• No results found

CO2-utsläpp från transporter som uppstår på grund av processlöserier

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "CO2-utsläpp från transporter som uppstår på grund av processlöserier"

Copied!
39
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Örebro universitet Örebro University

CO

2

-utsläpp från transporter som uppstår på

grund av processlöserier

Louise Allanson & Rebecka Höglund

Civilingenjör, Industriell ekonomi Örebro vårterminen 2021

Examinator: Nader Asnafi

(2)

Sammanfattning

Företaget i studien strävar efter att arbeta mer hållbart genom att bland annat minimera transporter. De har som mål att år 2030, oberoende av såld volym, halvera sina CO2-utsläpp i linje med Agenda 2030 med 2019 som referensår. Denna rapport handlar om Epiroc Rock Drills AB:s hållbarhetsmål inspirerade av Agenda 2030 och hur deras processlöserier medför onödiga transporter vilket påverkar miljön negativt med CO2-utsläpp. Epiroc Rock Drills AB önskar att få förståelse för vilka processlöserier som leder till onödiga transporter och hur mycket CO2 -utsläpp de genererar. För att uppfylla önskemålet framställdes en nulägesbeskrivning i vilken det går att utläsa i vilka delar av Undergrounds processer ett behov av transporter uppstår och varför. Med nulägesbeskrivningen som grund identifierades processlöserier som påverkar Undergrounds transportbehov och hur stora CO2-utsläpp de genererar. För att veta hur mycket CO2-utsläpp processlöserierna genererade inkluderades en kvantifiering av CO2-utsläppen som uppstod av processlöserier 2019 i nulägesanalysen.

Slutsatserna från examensarbetet var att områdena kvalitetsbrist, försenat material, lagerhållning, kvalitetssäkring och tvättning, skrotning och 90-kit orsakar processlöserier och påverkar Undergrounds transportbehov samt CO2-utsläpp. Tillsammans genererade områdena 3332 ton CO2-utsläpp. Områdena kvalitetsbrist, försenat material och 90-kit orsakade störst mängd CO2-utsläpp och uppgick till 3169 ton. Arbetet som genomförts har skapat en grund som Underground kan fortsätta arbeta med inom området transport för att nå målet att halvera sina CO2-utsläpp till 2030. Nästa steg är att arbeta med de processlöserier som lyfts för att minska eller eliminera dem.

(3)

Abstract

The company in the study seek to work more sustainable by minimizing transportations. They aim to reduce their CO2 emissions by 50%, independently on sold volume, by 2030, with 2019 as the year of reference. This report is about Epiroc Rock Drill AB’s sustainability goals inspired by Agenda 2030 and how their process deviations result in unnecessary transportations that negatively affect the environment with CO2 emissions. Epiroc Rock Drills AB aspires to gain an understanding of which process deviations lead to unnecessary transports and how much CO2 emissions they generate. In order to fulfil the aspiration, a description of the current situation was formed in which it is possible to distinguish in which parts of Underground's processes need of transportations appear and why. An analysis of the current situation was then needed to be able to answer the question of what process deviations affect Underground’s transportation needs and how much CO2 emissions they generate. To determine how much CO2 emissions the process deviations generated, a quantification of the CO2 emissions that emerged from process deviations in 2019 was included in the current situation analysis.

The conclusions from the thesis were that the areas of lack of quality, delayed material, warehousing, quality assurance and washing, scrapping and 90-kits cause process deviations and affect Underground's transport needs and CO2 emissions. Summarized, the areas generated 3332 tonnes of CO2 emissions. The areas of lack of quality, delayed material and 90-kits caused the greatest amount of CO2 emissions which amounted to 3169 tonnes. The work carried out has created a foundation that Underground can continue to work with in the area of transport to achieve the goal of halving their CO2 emissions. The next step is to work with the process deviations that has been presented to minimize or eliminate them.

(4)

Förord

Som avslutning på vår Civilingenjörsutbildning med inriktning industriell ekonomi på Örebro Universitet har det här examensarbetet utförts under våren 2021. Arbetet har inriktat sig på området hållbarhet med Epiroc Rock Drills AB som uppdragsgivare.

Vi vill rikta ett stort tack till Epiroc Rock Drills AB som gav oss denna möjlighet och samtliga medarbetare som har ställt upp på intervjuer. Extra stort tack till vår handledare Ulrika Ford som stöttat oss under hela arbetets gång samt haft förtroende för oss med uppdraget. Ytterligare ett tack till Nicole Schoch som varit en underbar mentor och Carin Bergendorff som uppmärksammade oss.

På Örebro Universitet vill vi tacka vår fantastiska handledare Kerstin Winge som har peppat oss, väglett oss och hela tiden visat sitt engagemang.

Slutligen vill vi tacka övriga personer som varit till hjälp under arbetets gång. Vi vill även sända ett tack till våra underbara vänner som varit där genom fem år av studier.

