Bostadsmarknaden 2012-2013

(1)

Bostadsmarknaden

2012–2013

(2)

(3)

Boverket juni 2012

(4)

7LWHO%RVWDGVPDUNQDGHQ±0HGVOXWVDWVHUIUnQ ERVWDGVPDUNQDGVHQNlWHQ 5DSSRUW 8WJLYDUH%RYHUNHWMXQL 8SSODJD $QWDOH[ 7U\FN%RYHUNHWLQWHUQW ,6%1WU\FN ,6%1SGI 6|NRUGERVWDGVPDUNQDGHQERVWDGVPDUNQDGVOlJHWNRPPXQHU ERVWDGVI|UV|UMQLQJERVWDGVEULVWRXWK\UGDOlJHQKHWHUERVWDGVE\JJDQGH Q\SURGXNWLRQRPE\JJQDGSODQHULQJERVWlGHUVWXGHQWHUXQJGRPDU IO\NWLQJDUlOGUHIXQNWLRQVKLQGUDGHVlUVNLOWERHQGHKHPO|VD NRPPXQDODERVWDGVI|UPHGOLQJDUI|UVlOMQLQJDYDOOPlQQ\WWLJDERVWlGHU VWDWLVWLNDQDO\VHUSURJQRVHU6YHULJH 'QU 2PVODJVIRWR,%/%LOGE\Un$% 3XEOLNDWLRQHQNDQEHVWlOODVIUnQ %RYHUNHW3XEOLNDWLRQVVHUYLFH%R[.DUOVNURQD 7HOHIRQ )D[ (SRVWSXEOLNDWLRQVVHUYLFH#ERYHUNHWVH :HEESODWVZZZERYHUNHWVH 5DSSRUWHQILQQVVRPSGISn%RYHUNHWVZHEESODWV 5DSSRUWHQNDQRFNVnWDVIUDPLDOWHUQDWLYWIRUPDWSnEHJlUDQ %RYHUNHW

(5)

Förord

,%RYHUNHWVXSSGUDJLQJnUDWWEHYDNDXWYHFNOLQJHQSnERVWDGVPDUNQDGHQ 8WYHFNOLQJHQVHUP\FNHWROLNDXWEHURHQGHSnYDULODQGHWPDQEHILQQHU VLJRFKLYLONHQW\SDYNRPPXQPDQlU)|UDWWInHQELOGDYXWYHFNOLQJHQ SnDOODORNDODERVWDGVPDUNQDGHUUXQWRPLODQGHWVNLFNDU%RYHUNHWXWHQ HQNlWWLOOVDPWOLJDNRPPXQHULE|UMDQDYYDUMHnU(QNlWHQLQQHKnOOHU IUnJRUVRPSnROLNDVlWWEHO\VHUOlJHWSnERVWDGVPDUNQDGHQRFKGHW I|UYlQWDGHERVWDGVE\JJDQGHW'HVHQDVWHnUHQ KDULVWRUWVHWWDOODODQGHWVNRPPXQHUEHVYDUDWHQNlWHQ 6\IWHWPHGHQNlWHQlUDWWJHHQEUHG|YHUEOLFN|YHUGHWDNWXHOODOlJHWL ODQGHWVNRPPXQHUI|OMDXWYHFNOLQJHQ|YHUWLGRFKDWWELGUDPHGHWW XQGHUODJI|UEHG|PQLQJDUDYXWYHFNOLQJHQGHQlUPDVWHWYnnUHQ %RVWDGVPDUNQDGVHQNlWHQLQJnURFNVnVRPXQGHUODJWLOOYnUD E\JJSURJQRVHU 'HQQDUDSSRUWlUHQVDPPDQIDWWQLQJDYUHVXOWDWHQDYnUV ERVWDGVPDUNQDGVHQNlW'HWILQQVNRPSOHWWHUDQGHRFKPHUGHWDOMHUDW PDWHULDOSn%RYHUNHWVZHEESODWV 9LYLOOULNWDHWWYDUPWWDFNWLOONRPPXQHUQDXWDQGHUDVPHGYHUNDQ KDGHGHWQDWXUOLJWYLVLQWHYDULWP|MOLJWDWWJHQRPI|UDGHQQDXQGHUV|NQLQJ (QNlWHQVXWVNLFNRFKVDPRUGQLQJJHQRPI|UVLVDPDUEHWHPHG OlQVVW\UHOVHUQDVSODQRFKERVWDGVHQKHWHU9LYLOOGlUPHGVlUVNLOWWDFND OlQVVW\UHOVHUQDI|UGHUDVYlUGHIXOODLQVDWVHULQWHPLQVWQlUGHWJlOOHUDWW PRWLYHUDNRPPXQHUQDDWWPHGYHUNDLXQGHUV|NQLQJHQ 5DSSRUWHQKDUXWDUEHWDWVDY$QQD$QGHUVVRQ.HUVWLQ$QGHUVVRQ 8OULND%HQVN|OGSURMHNWDQVYDULJ&KULVWLQD(QTYLVW-RQDV)UlQQH &KULVWLQD-RKDQQHVVRQ+DQQD.DUOVVRQ$VVDU/LQGpQRFK$QQHWWH 5\GTYLVW0DUL7DVWDUHlUDQVYDULJHQKHWVFKHI .DUOVNURQDMXQL Janna Valik JHQHUDOGLUHNW|U

(6)

(7)

Innehåll

Sammanfattning ... 7

Inledning ... 8

Landets befolkning ... 10

Begreppen brist, balans och överskott ... 12

Läget på bostadsmarknaden 2012... 14

Outhyrda lägenheter i allmännyttan ... 18

Vilken typ av bostäder är det brist på? ... 20

Grupper som har särskilt svårt att få bostad ... 22

Bostäder för ungdomar ... 24

Bostäder för studenter ... 26

Bostäder för flyktingar ... 28

Satsningar på seniorbostäder ... 30

Satsningar på trygghetsbostäder ... 32

Särskilda boendeformer för äldre och personer med funktionsnedsättning ... 34

Riktlinjer för bostadsförsörjningen ... 36

Arbetet med bostadsförsörjningen ... 38

Försäljning av allmännyttiga lägenheter ... 44

Utvecklingen på den sekundära bostadsmarknaden ... 48

Kommunerna förväntningar på bostadsbyggandet har mattats av .... 50

Bilagor...55

(8)

(9)

Sammanfattning

Fler uppger brist och färre överskott på bostäder

$QWDOHWNRPPXQHUVRPUHGRYLVDUEULVWSnERVWlGHULNRPPXQHQVRP KHOKHWKDU|NDWXQGHURFK'HWlUQXNRPPXQHUVRP EHG|PHUDWWGHQORNDODERVWDGVPDUNQDGHQSUlJODVDYEULVWSnERVWlGHUL I|UKnOODQGHWLOOHIWHUIUnJDQ6DPWLGLJWKDUlYHQDQWDOHWNRPPXQHUVRP XSSJHU|YHUVNRWWSnERVWlGHUPLQVNDWXQGHU $QWDOHWNRPPXQHUVRPXSSJHUDWWGHWlUEULVWSnK\UHVUlWWHURFK ERVWDGVUlWWHUIRUWVlWWHUDWW|NDSURFHQWDYNRPPXQHUQDVRPKDUEULVW SnERVWlGHUXSSJHUDWWGHWlUEULVWSnK\UHVUlWWHU 8QJGRPDUSHQVLRQlUHUHOOHUPHGHOnOGHUVSHUVRQHUVRPYLOOIO\WWDWLOO HQPLQGUHERVWDGRFKVWRUDEDUQIDPLOMHUlUGHJUXSSHUVRPIOHVW NRPPXQHUXSSJHUKDUVlUVNLOWVYnUWDWWInHQERVWDG

Outhyrda lägenheter fortsätter att minska

6HGDQHQOlQJUHWLGKDUWUHQGHQYDULWDWWDQWDOHWRXWK\UGDDOOPlQQ\WWLJD OlJHQKHWHUPLQVNDU'HWILQQVQXFLUNDRXWK\UGDDOOPlQQ\WWLJD OlJHQKHWHUYLONHWPRWVYDUDUXQJHIlUSURFHQWDYGHWWRWDOD DOOPlQQ\WWLJDIOHUERVWDGVKXVEHVWnQGHW

Stor minskning av sålda allmännyttiga lägenheter 2012

)|UVlOMQLQJDUDYDOOPlQQ\WWLJDOlJHQKHWHUPLQVNDGHNUDIWLJWIUnQFLUND OlJHQKHWHUnUWLOONQDSSWnU'HWlUHQGUDPDWLVN I|UlQGULQJHIWHUVRPGHWVHGDQWLOOVWnQGVSOLNWHQDYVNDIIDGHVnUVnOWV HWWVWRUWDQWDOOlJHQKHWHUSHUnU8QGHUVWRGQlVWDQWYnWUHGMHGHODUDY I|UVlOMQLQJDUQDWLOOSULYDWDK\UHVYlUGDUI|UIRUWVDWWXWK\UQLQJPHGDQ I|UVlOMQLQJDUQDI|URPELOGQLQJWLOOERVWDGVUlWWHQGDVWVWRGI|UGU\JWHQ IMlUGHGHO6WRFNKROPVNRPPXQVRPKDUYDULWXWPlUNDQGHQlUGHWJlOOHU RPELOGQLQJDUWLOOERVWDGVUlWWHUVnOGHWRWDOWHQGDVWOlJHQKHWHUXQGHU MlPI|UWPHGnUHWLQQDQ Bostadsbyggandet minskar .RPPXQHUQDVEHG|PQLQJDULnUHWVHQNlWLQGLNHUDUDWWERVWlGHU SnE|UMDVJHQRPQ\E\JJQDGnURPPDQXWJnUIUnQYDGVRP NRPPXQHUQDEHG|PWVVRPVlNUDSURMHNW'HWVNXOOHEHW\GDDWW Q\E\JJQDWLRQHQDYERVWlGHUnUEOLUOlJUHlQQnJRWDYGHVHQDVWHnUHQ ERUWVHWWIUnQ 'HWIUlPVWDKLQGUHWlUIRUWIDUDQGH´K|JDSURGXNWLRQVNRVWQDGHU´PHQDOOW IOHUNRPPXQHUXSSJHUDWWVYDJLQNRPVWXWYHFNOLQJlUHWWKLQGHU

Ungdomar har svårt att hitta en bostad

(10)

Inledning

Unik översikt på bostadsmarknaden

6\IWHWPHG%RYHUNHWVERVWDGVPDUNQDGVHQNlW%0(lUDWWELGUDWLOOHQ NRQWLQXHUOLJXSSI|OMQLQJDYXWYHFNOLQJHQSnERVWDGVPDUNQDGHQVDPWDWW VSnUDWUHQGHURFKWHQGHQVHULQI|UGHQIUDPWLGDXWYHFNOLQJHQ(QNlWHQ LQQHKnOOHUNRPPXQHUQDVEHG|PQLQJDUDYROLNDIUnJRURFKJHUGlUPHGHQ VDPPDQKnOOHQELOGDYERVWDGVPDUNQDGHQLKHODODQGHW'HQJHQRPI|UVL VDPDUEHWHPHGOlQVVW\UHOVHUQDVRPEnGHVDPODULQPDWHULDOHWIUnQ NRPPXQHUQDRFKJnULJHQRPUHVXOWDWHQ'HQQDNYDOLWHWVVlNULQJlUHQ YLNWLJGHOLDUEHWHWPHGHQNlWHQ/lQVVW\UHOVHUQDELGUDUlYHQPHG EHG|PQLQJDURFKV\QSXQNWHUSnUHVXOWDWHQIUnQGHWHJQDOlQHW,nUKDU DOODNRPPXQHUXWRP0DUNDU\GVYDUDWSnHQNlWHQ'HWJ|UERVWDGV PDUNQDGVHQNlWHQXQLNLQJHQDQQDQXQGHUV|NQLQJInQJDULQOlJHWSn ERVWDGVPDUNQDGHQSnVDPPDVlWW

