Erfarenheter från takras i Sverige vintern 2009/2010

Boverket

Regeringsuppdrag

Erfarenheter från takras i Sverige

vintern 2009/2010

En delredovisning av Boverkets regeringsuppdrag

M2010/2276/H

Boverket juni 2010

Erfarenheter från takras i Sverige

vintern 2009/2010

Titel: Erfarenheter från takras i Sverige vintern 2009/2010 Utgivare: Boverket juni 2010

Upplaga: 1 Antal ex: 100

Tryck: Boverket internt

ISBN tryck: 978-91-86559-09-0 ISBN pdf: 978-91-86559-10-6

Sökord: Takras, snölast, byggnadskonstruktioner, formfaktorer, byggfel, kontroll, underhåll, byggnadsnämnder, byggherrar, lagstiftning, PBL, plan- och bygglagen, regler, Eurokoder,statistik, information, förslag. Dnr: 10122-2034/2010

Publikationen kan beställas från:

Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50 eller 35 30 56

Fax: 0455-819 27

E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se

Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats.

Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran.

3

Förord

Rapporten är en delredovisning av regeringsuppdrag om takras 2010-04-29 till Boverket att i samråd med Arbetsmiljöverket, MSB, SLU, SMHI, SP. Statens jordbruksverk, och berörda organisationer utreda behovet av att ändra gällande författningar och andra långsiktiga åtgärder. Kontakt har tagits med Länsstyrelserna, SKL, LRF och Försäkringsbolag. Utbyte med Erhvervs- og Byggestyrelsen i Danmark har skett.

Rapporten är sammanställd av i huvudsak Ingvar Andersson, Lars Gö-ransson, Ulla-Christel Götherström, Yvonne Svensson bo och Nikolaj Tolstoy. Bilagor från SP, SMHI samt konsulterna Göran Alpsten, Lars-Erik Hermansson, Staffan Wredling, WSP och Sture Åkerlund ingår i rapporten.

Karlskrona juni 2010 Janna Valik

5

Innehåll

Stora och små byggnader ... 11

Många olyckstillbud... 11

Stort intresse i media ... 11

Samråd mellan myndigheter ... 11

Utökad telefonservice... 12

Flera budskap i många kanaler... 12

Många orsaker men knappast snön... 12

Tio snözoner över landet... 12

Uppdrag ”på studs” ... 12

Regler ... 15

Ansvar, Kontroll, Bygganmälan m.m... 15

Regeringens förslag till ny plan- och bygglag ... 17

Dimensioneringskontroll och utförandekontroll i nuvarande regler.... 18

Bärförmåga... 19

Beskrivning av rasade tak ... 21

Geografiskt ... 21

Datum... 22

Snömängder (SMHI) ... 22

Typ av takkonstruktion ... 22

Byggnadstyper ... 22

Hittills kända tekniska orsaker... 23

SP:s slutsatser ... 23

Analys... 25

Regelförslag ... 25

Konsekvensutredning regelförslag... 29

Takras - Samhällsekonomiskt perspektiv ... 29

Boverket föreslår ... 30

Sammanfattning – cost-benefit-analys... 35

Informationsförslag ... 37

Fortsatt arbete ... 41

Bilaga A1 Kontroll i Boverkets handbok om stålkonstruktioner, BSK och Boverkets konstruktionsregler, BKR... 43

9:3 Dimensioneringskontroll... 43

9:2 Dokumentation ... 44

9:5 Utförandekontroll... 44

Byggpodukter med bestyrkta egenskaper ... 45

Bilaga A2 Jämförelse BKR och EKS-Eurokoder ... 47

Bilaga B Utredning av takras vintern 2009/2010 ... 55

Preliminära resultat ... 55

1. Inledning... 55

2. Förteckningen över rasade tak... 56

3. Objektsbeskrivningar... 57

5. Erfarenheter från tidigare snövintrar ... 60

6. Kort beskrivning av några objekt som SP studerat närmare ... 61

6.2 Ridhus i Varberg ... 62

6.3 Andra iakttagelser ... 65

7. Slutsatser ... 65

Förteckning över rasade tak... 66

Exempel på objektbeskrivning ... 71

Bilaga C SMHI Kallt och snörikt utom i fjällen ... 73

Bilaga D SMHI preliminära resultat ... 79

Bilaga E Förslag till dimensioneringskontroll för balkar av stål eller trä med stora spännvidder ... 85

Bakgrund ... 85

Verkningssätt hos hallöverbyggnader... 85

Dimensioneringskontroll... 87

Litteratur ... 88

Bilaga F Åtgärder vid misstanke om underdimensionering av takkonstruktion i hallbyggnad ... 89

Inledning... 89

Bakgrund ... 89

Checklista för första bedömning av åtgärder ... 90

Snölaster ... 90

Kontroll av säkerhet hos bärande konstruktion i befintligt byggnadsverk ... 91

Förstärkning av bärande konstruktion i befintligt byggnadsverk... 92

Bilaga G Kontroll på befintliga byggnader ... 93

Lista över vad som bör kontrolleras på befintliga byggnader. ... 93

Bilaga H Regeringsuppdrag ... 99

Uppdrag till Boverket om frågor om takras ... 99

Bilaga I Boverkets rapportutkast Erfarenheter från takras i Sverige vintern 2009/2010... 101

7

Sammanfattning

Boverket redovisar här en delredovisning av regeringsuppdraget om tak-ras vintern 2009/2010. Slutredovisning sker 1 juni 2011. De flesta tak-rasen skedde i västra Sverige och i Småland och Östergötland, men även på andra ställen skedde ras. Tidsmässigt rasade flest tak i februari men även i januari och mars.

Rapportering via kommuner och länsstyrelser och ras som media rap-porterat om har givit en lista på 160 ras som SP i Borås sammanställt. Samtidigt har försäkringsbolagen uppåt 3000 rapporterade fall.

Av 80 grundligare genomgångna av de 160 så är det framförallt låglu-tande tak med spännvidder över 10 meter. Många tak är byggda de senas-te 30 åren. Masenas-terialet i de bärande delarna är stål och trä. Snölassenas-ten ver-kar inte varit större än de snölaster som Boverkets konstruktionsregler BKR eller Europeiska Konstruktionsstandarder, EKS anger. Byggnads-typerna är ekonomibyggnader hos lantbruket, idrottshallar, lager, skolor, industrier ridhus, affärer mfl.

Analyser av orsakerna till de olika rasen har påbörjats och några orsa-ker redovisas här.

 Formfaktorer för låglutande tak med stor spännvid är eventuellt inte tillräckliga. Takrasens vidare utredning får visa om ändring i Eurokod eller i svenska nationella val i EKS behöver göras.

 Brister i dimensioneringskontroll vid projektering av byggnader  Brister utförandekontroll vid uppförande av byggnader

 Brister i underhåll vid förvaltning av byggnader

 Lantbrukets ekonomibyggnader byggs utan krav på bygglov och bygganmälan,

 Regler för ändring behandlas olika i olika kommuner. Krav att taket ska uppfylla gällande snö och vindlaster vid en total ombyggnad ställs inte alltid.

 Byggnadsnämnder kan ha ställts inför en intressekonflikt när ten-nisklubbar, ridhallar mm vill bygga om äldre byggnader med tak med lägre bärförmåga än dagens krav

 Bristande kunskap om krav på jämn snöskottning.

 Avsaknad av täta diffusionsspärrar i tak kan ge isbildning i undertak och extra last

 Bristande avvattning kan ge stora laster i ränndalar

 Tillbyggnader eller nybyggnader som ger stor läbildning och hög formfaktor

 Bristande uppvärmning av växthus och plasthallar

 Upphängning av extra last, såsom fläktar och belysning, i undertak eller på yttertak

De regelförändringar som Boverket föreslår är följande reglering i den kommande förordningen till den nya plan- och bygglagen:

 Anmälan för lantbrukets ekonomibyggnader utanför detaljplanelagt område vid nybyggnad, ombyggnad och annan väsentlig ändring, gäller dock inte för byggnader på högst 15 kvm

 Att det inte behövs kontrollansvarig för lantbrukets ekonomibyggna-der utanför detaljplanelagt område om byggnaden är högst 50 kvm  Att kommunen särskilt ska beakta behovet av sakkunnig beträffande

åtgärder i eller på byggnader där det kan befaras att det föreligger stor risk för allvarliga personskador vid brott i byggnadsverksdel.

