Ny affärsmodell för småskalig vattenkraft

Christofer Sjögren & Ludwig Zivkovic Rosendal Handledare: Ingela Elofsson

Lunds universitet Lunds Tekniska Högskola, LTH

Produktionsekonomi

Titel: Ny affärsmodell för småskalig vattenkraft - Vattenkraftkooperativ Författare: Christofer Sjögren och Ludwig Zivkovic Rosendal

Handledare: Ingela Elofsson

Syfte: Att beskriva och utvärdera befintliga ägarstrukturers och nuvarande affärsmodells relation/påverkan på småskaliga vattenkraftverks situation, samt studera hur småskaliga vattenkraftverkens affärsmodell kan påverkas av nya ägarstrukturer och vilka konsekvenser detta skulle få för den långsiktiga hållbarheten för småskalig vattenkraft.

Metod: Uppsatsen har tillämpat en kombination av fallstudiemetodik och scenarioanalys för att besvara uppsatsens syfte. Fallstudieföretagen har valts ut för att kunna identifiera trender inom energiindustrin och ge en förståelse för det mångfacetterade problem som det innebär att förändra både ägarstruktur och affärsmodell. Uniper valdes som det första fallföretaget då de är en ägare av småskaliga vattenkraftverk. OX2 valdes som det an-dra fallföretaget då de genomfört en liknande förändring i ägarstrukturen som Uniper efterfrågat och skapat en ekonomisk vindkraftsförening.

Scenarioanalysen grundas i de två stegen Tracking och Analysing. Detta besvarade hur de småskaliga vattenkraftverkens affärsmodell påverkas av en ny ägarstruktur och vilka möjligheter detta bidrar till.

Teori: För att uppfylla examensarbetets syfte så har författarna tillämpat tre olika teo-retiska ramverk, nämligen; Ägarstrukturer, Business Model Canvas och Intressentmod-ellen. Det teoretiska ramverket för ägarstrukturer har legat till grund för att beskriva hur ägarstrukturen ser ut idag och hur de kan förändras. Business model canvas har använts för att kartlägga nuvarande affärsmodell och skapa en framtida potentiell affärsmodell. Slutligen har intressentmodellen använts för att erhålla en förståelse för intressenternas perspektiv och förståelse för konsekvenserna för den långsiktiga hållbarheten för småskalig vattenkraft.

Slutsats: I Sverige finns det flera vattenkraftverk som förvaltas som helägda tillgångar till aktiebolag. Affärsmodellen för dessa vattenkraftverk bygger på två huvudsakliga in-täktsströmmar i dagsläget, vilka är kraftintäkter och transiteringsintäkter. Det finns fler intäktsströmmar som skulle kunna nyttjas, men som inte har nyttjats på grund av olika anledningar.

lag och säljer delvis ut dessa till ekonomiska föreningar. Detta skulle generera nya intäk-tsströmmar, sprida risken genom delat ägande och utgöra en källa till kapital för nuvarande ägare av småskalig vattenkraft.

Ur ett samhällsperspektiv så kan en diversifiering av ägandet av småskaliga vattenkraftverk öka acceptansen och medvetenheten om vattenkraftverk. Detta kan påverka den allmänna opinionen till vattenkraftverkens fördel och därigenom förbättra utsikterna för den småskaliga vattenkraften i Sverige.

Riskerna med denna affärsmodell är främst relaterat till kundernas efterfrågan, kost-naderna för att starta upp affärsmodellen och komplexiteten bakom affärsmodellen. Nyckelord: Ekonomisk förening, Vattenkraft, Vattenkraftkooperativ, Vindkraftkoopera-tiv, Ägarstrukturer.

Title: New business model for small-scale hydropower plants - Hydro cooperative Authors: Christofer Sjögren and Ludwig Zivkovic Rosendal

Supervisor: Ingela Elofsson

Purpose: To describe and evaluate current ownership structures and business models relation/impact on scale hydropower plants’ situation, and study how the small-scale hydropower plants’ business model could be affected by new ownership structures and what consequences it could mean for the long-term sustainability of small-scale hydropower plants.

Methodology: This study has applied a combination of case study methodology and scenario analysis in order to fulfill the study’s purpose. The case companies have been chosen to be able to identify trends in the energy sector and give an understanding of the multifaceted problem it means to change both ownership structure and business model. Uniper was chosen as the first case company since they are an owner of small-scale hy-dropower plants. OX2 was chosen as the second case company since they have changed their ownership structure, in a similar way to what Uniper has asked for, and also created a wind cooperative.

The scenario analysis will be based on the two steps Tracking and Analysing. These steps answered how the small-scale hydropower plants’ business model would be affected by a new ownership structure and what possibilities it might bring.

Theory: In order to fulfill the thesis’ purpose, the authors has applied the different the-oretical frameworks which are; Ownership structures, Business Model Canvas and Stake-holder model. The theoretical framework for ownership structures formed the basis to describe how the ownership structure is formed today and how it can be changed. The Business Model Canvas has been used to map the current business model and to create a potential new business model. Finally the Stakeholder model has been used to gain an understanding of the stakeholders perspective and an understanding for the consequences for the long-term sustainability of small-scale hydropower plants.

Conclusion: In Sweden, there are several hydropower plants that are wholly owned assets to limited companies. The business model for these hydropower plants is built on two main revenue streams, which are power sales and transit revenue. There are more revenue streams which could be used, but have not been used due to different reasons.

sell the company to an economic association. This could generate new revenue streams, reduce the risk due to shared ownership and form a source of capital for current owners of small-scale hydropower.

From a society perspective, diversifying the ownership of small-scale hydropower plants could increase the acceptance and awarenesss of hydropower plants. This could affect the public opinion about hydropower to the hydropowers advantage and thereby improve the future for the small-scale hydropower in Sweden.

The risks with this business model are foremost related to the customer’s demand, the costs associated with starting up the business model and the complexity behind the business model.

Key words: Economic association, Hydropower, Hydropower cooperative, Windpower co-operative, Ownership structure.

Detta examensarbete utfördes vid Lunds Tekniska Högskola under våren 2018 och innebär slutet av författarnas tid som studenter på civilingenjörsutbildningen Industriell Ekonomi. Vi skulle vilja tacka vår handledare Ingela Elofsson, produktionsekonomi LTH, för hennes gedigna hjälp. Vi skulle dessutom vilja ägna ett stort tack till Thomas Strandberg, Uniper, för industriexpertisen och inspirationen till examensarbetets syfte.

Ludwig Zivkovic Rosendal & Christofer Sjögren Maj 2018

Orddefinitioner i

Förkortningar iii

1 Introduktion 1

1.1 Bakgrund & Problembeskrivning . . . 1

1.2 Syfte . . . 3

1.3 Avgränsningar . . . 3

2 Metodologi 5 2.1 Metoder & Metodval . . . 5

2.1.1 Experiment . . . 5

2.1.2 Aktionsforskning . . . 6

2.1.3 Kartläggning . . . 6

2.1.4 Fallstudie . . . 7

2.1.5 Scenarioplanering . . . 7

2.1.5.1 TAIDA och dess tillämpning . . . 8

2.1.6 Syfte, Metod & Fallföretag . . . 8

2.1.6.1 Fallföretag 1 - Uniper . . . 9 2.1.6.2 Fallföretag 2 - OX2 . . . 9 2.1.6.3 Sammanfattning av fallföretag . . . 10 2.1.7 Tillvägagångssätt . . . 11 2.1.7.1 Tracking . . . 11 2.1.7.2 Analysing . . . 12

2.2 Kvantitativ och kvalitativ data . . . 12

2.3 Datainsamling . . . 13 2.3.1 Primärdata . . . 13 2.3.1.1 Intervjuer . . . 13 2.3.1.2 Enkäter . . . 14 2.3.2 Sekundärdata . . . 14 2.3.2.1 Arkivstudier . . . 14 2.3.2.2 Litteraturstudier . . . 14 2.4 Giltighet . . . 15 2.4.1 Trovärdighet . . . 15 2.4.2 Validitet . . . 15 2.4.3 Representativitet . . . 16 3 Teori 17 3.1 Ägarstrukturer . . . 17 3.1.1 Juridisk form . . . 17 3.1.1.1 Aktiebolag . . . 18 3.1.1.2 Ekonomisk förening . . . 18 3.1.2 Ägarkoncentration . . . 19

3.2 Business Model Canvas . . . 19

3.2.1 Intäkter . . . 19

3.2.1.1 Net Present Value / Discounted Cash Flow . . . 20

3.2.2 Kostnader . . . 21

3.2.3 Partnerskap . . . 22

3.2.7 Kundrelationer . . . 22 3.2.8 Kanaler . . . 23 3.2.9 Kundsegment . . . 23 3.3 Intressentmodellen . . . 23 3.3.1 Intressenterna . . . 24 3.3.2 Intressenternas relationer . . . 25 3.3.2.1 Ägare . . . 25 3.3.2.2 Anställda . . . 25 3.3.2.3 Företagsledning . . . 25

3.3.2.4 Stat & Kommun . . . 25

3.3.2.5 Kunder . . . 25 3.3.2.6 Leverantörer . . . 26 3.3.2.7 Långivare . . . 26 3.3.2.8 Intresseorganisationer . . . 26 3.3.3 Kompletterande relationsdimensioner . . . 26 3.3.3.1 Inflytande . . . 27 3.3.3.2 Legitimitet . . . 27 3.3.3.3 Intensitet . . . 27 3.3.3.4 Attityd . . . 28 3.4 Teoretisk översikt . . . 28 3.4.1 Schematisk översikt . . . 28