Ingång till vidare kontakter

0DWHULDOHWJHUP|MOLJKHWDWWDQDO\VHUDUHJLRQDODP|QVWHURFKVNLOOQDGHU PHOODQROLNDW\SHUDYNRPPXQHU%RVWDGVPDUNQDGVHQNlWHQIXQJHUDU RFNVnVRPHQLQJnQJWLOOYLGDUHNRQWDNWHUPHGHQVNLOGDNRPPXQHUHOOHU DQGUDW\SHUDYI|UGMXSQLQJDUXWLIUnQGHLQGLNDWLRQHUVRPHQNlWVYDUHQJHU 5DSSRUWHQE\JJHUIUlPVWSnXSSJLIWHUIUnQERVWDGVPDUNQDGVHQNlWHQ)|U DWWKDP|MOLJKHWDWWJ|UDROLNDMlPI|UHOVHURFKVlWWDLQUHVXOWDWHQLHWW VW|UUHVDPPDQKDQJDQYlQGVlYHQPDWHULDOIUnQEODQGDQQDW6WDWLVWLVND FHQWUDOE\UnQ6&%RFK6RFLDOVW\UHOVHQ0HULQIRUPDWLRQILQQVlYHQSn %RYHUNHWVZHEESODWVZZZERYHUNHWVH Indelning av kommunerna )|UXWVlWWQLQJDUQDVNLOMHUVLJP\FNHWnWEODQG6YHULJHVNRPPXQHU'H lUROLNDVWRUDKDUVNLIWDQGHJHRJUDILVNWOlJHVDPWKDUYDULHUDQGHVWUXNWXU QlUGHWJlOOHUEHIRONQLQJVDPWDUEHWVRFKERVWDGVPDUNQDG'HWNDQlYHQ ILQQDVVWRUDVNLOOQDGHUinomNRPPXQHUQD,UDSSRUWHQKDUYLYDOWDWW UHGRYLVDEHIRONQLQJVI|UlQGULQJDURFKXSSJLIWHURPERVWDGVPDUNQDGHQ XWLIUnQHQLQGHOQLQJDYNRPPXQHUQDLVMXJUXSSHU x 'HWUHVWRUVWDGVUHJLRQHUQDlUUHGRYLVDGHYDUI|UVLJ x +|JVNROHRUWHUQDlUXSSGHODGHLWYnJUXSSHUHIWHULQYnQDUDQWDOGH VW|UUHPHGIOHUlQLQYnQDUHRFKGHPLQGUHPHGIlUUHlQ LQYnQDUH x gYULJDNRPPXQHUELOGDUWYnJUXSSHUlYHQGHlUDYJUlQVDGHHIWHU NRPPXQVWRUOHN*UlQVHQJnUYLGLQYnQDUH 6\IWHWPHGLQGHOQLQJHQlUDWWI|OMDXWYHFNOLQJHQLROLNDW\SHUDY NRPPXQHURFKDWWInJUXSSHUVRPlUQnJRUOXQGDKRPRJHQD0HQGHWlU HQJURYLQGHOQLQJRFKGHWNDQILQQDVVWRUDVNLOOQDGHUlYHQLQRP JUXSSHUQD Kommunindelningen bygger på de administrativa gränserna. En lokal bostadsmarknad kan dock breda ut sig över områden som inte sammanfaller med kommunens gränser.

Det finns kommuner som

ingår i storstadsregionerna som har färre än 25 000 invånare.

(11)

Landets kommuner indelade i kommungrupper Källa: SCB Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Större högskoleorter Mindre högskoleorter

Övriga med fler än 25 000 invånare Övriga med färre än 25 000 invånare

Antal i kommungrupperna 2011 Kommuner Invånare Storstockholm 26 2 091 473 Storgöteborg 13 938 580 Stormalmö 12 662 941 Större högskoleorter 16 1 864 770 Mindre högskoleorter 19 887 072 Övriga med fler än 25 000 invånare 31 1 062 469 färre än 25 000 invånare 173 1 975 550

(12)

Landets befolkning

Befolkningen ökade under 2011

6YHULJHVEHIRONQLQJ|NDGHPHGFLUNDSHUVRQHUXQGHUnU gNQLQJHQEHURGGHGHOYLVSnDWWDQWDOHWI|GGDYDUGU\JWIOHUlQ DQWDOHWDYOLGQD'HVHQDVWHWLRnUHQKDUDQWDOHWI|GGDEDUQnUOLJHQ|NDWL 6YHULJH0HQKXYXGGHOHQDYEHIRONQLQJV|NQLQJHQEHURGGHSnDWW LQYDQGULQJHQWLOOODQGHWYDUVW|UUHlQXWYDQGULQJHQ'U\JWIOHU SHUVRQHULQYDQGUDGHXQGHUnU1HWWRIO\WWQLQJHQLQIO\WWQLQJPLQXV XWIO\WWQLQJKDUYDULWVWRUXQGHUGHVHQDVWHnUHQPHQXQGHUnU PLQVNDGHGHQPHGSURFHQWLMlPI|UHOVHPHGnU$YGHPVRP LQYDQGUDGHWLOO6YHULJHERVDWWHVLJQlVWDQKlOIWHQLQnJRQDY VWRUVWDGVNRPPXQHUQD6WRFNKROP*|WHERUJRFK0DOP|1lUPDUH SURFHQWDYEHIRONQLQJV|NQLQJHQVNHGGHLNRPPXQHUPHGEULVWSn ERVWlGHUPHGDQGU\JWSURFHQWVNHGGHLRUWHUPHG|YHUVNRWW

Befolkningsökningen ojämnt fördelad över landet

Storstadsregionerna och de större högskoleorterna växer mest

Många små kommuner fortsätter minska

$YODQGHWVPLQGUHK|JVNROHRUWHUKDGHVMXRUWHUHQQHJDWLY EHIRONQLQJVXWYHFNOLQJ'HPLQGUHK|JVNROHRUWHUQDKDGHGRFNVRPKHOKHW HQSRVLWLYXWYHFNOLQJ'HQJUXSSVRPPLQVNDUVLQEHIRONQLQJWRWDOWVHWW lUVPnNRPPXQHUPHGIlUUHlQLQYnQDUH$QOHGQLQJHQWLOO EHIRONQLQJVPLQVNQLQJHQlUDWWDQWDOHWDYOLGQDlUEHW\GOLJWVW|UUHlQ DQWDOHWI|GGD$YGHVVDNRPPXQHUKDGHKHODHQQHJDWLY EHIRONQLQJVXWYHFNOLQJPHGDQHQGDVWKDGHHQSRVLWLYXWYHFNOLQJ'HW lUQlVWDQLGHQWLVNWPHGnUHWLQQDQ7RWDOWLODQGHWYDUGHWNRPPXQHU VRPKDGHHQQHJDWLYEHIRONQLQJVXWYHFNOLQJPHGVDPPDQODJWGU\JW SHUVRQHU7UHIMlUGHGHODUDYPLQVNQLQJHQVNHGGHLGHPLQGUH NRPPXQHUQD Majoriteten, 60 procent av

alla kommuner i landet har färre än 25 000 invånare, men endast 21 procent, knappt 2 miljoner, personer bor i dessa områden. Drygt 2 miljoner, eller 22 procent, av landets befolkning bor i Storstockholm. En femtedel bor i större högskoleorter. Den minsta regionen är Stormalmö, där endast 7 procent av befolkningen finns.

Befolkningsutvecklingen,

hushållssammansättningen, hushållens inkomster samt värderingar och livsstil påverkar efterfrågan på bostäder. Det är därför intressant att studera detta både på riksnivå men framför allt på region- eller

kommunnivå. Vi redovisar här de övergripande befolkningsförändringarna.

(13)

Befolkningsförändring mellan åren 2010 och 2011 -314 - -100 -99 - 0 1 - 500 500 - 5 000 5 000 - 17 251 Källa: SCB Befolkningsförändring i kommungrupperna mellan 2010–2011 37 130 9 951 6 586 15 325 1 396 1 632 -4 735 67 285 55 15 10 23 2 2 -7 100 Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Större högskoleorter Mindre högskoleorter Övriga med fler än 25 000 invånare färre än 25 000 invånare Totalt Befolknings-förändring

Andel av total befolk--ningsförändring, %

(14)

Begreppen brist, balans och överskott

,ERVWDGVPDUNQDGVHQNlWHQEHUYLNRPPXQHQJ|UDHQ|YHUJULSDQGH EHG|PQLQJ DYOlJHWSnERVWDGVPDUNQDGHQLNRPPXQHQ(QOLJW%RYHUNHWV QXYDUDQGHGHILQLWLRQDQVHVGHWUnGDEULVWSnERVWlGHURPGHWKHODWLGHQ ILQQVHQHIWHUIUnJDQVRP|YHUVWLJHUXWEXGHWgYHUVNRWWSnERVWlGHU LQQHElUDWWGHWVWlQGLJWILQQVIOHUOHGLJDERVWlGHUHOOHUERVWlGHUWLOOVDOXlQ YDGVRPHIWHUIUnJDV$WWGHWILQQVRXWK\UGDOlJHQKHWHULQnJRWHQVWDND ERVWDGVRPUnGHEHK|YHULQWHLQQHElUDDWWGHQORNDODERVWDGVPDUNQDGHQ VRPKHOKHWEHWUDNWDGSUlJODVDYHWW|YHUVNRWW9LlUPHGYHWQDRPDWW GHWWDVlWWDWWGHILQLHUDEHJUHSSHQJHUXWU\PPHI|UROLNDWRONQLQJDURFK EHG|PQLQJDU En bedömningsfråga 2PGHWUnGHUERVWDGVEULVWHOOHULQWHSnGHQORNDODERVWDGVPDUNQDGHQlU DOOWVnHQEHG|PQLQJVIUnJDRFKEULVWSnERVWlGHUNDQLQQHElUDROLNDVDNHUL ROLNDW\SHUDYNRPPXQHU*HQRPDWWGHODLQNRPPXQHUQDLROLNDJUXSSHU HIWHUEHIRONQLQJVVWRUOHNRFKVHGDQWLWWDSnKXUROLNDnOGHUVJUXSSHUIO\WWDU PHOODQROLNDW\SHUDYNRPPXQHUNDQPDQInHQELOGDYVNLOOQDGHUQDL I|UXWVlWWQLQJDUQD6WRUVWDGVUHJLRQHUQDKDUWLOOH[HPSHOVWRULQIO\WWQLQJ PHQDYROLNDNDUDNWlU3nPLQGUHRUWHUlUSUREOHPHWNDQVNHVQDUDUHDWW DQSDVVDERVWDGVEHVWnQGHWWLOOGHEHKRYVRPILQQVWLOOH[HPSHOInIUDP ELOOLJDK\UHVUlWWHUVnDWWXQJGRPDUNDQIO\WWDKHPLIUnQ'HWKDQGODURFNVn LPnQJDIDOORPDWWWLOOJlQJOLJKHWVDQSDVVDEHVWnQGHWHIWHUGHQnOGUDQGH EHIRONQLQJHQVEHKRY 'lUGHWILQQVI|UInERVWlGHULI|UKnOODQGHWLOOEHKRYRFKHIWHUIUnJDQ WLOOH[HPSHOSnJUXQGDYDWWGHWlUHQVWRULQIO\WWQLQJNDQGHWOHGDWLOO WUnQJERGGKHWRFKDWWDQVWlOOGDSnRUWHQVDUEHWVSODWVHUEHK|YHUSHQGOD|YHU VWRUDDYVWnQGHOOHUDWWGHV|NHUMREEQnJRQDQQDQVWDQV0HQEULVWSn ERVWlGHUNDQRFNVnLQQHElUDDWWGHWWLOODQWDOHWILQQVWLOOUlFNOLJWPnQJD ERVWlGHUPHQDWWGHWlUIHOVRUWVERVWlGHU'HOHGLJDERVWlGHUQDNDQVNH LQWHlUDQSDVVDGHI|UHQnOGUDQGHEHIRONQLQJHOOHUILQQVXWDQI|U FHQWUDORUWHQGlUVHUYLFHQKDUI|UVYXQQLW