Dessutom konstaterar Boverket att förslaget till ny plan- och bygglag ger regeringen möjlighet att i förordning ge ett bemyndigande till Boverket att föreskriva om hur dimensioneringskontroll, utförandekontroll, användning av produkter med kända och lämpliga egenskaper och kontroll av färdig byggnad/byggnadsdel ska göras / tillförsäkras och vad som kan ingå i en kontrollplan.

Till dessa förslag görs en konsekvensanalys.

I redovisning redogörs för gällande regler för ansvar, kontroll, bygganmä-lan mm samt den av regeringen föreslagna nya pbygganmä-lan och bygglagen. En jämförelse mellan BKR och EKS-Eurokoder görs också. Detta för det är Boverkets avsikt att vid årsskiftet dra in BKR och bara låta EKS och Eurokoder gälla. För låglutande tak med stora spännvidder blir det något säkrare pga ojämn last ska räknas med även under 15 graders lutning.

Boverket gör även informationsförslag om checklistor för dimensione-ringskontroll, utförandekontroll och vad som bör kontrolleras på befintli-ga byggnader, förslag till film på anslagstavlan samt information till byggnadsnämnderna. Hur checklistor kan utformas visa i tre bilagor.

Arbetet har utförts i samråd med Arbetsmiljöverket, länsstyrelserna, MSB, SLU, SMHI, SP, Statens jordbruksverk, försäkringsbolag, LRF och Erhvervs- og Byggestyrelsen i Danmark

LRF har inkommit med synpunkter på Boverkets förslag om att reger-ingen bör införa bygganmälan för uppförande av lantbrukets ekonomi-byggnader. LRF har därvid föreslagit ett alternativt förslag med en stor roll för försäkringsbolag och med information till lantbrukare.

I fortsatt arbete beskrivs en mängd delar varav en är ett samarbete med SLU, Jordbruksverket och LRF för att utreda årets takras på lantbrukssi-dan och att framställa informationsmaterial till lantbrukare. Dessa insatser kräver en finansiering.

9

Summary

This report by the Swedish National Board of Housing, Building and Planning, Boverket, is the first partial report regarding the Governmental Commission on the roof collapses during the winter of 2009/2010. The final report will be submitted on June 1, 2011.

Most of the collapses took place in the western part of Sweden and in the provinces of Småland and Östergötland, but also in other places there were collapses of roofs. Almost all collapses took place in the first three months of 2011, and most of them in the month of February.

The Technical Research Institute, SP, in Borås has compiled a list of 160 roof collapses, based on reports by local and provincial authorities as well as media reports.

During the same time period, insurance companies have up to 3000 cases reported.

80 of the 160 collapses have been investigated more in detail. Many of these roofs were low-pitched roofs with spans over 10 meters. Many roofs were built during the last 30 years. The materials in the load bearing parts are steel and wood. The snow loads that led to the collapse have not likely been greater than the snow loads that are specified in the design rules, BKR, or the Construction Standards, EKS, of The Swedish Natio-nal Board of Housing, Building and Planning. Building types are diverse, such as farm buildings, sports halls, warehouses, schools, industries, ri-ding stables and grocery stores.

Analysis of the causes of the different collapses has begun and some causes are listed below:

 Is the form factor of low-pitched roofs with large span sufficient?  Weaknesses in the design verification during the design of buildings  Weaknesses in the control of the construction of buildings

 Deficiencies in the maintenance management of buildings  There is no requirement of building permits for farm buildings

 Regulations for altering of buildings are treated differently in different municipalities. Requirements that the roofs shall meet current snow and wind loads at a total renovation are not always met.

 Municipal Construction Boards may have been faced with a conflict of interest when for example tennis clubs and riding schools want to retrofit older buildings with roofs of lower load capacity than today's requirements

 Lack of knowledge that snow removal has to be performed as evenly as possible

 Lack of moisture barriers in the roof may cause icing in the ceiling and extra load

 Lack of drainage may result in large loads at the dewatering channels  Building extensions or new buildings that give great leeward

forma-tions and high form factor

 Lack of heating in greenhouses and plastic halls

 Extra load, such as fans and lighting, mounted in the ceiling or on the roof.

The Swedish National Board of Housing, Building and Planning pro-poses these amended regulations:

 The Municipal Construction Board should consider the need for an expert when there is a severe risk for personal injuries as a result of failure in a part of a building construction.

 A Government ordinance that requires building permits for farm buil-dings larger than 15 m2_.

 Commission to The Swedish National Board of Housing, Building and Planning to regulate what may be included in a construction control plan.

For these proposals are made analyses of costs and benefits.

This report describes the current regulations for responsibility, control, building permits etc., and the new Plan and Building Act as proposed by the Government in March 2010. A comparison between the current natio-nal construction regulations, BKR, and the EKS-Eurocodes is also made. It is the intention of The Swedish National Board of Housing, Building and Planning to withdraw BKR at the end of 2010, and only let the EKS and Eurocodes apply. The design of low-pitched roofs with large spans will be a little safer since uneven loading will be included also for roofs with a slope of less than 15 degrees.

The Swedish National Board of Housing, Building and Planning also proposes, for information, checklists for design verification, execution control and what should be checked on existing buildings, proposals for films on the informative Anslagstavlan on Swedish television, and infor-mation to Municipal Construction Boards that regulations for load capa-city should be met in connection with major reconstruction. Examples of checklists are shown in three appendices.

This work has been carried out in consultation with the Swedish Work Environment Authority, the County Administrative Boards, the Swedish Civil Contingencies Agency, the Swedish University of Agricultural Sci-ences, the Swedish Meteorological and Hydrological Institute, SP Tech-nical Research Institute of Sweden, the Swedish Board of Agriculture, insurance companies, the Federation of Swedish Farmers and the Danish Enterprise and Construction Authority

The Federation of Swedish Farmers has submitted comments on the proposals by The Swedish National Board of Housing, Building and Planning. The Federation of Swedish Farmers has also given an alternati-ve proposal with a significant role for insurance companies and with pro-viding information to farmers.

11

Bakgrund

Det var i slutet av januari som vinterns första stora takras inträffade i Sverige och det skulle följas av betydligt fler de närmaste månaderna. Det var främst stora byggnader som idrottshallar, ridhus, lager och mathallar som inte klarade av den stora mängden snö. Och det var inte enbart äldre byggnader som drabbades, oroväckande många var byggda under de se-naste trettio åren.

Stora och små byggnader

Men en sak hade alla gemensamt. Det var stora byggnader med stora spännvidder mellan de bärande delarna. Sammanlagt rasade taken på drygt 160 byggnader men endast ett fåtal villor drabbades. Dessutom rasade både tak och byggnader på landsbygden. Enligt försäkrings-bolagen handlar det om ca 3 200 skador på djurstall, maskinhallar och lager.

Många olyckstillbud

Det går också att konstatera att det var betydligt fler byggnader i södra Sverige än i den norra delen av landet som rasade.

De allra flesta takrasen inträffade under februari och mars och kunde ha orsakat många dödsfall. Det fanns gott om tillfällen då det hade kunnat gå riktigt illa.

Några exempel är när en matvaruhall fylld med kunder hastigt fick ut-rymmas, flera idrottshallar, ridhus och arenor hade haft besökare precis innan rasen inträffade och i lagerbyggnader arbetade personal som i sista stund lyckades ta sig ut.

Stort intresse i media

Ett annat sätt att beskriva vad som hände är vilken uppmärksamhet som takrasen fick i media. I januari finns 10 artiklar i medieföretagets Retrie-vers databas, i februari stiger det till 1 527, i mars 974 för att sedan i april sjunka till 205 inslag.

Samråd mellan myndigheter

I början av februari tog Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, en första kontakt med Boverket för att diskutera gemensamma frågor. Under helgen 20-21 februari togs kontakten upp på nytt. Den 22 februari beslutade Boverket tillsammans med MSB, SOS-alarm och läns-styrelserna att ta fram ett gemensamt budskap om takrasen samt att ta fram gemensamma, Frågor & Svar, för att lägga på myndigheternas webbplatser.

Utökad telefonservice

Den 22 februari inrättade Boverket även en tillfälligt utökad telefonservi-ce med anledning av händelserna. Frågor om takras och snölaster förde-lades genom telefonservicen till tillgängliga experter. Samma dag gick ett informationsbrev ut till samtliga kommuner, länsstyrelser, landsting samt till Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Flera budskap i många kanaler

Boverket försökte också på alla sätt att informera oroliga fastighetsägare, kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter om tänkbara orsaker men främst hur man kan skydda sig. Nyhetsmedia var den främsta kana-len för att snabbt och till en stor publik nå ut med budskap. Andra sätt var att informera via webbplatsen, som aldrig tidigare haft så många besökare som under perioden, och genom andra aktörer. Efterhand övergick bud-skapen att handla om hur man skottar sitt tak och vad man ska göra om man får in vatten i huset.

