"Det är ju superhäftigt och jäkligt kul faktiskt" : En studie kring hur lärare uppfattar att Internet kan bidra till lärande

ÖREBRO UNIVERSITET

Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap

Huvudområde: pedagogik

___________________________________________________________________________

”Det är ju superhäftigt och jäkligt kul faktiskt”

En studie kring hur lärare uppfattar att Internet kan bidra till lärande

Jonas Håstlund och Mikael Turunen

Pedagogik med didaktisk inriktning C

Examensarbete, 15 högskolepoäng

Höstterminen 2008

Förord

Efter mycket arbete med denna studie är den nu äntligen klar. Det är med stor lättnad och stolthet som vi lämnar ifrån oss studien. Vi vill rikta ett stort tack till våra informanter på skolorna runt om i regionen som har hjälpt oss med värdefull information och givit oss ett bra forskningsunderlag. Det var roligt att komma på besök på era skolor och se hur ni hade det i era olika miljöer.

Vi vill också rikta ett stort tack till vår handledare Ann-Margret Grewin som hjälpt oss, när vi haft frågor och funderingar kring arbetet med denna studie. Vi vill också tacka vår semina-riegrupp som har givit oss respons på inlämnat material under studiens gång.

Vi önskar dig en trevlig läsning och vi hoppas att den ansenliga mängd ord som finns i denna studie kan ge dig något matnyttigt tillbaka.

Örebro januari 2009

Sammanfattning

Denna studie syftar till, att utifrån intervjuer med lärare i grundskolans yngre årskurser (1-6), undersöka hur lärare uppfattar att Internet kan bidra till lärande i skolan.

Vi har använt en kvalitativ inriktad forskningsansats där datainsamlingen kommer från genomförda kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär på tre skolor och med fem lärare. Vi har bearbetat materialet med hjälp av att först transkribera intervjuerna för att sedan dela in textmaterialet i för oss relevanta teman. Även en litteraturgenomgång inom ämnet har genomförts för att få en förståelse för vilka teorier och begrepp som ligger till grund för lärande och Internet i skolan.

Av våra intervjuer framkommer att informanterna upplever att Internet i undervisningen i första hand används till sökning efter information. Men det används också till andra saker som till exempel att informanterna kan ladda hem utbildningsmaterial som används i under-visningen. Tillgängligheten till Internet är hög på skolorna, men det finns en begränsning i antalet datorer för att använda Internet. Informanterna upplever också att det inte finns någon bokstavlig styrning i skolans styrdokument om hur Internet ska användas i undervisningen. Däremot styrs kontrollen över datorerna av en central IT-enhet. Informanterna har överlag en mycket positiv syn på hur Internet kan bidra till lärande i skolan.

Vi har kommit fram till att informanterna ser både bra och mindre bra sidor med användandet av Internet i skolan och hur det kan bidra till lärande. Det som informanterna ansåg var mindre bra med Internet, och som vi anser inte bidrar särskilt mycket till lärande, var

framförallt hanterandet av den stora informationsmängd Internet innehåller. Dessutom anser vi att användandet av Internet är för ensidigt vilket medför att Internets möjligheter till lärande inte utnyttjas så bra som det skulle kunna göra. Det vi framför allt anser bra är att in-formanterna är positivt inställda till att både använda Internet i undervisningen och till att Internet kan bidra till lärande. Informanterna verkar vara engagerade och tycka det är roligt att arbeta med Internet. Det, menar vi, är en bra grund till lärande som kan hjälpa eleverna på informanternas skolor att lära sig med hjälp av Internet.

Innehållsförteckning

2.1.1 Det sociokulturella perspektivet ... 3

2.1.2 Jean Piagets konstruktivistiska syn på lärande ... 5

2.1.3 Olga Dysthes teorier om det flerstämmiga klassrummet ... 6

2.2 Vad är Internet? ... 7

2.3 Bakgrundshistorik kring Internet i skolan ... 8

2.4 Hur utnyttjas Internet i skolan? ... 9

2.5 Internet i skolans styrdokument ... 11

2.6 Internets problematik ... 13

3 Metod ... 15

3.1 Val av forskningsansats ... 15

3.2 Urval ... 15

3.2.1 Presentation av informanterna och deras skolor ... 16

3.3 Genomförande av intervjuer ... 17

3.4 Bearbetning och analys av intervjumaterial ... 18

3.5 Etiska riktlinjer ... 19

3.6 Reliabilitet och validitet ... 19

4 Resultat ... 21

4.1 Tema 1: Tillgänglighet och resurser ... 21

4.2 Tema 2: Användning av Internet i skolan ... 22

4.3 Tema 3: Styrning ... 25

4.4 Tema 4: Informanternas uppfattning om Internet i skolan ... 27

5 Diskussion ... 29

5.1 Utifrån bakgrunden och resultatet ... 29

5.1.1 Användning av Internet - produktion och konsumtion ... 29

5.1.2 Betydelsen av ett personligt intresse och en positiv inställning ... 30

5.1.3 Betydelsen av artefakter i undervisningen ... 31

5.1.4. Betydelsen av vägledning – närmsta utvecklingszonen ... 31

5.1.5 Betydelsen av växelverkan för utveckling ... 32

5.1.6 Betydelsen av extern påverkan ... 33

5.2 Utifrån våra metodval ... 34

5.3 Avslutande diskussion ... 35

5.4 Förslag framtida forskning ... 37

Referenslista ... 38

Bilagor

Bilaga 1: Intervjufrågor

1

1 Inledning

Varför har vi valt en sådan knepig rubrik? Den frågan kanske du som läser denna studie funderar över just nu. Då vill vi bara berätta för dig att det finns en innebörd i denna rubrik som vi anser är en mycket central del av vår studie. Men vi återkommer till detta i

diskussionen. Först kommer här en redogörelse för vad vi vill med detta arbete och vad vi kommit fram till.

Sedan mitten på 1990-talet har användandet av Internet ökat år för år i de svenska skolorna. När vi nu har kommit en bra bit in på 2000-talet används Internet, enligt Statistiska

Centralbyrån (SCB, 2008-10-16), dagligen av en majoritet av Sveriges befolkning. Dessutom kan vi utläsa av SCB:s statistik (2008-10-16) att det är fler yngre än äldre personer som använder Internet dagligen. Med Internet har helt nya möjligheter till kommunikation möjliggjorts, där information som läggs ut på Internet blir lättillgänglig för en global publik. Detta kan medföra stora möjligheter för både elever och lärare i skolan att inhämta och sprida kunskap. Frågan är om dessa möjligheter utnyttjas?

Vi har valt att göra en studie kring lärarnas uppfattningar om möjligheterna till att använda Internet till lärande. Vi tror att det finns en stor utvecklingspotential kring Internet i skolan. Vi tror också att Internet kan utnyttjas mer än vad det faktiskt gör i skolan idag. Dessutom anser vi att det är nyttigt för oss själva inför det kommande yrkeslivet som lärare, att gå ut i skolan och att ta reda på hur Internet uppfattas av dagens lärare i skolan. Därför har vi valt nedan-stående syfte för vår studie.

1.1 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar att Internet kan bidra till lärande i skolan.

1.2 Frågeställningar

Därför blir våra frågeställningar enligt följande

• Vilka för- och nackdelar ser lärarna med Internet i skolan? • Vilken betydelse har Internet för lärarna i undervisningen? • Hur använder lärarna Internet i skolan?

2 1.3 Avgränsning

Vi valde i vår undersökning att utföra kvalitativa intervjuer med fem olika lärare på tre olika grundskolor. Skälet till att vi valde tre olika skolor var att vi ville få en bredare bild av synen på Internet i skolan än om vi bara hade valt en skola. Det skulle givetvis ha varit önskvärt att intervjua så många lärare i så många skolor som möjligt, för att få en ännu mer omfattande bild av hur det ser ut i de svenska skolorna. Men, vi insåg samtidigt våra begränsningar i resurser och därför valde vi att fokusera på ett fåtal individer. Att intervjua lärare från både grund- och gymnasieskolor valde vi att inte göra eftersom det finns stora skillnader mellan dessa skolformer, till exempel har de olika läroplaner. En intressant tanke vi funderade på att undersöka var att se om det fanns några skillnader mellan kvinnliga och mannliga lärare när det gäller användandet av Internet i skolan. Den tanken förblev dock endast en tanke eftersom de lärare som vi fick möjlighet att intervjua uteslutande bestod av män. Vår begränsade tid för detta arbete medförde att vi inte såg det som rimligt att försöka ändra på detta förhållande.