Brist innebär inte alltid nybyggnadsbehov

2DYVHWWRPGHWKDQGODURPREDODQVPHOODQDQWDOHWOlJHQKHWHUSn PDUNQDGHQRFKDQWDOHWERVWDGVV|NDQGHHOOHUDWWXWEXGHWLQWHPRWVYDUDU GHWVRPHIWHUIUnJDVlUUDSSRUWHUDGEULVWSnERVWlGHULQWHDOOWLGGHWVDPPD VRPQ\E\JJQDGVEHKRY(WW|NDWXWEXGNDQXSSVWnJHQRPHQ|NDG RPVlWWQLQJDYERVWlGHULEHVWnQGHW'HWNDQlYHQYDUDVnDWWPDQEHK|YHU InWLOOIO\WWNHGMRUI|UDWWP|MOLJJ|UDHOOHUXQGHUOlWWDJHQHUDWLRQVYl[OLQJL ROLNDGHODUDYEHVWnQGHW 5DSSRUWHUDGERVWDGVEULVWNDQYDUDHWWXWWU\FNI|UHQG\QDPLVNHNRQRPL GlU|NDGHLQNRPVWHUOHGHUWLOO|NDGHIWHUIUnJDQSnERVWlGHU$WWHQ NRPPXQXSSJHUERVWDGVEULVWLQQHElUYLVVHUOLJHQLGHIOHVWDIDOODWWGHWlU VYnUWDWWIO\WWDWLOOHOOHULQRPNRPPXQHQ0HQERVWDGVEULVWLQQHElULQWH Q|GYlQGLJWYLVDWWERVWDGVVRFLDODSUREOHPVRPWUnQJERGGKHWRFK RPIDWWDQGHDQGUDKDQGVXWK\UQLQJlUXWEUHGGDIHQRPHQ,YLONHWIDOOVRP KHOVWNDQGHWNUlYDVORNDODLQVDWVHULQRPUDPHQI|UNRPPXQHUQDV ERVWDGVI|UV|UMQLQJVDQVYDU

Ett annat sätt att få en

uppfattning om situationen på de lokala bostadsmark-naderna är att titta på marknadsindikatorer som priser och sålda lägenheter. Då är det möjligt att få kunskap om den realiserade efterfrågan på bostäder, men inte om inkomstsvaga gruppers behov och möjligheter att finna bostäder på den lokalamarknaden. Att priserna är låga på en bostadsmarknad innebär inte självklartatt det kommer ut lämpliga bostäder på marknaden för exempelvis studenter eller flyktingar.

(15)

Flyttnetto mellan åren 2010 och 2011 -314 - 0 1 - 100 101 - 300 301 - 2 000 2 001 - 10 390 Källa: SCB

(16)

Läget på bostadsmarknaden 2012

Kommuner som anger brist på bostäder fortsätter att öka

Kommunerna har ansvar för bostadsförsörjningen och ska enligt bostadsförsörjningslagen skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder. Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar såväl tillväxten som välfärden i en kommun. En grundläggande del i att se hur bostadsmarknaden utvecklas blir således att undersöka hur kommunerna ser på sin situation.

Enligt kommunernas bedömningar i bostadsmarknadsenkäten 2012, är det nu 135 kommuner, eller 46 procent, som bedömer att den lokala bostadsmarknaden präglas av brist på bostäder i förhållande till

efterfrågan. Antalet kommuner som uppger att det är brist på bostäder i kommunen som helhet fortsätter alltså att öka. 2011 var det 126 kommuner som redovisade brist på bostäder. De kommuner som

tillkommit sedan föregående år har inte redovisat brist på bostäder sedan år 2000. De är helt nya kommuner i detta samanhang. Exempel på detta är Norrköping, Oskarshamn, Töreboda, Tidaholm, Falköping, Ockelbo, Hudiksvall, Timrå och Pajala.

Kommuner som uppger balans på bostadsmarknaden är stabilt

Antalet kommuner som redovisar balans, totalt sett på bostadsmarknaden, har i stort sett inte ändrats de senaste åren. Det är 110 kommuner, eller 38 procent, som redovisar balans. Av dessa kommuner har hälften brist på bostäder i centralorten eller i innerstaden.

Färre kommuner har överskott på bostäder

Antalet kommuner med överskott på bostäder fortsätter att minska. Efter att ha ökat 2009 och 2010 minskade antalet 2011 och nu även 2012. Det är 44 kommuner, eller 15 procent som bedömer att det finns ett överskott på bostäder. Många av dessa kommuner finns i östra Götaland och i Norrland.

Trenden håller i sig

I år och även under de senaste åren, uppger drygt hälften av kommunerna med brist på bostäder i hela kommunen att läget kommer att vara

oförändrat de kommande två åren. Drygt en fjärdedel av kommunerna tror att bristen kommer att bestå eller öka. Men det är endast sju kommuner i Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö som tror att bostadsbristen kommer att öka. De flesta kommunerna i storstads-regionerna (67 procent) tror att läget kommer att vara oförändrat de kommande två åren. Endast sex kommuner tror att bristen kommer att minska.

Bland de 44 kommunerna med överskott på bostäder tror endast sex kommuner att överskottet kommer att minska. Lika många tror att

överskottet kommer att öka. Övriga kommuner anger att läget kommer att vara oförändrat.

Bostadsmarknadsläget i en

kommun kan variera över tid. Vissa år är bostadsmark-naden i balans och vissa år har man brist på bostäder. I en del kommuner är läget mera stabilt. Av de 135 kommuner som redovisar brist på bostäder i år har 26 kommuner haft brist sedan år 2000. De flesta av dessa kommuner finns i eller runt våra storstadsområden och i inre Småland. Ungefär 84 kommuner har stadigt rapporterat brist på bostäder de senaste fem åren. 13 kommuner har haft överskott på bostäder de senaste tio åren. Många av dessa finns i Norrland. Men de andra är spridda över landet.

Brist på bostäder råder om

det hela tiden finns en efterfrågan som överstiger utbudet.

Överskott på bostäder

innebär att det ständigt finns fler lediga bostäder än som efterfrågas. Att det finns lediga lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala marknaden präglas av ett överskott.

(17)

Kommunernas bedömning över läget på bostadsmarkna-den totalt sett i kommunen

Brist Balans Överskott Uppgift saknas Bostadsmarknadsläge 1988 –2012 År 2012 Brist 46 % Balans 38 % Överskott 15 % Uppgift saknas

(18)

Olika situation för kommuner med brist på bostäder %ODQGGHNRPPXQHUVRPXSSJHUEULVWSnERVWlGHUlUVLWXDWLRQHQ YlOGLJWROLND,YLVVDNRPPXQHUILQQVGHWHWWVWRUWEHKRYDYDWW NRPSOHWWHUDERVWDGVEHVWnQGHWRFKDWWGHWILQQVHQPDUNQDGVRPJ|UDWW PDQInUDYVlWWQLQJI|UQ\SURGXNWLRQ,DQGUDNRPPXQHUKDQGODUGHWRP DWWHWWPLQGUHDQWDOERVWlGHUVRPEHK|YVPHQGlUILQQVLQJHQPDUNQDG I|UQ\SURGXNWLRQ$YGHNRPPXQHUVRPXSSJHUEULVWSnERVWlGHUlU GHWNRPPXQHUVRPlUVYDJDERVWDGVPDUNQDGHUHQOLJW%.1V GHILQLWLRQ,GHVVDNRPPXQHUlUGHWVYnUWDWWInWLOOQnJRQQ\SURGXNWLRQ YLONHWJ|UDWWGHWEOLUVYnUWDWWInIUDPERVWlGHU$YGHNRPPXQHUVRP KDU|YHUVNRWWSnERVWDGVPDUNQDGHQlUDOODXWRPIHPGHILQLHUDGHVRP VYDJDERVWDGVPDUNQDGHU

Många växande kommuner uppger brist på bostäder

%nGHDQWDOHWRFKYLONDNRPPXQHUVRPKDUEULVWUHVSHNWLYH|YHUVNRWWSn ERVWlGHUVlJHUQnJRWRPYLONHQYHUNOLJKHWVRPSROLWLNHURFKSODQHUDUH UXQWRPLODQGHWVWnULQI|U2PPDQLVWlOOHWYLOOIRNXVHUDSnKXU ERVWDGVEULVWHQGUDEEDUKXVKnOOHQNDQGHWYDUDLQWUHVVDQWDWWUHODWHUDOlJHW SnERVWDGVPDUNQDGHQWLOOEHIRONQLQJHQ +HODSURFHQWDYEHIRONQLQJHQERULNRPPXQHUVRPUHGRYLVDU ERVWDGVEULVW'HWLQQHElUGRFNLQWHDWWDOODGHVVDlUSnYHUNDGHDY ERVWDGVEULVWHQPHQHQSHUVRQVRPEHK|YHUE\WDERVWDGHOOHUHWDEOHUDVLJ SnERVWDGVPDUNQDGHQNDQInSUREOHP(QGDVWSURFHQWDYEHIRONQLQJHQ ERULHQNRPPXQVRPUHGRYLVDU|YHUVNRWWSnERVWlGHUSURFHQWERUL NRPPXQHUVRPUHGRYLVDUDWWGHWlUEDODQVSnERVWDGVPDUNQDGHQ)|UIHP SURFHQWDYEHIRONQLQJHQVDNQDUYLXSSJLIWHURPERVWDGVPDUNQDGVOlJHW 0DMRULWHWHQDYGHNRPPXQHUVRPXSSJHUEULVWSnERVWlGHUKDUHQ SRVLWLYEHIRONQLQJVXWYHFNOLQJ.QDSSWNRPPXQHUKDUHQQHJDWLY EHIRONQLQJVXWYHFNOLQJVDPWLGLJWVRPPDQXSSJHUDWWGHWlUEULVWSn ERVWlGHU'HIOHVWDDYGHVVDWLOOK|UNRPPXQJUXSSHQPHGIlUUHlQ LQYnQDUH%ODQGNRPPXQHUPHGEDODQVSnERVWDGVPDUNQDGHQlUGHWLVWRUW VHWWOLNDPnQJDVRPKDUSRVLWLYRFKQHJDWLYEHIRONQLQJVXWYHFNOLQJ'H IOHVWDNRPPXQHUVRPXSSJHU|YHUVNRWWSnERVWlGHUKDUHQQHJDWLY EHIRONQLQJVXWYHFNOLQJ Statens bostadskreditnämnd, BKN,

har avgränsat drygt 100 kommuner som landets svagaste bostadsmarknader. Dessa kännetecknas bland annat av svag efterfrågan på bostäder. Det rör sig främst om kommuner med små lokala arbetsmarknader med låg tillgänglighet på arbets-platser, befolkningsminsk-ning, svag utveckling av hushållens inkomster och svag sysselsättningsut-veckling.

Flyttrörelserna påverkar

ofta efterfrågan på bostäder på ett direkt sätt. I genomsnitt flyttar en svensk drygt tio gånger under sin livstid. De flesta flyttningarna sker inom samma ort eller kommun. Förändringar i familjestorlek och inkomst är ofta drivkraften bakom de korta flyttningarna, medan motsvarande, för de långväga, ofta handlar om utbildning och

arbetsmarknad. Flyttningar är även åldersrelaterade. Det är främst unga människor i åldern 20–30 som flyttar både kort- och långväga inom landet. Framför allt är det i dessa åldrar som migration över tio mil sker.