Örebro 4:e juni 2021

______________ _______________

(5)

Innehållsförteckning

1 INTRODUKTION 1

1.1 Epiroc Rock Drills AB ... 1 1.2 Forskningsproblemet ... 1 1.3 Disposition ... 2

2 BAKGRUND 3

2.1 Processlöserier kopplade till Undergrounds transporter ... 3

2.1.1 Syfte 3 2.1.2 Frågeställning 3 2.1.3 Avgränsningar 4 2.2 Företagskontext ... 4 3 VETENSKAPLIGT RAMVERK 5 3.1 Agenda 2030 ... 5 3.2 Olika typer av processer ... 6 3.3 Lean ... 6

3.3.1 Sju plus en slöserier 6

3.3.2 Förbättringsarbete 7

3.4 Demings 14 punkter ... 7 3.5 Beräkning av växthusgaser enligt den europeiska standarden EN16258 ... 8 3.6 Vetenskapliga metoder och tekniker ... 8

3.6.1 Datainsamling 8 3.6.2 Beskrivande undersökning 9 3.6.3 Förklarande undersökning 9 4 METOD 10 4.1 Nulägesbeskrivning ... 10 4.2 Nulägesanalys ... 11 4.2.1 Identifiera transportbehov 11 4.2.2 Identifiera processlöserier 11 4.2.3 Beräkning av processlöseriers genererade CO2-utsläpp inom ingående transporter 11

4.2.4 Beräkning av processlöseriers genererade CO2-utsläpp inom interna transporter 13

4.2.5 Beräkning av processlöseriers genererade CO2-utsläpp inom utgående transporter 13

4.3 Metodologiska överväganden ... 14 4.4 Etiska överväganden ... 14

5 RESULTAT 15

5.1 Nulägesbeskrivning av Undergrounds produktionsprocess ... 15

5.1.1 Prognos från marknad 16 5.1.2 Underground får maskinorder 16 5.1.3 Beredning 16 5.1.4 Produktionsplanering 17 5.1.5 Anskaffning 17 5.1.6 Materialhantering 19 5.1.7 Tillverkning av maskin 20 5.1.8 Testa maskin 21 5.2 Undergrounds transportbehov ... 21 5.2.1 Ingående transporter 21 5.2.2 Interna transporter 22 5.2.3 Utgående transporter 22

5.3 Orsaker som driver onödiga transporter ... 22

5.3.1 Materialbrist 23

5.3.2 Leverantörer 24

(6)

5.3.4 Metod 24

5.3.5 Människan 25

5.4 Beräkning av onödiga transporter 2019 ... 25

5.4.1 Processlöseriers genererade CO2-utsläpp inom ingående transporter 26 5.4.2 Processlöseriers genererade CO2-utsläpp inom interna transporter 27 5.4.3 Processlöseriers genererade CO2-utsläpp inom utgående transporter 28 5.4.4 Totalt CO2-utsläpp från samtliga onödiga transporter 2019 28

6 DISKUSSION 29

6.1 Tolkning av resultat ... 29 6.2 Värdering av resultat ... 30

6.2.1 Värdering av beräkning av CO2-utsläpp 30

6.2.2 Värdering av urvalet inom försenat material 30

6.2.3 Hållbarhetsaspekter 30

6.2.4 Etiska aspekter 31

6.3 Förslag på fortsatt arbete ... 31

7 SLUTSATSER 32

(7)

1 Introduktion

Detta kapitel inleds med en presentation av företaget som examensarbetet utförts hos samt av arbetets forskningsproblem. Avslutningsvis presenteras rapportens disposition.

Företaget i studien strävar efter att arbeta mer hållbart genom att bland annat minimera transporter. Denna rapport handlar om Epirocs hållbarhetsmål inspirerade av Agenda 2030 och hur deras processlöserier medför onödiga transporter vilket påverkar miljön negativt med CO2 -utsläpp.

1.1 Epiroc Rock Drills AB

År 1873 grundades Atlas Copco Group och är idag ett globalt industriföretag [1, 2]. I juni 2018 bildades ett självständigt bolag Epiroc Rock Drills AB (Epiroc) som var en av Atlas Copco Groups divisioner. Epiroc är en produktivitetspartner inom gruvdrift och infrastruktur vars verksamhet bedrivs i över 150 länder. År 2019 omsatte Epiroc 41 miljarder kronor och hade 14 000 medarbetare.

Examensarbetet utfördes på divisionen Underground inom Operations i Örebro, vilket illustreras i Figur 1. I arbetet benämns avdelningen som Underground. År 2020 hade Underground 777 medarbetare och tillverkade enligt egen utsaga 40–100+ gruvmaskiner per månad. Underground är en global verksamhet med anledning av sin kund- och leverantörsbas världen över. Detta innebär att alltifrån fästelement till hela maskiner behöver transporteras både lokalt och globalt vilket i sin tur leder till att företaget behöver ta beslut om vad som ska transporteras, hur det ska transporteras och transporternas frekvens. Besluten påverkar i sin tur företagets magnitud av CO2-utsläpp.

Figur 1. En illustration av organisationsschemat på Epiroc Rock Drills AB. Rutor med mörkare nyans

visar examensarbetets område.

1.2 Forskningsproblemet

Epiroc har som mål att år 2030, oberoende av såld volym, halvera sina CO2-utsläpp inom alla områden i linje med Agenda 2030 med 2019 som referensår. Det avser områdena operations, transporter, leverantörer och produkter varav transporter är fokus i examensarbetet. Undergrounds CO2-utsläpp kopplade till transport var drygt 8000 ton år 2019 vilket betyder att CO2-utsläppen maximalt får uppnå drygt 4000 ton år 2030. Epiroc saknar en helhetsbild av nuläget inom området transport och vet därmed inte var de ska lägga sina resurser för att uppnå målet.

(8)

1.3 Disposition

I Tabell 1 ges en beskrivning av de olika kapitel som arbetet innehåller.

Tabell 1. Rapportens disposition i vilken alla kapitel beskrivs kortfattat.

Kapitel Kapitelbeskrivning

1. Introduktion Detta kapitel inleds med en presentation av företaget som

examensarbetet utförts hos samt av arbetets forskningsproblem. Avslutningsvis presenteras rapportens disposition.