1.4 Uppsatsens disposition

Uppsatsen börjar med en inledning, där vårt syfte, frågeställningar och avgränsning

presenteras. Därefter kommer det andra kapitlet, teoretisk bakgrund, där vi går igenom vår vetenskapsteoretiska ansats samt historik och teori kring Internet i skolan. I tredje kapitlet förklarar och motiverar vi vårt val av metod samt att vi redogör för de etiska riktlinjer vi har följt. Vi förklarar även i metoden hur vi gått tillväga för att få uppsatsen reliabel och valid. Efter metodkapitlet kommer ett resultatkapitel, där vi i form av fyra teman tolkar informan-ternas uttalanden. Det femte kapitlet består av en diskussion där vi beskriver våra egna tolk-ningar av resultaten utifrån vår metoddel och teoretiska bakgrund. I slutet av uppsatsen finns en referenslista, där en sammanställning görs över vilka referenser vi använt i denna studie.

3

2 Teoretisk bakgrund

I detta kapitel ämnar vi, utifrån en genomförd litteraturgranskning, först att beskriva det vetenskapsteoretiska synsätt på lärande vi utgår från. Därefter kommer lite historik och tidigare forskning kring Internet i skolan. Vi har skildrat detta ur olika forskares synvinklar för att få en så mångsidig bild som möjligt. Bakgrunden, som beskrivs i detta kapitel, ligger också till grund för att få en förståelse för resultatet och diskussionen av den studie som genomförts. Teoretiska begrepp beskrivs löpande i texten.

2.1 Vetenskapsteoretisk ansats

Här utvecklar vi, utifrån känd litteratur, det vetenskapsteoretiska synsätt på lärande som vi ämnar använda oss av i denna studie. Det finns en ansenlig mängd litteratur som handlar om begreppet lärande. Vi har valt ut tre perspektiv på lärande, vilka vi tycker är mest användbara för oss i denna studie. Det innebär, lite förenklat, att vi kommer förklara vilka perspektiv vi utgår från när vi utför och tolkar vår studie. De perspektiv vi utgår från är nedanstående:

• Roger Säljös och Lev Vygotskijs teorier om det sociokulturella perspektivet. • Jean Piagets konstruktivistiska teorier om lärande.

• Olga Dysthes teorier om det flerstämmiga klassrummet. 2.1.1 Det sociokulturella perspektivet

Roger Säljö (2002) menar att: ”Människor kan inte undvika att lära, frågan är vad de lär i olika situationer.” (Säljö 2002, sid. 16). Detta ska ses ur ett perspektiv då vi samspelar med andra människor och kan sägas spegla de tankar som det sociokulturella perspektivet genererar. Vad och hur vi lär oss i samspel med andra människor (Säljö 2002).

Innan vi går in på vad det sociokulturella perspektivet innebär för oss, i detta arbete, kommer här en kortfattad historik kring en av de mest inflytelserika forskarna bakom det

socio-kulturella perspektivet.

Lev Vygotskij föddes 1896 i det dåvarande tsarväldet Ryssland (Jerlang & Ringsted 2005). Hans karriär inom den vetenskapliga fakulteten började med studier i bland annat konst, filosofi, historia och medicin på två olika universitet. Efter en tids arbetande som lärare fort-satte Vygotskij sin forskning, nu med inriktning mot det vi idag kallar för det sociokulturella perspektivet på lärande. Vygotskij var mycket intresserad av dåtidens psykologiforskning och

4

granskade med kritiska ögon flertalet forskningsresultat. Däribland Jean Piaget som Vygotskij ansåg vara bristfällig i sin teori om relationen mellan utveckling och undervisning. 1933 pre-senterade Vygotskij begreppet om det som han kallade för den nära utvecklingszonen (Lindquist 1999).

Vygotskij vetenskapliga forskning var kanske för kontroversiell för den ryska ledningens smak och därför förbjöds hans texter två år efter hans död, 1936 (Lindquist 1999). Detta innebar att resten av världen inte hade möjlighet att ta till sig alla de vetenskapliga texter som Vygotskij skrev. Västerländsk forskning, som bland annat Piagets konstruktivistiska idéer, blev det som kom att prägla oss i den svenska skolan under många år. Först 1991 började Vygotskijs forskning uppmärksammas för en bredare publik då hans bok Pedagogisk

psykologi publicerades (Lindquist 1999).

Vygotskijs forskning presenterade ett, delvis, annorlunda sätt att se på lärandet än vad tidigare forskning kommit fram till. En grundläggande syn som Vygotskij hade var att lärande sker när en elev konstruerar ny kunskap med hjälp av en mer erfaren person (Lindquist 1999). Vi lär oss med hjälp av interaktion med andra människor och det medför också att vi är beroende av andra människor för lärande. Vygotskij myntade begreppet nära utvecklingszon vilket är den skillnad som finns mellan elevens faktiska kunskapsnivå och elevens potentiella

utvecklingsnivå. Utvecklingen mot den potentiella nivån kan nås med hjälp av socialt samspel med en mer erfaren person, till exempel lärare eller kamrat (Lindquist 1999). Vygotskij menade att vi som lärare måste se framåt i elevens utveckling och inte fastna i gårdagens händelser. Detta innebär att undervisningen bör anpassas så att den gagnar utvecklingen hos eleven (Jerlang & Ringsted 2005).

Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande har naturligtvis utvecklats på senare år av flera kända forskare. Roger Säljö (2002) är en av dem som menar att en av det sociokulturella perspektivets utgångspunkter handlar om hur kunskaper och färdigheter som tidigare genera-tioner har haft sprider sig vidare och utvecklas i nya generagenera-tioner. Exempelvis kan en enskild individ i en grupp inte allt som finns att kunna om samhället, men med hjälp av sina kamrater i gruppen kan individen mycket mer. Säljö (2002) utvecklar vidare att så kallade artefakter, redskap, är centrala för lärandet i ett sociokulturellt perspektiv.

5

”Med hjälp av artefakterna kan vi utföra operationer som människor tidigare utförde med sin egen kropp och/eller med föremål som hon hittade i naturen och använde som verktyg” (Säljö 2002, sid. 17).

Exempel på artefakter kan vara kamera, projektor, kikare, miniräknare och dator med mera. Av dessa artefakter är datorn och projektorn det mest intressanta för vår studie, eftersom skolelever och lärare med dess hjälp har fått andra möjligheter. Med en internetuppkopplad dator kan elever till exempel söka information på Internet och med projektorns hjälp finns det nu möjligheter till att, på ett pedagogiskt och smidigt sätt, visa, instruera och förklara med hjälp av rörlig bild som eleverna kan följa via filmduk. Säljö (2002) skriver visserligen att datorn med Internet och annan teknik inte är någon mirakelmedicin för undervisningen i skolan, men den kan å andra sidan underlätta skolarbetet en del, som skrivits ovan.

2.1.2 Jean Piagets konstruktivistiska syn på lärande

Det andra perspektivet på lärande vi tänker beskriva i denna studie är konstruktivismen. Det kan tyckas konstigt att vi har valt denna syn på lärande med tanke på Vygotskijs kritiska syn på bland annat Piagets teorier. Men, vi anser att det finns intressanta och tänkvärda teorier även här som vi vill använda oss av.

Vårt första intryck av konstruktivismen är att det, precis som Seymour Papert (2002)

beskriver, borde ha sitt ursprung i ordet konstruktion. Papert (2002), ser begreppet konstruk-tivism som innefattande två innebörder av konstruktion. Dels ser han det som att lärande är en aktiv process och dels menar han att man bör skapa sina egna artefakter eller bygga sina egna ”leksaker” för att lärandet skall bli effektivt. Detta innebär i stora drag att den lärande kon-struerar sin kunskap utifrån egna erfarenheter samt att den lärande känner stor motivation för att lära sig.

Säljö (2000) menar att konstruktivismen innebär att: ”individen inte passivt tar emot

information, utan själv genom egen aktivitet konstruerar sin förståelse av omvärlden” (Säljö 2000, sid. 56). Denna beskrivning stämmer väl överens med det som vi skrivit ovan om Paperts (2002) beskrivning och framförallt med konstruktivismens förgrundsfigur Jean Piaget.

Jean Piaget föddes 1896 i Schweiz och dog 1980. Samma år som Piaget kom till världen föddes också Lev Vygotskij. Båda dessa forskare kom att intressera sig för barns utveckling

6

vid ungefär samma tidpunkt och de kände till varandras forskning. De hade däremot olika utgångspunkter på sin forskning. Medan Vygotskij hade sin utgångspunkt i humanioran var Piagets utgångspunkt biologin (Jerlang 2005). Piaget fick stor uppmärksamhet för sin

forskning under sin livstid. Många av dagens västerländska skolor blev influerade av Piagets teorier, inklusive de svenska skolorna. Piaget såg inte sig själv som pedagog, utan som genetisk epistemolog och det innebar att han var intresserad av hur kunskaper bildas. Piaget själv sammanfattade sin teori med att lärarna borde sluta med att ge föreläsningar utan istället ge eleverna uppmuntran både till att göra egna undersökningar och konstruera sin egen kunskap (Säljö 2000).