(19)

Brist Balans Överskott

Kommuner med positivt flyttnetto Uppgift saknas

Kommunernas bedömningar över läget på bostadsmark-naden totalt sett i kommunen samt kommuner med positivt flyttnetto 2011

Andel av befolkningen som bor i kommuner med brist, balans respektive överskott på bostäder

År 2012 Brist 64 % Balans 29 % Överskott 6 % Uppgift saknas

(20)

Outhyrda lägenheter i allmännyttan

Outhyrda lägenheter minskar

Det finns omkring 6 200 outhyrda allmännyttiga lägenheter, vilket är en minskning jämfört med förra årets knappt 8 000. Det motsvarar ungefär 0,8 procent av det totala lägenhetsbeståndet i de kommunalt ägda bostadsbolagen. Trenden har sedan en längre tid varit att de outhyrda lägenheterna minskar. I förhållande till beståndet av flerbostadshus, är andelen outhyrda lägenheter störst i Hylte, följd av Ydre, Ljusnarsberg och Norberg. I omkring 74 kommuner har de allmännyttiga

bostadsföretagen en större andel outhyrda lägenheter den 1 januari 2012 än motsvarande datum 2011. I endast 23 av dessa kommuner är

förändringarna över en procent samtidigt som de största förändringarna är cirka 6,5 procent.

Majoriteten har inte uthyrningssvårigheter

I många av landets kommuner finns det få outhyrda allmännyttiga lägenheter. En viss procent outhyrda lägenheter behövs för att klara en normal omflyttning i beståndet. Det diskuteras att den kan vara mellan 1 och 3 procent. Här har vi valt 1,5 procent. Kring 160 kommuner har mindre än 1,5 procent outhyrda lägenheter vilket är något fler kommuner än 2011. Drygt 70 kommuner uppger att det inte finns några outhyrda lägenheter alls. De flesta ligger i eller nära någon av storstadsregionerna, men det finns även andra kommuner som uppger att det inte finns några outhyrda lägenheter.

Rivningar i 24 kommuner

I år bedömer 43 kommuner att de har så många outhyrda lägenheter att det är ett problem. 30 kommuner uppger att det finns lägenheter som är kallställda på grund av uthyrningssvårigheter, totalt 622 lägenheter. 24 kommuner kan komma att riva sammanlagt 1 168 lägenheter på grund av uthyrningssvårigheter. De flesta planerar att riva relativt få lägenheter. Endast tre kommuner tänker riva fler än 100 lägenheter. I de fall som kommunerna redovisat byggnadsår ser vi att dessa lägenheter är till 70 procent byggda under 1960- och 1970-talet.

Antalet kommuner med uthyrningssvårigheter har fortsatt att minska de senaste åren. Även antalet kommuner med kallställda lägenheter är något lägre än förra året medan antalet lägenheter som kan komma att rivas har ökat något (3 procent) jämfört med föregående år.

Små kommuner i inre Norrland, Bergslagen och inre Götaland

Det är till viss del samma kommuner som uppger att de outhyrda lägenheterna är så många att det är ett problem, att det finns kallställda lägenheter, samt att det kan bli aktuellt med rivningar under 2012 och 2013. Det är 11 kommuner som uppger samtliga tre problem.

Kommunerna med uthyrningsproblem är ofta invånarmässigt små, har negativ befolkningsutveckling och ligger framförallt i inre Norrland, Bergslagen och i inre Götaland. 16 av de 43 kommuner, som har problem med många outhyrda lägenheter uppger också att de avser att riva

lägenheter.

Enligt statistik från SCB har

allmännyttiga bostadsbolag rivit 476 bostäder på grund av uthyrningssvårigheter under år 2011. Flest revs Värmlands och Gävleborgs län. De totala siffrorna för 2011 och 2010 är mycket låga i förhållande till tidigare år under 2000-talet. Men det var ca 100 fler 2011 än 2010.

De flesta kommuner har

minst ett allmännyttigt bostadsföretag och endast ett dussin av landets 290 kommunersaknar helt något allmännyttigt bostads-bestånd.

Outhyrda lägenheter

innebär att lägenheten saknar kontrakt den 1 januari 2012 och är till uthyrning ledig och kan hyras ut omedelbart.

(21)

Andel outhyrda allmännyttiga lägenheter 0,0 0,1 - 0,5 0,6 - 3,0 3,1 - 6,0 6,1

-Saknar allmännytta eller uppgift saknas

Antal lägenheter som kommunerna bedömer kommer att rivas

(22)

Vilken typ av bostäder är det brist på?

För andra året i rad ökar antalet kommuner som uppger att det är brist på bostäder i kommunen som helhet. Ytterligare sju kommuner har

tillkommit och bristen finns nu 135 kommuner. Kommuner som uppger brist på hyresrätter och bostadsrätter har ökat, medan antalet kommuner som anger brist på äganderätter har minskat med 15 procent. 47

kommuner redovisar brist på samtliga upplåtelseformer.

Bristen på hyresrätter fortsätter att öka

Bristen på hyresrätter är utbredd bland kommunerna. Även bland de kommuner som har balans eller till och med överskott på bostäder finns det brist på hyreslägenheter. Av de 86 kommuner som har balans på bostäder, sett till kommunen totalt, har 52 brist på centralt belägna bostäder. Därför är det fler kommuner som anger att de har brist på hyresrätter, än de som har brist totalt. I år är det 242 kommuner som uppger att det är brist på hyresrätter. Av dessa har 218 planer på att det ska byggas fler lägenheter. Ett femtiotal kommuner uppger att man behöver bygga fler än 100 lägenheter de kommande två åren. Cirka 130 kommuner anger att man behöver bygga 50 lägenheter eller färre under samma period.

Flest kommuner uppger att det är brist på små lägenheter på 1–2 rum och kök. Bristen på medelstora lägenheter på 3 rum och kök har ökat med 11 procent, samtidigt som efterfrågan på större lägenheter har minskat något, jämfört med föregående år.

Brist på bostadsrätt

En tredjedel av kommunerna bedömer att det är brist på bostadsrätter. Jämfört med förra året är det något fler kommuner som har angivit brist. Framför allt uppger kommunerna att det är brist på bostäder på 3 rum och kök. För andra året i rad ökar även efterfrågan, med cirka 10 procent, på små lägenheter på 1–2 rum och kök. Av de kommuner som har brist på bostadsrätter finns en tredjedel i storstadsområdena eller i de större högskoleorterna. Övriga är fördelade över landet.

Brist på äganderätt

Knappt en fjärdedel av kommunerna uppger att det finns brist på

äganderätt. Det är en minskning med knappt 18 procent jämfört med förra året. 45 procent av de kommuner som har brist på äganderätt har färre än 25 000 invånare.

Viken typ av bostad som

efterfrågas påverkas av boendeutgiften och den disponibla inkomsten.

Boendeutgiften är ofta den

största utgiften för hushållen och skiljer sig mycket åt mellan olika

upplåtelseformer. Hushåll, boende i hyresrätt och bostadsrätt har ungefär lika höga boendeutgifter, medan boende i äganderätt betalar betydligt mer, bland annat beroende på att äganderätten i genomsnitt är betydligt större. Boendeutgifterna skiljer sig även åt mellan olika regioner. Detta gäller i synnerhet för bostadsrätter och äganderätt.

Källa: Boverket, Boende

kostnader – Sverige och Europa

(23)

Kommuner som uppger brist på hyresrätter eller annan upplåtelseform

Brist på hyresrätter och andra upplåtelseformer Endast brist på hyresrätter

Har inte brist på hyresrätter men kan ha det på annan upplåtelseform

Har inte uppgett någon brist på upplåtelseform

Antal kommuner med brist på

2010 2011 2012

Bostäder, totalt sett i

kommunen som helhet 118 126 135

Hyresrätter 220 231 242

Bostadsrätter 97 89 100

(24)

Grupper som har särskilt svårt att få bostad

Unga och stora barnfamiljer har särskilt svårt

Även i år är ungdomar den grupp som har svårt att få bostad i flest av landets kommuner. Behovet kvarstår även för stora barnfamiljer samt för pensionärer och medelålders personer som vill flytta till en mindre bostad.

De största förändringarna jämfört med föregående år finns hos studenter där det är en ökning med cirka 20 procent jämfört med 2011. Andelen kommuner som anger svårigheter för hushåll som flyttar in i kommunen har ökat med 13 procent. Svårigheter finns också för hushåll med höga krav på attraktivt läge där antalet kommuner har ökat med 12 procent.

I de kommuner där ungdomar har särskilt svårt att få en bostad, uppger i stort sett samtliga kommuner brist på framför allt små hyresrätter. Motsvarande samband finns bland de kommuner där stora barnfamiljer har svårt att få bostad. I knappt 80 procent av dessa

kommuner är det brist på stora hyresrätter med 4 rum och kök eller större.

Brist för unga, stora barnfamiljer, äldre och flyktingar

I de kommuner som bedömer att man har brist på bostäder i hela

kommunen, är det främst ungdomar, och stora barnfamiljer, som har svårt att få bostad. I omkring hälften av dessa kommuner har även flyktingar samt äldre hushåll svårigheter att få tag på en lämplig bostad.

Bland de kommuner som har balans på bostadsmarknaden, men brist på centralorten, uppger 60 procent att det är svårt för ungdomar att få tag på en bostad.

Även i kommuner med överskott på bostäder kan vissa grupper ha svårt att hitta en passande bostad. Det gäller främst hushåll som ställer krav på ett attraktivt läge, äldre med krav på god tillgänglighet samt stora barnfamiljer.

Svårt för många grupper i storstadsregionerna

I storstadsregionerna är det generellt sett brist på bostäder, i någon form, för alla grupper. I samtliga storstadsområden är det framför allt brist på bostäder för ungdomar i kommunerna. Utöver för ungdomar anges brist i Storstockholms kommuner för framförallt flyktingar och stora

barnfamiljer. I Storgöteborg är det stora barnfamiljer och ensamstående med barn och i Stormalmö är det gruppen äldre som kommunerna anger brist för.

Bostäder i attraktiva lägen efterfrågas i övriga landet

Svårigheten för ungdomar, studenter och stora barnfamiljer finns även utanför storstadsregionerna. Den största efterfrågan på bostäder med ett attraktivt läge finns utanför de tre storstadsregionerna.

Åldersfördelningenvarierar över landet. Generellt finns det en ung befolkning i storstadsregionerna och de större högskoleorterna, medan det finns en äldre befolkning i de mindre kommunerna.

Kommunerna Borås,

Härryda, Täby, Nacka, Osby, Nyköping, Ystad, Hudiksvall och Varberg uppger brist för alla grupper.

(25)

Kommuner som uppger att gruppen stora barnfamiljer har särskilt svårt att få en bostad

(26)

Bostäder för ungdomar

Drygt hälften uppger brist för unga

8QJGRPDUVVLWXDWLRQSnERVWDGVPDUNQDGHQlUEHURHQGHDYPnQJD IDNWRUHU'HWKDQGODURPP|MOLJKHWHUDWWHIWHUIUnJDH[HPSHOYLVJHQRP LQNRPVWHUPHQRFNVnRPXWEXGHWDYERVWlGHU*UXSSHQXQJDlUEODQGDG PHQKDUVRPJUXSSVlPUHHNRQRPLVNDI|UXWVlWWQLQJDUlQPnQJDDQGUDL GHQK|JDNRQNXUUHQVHQRPGHVPnOlJHQKHWHUQDSURFHQWDYODQGHWV NRPPXQHUXSSJHUDWWGHKDUEULVWSnERVWlGHUVRPXQJGRPDUHIWHUIUnJDU $QGHOHQNRPPXQHUVRPXSSJHUEULVWI|UXQJDlUQnJUDIOHUlQI|UUDnUHW $YGHVVDXSSJHUFLUNDSURFHQWDWWGHKDUEULVWSnERVWlGHUWRWDOWVHWW SURFHQWDWWGHKDUEDODQVSnERVWDGVPDUNQDGHQRFKFLUNDSURFHQWDWW GHKDU|YHUVNRWWSnERVWlGHU6LIIURUQDYLVDUGRFNLQWHhur mångaunga VRPSnYHUNDVHOOHUKXUVWRUEULVWHQlULIRUPDYantal lägenheterVRP VDNQDV $QWDOHWNRPPXQHUVRPVYDUDUDWWGHWLQWHlUQnJRWVW|UUHSUREOHPI|U XQJDDWWInWDJLHQOlPSOLJERVWDGlUXQJHIlUVDPPDVRPI|UUDnUHW VW\FNHQ

Vanligast med brist i storstadsregioner och högskoleorter ...