Många orsaker men knappast snön

Boverkets experter ansåg ganska tidigt att det inte var de stora snömäng-derna i sig som gör att byggnasnömäng-dernas konstruktioner inte håller utan det måste finnas en eller flera andra orsaker. Det mest troliga var att snön bidrog till att visa de brister som redan fanns i byggnaderna. Det är Bo-verket som skriver landets konstruktionsregler. Reglerna innehåller vilka minimikrav som samhället ställer på konstruktioner. Konstruktionsreg-lerna handlar bland annat om byggnadens bärförmåga, stadga och bestän-dighet för att säkra att byggnaden klarar laster som snö, vind och vatten. Det är minimikrav som gäller men det är naturligtvis fritt fram att bygga stabilare än vad kraven anger.

Tio snözoner över landet

När det gäller snölast utgår Boverket ifrån snödjupsmätningar och densi-tet som SMHI har tagit fram och som beskriver nederbörden i landet de senaste drygt femtio åren. De snölaster som gäller varierar i tio zoner över landet. I södra Sverige ska byggnaden dimensioneras för en snölast med ett grundvärde av snölast på mark på 100 kilo per kvadratmeter, i mitten av landet ca 300 kilo och längst i norr är det ca 500 kilo per kva-dratmeter. Vid bestämning av snölast ska även inverkan av byggnadsver-kets form och snöanhopningar till följd av vindpåverkan, ras och glidning beaktas. Formfaktor för detta kan bli upp till 4 gånger grundvärdet på mark.

Uppdrag ”på studs”

Boverket redovisade i slutet av februari för miljöminister Andreas Carl-gren vad man då visste tillsammans med några andra aktörer som Sveri-ges Tekniska Forskningsinstitut (SP), SMHI, Myndigheten för Samhälls-skydd och Beredskap (MSB) samt företrädare för kommuner och

länssty-Bakgrund 13

relser. Boverket fick då i uppdrag att snabbt utreda och lämna förslag till åtgärder vilket Boverket gjorde i mitten på mars.

Boverket tog sedan initiativ till att bilda en arbetsgrupp med berörda myndigheter, försäkringsbolag och forskare. Gruppen har haft två sam-manträden i Karlskrona för att dela med sig av sina kunskaper och över-väga samarbetsformer.

Boverket fick sedan i slutet av april i uppdrag av regeringen att utreda takrasen och detta är en delredovisning av det arbetet. Boverket kommer att slutredovisa uppdraget den 1 juni 2011.

15

Regler

När det gäller frågor som rör tak som rasar under snötryck blir flera lagar aktuella. Såväl plan- och bygglagen (1987:10), PBL, som annan lagstift-ning kan behöva tillämpas. Enligt ordlagstift-ningslagen (1993:1617) är fastig-hetsägaren eller nyttjanderättshavaren ansvarig för att avlägsna snö och is som kan skada personer eller egendom på offentlig plats. Lagen

(2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) är utformad så att den enskilde har att skydda sig själv och sin egendom. Det finns inget särskild skrivit i LSO om risker med takras. Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en olycka som innebär fara för någons liv eller miljö finns en skyldighet att varna och tillkalla hjälp. Om det händer en olycka kan naturligtvis även frågan om skadeståndsansvar komma ifråga. Är det brister i utförandet kan det också bli aktuellt att titta på hur entreprenad-avtalen ser ut för de enskilda projekten. Detta är dock en civilrättslig fråga som ligger utanför Boverkets ansvarsområde. Nedan görs en genomgång av de regler som finns i PBL och som har betydelse när det gäller takras.

Ansvar, Kontroll, Bygganmälan m.m.

Allmänt har kommunen, genom byggnadsnämnden, att övervaka efterle-vanden av PBL och med stöd av lagen meddelade föreskrifter och beslut, PBL 11 kap 1§. Byggnadsnämnden ska också ta upp fråga om påföljder eller ingripanden så snart det finns anledning att anta att en överträdelse har skett av bestämmelserna i PBL eller någon föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av dessa bestämmelser. Detta regleras i PBL 10 kap.

När det gäller byggnader reglerar PBL i huvudsak byggskedet och be-träffande kommunernas tillsyn över byggprojekt är det i samband med genomförandet som kommunerna har störst möjlighet att påverka. Genom byggsamrådet, vad kontrollplanen ska innehålla och formerna för bygg-herrens kontroll kan kommunen aktivt arbeta med kvaliteten på kontroll- och tillsynsprocessen. Med andra ord om man gör rätt från början så är förutsättningarna för att det ska bli bra i förvaltningsskedet större.

Byggskedet

Det är alltid byggherren som har det fulla ansvaret för att samhällskraven på byggnader följs, PBL 9 kap 1§. Detta gäller både vid uppförande, till-byggnad och annan ändring och gäller oavsett om åtgärden är lov- och/eller anmälningspliktig eller inte. Byggherren se till att kontroll och provning utförs i tillräcklig omfattning.

Av PBL 9 kap 2§ framgår det vilka åtgärder som är bygganmälnings-pliktiga. Byggherren ska i sådana fall utse en kvalitetsansvarig (KA) som ska vara en garant för byggherrens kompetens och ska se till att kontroll-planen följs och kontroller utförs. KA ”kontrollerar kontrollen”. När en bygganmälan kommit in ska kommunen skyndsamt kalla till byggsamråd om det inte är uppenbart obehövligt, PBL 9 kap 7§. Det är kommunen som beslutar om kontrollplan, PBL 9 kap 9§. Kontrollplanen är viktig och den är kommunens styrinstrument över kontrollen och

byggkvalite-ten. Kommunen kan påverka innehållet i kontrollplanen; t ex fler kon-trollpunkter och krav på fristående sakkunniga, om kommunen inte tyck-er att bygghtyck-errens egenkontroll är tillräcklig elltyck-er att bygghtyck-erren inte har erforderlig kompetens och därför behöver komplettera kontrollen med krav på fristående sakkunniga. Kommunen kan besluta att annan kvali-tetsansvarig (KA) ska utses om denne åsidosatt sina skyldigheter, PBL 9 kap 15§. Både den kvalitetsansvariga och de fristående sakkunniga kan vara certifierade, men det är inget krav, PBL 9 kap 14§ (KA). Enligt PBL 10 kap 3§ kan kommunen förbjuda byggnadsarbeten i vissa fall och en-ligt 9 kap 10§ kan kommunen utfärda användningsförbud innan slutbevis.

Byggherren har som nämnts ovan det fulla ansvaret för att en byggnad uppfyller de tekniska egenskapskraven vid uppförande, tillbyggnad och annan ändring. De tekniska egenskapskraven finns i 2§ lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. (BVL). I förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. (BVF) preciseras lagens krav, varvid krav på bärförmåga, stadga och beständig-het återfinns i förordningens 3§. Kraven i lagen och förordningen gäller både vid uppförande, tillbyggnad och annan ändring. När det gäller till-byggnad och annan ändring gäller kraven den tillbyggda delen eller änd-ringen. Hänsyn ska dock tas till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar (14§ BVF). Om en annan ändring av en byggnad än till-byggnad medför en avsevärd förlängning av till-byggnadens brukstid, eller en väsentligt ändrad användning av byggnaden eller del av denna, ska de tekniska egenskapskraven uppfyllas även beträffande de delar av bygg-naden som utan att omfattas av ändringen indirekt berörs av denna. Detta är de s k följdkraven (15§ BVF) . Lagens och förordningens krav precise-ras ytterligare i Boverkets konstruktionsregler (föreskrifter och allmänna råd, BKR 1993:58). I föreskrifterna anges att dessa bl a gäller vid upp-förande av byggnad och beträffande tillbyggda delar, när en byggnad byggs till samt för tillkommande byggnadsdelar när en byggnad ändras. Vid annan ändring tillämpas Boverkets allmänna råd (Allmänna råd om ändring av byggnad, BÄR 1996:4, senast ändrad genom 2006:1). Som för övigt håller på att omarbetas till föreskrifter, detta beräknas dock inte vara klart förrän 2011. Vid annan ändring än tillbyggnad gäller samma regler som för uppförande och tillbyggnad vad gäller lagens och förord-ningens krav på de tekniska egenskapskraven. Dock kan kraven anpassas på sätt som beskrivs ovan.