2. Bakgrund I kapitel två beskrivs problemet som tidigare nämnts i avsnitt 1.2 Forskningsproblemet vidare. Problembeskrivningen följs av en presentation av arbetets syfte, frågeställning och avgränsningar. Slutligen redovisas tidigare arbete Underground utfört för att lösa problemet. 3. Vetenskapligt ramverk Detta kapitel inleds med teori om begrepp som används eller har koppling

till examensarbetet. Kapitlet avslutas med beskrivning av vetenskapliga metoder och datainsamlingstekniker.

4. Metod I kapitel fyra förklaras de vetenskapliga metoder som användes för att genomföra examensarbetet steg för steg, innefattande en nulägesbeskrivning och en nulägesanalys. Därefter redovisas metodologiska överväganden som inkluderar metodkritik. Avslutningsvis lyfter ett avsnitt etiska överväganden.

5. Resultat Kapitel fem presenterar resultatet från den nulägesbeskrivning samt nulägesanalys med tillhörande metoder och datainsamlingstekniker som genomförts.

6. Diskussion I kapitel sex lyfts olika områden som är viktiga att ta i beaktning för att tolka resultatet. Med det som bakgrund redovisas sedan en tolkning av resultatet. Slutligen presenteras exempel på fortsatt arbete.

7. Slutsatser I arbetets avslutande kapitel återges syftet med arbetet och resultatet som gavs. Med hänsyn till diskussionen som förts i föregående kapitel och frågeställningen arbetet ämnade att besvara presenteras slutligen arbetets slutsatser.

I det följande kapitlet ges en vidare bakgrund till forskningsproblemet och ett underlag till vad arbetet kommer innehålla.

(9)

2 Bakgrund

I kapitel två beskrivs problemet som tidigare nämnts i avsnitt 1.2 Forskningsproblemet vidare. Problembeskrivningen följs av en presentation av arbetets syfte, frågeställning och avgränsningar. Slutligen redovisas tidigare arbete Underground utfört för att lösa problemet.

Som beskrivits i avsnitt 1.2 Forskningsproblemet har Epiroc som mål att halvera sina CO2 -utsläpp till år 2030 med 2019 som startpunkt. Målen omfattar fyra områden: operations, transporter, produkter och leverantörer. Arbetet är utfört inom området transporter på grund av att inget tidigare arbete med Agenda 2030 har genomförts inom det området.

2.1 Processlöserier kopplade till Undergrounds transporter

Efter diskussion med företaget var det tydligt att det finns slöserier i processflödet som leder till transporter. Företaget är däremot inte medvetna om kausaliteten mellan sina processer och CO2-utsläppen som området transporter genererar. De saknar därmed tillvägagångsätt för att uppnå målen och önskar vägledning för hur de ska organisera sina resurser. Detta innebär att det krävs en utredning till var rotorsaken till den onödiga transporten uppstår. Ett sätt att minska utsläppen är följaktligen att eliminera de processlöserier som leder till onödiga transporter. Arbetet är därmed av utredande karaktär som har för avsikt att identifiera slöserier i Undergrounds processer. Utredningen bör leda till en eller fler idéer om vad som orsakar de onödiga transporterna.

Utifrån vidare diskussion med företaget konstaterades det att tidigare tagna beslut kan påverka orsaker till processlöserier. Det gäller beslut om vilka platser som aktiviteter i delprocesser genomförs på. Ett exempel på detta är att Underground är belagda mitt inne i Örebro och kan inte utöka sina lager vilket har medfört att de tagit beslut om att ha ett externt lager i Hallsberg. Ett lager i Hallsberg leder till längre transporter än om lagret var belagt i Örebro. Ett annat exempel är beslut om vilka leverantörer Underground väljer att köpa material från. Längre distans till leverantörer innebär längre transporter. Konsekvensen av längre transporter kan innebära större CO2-utsläpp beroende på transportsätt som används.

Problematiken förhåller sig till hållbar utveckling eftersom den står i relation till Agenda 2030 som finns för att främja samhället både miljömässigt, socialt och ekonomiskt. Examensarbetet förser företaget med underlag till förändring som gynnar miljön eftersom minskade CO2 -utsläpp dessutom minskar människors påfrestning på planeten. Eventuell eliminering av processlöserier kan leda till bättre arbetsmiljö och bidrar till social hållbarhet. Arbetet kan även leda till ekonomisk hållbarhet eftersom alternativet att minska CO2-utsläppen genom att köra färre transporter resulterar i minskade kostnader.

2.1.1 Syfte

Grunden till examensarbetet kommer från Epirocs hållbarhetsmål i linje med Agenda 2030 vilket är att halvera CO2-utsläpp inom bland annat området transport. Med detta som utgångspunkt önskar Epiroc att få förståelse för vilka processlöserier som leder till onödiga transporter och därmed CO2-utsläpp. Syftet med arbetet är därför att identifiera processlöserier och beräkna hur mycket CO2-utsläpp de genererade 2019 för att ge Underground vägledning om hur de ska organisera sina resurser för att minska CO2-utsläppen.

2.1.2 Frågeställning

Arbetet avser att besvara följande frågeställning:

• Vilka processlöserier påverkar Undergrounds transportbehov och vilken magnitud CO2 -utsläpp genererar de?

(10)

2.1.3 Avgränsningar

Arbetet avgränsas till Underground och avser endast att kartlägga nuläget samt identifiera processlöserier och deras omfattning som leder till onödiga transporter. Från detta kommer Underground få en uppfattning var det finns störst potential till förbättringsarbete. Det ingår därmed inte att ta fram eller genomföra förbättringsförslag.