4 Empiri & Analys - Småskaliga vattenkraftverk 31 4.1 Empiri . . . 31

4.1.1 Ägastrukturer . . . 31

4.1.2 Business Model Canvas . . . 32

4.1.2.1 Intäkter . . . 32 4.1.2.2 Kostnader . . . 36 4.1.2.3 Partnerskap . . . 36 4.1.2.4 Nyckelaktiviteter . . . 36 4.1.2.5 Resurser . . . 37 4.1.2.6 Erbjudande . . . 37 4.1.2.7 Kundrelationer . . . 37 4.1.2.8 Kanaler . . . 37 4.1.2.9 Kundsegment . . . 38 4.1.3 Intressentmodellen . . . 38 4.1.3.1 Ägare . . . 38 4.1.3.2 Anställda . . . 39 4.1.3.3 Företagsledning . . . 39

4.1.3.4 Stat & Kommun . . . 39

4.1.3.5 Kunder . . . 40

4.1.3.6 Leverantörer . . . 40

4.1.3.7 Långivare . . . 40

4.1.3.8 Intresseorganisationer . . . 40

4.2 Analys . . . 41

5 Empiri & Analys - Vindkraftkooperativ 43 5.1 Empiri -Vindkraftkooperativ . . . 43

5.1.1 Introduktion till vindkraftkooperativ . . . 43

5.1.2 Historisk framväxt av vindkraftkooperativ . . . 44

5.1.3 Överblick över vindkraftkooperativ . . . 44

5.1.3.1 Samhällsfördelar med vindkraftkooperativ . . . 46

5.2 Analys - Vindkraftkooperativ . . . 46

5.2.1 Framtidsutsikter . . . 47

5.3.3 Business Model Canvas . . . 49 5.3.3.1 Intäkter . . . 49 5.3.3.2 Kostnader . . . 50 5.3.3.3 Partnerskap . . . 50 5.3.3.4 Nyckelaktiviteter . . . 51 5.3.3.5 Resurser . . . 51 5.3.3.6 Erbjudande . . . 51 5.3.3.7 Kundrelationer . . . 51 5.3.3.8 Kanaler . . . 52 5.3.3.9 Kundsegment . . . 52 5.3.4 Intressentmodellen . . . 52 5.3.4.1 Ägare . . . 52 5.3.4.2 Anställda . . . 52 5.3.4.3 Företagsledning . . . 53

5.3.4.4 Stat & Kommun . . . 53

5.3.4.5 Kunder . . . 53 5.3.4.6 Leverantörer . . . 53 5.3.4.7 Långivare . . . 54 5.3.4.8 Intresseorganisationer . . . 54 5.4 Analys - OX2 . . . 55 6 Scenarioanalys 57 6.1 Tracking . . . 57 6.1.1 Summering av empiri . . . 57 6.1.2 Drivkrafter för förändring . . . 59 6.1.2.1 Elpris . . . 59 6.1.2.2 Politiska initiativ . . . 60

6.1.3 Möjliga utfall - Ekonomi & Politik . . . 61

6.1.3.1 Förväntat utfall . . . 61

6.1.3.2 Hantering av utfall . . . 62

6.2 Analysing - Småskaligt vattenkraftverk som ekonomisk förening . . . 62

6.2.1 Parametrar i DCF-kalkylen och dess inverkan på affärsmodellens lönsamhet . . . 62 6.2.1.1 Beskrivningar av parametrar . . . 63 6.2.2 Lönsamhetskalkyl . . . 65 6.2.2.1 Generella antaganden . . . 65 6.2.2.2 Parameterkombination 1 - Pessimistiskt . . . 66 6.2.2.3 Parameterkombination 2 - Neutralt . . . 66 6.2.2.4 Parameterkombination 3 - Optimistiskt . . . 67 6.2.2.5 Parameterkombination 4 - Låginvestering . . . 67

6.2.3 Utvärdering av scenario utifrån teoretiskt ramverk . . . 68

6.2.3.1 Ägarstrukturen . . . 68

6.2.3.2 Business Model Canvas . . . 71

6.2.3.3 Intressentmodellen . . . 73

6.2.4 Konsekvenser för den långsiktiga hållbarheten av småskalig vattenkraft 75 7 Slutsatser 77 7.1 Nuvarande ägarstrukturer . . . 77

7.2 Nuvarande affärsmodell . . . 77

7.3 Ny ägarstruktur & affärsmodell . . . 78

7.4 Konsekvenser för den långsiktiga hållbarheten för småskalig vattenkraft . 78 7.5 Förslag på vidare studier . . . 79

7.6 Studiens giltighet . . . 79

8.1.2 Projektkostnader . . . 81

8.1.3 Komplexitet - Juridisk och organisatorisk . . . 82

8.2 Vidareutveckling av vattenkraftskooperativ . . . 82

8.2.1 Att skapa ett attraktivt erbjudande - Paketera produkten . . . 82

8.2.2 Sälja affärsmodell . . . 83 8.2.3 Återinvestering . . . 83 8.2.4 Ordningsföljd . . . 84 9 Källförteckning 87 10 Appendix 95 10.1 Vindkraftsföreningars priser . . . 95 10.2 Vindkraftsföreningars avsättningar . . . 95 10.3 Länkar . . . 96 10.3.1 Länk till Excel . . . 96

2.1 Sammanfattning av vanligt förekommande forskningsmetoder och dess

hu-vudsakliga syften, primärdata och typ av design [19]. . . 5

2.2 Översikt över syfte, metod och utvalda fallföretag. . . 9

3.1 Klassificering av ägarstrukturer utefter ägarkoncentration [12]. . . 19

4.1 Investeringsbeslutets parametrar. . . 33

5.1 Avkastning för OX2 Technical and Commercial Management AB (Före 2012 "OX2 Kraft AB") [83, 82, 81, 80, 40]. . . 50

6.1 Förbestämda parametrar och antaganden. . . 65

6.2 Parameterkombination 1 - Pessimistiskt. . . 66

6.3 Parameterkombination 2 - Neutralt. . . 67

6.4 Parameterkombination 3 - Optimistiskt. . . 67

6.5 Parameterkombination 4 - Låginvestering. . . 68

10.1 Vindkraftsföreningar och andelspriser [89, 39, 94, 58]. . . 95

2.1 Scenarioanalysens två faser; Tracking och Analysing. . . 11

2.2 Jämförelse mellan ekonomisk förening för vindkraft och småskalig vattenkraft. 12 3.1 Mall för Business Model Canvas . . . 20

3.2 Strukturell bild över intressentmodellen. . . 24

3.3 Syfte & Teori. . . 29

3.4 Arbetsprocessen genom de tre teoretiska ramverken. . . 29

4.1 Nuvarande Business Model Canvas för Karlslunds vattenkraftverk. . . 32

5.1 Vindkraftkooperativ med nettoredovisnings-/transmissionsmodell [27]. . . 45

5.2 Översiktsbild av OX2s koncernstruktur [34]. . . 48

5.3 Översiktsbild av ägarstrukturen. . . 49

5.4 Business Model Canvas för OX2s affärsmodell gentemot Solivind EF. . . . 49

5.5 OX2 projekteringsprocess [33]. . . 51

6.1 Framtida förutsättningar och parametrar. . . 61

6.2 Framtida ägarstruktur med Uniper och vattenkraftkooperativet som ägare. 69 6.3 Framtida organisationsstruktur med uppstart av elhandel. . . 70

6.4 Framtida organisationsstruktur med extern samarbetspartner. . . 70

Ekonomisk förening

En ekonomisk förening är en slags juridisk form där syftet är att driva ekonomisk verk-samhet och därigenom främja medlemmarnas intressen genom kooperativt ägande. Elcertifikat

Elcertifikat är ett marknadsbaserat stödsystem från statligt håll som innebär att en cent av förnyelsebar energi erhåller ett elcertifikat per MWh producerad el, vilket produ-centen sedan kan sälja på en svensk/norsk marknad. Elcertifikaten köps av elleverantörer, vilka tar ut en kostnad för dessa utav konsumenterna [51].

EUs ramdirektiv för vatten

EUs ramdirektiv för vatten syftar till direktiv 2000/60/EG från Europaparlamentet. Ramverket stipulerar regler för skydd av vatten, sjöar, vattendrag, kustvatten, och grund-vatten.

Småskalig vattenkraft

Vattenkraftverk delas ofta upp i två kategorier, nämligen småskalig och storskalig vat-tenkraft. Småskaliga vattenkraftverk är kraftverk med en nominell maximal installerad effekt om 10MW [92].

Strömkraftverk

Strömkraftverk är vattenkraftverk som saknar möjlighet att magasinera signifikanta mängder med vatten. Detta får till följd att de kräver konstant drift och övervakning för att säkerställa dammsäkerheten och effektiviteten [3].

Transiteringsintäkt

Transiteringsintäkt erhålls genom att en elproducent tillhandahåller kapacitet med syftet att balansera elnätet.

Vindkraftskooperativ

Vindkraftskooperativ syftar till en ekonomisk förening där medlemmarna gemensamt äger tillgångar för elproduktion. Vindskraftskooperativ är därmed en slags ekonomisk förening med det specifika syftet att bedriva vindkraftsverksamhet.