Några andra centrala delar av Piagets syn på utveckling och lärande är enligt Säljö (2000) att människans interaktion med omvärlden regleras genom två olika växelverkande processer, nämligen assimilation eller ackommodation. Om vi sammanfattar dessa begrepp så innebär assimilation att omgivningen anpassas för att passa individen. Ackommodation å andra sidan innebär att individen anpassar sig till omgivningen. I denna växelverkande process utvecklas gradvis mer avancerade kunskapsnivåer (Marton & Booth 2000).

2.1.3 Olga Dysthes teorier om det flerstämmiga klassrummet

Det tredje och sista perspektivet på lärande vi tar upp är Olga Dysthes teorier. Dysthe jobbar idag som professor vid Universitetet i Bergen, Norge. Hon har bland annat intresserat sig för språk och lärande och givit ut ett flertal vetenskapliga böcker och texter i ämnet (Universitet i Bergen, 2008-11-06).

Dysthes (2005) syn på lärande är konstruktivistiskt eftersom hon menar att var och en av oss måste bygga upp våra egna kunskapsstrukturer för att lära oss. Vi kan inte kopiera varandras kunskaper rakt av. Dysthe menar också att vår kunskap byggs upp i samspel mellan individer, socialt samspel, vilket gör att hennes syn på lärande också är interaktionistiskt.

Dysthe (2005) behandlar tre villkor för lärande: Engagemang, delaktighet och höga förvänt-ningar.

• Med stort engagemang lär vi oss mer. Vi behöver se betydelsen av det vi lär oss, få en viss kontroll över lärandet och ha en lärare som är engagerad i ämnet som vi ska lära oss. • Delaktighet är en betydelsefull ingrediens i lärandet eftersom vi lär oss i samspel och

7

• Höga förväntningar betyder att läraren förväntar sig att vi ska uppnå en viss kunskap och behandlar oss och våra tankar utifrån det. Men det räcker inte med att läraren enbart har höga förväntningar för att vi ska uppnå förväntningarna. Läraren måste också vara ett gott stöd för att vi ska uppnå förväntningarna.

I alla de tre perspektiv på lärande som beskrivits ovan finns intressanta ingredienser att hämta. Det sociokulturella perspektivet är intressant för oss med tanke på det sociala samspel vi anser i allra högsta grad förekommer i skolans värld idag. Vygotskijs tankar om att läraren bör se till den möjliga potentiella utvecklingsnivån hos eleverna vid undervisningen är intressant speciellt med tanke på användandet av en relativt ny teknik som dator och Internet i undervisningen. Piagets konstruktivistiska teorier är också intressanta för oss eftersom han bland annat menade att lärarna borde uppmuntra eleverna att söka egna kunskaper och göra egna undersökningar. Här ser vi en koppling till användandet av Internet i skolan som ett sätt att söka egna kunskaper. Dysthes teorier ser vi som en blandning av både sociokulturellt och konstruktivistiskt perspektiv, vilket tilltalar oss i detta arbete. Vi anser att det, utifrån dessa teorier, visar att det är viktigt att lärare visar på stort engagemang och delaktighet i

lärandeprocessen, speciellt när ny teknik som Internet ska användas då möjligheterna till att använda Internet i skolan fortfarande är under utveckling.

2.2 Vad är Internet?

Om vi skriver ”Vad är Internet” på sökmotorn Google (2008-11-05) får vi ungefär 7660 träffar. Utan att rangordna dem kan vi se att en del källor försöker förklara Internet som ett globalt nätverk, med ursprung från ett amerikanskt militärt forskningsprojekt under kalla krigets dagar. Andra källor försöker förklara Internet mer som vad man kan göra med det, till exempel handla, söka information och spela spel. Kanske är Internet det vi vill att det ska vara? Vi har i detta arbete valt att använda oss av Konsumenternas Tele- och Internetbyrås (2008-10-22) definition av vad Internet är:

”Internet är världens största datornätverk och består av en mängd sammankopplade nät med miljontals anslutna datorer. Alla datorer på Internet kan prata med vilken annan dator som helst på Internet. På Internet kan man kommunicera med varandra genom text, ljud och bild, ofta på ett mycket enkelt och effektivt sätt. Du kan exempelvis använda Internet för e-post, fildelning eller för att surfa på hemsidor.” (Konsumenternas Tele- och Internetbyrå, 2008-10-22).

8

Vi valde Konsumenternas Tele- och Internetbyrås (2008-10-22) definition av Internet därför att vi anser att den är tydlig och enkel att förstå. Dessutom förklarar den vad Internet är och kan användas till. I vår studie kan det dessutom finnas synonymer till begreppet Internet, såsom webben och nätet.

2.3 Bakgrundshistorik kring Internet i skolan

Vi menar att allt som vi vet idag härstammar från det förflutna. Därför kommer här en kort-fattad bakgrund till hur Internet kom ut till de svenska grundskolorna.

Den 8 mars 1994 invigdes det nordiska skoldatanätet vilket i sin tur var startskottet för att få ut Internet till de svenska skolorna (Karlberg 1998). Under denna tid befann sig grund-skolorna mitt i en föränderlig period med bland annat ny läroplan, Lpo 94. Några år tidigare, 1991, hade också kommunerna övertagit skolorna från statens ansvar och Skolöverstyrelsen ersattes av Skolverket (Thelin, 2008-12-04). Datorer och Internet var något som politikerna ville få ut till de svenska skolorna. Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling bildades 1994 för att bland annat främja IT-användningen i skolan (KK-stiftelsen, 2008-10-20). På tre år, 1995-1997, hade tillgången till Internet på skolorna vuxit från 17 procent till 56 procent. Antalet datorer på skolorna ökade också markant och 1997 fanns i genomsnitt en dator på var trettonde elev (Skolverket 2001).

Det fanns många personer som under denna hektiska uppbyggnadstid såg på datorer och Internet som något nytt och spännande som skulle se till att den svenska skolan var modern och framtidsblickande. Det fanns en stor, positiv, framtidstro på den nya tekniken. Jörgen Malmberg (1998) menade bland annat att IT skulle komma att förändra lärarens roll och målade upp en framtidssyn om att inom en femårsperiod, 1998-2002, skulle skolan ha förändrats helt. Malmberg (1998) ställde bland annat frågan om en traditionell lärare och traditionell skola behövdes i framtiden.

Bilden ute i skolorna var kanske inte lika framtidsblickande som Malmberg (1998) beskrev. Gunilla Jedeskog (1998) menade att användandet och nyttan med Internet varierade mycket ute i skolorna. En del lärare såg ingen nytta med datorerna i sin undervisning medan andra var mer nyfikna och såg datorer och Internet som någonting bra och positivt för skolan. Den stora frågan var dock hur lärarna skulle använda Internet i undervisningen.

9

År 2000 hade världen gått in i ett nytt millennium och antalet datorer i grundskolorna fortsatte att öka, i förhållande till antalet elever i grundskolan. Det som ökat mest var dock antalet skolor med tillgång till Internet från 56%, år 1997, till 90%, år 2001 (Skolverket 2001). Politikerna drev på utvecklingen av IT till skolorna genom olika projekt, exempelvis ITis, IT i skolan (Skolverket 2000).

KK-stiftelsen finns kvar än idag, 2008, och vill bland annat bidra till en långsiktig kunskaps-uppbyggnad om lärande och IT (KK-stiftelsen, 2008-10-20). Idag har en majoritet av Sveriges befolkning tillgång till Internet via jobbet, hemmet och/eller skolan (SCB, 2008-10-16).

2.4 Hur utnyttjas Internet i skolan?

Jedeskog (2002) har tillsammans med andra forskare genomfört en rapport med titeln ”Maila

mig sen!” - Lärarintentioner och förändrade gränser för elevers arbete. I denna rapport, som

ryms inom ramen för KK-stiftelsens 27 större skolutvecklingsprojekt med IT-inriktning, lyfts det fram en del intressanta slutsatser kring hur lärare ser på Internet i sin undervisning. Bland annat skriver Jedeskog (2002) att ”tillgång, kompetens och intresse kan sägas vara viktiga faktorer för en mer frekvent användning av IT i undervisningen” (Jedeskog 2002, sid. 127).