Kommunen ska övervaka efterlevnaden av PBL och med stöd av la-gen meddelade föreskrifter och beslut. Byggnadsnämnden kan också ta upp frågan om påföljder och ingripanden om överträdelse skett. Länssty-relselsen har tillsynen över plan- och byggnadsväsendet i länet. I bygg-frågor kan länsstyrelsernas tillsyn sammanfattas som ”tillsyn över kom-munernas byggtillsyn”. Länsstyrelsen har inga sanktionsmöjligheter i detta avseende.

Förvaltningsskedet

I plan- och bygglagen finns några bestämmelser som handlar om förvalt-ningsskedet (när en byggnad har tagits i bruk). Det handlar bl a om un-derhållsskyldigheten för fastighetsägaren. Fastighetsägaren har ett ansvar för att ett byggnadsverks tekniska egenskaper i huvudsak bevaras. Kom-munen kan ingripa för att åstadkomma rättelse, t ex om en byggnad har

Regler 17

brister som kan äventyra säkerheten kan kommunen förbjuda användning av bygganden, PBL 10 kap 16§ andra stycket. Även vid eftersatt under-håll kan kommunen ingripa genom att förelägga fastighetsägaren att vidta åtgärder, detta kan förenas med vite, PBL 10 kap 15 och 18§§.

Regeringens förslag till ny plan- och bygglag

I regeringens proposition ”En enklare plan- och bygglag” (prop 2009/10:170) finns ett flertal förslag som rör byggande, kontroll- och tillsynssystemet.

Byggherren ska även i fortsättningen ha det fulla ansvaret för att de tekniska egenskapskraven uppfylls. De nuvarande bestämmelserna om krav på byggnadsverk i PBL och BVL samlas i ett kapitel i den nya PBL på så sätt förtydligas vilka krav som ska prövas i bygglovet och vilka som är föremål för hantering i det efterföljande tekniska samrådet. Redan vid bygglovsansökan ska byggherren lämna förslag till vem som ska vara kontrollansvarig (KA). Nuvarande begrepp kvalitetsansvarig ersätts med kontrollansvarig för att det på så sätt bättre ska överensstämma med KA:s uppgift. Den kontrollansvarige ska alltid vara certifierad.

Byggherren måste ha ett startbesked för att få börja bygga, om åtgär-den är bygglovpliktig eller anmälningspliktig. Vilka åtgärder som är an-mälningspliktiga kommer regeringen att reglera i en kommande förord-ning. Innan startbesked lämnas ska kommunen kalla till ett tekniskt sam-råd. Vid samrådet ska byggherren och den kontrollansvarige delta. Det blir tydligare i lagtexten vad som ska gås igenom vid det tekniska samrå-det och vad som krävs för att få byggstartsbesked. Det blir också tydliga-re vad en kontrollplan ska innehålla. Kontrollen kan utföras antingen inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll eller av sak-kunnig. De sakkunniga måste vara certifierade. I startbeskedet ska kom-munen bl a fastställa kontrollplanen, med uppgift om vem eller vilka som är sakkunniga eller kontrollansvariga. Kommunen ska minst en gång besöka byggarbetsplatsen för att förvissa sig om att beslutade villkor i bygglovet eller startbeskedet följs. Efter ett sådant besök kan kommunen besluta om kompletterande villkor för exempelvis kontrollen.

Begreppet ombyggnad återinförs i lagstiftningen och ersätter reglerna om de s k följdkraven. De tekniska egenskapskraven flyttas som tidigare nämnts till PBL. Kraven ska vara uppfyllda för hela byggnaden vid ny-byggnad. Vid ombyggnad ska kraven uppfyllas för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden. Vid tillbyggnad och annan ändring än ombyggnad ska kraven uppfyllas ifråga om tillbyggnaden eller ändringen. Vid ombyggnad, tillbyggnad eller annan ändring får kraven anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens om-fattning samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och krav på varsamhet och förbud mot förvanskning.

När byggåtgärder som omfattats av ett tekniskt samråd avslutas ska det hållas ett slutsamråd. Kommunen kallar till slutsamråd och i första hand kallas byggherren och kontrollansvarig. Samrådet ska normalt hållas på byggplatsen. På samrådet ska bl a det gås igenom hur kontrollplanen och andra villkor följts.

Dimensioneringskontroll och utförandekontroll

i nuvarande regler

Regler för en byggnads bärförmåga, stadga och beständighet finns i Bo-verkets konstruktionsregler, BKR. De beräkningsmetoder som redovisas i reglerna förutsätter att grova felen undanröjts, Dessa fel kan upptäckas genom dimensioneringskontroll, vilket påpekas i konstruktionsreglerna. I de allmänna råden till reglerna framgår att de personer som gör dimen-sioneringskontrollen inte ska ha deltagit i projekteringen för att säkerstäl-la en objektiv kontroll.

Viktigt med kontroll av handlingar

Dimensioneringskontrollen innebär att ritningar, beräkningar och övriga handlingar kontrolleras så att grova fel på beräkningar, systemuppbygg-nad och antaganden tas bort och åtgärdas.

I dag sker mycket av både konstruktionsarbetet och beräkningsarbetet i tredimensionella program. Detta har lett till allt bättre kontroll av mått och samordning.

Nya verktyg kräver nya processer

De nya verktygen kan kräva att dimensioneringskontrollen angrips annor-lunda. Tidigare gav ritningsunderlaget och beräkningsunderlaget automa-tiskt en bra utgångspunkt för dimensioneringskontrollen. Då fanns natur-ligt sammanställningsritningar och i beräkningarna tydnatur-ligt uppställda förutsättningar.

I de nya systemen krävs ofta ett extra arbete för att ta fram de underlag som behövs och om då produktionstider är korta finns en risk att det slar-vas med underlaget och därmed med kontrollen.

I en studie gjord av Lunds universitet som undersökt haverier i ett an-tal byggnader i norra Europa konstateras att i mer än 50 procent av felen berodde på felaktig dimensionering. Tidigare studier visar också på att det är grova fel i dimensioneringen som är den vanligaste orsaken till olyckor.

Boverket vill understryka att förutsättningen för metoderna i BKR är att en ordentlig dimensioneringskontroll utförs. Med dimensionerings-kontroll minskar vi risken för grova fel och därmed haverier i byggnads-verk.

Dimensioneringskontroll och utförandekontroll finns redan i dagens reg-ler men används troligen inte i den utsträckning det borde göras.

I bilaga A1 finns exempel om dimensioneringskontroll och utföran-dekontroll ur Boverkets handbok för stålkonstruktioner, BSK 07 med föreskriftstexter från Boverkets Konstruktionsregler, BKR och även exempel om byggprodukter med bestyrkta egenskaper ur Boverkets Kon-struktionsregler, BKR.

Regler 19

Bärförmåga

Allmänna synpunkter:

Verifiering av bärförmåga och stadga hos byggnadsverk sker ofta i prak-tiken med hjälp av partialkoefficientmetoden. Bärförmågan i brottgräns-tillstånd ska i princip vara större än lasteffekten eller R - S ≥ 0 där R be-tecknar bärförmåga och S lasteffekt. Regelverk som Boverkets konstruk-tionsregler, BKR eller Eurokodsystemet med tillhörande nationella val i föreskriftsserien EKS anger vilka karakteristiska värden med tillhörande koefficienter som ska användas.

Snölastens karakteristiska värde kan beskrivas som

k= t 0

S _{μ C S}

μ formfaktor som beror av takytans form och av risk för snöanhopning till följd av vind, ras och glidning

t

C termisk koefficient som beror på energiförluster genom tak eller an-nan termisk påverkan

0

S snölastens grundvärde på mark

Värdet S definieras som snölast på mark med en genomsnittlig åter-0

komsttid på 50 år.

Hur är det då möjligt att jämföra en verklig snölast på mark med reg-lernas angivna värden? En verklig last med ett värde större än det i figu-ren behöver inte nödvändigtvis innebära att reglernas värde är felaktigt. Det högre lastvärdet kombineras med en bärförmåga som också har en spridning. Det angivna värdet är alltså inte ett värde som i verkligheten alltid måste underskridas utan är ett värde som används tillsammans med bärförmågan för att ge tillräcklig säkerhet hos konstruktionen.

Jämförelse BKR och EKS-Eurokoder

Är det skillnader mellan formfaktorerna i EK-Snölast och BSV (Bover-kets handbok Snö- och Vindlast)?.I bilaga A2 redovisas en jämförelse mellan EK-Snölast (med den fullständiga beteckningen SS-ENV 1991-1-3) och BSV.