2.2 Företagskontext

Som beskrivet i avsnitt 2.1 Processlöserier kopplade till Undergrounds transporter har inget tidigare arbete med Agenda 2030-målen inom området transport gjorts tidigare av företaget med hänsyn till CO2-utsläpp. Däremot arbetar hela organisationen ständigt med att förbättra verksamheten vilket i sin tur kan leda till minskade CO2-utsläpp eftersom en förbättring inom ett område kan leda till ytterligare förbättringar inom andra områden. Enligt företaget finns ett flertal initiativ som leder organisationen i riktningen att minska CO2-utsläpp. Transportgruppen som ansvarar strategiskt för Undergrounds transporter jobbar exempelvis ständigt med att kostnadseffektivisera och att öka fyllnadsgraden på transporterna vilket i sin tur leder till minskad klimatpåverkan.

(11)

3 Vetenskapligt ramverk

Detta kapitel inleds med teori om begrepp som används eller har koppling till examensarbetet. Kapitlet avslutas med beskrivning av vetenskapliga metoder och datainsamlingstekniker.

Målet som arbetet baseras på går i linje med Agenda 2030 och därför presenteras en introduktion till Agenda 2030. Detta följs av en kort beskrivning av vilka processer en verksamhet består av som är viktigt för att förstå nulägesbeskrivningen där en produktionsprocess presenteras. Därefter presenteras Lean som handlar om förbättringsarbete och eliminering av slöserier. Demings 14 punkter kompletterar Lean genom att skapa förståelse om ledningsansvar inom förbättringsarbete. I arbetet används beräkning av CO2-utsläpp och därför beskrivs den europeiska standarden för beräkning av växthusgaseffekter kort. Slutligen lyfts de vetenskapliga metoder och datainsamlingstekniker som arbetet använder.

3.1 Agenda 2030

Agenda 2030 togs fram år 2015 tillsammans med 17 enade globala mål av Förenta Nationernas (FN) medlemsländer, vilka är uppdelade i 169 delmål och mäts på över 200 indikatorer [3]. En illustration av målen visas i Figur 2. Enligt FN är Agenda 2030 något alla människor gemensamt måste jobba mot och den kräver engagemang från många aktörer i samhället [4]. Agendan är inte juridiskt bindande utan ett åtagande av egen fri vilja. Målen ska uppnås 2030 och ska främja den globala utvecklingen samt bidra med framsteg i dimensionerna miljömässig, social och ekonomisk hållbar utveckling. “Hållbar utveckling innebär att vi tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov.” [5, s.6]. I Figur 2 illustreras dimensionerna och deras koppling till de 17 globala målen. Dimensionerna likaväl som målen är integrerade och flera av målen påverkar varandra vilket innebär att förbättring inom ett mål kan generera förbättring inom andra mål.

(12)

Att arbeta med hållbar utveckling är aktuellt för alla aktörer [5]. Agenda 2030 kan agera som ett ramverk för hur företag kan arbeta med hållbara mål. Genom att företag integrerar Agenda 2030 i sina strategier kan näringslivet driva hållbar utveckling och samtidigt skapa förutsättningar för långsiktiga och hållbara företag.

3.2 Olika typer av processer

En verksamhet kan ha ett antal aktiviteter som är länkade till varandra på något sätt i vilka resurser transformeras till ett resultat [6, s.374-377]. Aktiviteter som är sammankopplade bygger en process vilken finns för att skapa värde för en intern eller extern kund. En verksamhet kan ha ett antal olika processer vilka kan delas in i huvudprocesser, stödprocesser och ledningsprocesser. Huvudprocesser har som mål att förädla produkterna eller tjänsterna som verksamheten säljer till den externa kunden och som uppfyller kundens behov. Stödprocesser tillhandahåller huvudprocesser med resurser och har därmed interna kunder. I ledningsprocesser beslutas verksamhetens mål och strategier men i dem finns även arbete med förbättringar av de andra processerna.

3.3 Lean

Lean handlar bland annat om att arbeta med förbättringar för att reducera slöserier [7, s.147]. Förbättringsarbetet innebär kontinuerligt arbete för att bekämpa ojämnheter, överbelastning och slöseri. Ojämnheter leder till konsekvensen att verksamheter behöver kompensera med olika åtgärder för att klara sina åtaganden. Överbelastning innebär att kapaciteten inte är tillräcklig för det arbete som resurser beläggs med. Slöseri är sådant som inte tillför något värde för intressenter. I de kommande underavsnitten ges en mer utförlig förklaring av vilka slöserier som finns enligt Lean och hur en verksamhet kan genomföra förbättringsarbeten.

3.3.1 Sju plus en slöserier

Det är viktigt för en verksamhet att kunna skilja på slöserier och värdeskapande aktiviteter för att kunna förbättra verksamheten [7, s.150-162]. Det finns sju plus en slöserier vilka presenteras nedan.

Väntan

Väntan handlar om att alla förutsättningar för att kunna arbeta inte finns på plats. Ett exempel på detta är att material som behövs inte anlänt till rätt plats ännu och medarbetaren lämnas därför väntandes.

Transport

Transport kan endast anses vara värdeskapande när en produkt skickas till en kund, det vill säga att all typ av intern transport är slöseri.

Överarbete

Överarbete innebär att arbete utförts som kunden inte är villig att betala för. Det kan till exempel vara att en produkts kvalitet är högre än överenskommet.

Lager

Ett lager är ett slöseri i form av att produkter väntar på att bli använda. Lager kan vara förråd, buffertar eller färdigvarulager.

Rörelser

Rörelser handlar till exempel om att gå långa sträckor från en plats till en annan som inte ger något värde. Det är inte bara ett slöseri utan kan även vara skadliga ur ett ergonomiskt perspektiv i form av exempelvis tunga eller svåra lyft som skadar kroppen.

