• No results found

Från verksförordning till myndighetsförordning, SOU 2004:23

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Från verksförordning till myndighetsförordning, SOU 2004:23"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sveriges Universitets 2004-05-17 Dnr 35/04 & Högskoleförbund

Association of Swedish Higher Education

Finansdepartementet 103 33 Stockholm

Remissen: Från verksförordning till myndighetsförordning (SOU2004:23)

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har 40 universitet och högskolor som medlemmar. Vi har tagit del av betänkandet ”Från verksförordning till myndighetsförordning” och vill framföra följande synpunkter.

Högskolan är den största statliga sektorn, räknat i antal anställda. Lärosätena är med några få undantag statliga myndigheter. Samtidigt kan vi konstatera att högskolan och

utbildningsdepartementet i hög grad förefaller ha lämnats utanför framtagandet av förslaget om myndighetsförordning och att endast två av drygt sextio remissinstanser representerar sektorn.

Vi vill inledningsvis framföra den principiella ståndpunkten att man noga bör överväga att lämna universitet och högskolor utanför den nuvarande förslaget. Vi gör det mot bakgrund av att ett antal faktorer gör högskolan unik i myndighetskretsen. Den första är studenterna som ger oss en särart. Detta genom att de samtidigt som de är föremål för myndighetens

verksamhet också på ett självklart sätt är starkt delaktiga i densamma och representerade i ledningarna. Bilden av högskolan som förvaltningsmyndighet har också brister.

Verksamheten handlar i vid mening mer om utveckling än om förvaltning. I mycket är högskolan en produktionsenhet för kunskap (forskning och studier), publikationer och

examina. I likhet med domstolarna har högskolan måste högskolan ha en oberoende ställning i förhållande till statsmakten. Verksamheten har för myndigheterna en unikt hög internationell prägel både vad gäller anställda, studenter och samarbetsmönster. (Detta speglas för övrigt inte i dagens ledningsmodell och en möjlighet att engagera utländska medborgare i

styrelserna, på samma sätt som i t.ex. Danmark och Norge, skulle gagna verksamheten.) Dessa aspekter menar vi saknas i utredningens beskrivning av högskolan.

I betänkandet inordnas universitet och högskolor under kategorin ”Myndighet som leds av styrelse” som i texten anges ha fullt ansvar. I nuvarande högskolelag formuleras det: ”Styrelsen för en högskola har inseende över högskolans alla angelägenheter”, vilket ger utrymme för balansen mellan rektor med ansvar för vissa frågor och styrelse.

I stället bör övervägas om inte all reglering av lärosätenas arbete, inklusive styrelse, kan inordnas i högskolelagen, eventuellt med hänvisningar till tillämpliga delar av

myndighetsförordningen. Vi noterar till exempel att myndighetens styrelse skall utses av regeringen. Den princip att lärare och studenter väljer sina egna representanter, måste enligt

(2)

vår uppfattning, starkt värnas. Studenterna är garanterade en representation i alla beredande och beslutande organ, och det förutsätts självfallet vara studenterna som utser sina egna representanter. Vidare tar skrivningarna inte tillräcklig hänsyn till det sätt som

myndighetschefen, dvs rektor, väljs ut innan styrelsen föreslår regeringen en kandidat. Rektors förankring bland lärosätets personal och studenter är viktig. Vi noterar också att, enligt förslaget, ”myndighetschefen skall sköta den löpande verksamheten enligt styrelsens direktiv och riktlinjer”, även det i strid med att rektor idag har vissa angivna uppgifter i förordningen. I sammanhanget kan det vara värt att notera att Högskoleverket nyligen föreslagit att Rektor skall utses av lärosätets styrelse, också det ett uttryck för högskolans särart bland myndigheter.

I högskolan gäller att det kan finnas underorgan, t.ex. fakultetsnämnder med vissa

specificerade ansvarsområden. Högskolan bestämmer själv idag hur många nämnder av detta slag som skall finnas liksom, inom vissa ramar, dess sammansättning. Enligt förslaget skall i myndighetens instruktion anges vilka organ som skall finnas och hur många ledamöter osv som det skall innehålla. Enligt förbundet är nuvarande reglering fullt tillräcklig.

Sammanfattningsvis anser vi alltså inte att förslaget tar tillräcklig hänsyn till högskolans särart som i praktiken påkallar åtskilliga undantag från den föreslagna myndighetsförordningen. Med stöd i utredningens uttryckta förslag att mycket få undantag från den angivna

modellformen skall medges förefaller det oss bättre att helt undanta universitet och högskolor från förslaget.

Detta svar har diskuterats av förbundets styrelse den 11 maj 2004 varvid uppdrogs åt för-bundets presidium (rektorerna Christina Ullenius och Bo Sundqvist) att slutjustera svaret. För Sveriges universitets- och högskoleförbund

Bengt Karlsson

References

Related documents

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Compare-IT Nordic AB för

1997:404.) Enligt vad som anförs i remissen avses detta komma till uttryck genom att regeringen, med stöd av bemyndigandet i 12 § andra stycket rättshjälpslagen, i 35

Har barnets föräldrar eller någon annan vuxen som anses som vårdnadshavare kommit till Sverige, kan godmanskapet upphöra.. Detsamma gäller om det är säkerställt att barnet

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om avgifter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå för studenter som inte är medborgare i

i miljo balken med besta mmelser om utsla pp av va xthusgaser ändå skulle införas vill vi framhålla vikten av att det i för arbetena till lagen måste framgå tydligt att den inte

”Även om de flesta utbildningar för lärare erbjuder kunskap om olika barn i behov av särskilt stöd bör detta givetvis även kompletteras med en kunskap kring olika verktyg för

Det betonas, menar Säljö, att; ”Elevhälsans uppgift bör således vara att i samverkan med övrig personal i skolan åstadkomma en god miljö för lärande och främja en

Jag grundar mina resonemang på mina egna erfarenheter och inte minst på diskussioner med alla de människor jag mött under åren, både här och i andra länder: studenter,