Jedeskog (2002) påpekar också att deras undersökningar visade att den dominerande IT-användningen i skolan består av sökning efter information på Internet. En fara med informa-tionssökningen är att eleverna inte bearbetar den information de finner. Att källkritiskt sortera, strukturera och sammanställa gjordes inte i lika stor omfattning som att söka och samla in-formation, menar Jedeskog (2002). Hon poängterar också att lärarens tidigare arbete med att inför sina lektioner söka och samla material alltmer börjar flyttas över till eleverna. Det kan resultera i att eleverna bara söker och samlar information och inte bearbetar den som de tidigare gjort med det material som läraren kommit med (Jedeskog 2002).

Internet kan enligt Jedeskog (2002) också användas för kommunikation mellan lärare och elever. Hon skriver att fler och fler av eleverna upptäcker möjligheten att kommunicera med sina lärare via Internet. Jedeskogs undersökning (2002) visade till och med att eleverna allt oftare bestämmer tidpunkt för kommunikationen och de bryr sig inte om kommunikationen sker på skoltid eller inte. Jedeskog (2002) menar således att eleverna med hjälp av Internet-kommunikation kan styra villkoren över vad som är en lärares arbetstid och inte. Per

10

helt klart har medfört att nya kommunikationsmöjligheter etablerats. De menar att Internet gjort det möjligt att skapa nya former av interaktivitet mellan aktörerna i skolan.

Anderhag m.fl. (2002) påpekar också att ”Undervisning med stöd av dator, eller så kallat asynkront, ”On-line lärande” är ett starkt växande område” (Anderhag m.fl. 2002, sid. 166). Att denna typ av undervisning är på stark frammarsch förklarar de med att Internet gjort det möjligt att kommunicera asynkront med varandra, det vill säga kommunikationen behöver inte ske samtidigt och vid samma plats. E-post är ett exempel på en asynkron kommunika-tionsform och Anderhag m.fl. (2002) tar även upp andra exempel på webbaserade

kommunikationsprogram, som används av lärare och elever.

Ytterligare en detalj som Internet för med sig är, enligt Jedeskog (2002), att rums- och tidsaspekter får en annan innebörd. Hon skriver bland annat följande:

”Strävan efter att skapa goda lärmiljöer för elever har, i kombination med ökad tillgång till IT, inneburit att det traditionella klassrummet där eleverna tillbringar sina arbetsdagar tillsammans med sin lärare är på väg att försvinna” (Jedeskog 2002, sid. 133).

Eftersom citatet ovan antyder att lärarnas tid med eleverna i klassrummet tenderar att för-svinna mer och mer, exemplifierar Jedeskog (2002) andra populära lärmiljöer utanför klass-rummet. Hon tar upp exempel såsom skolans datasal, bibliotek samt grupprum. Utanför skolan sitter eleverna företrädelsevis i sitt eget hem eller möjligtvis i det kommunala biblioteket för att få en lugn och rogivande arbetsmiljö, menar Jedeskog (2002).

Skolverket (2006) skriver i en av sina rapporter om hur bild-, engelska- och

samhällskunskapslärare använder Internet i sin undervisning. I rapporten framkommer det att var femte lärare i årskurs 5 och drygt hälften av lärarna i årskurs 9 använder Internet varje månad eller oftare i sin bildundervisning. En lärare i årskurs 9 ur skolverkets undersökning (2006) berättar bland annat att:

”Internet är ett bra redskap när man vill ha lite specifika grejer, framför allt när eleverna jobbar med olika bildkategorier så är det ju ganska enkelt att gå in och titta på

propagandabilder och reklambilder, för det finns ju massor med grejer.” (Skolverket 2006, sid. 45).

11

Skolverkets undersökning (2006) visar även att lärare i samhällskunskap använder Internet i undervisningen därför att de anser att ämnet består av dagsaktuella händelser och därför behöver komplettera läroboken med färskt material från Internet.

En orsak till att lärare inte använder Internet kan vara att resurserna inte räcker till och så här säger en annan lärare i årskurs 5 i skolverkets undersökning (2006):

”– Vi har en datasal men den är väldigt uppbokad av högstadiet. Och där finns bara tio, femton datorer, och så är vi trettien elever. Så det räcker inte till i vilket fall som helst, och då skiter vi i det helt och hållet rent ut sagt.” (Skolverket 2006, sid. 77).

Ett annat skäl till att lärarna inte låter eleverna använda Internet kan, enligt skolverket (2006), vara att eleverna hittar osaklig och felaktig information eller att de fuskar och kopierar för mycket.

2.5 Internet i skolans styrdokument

Vår uppfattning är att det i skolans styrdokument inte står helt klart hur Internet ska användas i skolan. Däremot finns det på en del ställen i Lpo 94 där vi som blivande lärare kan tolka det som att Internet kan vara bra att använda (se citat nedan). Jedeskog (2000) menar att det är läro- och kursplanernas uppgift att ange mål för undervisningen men samtidigt preciseras där inte hur arbetet ska genomföras. Att det inte finns några centrala direktiv för hur till exempel Internet ska användas i skolan motiverar Jedeskog (2000) med följande: ”Det är de lokala aktörerna som tolkar de nationella målen, väljer innehåll, arbetssätt o.s.v.” (Jedeskog 2000, sid. 51).

Vi kan dock urskilja att det i en av punkterna under ”Mål att uppnå i grundskolan” i Lpo 94 faktiskt står följande:

”Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda

informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande.” (Lpo 94, sid. 10).

I ovanstående citat står dock ordet Internet inte med, men vi tolkar det som att Internet är en del av den informationsteknik som används för kunskapssökande.

12

Internet kan användas i skolan. Vi anser att Lpo 94 är ganska tolkningsbar och att det på ett flertal ställen går att legitimera internetanvändning i skolan. Vi har här nedan valt att lyfta fram fyra citat där vi tolkar det som att Internet kan legitimeras i skolan.

”Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper” (Lpo 94, sid. 5).

I detta citat tolkar vi det som att Internet kan vara stimulerande för att inhämta kunskaper, då eleverna får utforska något så spännande som kanske rörlig bild och ljud.

”Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för leva och verka i samhället” (Lpo 94, sid. 5).

Eftersom Internet idag används inom många funktioner i samhället, anser vi att det bör vara en del av undervisningen eftersom det kan förbereda eleverna för att leva och verka i samhället som vuxen.

”Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga” (Lpo 94, sid. 5).

Utifrån ovanstående citat kan vi tolka det som att Internet kan legitimeras, därför att Internet kan innehålla dagsaktuell information som eleverna kan ta till sig. Vi anser också att det är betydelsefullt för eleverna att de måste vara källkritiska till den information de hittar och inte lita på allt de finner. Vi kan också tolka citatet som att skolan här har ett demokratiuppdrag att fylla, då skolan ska fostra alla elever till att leva och verka i ett framtida samhälle. Då alltfler uppgifter i samhället kräver att eleverna behärskar Internet, exempelvis att utföra bank-ärenden, beställa resor med mera. Därför bör skolan också lära eleverna att använda Internet.

”Skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling. Detta skall åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer.” (Lpo 94, sid. 6).

Vår motivering till att detta citat kan legitimera användandet av Internet i skolan är att skolan bör innehålla varierande arbetssätt. Då kan Internet vara ett alternativ till att främja elevernas harmoniska utveckling.

13

Vi vill också lyfta fram det som Säljö (2002) skriver och som vi anser är en förutsättning för att internettekniken ska slå igenom som arbetssätt i skolan, nämligen att:

”Framgångsrik utveckling av skolans undervisningsformer och förhållningssätt till lärande måste bygga på att lärare (och elever) uppfattar att en teknik tillför något av värde till det man redan gör eller till det man vill göra” (Säljö 2002, sid 21).

Poängen med citatet ovan anser vi är att internettekniken bör används till största del då det verkligen tillför något i undervisningen och inte bara användas för användandets skull.

2.6 Internets problematik

Hittills har vi mest berört de positiva aspekterna med Internet, men i detta avsnitt ska vi titta lite närmare vad det kan finnas för negativa aspekter med Internet i skolan. Annbritt

Enochsson (2007) skriver bland annat att:

”En ganska vanlig förklaring till att många lärare undviker att låta sina elever söka information fritt på internet är att det finns för mycket som eleverna är intresserade av på Internet och det är lätt att de ägnar sig åt annat än det som läraren önskar” (Enochsson 2007, sid. 110).

Hon ser även faror med så kallade Internet communities, såsom Lunarstorm eller MSN Messenger, eftersom mobbning och liknande kan ske med hjälp av dessa. Att mobbning före-kommer i skolan är en sak, men när det även föreföre-kommer på Internet blir det ännu svårare för lärare att hantera det, menar Enochsson (2007). Internetkommunikationen gör det, enligt Enochsson (2007), möjligt för ungdomarna att vara anonyma eller pseudonyma och då kan de våga säga saker som de i det verkliga livet inte skulle våga säga. Den negativa sidan av detta är att det kan inträffa trakasserier och mobbning i skolan via Internet, men å andra sidan kan internetkommunikationen också göra det lättare att kommunicera, då individerna undviker att mötas ansikte mot ansikte (Enochsson 2007).