'HWlUYDQOLJDVWPHGEULVWSnERVWlGHUI|UXQJDLVWRUVWDGVUHJLRQHUQDRFK GHVW|UUHK|JVNROHRUWHUQD'HVVDNRPPXQHUKDURIWDJHQHUHOO ERVWDGVEULVW'HWlURFNVnUHJLRQHUGLWPnQJDXQJDIO\WWDURFKVRPKDUHQ VWRUDQGHOXQJD9LGHQMlPI|UHOVHPHOODQGHWUHVWRUVWDGVUHJLRQHUQDlU GHW6WRUVWRFNKROPVRPKDUGHQK|JVWDDQGHOHQPHGEULVWI|UXQJD'lU XSSJHUSURFHQWDYNRPPXQHUQDDWWGHKDUEULVW'HWKDUOHJDWSn XQJHIlUVDPPDQLYnGHVHQDVWHIHPnUHQ%nGHL6WRUJ|WHERUJRFKL 6WRUPDOP|KDUDQGHOHQVMXQNLWQnJRWRPPDQWLWWDUQnJUDnUWLOOEDND

… men brist även utanför dessa regioner

bYHQLRUWHUQDXWDQI|UVWRUVWDGVUHJLRQHUQDNDQGHWYDUDVYnUWI|UXQJDDWW KLWWDHQOlPSOLJERVWDG*UXSSHQPHGNRPPXQHUPHGIOHUlQ LQYnQDUHVWnUI|UGHQVW|UVWD|NQLQJHQQlUGHWJlOOHUEULVWSnERVWlGHUI|U XQJGRPDUGHVHQDVWHnUHQ SURFHQWDYNRPPXQHUQDPHGIlUUHlQLQYnQDUHXSSJHUDWW GHWlUEULVWSnERVWlGHUI|UXQJD%RVWDGVEHVWnQGHWLGHVVDNRPPXQHU EHVWnUDYPnQJDlJDQGHUlWWHURFKUHODWLYWInERVWDGVRFKK\UHVUlWWHU %ODQGGHVVDILQQVEnGHNRPPXQHUVRPEHG|PHUDWWGHWlUEULVW SURFHQWEDODQVSURFHQWRFK|YHUVNRWWSURFHQWSnERVWlGHUWRWDOW LNRPPXQHQ

Insatser även där det inte är brist

,NRPPXQHUILQQVGHWVlUVNLOGDLQVDWVHUI|UDWWXQGHUOlWWDI|UXQJDDWW VNDIIDHJHQERVWDGDYGHVVDXSSJHUDWWGHWlUEULVWI|UXQJD'HQ YDQOLJDVWHLQVDWVHQlUK\UHVUDEDWWHURFKI|UHNRPPHUPHVWLNRPPXQHU PHGIlUUHlQLQYnQDUH$QGUDLQVDWVHUVRPI|UHNRPPHUlU H[HPSHOYLVDWWNRPPXQHQSODQHUDUI|UQ\HOOHURPE\JJQDGWLOOPLQGUH K\UHVOlJHQKHWHURFKDWWXQGHUOlWWDI|UWYnHOOHUIOHUDDWWK\UDHQOlJHQKHW JHPHQVDPW6lUVNLOGDLQVDWVHUlUYDQOLJDVWL6WRUVWRFNKROP'lUlUGHW LQWHlUK\UHVUDEDWWHUXWDQQ\SURGXNWLRQULNWDGWLOOXQJGRPDUVRPlUGHQ YDQOLJDVWHLQVDWVHQ

Kommuner som uppger brist på bostäder för ungdomar överstiger antalet kommuner som uppger generell bostadsbrist. Så har det sett ut sedan många år tillbaka.

Närmare 50 kommuner uppger att de har särskilda

ungdomsbostäder till unga.

Sammanlagt rör det sig om drygt 3 800 bostäder i hela landet.

(27)

Brist för unga Ej brist för unga Uppgift saknas Positivt flyttnetto

Kommuner som uppger att det är brist på bostäder för ungdomar och kommuner med positivt flyttnetto för gruppen 20 till 24 år

Antal kommuner med särskilda insatser för att underlätta för ungdomar att skaffa egen bostad 2008 –2012

Antal kommuner som uppger att man har brist på sådana bostäder som ungdomar efterfrågar och generell bostadsbrist

Brist för unga Generell bostadsbrist

(28)

Bostäder för studenter

Brist i 20 högskolekommuner

Bostadssituationen för studenter skiljer sig mellan olika universitets- och högskoleorter. I år bedömer 20 högskolekommuner att det är brist på lämpliga bostäder för studenter. Det är samma antal som för åren 2010 och 2011. De flesta av dessa uppger även brist på bostäder generellt sett.

Samtidigt uppger 22 högskolekommuner att det inte är några större problem för studenter att få tag på en lämplig bostad. Siffran visar hur många kommuner som uppger brist och säger inte något om hur många studenter som påverkas eller hur stor bristen är. Det är också viktigt att uppmärksamma att antalet studenter skiljer sig åt mellan de olika högskolekommunerna. Det finns även kommuner utan högskola som rapporterar brist för studenter.

De flesta studenter bor inte i studentbostad

Studentgruppen är heterogen, det gäller såväl ålder som familjesituation. Studenters generellt sett svaga ekonomiska situation påverkar dock gruppens möjligheter att efterfråga bostäder. Stora ungdomskullar gör att antalet studenter är högt. Läsåret 2010/2011 fanns det ungefär 370 000 registrerade studenter. Det finns drygt 79 000 studentbostäder i högskolekommunerna och 84 000 i landet totalt sett. Antalet

studentbostäder är flest i traditionella studentstäder med många studenter som Uppsala, Göteborg och Lund. I 60 procent av högskolekommunerna finns det inte några betydande vakanser i studentbostadsbeståndet under året. 40 procent av högskolekommunerna uppger att det finns vakanser under vissa delar av året. Endast Kiruna uppger att det finns betydande vakanser hela året.

Behov av fler studentbostäder i traditionella studentstäder

I 24 högskolekommuner finns det enligt bedömningarna behov av fler studentbostäder. Det är inte entydigt att kommuner i storstadsregionerna och de större högskolekommunerna uppger att det finns behov av fler studentbostäder. I kommungruppen större högskolekommuner uppger exempelvis sju kommuner att det inte behövs fler studentbostäder medan nio kommuner anser att det behövs. Av de 20 högskolekommuner som uppger att det är brist för studenter uppger alla att det finns ett behov av fler studentbostäder. Kommuner som Stockholm, Göteborg, Lund, Uppsala, Umeå, Malmö och Jönköping uppger att det finns behov av fler studentbostäder.

Mycket få nyproducerade studentbostäder

SCB:s statistik tyder på att byggandet av studentbostäder i stort sett har upphört. Under 2011 färdigställdes 134 studentbostäder och under 2010 endast 125 stycken. De senaste två årens nivåer är exceptionellt låga. Mellan åren 1996-2009 färdigställdes i genomsnitt 1 495 studentbostäder per år enligt SCB. Enligt årets bedömningar i bostadsmarknadsenkäten kommer det att påbörjas omkring 1 800 studentbostäder under 2012 och 2013 i både nyproduktion och ombyggnad. Cirka 870 av de förväntade påbörjade studentbostäderna för 2012 och 2013 finns i säkra projekt. Det är fler än föregående år då det rapporterades drygt 300 i säkra projekt. Med högskolekommuner

menar vi i det här kapitlet kommunerna både i och utanför storstadsregionerna som har fler än 300 studenter och studerande i kommunen. Totalt är de 43 stycken.

Med studentbostäder avses

studentlägenheter, korridor rum eller liknande som är avsedda för studenter vid högskola eller universitet.

I rapporten Student söker bostad, undersökte Boverket

situationen för studenter på bostadsmarknaden i åtta högskoleorter.

(29)

Brist Ej brist

Högskolekommuner som uppgett brist på bostäder för studenter

(30)

Bostäder för flyktingar

Kommunerna tog emot 13 140 flyktingar 2011

.RPPXQHUQDKDUUlWWWLOOVWDWOLJHUVlWWQLQJI|UDWWWDHPRWROLNDNDWHJRULHU XWOlQGVNDPHGERUJDUHVRPEHYLOMDWVXSSHKnOOVWLOOVWnQGL6YHULJHcU KDGHNRPPXQHU|YHUHQVNRPPHOVHURPPRWWDJDQGH0RWWDJDQGHWDY IO\NWLQJDUNDQVHROLNDXW'HWNDQKDQGODRPHWWEHVWlPWDQWDOSODWVHU HOOHUHWWLQWHUYDOORFKHQGHONRPPXQHUEHUHGHUSODWVI|UHQSURFHQWXHOO DQGHODYGHWSURJQRVWLVHUDGHSODWVEHKRYHWgYHUHQVNRPPHOVHQNDQVNLOMD VLJIUnQIDNWLVNDDQWDOHWPRWWDJQDGnEODQGDQQDWDV\OV|NDQGHPHGHJHW ERHQGHRIWDERVlWWHUVLJLGHQNRPPXQGlUGHERWWVRPDQO\V|NDQGHRFK DWWIDPLOMHPHGOHPPDUVRPInWWWLOOVWnQGSnIDPLOMHDQNQ\WQLQJRFNVn RPIDWWDVDYPRWWDJDQGHW

Fler kommuner har svårt att få fram bostäder till flyktingar

NRPPXQHUXSSJHUDWWIO\NWLQJDUVRPInWWXSSHKnOOVWLOOVWnQGRFKVRP VNDERVlWWDVLJSHUPDQHQWLNRPPXQHQKDUVlUVNLOWVYnUWDWWInHQERVWDG 'HWWDlUHQ|NQLQJPHGNRPPXQHUSnWYnnU'HIOHVWDNRPPXQHUVRP KDUVlUVNLOWVYnUWDWWInIUDPERVWlGHUWLOOIO\NWLQJDUILQQVL VWRUVWDGVUHJLRQHUQDRFKLVW|UUHK|JVNROHRUWHU NRPPXQHUDQJHUDWWGHDUEHWDUVlUVNLOWP\FNHWPHGIUnJDQRP ERHQGHVLWXDWLRQHQI|UIO\NWLQJDUVRPInWWXSSHKnOOVWLOOVWnQG'HWILQQV lYHQNRPPXQHUVRPKDUQnJRWI|UWXUVV\VWHPI|UIO\NWLQJDUVRPLQJnU LGHWNRPPXQDODIO\NWLQJPRWWDJDQGHW

Brist på hyresrätter försvårar

'U\JWSURFHQWDYNRPPXQHUQDXSSJHUDWWEULVWHQSnK\UHVUlWWHUlUHWW EHW\GDQGHSUREOHPI|UDWWWLOOJRGRVHEHKRYHWDYERVWlGHUWLOOIO\NWLQJDU 'HWlUEULVWSnVWRUDOlJHQKHWHULSURFHQWDYNRPPXQHUQDRFKEULVWSn VPnOlJHQKHWHULSURFHQWDYNRPPXQHUQD,GU\JWSURFHQWDY NRPPXQHUQDILQQVHQEULVWSnOlJHQKHWHUPHGULPOLJK\UHVQLYnVDPWDWW K\UHVYlUGDUQDVWlOOHUK|JDNUDYSnLQNRPVWHOOHUDQVWlOOQLQJ

Samarbete med allmännyttan vanligast

(WWUHJHOEXQGHWVDPDUEHWHPHGDOOPlQQ\WWDQlUGHWYDQOLJDVWHVlWWHWDWWIn IUDPERVWlGHUWLOOIO\NWLQJDUSURFHQWDYNRPPXQHUQDXSSJHUGHWWD WLOOYlJDJnQJVVlWW 'lUXW|YHUWDUQlVWDQSURFHQWDYNRPPXQHUQD NRQWDNWPHGDOOPlQQ\WWDQYLGEHKRY,QlUPUHSURFHQWDY NRPPXQHUQDILQQVGHWHWWUHJHOEXQGHWVDPDUEHWHPHGSULYDWD IDVWLJKHWVlJDUH$WWIO\NWLQJKXVKnOOHQI|UYlQWDVO|VDVLQDERVWDGVEHKRY VMlOYDXSSJHVDYGU\JWSURFHQW0HQIOHUWDOHWDYGHVVDNRPPXQHU DQJHUlYHQDWWGHWDUNRQWDNWPHGDOOPlQQ\WWDQHOOHUSULYDWD IDVWLJKHWVlJDUHYLGEHKRY

Svårt att tillgodose behovet av bostäder till flyktingar

3nVnYlOHWWVRPWUHnUVVLNWlUGHWUXQWSURFHQWDYNRPPXQHUQDVRP GHOWDULIO\NWLQJPRWWDJDQGHWVRPXSSJHUDWWGHW\FNHUDWWGHWlUVYnUWDWW WLOOJRGRVHEHKRYHWDYERVWlGHUI|UIO\NWLQJDU

_{0LJUDWLRQVYHUNHWZHEESODWVZZZPLJUDWLRQVYHUNHWVH}

Som flykting räknas den

som fått upphållstillstånd av flyktingskäl, övriga skyddsbehov, samt deras

anhöriga som har rätt till introduktions-ersättning. En person räknas som

nyanländ flykting de första

åren i Sverige eller under den tid som introduktionen pågår.

