälften av barnen fick 5 timmar musik i veckan istället för 2 på bekostnad av ämnen som språk, matematik och natur. Tre år senare var språk- och matematikkunskaperna lika stora i de båda grupperna, men förmågan att använda språket hade ökat. Musiken hade gjort barnen till mer sociala varelser, bättre förberedda för vuxenlivet.

Maria Spychigers forskning av musikundervisning i skolor i Schweiz.

(Se vidare om M S:s forskning i ”Musikens roll i barns utveckling”, Festival och Forum 21.)

Martin Gardiner, forskningschef på en skola i Providence, Rhode Island, testade 96 barn i åldern 5 – 7 år. Hälften av dem fick en halvtimmes extra skolning i musik och bildkonst, medan de övriga hade vanlig undervisning i musik och teckning. Barnen med den extra halvtimmen blev märkbart bättre både på att läsa och räkna. Att matematik och musik hör ihop har många trott sedan länge. ”Det råder inget tvivel om att de lever nära samman anatomiskt”, säger Gardiner.

TT - REUTER

”Fysisk rörelse spelar, under hela livet, en viktig roll i skapandet av nätverk av nervceller, vilket är inlärningens innersta kärna”

Citat från boken ”Lär med hela kroppen” av Carla Hannaford.

Genom rörelse gör eleven erfarenheter som ligger till grund för upplevelse och förståelse av det som ska läras in.

(12)

– för att det är det är sinnesträning, men också samarbete, fantasi, uppmärk-samhet, reaktion, koncentration, koordination. Undervisning i rytmik ger inte bara en musikalisk utan också en personlig utveckling. Rytmikens överordnade mål är en helhetsutveckling av kropp, intellekt och känsla. Elfriede Fuedel, elev till J. Dalcroze (rytmikens upphovsman), insåg vidden av detta och utvecklade rytmiken till att till att omfatta ett mer allmänpedagogiskt syfte inom skolväsendet t. ex. inlärning i matematik och språk

”I stora drag kan man definiera den rytmiska arbetsprincipen som en inlärning genom spontan rörelse under föra – följaprincipen och med medvetet användande av begreppen rum, tid, kraft och form.”

Citat ur Vad är rytmik? av Gerda von Bülow

Matematik – för att barnen ska träna sig i att se sammanhang och förstå innehåll. Stimuleras

till att vara kreativa och för att tydligt kunna formulera och lösa matematiska problem. Återkoppling till bl.a. rytmiklektionen och varierad repetition hjälper och stärker barnen att se mönster och förstå begrepp.

– Mera tänkande, mindre räknande (Gudrun Malmer) –

Språk – för att vi strävar mot att alla barn ska kunna uttrycka sig och förklara sina tankar muntligt och skriftligt. Därför dokumenterar barnen allt arbete i sin loggbok, så att de får tid att tänka och reflektera över vad de lärt sig.

Jag hör – jag glömmer Jag ser – jag kommer ihåg Jag gör – jag förstår

Kinesiskt ordspråk

(13)

5.3 Dagboksanteckningar

Lektioner kring tabellerna 2, 3 och 4 samt multiplikation med 0

Loggbok 1

Rytmikläraren kommer för första gången denna terminen och hälsar på klassen. Vi bestämmer oss för att klassen alltid ska samlas i klassrummet på morgonen innan vi sen beger oss till rytmiksalen. Det känns lite annorlunda nu eftersom det är fem nya elever i klassen. Vi repeterar tabell 2 och 3 genom lek och dans. Väl tillbaka i klassrummet repeteras åter tabellerna såväl med klappmönster som med att hoppa 2 och 3-skutt.

Lektionen innehåller sedan problemlösning kring multiplikation. (Bilaga 1)

Eleverna arbetar efter mallen:

Fisken kostar 3 kr/st (styck är nytt) Jag vill köpa 5 fiskar.

5x3=15 kr

Svar: Fiskarna kostar 15 kr

Barnen arbetar individuellt med sina uppgifter.

Tabellerna skrivs upp: 1x2=2 1x3=3

2x2=4 2x3=6 3x2=6 3x3=9 4x2=8 4x3=12 5x2=10 5x3=15 6x2=12 6x3=18 7x2=14 7x3=21 8x2=16 8x3=24 9x2=18 9x3=27 10x2=20 10x3=30 Loggbok 2

Rytmikläraren kom till oss och läste en dikt.

”Det är bara med hjärtat du kan se ordentligt. Det viktigaste i livet är osynligt för ögat.”

Vi dansade långdans, Här dansar en göing – Ibland dansade vi under 2 och ibland under 3. Vi ställde vi oss i en ring. Ett barn fick gå mellan dörrar, 2 eller 3. Vi var välfördelade. Sen var det dags för avspänning. Vi gjorde klappmönster och sjöng 2:ans och 3:ans tabell.

(Bilaga 2)

KLAPP KLAPP DUNK 1x3 KLAPP KLAPP DUNK 2x3 KLAPP KLAPP DUNK 3x3 KLAPP KLAPP DUNK 4x3 KLAPP KLAPP DUNK 5x3 KLAPP KLAPP DUNK 6x3 KLAPP KLAPP DUNK 7x3 KLAPP KLAPP DUNK 8x3 KLAPP KLAPP DUNK 9x3 KLAPP KLAPP DUNK 10x3

(14)

Loggbok 3

Jag har ambitionen att man naturligt ska ställa sig pojke/flicka och ställer krav på detta. Redan på väg till rytmiken är de flesta eleverna mest upptagna av att kontrollera var kompisarna står, vilket resulterar i att jag inser att inget naturligt är naturligt. När vi satt skorna och kommit in är ledet redan förändrat, och jag lägger inte mer tid på detta.