Enochsson (2007) tar även upp att Internet består av en massa webbplatser med olämpligt material för skolelever, såsom pornografi, våldsmaterial samt sidor med antidemokratiska inslag. Stig-Roland Rask (2002) har en poäng i sammanhanget när han menar att det inte gör så mycket om elever är inne en kort stund på olämpliga sidor. Det viktiga är istället, menar Rask (2002), att eleverna tar avstånd från kränkande, våldsamt och annat hemskt material. En

14

person som inte tar avstånd ifrån kränkande material måste få en motbild till sin egen uppfatt-ning, menar han. Underförstått poängterar Rask (2002) vikten av att ventilera uppkomna situationer i klassrummet så att eleverna förstår att internetsidan inte kanske var så lämplig att besöka.

Säljö (2002) tar också upp problemet med tillgången till datorerna på skolorna. Finns det för få datorer med internetuppkoppling säger det sig själv att det är svårt att få någon effektiv undervisning med hjälp av Internet. Ett annat tänkbart problem som Säljö (2002) tar upp kan vara lärarnas kompetens om Internet, de kan kanske för lite för att låta eleverna använda det.

15

3 Metod

I detta kapitel kommer vi att gå igenom den forskningsansats som vi har använt oss av när vi genomfört vår studie. I metoden finns även en kort presentation av våra informanter, det vill säga de lärare som vi har intervjuat. Det ges också i kapitlet en beskrivning av hur vi har bearbetat och analyserat vårt intervjumaterial.

3.1 Val av forskningsansats

Runa Patel och Bo Davidsson (2003) beskriver i inledningen av sin bok två olika forsknings-inriktningar, nämligen kvantitativ och kvalitativ inriktad forskning. Med en kvantitativ inriktad forskningsmetod menas enligt Patel och Davidsson (2003) att forskaren mäter

resultatet av genomförda datainsamlingar, såsom statistiska bearbetnings- och analysmetoder. Annika Eliasson (2006) skriver också bland annat att kvantitativa undersökningar kan vara bra att använda sig av när resultaten är lätta att mäta och målen för verksamheten är tydliga. Med en kvalitativ forskningsmetod tar forskaren, enligt Patel och Davidsson (2003) också hjälp av genomförda datainsamlingar, men där består datainsamlingen av genomförda kvalitativa intervjuer samt eventuella observationer av den intervjuade. Pål Repstad (2007) påpekar att kvalitativa metoder kännetecknas av att mer gå in på djupet än bredden. Med det menar Repstad (2007) att ”[…] man enbart studerar en eller några få miljöer, men att dessa istället studeras som en helhet med alla sina konkreta nyanser […]” (Repstad 2007, sid. 15).

Av dessa två ovan nämnda forskningsansatser har vi valt att använda den kvalitativa forskningsansatsen. Vår motivering till valet av denna forskningsansats är att vi vill undersöka vad våra informanter tycker och tänker, som kvalitativa undersökningar, enligt Repstad (2007), bland annat syftar till. Det finns också praktiska skäl till valet av

forskningsansats då tiden är starkt begränsad samt att våra frågeställningar inte är av sådan mätbar karaktär för att göra en kvantitativ undersökning.

3.2 Urval

Som vi skrivit i avsnittet om avgränsningar på sidan två, valde vi att enbart använda oss av informanter, det vill säga lärare, från grundskolan i en medelstor stad. Motivet till det var att vi då skulle få en större urvalsgrupp att välja mellan jämfört med om vi enbart skulle ha valt gymnasieskolor. Detta eftersom det finns fler grundskolor än gymnasieskolor. Vi fick tag på våra informanter genom att först sända ett inledande e-postbrev (se bilaga 2) till 15 grund-skolors rektorer om de kunde tipsa oss om lämpliga lärare att intervjua på deras skola. Vi

16

utgick från att lärarna först blev tillfrågade av rektorerna om de kunde tänka sig att ställa upp på en intervju innan vi fick deras kontaktuppgifter. Av e-postbrevet framgår att vi hade ett enda önskemål och det var att läraren helst arbetade med Internet i sin undervisning, men det var inget krav på något sätt. I urvalet av de 15 skolorna försökte vi tänka på att få tillgång till grundskolor med olika yttre förutsättningar, till exempel skillnad på antal elever på skolorna, skillnader i inkomst på de invånare som bor i området och skillnader på det geografiska läget. På det sättet hoppades vi få en större bredd i svaren på de intervjufrågor som vi ställde till lärarna på de olika skolorna.

Av dessa femton rektorer fick vi från åtta stycken överhuvudtaget inget svar på den inledande e-postförfrågan och två stycken tackade nej direkt. Två andra rektorer skickade vidare brevet till sina lärare och bad dem kontakta oss om de var intresserade, men vi hörde aldrig något ifrån dem sedan. Tre av skolornas rektorer var dock mer positiva i sina svar och de gjorde så att de antingen bad de intresserade lärarna kontakta oss direkt eller gav oss kontaktuppgifter till de lärare som var intresserade så att vi kunde kontakta dem själva. På dessa tre skolor som vi fortsättningen kommer att kalla för skola A, B och C fick vi kontakt med fem lärare som var villiga att ställa upp på intervju. På skola A ställde en lärare upp och på skola B respektive C ställde två lärare upp. Tilläggas kan att A-, B- och C-skolan ligger inom samma kommun.

3.2.1 Presentation av informanterna och deras skolor

Här nedan finns lite bakgrundsinformation om informanterna i tur och ordning. Med

informant A menas läraren på skola A och med informant B1 menas lärare 1 på skola B och så vidare.

Informant A: Informanten är en manlig lärare och har arbetat i ungefär 10 år som lärare. Just

nu undervisar han i ämnena svenska och so i årskurs 3-6. Han är utbildad grundskolelärare för årskurs 4-9 och vad gäller Internet har han lärt sig mycket på egen hand, då han har varit flitig brukare sedan mitten på 1990-talet. A-skolan ligger ganska centralt i en medelstor svensk stad och på skolan går det ungefär 160 elever (F-6). Skolan har tidigare också varit med i ett inter-nationellt nätverk för IT- och skolutveckling.

Informant B1: Informanten har arbetat i 10 år som lärare. Just nu undervisar han i svenska,

so och engelska i årskurs 1-6 på B-skolan, som ligger några kilometer utanför stadskärnan i en medelstor svensk stad. På skolan går det cirka 400 elever (1-9). Informanten är en manlig

17

lärare som har ansvaret för IT-frågorna på skolan. Han anser sig ha god kunskap om Internet och har lärt sig mycket genom att använda Internet på egen hand.

Informant B2: Informanten är en manlig lärare som har arbetat i 2 år som lärare. Just nu

undervisar han i idrott och hälsa, matematik, svenska, engelska, no och so. Informanten är utbildad idrotts- och no-lärare för grundskolan. Informanten har ingen specifik utbildning för att arbeta med Internet i skolan, men har lärt sig genom att jobba med det på egen hand. För fakta om B-skolan hänvisar vi till texten ovan om informant B1.

Informant C1: Informanten är klasslärare i en klass i årskurs 6 på C-skolan. Skolan ligger i

utkanten av en medelstor svensk stad och på skolan går det cirka 500 elever (F-6).

Informanten är en manlig lärare som har arbetat som lärare i ungefär 8 år. Han undervisar klassen i alla ämnen utom de praktiska, såsom slöjd och idrott. Han har också haft en tjänst ett läsår som 50% resurslärare och 50% jobbat med IT. Informanten är från början utbildad so-lärare för årskurs 4-9 och anser sig själv vara behörig. Han har ingen formell utbildning för undervisning med Internet och har lärt sig det mesta på egen hand.

Informant C2: Informanten är en manlig lärare som arbetat som lärare i ungefär 8 år. Just nu

är informanten klasslärare i en klass i årskurs 6. Han undervisar klassen i alla ämnen utom de praktiska, såsom slöjd och idrott. Informanten är från början utbildad i ämnena historia och idrott. Informanten har ingen formell utbildning för undervisning med Internet och har lärt sig det mesta på egen hand. För fakta om C-skolan hänvisar vi till texten ovan om informant C1.

3.3 Genomförande av intervjuer

Som förberedelse för de kvalitativa intervjuerna genomförde vi en pilotstudie. Patel och Davidsson (2003) skriver att en pilotstudie syftar till att pröva en viss teknik eller upplägg på undersökning. Av just dessa skäl valde vi att göra en pilotstudie som gjordes med en lärare som tidigare har jobbat som IT-lärare på en grundskola. Resultatet av pilotstudien medförde att vi förtydligade en del frågor så att frågeformuläret blev som bilaga 1 ser ut. Vi utgick från vårt syfte och våra frågeställningar när vi formulerade våra intervjufrågor.