Figur 1 Snözoner för snölast på mark som med sannolikheten 0,02 överskrids en gång per år. Kartan är baserad på mätdata från 148 mete-orologiska stationer. 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 5,5 5,5 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 1,5 1,5 1,0 2,0 2,0 1,5 1,5

21

Beskrivning av rasade tak

Se bilagor, bilaga B rapport från Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP och två redovisningar från SMHI, bilaga C och D.

Geografiskt

Figur 2 Rapporterade takras och deras fördelning över landet per 2010-03-08.

Datum

De registrerade taken rasade från vecka 3 till vecka 12. En mycket stor andel av rasen skedde under vecka 7 och 8

Snömängder (SMHI)

Snödjup och vatteninnehåll i mm i nederbörden registreras av SMHI på stationer över landet. Vädersituationen den gångna vintern redovisa i bilaga B. Snömängderna var stora men inte extrema. Vattenmängder redovisas ackumulerat vecka för vecka i Sverigekartor, bilaga C

Typ av takkonstruktion

Stora spännvider, över 10 meter och med låg taklutning, under 15 grader, var det på ett stort antal av byggnader med rasade tak. Materialen är stål, trä och limträ. Enstaka betongkonstruktion har förekommit i media.

Byggnadstyper

Djurstall, lager, industribyggnader, idrottshallar och ridhus var de vanli-gaste typerna av de registrerade. Av de skadefall som försäkringsbolag fått in är de stora flertalet lantbruksbyggnader men det finns även många uteplatser, verandor och dylikt i anslutning till småhus(villor).

Beskrivning av rasade tak 23

Hittills kända tekniska orsaker

SP redovisar 6 exempel.

 Sannolikt att man inte tagit hänsyn till risken för snöanhopning i sam-band med att en angränsande högre byggnad uppfördes.

 Bricka har ej monterats mellan limträ och mutter, med påföljden att staget/muttern dragits rakt genom limträt och takkonstruktionen har därmed helt förlorat sin bärförmåga. Finns indikationer om att även sekundärbärverket, bestående av virke 45x195 varit för klent.  Både stålramarna och sekundärbärverket (virke 45x145) har brister.

Det senare är av lägre kvalitet än angivet på ritningen och inte spikat på rätt sätt.

 Livbuckling. Uppmätta snölaster låg under normvärdet.  Tryckta strävor ej stagade på anvisat sätt.

 Delar av byggnaden rasade tidigt under snövintern. Med största sanno-likhet underdimensionerad konstruktion.

SP beskriver tre ytterligare iakttagelser

 Taklutningen är överlag liten hos de rasade taken med en stor andel mellan 0 och 15 grader. Till saken hör att dessa tak inte behöver di-mensioneras för osymmetrisk snölast enligt BKR, men SP har noterat betydande skillnader i snödjup mellan lä- och lovartsida.

 Takytans storlek verkar också ha betydelse för hur mycket snödjupet variera på taket. Snödriften verkar vara större på stora takytor jämfört med små. Den praxis som nu finns för snölastfördelningen på sekun-därbärverk är en jämnt utbredd last. En variation på lastfördelningen mellan facken torde bättre spegla lastfördelningen på stora takytor. Det är också oklart om medelsnölasten på en stor takyta skiljer sig från snölasten på marken, vilket skulle innebära att det är tveksamt att multiplicera med faktorn 0,8.

 Den lokala topografin verkar ha spelat en viss roll. Huskroppar som legat i lä av skogsridåer, högre huskroppar etc. ser ut att ha en större snöansamling än huskroppar med fritt läge. I fritt läge har nockens placering i förhållande till förhärskande vindriktning spelat en stor roll liksom påbyggnader på takytan.

SP:s slutsatser

 Det har kommit extremt mycket snö den gångna vintern, men sanno-likt har inte snölasten på marken överskridit normvärdena annat än i undantagsfall.

 Det mesta tyder på att takrasen har orsakats av slarv och okunskap.  Det är bara stål- respektive träbärverk i de rasade taken, ungefär lika

stor andel av vardera.

 Det rör sig genomgående om slanka konstruktioner med spännvidder över 10 m och med liten taklutning.

 Över 65 % av taken har uppförts under 1980-talet och senare.  Det kan finnas anledning att undersöka om BKRs anvisningar om

25

Analys

Av SPs redovisningar och kontakter med MSB, Arbetsmiljöverket, För-säkringsbolag och Danmarks Erverv- och Byggestyrelse framkommer följande tänkbara orsaker bakom takrasen. Om ett år när SP och LTHs forskningsprojekt hunnit utreda skadeorsaker till fler av takrasen kan vi förhoppningsvis få storleksandel på de olika bakomliggande orsakerna.  Felaktiga formfaktorer för låglutande tak med stor spännvidd i

regler-na?

 Brister i dimensioneringskontroll vid projektering av byggnad  Brister i utförandekontroll vid uppförande av byggnad

 Brister i underhåll vid förvaltning av byggnad

 Lantbrukets ekonomibyggnader byggs utan krav på bygglov och bygganmälan

 Regler för ändring behandlas olika i olika kommuner. Krav att taket ska uppfylla gällande snö och vindlaster vid en total ombyggnad ställs inte alltid.

 Byggnadsnämnder kan ha ställts inför en intressekonflikt när ten-nisklubbar, ridhus mm vill bygga om äldre byggnader med tak med lägre bärförmåga än dagens krav

 Bristande kunskap om krav på jämn snöskottning.

 Avsaknad av täta diffusionsspärrar i tak kan ge isbildning i undertak och extra last

 Bristande avvattning kan ge stora laster i ränndalar

 Tillbyggnader eller nybyggnader som ger stor läbildning och hög formfaktor

 Bristande uppvärmning av växthus och plasthallar

 Upphängning av extra last, såsom fläktar och belysning i undertak eller på yttertak

Regelförslag

Bygganmälan för lantbrukets ekonomibyggnader

Enligt nu gällande PBL är ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk och därmed jämförlig näring inom områden som inte omfattas av detaljplan be-friade från bygglov vid uppförande, tillbyggnad och vissa ändringar (8 kap 1§ andra stycket). Enligt 9 kap 3§ 2 samma lag är dessa byggnader dessutom befriade från kravet på bygganmälan vid uppförande, tillbyggnad och annan ändring.

Anledningen till varför det är så finns förklarad i förarbetena till den nuvarande PBL (prop 1985/86:1 sid 744)

”Byggnadsnämnden bör också kunna tillämpa ett enklare förfarande i de fall då bygglov för ekonomibyggnader skall prövas. Staten lämnar genom lantbruksnämnderna ekonomiskt stöd till ny-, till- eller ombygg-nad av djurstallar och andra ekonomibyggombygg-nader. I samband härmed prö-vas projektet av lantbruksnämndens byggnadstekniska expertis. Inom

lantbruksstyrelsen har utarbetats tekniska anvisningar för produktions-byggnader inom lantbruks- och trädgårdsnäringen. Om en sådan gransk-ning har skett, behöver byggnadsnämnden inte göra en egen byggnads-teknisk prövning”1_.

Den så kallade förprövning som Jordbruksverket gör idag omfattar i huvudsak djurskyddsfrågor. Det skäl att undanta lantbrukets ekonomi-byggnader från kommunens byggprövning finns således inte idag.

I förslaget till ny plan- och bygglag kvarstår bygglovsbefrielsen för dessa byggnader. Vilka åtgärder som ska bli anmälningspliktiga enligt den nya lagstiftningen kommer att regleras på förordningsnivå.

Boverket skrev i en redovisning rörande takras (dat 2010-03-11 dnr 109-958/2010) till Miljödepartementet att det bör övervägas att införa anmälningsplikt för lantbruksbyggnader i regeringens kommande förord-ning.

Boverket har nu tagit del av SP:s och andra undersökningar om vin-terns takras och kan bekräfta det konstaterande som verket gjorde i nämnda redovisning att lantbrukets byggnader har drabbats mer än andra.

En bygganmälan ger kommunen möjligheter att förbereda sin tillsyn över byggprojektet och att bedöma behovet av kontroll och samråd.

I regeringes förslag till ny plan- och bygglag finns bl a reglerna om byggkontroll och tillsyn som görs tydligare. I detta sammanhang bör det övervägas om lantbrukets ekonomibyggnader bör omfattas av krav på bygganmälan. På så sätt skulle dessa byggnader omfattas av de nya reg-lerna om tillsyn och kontroll.