Vi hör afrikansk musik och dansar ensamma, 2 och 2 eller 4 tillsammans. Vi diskuterar vad ”ett par är” för något och ser efter hur många par vi är idag. Eleverna går på rad 4 stycken och är uppmärksamma på ledaren. Det är viktigt att hela tiden göra samma sak som ledaren gör. Vi arbetar med klappmönstret:

KLAPP - KRYSS – KLAPP - UPP och tränar: 3x4

5x4 9x4 osv

Hur många klappmöster gör vi? Vad blir svaret?

Fyrtio stenar läggs i grupper om fyra i en fyrkant. Barnen tränar att sjunga 4:ans tabell och slutligen får alla försöka att från START, i takt med sången, följa stenarna och sätta ner foten på rätt ställe. Att sjunga sången om och om igen och att se på den elev som ”vandrar”, gör att barnen hela tiden är uppmärksamma, ökar sin förståelse för multiplikation och memorerar 4: ans tabell. BRA!

MA lektion

Arbetet med 4:ans tabell startar med att vi talar om olika former och konstaterar att våra stenar låg som en fyrkant. Det kan vara som en rektangel eller kvadrat men gemensamt för formen är att det finns fyra hörn och fyra sidor. Vi bestämmer oss för hur vi markerar hörn i en figur. Nu har vi ett problem. Vi behöver en massa kvadrater till 4:ans tabell. Hur många behöver vi? Eleverna har tillgång till miniräknare och snart är koden knäckt. Det behövs 55 st. (1+2+3+4+ 5+6+7+8+9+10=55)

Eleverna klipper kvadrater, markerar hörn och klistrar. (Bilaga 3) Kvadraterna symboliserar:

1x4=4

2x4=8

osv

Barnen gör en skiss på hur vi la upp stenarna och skriver talen vid varje 4-grupp 4

8 osv

(15)

Loggbok 4

Förvirring rådde angående hur vi skulle träffas. Vi blev lite försenade och barnen därmed också lite okoncentrerade.

Det var tid att arbeta med talet 0 vilket både kan vara både lätt och svårt, men framför allt abstrakt. Viktigt är att uttrycka sig tydligt så att barnen upplever begreppet 0. Vi lekte och dramatiserade kring sången: Multiplikation med 0

Ma-lektionen byggde på sången. Vi sjöng sången tills att alla kände sig säkra. Nu introducerades

miniräknaren. Barnen fick först lära sig hur man startar räknaren och sen bekanta sig med siffror och tecken. Alla siffror är ”gjorda av streck” Nollan är gjord av 6 st streck! Vi ska bara använde knapparna on/c, siffrorna 0-9, + plus, - minus och x gånger . Det är viktigt att kontrollera att det bara finns en nolla i fönstret när miniräknaren startas. Om M, ett minus eller E finns i fönstret måste detta först tas bort!!

• Vad händer när du trycker många gånger på 0? • Vad händer när du trycker många gånger på 1? • Hur många siffror får plats i fönstret?

• Tryck 10x2= , 3=, 4=, 5= osv • Tryck 0x2=, 3=, 4=, 5= osv

Vi lärde att 0 gånger ett tal (multiplikation med 0) alltid blir 0 Lek med stora tal passade bra in här!

Vi vek ett A2 papper till en bok! Framsidan fick prydas med en ”miniräknarnolla” och vi skrev noll med bokstäver och dekorerade sidan.

Inne i boken skrev vi och målade rutor.

På baksidan ritades talen 1-9 med digitala siffror. Eleverna använde miniräknaren och arbetade individuellt. (Bilaga 4)

Loggbok 5 (Barnen skrev)

Rytmikläraren spelade dragspel när vi kom in. Vi fick stå i olika ringar, 2 3 4 5 6. Man fick byta med varandra. Sen skulle vi stå i en stor ring. Sen skulle vi följa vår lärare. Hon spelade på trumman och vi skulle dansa. Sen skulle vi ta avspänning. Sist sjöng vi ”Multiplikation med noll” Birgitta Larson Räkna med sång

Om jag multiplicerar med 0 bli det 0 Refr: 0x0 blir 0, 1x0

och det spelar ingen roll vad jag tar. 2,3 och 4x0 det blir också bara 0 Tar jag 5x0 eller 0x5 5x0 blir 0, 6x0

är det ändå bara 0 som blir kvar. 7, 8, 9x0 också 10x0 Tar jag 7x0 eller 0x7 bli bara NOLL! Är det ändå bara 0 som bli kvar.

I klassrummet arbetade vi vidare med miniräknaren och repeterade allt från föregående lektionstillfälle. (Bilaga 5)

0 x 1 = 0

0 x 2 = 0

1 x 0 = 0

2 x 0 = 0

(16)

5.4

8 – ans tabell / 1

1.a Två runda mattor ligger på golvet, gå in och runt mattorna i en 8:a utan att krocka, till musik. (Det ska vara som ett ”blixtlås” – samarbetsövning) 1.b Rita en stor 8 med armen och andra kroppsdelar. Rita en liggande 8:a

också.