(13)

Produktion av defekta produkter

Produktion av defekta produkter är ett slöseri eftersom det orsakar merarbete som kunden inte betalar för. Defekta produkter kan vara sådana som behöver omarbetas eller kastas.

Överproduktion

Överproduktion är ett slöseri som ger upphov till andra slöserier. Ett exempel på detta är om för många produkter produceras vilket ger upphov till lager.

Outnyttjad kompetens

Outnyttjad kompetens handlar om att verksamheten inte tar tillvara på den kompetens som medarbetarna besitter.

3.3.2 Förbättringsarbete

När slöserier identifierats av verksamheten finns möjlighet till förbättringsarbete [7, s.165-168]. Det finns tre huvudsakliga former av förbättringsarbete inom lean: kaizen, kaizen event och kaikaku. Kaizen innebär ständiga förbättringar vilket omfattar att verksamheten arbetar kontinuerligt med förbättringar i små steg i taget. Kaizen event är ett mindre projekt som utförs på platsen där värde skapas. Kaikaku omfattar större förändringar och genomförs i större projekt. Denna typ kan till exempel vara att sänka kostnader eller öka leveranssäkerhet.

Övergripande förbättringsstruktur

En metod för förbättringsarbete är PDCA [7, s.177-180]. Metoden innehåller fyra faser: planera, genomföra, kontrollera och standardisera. I den första fasen ska behov definieras, data ska samlas in, problemet ska urskiljas och analyseras, och orsaken till problemet ska identifieras. Det ska också sättas mål och en plan ska bestämmas med vilka aktiviteter som ska genomföras. I den andra fasen genomförs de aktiviteter som planerades i den första fasen. Den tredje fasen är till för att utvärdera hur resultatet blev. Om resultatet är bra ska förbättringen säkras i den fjärde fasen, det vill säga att förbättringen ska standardiseras.

Exempel på rotorsaksanalysverktyg

Ett Ishikawadiagram kan användas för att finna tänkbara orsaker till ett problem [7, s.321-327]. Metoden bygger på ett problem till vilket tänkbara huvudorsaker identifieras. För att påbörja ett orsaks-verkan-diagram finns 7M som ofta underlättar att utgå från [6, s.244-246]. De 7M:en står för management, människan, metod, mätning, maskin, material, och miljö. Efter det identifieras tänkbara orsaker till huvudorsaken vilka i sin tur också kan brytas ner till fler orsaker [7, s.321-327]. När diagrammet är färdigt går det att identifiera ett antal orsaks-verkan-samband.

Ytterligare en metod som kan användas för att finna orsaker till ett problem är tekniken 5 Varför. Metoden bygger på att vid en avvikelse ställs frågan varför fram tills det att rotorsaken är identifierad. När den femte frågan varför är ställd brukar normalt sett rotorsaken vara funnen vilket är varför metoden kallas 5 varför. Under metodens gång är det viktigt att ifrågasätta arbetssätt och inte individer. Metoden lämpar sig för sådana avvikelser som är unika händelser.

3.4 Demings 14 punkter

William Edwards Deming var doktor inom teoretisk fysik och han sammanfattade sina tankar om kvalitetsutveckling i 14 punkter [6, s.85]. Listan är en koncentrerad form av Demings filosofi för företagsledning. Han menar att företagsledningen helhjärtat måste engagera sig i kvalitetsfrågor för att inrätta ett bestående förbättringsarbete.

(14)

Bergman och Klefsjö punktar upp Demings 14 punkter enligt nedan [6, s.85]:

1. Skapa ett klimat för långsiktiga beslut och ständig förbättring. 2. Övergå till det nya kvalitetstänkandet.

3. Sluta försöka kontrollera in kvalitet.

4. Minska antalet leverantörer och värdera dem inte enbart efter pris. 5. Förbättra ständigt varje process.

6. Ge alla möjlighet att utvecklas i sitt arbete. 7. Betona ledarskap.

8. Fördriv rädslan.

9. Riv ner barriärerna mellan avdelningarna. 10. Sluta med slogans. Vidta åtgärder istället. 11. Avskaffa ackord.

12. Ta bort hindren för yrkesstolthet.

13. Uppmuntra till utbildning och vidareutveckling. 14. Vidta åtgärder för att få igång förändringsprocessen.

Deming poängterar att systemtänkande är grundläggande för att arbete med kvalitetsutveckling ska vara framgångsrikt [8, s.188-189]. Han menar även att ledningen måste ha kunskap om det system som ska utvecklas och vilket syfte det ska uppnå. Vidare behöver ledningen kunskap om systemets gränser, komponenters samspel och om människorna i systemet. Tillsammans med medarbetare ska ledningen skapa mål för systemet och få alla delar i systemet att samverka för att nå målet.

3.5 Beräkning av växthusgaser enligt den europeiska standarden EN16258

För att beräkna sina växthusgaser från transporter kan den europeiska standarden EN16258 användas. Den har tagits fram för att skapa högre noggrannhet, transparens och mer konsekventa vid beräkning av växthusgaser som uppkommer hos transporter [9]. Standarden ger en guide med metoder och krav för hur energikonsumtion och växthusgaser ska beräknas till verksamheter inom logistiksektorn såsom speditörer. Alla transporter orsakar direkta utsläpp av växthusgaser men de kan förekomma i olika omfattningar på grund av olika faktorer såsom vilket fordon som används, hur stor vikten är, avståndet som körs och vilken typ av bränsle som används. Det finns även indirekta faktorer som påverkar utsläppen vilka är energiproduktion, bränsleproduktion, fordonstillverkning och trafikarbeten. Beräkningarna kan innehålla indirekta utsläpp, direkta utsläpp eller både och. Det första sättet kallas well-to-tank och då beräknas energikonsumtion samt indirekta utsläpp som uppstår vid bränsletillverkningen. Det andra sättet som kallas tank-to-wheels beräknar alla direkta utsläpp som uppstår i samband med att fordonet används. Det tredje och sista sättet kallas well-to-wheels vilken summerar utsläppen från well-to-tank och tank-to-wheels.