Vi valde att informanterna skulle få tillgång till frågorna i förväg, därför att vi ville få mer genomtänkta svar. Vi återkommer i diskussionen till huruvida vi anser detta var bra eller inte.

18

Själva intervjuerna genomfördes alltid på informanternas skolor och vi var alltid båda två med vid intervjuerna. För att underlätta bearbetningen av intervjumaterialet valde vi, efter god-kännande från informanten, att med hjälp av en diktafon spela in varje intervju på band. Steinar Kvale (1997) tar också upp ett annat bra skäl för bandinspelning som vi tog i

beaktande, då han menar att intervjuaren då helt och hållet kan koncentrera sig på intervjun. Vid intervjuerna använde vi oss av en så kallad semistrukturerad metod, vilket innebär att vi låter informanten få relativt stort svarsutrymme (Preece m.fl. 2002). Kvale (1997) använder begreppet halvstrukturerade intervjuer, och menar då att intervjun varken är ett öppet samtal eller ett strängt formulerat frågeformulär. Vi har också haft för avsikt att våra intervjuer ska följa den karaktären. Vi valde också att följa Repstads (2007) rekommendationer om att vara flexibel vid användandet av intervjufrågorna. Det innebar exempelvis att vi kunde ställa andra relevanta frågor som vi kom på under intervjuns gång.

3.4 Bearbetning och analys av intervjumaterial

Vi spelade in intervjuerna på band och en naturlig inledning av bearbetningen av intervju-materialet blev därför att transkribera det, det vill säga att lyssna igenom banden och skriva ut intervjuerna på papper. Kvale (1997) anser också att detta är en logisk procedur att följa, men menar samtidigt att utskriften för med sig en del problem som forskaren bör vara medveten om. Bland annat skriver Kvale (1997) att det skriftliga materialet blir en konstruktion av det muntliga. För att ge ett exempel så måste vi vid transkriberingen av våra intervjuer tolka eller tyda vad den intervjuade säger och sedan ta ställning till om vi ska ta med det eller inte i texten. Att genomföra en transkribering kan, enligt vår mening, också ge en annan förståelse av intervjusvarens innehåll, till exempel att forskaren vid transkriberingen uppfattar fler detaljer tydligare än vid intervjutillfället.

När vi transkriberat allt material på papper kom nästa ställningstagande. Vilka delar ur text-materialet skulle tas med till uppsatsens resultatdel? För vi kan ju omöjligen, hur gärna vi än vill, ta med allt ur textmaterialet. Därför valde vi att med utgångspunkt från vårt syfte, fråge-ställningar och intervjufrågor kategorisera textmaterialet i olika teman och utifrån det beskriva och analysera textmaterialet. Vi kom fram till våra teman genom att först noga läsa igenom transkriberingen och sedan plocka ut mönster som framträder i materialet som de olika informanterna har sagt och som vi utifrån våra frågeställningar ansåg vara intressanta.

Repstad (2007) anser också att temaindelningens fördel är att de på ett bra sätt kan kopplas till frågeställningarna.

19 3.5 Etiska riktlinjer

Innan varje intervju ägde rum var vi noga med att informera informanten om vilka etiska rikt-linjer vi hade för avsikt att följa. Vi som forskare har enligt vetenskapsrådet (2003) vissa forskningsetiska principer att rätta oss efter, då de skriver följande:

”Forskaren skall informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande” (Vetenskapsrådet 2003, sid. 7).

Vi informerade bland annat om följande: • Vårt syfte med vår studie.

• Att deltagandet var frivilligt och att informanten hade rätt att avbryta sin medverkan när som helst under intervjun.

• Om vi fick tillåtelse att spela in intervjun på band och att all informationen som utbytes skulle vara konfidentiell. Dessutom berättade vi att allt inspelat material skulle förstöras efter att vi blivit godkända på uppsatsen.

• Att informanten gärna fick ta del av både den transkriberade intervjun samt få ett exemplar av den färdiga uppsatsen efter godkännande av examinator.

3.6 Reliabilitet och validitet

I vår uppsats vill vi givetvis att våra resultat ska vara pålitliga och giltiga och det är detta begreppen reliabilitet och validitet handlar om. Huruvida en undersökning är tillförlitlig eller inte hör ihop med begreppet reliabilitet och giltigheten hör ihop med begreppet validitet (Patel och Davidsson 2003). En undersöknings reliabilitet ställer sig, enligt Eliasson (2006), frågan: ”Kan vi lita på att undersökningen ger samma resultat, om vi upprepar den under så likartade förhållanden som möjligt? (Eliasson 2006, sid. 15). Hon menar vidare att ju högre pålitlighet en undersökning har desto högre reliabilitet har den. För att säkerställa reliabiliteten i vår studie har vi gjort följande:

• Vi har vid samtliga intervjutillfällen utgått från intervjufrågorna i bilaga 1 och därmed utgått från samma frågor till samtliga informanter.

• Vi har efter intervjuerna lyssnat på banden och transkriberat materialet på samma sätt vid alla intervjuer.

• Vi var båda två med vid alla intervjutillfällena och alla intervjuerna genomfördes ute på respektive skola i rum där vi fick sitta själva med informanten.

20

Validiteten handlar som sagt om undersökningens giltighet och svarar enligt Eliasson (2006) på frågan: ”Kan vi räkna med att undersökningen är giltig – att den verkligen mäter det vi vill att den ska mäta? ”(Eliasson 2006, sid. 17). Ett bra exempel på hög validitet är att använda en våg som mätinstrument när du vill mäta din vikt. För en kvalitativ undersökning, som vår undersökning är, kan en hög validitet också säkras genom att resultatet på ett bra sätt kopplas ihop med den bakgrund som beskrivits i undersökningen (Eliasson 2006). För att säkerställa validiteten i vår studie har vi gjort följande:

• Vi har båda två varit med vid samtliga intervjutillfällen och var och en av oss kan därmed garantera att de svar som informanterna givit oss, stämmer överens med vad som återgivs i denna studie.

• Vi anser att våra intervjufrågor svarar på våra frågeställningar och syfte, men samtidigt är vi medvetna om att det inte går att dra några allmängiltiga slutsatser av våra resultat. Detta eftersom vi bara intervjuat en ytterst liten andel av lärarkåren och lärare som dessutom är intresserade av Internet i undervisningen.

21

4 Resultat

I detta kapitel kommer vi att redogöra för de resultat som vi fått ut av de genomförda intervjuerna. Vi har delat in resultatet i olika teman, utifrån våra frågeställningar intervjufrågor och vårt syfte som är att undersöka hur lärare uppfattar att Internet kan bidra till lärande i skolan.

• Tema 1: Tillgänglighet och resurser

Med detta tema vill vi förklara vilka materiella möjligheter informanterna har till att an-vända Internet i skolan. Det menar vi är en bidragande orsak till hur lärarna använder Internet i skolan.

• Tema 2: Användning av Internet i skolan

Med detta tema vill vi med en del praktiska exempel förklara hur informanterna använder Internet samt hur de uppfattar hur eleverna använder sig av Internet i undervisningen. Temat har vi valt för att vi vill få en mer nyanserad bild av hur lärarna uppfattar hur Internet kan bidra till lärande i skolan.

• Tema 3: Styrning

Med detta tema vill vi förklara hur informanterna relaterar sin användning av Internet till gällande läroplan. I temat har vi också valt att belysa informanternas åsikter om hur det är att vara styrda av kommunens IT-enhet eftersom det påverkar informanternas användning av Internet i undervisningen.

• Tema 4: Informanternas uppfattning om Internet i skolan

Med detta tema vill vi förklara vad lärarna ser för fördelar och nackdelar med Internet i undervisningen. I detta tema vill vi också belysa lärarnas uppfattning om vad eleverna anser positivt och negativt med Internet.