Ev. räkna 12 34 56 78

2.a Rörelsehärmning med nedanstående rörelser Rörelsemönster till musik: stamp vä och hö fot

klapp på vä och hö lår

klapp på vä och hö bröst

rakt upp med vä och hö arm

2.b Sjung ”Lasse slår” och använd rörelsemönstret från 1.a 2.c Gör 8:ans rörelsemönster, pulsen vandrar i kroppen

*Räkna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 alla tillsammans *Vi räknar till 80

*Vi räknar ……8 …16 …24 etc.………80

*Skicka runt rörelsemönstret, en och en gör mönstret i en följd

var: läraren går runt i ringen och gör mönstret tillsammans med barnen *Skicka runt t. ex. 7 st, vad blir det? (7 x 8 = 56)

*Jag gör ett antal mönster – hur många mönster och hur många klapp blev det? Svara med t. ex. 6 x 8 = 48

2.d Gör rörelsemönstret

Reaktion – ropa ut en siffra och ta bort bara det klappet 3 Lägg upp stenar, gå och sjung 8:ans tabell

(17)

5.4 8:ans tabell / 2

Inledning: Två runda mattor ligger på golvet, gå in och runt mattorna i en 8:a utan att krocka, till musik

1.a Repetera 8:ans rörelsemönster

(En elevs förslag från förra lektionen. En går runt i ringen, räkna en siffra per person. På den 8:e personen stannar du och gör rörelsemönstret en gång tillsammans med den personen. Den personen eller samma går vidare i ringen) 1.b Reaktion – ropa ut en siffra och ta bort bara det klappet

1.c Sjung 8:ans tabell och gör rörelsemönstret till 2. Avspänning

3.a Presentera 8 olika instrument, det ska vara en cymbal med. Vad heter instrumenten och hur låter de?

3.b Instrumenten välfördelat på golvet. Gå omkring till musik (8:ans tabell)

STOPP – sätt dig vid det närmsta instrumentet och spela i takt till samma musik 3.c Sjung sången (8:ans tabell) och spela pulsen till

4.a 8 barn står på rad. De 7 första har claves, den 8:e en cymbal. Resten av barnen har varsin pinne och slår på instrumenten en och en, i en jämn ström, samtidigt som de räknar:

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 upp till 80 -, -, -, -, -, -, -, 8 upp till 80 4.b Välj instrument själva

4 och 4 med varsitt instrument, spela och experimentera hur ni vill visa 8:ans tabell i ljud.

(18)

Måla figurerna i fina färger

5.5 Matematiklektion Multiplikation tabell 8

Skriv all tal som fattas och måla produkterna i 8:ans tabell

1 2 3

1 x 8 = __

64 = __ x __

__ x 8 = 24

x

= __

48 = __ x __

__ x 8 = 32

x

= __

24 = __ x __

__ x 8 = 80

x

= __

8 = __ x __

__ x 8 = 56

x

= __

32 = __ x __

__ x 8 = 64

x

= __

40 = __ x __

__ x 8 = 8

x

= __

16 = __ x __

__ x 8 = 48

x

= __

56 = __ x __

__ x 8 = 40

x

= __

72 = __ x __

__ x 8 = 16

(19)

6 Avspänning

Avspänning är något alla behöver varje dag, inte minst barnen i skolan. De lär sig snabbare och kommer ihåg bättre om de är i ett tillstånd av avspänd koncentration. Därför har vi en stund med avspänning under varje rytmiklektion.

När man spänner hela kroppen eller en kroppsdel så mycket man kan och sedan släpper spänningen är det lättare att uppleva och känna avspänning. Det är viktigt att barnen känner och upplever skillnaden mellan att vara spänd och avspänd, mellan stela, spända och mjuka vilande kroppar. De måste först känna skillnaden i kroppen, därefter kan man med ord påpeka den.

Det är enklast för barn att spänna av när de har något konkret att tänka på. Därför är det bra att skapa en bild som associerar till avspänning. Med fantasins hjälp kan man hitta på olika historier, som bygger upp lämpliga miljöer eller göra olika avspänningslekar. Musik kan hjälpa barnen att koppla av. Den bör vara lugn, ca 60 slag i minuten. Vanliga tempobeteckningar är largo, adagio och andante. Vi har funnit att levande musik tillför mer avspänning än inspelad musik. Direktkontakten är viktig. Det händer något i mötet med musiken som är svårt att beskriva. Ska vi lära en ny sång i slutet av lektionen, kan det vara bra att ha spelat sången under avspänningen. Då sker en omedveten inlärning av melodin. Rogivande naturljud går naturligtvis också bra att använda.

Många barn är ständigt är ”uppskruvade” och har svårt att koppla av (Vägen till språket

M. C – Jogeroth 1990). Det är därför ingen självklarhet för dem att ligga på golvet

och vara avspända en stund. En del barn behöver lång tid på sig att förstå och uppleva avspänning. Vår erfarenhet visar ändå att alla så småningom upplever avspänning som något positivt. Barn måste bara få uppleva och öva tillräckligt många gånger.

Vi varje tillfälle påpekar vi:

”Detta är din stund, en stund för dig själv. Du får gärna tycka att det är tråkigt, men du får inte störa någon annan”.