3.6 Vetenskapliga metoder och tekniker

En vetenskaplig metod är ett “vetenskapligt sätt att närma sig det ämne man skall skriva om och hur man ämnar behandla ämnet” enligt Ejvegård [10, s.33]. Den vetenskapliga metod som väljs ska vara lämplig för ändamålet forskaren har och anpassas utefter vilket material som finns tillgängligt. En vetenskaplig datainsamlingsteknik är enligt Ejvegård “det sätt på vilket man samlar in material för att kunna beskriva, jämföra, sätta upp hypoteser eller förutsäga något” [10, s.33].

3.6.1 Datainsamling

I detta underavsnitt presenteras datainsamlingsteknikerna intervju, dokumentstudie och urval.

Intervju

En intervju är en datainsamlingsmetod som är lämplig att använda när avsikten är att samla information om något i form av uppfattningar, erfarenheter och upplevelser [11, s.152]. Denna

(15)

typ av datainsamling ger möjlighet att få djup och detaljerad information om det som efterfrågas. Forskningsintervjuaren leder samtalet på ett professionellt sätt som syftar till att få förståelse för ett visst förhållande och använder respondentens svar till att skapa innebörd och mening. Intervjun kan i sin tur vara strukturerad, ostrukturerad eller semistrukturerad. En strukturerad intervju består av fasta frågor och svarsalternativ, likt en enkät. I ostrukturerade intervjuer diskuteras det fritt om övergripande områden och är öppna i sin karaktär. Inom ingenjörsvetenskap är semistrukturerade intervjuer vanliga att använda och sammankopplas med en intervjuguide.

Dokumentstudie

När en forskare använder sekundärdata i form av dokument benämns det dokumentstudie [11, s.170-171]. Dokumentstudie är ett samlingsnamn för skriftligt, digitalt, visuellt och fysiskt material som kan vara offentligt eller personligt. Exempel på dokument är avvikelserapporter, kvalitetsrapporter och arkivmaterial. Källkritik är nödvändigt vid användning av dokumentstudier då det är väsentligt att kunna bedöma sannolikheten att informationen är korrekt.

Urval

Vid fall av undersökningar utförs ofta ett urval av lämpliga objekt eller individer för att beskriva den totala mängden som undersökningen avser att undersöka [11, s.134]. Urval tillämpas när det inte är relevant alternativt inte möjligt att undersöka samtliga objekt av totalundersökningen. Hur urvalet bestäms beror på vad som ska undersökas.

3.6.2 Beskrivande undersökning

En beskrivande undersökning är en vetenskaplig metod som ger en förståelse av ett fenomen och beskriver ett fenomen som sker på en viss plats och under en viss tid [11, s.100]. Undersökningen kan ge svar på frågor som när, vad, var, vem, hur mycket, hur många och hur ofta.

3.6.3 Förklarande undersökning

En förklarande undersökning är en vetenskaplig metod som undersöker samband mellan variabler [11, s.101]. Den kan användas för att visa trender över tid och kan ge resultat på om variabler har något samband eller inte. Undersökningen kan ge svar på frågor som hur och varför.

Nästa kapitel beskriver vilka vetenskapliga metoder och datainsamlingstekniker som tillämpades i arbetet och hur de användes.

(16)

4 Metod

I kapitel fyra förklaras de vetenskapliga metoder som användes för att genomföra examensarbetet steg för steg, innefattande en nulägesbeskrivning och en nulägesanalys. Därefter redovisas metodologiska överväganden som inkluderar metodkritik. Avslutningsvis lyfter ett avsnitt etiska överväganden.

Som beskrivet i underavsnitt 2.1.1 Syfte önskar Epiroc få en förståelse för vilka processlöserier som leder till onödiga transporter och därmed CO2-utsläpp. För att uppfylla önskemålet behövdes en nulägesbeskrivning som i vilken det går att utläsa i vilka delar av Undergrounds processer ett behov av transporter uppstår och varför. Med nulägesbeskrivningen som grund behövdes sedan en nulägesanalys genomföras för att kunna besvara frågeställningen, det vill säga för att identifiera processlöserier som påverkar Undergrounds transportbehov och hur stora CO2-utsläpp de genererar. För att veta hur mycket CO2-utsläpp processlöserierna genererade inkluderades en kvantifiering av CO2-utsläppen som uppstod av processlöserier 2019 i nulägesanalysen. I Figur 3 presenteras de aktiviteter examensarbetet inkluderade med respektive metod och datainsamlingsteknik som användes.

Figur 3. Examensarbetets arbetsgång med de två aktiviteter som genomförts med respektive metod för

aktiviteterna samt datainsamlingstekniker.