4.1 Tema 1: Tillgänglighet och resurser

Samtliga informanter menar att Internet finns i varje klassrum på skolorna. Som exempel menar informant A att Internet finns i alla rum större än två kvadratmeter. Informant C1 på-pekar också att det finns uttag i olika kringrum, det vill säga grupprum eller allrum på hans skola. Informanterna B1 och B2 är även av den uppfattningen att Internet är mycket till-gängligt och menar att på deras skola finns Internet installerat på varje dator i skolan. Redskapen för att använda sig av Internet på skolorna är datorer som är anslutna till Internet via nätverkskablar. Tillgången på stationära datorer i klassrummen varierar mellan en till tre stycken, men varje skola har dock en datorvagn med mellan fem och tio bärbara datorer som

22

lärarna kan boka och använda i undervisningen. Informant A menar att lösningen med dator-vagnen med bärbara datorer är bra eftersom den:

”…kan flyttas runt om man vill inreda ett klassrum som en datasal eller bara hämta någon enstaka som man vill jobba med” (Informant A)

Samtliga informanter upplevde dock en begränsning i antalet redskap för att utveckla arbetet med Internet. Informant C2 som inte använder Internet så mycket i sin undervisning uttrycker sig så här:

”Självklart vill man ha fler datorer men det är inte ett hinder. Om jag skulle börja planera att nu ska jag använda Internet då skulle det vara ett hinder. Då skulle jag vilja ha en till varje.” (Informant C2)

Andra resurser som lärarna har tillgång till är projektorer. Framförallt i skola B där de har en projektor fastsatt i taket i varje klassrum. Informant B1 förklarar också att projektorer i varje klassrum har vissa pedagogiska fördelar. Exempelvis kan eleverna sitta kvar vid sina bänkar och lyssna medan läraren förklarar och eventuellt visar något på Internet. Eleverna undviker därmed också att samlas allihop framför en datorskärm, då de istället kan titta på filmduken som läraren har dragit ner framför whiteboardtavlan.

Sammanfattningsvis kan sägas att informanterna upplever det som att tillgängligheten till Internet är bra i förhållande till användningen idag. Men, samtidigt är tillgängligheten en be-gränsande faktor. Om det skulle finnas fler tekniska hjälpmedel, datorer och projektorer, skulle informanterna kunna använda Internet i större utsträckning än vad de gör idag.

4.2 Tema 2: Användning av Internet i skolan

Av informanternas berättelser har vi fått inblick i några olika användningsområden när det gäller Internet i skolan. De flesta användningsområden handlar om konsumtion av

information, det vill säga sökning efter information. Informanterna anser att användningen av datorn och Internet blir allt vanligare i skolan och ses numera som ett naturligt redskap i undervisningen. Informant A säger bland annat följande om den saken:

”Vi försöker använda datorerna som vilket redskap som helst. Man går dit när man behöver en dator. Man hämtar sin information, skriver ut det och går sedan därifrån.” (Informant A)

23

Informant C1 är till viss del också inne på samma linje när han säger att:

”De använder datorn mer som ett arbetsredskap och webben som källa i första hand än att det är full stormning för att webben är så häftig och ny” (Informant C1)

Samtliga informanter har använt Internet i undervisningen under flera år. De anser att dagens elever är uppväxta med Internet och vet inte hur det var att leva innan det kom. Informant B1 uttrycker det så här:

”…man brukar ju snacka om digitala invandare och digitala infödingar och även om vi är ganska unga så är vi digitala invandrare. Medan barnen är digitala infödingar, de är uppväxta med Internet och mobiltelefoner.” (Informant B1)

Internet används främst som källa vid informationssökning på skolorna. På skola B och C använder de till exempel internetversionen av uppslagsverket Nationalencyklopedin samt databasen Landguiden, där eleverna kan få information om världens länder. Eftersom informationssökning med hjälp av Internet är ett stort användningsområde i informanternas skolor, frågade vi om hur de diskuterar källkritiken med eleverna. Samtliga informanter säger att de ofta för diskussioner med sina elever om sanningshalten i vad de hittar på Internet. Informant B2 säger exempelvis att:

”Vi använder Internet som kunskapskälla och då är det ju jättebra att man pratar om att man kritiskt ska granska, ja menar Wikipedia tror alla är lag och ordning idag nästan. Så det är intressant för mig att ta upp detta, att där får vem som helst skriva.” (Informant B2)

B2 menar också att det kan bli intressanta diskussioner med eleverna om två källor skiljer sig åt, exempelvis Nationalencyklopedin och Wikipedia. Informant A menar också att han upp-manar sina elever att kontrollera det som de hittar på Internet med hjälp av en annan källa.

Men det finns också andra användningsområden och informant A berättar att på deras skola används Internet för att skapa underlag för undervisningen. Exempel på det kan vara att läraren hämtar information från Internet som sedan används i undervisningen. Eleverna på skola A skriver också i skolans skoltidning som hela tiden ligger tillgängligt på Internet. På skola A lär sig eleverna i årskurs 4-6 också att grundläggande programmera egna personliga hemsidor. Informant A menar att syftet med detta är en ren demokratifråga eftersom:

24

”Eleverna ska lära sig att publicera sig, säga vad man tycker, har för åsikter och så vidare. De ska göra det så att alla kan läsa det.” (Informant A)

Informant A anser att eleverna tycker det är kul att programmera och att de fastnar rätt fort för det. Informant A menar vidare att när eleverna lärt sig grunderna kan de ta sig runt många problem och göra en hemsida om sig själv. Han säger till exempel så här:

”Så fort de kan ändra färger eller skapa tabeller, länkar och lägga in bilder så har de nästan klarat allt. Egentligen är det inte svårare än att lära sig 40 glosor i engelska.” (Informant A)

På skola B nämns ytterligare ett användningsområde nämligen att skolan via ett avtal med den digitala distributionsplattformen FLOD, [http://www.flod.nu], nu kan ladda hem utbildnings-radions program och serier samt en del bra faktafilmer. Informant B berättar att detta är mycket värdefullt då de kan ladda ner program direkt till datorn i klassrummet och att de sedan via projektor kan visa programmet så att alla elever kan se. På skola C har de ännu inte bestämt sig för om de ska ansluta sig till FLOD, men troligtvis blir det så eftersom informant C1 säger att:

”Men det är skifte på gång hur vi ska använda AV-centralens media, det vill säga filmer, utbildningsradions program som vi tidigare har beställt på dvd eller videoband. Nu håller de på och kanske är de färdiga med att lägga över allt material på en server. Då kan man få det streamat ned till sin dator i skolan” (Informant C1).

Informant C1 verkar dock ändå vara väl insatt i FLODS möjligheter och berättar att det har flera andra funktioner. Det går exempelvis att ladda hem filmsnuttar med virtuella lärare som med hjälp av whiteboard förklarar exempelvis diverse matematikproblem. Informant C1 på-pekar också att datorspel via Internet kan vara en extra krydda i tillvaron och berättar vidare att:

”Till exempel om man kör gångertabellen på papper och eleven upplever det som lite tråkigt att nöta det, så kan jag låta eleven spela Mult [http://www.mult.se] via Internet istället. Då spelar man på tid och kan konkurrera med andra elever runt om i Sverige, eftersom man kan komma in på topplistan, om man är duktig. Det blir ju då lite extra krydda med multimedia och interaktionen med andra som bara finns via webben. Det är ju superhäftigt och jäkligt kul faktiskt.” (Informant C1)

25

Informant C1 använder Internet i ganska många moment i sin undervisning. Bland annat har de ett dator/IT/webb-projekt som de drar igång i januari varje år, som går ut på att eleverna ska göra animerad film. Internet kommer bland annat in i detta projekt när de ska lägga in ljudeffekterna som de hämtar från multimediabyråns sidor. Just att eleverna känner att de har användning av Internet i flera sammanhang anser informant C1 är mycket viktigt då han säger att:

”I flera moment i färden mot den färdiga filmen har vi flera webbdelar. Så att barnen verkligen känner att de har användning och nytta av webben. Det vill säga att det inte känns som en krystad övning för dem, som att gå och träna på exempelvis källkritik.”(Informant C1)

Informant C1 menar också att fördelen med datortemat är att de kan jobba mycket ämnes-övergripande eftersom filmen ofta utgår ifrån ett ordspråk i svenskan och när de är ute på Internet så kanske de är på engelska sidor och då kommer engelskan in också.

Då majoriteten av lärarna har erfarenhet av att vara lärare för både elever i årskurs 1-3 och 4-6 var det intressant att få reda på om de använder Internet på olika sätt i undervisningen i dessa årskurser. I den yngre gruppen menar informanterna att Internet inte används i lika stor ut-sträckning och informant C1 menar också att språket på Internet kan vara ett problem för de yngre och då måste de få vägledning för att komma vidare. Informanterna menar också att de givetvis måste höja svårighetsgraden ju äldre eleverna blir.

Sammantaget kan det sägas att informanterna upplever det som att eleverna använder Internet i första hand till konsumtion av information, det vill säga informationssökning. Bland annat är uppslagsverken Nationalencyklopedin, Landguiden och Wikipedia populära ställen att hämta information på. Om dessa olika källor har olika information om samma sak kan det bli intressanta diskussioner om källkritik menar informanterna. Med Internets hjälp kan informanterna också ladda ner utbildningsradions TV-program som de via projektor sedan kan visa för eleverna i klassrummet. Även vissa datorspel som finns upplagda på Internet kan informanterna be eleverna att använda.