Ägarstruktur

Ägarstruktur definieras av två delar; Ägarkoncentration och juridisk form. Ägarkoncentra-tionen beskriver hur rösträttsfördelningen av verksamheten ser ut. Juridisk form innebär vilken företagsform som verksamheten agerar genom.

BMC - Business Model Canvas DCF - Discounted Cash Flow EF - Ekonomisk Förening IM - Intressentmodellen

IRR - Internal Rate of Return (Internränta) NPV - Net Present Value

WACC - Weighted Average Cost of Capital ÄS - Ägarstrukturer

Introduktion

Detta kapitel syftar till att ge en introduktion till denna uppsats. Kapitlet är indelat i tre delar där bakgrund & problembeskrivning, syfte och avgränsningar redogörs för.

1.1

Bakgrund & Problembeskrivning

Vattenkraften började byggas ut i Sverige under 1900-talets första hälft genom det statliga bolaget Vattenfall [91], och stod för nästan all produktion av elektricitet i Sverige fram till 1960-talet [78]. Under 1960-talet mötte vattenkraften politiskt motstånd och kol-/oljeeldade kraftverk tog över. Elbranschen formades kraftigt under 1970-talet av utbyggnaden av den svenska kärnkraften och avmattningen av vattenkraftens utbyggnad var ett faktum [47]. Sedan dess har vattenkraften stadigt stått för ungefär 40% av Sveriges elproduktion per år [46].

När man talar om vattenkraft så särskiljer man ofta små- och storskalig vattenkraft1, då den storskaliga vattenkraften har andra egenskaper än den småskaliga, så som till exempel annan kostnadsstruktur, och således inte påverkas i lika stor grad av utmaningarna mot vattenkraften [36]. I Sverige finns numera ca 2000 vattenkraftverk som är i bruk, varav ca 1800 är småskaliga vattenkraftverk [49]. Den småskaliga vattenkraftsindustrin är viktigt ur ett regionalt perspektiv då den bidrar med arbetstillfällen och kulturella värden [53]. De småskaliga vattenkraftverken är även viktiga ur ett regionalt kapacitetsperspektiv då de står för 190MW installerad kapacitet i södra Sverige, vilket är nästan 55% av den totala installerade kapaciteten av vattenkraft i södra Sverige [53]. Dessa ca 1800 småskaliga vattenkraftverk producerar tillsammans ungefär 4,3 TWh/år, vilket motsvarar ungefär 3% av Sveriges årsförbrukning av elektricitet [46].

Sveriges regering har satt målet att Sverige ska producera 100% förnybar energi år 2040 [59]. För att uppnå detta mål så förväntas vattenkraft ha en betydande roll på grund av den stora kapacitet som finns och som kan ökas genom investeringar [64]. En anledning till den småskaliga vattenkraftens betydelse för omställningen till förnyelsebar energi är att en stor del av den småskaliga vattenkraften finns i södra Sverige och har

1

därmed högst elproduktion under vintern, medans de större vattenkraftverken finns i norra Sverige och ger störst bidrag under våren när snön smälter [62]. I och med framfarten av de förnyelsebara energikällorna så som vind- och solenergi som är svårare att reglera blir vattenkraften med sin relativt lättreglerade kapacitet allt viktigare för kapacitetssäkerheten på den svenska elmarknaden [31]. Genom att den småskaliga vattenkraften bidrar med elproduktion oavsett de kortsiktiga väderförhållandena, så utgör dessa en viktig kapacitetsreserv under vintern när konsumtionen av elektricitet är hög, och vindstilla dagar förekommer. Detta medför att den fortsatta existensen och utbyggnaden av småskalig vattenkraft är en högst relevant samhällsfråga.

Den småskaliga vattenkraften utmanas nu av flera orsaker. En av orsakerna är att det år 2000 kom ett ramdirektiv för vatten från EU [18]. Ramdirektivet tolkas och tillämpas kontinuerligt av myndighetspersoner och har i Sverige inneburit utmaningar i form av till exempel ett ökat fokus på omprövningar av tillstånd och ökade krav på fisktrappor/vandringsleder för fiskar [38]. Detta är utmaningar som mindre ägare av småskalig vattenkraft har svårt att hantera, då de inte kan tillhandahålla rätt kompetens för att möta omvärldskraven. Å andra sidan möter större ägare utmaningar i form av att de inte bedömer det vara lönsamt att fortsätta driva den småskaliga vattenkraften på grund av låga förväntade inkomster och ökade utgifter i form av underhålls- och investeringskostnader [36]. Då elpriset historiskt sett varierat väldigt kraftigt, och visat sig svårt att förutsäga, så finns det stora risker kopplade till avkastningen förknippat till investeringar och drift inom vattenkraft. Resultatet av detta har blivit att företagen måste sätta krav på höga förväntade avkastningar för att ha god säkerhetsmarginal mot fluktuerande elpriser. Till följd av dessa avkastningskrav på investeringskalkylerna har det visat sig svårt att finna adekvat lönsamhet inom vattenkraft.

Det finns idag ingen tydlig lösning på hur framtidens energiförsörjning ska säker-ställas, då alla energikällor står inför sina egna utmaningar. Kärnkraften som står för den största delen av den svenska elproduktionen börjar åldras, och nyinvesteringar dras med problem relaterade till stora grundinvesteringar, långsiktigheten i investeringarna, samt politisk osäkerhet [28, 46]. Vindkraften har på senare tid stått för en allt större del av elproduktionen i Sverige, och står i dagsläget för ca 15% av den totala produktionen [46]. Vindkraften har dock svagheten att produktionen varierar över både kortare och längre tidsperioder. Produktionen varierar dagligen med varierande vindar, samt cykliskt på årsbasis till följd av skiftande vindar. Vid dagens andel av vindkraft i den totala produktionen utgör detta inga signifikanta problem, men dessa variationer leder till att det inte går att ha en alltför stor andel vindkraft i produktionen, då det kan få effekter på tillgänglighet samt kraftiga prisvariationer.

Den sista nämnvärda energikällan i Sverige är kraftvärmen som år stod 2016 för ca 14TWh eller ungefär 9% av den totala produktionen i Sverige, vilket är i paritet med den totala vindkraften [46]. Kraftvärme producerar elektricitet genom bränsleförbränning och använder dessutom spillvärmen som fjärrvärme [48]. Kraftvärmen har potential för utbyggnad, men står inför problem om konkurrens om det biobränsle som används till energiproduktionen, samt att lönsamheten är beroende av värmebehovet, vilket leder till minskad lönsamhet vid varmare perioder när behovet av värme är lägre. Detta leder till att det finns viss potential för utbyggnad, men potentialen är begränsad, varför kraftvärme inte är en lämplig helhetslösning [61].

Det finns många olika scenarion som visar på möjliga lösningar för den omställ-ning till 100% förnyelsebar energi som regeringen beslutat om, men en gemensam nämnare för dessa förslag är ett antagande om bevarad, eller i många fall, utökad kapacitet av vattenkraften [31]. Vattenkraften är av stor betydelse i elsystem som består av stora andelar förnyelsebar energi, till följd av sin lättreglerade kapacitet. Vidare så visar även många av de scenarier som skissats på att överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige kommer att behöva utökas. Detta på grund av att stora delar av den installerade kapaciteten för vattenkraft idag finns i norra Sverige. I och med att stora delar av den vattenkraft som finns i södra Sverige utgörs av småskalig vattenkraft skulle en nedläggning av denna ytterligare öka behoven av att bygga ut överföringskapaciteten i framtiden [31].

Sammanfattningsvis har energibranschen i Sverige historiskt präglats av en tillväxt av förnyelsebara energislag. Denna tillväxt, i kombination med ökade regulatoriska krav från EU och svenska lagstiftare, har lett till en komplex politisk situation för den småskaliga vattenkraften. Åldrande infrastruktur i kombination med dessa nya krav på hänsyn till miljö och ekosystem innebär att den småskaliga vattenkraften står inför en utmanande finansiell situation, med sviktande lönsamhet och ökade investeringsbehov. Dessa faktorer leder till att den småskaliga vattenkraften står inför ett förändringsbehov, då den nuvarande situationen inte är hållbar [36]. Det finns idag exempel på hur man genom alternativa ägarskapsstrukturer löst lönsamhets- samt investeringshorisontsprob-lem för andra energislag. Dessa förändringar i ägarskapsstrukturer har öppnat dörrarna för nya affärsmodeller för dessa energislag [67]. De lösningar som idag diskuteras inom den småskaliga vattenkraften är att hitta nya affärsmodeller, möjliggjort av förändringar i ägarstrukturerna, till följd av de trender man identifierat inom andra energislag.

1.2

Syfte

Att beskriva och utvärdera befintliga ägarstrukturers och nuvarande affärsmodells rela-tion/påverkan på småskaliga vattenkraftverks situation, samt studera hur småskaliga vat-tenkraftverkens affärsmodell kan påverkas av nya ägarstrukturer och vilka konsekvenser detta skulle få för den långsiktiga hållbarheten för småskalig vattenkraft.

1.3

Avgränsningar

Att...

• Endast undersöka småskaliga vattenkraftverk

• Endast undersöka den svenska marknaden samt svenska aktörer

• Endast undersöka affärsmodeller som baserar sig på förändrade ägarstrukturer • Inte undersöka hur en ny ägarstruktur ska sättas upp juridiskt sett

Metodologi

Detta kapitel beskriver allmänna metodologier inom akademiska rapporter och valet av metodologi för uppsatsen.