4.1 Nulägesbeskrivning

I nulägesbeskrivningen behövde data samlas in för att få ett underlag till en kartläggning av Undergrounds produktionsprocess för att i nulägesanalysen kunna identifiera processlöserier som genererar transporter. Till kartläggningen behövdes både information i form av uppfattningar och numeriska data. För att samla information i form av uppfattningar användes datainsamlingsmetoden intervju eftersom denna ger möjlighet att få djup och detaljerad information om det efterfrågade området. Intervjuerna var ostrukturerade för att samla in uppfattningar om Undergrounds produktionsprocess utan några begränsningar. De som intervjuades var ansvariga eller annan relevant medarbetare inom respektive delprocess. Några av dem var gruppchefer medan vissa arbetade med ett specifikt område inom delprocessen. Numeriska data fanns tillgänglig på företaget i form av rapporter och arkivmaterial vilket är varför dokumentstudie användes. Dokument som innehöll information om produktionsprocessen gavs ut av respektive ansvarig eller medarbetare inom delprocesserna och studerades för att skapa en bild av produktionsprocessen. Med informationen som datainsamlingen gav genomfördes en beskrivande undersökning för att få en förståelse för processflödet, processlöserier och transportbehov. Under den beskrivande undersökningen samlades all information om produktionsprocessen och sorterades efter vilken delprocess informationen tillhörde. För respektive delprocess sorterades sedan information som var anpassad efter arbetets frågeställning. Beskrivande undersökning användes eftersom den kan besvara frågor som när, vad, var, vem, hur mycket, hur många och hur ofta samt att den ger en beskrivning av något på en viss plats och vid en viss tid vilket efterfrågades i nulägesbeskrivningen.

(17)

4.2 Nulägesanalys

Nulägesanalysen omfattade att identifiera transportbehov och processlöserier som orsakar onödiga transporter. För att identifiera kausaliteten mellan processlöserier och CO2-utsläpp från området transporter användes metoden förklarande undersökning, eftersom den kan besvara frågor som hur och varför samt undersöka samband mellan variabler vilket efterfrågades i nulägesanalysen. Det sista steget i nulägesanalysen var att beräkna magnituden av CO2-utsläpp som de olika processlöserierna orsakade 2019. Beräkningarna utfördes med hjälp av emissionsrapporter från Undergrounds speditörer samt rapporter och arkivmaterial från Underground som hämtades i dokumentstudien. Endast de speditörers emissionsrapporter som visade tillräckligt med information för att kunna användas i en beräkning studerades. Vissa av speditörerna förmedlade data i form av ren CO2 medan andra redovisar utsläppen tillsammans med andra växthusgaser som en ekvivalent av CO2 som kallas CO2-ekvivalenter. Det givna värdet på CO2-utsläpp för en viss sträcka är beräknat enligt speditörerna själva och är fördelade på vad Undergrounds last har bidragit med. Alla speditörer som har använts i arbetet beräknar utsläpp enligt samma europeiska standard EN16258, se avsnitt 3.5 Beräkning av växthusgaser

enligt den europeiska standarden EN16258. På grund av brist på data kunde CO2-utsläppen endast beräknas för några av processlöserierna och de var kvalitetsbrist, försenat material, lagerhållning, kvalitetssäkring, tvättning, skrotning och 90-kit. Processlöserierna grupperades efter kategorierna inom Undergrounds transportbehov som beskrivs i kommande underavsnitt

4.2.1 Identifiera transportbehov.

4.2.1 Identifiera transportbehov

Nulägesanalysen började med att identifiera Undergrounds transportbehov vilka sedan sorterades in i tre kategorier för att förenkla kommande beräkningar. Kategorierna var ingående, interna och utgående transporter.

4.2.2 Identifiera processlöserier

Nästa steg var att identifiera processlöserier i processflödet som leder till onödiga transporter i ett Ishikawadiagram. För att identifiera processlöserier användes information från insamlade data om produktionsprocessen och transportbehoven. Huvudorsakerna i Ishikawadiagrammet resonerades fram med hjälp av de 7M:en som presenterades i underavsnitt 3.3.2

Förbättringsarbete. Orsakerna till huvudorsakerna identifierades med hjälp av informationen

om Undergrounds produktionsprocess i nulägesbeskrivningen. Det framtagna Ishikawadiagrammet stämdes av med företaget innan nästa steg i metoden genomfördes. Hur mycket CO2-utsläpp orsakerna bidrog med beräknades sedan med metoderna som beskrivs i följande underavsnitt. Som tidigare kunde beräkningar genomföras på orsakerna kvalitetsbrist, försenat material, lagerhållning, kvalitetssäkring, tvättning, skrotning och 90-kit.

4.2.3 Beräkning av processlöseriers genererade CO2-utsläpp inom ingående transporter Till kategorin ingående transporter härleddes onödiga transporter som beror på kvalitetsbrist och försenat material. Onödiga transporter inom orsaken kvalitetsbrist förekommer både i ingående och interna transporter men beräknas endast inom det förstnämnda för att inte räknas dubbelt. Beräkning av CO2-utsläpp som orsakas av kvalitetsbrist och försenat material beräknades med hjälp av samma metod vilken visas i ekvation (1).

∑!"#!"$𝑥! × 𝑦! × 𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑜𝑛ö𝑑𝑖𝑔𝑎 𝑡𝑟𝑎𝑛𝑠𝑝𝑜𝑟𝑡𝑒𝑟 (1)

a: antal leverantörer

xi: leverantör i:s procentuella bärkraft

(18)

Antalet leverantörer togs fram ur data från dokumentstudien. Undergrounds leverantörer tilldelades en bärkraft vilken var en procentuell andel och baserades på leverantörens sålda volym i kronor delat med Undergrounds totala sålda volym. Bärkraften användes för att fördela ut en procentuell andel av antalet onödiga transporter till respektive leverantör. Varje leverantör tilldelades även ett givet värde för CO2-utsläpp för sträckan från leverantören till Underground. För att beräkna CO2-utsläpp för denna sträcka användes emissionsrapporter tillhandahållna av Underground. Ett genomsnittligt värde på CO2-utsläpp beräknades på de sändningar som fanns mellan leverantören och Underground. De leverantörer som saknade sändningar mellan leverantören och Underground delades in i de fyra grupper som listas nedan. Leverantörer inrikes delades in efter om de ingår i slingbilar eller inte och leverantörer utrikes delades in efter leverantörens geografiska position. Utifrån detta beräknades de olika grupperna på följande sätt:

• Inrikes

o Leverantörer som ingår i slingbilar: Enligt Brings beräkningssätt vilket visas i ekvation (2). Brings beräkningssätt användes för att det är Bring som ansvarar för slingbilarna. Total körsträcka mäts i km, drivmedelsförbrukning i liter per km och emissionsfaktor i kg CO2 per liter bränsle.

o Leverantörer som inte ingår i slingbilar: Genomsnittligt värde för transporter mellan Underground och ort leverantören är belägen i.