Målet är att barnen ska känna att det är skillnad på återhämtning och att ha tråkigt. Det handlar om

• att kroppen ska vila så att hjärnan får lugn och ro att tänka

• att minska impulser utifrån och ge barnen en chans att lyssna inåt • ge barnen en god vana att ta med sig in i vuxenlivet

(20)

7 Föräldrar

Det är av viktigt att föräldrar känner delaktighet i skolarbetet. Denna information lämnades till föräldrarna i samband med utvecklingssamtalet. Vi kallade den KYLSKÅPSLAPPEN!! Den skulle placeras på kylskåpet och påminna familjen om att ”tala matematik” då och då.

Viktiga kunskaper för elever i åk 3

Tio kompisar

1+9 2+8 3+7 ….

Hundrakompisar 10 + 90 20 + 80 ……

Multiplikationstabeller 2, 3 ,4, 5, 6, 7, 8, 9, 10

Kunna räkna och förstå: Addition

Subtraktion

Multiplikation

Division

Positionssystem: tusental hundratal tiotal ental

ex 2768 = 2000 + 700 + 60 + 8

Kunna räkna med sedlar och mynt upp till 1000 kr

(50 öre, 1 kr, 5 kr, 10 kr, 20 kr, 50 kr , 100 kr, 500 kr)

Förstå begreppet TID (kunna avläsa klockan, digital och analog tid)

Kunna enheter för MASSA

(kg - hg)

LÄNGD

(mil - km - m - dm - cm - mm)

VOLYM

(l – dl)

Kunna räkna med ALGORITMER

(subtraktion och addition)

Geometri / kunna rita:

TRIANGEL KVADRAT REKTANGEL

Kunna tala matematik. Det betyder att barnen ska kunna lösa problem och

kunna förklara hur de tänker.

MATEMATIK finns runt omkring oss och överallt, alltid. Tänk efter själva.

Tala mycket matte med era barn! Då hjälper ni dem så att de lättare förstår

(21)

1.1 Multiplikation

Detta meddelande skickade hem till eleverna i åk 4.

Som ni vet så lägger vi ner ett stort arbete på matematiken i skolan. Många är

intresserade av vårt arbetssätt och just era barn tillhör den klass som arbetar med

Rytmik–Matematik.

Hur mycket vi än jobbar tillsammans, är det ändå så, att barnen måste träna mycket själva. De behöver automatisera sina kunskaper för att lättare kunna lösa svåra matematiska problem. Detta är viktigt inom alla räknesätt och just nu tränar vi multiplikation.

Vi ber därför Er föräldrar om lite hjälp så att vi tillsammans kan träna och hjälpa barnen extra mycket.

Varje elev får 5 tabellpapper som ska göras vid fem olika tillfällen under

vecka 14-15.

Mamma eller pappa bestämmer när uppgifterna ska göras.

Barnen ska ha lugn och ro så att de kan koncentrera sig.

Skriv in datum och tid när uppgiften börjar och slutar.

Rätta tillsammans och låt barnen fylla i sammanställningen.

Papperna lämnas åter till skolan senast fredag 11 april

Vi kommer att ge eleverna ett Multiplikationstest vecka 17 och då hoppas vi att

alla barn känner sig säkra och tycker att det känns spännande och kul.

(22)

5 x 9 = ____

5 x 7 = ____

7 x 8 = ____

2 x 4 = ____

9 x 7 = ____

5 x 8 = ____

8 x 9 = ____

7 x 6 = ____

9 x 6 = ____

3 x 8 = ____

3 x 7 = ____

9 x 4 = ____

4 x 6 = ____

7 x 9 = ____

4 x 3 = ____

8 x 7 = ____

5 x 4 = ____

datum ____

2 x ____ = 6

6 x ____ = 54

8 x ____ = 24

6 x ____ = 48

9 x ____ = 27

5 x ____ = 30

2 x ____ = 16

7 x ____ = 28

2 x ____ = 14

9 x ____ = 72

6 x ____ = 36

2 x ____ = 18

8 x ____ = 32

7 x ____ = 49

3 x ____ = 27

6 x ____ = 24

8 x ____ = 16

startar kl ____

9 = ____ x 3

15 = ____ x 3

12 = ____ x 4

81 = ____ x 9

36 = ____ x 9

64 = ____ x 8

16 = ____ x 4

28 = ____ x 7

12 = ____ x 6

48 = ____ x 6

32 = ____ x 8

18 = ____ x 3

42 = ____ x 7

18 = ____ x 6

21 = ____ x 3

10 = ____ x 2

8 = ____ x 4

klar kl ______

7.2 MA-uppgifter

Lycka till

(23)

7.3 Sammanställning

Föräldrar och elever sammanställer tillsammans.

Datum

Tid i min Antal rätt Jag behöver träna tabell

1

2

3

4

5

TEST vecka 17 antal rätt:____________

elev __________________

förälder_________________

(24)

8 Utvärdering och sammanställning

Samtliga elever i klassen fullgjorde sina träningsuppgifter hemma och sammanställde resultaten tillsammans med sina föräldrar. Vi bestämde sedan att göra ”Lycka till” test i skolan vid tre tillfällen, dagarna efter varandra. Barnen var mycket positiva och nyfikna på att se hur de skulle lyckas. Många ville kontrollera hur lång tid de behövde. Detta fick de sköta om själva. Det enda positiva med att kontrollera tid är för att se personliga framsteg.