Sverige var det land i Europa där flest ensamkommande barn sökte skydd under 2011.

Totalt sökte 2 657 barn och ungdomar asyl. Kommunerna ansvarar för mottagandet, boendet och omsorgen för dessa barn.

(31)

Svårt Ganska svårt Lätt eller ganska lätt Uppgift saknas

Kommunernas bedömning av möjligheten att tillgodose behovet av bostäder för flyktingar på ett års sikt

(32)

Satsningar på seniorbostäder

Vad är seniorbostäder? 6HQLRUERVWlGHUlUYDQOLJDERVWlGHUVRPlUDYVHGGDI|USHUVRQHU|YHUHQ YLVVnOGHUWLOOH[HPSHOnURFKlOGUH'HWEHK|YVLQWHQnJRW ELVWnQGVEHVOXWHQOLJWVRFLDOWMlQVWODJHQI|UDWWIO\WWDLQ $QWDOHWVHQLRUERVWlGHUKDU|NDWPDUNDQWXQGHUWDOHWRFKXSSJLFN WLOOERVWlGHUnUHQOLJWHQHQNlWVRP6YHULJHV.RPPXQHURFK /DQGVWLQJKDUJHQRPI|UW(QOLJWVDPPDNlOODlJVGU\JWKlOIWHQDY VHQLRUERVWlGHUQDDYDOOPlQQ\WWLJDERVWDGVI|UHWDJ

Planer på nyproduktion i ett hundratal kommuner

,DYODQGHWVNRPPXQHUILQQVGHWSODQHUSnQ\DVHQLRUERVWlGHUGH QlUPDVWHWYnnUHQ,NRPPXQHUKDQGODUGHWRPQ\E\JJQDGPHQGHW WLOONRPPHURFNVnVHQLRUERVWlGHUJHQRPRPE\JJQDGRFKRPYDQGOLQJDY VHUYLFHERVWlGHUI|UlOGUHWLOOVHQLRUERVWlGHU,nUHWVHQNlWXSSJHU NRPPXQHUDWWGHWILQQVSODQHUSnRPE\JJQDGDYERVWlGHUWLOO VHQLRUERVWlGHURFKLNRPPXQHUILQQVGHWSODQHUSnDWWRPYDQGOD VlUVNLOGDERHQGHIRUPHUI|UlOGUHWLOOVHQLRUERVWlGHU (QOLJWNRPPXQHUQDVEHG|PQLQJDUILQQVGHWSODQHUSnDWWSnE|UMD VHQLRUERVWlGHUGHQlUPDVWHWYnnUHQ'HWlUQnJRWIlUUHlQGHVRP SODQHUDGHV$YGHVVDDYVHUQ\SURGXNWLRQRFKRPE\JJQDG DYERVWlGHU&LUNDERVWlGHUEHUlNQDVEOLRPYDQGODGHIUnQVlUVNLOGD ERHQGHIRUPHUWLOOVHQLRUERVWlGHU

Störst tillskott på de större högskoleorterna och i de mindre kommunerna ,nUHWVHQNlWlUGHWIUDPI|UDOOWSnGHVW|UUHK|JVNROHRUWHUQDVRPPDQ SODQHUDUDWWE\JJDVHQLRUERVWlGHU'HVVDRUWHUVYDUDUI|UGU\JWHQ WUHGMHGHODYGHSODQHUDGHVHQLRUERVWlGHUQD(QIHPWHGHODY VHQLRUERVWlGHUQDWLOONRPPHULNRPPXQHUPHGIlUUHlQLQYnQDUH 'HWNDQYDUDSnVLQSODWVDWWWLOOlJJDDWWGHQQDNRPPXQJUXSSRPIDWWDU NRPPXQHURFKGHQVDPPDQODJGDIRONPlQJGHQPRWVYDUDUDQWDOHW ERHQGHLWLOOH[HPSHO6WRUVWRFNKROP Allmännyttan dominerar $OOPlQQ\WWDQGRPLQHUDUQlUGHWJlOOHUE\JJDQGHDYVHQLRUERVWlGHU, KlOIWHQDYSURMHNWHQlUGHWHWWDOOPlQQ\WWLJWERVWDGVI|UHWDJVRPlU E\JJKHUUH(QIMlUGHGHODYGHSODQHUDGHSURMHNWHQlUERVWDGVUlWWHU

Det finns inte någon entydig

definition av vad som ska räknas som seniorbostäder eller några regler för hur de ska vara utformade. Bostäderna är dock ofta utformade utifrån äldres behov av god tillgänglighet och en del seniorbostäder har gemensamma utrymmen för samvaro och aktiviteter. Det kan också finnas kök och matsal för gemensam matlagning och för umgänge.

Åldersfördelningen varierar

över landet. Generellt finns det en ung befolkning i storstadsregionerna och de större högskoleorterna, medan det finns en äldre befolkning i de mindre kommunerna.

(33)

1 - 25 26 - 50 51 - 100 101 - 500

0 och uppgift saknas

Kommuner där det kan komma att byggas seniorbostäder de närmaste två åren, antal bostäder

Seniorbostadsprojekt fördelade på nyproduktion, ombyggnad och omvandling av servicebostäder, förväntat påbörjande 2012–2013 Antal bostäder Stor-stockholm Stor-göteborg Stor-malmö Högskoleorter >75 000 <75 000 Övriga kommuner >25 000 <25 000 Nybyggnad Ombyggnad Omvandling

(34)

Satsningar på trygghetsbostäder

Vad är trygghetsbostäder? )UnQRFKPHGGHQMDQXDULNDQLQYHVWHULQJVVW|GHWWLOOlOGUHERVWlGHU lYHQJHVWLOOWU\JJKHWVERVWlGHU0HGWU\JJKHWVERVWlGHUDYVHV ERVWDGVOlJHQKHWHURFKXWU\PPHQI|UGHERHQGHVPnOWLGHUVDPYDUR KREE\RFKUHNUHDWLRQRFKGlUGHWILQQVSHUVRQDOVRPGDJOLJHQSnROLND VlWWNDQVW|GMDGHERHQGHXQGHUYLVVDDQJLYQDWLGHU7U\JJKHWVERVWlGHU NDQXSSOnWDVPHGK\UHVUlWWNRRSHUDWLYK\UHVUlWWHOOHUERVWDGVUlWW <WWHUOLJDUHHWWNUDYlUDWWERVWlGHUQDVNDLQQHKDVDYSHUVRQHUVRPI\OOW nU1lUGHWJlOOHUPDNDUVDPERUHOOHUV\VNRQUlFNHUGHWDWWHQDY SHUVRQHUQDKDUI\OOWnU Planer i 117 kommuner ,NRPPXQHUILQQVGHWSODQHUSnDWWE\JJDWU\JJKHWVERVWlGHUSnWYn nUVVLNW7RWDOWU|UGHWVLJRPGU\JWERVWlGHUXQGHUnUHQ± 1\SURGXNWLRQDYWU\JJKHWVERVWlGHUVWnUI|USURFHQW2PYDQGOLQJDY VlUVNLOGDERHQGHIRUPHUI|UlOGUHWLOOWU\JJKHWVERVWlGHUVWnUI|USURFHQW DYWLOOVNRWWHWGHWlUHQPLQVNQLQJPHGSURFHQWIUnQI|UHJnHQGHnU (QGDVWSURFHQWDYWU\JJKHWVERVWlGHUQDI|UYlQWDVWLOONRPPDJHQRP RPE\JJQDG

Störst tillskott i små kommuner och i de större högskoleorterna

'HWSODQHUDGHWLOOVNRWWHWDYWU\JJKHWVERVWlGHUlUVW|UVWLNRPPXQHUPHG IlUUHlQLQYnQDUH'HWKDQGODURPFLUNDERVWlGHUYLONHW PRWVYDUDUHQIMlUGHGHODYGHSODQHUDGHWU\JJKHWVERVWlGHUQD3nGHVW|UUH K|JVNROHRUWHUQDXSSJnUGHWSODQHUDGHWLOOVNRWWHWWLOOQlUPDUHERVWlGHU ,EnGDNRPPXQJUXSSHUQDKDQGODUGHWRPVnYlOQ\SURGXNWLRQVRP RPE\JJQDGRFKRPYDQGOLQJDYVlUVNLOGDERHQGHIRUPHU

Beviljade bidrag till och med årsskiftet 2011/2012

)UnQRFKPHGGHQRNWREHUWLOORFKPHGGHQGHFHPEHUKDU SURMHNWVRPRPIDWWDUWU\JJKHWVERVWlGHUEHYLOMDWVVW|G3URMHNWHQ YDULHUDULVWRUOHNPHQlULGHIOHVWDIDOOI|UKnOODQGHYLVVPn'HWKDQGODU RPOlJHQKHWHULQ\E\JJQDGRFKOlJHQKHWHULRPE\JJQDGVDPW OlJHQKHWHULSURMHNWVRPRPIDWWDUVnYlOQ\VRPRPE\JJQDG

Den 1 juni 2007 trädde

investeringsstödet till äldrebostäder i kraft. Stödet ska stimulera nybyggnad eller ombyggnad som innebär ett nytillskott av

äldreboenden. Stöd ges till bostäder som räknas som särskilda boendeformer enligt socialtjänstlagen och från och med den 1 januari 2010 även till trygghetsbostäder.

Stödet förlängdes vid

årsskiftet till den 31 december 2014. Stödet söks hos länsstyrelserna. Stödet gäller för byggnadsprojekt som påbörjas mellan den 1 januari 2007 och den 31 december 2014 och som färdigställs inom två år från påbörjandet. För trygghets-bostäder gäller dessutom att de inte får vara påbörjade före den 1 oktober 2009.