4.3 Tema 3: Styrning

26

av dokument som eleverna tagit del av vad gäller användandet av Internet. Dessa dokument verkar dock inte användas längre då Internet, för informanterna, ser ut att vara en mer naturlig del i undervisningen nu för tiden. Så här säger informant A angående policy för elevernas Internetanvändande:

”…idag anser vi det inte krångligare än att använda pennan, och vi har ju ingen policy för att använda pennan. Då vore det lika konstigt att ha en policy för hur man använder datorn på det sättet.” (Informant A).

Det är enbart en informant, informant C1, som uppger att de har arbetat för att legitimera an-vändandet av Internet utifrån kursplanerna för olika ämnen och även Lpo 94. Informant C1 menar att det tydligt står i kursplanerna för ämnena svenska och so, men att det även går att få med Internet i övriga kursplaners mål, till exempel i samband med olika datorteman.

Informant A anser att det är en demokratifråga att alla elever ska kunna använda Internet. Därmed ser han ingen svårighet i att få med användandet av Internet utifrån Lpo 94. De andra informanterna uppger att de inte reflekterat så mycket över detta, men menar samtidigt att det säkert går att få med användandet av Internet om de vore tvungna att legitimera sin

an-vändning av Internet utifrån kursplanerna och Lpo 94. Informant B2 har dock en liten invändning mot läro- och kursplanernas tydlighet när han säger att:

”Nej, inte så att vi har suttit och plockat ut vissa mål, för jag menar att Lpo 94 är så luddigt skriven och samma sak är det med betygskriterierna i varje ämne.” (Informant B2).

Samtliga skolor som informanterna jobbar på ingår i ett gemensamt nätverk som också har en gemensam teknisk support. Det är kommunens IT-enhet som ser till att drift och underhåll av datorerna sköts och även installation av program på datorerna. Informanterna har lite olika åsikter om det är bra eller dåligt med en central IT-enhet. Informant A anser att det största hindret för deras IT-utveckling är kommunens IT-enhet. Informanterna på skolorna B och C är lite mer positiva i sina uttalanden och menar att det är mestadels bra eftersom tekniken fungerar bättre än innan kommunen tog över ansvaret för skolornas datorer. En intressant detalj som framkom under intervjun med informant C2 var att en av datorerna i klassrummet inte hade en fungerande nätverksuppkoppling. Det hade varit så i flera månader men

informant C2 använde inte Internet så mycket i undervisningen att han upplevde det som något större problem.

27

Sammanfattningsvis verkar samtliga skolor haft dokument som talar om hur Internet ska användas för eleverna. Men ingen av informanterna verkar praktisera dessa dokument i realiteten, utan anser att Internet inte är konstigare än andra läroverktyg. Alla informanter anser att det går att relatera användandet av Internet till Lpo 94. Dock är det inget de har tänkt på speciellt mycket, bortsett från en informant som uppger att de medvetet har försökt relatera användandet av Internet i Lpo 94 och även andra styrdokument. Kommunens IT-enhet sköter den tekniska biten med skolornas hjälpmedel för att använda sig av Internet. Det råder delade meningar om det är bra eller dåligt. En informant anser att det är ett stort hinder för deras IT-utveckling medan de andra tycker att det är mestadels bra eftersom tekniken fungerar bättre än tidigare.

4.4 Tema 4: Informanternas uppfattning om Internet i skolan

Samtliga informanter är positivt inställda till att använda Internet i undervisningen. De tycker det är en kul del av undervisningen och de anser också att eleverna tycker det är roligt. Eleverna tar till sig tekniken väldigt snabbt och snappar upp det senaste som händer med Internet. Ofta kan det vara så att informanterna lär sig av eleverna i stället för tvärtom. Infor-mation går att hitta väldigt snabbt och effektivt för eleverna och ofta är inforInfor-mationen upp-daterad och aktuell. Så här svarade informant C2 på frågan om vilka fördelar det finns med Internet i undervisningen:

”Fördelarna är att man faktiskt kommer åt uppdaterad fakta. Skolan har så ont om pengar, vi har till exempel väggkartor där Sovjetunionen finns med, historiekartor. På så sätt är det jättebra.” (Informant C2).

Informanterna kan också använda Internet för att ladda ned undervisningsfilmer och program som tidigare enbart funnits på video och dvd. Informanterna använder även Internet för att skicka ut hemuppgifter, via e-post, till eleverna vilket informanterna upplever att eleverna finner positivt.

En negativ företeelse samtliga informanter anser, är att eleverna har svårt att granska de fakta som de inhämtar från Internet. Dels är det svårt för eleverna att sortera ut det som är relevant och inte relevant information för dem, dels att vara källkritiska. Informanterna anser att Nationalencyklopedin är mer korrekt än Wikipedia vilket eleverna kan ha svårt att förstå. Så här säger informant C2 om hur eleverna använder Wikipedia:

28

”De går till den sidan väldigt okritiskt fortfarande, fast vi jättemånga gånger har pratat om vad Wikipedia är, att alla kan bidra till den och att det mer är internkontroll som avgör om det får stå där eller inte. Men de köper det ändå.” (Informant C2).

Informanterna upplever också att det ibland kan bli för mycket information för eleverna. Det är lätt att eleverna kommer av sig och börjar leta efter något annat i stället för det som de egentligen sökte. Dessutom kan det bli så att det finns för mycket information om en sak, vilket leder till att eleverna inte orkar välja ut det som är mest relevant.

”Det är för mycket information för barnen, tycker jag, när de ska söka på någonting. Det kommer en miljon träffar. De orkar ju inte, liksom, sålla vad som kan vara viktigt.” (Informant B1).

Det råder stor enighet bland informanterna om vad som är positivt och negativt med Internet. Alla informanter upplever att det är roligt och bra att använda sig av Internet i undervisningen och att eleverna kan hitta snabb, enkel och aktuell information. Det går också att använda sig av Internet för att dela ut hemuppgifter, vilket informanterna upplever att eleverna anser är bra. Nackdelen är att informanterna uppfattar att eleverna ibland har svårt att välja ut vad som är relevant information eller inte eftersom det finns så mycket om allt. Informanterna menar att eleverna har svårt att tänka källkritiskt till det material de hittar på Internet.

29

5 Diskussion

I uppsatsens resultatdel har vi varken fört fram våra egna synpunkter eller reflekterat kring ämnet, men det ska vi göra här i diskussionsdelen. Vi börjar med att diskutera resultatet och bakgrunden, för att sedan gå över till att resonera om metoden som valts och genomförandet av själva studien. Avslutningsvis görs en liten sammanfattning med en avslutande diskussion om vad vi kommit fram till och förslag till framtida forskning som kanske kan vara intressant för dig som läser detta.

5.1 Utifrån bakgrunden och resultatet

Innan vi börjar diskutera bakgrunden och resultaten från vår undersökning vill vi klargöra att vi enbart utgått från de fem informanternas svar, som vi fått genom intervjuerna. Vi kan därmed inte generalisera och säga att våra tolkningar gäller allmänt, för hela lärarkåren. Dessutom anser vi att informanternas positiva inställning till användning av Internet i skolan har påverkat de svar vi har fått. Vi tror att vi hade fått ett annat resultat om vi hade intervjuat informanter som inte hade haft så stort intresse eller kunskaper för att använda Internet i undervisningen.

5.1.1 Användning av Internet - produktion och konsumtion

Av vårt resultat framgår att informanterna använder Internet i sin undervisning mestadels för att hämta information av olika karaktär. Enligt informanterna verkar även eleverna följa samma spår som informanterna. Vi väljer att kalla detta för att konsumera information efter-som det handlar om att införskaffa och använda information. Informanterna beskriver hur eleverna går till en dator och hämtar information om något som de sedan använder för att lösa en uppgift. Informanterna själva använder också Internet på liknande sätt, då de till exempel hämtar hem en film eller ett program som eleverna sedan får ta del av. Detta stämmer väl överrens med de tankar som Jedeskog (2002) för fram, att IT-användningen i skolan mesta-dels består av sökning efter information. Det verkar också finnas ett intresse från informan-ternas sida att öka konsumtionen med större tillgång till fler informationskällor. Denna

konsumtion av Internet ser vi som en form av envägskommunikation där Internet utgör källan och informanterna, samt eleverna, utgör konsumenterna. Ungefär som att gå till ett bibliotek och leta information. Här menar vi att informanterna till stora delar inte utnyttjar de möjlig-heter till lärande som Internet kan ge. Dysthe (2005) menar att delaktighet är ett villkor för lärande och framhåller även det sociala samspelet mellan individer för att öka kunskapsnivån. Vi menar att Internet kan vara en del av det sociala samspelet mellan individer i form av att de