Antal uppgifter: 51

Antal rätt Lycka till 1 Lycka till 2 Lycka till 3

Antal elever Antal elever Antal elever

50 - 51 12 10 16 48 - 49 6 6 1 46 - 47 2 2 2 44 - 45 1 - 43 1 2 1 Eleverna:

är stolta över sina resultat

fortsätter träna för att stärka och automatisera sina tabellkunskaperhar lärt sig att inse värdet av att kunna tabellerna

löser lättare matematiska problem

bedömer snabbare rimligheten av ett svar

Genom att ha använt alla sinnen stärks minnet. Barnen har skapat inre bilder som de använder sig av i matematiken. Varierad repetition har utvecklat möjligheterna till ett lustfyllt lärande. Sång, bild, dans rim och ramsor har varit en utmärkt grund för samtal och språkutveckling. Lek med olika material har tydligt visat att barnen förstår sambandet mellan multiplikation och

(25)

8.1

Utvärdering elever

Följande frågor har vi ställt till eleverna.

• Vilka olika symboler har vi använt när vi tränat tabellerna? • Vad har vi gjort på rytmiklektionerna?

• Hur har detta påverkat ditt lärande?

• Tror du att rytmik – matematik hjälper dig att bli bättre på multiplikation? • Varför tror du så?

I klassen finns 21 elever (11 flickor och 10 pojkar). Två svar fattas. Vem som inte lämnat in sina lappar vet vi inte eftersom utvärderingen är anonym. Till vår glädje finner vi att elevernas svar är mycket positiva. Barnen visar att de har förmåga att reflektera och att samtidigt ta ställning till hur samspelet rytmik- matematik ökar förståelsen av begreppet multiplikation. De anser sig ha större säkerhet i automatiseringen av tabellerna. Många barn har lärt sig känna efter och funnit att lek och rörelse, sång, dans och även avspänning, ökar lusten att lära matematik. Upplevelser har skapat inre bilder som hjälper dem att minnas bättre. De har lättare för att koncentrera sig och de är medvetna.

Vilka olika symboler har vi använt när vi tränat tabellerna?

• Alla barnens svarar nästan lika: (Bilaga 7) 2:an ögon

3:an triangel, trekant 4:an kvadrat, fyrkant

5:an handen eller stjärnan, fingrar, stenar 6:an myran

7:an regnbågen 8:an spindeln

9:an egen symbol, olika mönster, hjärtan, hästen, saker med nio, tröja med nio olika färger, egna mönster, vad man själv vill, bubblor, moln, olika saker

(26)

Vad har vi gjort på rytmiklektionerna?

• Barnen svarar:

Sjungit, jobbat med tabellerna, lekt.

Vi har jobbat med alla tabeller. Vi har gjort olika mönster. Vi gjorde mönsterna till tabellerna. Vi har gjort multiplikation på lektionerna och vi har sjungit tabellsånger.

Vi brukar sjunga men mest dansar vi. Vi gör olika rörelser till musiken. Vi har gjort klappmönster, tabellsånger, avslappning, använt stenar nötter och multiplikationspapper.

Vi rör oss ”mycke”. Vi gör klappmönster. Vi följer en takt. Vi får hjälp att förstå matten. Att kunna den i en sång har gjort så att jag har lärt mig att koncentrera mig.

Vi har dansat runt stenar och runt två mattor och sjungit och kastat saker till varandra. Vi har lekt lekar. Vi har haft avslappning och känt på pulsen!

Vi har lagt stenar, lekt, dansat och koncentrerat oss.

Vi har dansat och sjungit. Vi har lärt oss tabellerna. Vi lär oss olika rytmer.

Vi gör tabellerna. Vi dansar olika danser. Vi gör olika tabellmönster. Vi spelar olika musikinstrument och vi sjunger olika sånger.

Vi har dansat, tränat tabeller, avspänning och ibland gör vi helt nya saker.

Vi har dansat runt stenar och andra saker. Vi har kastat bollar och hjärtan till varandra. Ibland har vi använt sjalar i olika färger. Vi har kastat sjalarna och dansat med dom.

Olika rörelsemönster, sånger, ramsor och rört på oss.

Vi har tränat på tabellerna och lärt oss att koncentrera sig och avslappning.

Lärt mig tabeller och andra saker t ex rörelser till tabeller. Vi har haft avslappning, musik och sjalar med olika färger.

Vi har gjort mönster till tabellerna. Vi sjöng. Vi brukar göra nåt med stenar. Rört oss. Vi har lärt oss tabellerna.

Vi gör olika klappmönster till tabellerna. Vi gör olika rörelser. Vi sjunger alla tabellerna. Vi använder olika saker, stenar, sjalar och rep.

(27)

och instrument. Vi lär oss att sjunga och att räkna matte. Vi använder sjalar. Med sjalarna dansar vi på olika sätt. Vi brukar ha på musik. När Barbro stannar den ska vi vara den siffran Barbro ropar ut eller som hon visar med sina fingrar.

Hur har detta påverkat ditt lärande?

• Barnen svarar:

Ja, det har hjälpt mig att komma ihåg tabellerna.