(35)

Kommuner som uppger att det kan bli aktuellt att bygga trygghetsbostäder de närmaste två åren, antal bostäder

1 - 25 26 - 50 51 - 100 101 - 140

0 eller uppgift saknas

Trygghetsbostadsprojekt fördelade på nyproduktion, ombyggnad och omvandling av servicebostäder, förväntat påbörjande bostäder för 2012–2013

Nybyggnad Ombyggnad Omvandling Antal bostäder Stor-stockholm Stor-göteborg Stor-malmö Högskoleorter >75 000 <75 000 Övriga kommuner >25 000 <25 000 r

(36)

Särskilda boendeformer för äldre och

personer med funktionsnedsättning

Fler kommuner täcker behovet av särskilda boendeformer för äldre

0HUlQKlOIWHQDYODQGHWVNRPPXQHUXSSJHUDWWEHKRYHWDYVlUVNLOGD ERHQGHIRUPHUI|UlOGUHlUWlFNW$QGHOHQKDU|NDWPHG± SURFHQWHQKHWHUnUOLJHQGHVHQDVWHnUHQ9DUIMlUGHNRPPXQUlNQDUPHG DWWNXQQDWlFNDEHKRYHWJHQRPSODQHUDGXWE\JJQDGGHQlUPDVWHnUHQ SURFHQWDYNRPPXQHUQDEHG|PHUDWWEULVWHQSnERVWlGHULVlUVNLOWERHQGH I|UlOGUHNRPPHUDWWNYDUVWnlYHQHIWHUSODQHUDGXWE\JJQDGXQGHUGH QlUPDVWHnUHQ %ULVWHQSnVlUVNLOGDERHQGHIRUPHUI|UlOGUHlUHQOLJWHQNlWHQPHVW XWEUHGGSnGHVW|UUHRFKGHPLQGUHK|JVNROHRUWHUQDGlUHQGDVW UHVSHNWLYHSURFHQWDYNRPPXQHUQDXSSJHUDWWGHKDUWlFNWEHKRYHW 'HQK|JVWDEHKRYVWlFNQLQJHQSURFHQWKDU6WRUPDOP|'lUHIWHU NRPPHUGHWLOOLQYnQDUDQWDOHWPLQVWDNRPPXQHUQDPHGSURFHQW

Sämre läge för personer med funktionsnedsättning

1lUGHWJlOOHUVlUVNLOGDERHQGHIRUPHUI|USHUVRQHUPHGIXQNWLRQV QHGVlWWQLQJlUOlJHWVlPUHlQI|UGHlOGUH$QGHOHQNRPPXQHUVRPKDU EHKRYHWWlFNWKDUPLQVNDWQnJRWIUnQI|UHJnHQGHnU9DUWUHGMHNRPPXQ XSSJHUDWWGHWILQQVWLOOUlFNOLJWPHGSODWVHULVlUVNLOGDERHQGHIRUPHUI|U SHUVRQHUPHGIXQNWLRQVQHGVlWWQLQJ)\UDDYWLRNRPPXQHUUlNQDUPHGDWW WlFNDEHKRYHWDYVlUVNLOGDERHQGHIRUPHUI|UGHVVDJUXSSHUJHQRP SODQHUDGXWE\JJQDGGHQlUPDVWHWYnnUHQ9DUIHPWHNRPPXQXSSJHUDWW GHLQWHNRPPHUDWWNXQQDWlFNDEHKRYHWJHQRPSODQHUDGXWE\JJQDG %HKRYHWDYERVWlGHULVlUVNLOGDERHQGHIRUPHUYHUNDUYDUDElVW WLOOJRGRVHWWLNRPPXQJUXSSHQPHGPLQVWDQWDOLQYnQDUH1lUPDUHKlOIWHQ DYGHVVDNRPPXQHUKDUWlFNWEHKRYHW,6WRUJ|WHERUJRFKSnGHPLQGUH K|JVNROHRUWHUQDEHG|PHUI\UDDYWLRNRPPXQHUDWWGHNRPPHUDWWKDEULVW lYHQHIWHUSODQHUDGXWE\JJQDG

Färre bostäder i projektlistorna

7LOOVNRWWHWDYERVWlGHULVlUVNLOGDERHQGHIRUPHUI|UEnGHlOGUHRFK SHUVRQHUPHGIXQNWLRQVQHGVlWWQLQJNRPPHUHQOLJWNRPPXQHUQDV EHG|PQLQJDUDWWOLJJDSnHQOlJUHQLYnlQXQGHUI|UUDnUHW.QDSSW NRPPXQHUKDUSODQHUSnDWWE\JJDFLUNDERVWlGHUXQGHURFK $YGHVVDDYVHUPHUSDUWHQERVWlGHUDWWE\JJDVnU )|UYlQWQLQJDUQDlUEHW\GOLJWOlJUHLQI|UGnERVWlGHUSODQHUDV 'HWSODQHUDGHE\JJDQGHWXQGHURFKNDQMlPI|UDVPHG ERVWlGHUYLGPRWVYDUDQGHWLGI|UUDnUHWRFKSODQHUDGHERVWlGHU PHOODQnUHQRFK'HWlUNRPPXQHUVRPKDULQSODQHUDGH RPE\JJQDGVSURMHNWVRPDYVHUFLUNDERVWlGHU'HWlUIlUUH OlJHQKHWHUlQI|UUDnUHWVEHG|PQLQJDU )lUUHSODQHUDGHSURMHNWNDQKDHWWVDPEDQGPHGDWWLQYHVWHULQJVVW|GHW WLOOlOGUHERVWlGHUIUnQE|UMDQHQGDVWJlOOGHERVWlGHUVRPSnE|UMDGHV VHQDVWGHQGHFHPEHU'HQGHFHPEHUEHVOXWDGH UHJHULQJHQDWWI|UOlQJDVW|GHWWLOOGHQGHFHPEHU

Det är kommunen som

enligt socialtjänstlagen har ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. För att kunna bo i särskilt boende krävs en biståndsprövning och ett beslut av kommunen. Drygt 89 000 personer i åldern 65 år och äldre bodde permanent i särskilda boendeformer den 1 april 2011.

Det är kommunen som

enligt socialtjänstlagen har ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för personer med funktionsnedsättning. För att kunna bo i särskilt boende krävs en biståndsprövning och ett beslut av kommunen. Enligt Socialstyrelsen bodde 29 400 personer med funktionsnedsättning i särskilda boendeformer den 1 oktober 2011.

(37)

Brist även efter eventuell planerad utbyggnad Täcker behovet efter nybyggnad

Överskott eller behovet täckt Uppgift saknas

Kommunernas bedömning gällande behovstäckning för särskilda boendeformer för äldre

2008 2009 2010 2011 2012 Behovet täckt 46 49 54 57 60

Täcker behovet genom 39 38 32 27 26 planerad utbyggnad de

närmaste två åren Brist även efter planerad

utbyggnad 14 12 10 0 12 Uppgift saknas 1 1 4 4 2

Behovet av särskilda boendeformer för äldre. Procent av alla kommuner

(38)

Riktlinjer för bostadsförsörjningen

Få aktuella riktlinjer inom nuvarande mandatperiod

Redovisas oftast i ett särskilt program eller i översiktsplanen

'HWlUYDQOLJDVWDWWULNWOLQMHUQDDQJHVLHWWVlUVNLOWSURJUDPHOOHUSODQ YLONHWGU\JWSURFHQWDYNRPPXQHUQDPHGULNWOLQMHUXSSJHU'HWlU RFNVnYDQOLJWDWWNRPPXQHUQDUHGRYLVDUULNWOLQMHUI|U

ERVWDGVI|UV|UMQLQJHQLVLQ|YHUVLNWVSODQ'HWVNHULGU\JWHQWUHGMHGHODY NRPPXQHUQDPHGULNWOLQMHU

Vanligast i högskolekommuner och i Storstockholm

.RPPXQHUIUnQVDPWOLJDNRPPXQJUXSSHUXSSJHUDWWGHKDUULNWOLQMHUI|U ERVWDGVI|UV|UMQLQJHQPHQGHWlUYDQOLJDVWLGHVW|UUH K|JVNROHNRPPXQHUQDRFK6WRUVWRFNKROPbYHQEODQGGHPLQGUH K|JVNROHRUWHUQDlUDQGHOHQPHGULNWOLQMHUK|J'HIOHVWDNRPPXQHUVRP KDUULNWOLQMHUXSSJHUEULVWSnERVWDGVPDUNQDGHQNQDSSWSURFHQW 8QJHIlUHQWUHGMHGHODYNRPPXQHUQDPHGULNWOLQMHUKDUEDODQVRFKDY NRPPXQHUPHG|YHUVNRWWlUGHWFLUNDWLRSURFHQWVRPKDUULNWOLQMHU, RPNULQJWYnWUHGMHGHODUDYGHNRPPXQHUVRPKDUULNWOLQMHU|NDU EHIRONQLQJHQRFKLHQWUHGMHGHOPLQVNDUGHQ

Kommuner som saknar riktlinjer för bostadsförsörjningen

NRPPXQHUHOOHUSURFHQWXSSJHUDWWGHKDUDPELWLRQHQDWWWDIUDP ULNWOLQMHUXQGHUPDQGDWSHULRGHQPHQGHKDULQWHSnE|UMDWDUEHWHW 0DMRULWHWHQDYGHVVDNRPPXQHUKDUIlUUHlQLQYnQDUHRFKGH IOHVWDKDUHQPLQVNDQGHEHIRONQLQJNRPPXQHUHOOHUSURFHQW XSSJHUDWWGHLQWHKDUULNWOLQMHUI|UERVWDGVI|UV|UMQLQJHQPHQDWWGH DUEHWDUSnDQQDWVlWWNRPPXQHUHOOHUSURFHQWXSSJHUDQQDQRUVDN SnIUnJDQYDUI|UGHLQWHDQWDJLWULNWOLQMHUI|UERVWDGVI|UV|UMQLQJHQ'H VLVWQlPQGDVYDUVDOWHUQDWLYHQlUYDQOLJDVWEODQGNRPPXQHUPHGIlUUHlQ LQYnQDUH6RPannan orsakXSSJHVH[HPSHOYLVDWWDUEHWHPHG ULNWOLQMHUSnJnUHOOHUDWWGHWLQWHlUHQSULRULWHUDGIUnJDUHVXUVHUSHUVRQDO VDNQDVNRPPXQHQKDUHQYLNDQGHEHIRONQLQJRFKHOOHUVnlUGHW |YHUVNRWWSnERVWlGHU1nJUDNRPPXQHUVYDUDUDWWPDQlUHQOLWHQ NRPPXQRFKDQVHUVLJKDHQJRG|YHUEOLFNlQGn

Kommunerna ansvarar för bostadsförsörjningen (Lag 2000:1382) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 1§ Varje kommun ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa

förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av

bostadsförsörjningen ska kommunen, om det behövs, samråda med andra kommuner som berörs av planeringen. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Lag (2002:104)

Boverket har samlat

intressanta exempel på riktlinjer för bostads- försörjningen på www.boverket.se. Under 2012 kommer länsstyrelserna att göra

tematiska fördjupningar av

de regionala analyserna av bostadsmarknaden. Teman för 2012 är situationen för olika grupper så som ungdomar, flyktingar och äldre.