2.1

Metoder & Metodval

Valet av metod beror på studiens mål och karaktären av studien [19]. En kombination av olika metoder leder till att studien kan uppnå en högre trovärdighet. De fyra vanligast förekommande metoderna beskrivs översiktligt i tabell 2.1.

Metod Huvudsyfte Primärdata Design

Experiment Förklarande Kvantitativ Fix Aktionsforskning Problemlösande Kvalitativ Flexibel Kartläggning Beskrivande Kvantitativ Fix Fallstudie Utforskande Kvalitativ Flexibel

Tabell 2.1: Sammanfattning av vanligt förekommande forskningsmetoder och dess huvudsakliga syften, primärdata och typ av design [19].

2.1.1 Experiment

Om syftet med studien är att förklara vad ett fenomen beror på och finna orsakssamband så lämpar sig experiment som metod. Genom ett experiment så är det möjligt att undersöka vad implikationerna blir av ett fenomen beroende på olika parametrar. Därför är viktigt att isolera beståndsdelarna av ett experiment för att framgångsrikt finna orsaker och orsakssamband till fenomenet. Detta innebär att man kan behöva systematiskt upprepa och variera experimentet många gånger [19].

Experiment är av fix design och kan till exempel involvera människor. Då får två eller fler människor likadana förutsättningar inför en uppgift, men med skillnaden att den faktor som önskas undersökas är annorlunda. Detta möjliggör identifiering av kritiska parametrar för experimentet [19].

Experiment som metod lämpar sig inte väl för denna studie då det inte är något orsakssam-band som ska förklaras. Experiment hade dessutom varit tidskrävande vilket inte lämpar sig väl för studiens begränsade tidsomfattning.

2.1.2 Aktionsforskning

Om syftet med studien är att problemlösande förbättra något samtidigt som man studerar det så lämpar sig metodiken aktionsforskning väl. Aktionsforskning är en iterativ process indelad i de tre delstegen; observation, lösning och utvärdering. Detta innebär att man observerar en situation eller fenomen som ska lösas. Därefter tas ett lösningsförslag fram och genomförs, och resultatet av lösningen utvärderas. Utifall att problemet fortfarande kvarstår så utförs processen igen med ett nytt lösningsförslag. Studier som använder aktionsforskningsmetodik innebär ofta att under en lång tid följa en utveckling där man kan behöva genomföra den iterativa processen många gånger för att finna den lösning som behövs. [19].

Då en aktionsforskningsmetodik hade varit omfattande och praktiskt olämplig för denna uppsats, så har författarna valt att inte tillämpa aktionsforskningsmetodiken.

2.1.3 Kartläggning

Om syftet med studien är att beskriva ett fenomen så lämpar sig metodiken kartläggning väl. Metoden kan beskrivas som en stickprovsmässig frågeundersökning där det tillfrågade urvalet av populationen kan anses vara representativt. För en rättvis kartläggning av en företeelse så bör samma frågor ställas till hela urvalet. Datan kan samlas in muntligt genom enkäter eller oralt genom intervjuer [19].

Datan som samlas in kan vara av antingen kvantitativ eller kvalitativ typ. Det går däremot inte att i efterhand formulera om frågor som ställs till urvalet, vilket innebär att denna metoden är av typen fix design. Det är därför viktigt att noggrant förbereda kartläggnin-gens tillvägagångssätt och vilka frågor som ska vara med, innan kartläggningen genomförs [19].

Då denna studie delvis syftar till att beskriva nuvarande och framtida samband mellan ägarstrukturer och affärsmodeller så har författarna valt att tillämpa metodiken kartläg-gning. Kartläggning kommer ske främst genom intervjuer med sakkunniga personer samt litteraturstudier. Genom kartläggning så kommer tidigare nämnda samband kunna beskri-vas.

2.1.4 Fallstudie

Om syftet med en studie är att utforska ett objekt eller fenomen så lämpar sig fall-studiemetodiken väl. Användandet av fallstudier vid akademiska studier lämpar sig väl när fenomenet som studeras påverkas av många olika faktorer, eller att problemet är mångdimensionellt. Vidare passar fallstudier även väl när ett objekts eller fenomens interaktion med omvärlden vill studeras. Fallstudier syftar ofta till att besvara frågor av karaktären "Hur" eller "Varför" något är på ett visst sätt. Ofta begränsas valmöj-ligheterna av olika metoder till just fallstudie när det som studeras tidigare inte utforskats grundligt, varför tydliga modeller eller heuristiker över fenomenet saknas. Det som eftersöks i en fallstudie är en förståelse för hur olika faktorer och dimensioner hänger ihop, samt hur dessa samverkar för att bygga modeller eller heuristiker, vilka möjliggör för förståelse på ett övergripande plan [19].

Fallstudier genomförs genom att samla in och sammanställa både kvantitativ samt kvalitativ data om det studerade fenomenet. Denna data utvärderas sedan utifrån ett antal olika dimensionerna, samt hur dessa dimensioner påverkas av förändringar av omständigheter. Vidare utvecklas ofta en modell eller heuristik för att överskådliggöra slutsatserna och mekanismerna som påverkar fenomenet som studerats [19].

En invändning mot fallstudiemetodik som är viktig att ha i åtanke när metoden används är att resultaten av en fallstudie inte kan ses som generaliserbara eller allmängiltiga, till följd av att det studerade fallet är starkt beroende av sin kontext. Detta innebär att resultaten kan användas till andra fall, men att hänsyn måste tas till de omständigheter som påverkar de fall vilka man tillämpar slutsatserna på. Kontexten för de fall man jämför fallstudien med bör vara så lika det ursprungliga fenomenets kontext som möjligt [19].

Författarna har valt att tillämpa fallstudiemetodik eftersom problemets karaktär, med flertalet ingående parametrar så som ägarstrukturer och affärsmodeller, är högst mång-facetterat. För att erhålla en förståelse för detta så krävs en metodik som fångar de flertal dimensioner som är av vikt att ta hänsyn till och därför lämpar sig fallstudiemetodik väl för ändamålet.

2.1.5 Scenarioplanering

För att kunna besvara syftet med uppsatsen, genom att studera hur de småskaliga vat-tenkraftverkens affärsmodell kan påverkas av nya ägarstrukturer, så skulle scenarion som hanterar dessa förändrade ägarstrukturer behöva skapas. Dessa scenarion skulle på så sätt bidra till att syftet med uppsatsen uppfylls och kunna ge insikter angående vilka konsekvenser som en förändrad ägarstruktur skulle kunna innebära [26].

Scenarioplanering är en metod som syftar till att hjälpa till vid planering på lång sikt då omständigheterna är osäkra. Detta innebär bland annat att framställa framtida scenarion och analysera dessa. Scenarioplanering utgör länken mellan framtidsstudier och strategi, och består av de två delarna scenarioanalys och strategisk planering. Dessa delar kopplas samman genom att scenarioanalys analyserar scenariona för ett strategiskt syfte, varefter den strategiska planeringen grundar sig i resultatet av scenarioanalysen. Den strategiska

planeringen innebär att ta fram en plan för hur man strategiskt ska agera utifrån vad scenariona innebär för intressenten [26].

Scenarioanalys lämpar sig som metod då framtiden är oförutsägbar och osäkerheten är stor. En organisationen som tillämpar scenarioanalys kan bättre förbereda sig inför framtiden genom att erhålla en medvetenhet kring vad som kommer hända framöver och hur det påverkar organisationen. Scenarioanalysens främsta syfte är därmed inte att förutspå framtiden, utan snarare att skapa en medvetenhet kring framtida scenarion och hur de kan påverka organisationen [26].

Till följd av examensarbetets delsyfte, att studera hur småskaliga vattenkraftverkens af-färsmodeller kan påverkas av nya ägarstrukturer och vilka konsekvenser detta skulle få för den långsiktiga hållbarheten för småskalig vattenkraft, så kommer endast den första delen av scenarioplanering, vilket är scenarioanalys, att tillämpas för att besvara uppsatsens syfte.

2.1.5.1 TAIDA och dess tillämpning

TAIDA är en modell som används vid scenarioplanering [26]. TAIDA består av de fem de-larna; Tracking, Analysing, Imaging, Deciding och Acting. Endast TAIDAs två första delar kommer användas eftersom denna uppsats endast kommer genomföra scenarioanalysdelen av scenarioplanering.

Tracking

Tracking innebär att spåra de förändringar och trender som påverkar frågeställningens framtid [26]. Tracking-delen utgår från att identifiera trender i omvärlden som föranleder ett visst synsätt på givna scenarier2.

Analysing

Under analysfasen kommer scenarion, baserat på tracking-steget, att skapas och presen-teras. Dessa scenarion kommer även att analyseras genom att identifiera drivkrafter och dess konsekvenser3.

2.1.6 Syfte, Metod & Fallföretag

Delsyfte 1: Att beskriva och utvärdera befintliga ägarstrukturers och nuvarande af-färsmodells relation/påverkan på småskaliga vattenkraftverks situation.

Delsyfte 2: Studera hur småskaliga vattenkraftverkens affärsmodell kan påverkas av nya ägarstrukturer och vilka konsekvenser detta skulle få för den långsiktiga hållbarheten för småskalig vattenkraft.