Jag har lärt mig tabellerna och andra saker t.ex koncentration. Vi har lärt oss sånger av tabellerna.

Ganska bra för ibland brukar jag vara glad, ledsen, sur och arg. Mycket med tabeller och koncentration.

Jag tror att jag har blivit bättre av det jag ser och lär mig. Jag tänker på sångerna. Ibland tänker jag på rörelsemönstren.

Jag har blivit bättre på att koncentrera mig på olika saker. Jag har lärt mig att kontrollera själv om jag har rätt.

Jag har lärt mig koncentrera mig bättre och jag har blivit bättre på tabeller. Ganska bra för det hjälper mig att koncentrera mig.

Jag har lärt mig mycket. Jag har lärt mig tabeller som jag inte kunde förr. Bra för jag har lärt mig alla tabellerna.

Jag tror att jag har blivit bättre på att koncentrera mig och bättre på att slappna av.

Vi lär oss matte på ett annat sätt. Jag har lärt mig att koncentrera mig. Det är mycket roligare så.

Jag har lärt mig tänka bättre, tabellerna bättre, sjunga bättre och arbeta bättre. Bra har det gått för mig i alla fall.

Ja

Det har hjälpt mig lite grann. Ja, lite ibland kommer jag ihåg det.

(28)

Tror att rytmik –matematik hjälper dig att bli bättre på multiplikation?

• Barnen svarar:

Ja jag tycker att jag lär mig mycket. Mycket bättre, det är lättare för oss. Ja jag har lärt mig tabellerna. Ja (7 st)

Ja det hjälper i alla fall mig.

Ja för att matematik hör till multiplikation. Ja för att det är lättare.

Ja, jättemycket.

Ja för vi tränar med tabeller. Ja för vi sjunger tabeller. Ja det kan man säga.

Ja för man blir bättre på matte. Inget svar

Varför tror du så?

• Barnen svarar:

För att jag kan tabellerna bättre nu.

För att när jag kom hit i klassen så visste jag inte om tabellerna. När jag började för första gången så visste jag att man kan lära sig nåt av detta.

För att vi ska lära oss något i skolan.

Ja för att vi har lekt och sånt med tabellerna så att alla har blivit bättre.

Man lär sig tabellerna på grund av sångerna. Man lär sig hur man ska koncentrera sig. För att vi sjunger så att jag lär mig alla tabellerna.

(29)

För att om vi får problem med några uppgifter kan sångerna vara till stor hjälp. Jag använder sångerna från tabellerna.

Vi har det lättare för att det är lätt att dansa.

Jag tror för att vi har sjungit, koncentrerat oss och dansat. För jag blir bättre och bättre desto mer vi övar.

Det hjälper mig att vara bättre på matte och att jag har lättare att koncentrera mig. Man lär sig nästan allt om matte. Man lär sig mycket om multiplikation.

Det är för att när jag började här kunde jag inte tabellerna utantill, men nu kan jag tabellerna bättre.

Varför jag tror så här är för att jag upplever de här sakerna ofta och jag vet att jag har lärt mig mycket på rytmik.

Därför att jag klarar det bättre än när jag inte kunde det.

För ibland när jag är stressad och ska göra ett prov så tänker jag på avslappningen. Så slappnar jag av mig.

Inget svar.

(30)

2.2 Utvärdering föräldrar

Följande frågor och information har skickats hem till samtliga föräldrar i klassen. • Varför tror du att vi arbetar med Rytmik-Matematik?

Vet du hur vi arbetar när vi har rytmik – matematik?

Tror du att vår arbetsmodell ”rytmik – matematik” påverkat ditt barns tabellkunskaper i multiplikation?

På vilket sätt?

I arbetet med ”våra” gemensamma barn, är det viktigt att få ta del av era åsikter kring undervisningen i skolan.

Jag ber er därför att svara på följande frågor och lämna svaret åter till skolan onsdag 30 april. Gör så här!

Var vänlig - svara på frågornaLägg svaret i kuvertet!

Skriv inget namn

Många föräldrar svarade omgående. (Ett svar fattas.) Utvärderingen är anonym och frivillig och det känns mycket positivt att så många föräldrar har ”tyckt till”. Svaren har lämnats i klistrade kuvert. En kort sammanställning av svaren säger att:

De flesta föräldrar vet varför vi arbetar med rytmik–matematik. De anser att barnen lär sig på ett lustfyllt sätt och att de utvecklar sin fantasi. Rörelser, ramsor och sånger hjälper barnen att minnas och då lär de sig snabbare och lättare. Det är bra med rörelse och lek. Matematiken har blivit roligare. Vårt arbetssätt hjälper och stimulerar många elever. Föräldrarna är positivt inställda till arbetsmodellen

Varför tror du att vi arbetar med Rytmik-Matematik?

Föräldrarna svarar:

Det har jag aldrig förstått varför just denna klassen måste göra det. Varför inte andra klasser? Jag gissar att rytmik aktiverar den del av hjärnan där man löser problem. Barnen tycker att det är lättare och roligare att lära sig.

För att genom rörelser, ramsor och sånger lära matte ”så det sitter”. Därför att det är lätt för barnen att komma ihåg.

För att barnen skall träna matematik.

Därför att barnen lär sig matematik med fysiska aktiviteter och har roligt. För att man ska kunna lära sig att räkna lättare.