Enligt nu gällande regler måste byggherren se till att alla bygg- och konstruktionskrav är uppfyllda även om byggnaden inte omfattas av krav på bygganmälan. Om lantbrukets ekonomibyggnader skulle omfattas av bygganmälan skulle byggherren få hjälp med att bedöma behovet av kon-troller på riskfyllda konstruktioner. En anmälningsplikt skulle i så fall avse såväl nybyggnad, ombyggnad och annan ändring. Verket finner det vidare lämpligt att begränsa anmälningsplikten till att avse byggnader större än 15 kvadratmeter (dvs samma som de s k friggebodarna). Där-emot anser verket att 15 kvadratmetersgränsen inte bör räknas samman med andra komplement- och ekonomibyggnader, utan varje ekonomi-byggnad på högst 15 kvadratmeter bör vara undantagen från anmälnings-plikt.

Förslag

§ Byggherren ska göra en anmälan till byggnadsnämnden om arbetena avser nybyggnad, ombyggnad eller annan väsentlig ändring av ekonomi-byggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan jämförlig näring inom områden som inte omfattas av detaljplan, om byggnaden som har en byggnadsarea på mer än 15, 0 kvadratmeter.

Verket har även tittat på kravet på kontrollansvarig (KA). I det nya lag-förslaget finns det möjligheter för regeringen att föreskriva om vilka mindre åtgärder som inte kräver KA. Boverket tycker att det är lämpligt att lantbrukets ekonomibyggnader med en area på högst 50 kvadratmeter

1 _{Den dåvarande bygglovprövningen omfattade även det som nu hanteras inom}

Analys 27

ska undantas från kravet på KA. På så sätt omfattas dessa mindre bygg-nader av kommunens tillsyn och kontroll, men behöver inte belastas med kostnader för en kontrollansvarig.

Förslag

§ Det krävs ingen kontrollansvarig i fråga om arbeten som avser ny-byggnad, ombyggnad eller annan ändring av ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan jämförlig näring inom områden som inte omfattas av detaljplan om byggnaden har en byggnadsarea på högst 50,0 kvadratmeter.

Boverket föreslår inga förändringar avseende bygglovspliktens omfatt-ning.

Kontroll av sakkunnig i vissa fall

I regeringens proposition ”En enklare plan- och bygglag” (prop 2009/10:170) behålls kontrollsystemet med byggherrens egenkontroll eller särskild sakkunnig. Enligt propositionen får kommunens styrinstru-ment över kontrollen och byggkvaliteten, kontrollplanen ett tydligare innehåll. Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt säkerställa att alla väsentliga tekniska egenskapskrav uppfylls. I ovannämnda proposition skriver regeringen på sid 303. ”Egenkontrollen bör även framöver vara den grundläggande kontrollformen. Egenkontrollen måste emellertid bli mer effektiv och trovärdig, vilket kräver att den definieras tydligt och underställs vissa krav. Kraven bör i grunden vara lika för alla former av kontroll. Men regler är speciellt viktiga för just egenkontrollen, eftersom den ska utföras av alla. Egenkontrollen innebär att var och en som utför ett arbete själv kontrollerar och intygar att det blir rätt utfört.”

Det är, även i fortsättningen, byggherren som ansvarar för den valda tekniska lösningen och för att byggnadsverket kommer att uppfylla sam-hällets tekniska egenskapskrav. Byggnadsnämnden bör förvissa sig om att byggherren tar sitt ansvar genom att begära särskilda bestyrkanden av att samhällets krav är uppfyllda i den utsträckning som nämnden anser att det behövs. Avgörande för frågan om behovet av tillkommande kontroll är omfattningen och kvaliteten på byggherrens egenkontroll. Byggnads-nämnden kan i kontrollplanen, istället för byggherrens egenkontroll, före-skriva om att kontroll ska ske av sakkunnig. Det är samma regler som gäller enligt nuvarande lagstiftning. Det nya är att den sakkunnige alltid ska vara certifierade av ett ackrediterat kontrollorgan eller motsvarande krav inom EU eller EES- området.

I Boken om lov, tillsyn och kontroll (Boverkets allmänna råd 1995:3. Ändrad genom 2004:2) avsnitt 7.7.3 ”Kontrollens utförande” finns föl-jande allmänna råd i första stycket. ”Utgångspunkten är att kontrollen i ett byggprojekt i första hand skall utföras genom byggherrens egen för-sorg. Krav på fristående sakkunnigkontroll bör ställas bara om det är nödvändigt för att byggnadsverket skall antas komma att uppfylla sam-hällskraven.” I den efterföljande texten finns en särskild rubrik om ”Kon-troll och bestyrkanden av fristående sakkunnig kon”Kon-trollant”. Där anges bl a att om byggherrens egenkontroll inte är tillräcklig bör nämnden kräva

intyg från besiktningar eller kontroller av fristående personer med till-räcklig kompetens (fristående sakkunniga kontrollanter). Behovet av fristående sakkunnigkontroll beror på omfattningen och kvaliteten på byggherrens egenkontroll.

Boverket anser det inte vara lämpligt med författningskrav på sakkun-nigkontroll vid vissa typer av konstruktioner. Utgångspunkten är bygg-herrens egenkontroll även i förslaget till ny PBL. Det kan finnas byggher-rar med gedigna och dokumenterade kunskaper beträffande riskfyllda konstruktioner, i sådana fall skulle ett ytterligare krav på sakkunnigkon-troll bli onödigt byråkratiskt och kostsamt. Däremot kan det behöva för-tydligas på förordningsnivå för kommuner och byggherrar i vilka situa-tioner det kan finnas anledning för kommunen att vara särskilt uppmärk-samma och överväga om sakkunnig bör krävas istället för byggherrens egenkontroll. Ett sådant förtydligande kan formuleras i den kommande förordningen till nya PBL.

Förslag:

§ I kontrollplaner rörande åtgärder i eller på byggnader där det kan befaras att det föreligger stor risk för allvarliga personskador vid brott i byggnadsverksdel, ska kommunen särskilt beakta behovet av sakkunnig. Bemyndigande till Boverket i förordning att föreskriva vad som kan ingå i kontrollplan

Boverket har i redovisningen rörande takras (dat 2010-03-11 dnr 109-958/2010) uttryckt önskemål om att få ett bemyndigande att föreskriva om hur dimensioneringskontroll, utförandekontroll och kontroll av färdig byggnad/byggnadsdel ska göras. I sådana föreskrifter skulle Boverket i så fall föreskriva hur de verifierbara funktionskraven i Boverkets bygg- och konstruktionsregler ska kontrolleras.

Boverket uppfattar bemyndigandet i 16 kap 11§ i förslaget till ny plan- och bygglag som att det även omfattar rätt att skriva föreskrifter om kontrollplan och av att byggprodukter med lämpliga egenskaper används. Det vill säga att byggherren kan visa att produkternas egenskaper är kän-da och lämpliga. Vid val av byggprodukter som saknar bestyrkta egen-skaper bör det föreskrivas att byggherren ska kunna redogöra fler hur hon/han på annat sätt förvissat sig om att de deklarerade egenskaperna ger vid handen att produkten är lämplig för den tänkta användningen. Boverket menar att detta behöver förtydligas i regelverket. Bemyndigan-det i lagförslaget ger regeringen en möjlighet att ge Bemyndigan-detta bemyndigande till Boverket.

Analys 29

Konsekvensutredning regelförslag

Takras - Samhällsekonomiskt perspektiv

Inledning

När tak rasar kan följande effekter uppstå:  Personer kan dö, skadas svårt eller lindrigt.

 Egendomsskador, dvs byggnader och tak måste repareras.

 Produktionsbortfall, dvs verksamheten i byggnaden måste upphöra tills byggnaden är återställd, tex industriers produktion upphör, mataf-färer missar försäljning av livsmedel, idrottshallar måste stänga.  Djur i ladugårdar och stall skadas eller måste avlivas. Det innebär dels

lidande för djuren, dels produktionsbortfall för ägaren.

Värdering av statistiskt liv

För att kunna genomföra samhällsekonomiska analyser av säkerhetshö-jande åtgärder krävs att räddade liv värderas. Termen statistiskt liv inne-bär värdering av den förändring av välfärden som blir resultatet om san-nolikheten för olyckor och dödsoffer ändras från t.ex. 5 per 100 000 per-soner till 4 per 100 000 perper-soner och år2. Det avser alltså inte värde av liv på individnivå.

Som framgår i Tabell nedan uppgår SIKA:s värdering av dödsfall vid olycka till drygt 22 miljoner kronor. För varje undviket dödsfall sparar alltså samhället ca 22 miljoner kronor.