I enlighet med tabell 2.2 så delas uppsatsens syfte upp i två delar och för respektive del så kommer olika metodiker och fallföretag att användas. För att besvara delsyfte 1 så eftersöks ett fallföretag som har substantiell verksamhet inom småskalig vattenkraft

2

Se även avsnitt 2.1.7.1 Tracking.

vilken ska undersökas på djupet för att förstå den nuvarande situationen. Dessutom ska fallföretaget efterfråga en förändring i ägarstrukturen för att möjliggöra en ny affärsmodell. För att kunna besvara delsyfte 2 så eftersöks ett företag som bedriver liknande verksamhet men i andra typer av ägarstrukturer och med andra affärsmodeller, för att kunna bygga trovärdiga scenarion för framtiden för småskalig vattenkraft. Fallföretag 2 ska dessutom ha genomfört en sådan förändring som fallföretag 1 är intresserade av.

Syfte Metod Fallföretag Delsyfte 1 Fallstudie Uniper Delsyfte 2 Scenarioanalys OX2

Tabell 2.2: Översikt över syfte, metod och utvalda fallföretag.

2.1.6.1 Fallföretag 1 - Uniper

Det första fallföretaget som eftersöks är lämpligen en ägare av småskalig vattenkraft. Detta innebär en aktör som äger ett eller flera småskaliga vattenkraftverk med en nominell maximal installerad effekt om 10MW per anläggning. Mer specifikt så eftersöks en ägare som i dagsläget äger flertalet anläggningar för småskalig vattenkraft, vilka är i behov av en förändring av sina affärsmodeller. Ägaren har dessutom visat intresse och intentioner att genomföra en sådan förändring. Ägaren är fördelaktigen en större aktör med tillgång till resurser, kompetens, och det nätverk inom branschen som krävs för att driva igenom de större förändringar av ägarstrukturer och affärsmodeller som eftersöks i arbetet. Uniper har valts ut att representera den aktör som innehar minst ett helägt småskaligt vattenkraftverk och som önskar möjliggöra en ny affärsmodell. Uniper är ett tyskt en-ergibolag som i Sverige bedriver vattenkraftverksamhet under företagsnamnet Sydkraft AB4. De har 76 stycken vattenkraftverk i Sverige av varierande storlek vilka tillsammans producerar ca 8000 GWh, och står för ca 12% av den svenska vattenkraftens elproduktion [84]. Uniper innehar flertalet helägda småskaliga vattenkraftverk. Med Unipers storlek och kompetens inom området, så borde de vara en av de ägare av småskalig vattenkraft med bäst förutsättningar att upprätthålla driften av den småskaliga vattenkraften. Uniper har nyligen uttryckt en oro över den sviktande ekonomiska lönsamheten för småskalig vat-tenkraft, och flaggat för att de är intresserade av att överväga nya typer av ägarstrukturer samt nya affärsmodeller till följd av de förändrade ägarstrukturerna[36]. Med bakgrund av detta så ses Uniper som ett ypperligt val av fallföretag, och väljs därför som det företag som studeras vidare i arbetet samt användas för att besvara delsyfte 1.

2.1.6.2 Fallföretag 2 - OX2

Då nya ägarstrukturer för fallföretag 1 eftersöks i denna uppsats så är det av största vikt att identifiera ägarstrukturer som kan anses möjliga/genomförbara. I teoridelen beskrivs begreppet ägarstrukturer och de fem olika företagsformer som finns kopplade till ägarstruk-turerna5. I enlighet med resonemanget i teoridelen så är de mest lämpliga ägarstrukturerna

4_{Hädanefter refererat till som "Uniper".} 5_{Se avsnitt 3.1 Ägarstrukturer.}

för småskalig vattenkraft ekonomisk förening eller aktiebolag6.

Gällande de ägarstrukturer som kan tänkas intressanta att studeras så eftersöks ägarstruk-turer av sådan karaktäristik att de tillåter ett delat ägande, samt möjlighet att bedriva den typ av verksamhet som småskalig vattenkraft innebär. Dessa är de juridiska formerna ak-tiebolag och ekonomisk förening7. Då ekonomiska föreningar inte är vanligt förekommande inom den småskaliga vattenkraftverksindustrin så eftersöks även en aktör som skapat och bedrivit liknande verksamhet genom den juridiska formen ekonomisk förening.

Ett företag som genomfört en förändring av ägarstrukturen, liknande sådan som Uniper efterfrågat, är OX2. OX2 väljs som den aktör som startat upp en ekonomisk förening med avsikt att bedrivas som ett vindkraftskooperativ, och därför kommer OX2 använ-das för att besvara delsyfte 2. Helst hade OX2 startat upp ett vattenkraftskooperativ men då det idag inte verkar finnas någon aktör som gjort detta så väljs OX2, eftersom OX2 kan anses verka i en snarlik kontext som Uniper. OX2 är likt Uniper verksamma inom grön energi, samt verkar som ansvariga för drift av dessa elektricitetsproducerande anläggningar. OX2 är ett svenskt aktiebolag som arbetar med nyprojektering och drift av tillgångar som producerar förnyelsebar energi. OX2 har utöver sitt projekteringsar-bete även flera helägda dotterbolag, varav ett är elhandelsbolaget Utellus. Tillsammans är OX2 och Utellus kopplade till vindkraftskooperativet Solivind EF, vilket illustreras i figur 5.3 . Utellus administreras vindkraftskooperativet medans OX2 hanterar driften av kooperativets tillgångar. Solivind EF äger 10 stycken vindkraftverk runtom i Sverige [33].

2.1.6.3 Sammanfattning av fallföretag

För att besvara syftet och problembeskrivningen i uppsatsen så väljs två fallföretag ut. Dessa är:

• Aktör som innehar minst ett helägt småskaligt vattenkraftverk och som har ambi-tionen att starta upp en ekonomisk förening: Uniper

• Aktör som startat upp en ekonomisk vindkraftsförening: OX2

Dessa aktörer antas utgöra en god grund för att utvärdera den småskaliga vattenkraftens möjligheter att genomgå en förändring och bedriva verksamhet under liknande ägarstruk-turer samt affärsmodeller som de ekonomiska föreningar som existerar för vindkraft idag. Vindkraftens situation är inte till helt lik den för vattenkraften, men då de verkar i en snarlik kontext antas de utgöra ett gott referensunderlag för jämförelser.

Baserat på att uppsatsen syftar till att undersöka nya potentiella ägarstrukturer för småskalig vattenkraft, samt dess implikationer på affärsmodeller så behövs ett tillvä-gagångssätt som lämpar sig för det. För att kunna utvärdera effekterna av en förän-dring inom ägarstrukturer och affärsmodeller så har författarna utgått från scenario-analysprinciper vilket har inneburit att det krävts en jämförande förstudie, särskilt för att kunna jämföra småskalig vattenkrafts ägarstrukturer med de för vindkraft, och slutli-gen ägarstrukturernas implikationer på affärsmodellen.

6

Se avsnitt 3.1.1 Juridisk form.

2.1.7 Tillvägagångssätt

Scenarioanalysen består av två olika faser; Tracking och Analysing. Båda dessa faser kom-mer att utgå från det teoretiska ramverk som har satts upp8, vilket illustreras i figur 2.1 . Scenarioanalysen kommer främst att grundas i insamling av primärdata från intressen-ter av småskalig vattenkraft genom inintressen-tervjuer. Detta kompletintressen-teras med litintressen-teratur- och arkivstudier för att erhålla ett holistiskt perspektiv på scenariona.

Figur 2.1: Scenarioanalysens två faser; Tracking och Analysing.

2.1.7.1 Tracking

För att kunna uppnå examensarbetets syfte och förutse implikationer och konsekvenserna av en förändrad ägarstuktur av småskaliga vattenkraftverk så kommer en förstudie i form av en jämförelsestudie mellan småskalig vattenkraft och vindkraft att genomföras. Jäm-förelsestudien kommer genomföras för att samla in empirisk data som kommer ligga till grund för det fortsatta arbetet med scenarioanalys. Då vindkraftsindustrin har kommit långt i utvecklingen gällande ägarstrukturer, så har författarna valt vindkraftsindustrin som objekt för jämförelsestudien med vattenkraft. Denna jämförelsestudie motsvarar det första steget i TAIDA-modellen, nämligen Tracking.

Tracking-delen kommer grundas i litteratur- och arkivstudier, vilket kan komma att kom-pletteras med intervjuer för att tydliggöra sambandet mellan vattenkraft och vindkraft. Idag finns inte i någon större utsträckning etablerade ekonomiska föreningar inom småskalig vattenkraft i Sverige. Ändå är det intressant och relevant att analysera denna bolagsform och dess potential inom den småskaliga vattenkraften, eftersom andra en-ergislag har kommit längre i utvecklingen inom denna bolagsform. Ett framstående exempel är inom vindkraft, där det under år 2011 fanns knappt 25 500 medlemmar i ekonomiska vindkraftsföreningar runt om i Sverige [50]. De ekonomiska föreningarna för vindkraft är intressanta att studera då dessa verkar inom en snarlik kontext som en

tentiell ekonomisk förening för småskalig vattenkraft. Således bör utfallet av en studie av ekonomiska föreningar för vindkraft vara generaliserbart till fallet småskalig vattenkraft som ekonomisk förening. Till följd av detta kommer förstudien avgränsas till att endast fokusera på alternativet Småskalig vattenkraft som Ekonomisk Förening. För en illustra-tion av förstudien, se figur 2.2 .