(31)

De utvecklar sin fantasi. Det skapar många idéer vid problemlösningar. Alla barn är nyfikna på resultatet och vill lära sig mer.

Därför att barn lär sig lättare när man leker och har roligt.

Barnen rör på sig och mår bättre. Man kombinerar roligt med nyttigt. Det är bra att ni gör det för dom lär sig lättare.

Det är därför ni fick prova det på barnen.

För att barnen ska kunna lära sig på ett roligt sätt. Inlärningen blir lättare.

Dels för att ni har roligt – det måste vara väldigt stimulerande! Dels för ”forskningen” och utmaningen.

För att det är roligare än vanligt sätt och lättare att lära sig tabellerna.

Man får bättre koncentration. Eleverna har lättare att hänga med på lektionen. För att barnen ska få mer kunskaper och att det blir lättare för dem att räkna.

Vet du hur vi arbetar när vi har rytmik – matematik?

(Ge gärna exempel)

Föräldrarna svarar:

De sjunger och dansar och försöker samtidigt koncentrera sig på matematiken. Det är att barnen ska röra sig mycket, lyssna på musik och lära sig matte. Ingen aning angående rytmik-matematik. Jag tycker att det är som gympa. Barnen sjunger, dansar och gör olika rörelser med kroppen.

Genom att sjunga, dansa och leka.

Jag vet att en gång i veckan har klassen lektion i rytmik-matematik. Förra året har jag varit på skolan och sett rytmik-matematik. Lärare och elever rör sig tillsammans i takt. Efter det kan eleverna uttrycka och tyda produkterna i de olika tabellerna t. ex. Till ackompanjemang pianospel sjunger de och räknar genom tabellerna i rytmik.

Jag tror att det är bra för barn att jobba tillsammans.

Jag vet bara att ni använder kroppens rörelser till matematiken. Nej, jag vet tyvärr inte.

(32)

Kanske dansar och sjunger och att barnen lär sig tabellerna. Sjunger och gör olika rörelser under tiden.

Ramsor, sånger, dans.

Ja det vet jag. Genom musik och lekar. Nej, vi borde varit med nån gång.

Ni rör på kroppen till musik och sjunger.

Sång och musik, rytm, räknar, sjunger och dansar, ramsor – sedan motsvarande kunskaper ”i klassrummet” med ren räkning, teckning och bilder.

Jag har varit en gång på skolan när ni haft rytmik och jag gillar det. Nej det vet jag inte.

Eleverna rör på sig efter musik och gör olika avslappningsövningar.

Tror du att vår arbetsmodell ”rytmik – matematik” påverkat ditt barns

tabellkunskaper i multiplikation?

Föräldrarna svarar:

Vet inte.

Ja det tror jag (5 st) Ja (8st) + JA!!!

Ja det är bra att jobba på det sättet. Det tror jag (2 st)

Bättre

Nu kan min son multiplikationstabellerna och jag tycker att det har hjälpt honom mycket. Han lärde sig mycket gärna multiplikationstabellerna hemma.

Jag vet inte men jag tycker att mitt barn är bra på matte.

På vilket sätt?

Föräldrarna svarar:

(33)

Barnen lär sig snabbare och lättare på ett lekande sätt. Han tycker att matten är roligare.

Han har koncentration.

Det hjälper barnen att förstå lättare.

Hon har blivit bättre på tabellerna och tycker att matten är roligare nu. Att han har blivit klokare.

Bättre kondition, samtidigt bra kunskap. På att barnen tränar på tabellerna.

De kommer ihåg tabellerna på ett bra sätt.

Jag tror att man lär sig bättre genom rörelse och ramsor/sånger. Det jag lärt mig i skolan genom ramsor glömmer jag aldrig.

Hon tänker på sången.

Mitt barn tycker att rytmik-matematik är väldigt roligt och det underlättar ju all inlärning. Kommer ofta hem och nynnar och sjunger R-M ramsor och sånger.

Vet inte.

Det har gått fortare och lättare att lära sig. Det vet jag inte.

Hon kan mera, det har blivit lättare och alla kan multiplikationstabellen.

För att det är lätt att lära sig och förstå matematik, särskilt med sånger och kroppsövningar.

(34)

9 Diskussion och slutsats

Vårt mål har varit att sätta matematiken i ett sammanhang genom musik, sånger, rörelse, dans, bild m.m. och att ta vara på och skapa förutsättningar för lusten, nyfikenheten och förståelsen i inlärningen. Undervisningens fokus har varit förståelse av begreppet multiplikation, att kunna se mönster och problemlösning.

Både matematik och rytmik kräver hög psykisk närvaro. Rytmiken ökar din koncentrationsförmåga, som du sedan kan använda på matematiklektionen som följer. Efter en rytmiklektion får vi barn som är nyfikna, glada, kreativa och med stärkt självförtroende. Rörelserna, rytmerna och melodierna har underlättat inlärningen och hjälpt minnesfunktionen och för dem som tycker att det är tråkigt med matematik har det hjälpt för uthålligheten.