Tabell. SIKA:s rekommendation om olycksvärderingar, kr

Värdering, kr

Dödsfall 22 321 000

Svårt skadad 4 147 000

Lindrigt skadad 199 000

Fler skattningar av värde på statistiskt liv har gjorts. Till exempel har Hultkrantz och Svensson kommit fram till att liv bör räddas upp till en kostnad av 21 miljoner kronor3_{. Ovanstående skattningar avser värdering}

in om trafiksäkerhet.

Kostnadsberäkningar har gjorts för fler olika riskområden4. SOU 2001:7 ger en översikt där det framgår att kostnadsberäkningar för liv-räddande insatser varierar kraftigt mellan olika riskområden.

2 _{SIKA PM 2008:3, Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn:}

ASEK 4.

3 _{Hultkrantz, L, och Svensson, M, 2008, Värdet av liv, Ekonomisk debatt 2008:2.} 4 _{Statens Offentliga Utredningar, SOU 2001:7, Radon förslag till statliga insatser mot}

I denna analys väljer Boverket att utgå från SIKA:s värdering på 22 mil-joner kronor per liv. Känslighetsanalys görs även med 40 milmil-joner kro-nor.

Under vintern har två personer rapporterats avlidit pga takras , ett an-tal andra pga snöskottningoch ett fåan-tal har skadats (MSB och Arbetsmil-jöverket). Ett flertal människor har utsatts för risk för skada och dödsfall eftersom flera byggnader har rasat där människor vistas ofta, tex mathal-lar, idrottsanläggningar och ridhus.

Egendomsskador

När ett tak rasar innebär det i princip att hela byggnaden måste byggas upp från grunden. Det är alltså inte endast kostnaden för det raserade taket som uppstår, utan för hela byggnaden.

Vad kostar det i genomsnitt att bygga upp/återställa ett raserat tak och skador på bygganden? Finns det uppgifter hos försäkringsbolag?

Produktionsbortfall

När produktionen måste upphöra innebär att produkter inte kan produce-ras och därmed inte säljas. Effekten i mataffärer blir förstörda livsmedel samt livsmedel som inte kan säljas pga att affären måste hålla stängt. Idrottshallar som stänger innebär förlorade intäkter för inträde. Dessutom förloras nytta i form av motionsmöjligheter för idrottande besökare för-svinner. Motionärerna kan behöva att söka sig till hallar kanske längre bort, dvs ökad restid och därmed ökade kostnader. Om besökarna ökar mycket på andra anläggningar kan köer uppstå.

Skadade och avlivade djur

I skrivande stund finns ingen nationell överblick av antalet skadade och avlivade djur totalt som direkt orsak av takrasen. Djur har dock avlivats efter att takras har skett, bl.a. en häst, många tusen slaktkycklingar5_.

Dju-ren kan anses ha utsatts för lidande pga av den stressande situationen som uppstår när tak rasar och djuren eventuellt måste evakueras.

Boverket föreslår

Byggherren ska göra en anmälan till byggnadsnämnden om arbetena avser nybyggnad, ombyggnad eller annan väsentlig ändring av ekonomi-byggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan jämförlig näring inom områden som inte omfattas av detaljplan. Första stycket gäller dock inte byggnader som har en byggnadsarea på högst 15,0 kvadratmeter. Samt

Det krävs ingen kontrollansvarig i fråga om arbeten som avser nybygg-nad, ombyggnad eller annan ändring av ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan jämförlig näring inom områden som inte omfattas av detaljplan om byggnaden en byggnadsarea på högst 50,0 kvadratme-ter.

Analys 31

För närvarande behövs inte anmälan göras för ekonomibyggnader för jordbruket. Historiskt är det enligt prop. 1985/86:1 för att lantbruks-nämnderna tidigare granskade lantbruksprojekt och att tekniska anvis-ningar fanns för jordbruksbyggnader. Av de rasade och skadade taken på SPs lista var 30% lantbruksbyggnader och maskinhallar6_{. Till detta}

kom-mer flertalet av de över 3000 rapporterade skador som försäkringsbolagen fått inrapporterat

Förslaget är att anmälan gäller:

 Nybyggnad, ombyggnad och annan väsentlig ändring.  Ekonomibyggnader <15 m2 _{är befriat från anmälan}

 Ekonomibyggnader <50 m2 är befriat från kontrollansvariga. Att införa anmälan för lantbrukets ekonomibyggnader innebär ökad ad-ministrativ börda för målgruppen. Kostnaden innebär tid att fylla i anmä-lan. Det är för byggherren och byggnadsnämnden (kommunen) som tids-åtgången ökar. En anmälan kan ses som en faktor som underlättar för berörda, nämligen att byggherren får hjälp med att bedöma behovet av kontroller på riskfyllda konstruktioner.

Nedan görs en skattning angående vad befrielse för kontrollansvariga kan uppgå till. Det ska endast ses som ett räkneexempel med mycket stor osäkerhet angående skattningar.

Antalet lantbruksenheter i Sverige är ca 72 6007_{. Av}

fastighetsbestån-det utgör 12% lantbruksenheter8_.

Det har inte varit möjligt att sålla ut ekonomibyggnader med arean

<15 kvm och <50 kvm eftersom uppgifter på arean inte finns tillgängliga. Istället får en total-beräkning göras, dvs det blir en överskattning.

Enligt Tillväxtverkets databas Malin uppgick den administrativa bör-dan för Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av riks-behöriga kvalitetsansvariga till 252 245 kronor år 2008. Som jämförelse finns i samma databas även uppgifter om Boverkets föreskrifter och all-männa råd om certifiering av energiexpert, nämligen 96 332 kr år 2008. För Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av fristående sakkunniga kontrollanter inom brandområdet finns uppgiften 449 kr. I nedanstående tabell görs känslighetsanalys med dessa tre värden. Kostna-den skattas som 12% av dessa. KostnaKostna-den är mellan 54 kronor och 30 270 kr om byggnadsarean är större än 50 kvadratmeter. Observera att det är mycket stor osäkerhet i antaganden.

6 _{SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.} 7_{SCB. Beräknat som ett genomsnitt åren 2002-2007.} 8 _{Beräknat som genomsnitt åren 2007-2009.}

Tabell. Känslighetsanalys skattning avseende certifiering av kvalitetsan-svariga för ekonomibyggnader lantbruket, avser år 2008, kronor.

Certifiering av riksbehöriga kvali-tetsansvariga Certifiering av energiexpert Certifiering av fristående sakkun-niga kontrollanter inom brandområ-det Malin-databasen 252 245 96 332 449 Andel 12% 30 270 11 600 54

Dagens system med certifiering av kvalitetsansvariga avseende ekonomi-byggnader innebär som högst en total administrativ kostnad för lant-brukssektorn på drygt 30 000 kronor, baserad på Tillväxtverkets Malin-databas.

I kontrollplaner rörande åtgärder i eller på byggnader där det kan befa-ras att det föreligger stor risk för allvarliga personskador vid brott i byggnadsverksdel ska kommunen särskilt beakta behovet av sakkunnig. Kostnadsmässiga konsekvenser

Själva certifieringen medför vissa kostnader som beskrivs och uppskattas nedan. Marknaderna för ackreditering och certifiering är små och känne-tecknas inte av perfekta konkurrensförhållanden, vilket innebär att priser-na inte nödvändigtvis avspeglar produktionskostpriser-naderpriser-na. Därför redovi-sas här kostnadsuppskattningar för respektive aktör.

Ackrediterings- och certifieringsorgan

SWEDAC är Sveriges nationella ackrediteringsorgan som kompetens-prövar verksamheter för exempelvis certifiering. Certifieringsorganen måste vara ackrediterade av SWEDAC för att kunna erbjuda certifiering. SWEDAC:s kostnader för att upprätta en sådan ackreditering förs över på certifieringsorganen och redovisas därför inte separat här.

De certifieringsorgan som väljer att erbjuda den aktuella personcertifi-eringen måste utforma rutiner för certifiering av nya yrkeskategorier. De initiala kostnaderna för upprättandet av en ny certifiering av den här ty-pen uppskattas till omkring 100 000- 150 000 kr9_{. De årliga kostnaderna}

för upprätthållandet av certifieringsrutinerna uppskattas till 10 000-40 000 kr. Enligt föreskriften kan prövningen ske genom intyg och skriftliga prov, vilket innebär att certifieringsorganet inte behöver bygga upp en omfattande egen kompetens inom området för att bedöma varje sökandes lämplighet. Frågebank krävs för prövningen och för arbetet med att ta fram frågorna erfordras sakkompetens.

Framtagandet av frågorna är en av de största kostnadsposterna för certifi-eringsorganet. Kostnaden för ackrediteringen hos SWEDAC är en annan.