Figur 2.2: Jämförelse mellan ekonomisk förening för vindkraft och småskalig vat-tenkraft.

2.1.7.2 Analysing

Scenarioanalysen kommer grundas i det andra steget av TAIDA modellen9, nämligen Analysing. Scenarioanalysen kommer först beskriva två olika scenarion, vilka grundar sig på förstudien, och sedan analysera dessa för att besvara uppsatsens syfte. Utgångspunk-ten för de två scenariona är ett vatUtgångspunk-tenkraftverksexempel, vilket är en tillgång för ett börsnoterat aktiebolag i nuläget. De två scenarion som kommer studeras är; omvandling av nuvarande helägd tillgång till ekonomisk förening samt delvis utförsäljning av helägd tillgång. Författarna kommer att välja ett unikt fallföretag som ska användas för att prediktera implikationerna av en förändrad ägarstruktur enligt de två scenariona.

2.2

Kvantitativ och kvalitativ data

I detta avsnitt beskrivs typen av data som kommer användas för studien.

Data kan delas in de två grupperna kvantitativ och kvalitativ data. Kvantitativ data är numerisk och kan statistiskt analyseras. Kvalitativ data är ord och beskrivningar som kan ge detaljer och beskrivningar av fenomen. Vid komplexa studier så är det att föredra att använda en blandning av både kvantitativ och kvalitativ data då dessa kan komplettera varandra [19].

Då denna studie kommer tillämpa både kartläggnings- och fallstudiemetodik så kommer både kvantitativ och kvalitativ data att användas. Den kvantitativa datan kommer till exempel att samlas in vid kartläggning av de småskaliga vattenkraftverkens finansiella situation. Den kvalitativa datan kommer till exempel att erhållas vid fallstudien för att få en fördjupad förståelse för urvalets perspektiv.

2.3

Datainsamling

Detta kapitel beskriver tillvägagångssättet och metoderna som använts för datainsamlingen i denna studie.

2.3.1 Primärdata

Primärdata innebär data som är insamlad av författarna genom egna intervjuer, enkäter, eller andra insamlingsmetoder. Det innebär att datan inte behandlats, sammanställts, eller på annat sätt förändrats av annan part, och till följd av detta kan anses ha en hög trovärdighet. Trovärdigheten kan dock påverkas av vald insamlingsmetod.

2.3.1.1 Intervjuer

Intervjuer är ett sätt att samla in information från experter eller andra sakkunniga inom ett visst ämnesområde. Typer av information som lämpligen samlas in genom intervjuer är åsikter, förslag, synpunkter eller specifika sakupplysningar. Praktiskt sett så genomförs en intervju genom en utfrågning av intervjuperson. Utfrågningen kan vara mer eller mindre strukturerad, och kan kategoriseras som strukturerad, halvstrukturerad eller öppen. Valet av strukturnivå beror på den typ av information som söks från intervjupersonen. Vanligen så lämpar sig mer strukturerade intervjuer när sakupplysningar eller åsikter ska samlas in, medan öppna intervjuer lämpar sig mer väl för spekulativa resonemang eller framtidsutsikter [19].

Gällande val av intervjuperson så är det viktigt att säkerställa att urvalet av inter-vjuperson speglar populationen10. Vidare är det viktigt att ta hänsyn till det faktum att en stor del av sakkunniga inom ett område, och således de som ofta är intressanta att välja ut som intervjupersoner, kan ha starka egna intressen och agendor. Den information som samlas in genom intervjuer bör således berikas med bakgrundsinformation om intervju-personens position inom kontexten för intervjuns ämnesområde. Vidare bör reflektioner om intervjupersonens position och kontext användas för att hantera motstridiga uppgifter från olika intervjupersoner [29].

I enlighet med rådande kutym och etiska riktlinjer bör de huvudsakliga uppgifterna sammanfattas och skickas till intervjupersonen för granskning. Eventuella invändningar mot det sammanställda uppgifterna bör utvärderas och hanteras innan publicering och

användning i arbetet, för att säkerställa validitet samt överensstämmelse med etiska riktlinjer [21].

2.3.1.2 Enkäter

Enkäter kan ses som den mest strukturerade formen av en intervju, ofta begränsad till ett antal, på förhand specificerade, svarsalternativ. Enkäter lämpar sig väl för att samla in åsikter och uppfattningar från ett större urval av personer än vad som skulle vara praktiskt möjligt genom intervjuer. I och med de större urvalet samt den begränsade valfriheten till svar, så blir urvalet av enkätpopulation viktigt för att få ett svarsunderlag som rep-resenterar kontexten som önskas undersökas väl. Vidare så leder även den begränsade svarsmöjligheten till en mindre nyanserad bild av kontexten än vad till exempel en inter-vju kan bidra med. Detta leder till att utformningen av frågor samt svarsalternativ blir av yttersta vikt, och utformaren av en enkät bör besitta en god kunskap om kontexten som önskas undersökas för att kunna formulera korrekta frågor och svarsalternativ [32].

2.3.2 Sekundärdata

Sekundärdata innebär sådan data som författarna inte själva har samlat in. Exempel på detta innefattar bland annat vetenskapliga rapporter, akademiska artiklar, branschspeci-fika och företagsspecibranschspeci-fika dokument. Sekundärdata har använts då det är fördelaktigt ur ett tids- och kostnadsperspektiv, men även för att undvika att göra tidigare misstag som andra studier gjort.

2.3.2.1 Arkivstudier

För att få en förståelse för de underliggande mekanismerna bakom de problem som iden-tifieras, så kommer sekundärdata i form av skriftliga dokument och material att studeras. Det är av yttersta vikt att ta hänsyn till att de skriftliga dokument och material som används lämpar sig för studien. Dessutom krävs det validering av datan för att säkerställa trovärdigheten av denna typ av sekundärdata. Datan från arkivstudierna kan vara av både kvantitativ och kvalitativ typ [19].

Detta examensarbete kommer att ta tillvara på datainsamling som andra personer/or-ganisationer tidigare har gjort. Detta innefattar, men är inte exklusivt för, årsrapporter, strategiska dokument och andra företagsspecifika dokument, vilka är relevanta för de före-tag som är inkluderade i urvalet av fallföreföre-tag. Arkivstudierna kommer dessutom innefatta branschspecifika dokumentationer som kan vara relevanta och tillämpbara för examensar-betet.

2.3.2.2 Litteraturstudier

Litteraturstudier är en fundamental del av ett examensarbete och bidrar till en fördjupad kunskap inom det aktuella ämnesområdet för studien. En litteraturstudie innebär att

analysera den vetenskapligt bekräftade information som finns tillgänglig om det valda ämnet för att kunna bygga vidare på befintlig kunskap. Detta minskar risken för faktafel och genom tydlig referering till tidigare genomförda studier så kan oberoende granskare lättare granska studien [19].

Vid litteraturstudier är det viktigt att ta hänsyn till att olika källor har olika trovärdighet. Genom att försäkra sig om relevansen av litteraturen och dess trovärdighet så kan det vara enklare att utveckla trovärdiga resonemang i studien [19].

Författarna till detta examensarbete har i största mån försökt att tillämpa vetenskapligt granskade källor som sekundärdata. Dessa källor har skänkt en fördjupad förståelse för det undersökta ämnet samt givit ett teoretiskt ramverk att analysera ämnet utifrån. Detta teoretiska ramverk beskrivs noggrannare under kapitel 3.

2.4

Giltighet

I detta kapitel beskrivs vad som definierar giltighet av en studie.

För att säkerställa giltigheten av en studie så kan en studie utvärderas utefter de tre delarna som utgör giltighet, nämligen; trovärdighet, validitet och representativitet [19]. Dessa dimensioner att analysera giltigheten av en uppsats utifrån kommer beskrivas och utvärderas nedan.

2.4.1 Trovärdighet

Trovärdigheten av en studie avser hur pass tillförlitlig datainsamlingen och analysen av datan är, med avseende på slumpmässiga variationer till följd av ett undermåligt urval av datapunkter [19]. En högre grad av trovärdighet kan uppnås genom noggrann insamling av data och analys. Detta kan genomföras med hjälp av dokumentation av arbetsprocessen, vilket möjliggör för läsaren att avgöra trovärdigheten. Till exempel om ett urval av en population görs så bör tillvägagångssättet för detta urval redogöras för. Om det genom-förs intervjuer som en del av datainsamling så bör intervjumaterialet redovisas genom en sammanställd form som kan bekräftas av intervjupersonerna.

Denna studie baseras delvis på kartläggningsmetodik och för att öka trovärdigheten av denna studie så har författarna intervjuat flera olika intressenter och aktörer som har en relation till småskalig vattenkraft och vindkraftskooperativ.

2.4.2 Validitet

Validitet uppnås av att faktiskt mäta och analysera det som avsetts [19]. Genom att tydliggöra kopplingen mellan det som avses undersökas och det som faktiskt undersöks så ökar validiteten av studien. För att öka validiteten ytterligare så bör flera metoder tillämpas vid undersökning av ett objekt eller fenomen för att säkerställa observationerna.

Denna studie har använt sig av både primär- och sekundärdata för att öka validiteten. Dessutom har både fallstudie- och scenarioanalysmetodik tillämpats vilket bidrar till va-liditeten av studien. Det är däremot viktigt att ha i åtanke att studien begränsas av avgränsningarna och därmed endast kan anses vara giltig inom dessa avgränsningar.