För att förstå begrepp och se mönster behövs en bred språkbas. Språket är grunden för förståelse och matematiskt tänkande. Barn behöver ett rikt språk för att kunna reflektera och dokumentera. Att gemensamt skapa och lösa problem stärker elevernas språkliga utveckling och barnen får en större helhet i sin matematikundervisning. Eleverna har dokumenterat i sin loggbok. De har tränat på att använda matematikens symbolspråk både i kombination med skrift och dagligt tal och i vardagsproblem. För många som har svårt att ta till sig ord, förmedlar musiken ett intellektuellt budskap på ett emotionellt sätt.

Med vårt arbetssätt har eleverna har lärt sig att se sammanhang, förstå innehåll och lösa matematiska problem med stöd av rytmikens helhetssyn. Matematik ska inte vara ett isolerat ämne. Rytmikundervisningen sker i grupp och i ständig växelverkan mellan utveckling av individen och av gruppen. Genom sång, musik, dans och rörelselekar har vi kunnat repetera, återkoppla och variera undervisningen. Vi har tydligt märkt hur kunskaperna sjunkit in hos barnen och vi har sett hur de har skapat inre bilder som de sedan använt sig av i sin automatisering. I vår utvärdering har vi fått mycket positiva svar av barnen (se 8.1 utvärdering elever). Även föräldrarna är positiva till vårt arbetssätt (se 8.2 utvärdering föräldrar)

Arbetssättet fordrar ett samarbete och en samsyn och tar tid i anspråk. På lång sikt anser vi att samspelet mellan matematik och rytmik befäster elevernas kunskap. De kommer ihåg på ett helt annat sätt när de under inlärningsprocessen har engagerat hela sin kropp och alla sina sinnen. Rytmik är en helhetspedagogik, den ser till hela människan, den emotionella, den intellektuella och den motoriska.

”Nöjet vi får från musiken kommer från räknandet, men omedvetet räknande. Musik är inget annat än omedveten aritmetik.”

(35)

10 Referenser

NCM - rapport 2001:1 Hög tid för matematik

Kronqvist – Malmer Räkna med oss

NCM - rapport 2002:2 Läs och skrivsvårigheter och lärande i matematik

Malmer – Kronqvist Räkna med mig Gerda von Bülow (1974) Vad är rytmik?

Festival & Forum 21 (2001) Musikens roll i barns utveckling

Redaktörer: Georg Matell Töres Theorell

Carla Hannaford (1997) Lär med hela kroppen

Monica Centerhein-Jogeroth (1990) Vägen till språket

Övrig litteratur

Bengt Ulin Skolvärldens Debattsida nr 6 ( 2003) Matematiken får inte vara tråkig NCM - rapport 2001:3 Svårt att lära - Lätt att undervisa

Nämnaren TEMA (2002) Matematik ett kommunikationsämne

Nämnaren TEMA (2002) Matematik från början

Nationella kvalitetsgranskningar 2001 – 2002 Lusten att lära – med fokus på Matematik

Furness Anthony (1994) Mönster i matematiken

Jon Roar Björkvold (1991) Den musiska människan E – J Dalcroze (1997) Rytm, musik och utbildning

Jacques Dropsy (1988) Den harmoniska kroppen

Ylva Ellneby Barns rätt att utvecklas (1991) Om du inte rör mig så dör jag (1994) Om barn och stress (2000)

Mariann Kjellrup (1980) Bli medveten om din kropp

(36)

Malmer Kronqvist (1993) Räkna med barn

Birgitta Rudberg (1986) Avspänning – ett sätt att leva

Nämnaren TEMA (2002) Algebra för alla

Nämnaren TEMA (2002) Matematik ett kärnämne

Gerd Arfwedsson (1998) Hur och när lär sig elever?

Arne Engström (red.) (1998) Matematik och reflektion

Barbro Grevholm (red.) (2001) Matematikdidaktik – ett nordiskt perspektiv –

Julia Anghileri (2000) Teaching Number Sense

1.1 Bilagor

1 Problemlösning multiplikation 2 Dagbok (2:ans och 3:ans tabell) 3 Dagbok (4:ans tabell)

4 Talet 0 digitala siffror 5 Multiplikation med 0 6 Bilduppgift 8:ans tabell 7 Dokumentation - symboler

References

Related documents

träningstillfället och ökade till testtillfälle 1 och 2. Korrelation mellan kognitiv förmåga och resultat var dubbelt så stark vid testtillfälle 1 som vid

Lärarna fick instruktioner om att tala om för eleverna att det inte var ett prov och att de kanske inte skulle kunna lösa alla uppgifter eftersom ingenting av det som kom med

Enligt eleverna beror det på flera orsaker som t ex bristande arbetsro och dåliga lärare medan lärarna tycker att eleverna saknar förkunskaper och får för bra betyg

Detta kan kopplas till att förskollärarna, med god kvali- tet arbetar med de strävansmål som är kopplat till teknik: att alla barn ska utveckla sin förmåga till att

Detta stämmer överens med Thedin Jakobssons (2004) studie där hon diskuterar att lärare verkar sätta detta som en hög prioritet. Eleverna ser inte idrotten som ett tillfälle där

De pedagogerna avslutningsvis nämner som viktiga saker att tänka på vid konflikthantering är att inte skuldbelägga, inte ställa varför-frågor, lugna ner eleverna, vara

När Webster/Stratton (2004) skriver om barns utveckling av social kompetens menar hon att ett barns förmåga att börja ta hänsyn till vad andra vill, tycker och känner är

– utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och att använda matematik i olika situationer,.. –