Sakkunniga

Kostnaden för certifiering som den som vill certifiera sig möter uppskat-tas av certifieringsorganen till 6000-8000 kr exkl. moms initialt, och

9 _{Kostnaden beror på uppgifter från de certifieringsorgan som intresserade av att erbjuda}

Analys 33

dan 800-1000 kr per år. Certifieringen måste sedan förnyas efter fem år. Kostnaden för att förnya certifieringen bedöms bli densamma som för den första certifieringen, oberoende av om man gör en förenklad eller grundlig prövning. Tidsåtgången för själva certifieringen är ca en halv dag för skriftligt prov och ytterligare ett antal timmar för iordningställan-de av betyg och dokument. Den certifieraiordningställan-de får även en kostnad för att fullgöra rapporteringsskyldigheten. Kravet innebär en skyldighet att årli-gen rapportera om årli-genomförda kontrolluppdrag och om årli-genomförd fort-bildning på området. Tidsåtgången, och därmed kostnaden, för rapporte-ringen om genomförda kontrolluppdrag beror av omfattningen av kon-trollverksamheten, men bedöms bli relativt liten. Tidsåtgången för fullgö-randet av rapporteringsskyldigheten vid liknande certifiering uppskattas till någon eller några enstaka timmar per år. Certifieringen innebär samti-digt något minskade administrativa kostnader för kontrollanten jämfört med det fall där kommunen ska göra en särskild bedömning av hans eller hennes kompetens och lämplighet. De personer som uppfyller kraven på utbildning och erfarenhet men saknar den kompetens kan behöva tillgo-dogöra sig den kunskapen genom exempelvis en kurs som behandlar relevanta frågor inom respektive område. Ett utbildningsföretag inom branschen har tagit fram ett exempel på en utbildning som förberedelse inför certifieringen. En 4-dagars-utbildning kostar omkring 20 000 kr exkl moms. En utbildning kan förslagsvis genomföras i två delar med tid mellan, dels för vissa egna övningsuppgifter, dels för att göra reflexioner utifrån sitt eget arbete. Ett annat alternativ är att man går en fristående kurs på högskola eller universitet, den är då kostnadsfri för kursdeltaga-ren. För båda utbildningsalternativen uppstår en kostnad i form av utebli-ven debitering under den tid man är på utbildningen.

Sakkunniga måste certifiera sig enligt förslag från regeringen samt det s.k. tjänstedirektivet10_{. Den certifierade kan eventuellt ha lättare att täcka}

sina högre kostnader genom ett högre timpris eftersom certifieringen gör det enklare att visa sin specifika kompetens på området.

Byggherrar

Utgångspunkten är ju att kontroll av sakkunnig normalt sett inte ska be-hövas. Men om byggnadsnämnden ser behov av kontroll och kräver det uppstår kostnadskonsekvenser för byggherren. Den certifierade sakkun-nige kommer sannolikt att via en högre timkostnad föra över kostnaderna för certifieringen på byggherren. Storleken på den höjningen beror bl.a. på omfattningen av den sakkunniges verksamhet, d.v.s. hur många tim-mar kostnaderna kan fördelas på. Hur den slutliga kostnaden för byggher-ren påverkas har vi inte kunnat uppskatta. Förutom en eventuell högre timkostnad finns faktorer som istället innebär en lägre kostnad. Exempel-vis innebär den sakkunniges minskade tidsåtgång i samband med kom-munens bedömning av honom/henne en kostnadsminskning.

Kommuner – kommunala nämnder

Certifieringen syftar bland annat till att förenkla för den kommunala nämnden i bedömningen av kontrollantens kompetens. Det är inte känt hur stora kostnaderna för den bedömningen är idag.

Omfattning

Det är svårt att bedöma i vilken omfattning den här personcertifieringen kommer att ske. En utgångspunkt kan vara antalet kommuner, 290 st. Varje kommun hanterar från några enstaka upp till flera hundra byggan-mälansärenden varje år. Det kan vara rimligt att anta att varje kommun behöver ha tillgång till åtminstone en sakkunnig inom stål, trä och be-tong.

Figur . Översikt av processen certifiering av sakkunniga.

I Figur ovan ges en översikt över processen certifiering av sakkunniga.

Certifieringsorgan:

SP-Sitac Swedcert

DNV (Den Norske Veritas) Incert

Med flera

Sakkunniga , dvs

privat-personer, tex inom stål, trä och betong

Kommuner: byggnadsnämnder kan

begära att en byggherre anlitar sak-kunnig

Ackrediteringsorgan:

Swedac (nationell myndighet)

Analys 35

Sammanfattning – cost-benefit-analys

Översiktlig cost-benefit-analys av de två förslagen om bygganmälan och sakkunnig görs nedan.

Bygganmälan

Två exempel ges där 10 000 lantbruksbyggnader respektive 170011

lant-bruksbyggnader antas.

Exempel 1. 10 000 lantbruksbyggnader à 3 arbetsdagar à 7000 kr ger 210 miljoner kronor vilket motsvarar inbesparade 10 människoliv eller 2 människoliv och skadekostnader och lidande för djur motsvarande 170 miljoner kronor per år.

Exempel 2. 1700 objekt à 3 arbetsdagar à 7000 kr ger 36 miljoner kronor i inbesparat lidande för drabbade djur, eller knappt 2 inbesparade männi-skoliv per år.

Sakkunnig

Två exempel ges med skattning av 1000 respektive 200012 _lokalhus.

Exempel 1. Nybyggnad av 1 000 idrottshallar, skolor, affärer, ridhus etc med stor risk för allvarliga personskador vid brott i byggnadsverksdel som kommer att kräva sakkunnig à 10 arbetsdagar à 8000 kr ger 80 mil-joner kronor motsvarande 4 inbesparade människoliv per år.

Exempel 2. Nybyggnad av 2 000 idrottshallar, skolor, affärer, ridhus etc med stor risk för allvarliga personskador vid brott i byggnadsverksdel som kommer att kräva sakkunnig à 10 arbetsdagar à 8000 kr ger 160 miljoner kronor motsvarande 8 inbesparade människoliv per år.

11 _{Baseras på antal ansökningar om förprövning för djurstallar som inkom under 2009.}

Statens Jordbruksverk.

37

Informationsförslag

Det finns en lång rad av målgrupper som behöver information om hur takras kan undvikas och kontrolleras. Det är bl.a. kommunernas bygg-nadsnämnder, allmänheten, fastighetsägare, tillverkare och yrkesverk-samma inom byggsektorn.

Boverket planerar att ta fram exempel på checklistor för dimensione-ringskontroll, utförandekontroll och vad som bör kontrolleras på befintli-ga byggnader. Det kan vara användbart för kommunernas byggnads-nämnder och yrkesverksamma i byggbranschen.

Många privata och kommunala fastighetsägare bör också kunna ha nytta av checklistor och annan information. Villaägarna, som inte drab-bades av så många takras, och även de som har lägre kommersiella bygg-nader kan ta del av information om hur snöskottning på tak ska ske. Nå-got som ibland uppmuntras men som också har sina risker. Här har Ar-betsmiljöverket ett bra informationsmaterial om risken för snöskottaren och folk nedanför.

Risken vid ojämn skottning kan illustreras med förslagsvis en film till anslagstavlan på Sveriges Television utifrån hur en gungbräda fungerar vid snöbelastning och ojämnt borttagande.

Den svåraste uppgiften är kanske att nå ut till alla de yrkesgrupper som berörs i byggbranschen.

Om regeringen skulle införa bygganmälan för ekonomibyggnader bör bland annat drygt 100 000 lantbrukare informeras om vad det innebär. Det är viktigt att de förstår varför och hur det går till, men det är också minst lika viktigt att informera alla lantbrukare som har befintliga eko-nomibyggnader och som inte omfattas av bygganmälan. De befintliga byggnaderna är betydligt fler och består i många fall av äldre byggnader.

Information till många i flera kanaler

De målgrupper som hittills nämns är stora och det krävs flera olika kanaler och en stor informationsinsats för att nå ut med den här informationen. Bo-verket räknar med att kunna samarbeta med de myndigheter, företag och organisationer som hittills deltagit i arbetet.

Det finns av naturliga skäl inte några ekonomiska medel reserverade för den här informationsinsatsen. De insatser som här beskrivs kan tidi-gast komma igång under hösten-vintern 2010 om det går att finansiera dem. De kanaler som kan användas är främst

 Nyhesbrevet, Boverket informerar  www.boverket.se

 Boverkets tidskrift  www.omboende.se

 Media

 Andra myndigheters/organisationers webbplatser

 Myndigheters tidskrifter

 Broschyrmaterial