2.4.3 Representativitet

Representativitet betyder att urvalet av en population kan räknas som representativt, vilket innebär att studiens slutsatser och resultat kan anses vara generella [19].

Fallstudier och aktionsforskning är två metoder som i princip inte generaliserbara och därmed inte heller representativa. Detta på grund av det ofta begränsade urvalet vilket gör det svårt att inte få ett för stort bortfall, eller att urvalet drabbar en viss kategori av populationen [19]. Då denna studie till viss del baseras på fallstudiemetodik så kan representativiteten antas vara begränsad.

Teori

I detta kapitel kommer de teoretiska ramverk som används för att besvara syftet att beskri-vas. Dessa är; Ägarstrukturer, Business Model Canvas, och Intressentmodellen. Teorierna kommer först att beskrivas separat för att sedan sammanfogas till att bilda ett övergripande teoretiskt ramverk, vilket kopplar ihop de fristående teoretiska modellerna. Författarna kommer argumentera för varje teori som valts ut, och dessutom beskriva hur de kommer användas.

3.1

Ägarstrukturer

Detta kapitel syftar till att beskriva de olika typerna av ägarstrukturer och vad dessa innebär för ägarna.

Konceptet ägarstruktur är inte teoretiskt entydigt definierat, varför det finns flera olika sätt att se på ägarstrukturer, samt olika sätt att analysera dessa. Det ramverk som föreslås är en modell där ägarstrukturen av ett företag definieras av de två dimensionerna Juridisk form samt Ägarkoncentration11. Då båda dessa dimensionerna är vetenskapligt befästa i dagsläget så anser författarna detta vara goda dimensioner att utgå ifrån när förändringar i ägarstrukturerna ska analyseras och utvärderas i ett senare skede.

3.1.1 Juridisk form

Den lämpligaste juridiska formen för att bedriva verksamheten beror på vilka förutsät-tningar som verksamheten agerar utefter. Den juridiska formen bestäms när en verk-samhet startas upp och avgör till exempel ägarnas ansvar för bolagets förpliktelser [35]. Den juridiska formen avgörs beroende på faktorer så som huruvida verksamheten ägs av en eller flera aktörer, är vinstdrivande eller om ägarna ansvarar över skulder. Det finns huvudsakligen fem olika juridiska företagsformer i Sverige [41], nämligen;

1. Aktiebolag

2. Ekonomisk förening 3. Kommanditbolag 4. Enskild firma 5. Handelsbolag

När juridisk form ska väljas så är det viktigt att ta hänsyn till de juridiska förutsät-tningarna för de olika bolagsformerna. Av de bolagsformer som finns i Sverige så är det endast Aktiebolag samt Ekonomisk Förening som räknas som fullständiga juridiska per-soner [56]. Med fullständiga juridiska perper-soner avses att de står fullständigt ansvariga för företagets ekonomiska åtaganden, och ägare kan inte hållas återbetalningsskyldiga för företagets skulder.

3.1.1.1 Aktiebolag

Aktiebolag är den vanligast förekommande bolagsformen i Sverige [44]. Aktiebolag kan delas upp i publika och privata, där de publika aktiebolagen får sprida vidare aktier medans privata aktiebolag inte får bli föremål för aktiehandel på börsen. Publika aktiebolag kräver ett minsta aktiekapital på 500 000kr för att bildas, medans privata aktiebolag endast kräver ett minsta aktiekapital på 50 000kr. Ägarna till aktiebolaget är begränsade i sina förpliktelser gentemot bolaget till det kapital som de har satsat i bolaget. Ägarna kan aldrig bli hållna ansvariga för företagets skulder, mer än att företaget kan gå i konkurs och de kan förlora sitt satsade kapital. Det högsta beslutande organet i ett företag är bolagsstämman, vilken väljer styrelse för att utgöra ledningen i bolaget. I aktiebolag så har varje aktieägare med minst en röstberättigande aktie rösträtt på bolagsstämman. Rösträttens storlek avgörs av hur många av de röstberättigande aktier som ägaren har. Aktiebolag kan därmed ha många ägare med olika mycket ägandeskap och inflytande i verksamheten [35].

3.1.1.2 Ekonomisk förening

En ekonomisk förening syftar till att driva ekonomisk verksamhet eller kooperativ samverkan, och därigenom främja medlemmarnas intressen genom kooperativt. Medlem-marna i en ekonomisk förening är antingen leverantörer eller konsumenter till verk-samheten som bedrivs. Medlemmarna är inte bundna till verkverk-samheten över tid utan kan tillträda och utträda när som helst. Därför är det möjligt att medlemsantalet varierar kraftigt över tid. De kooperativa grundprinciperna som en ekonomisk förening grundar sig i innebär att varje medlem har en röst och kan ej anförskaffa fler röster. Det ytterst bestämmande organet i en ekonomisk förening är föreningsstämman, vilken utser både revisorer och styrelse. Medlemmarna har ett begränsat ekonomiskt ansvar gentemot verk-samheten, vilket innebär att de, på samma sätt som i ett aktiebolag, endast ansvarar för de insatser de har gjort till den ekonomiska föreningen [35].

3.1.2 Ägarkoncentration

Ägarkoncentration syftar till att beskriva hur stor andel den största ägaren i ett aktiebolag innehar. Ägarkoncentrationen kan ha stor påverkan om en ägare är så kallad majoritet-sägare och därmed alltid får egen majoritet vid beslut. Gällande ägarkoncentrationen så kan denna delas in i fem grupper, vilka kan ses i tabell 3.1. Indelningen görs utefter hur stor andel av rösterna som den enskilt största ägaren innehar. Genom att kategorisera ägarstrukturen efter ägarkoncentrationen så kan ägarnas påverkan på ledningen och verk-samhetsstyrningen bättre förstås. Denna kategorisering tar endast hänsyn till hur stor rösträtt den största ägaren innehar och definierar därmed inte övriga ägares ägarandelar [12]. Klassificering Private ownership Majority control Minority control Joint-venture Management control Procent >80% 50-80% 20-50% 5-20% <5%

Tabell 3.1: Klassificering av ägarstrukturer utefter ägarkoncentration [12].

Tillsammans utgör ägarkoncentrationen och den juridiska formen samlingsbegreppet ägarstruktur. Då examensarbetet syftar till att beskriva och analysera implikationerna av en förändrad ägarstruktur för småskalig vattenkraft så är en kartläggning av de befintliga ägarstrukturerna idag av största betydelse.

3.2

Business Model Canvas

Detta avsnitt syftar till att beskriva teorin bakom Business Model Canvas, och hur denna kommer att tillämpas i uppsatsen.

Business Model Canvas togs fram av Alexander Osterwalder och är ett teoretiskt ramverk som ger en överskådlig blick över en verksamhets affärsmodell. Modellen syftar till att dokumentera en verksamhets nuvarande affärsmodell, eller ta fram en ny affärsmodell. Det är ett visuellt verktyg för att tydliggöra de element som utgör ett företags affärsmodell, till exempel kostnadsstrukturen och nyckelaktiviteter. Business Model Canvas består av 9 element som tillsammans utgör en verksamhets affärsmodell [25]. Business Model Canvas är illustrerad i figur 3.1.

3.2.1 Intäkter

Intäkterna representerar de intäktsströmmar som företaget förväntas erhålla från varje kundsegment. Intäktsströmmar kan ha olika prissättningsmekanismer och komma från olika kundsegment. Det är vanligt förekommande att dela upp intäktsströmmarna i två kategorier; återkommande- eller engångsintäkter. Exempel på två sätt att generera intäk-ter är till exempel att sälja tillgångar samt att kunden betalar för användning av en tjänst [25].

Partnerskap Nyckelaktiviteter Resurser Erbjudande Kundrelationer Kanaler Kundsegment Kostnader Intäkter

Figur 3.1: Mall för Business Model Canvas 3.2.1.1 Net Present Value / Discounted Cash Flow

För att utvärdera lönsamheten i de olika affärsmodellerna kommer författarna att utgå ifrån en Discounted Cash Flow (DCF) beräkning av investeringens Net Present Value (NPV)

NPV och DCF är en teori i den djungel av teorier det finns för att utvärdera lönsamheten i investeringar. Dessa teorier uppkom under 30-talet, med syfte att utvärdera investeringar på de finansiella marknaderna [5, 6]. Teorierna har därefter spritt sig vidare till andra branscher och används i dagsläget brett över olika branscher för att utvärdera den finan-siella lönsamheten i olika typer av investeringar.

NPV/DCF-verktyget används på ett sådant sätt att alla de kassaflöden som sker under en investerings förväntade livslängd12 diskonteras till dess nuvarande värde genom att divideras med den ränta man räknar med på sitt kapital 13. Räntan på kapitalet är den avkastning man förväntar sig kunna ha om man investerar kapitalet i andra delar av sin verksamhet. Denna diskontering är det som kallas "Discounted Cash flow", och genom att subtrahera grundinvesteringen från de diskonterade intäkterna så erhålls nuvärdet av investeringen. Om detta nuvärde (NPV) är positivt så anses investeringen vara lönsam. Om det finns flera olika alternativ att utvärdera så är det alternativ med högst NPV mest lönsam [5].