(39)

Saknar riktlinjer eller riktlinjer antagna före 2003 Riktlinjer antagna 2003 - 2006

Riktlinjer antagna 2007 - 2010 Riktlinjer antagna 2011 - 2012 Uppgift saknas

(40)

Arbetet med bostadsförsörjningen

Betydelsefullt för kommunerna att äga mark

$WWlJDPDUNlUHWWEHW\GHOVHIXOOWYHUNW\JI|UNRPPXQHQQlUGHWJlOOHUDWW NXQQDEHGULYDHQDNWLYERVWDGVSROLWLN*HQRPPDUNDQYLVQLQJVDYWDONDQ NRPPXQHQlYHQVWlOODYLOONRUVRPVW\ULQULNWQLQJHQSnERVWDGVE\JJDQGHW H[HPSHOYLVQlUGHWJlOOHUXSSOnWHOVHIRUPHUHOOHUVWRUOHNDUSnERVWlGHU SURFHQWDYNRPPXQHUQDVRPKDUVYDUDWSnIUnJDQRPGHlJHUGHQ PDUNVRPlUDNWXHOOI|USODQHUDGSnJnHQGHERVWDGVE\JJQDWLRQHQOLJW SURMHNWOLVWDQXSSJHUDWWGHJ|UGHWSURFHQWDQJHUDWWGHGHOYLVlJHU GHQDNWXHOODPDUNHQSURFHQWDQJHUDWWGHLQWHlJHUPDUNHQNQDSSW SURFHQWDWWGHDYVHUDWWI|UYlUYDPDUNHQRFKNQDSSWSURFHQWDQJHUDWWGH LQWHKDUQnJRQSnJnHQGHE\JJQDWLRQ1nJUDNRPPXQHUVYDUDUPHGIOHUD DOWHUQDWLY$YGHNRPPXQHUVRPXSSJHWWDWWGHlJHUPDUNHQKHOWHOOHU GHOYLVKDUSURFHQWHQDQWDJHQSROLF\I|USULVVlWWQLQJRFKI|UGHOQLQJDY PDUN

Två tredjedelar av kommunerna saknar antagen policy för prissättning och fördelning av mark

$YGHNRPPXQHUVRPKDUEHVYDUDWIUnJDQRPGHKDUDQWDJLWQnJRQIRUP DYSROLF\I|USULVVlWWQLQJRFKI|UGHOQLQJDYPDUNVYDUDUSURFHQWDWWGH KDUDQWDJLWHQSROLF\'nIUnJDQWLGLJDUHnUYDUDYJUlQVDGWLOOKXUXYLGDHQ VnGDQSROLF\DQWDJLWVXQGHUGHQVHQDVWHPDQGDWSHULRGHQNDQLQJHQ MlPI|UHOVHJ|UDVPHGWLGLJDUHnUVUHVXOWDW$YGHNRPPXQHUVRPVYDUDW DWWGHKDUDQWDJLWHQSROLF\KDUSURFHQWDQJHWWnUWDOHWI|UDQWDJDQGHW +lUYLVDUGHWVLJDWWDYGHNRPPXQHUVRPDQJHWWnUWDOKDUSURFHQWHQ SROLF\DQWDJHQnUHOOHUVHQDUH'U\JWKlOIWHQDYNRPPXQHUQDKDU SROLF\DQWDJHQnUSURFHQWnUSURFHQWKDUHQ SROLF\VRPlUIUnQHOOHUWLGLJDUH'HlOGVWDJlOODQGHSROLF\HUVRP NRPPXQHUQDKlQYLVDUWLOOlUIUnQVOXWHWDYWDOHW

Få kommuner styr upplåtelseformen med markanvisning

$YGHNRPPXQHUVRPKDUEHVYDUDWIUnJDQRPGHXQGHUGHWYnVHQDVWH nUHQVW\UWXSSOnWHOVHIRUPHQLVDPEDQGPHGPDUNDQYLVQLQJVYDUDU SURFHQWMD8QGHUGHQVHQDVWHIHPnUVSHULRGHQKDUDQGHOHQNRPPXQHU VRPVW\UGHWWDPLQVNDWPHGSURFHQWHQKHWHU(QIHPWHGHODYGH NRPPXQHUVRPDQJLYLWDWWGHVW\UWXSSOnWHOVHIRUPXWJ|UVDYPLQGUH NRPPXQHU$YGHNRPPXQHUVRPXSSJHWWDWWGHVW\UWXSSOnWHOVHIRUPHQ KDUSURFHQWHQDQWDJHQSROLF\I|USULVVlWWQLQJRFKI|UGHOQLQJDYPDUN (QQ\IUnJDI|UnUHWlUKXUNRPPXQHUQDYlOMHUXWYLONHQE\JJKHUUH VRPInUPDUNDQYLVQLQJHQ+lUXSSJHUHQGHONRPPXQHUIOHUDDOWHUQDWLY SURFHQWDQJHUDWWGHWVNHUJHQRPDQEXGVI|UIDUDQGHSURFHQWDWWGHW VNHUJHQRPGLUHNWDQYLVQLQJRFKSURFHQWDWWGHWVNHUSnDQQDWVlWW SURFHQWDQJHUDWWGHLQWHWLOOGHODUPDUNYLDPDUNDQYLVQLQJ

Detaljplanen är ett verktyg

för kommunen att förverkliga lokala politiska ställnings-taganden om hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska utformas. Under 2011 antogs 1 703 detaljplaner, vilket var färre än året innan. Det är främst stora och växande kommuner som antar nya detaljplaner. Under samma år var det 35 kommuner som inte antog någon detaljplan.

(41)

Kommuner med policy för prissättning och fördelning av mark

Policy antagen 2011 - 2012 Policy antagen 2007 - 2010 Policy antagen 2003 - 2006 Policy antagen 2002 eller tidigare Har policy men har inte angett årtal Har inte policy

(42)

Förmedling av bostäder sker på olika sätt i kommunerna

(WWYHUNW\JVRPNRPPXQHUQDKDUP|MOLJKHWDWWDQYlQGDVLJDYlU NRPPXQDODERVWDGVI|UPHGOLQJDU(QOLJWNRPPXQHUQDVEHG|PQLQJDU ILQQVGHWHQNRPPXQDOERVWDGVI|UPHGOLQJLWLRNRPPXQHU/LNDPnQJD NRPPXQHUKDUHQSULYDWERVWDGVI|UPHGOLQJ 'HWYDQOLJDVWHlUGRFNDWWGHDOOPlQQ\WWLJDERVWDGVI|UHWDJHQKDUHQ HJHQN|'HWI|UHNRPPHULDYDOODNRPPXQHU0DMRULWHWHQDYGHVVD ILQQVLNRPPXQHUXWDQI|UVWRUVWDGVRPUnGHQDRFKK|JVNROHRUWHUQD,GU\JW VW\FNHQDYNRPPXQHUQDILQQVHQZHEESODWVPHGHQOLVWDVRPYLVDU QDPQRFKNRQWDNWXSSJLIWHUWLOOROLNDIDVWLJKHWVlJDUH1lVWDQKlOIWHQDY OLVWRUQDILQQVLNRPPXQHUPHGPLQGUHlQLQYnQDUH

Olika typer av förturssystem

NRPPXQHUXSSJHUDWWGHWILQQVQnJRQIRUPDYI|UWXUVV\VWHP+lOIWHQ DYNRPPXQHUQDDQJHUDWWGHYDQOLJDVWHRUVDNHUQDWLOOI|UWXUlU IO\NWLQJPRWWDJDQGHHOOHUDWWKXVKnOOHWKDUInWWDUEHWHLNRPPXQHQPHQ KDUI|UOnQJWI|UDWWSHQGOD'HQWUHGMHYDQOLJDVWRUVDNHQWLOOI|UWXUlU U|UHOVHKLQGHUSURFHQW'HWWDlUHQI|UlQGULQJMlPI|UWPHG I|UHJnHQGHnUGnU|UHOVHKLQGHUYDUGHWYDQOLJDVWHVNlOHW 8W|YHUGHVVDDQOHGQLQJDUKDUNRPPXQHUXSSJHWWDWWGHWNDQILQQDV DQGUDVNlOWLOOI|UWXU+lUXSSJHUDYNRPPXQHUQDVRFLDODVNlOPHGDQ NRPPXQHUVYDUDUPHGLFLQVNDRUVDNHU'lUHPRWJHU IDPLOMHI|UKnOODQGHHNRQRPLVNDVNlOUHVSHNWLYHWUnQJERGGKHWLQWHI|UWXUL OLNDPnQJDNRPPXQHU(QGDVWLQLRNRPPXQHUDQJHVIDPLOMHVNlORFKGn IUlPVWNYLQQRIULG )OHUDROLNDLQVWDQVHUVN|WHUI|UWXUVKDQWHULQJHQRFKGHWlUYDQOLJWDWW GHWI|UHNRPPHUPHUlQHQLQVWDQVLVDPPDNRPPXQ ,DYGHNRPPXQHUGlUI|UWXUV\VWHPI|UHNRPPHUlUGHW KXYXGVDNOLJHQGHWDOOPlQQ\WWLJDERVWDGVI|UHWDJHWVRPVN|WHU I|UWXUVKDQWHULQJHQ6RFLDOWMlQVWHQDUEHWDUPHGKDQWHULQJHQDYI|UWXUHUL NQDSSWKlOIWHQDYNRPPXQHUQD8W|YHUGHVVDDUEHWDUlYHQIDVWLJKHWV HOOHUWHNQLVNDNRQWRUHWRFKDQGUDHQKHWHULQRPNRPPXQHUQDPHG I|UWXUHU Hyresgarantier är ett borgensåtagande från kommunens sida som omfattar en hyresgästs skyldighet att betala hyra. Det åtföljs av ett bidrag från BKN. Sedan stöden infördes den 1 juli 2007 har det till den 28 februari 2011 ställts ut hyresgarantier till totalt 450 hushåll/personer.

Kommunal bostadsför-medling finns i:

Lund, Härryda, Kungsbacka, Lomma, Malmö, Sigtuna, Stockholm, Huddinge, Värmdö och Öckerö.

Privat bostadsförmedling finns i:

Salem, Haninge, Jönköping, Nässjö, Borgholm, Västerås, Mora, Arvidsjaur, Piteå och Sigtuna

(43)

Ägardirektiv

Ägardirektiv från 2011 - 2012 Ägardirektiv från 2007 - 2010 Ägardirektiv från 2006 eller äldre Har ägardirektiv men har inte angett årtal Saknar allmännytta

(44)

Bostäder i attraktiva lägen fortsatt aktuellt i många kommuner 6lUVNLOWDNWXHOODIUnJRULNRPPXQHUQDMXVWQXlUDWWNXQQDHUEMXGD ERVWlGHULDWWUDNWLYDOlJHQERVWDGVI|UV|UMQLQJI|UlOGUHRFKSHUVRQHUPHG IXQNWLRQVQHGVlWWQLQJVDPWDWW|NDLQIO\WWQLQJHQ)UnJDQNULQJ WLOOJlQJOLJKHWLRIIHQWOLJPLOM|VRPWLGLJDUHRFNVnOHJDWK|JWSn GDJRUGQLQJHQKDUVMXQNLWPDUNDQWGHVHQDVWHnUHQ Trygghetsskapande åtgärder NRPPXQHUXSSJHUDWWGHDUEHWDUPHGWU\JJKHWVVNDSDQGHnWJlUGHUDY QnJRWVODJ'HYDQOLJDVWHnWJlUGHUQDlUWU\JJKHWVYDQGULQJDUHOOHU EHO\VQLQJVSURJUDP$YGHNRPPXQHUVRPKDUVYDUDWDWWGHDUEHWDUPHG WU\JJKHWVVNDSDQGHnWJlUGHUVlJHUNRPPXQHUDWWGHWVNHUXWLIUnQHWW MlPVWlOOGKHWVSHUVSHNWLY$YGHPDQJHUNRPPXQHUDWWGHDUEHWDUPHG IUnJDQLVLQ|YHUVLNWVSODQHOOHULHQI|UGMXSQLQJDY|YHUVLNWVSODQHQ NRPPXQHUXSSJHUDWWGHDUEHWDUPHGIUnJDQLHQVlUVNLOGXWUHGQLQJHOOHUL HWWSURMHNWPHGDQNRPPXQHUVYDUDUDWWGHDUEHWDUPHGIUnJDQLHWW DQQDWVDPPDQKDQJRFKNRPPXQHUVlJHUDWWGHDUEHWDUPHGIUnJDQLHWW ERHQGHSURJUDP

Under åren 2008-2010 har

Boverket i samverkan med länsstyrelserna drivit ett utvecklingsarbete att stärka

tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. I

uppdraget ingick följande delar:

Kunskapsuppbyggnad Genomförande av seminarier Metodutveckling Fördelning av stöd till projekt – 127 projekt fick stöd för

strategiska/metodutvecklande och/eller fysiska åtgärder. Boverket har under 2011-2012 fått ytterligare uppdrag att sprida erfarenheterna samt att utvärdera effekterna av stöden.

(45)

Trygghetsskapande åtgärder ur ett jämställdhetsperspektiv

Trygghetsskapande åtgärder Inte angett denna åtgärd

Kommuner som arbetar med trygghetsskapande åtgärd samt de som arbetar med åtgärderna ur ett jämställd-hetsperspektiv.