Ränta

En av de viktigaste parametrarna i en DCF-kalkyl är den ränta som används för att diskontera kassaflödena. Denna parameter blir dessutom känsligare ju längre tid och fler perioder som diskonteras över, det vill säga att dess inflytande ökar ju längre tidshorisont som används. Då investeringar i vattenkraftverk är av långsiktig karaktär (Ca 40 år), så blir därför räntan viktig att ta hänsyn till. Det finns olika sätt att ta fram lämplig ränta att diskontera med, men en av de framstående teorierna är att diskontera med företagets kap-italkostnader [7]. Detta innebär att man diskonterar med den räntan som företaget betalar för sin finansiering. Detta kan antingen vara ränta till långivare, eller alternativkostnaden

12

Ekonomisk livslängd.

för att inte investera i andra projekt. Detta tankesätt har senare expanderats till att ta hänsyn till den genomsnittliga kapitalkostnaden för företaget, kallat WACC14_{. Detta}

innebär att man tar hänsyn till den genomsnittliga kostnaden och alternativavkastnin-gen på företagets kapital, och ställer den utvärderade investerinalternativavkastnin-gens avkastning i relation till denna. Med detta sätt att räkna så blir projekt med NPV > 0 mer lönsamma än företagets genomsnittliga avkastning där man tagit hänsyn till kapitalkostnader, och bör således genomföras [15]. Ett sätt att genomföra beräkning av räntan för ett projekt är att låsa NPV till 0, och sedan se vilken ränta det motsvarar. Räntan man får fram med denna typ av beräkning kallas för internränta. Internräntan kan då jämföras mot WACC eller avkastningskrav inom företaget. Är internräntan högre än WACC och de interna avkastningskraven så är investeringen att betrakta som lönsam.

Inflationen bör vid längre tidshorisonter också tas hänsyn till vid användande av ränta, där räntan viktas mot den rådande inflationen för att kompensera för denna. Detta innebär i praktiken att man tar hänsyn till det faktum att pengar förlorar ett visst värde över tiden [9].

Matematisk beskrivning av en NPV beräkning genom DCF

N P V = T X t=1 Ct (1 + r)t − C0                r = Ränta t = År

T = Antalet år som tas med i beräkningen (Ekonomisk livslängd) Ct= Intäkt år t

C0 = Grundinvestering

Som tidigare påpekats så finns det olika sätt att beräkna lönsamhet och avkastning på potentiella investeringar. Författarna har valt att använda sig av NPV/DCF verktyget av två anledningar. Den första anledningen är att NPV/DCF-kalkyl endast tar hänsyn till ett begränsat antal parametrar, och alla dessa är direkt kopplat till finansiella prestationer. Detta gör modellen enkel att använda i det då information som krävs för beräkningarna finns tillgänglig. Den andra anledningen är att uppdragsgivaren för uppsatsen använ-der sig av denna modell för sina interna beräkningar. Att då använda samma metod för att utvärdera de förslag som läggs fram gör det enkelt att utvärdera den praktiska tillämpbarheten av dessa förslag, vilket är viktigt då beslutet i slutändan tas internt av uppdragsgivaren.

3.2.2 Kostnader

Kostnadsstrukturen beskriver alla kostnader som en verksamhet har. Många värdeska-pande aktiviteter, så som försäljning, genererar kostnader och därför är dessa ytterst vik-tiga att beakta i affärsmodellen. Genom att vara medveten om kostnadsposterna så kan

rätt investeringsbeslut fattas och rätt initiativ genomföras. Stora kostnadsposter kan iden-tifieras genom att definiera tre andra element i BMC, nämligen nyckelaktiviteter, resurser och partnerskap. Kostnadsstrukturer kan delas upp utefter de fyra karaktärsdragen fasta kostnader, rörliga kostnader, skalfördelar och räckviddsekonomi [25].

3.2.3 Partnerskap

Allt fler företag bildar partnerskap med andra intressenter och det har för många verk-samheter blivit en fundamental del av en affärsmodell. Partnerskap skapas för att optimera affärsmodellen, reducera risk eller få tillgång till viktiga resurser. Det finns fyra olika typer av partnerskap vilka är; Strategisk allians mellan aktörer som inte konkurrerar, Strategisk allians mellan konkurrerande aktörer, Joint ventures och Köpare-Leverantör allianser [25].

3.2.4 Nyckelaktiviteter

Nyckelaktiviteter är de aktiviteter som en verksamhet behöver utföra för att få dess af-färsmodell att fungera långsiktigt och vara lönsam. Aktiviteterna kan kategoriseras i de tre grupperna; produktion, problemlösande och nätverkande. Företag kan behöva utföra vissa aktiviteter för att kunna nå sina kundsegment, skapa sitt erbjudande eller generera intäkter [25].

3.2.5 Resurser

Resurser innefattar de beståndsdelar av en verksamhet som är kritiska för att affärsmod-ellen ska fungera. Resurserna kan vara av typerna finansiella, fysiska, strukturkapital eller humankapital. På samma sätt som nyckelaktiviteter är kritiska för ett företag, så kan ett företag behöva vissa resurser för att kunna nå sina kundsegment, skapa sitt erbjudande eller generera intäkter [25].

3.2.6 Erbjudande

Verksamhetens erbjudande till kunderna utgörs av produkten/tjänsten och paketeringen av denna. Erbjudandet ska lösa ett kundbehov för att bidra med värde till kunderna. Ett bra utformat erbjudande bör till exempel vara innovativt, superiort konkurrerande erbjudanden eller skräddarsytt utefter avsedda kundsegmentet. Värdet kan till exempel bestå i att erbjudande är riskreducerande, praktiskt fördelaktigt eller kostnadsreducerande [25].

3.2.7 Kundrelationer

Kundrelationer beskriver vilken typ av relation som företaget har till sina kunder. Genom att definiera vilken typ av relation som är önskvärd till ett kundsegment så kan relationen

vårdas bättre. Relationer kan variera mellan helt automatiska, vilket kan jämföras med ett marknadsutbyte, till personliga och komplexa relationer med nära samarbete, beroende på vad som är önskvärt. Man kan generellt säga att ju färre kunderna är, desto större varje enskild affär är, och desto mer specialiserade och anpassade produkterna är efter en enskild kund, desto närmre bör relationen till kunderna vara. Att ha en nära relation till kunderna under dessa omständigheter är ett resultat av att dessa faktorer är sådana som gör varje enskild kund viktigare för verksamheten. I det omvända fallet så bör så lite resurser som möjligt läggas på att vårda relationerna till varje enskild kund, då det kostar att upprätthålla och vårda kundrelationer. Affärsmodellen bör beskriva hur kundrelationerna ska se ut och fungera för att förbättra relationen till kunderna [25].

3.2.8 Kanaler

Kanaler beskriver hur en verksamhet kommunicerar med sina kunder och hur de når ut med sitt erbjudande. Detta innefattar alla beröringspunkter mellan företaget och kunderna. Det är viktigt att värna om kanalerna eftersom de bland annat möjliggör försäljning och ökar medvetenheten om erbjudandet. Kanaler kan delas in i de fem delarna av försäljn-ingsprocessen; Medvetenhet om erbjudandet, Utvärdering av erbjudandet, Försäljning, Leverans och Kundservice [25].

3.2.9 Kundsegment

Kundsegment definierar de olika grupper av kunder som en verksamhet avser sälja till. Kunderna är en viktig del av ett företags affärsmodell då företaget inte överlever utan kunder. Ett företag bör segmentera potentiella kunder utefter relevanta parametrar så som gemensamma behov eller typ av kund. Detta hjälper företaget att rikta sin försäljn-ing till rätt kundsegment och möjliggör för affärsmodellen att anpassas utefter det valda kundsegmentet [25].

3.3

Intressentmodellen

Detta avsnitt syftar till att förklara intressentmodellen och hur den används.

Det finns i dagsläget flertalet olika modeller och teorier om hur chefer och ledare bör resonera kring och hantera sina intressenter. Även om många av modellerna och teorierna har stora likheter, så finns även tvister om vilket som är det bästa eller mest korrekta sättet att se på saken. Detta har lett till att det inte finns någon rådande konsensus om vilket av alla de tillgängliga intressentmodell-ramverken som bör användas [23].

Med bakgrund av arbetets syfte att utreda potentiella ägarstrukturer samt dess implika-tioner på affärsmodeller, anser författarna att en förståelse för intressenterna är önskvärt. För att uppnå denna förståelse kommer existerande ramverk för intressentanalyser att kombineras, med syfte att skapa en övergripande helhetsbild. För att skapa denna bild utgår författarna ifrån en strukturell bild över vad en intressent är och hur de förhåller

sig till fokusobjektet, se figur 3.2 . Vidare utgår författarna från existerande litteratur för att berika denna strukturella bild med olika dimensioner att analysera intressenternas förhållande till fokusobjektet från.

Figur 3.2: Strukturell bild över intressentmodellen.

3.3.1 Intressenterna

Intressentmodellen syftar, som namnet antyder, till att analysera fokusobjektets relation till sina intressenter. För att göra detta på ett tydligt sätt är det viktigt att definiera intressenterna tydligt. Definitionen av intressenten bör inkludera dess förhållande till, samt vilket utbyte de har med, fokusobjektet. Denna definition är tidigare refererat till som den strukturella bilden, se figur 3.2 . Enligt de mest vedertagna intressentmodellerna så är de vanligaste och mest relevanta intressenterna att analysera enligt följande [35].

• Ägare • Anställda • Företagsledning • Stat & Kommun • Kunder

• Leverantörer • Långivare