• Utrikes

o Leverantörer inom Europa: Genomsnittligt värde för transporter mellan Underground och ort/land leverantören är belägen i.

o Leverantörer utanför Europa: Genomsnittligt värde för transporter mellan Underground och land leverantören är belägen i.

Inom området kvalitetsbrist användes de genomsnittliga värdena för transportsätten lastbil och båt. Inom området försenat material användes de genomsnittliga värdena för transportsätten lastbil och båt i första hand och om leverantören ligger utanför Europa användes värden för transportsättet flyg. Detta beror på att vid försenat material sker en onödig transport i 90% av fallen i form av forcering och om forceringen är en transport utanför Europa används transportsättet flyg. Är forceringen en transport inom Europa används lastbil eller båt.

𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙 𝑘ö𝑟𝑠𝑡𝑟ä𝑐𝑘𝑎 × 𝐷𝑟𝑖𝑣𝑚𝑒𝑑𝑒𝑙𝑠𝑓ö𝑟𝑏𝑟𝑢𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔 × 𝐸𝑚𝑖𝑠𝑠𝑖𝑜𝑛𝑠𝑓𝑎𝑘𝑡𝑜𝑟 (2)

Antalet onödiga transporter för områdena kvalitetsbrist och försenat material skiljdes åt och hur antalet togs fram för de två områdena beskrivs i nedanstående stycken.

Kvalitetsbrist

För att summera antal onödiga transporter användes en sammanställning av avvikelseärenden som kom in till kvalitetsgruppen år 2019 vilket sedan dividerades med två. Varför antalet dividerades med två beskrivs senare i underavsnitt 5.1.7 Tillverkning av maskin.

Försenat material

På grund av den omfattande mängden data behövde ett urval av data göras för att kunna hantera beräkning av antalet onödiga transporter inom området försenat material. Önskemålet var att urvalet skulle representera hela 2019 och därför valdes första månaden i varje kvartal ut, det vill säga januari, april, juli och oktober. Antal ärenden under de månaderna summerades för att representera antal onödiga transporter inom området försenat material. Dokumenten som data hämtades ifrån var utformade på ett sätt som inte var anpassad till arbetets ändamål såsom att ärenden kunde uppträda och lösas i en månad mellan de utvalda månaderna. På grund av detta var antalet ärenden år 2019 högre än vad som inkluderades i beräkningen.

(19)

4.2.4 Beräkning av processlöseriers genererade CO2-utsläpp inom interna transporter

Till kategorin interna transporter härleddes onödiga transporter som beror på lagerhållning, kvalitetssäkring, tvättning och skrotning. Kvalitetssäkring och tvättning beräknas tillsammans eftersom transporten för de aktiviteterna är gemensam. Beräkningen för orsakernas CO2-utsläpp skiljdes åt vilka redovisas i följande stycken.

Lagerhållning

Utsläppen som genererades av transporter mellan Underground och lagret i Hallsberg beräknades med hjälp av Brings beräkningsmetod eftersom sträckan tillhör slingbilarna som körs av Bring. Beräkningsmetoden redovisas i ekvation (2). All information som användes i beräkningen hämtades från dokumentstudien.

𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙 𝑘ö𝑟𝑠𝑡𝑟ä𝑐𝑘𝑎 × 𝐷𝑟𝑖𝑣𝑚𝑒𝑑𝑒𝑙𝑠𝑓ö𝑟𝑏𝑟𝑢𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔 × 𝐸𝑚𝑖𝑠𝑠𝑖𝑜𝑛𝑠𝑓𝑎𝑘𝑡𝑜𝑟 (2)

Kvalitetssäkring och tvättning

Beräkning av CO2-utsläpp som området kvalitetssäkring och tvättning genererade genomfördes med hjälp av ekvation (3) som visas nedan. I ekvationen är antal maskiner den mängd som transporterats för att testas och tvättas. Genomsnittligt CO2-utsläpp är ett genomsnitt av CO2 -utsläppet för sträckan mellan antingen Kvarntorp och Underground eller Nacka och Underground. Ett genomsnitt användes för att olika maskintransporter genererar olika mycket CO2-utsläpp. Slutligen är antal sträckor antal maskintransporter mellan antingen Kvarntorp och Underground eller Nacka och Underground.

𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑚𝑎𝑠𝑘𝑖𝑛𝑒𝑟 × 𝐺𝑒𝑛𝑜𝑚𝑠𝑛𝑖𝑡𝑡𝑙𝑖𝑔𝑡 𝐶𝑂%𝑢𝑡𝑠𝑙ä𝑝𝑝 × 𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑠𝑡𝑟ä𝑐𝑘𝑜𝑟 (3)

Skrotning

Inga beräkningar för området skrotning genomfördes på grund av att inga CO2-utsläpp inom området genererades. Mer detaljerade förklaring ges i underavsnitt 5.4.2 Processlöseriers

magnitud i CO2-utsläpp inom kategorin interna.

4.2.5 Beräkning av processlöseriers genererade CO2-utsläpp inom utgående transporter Till kategorin utgående transporter härleddes onödiga transporter som beror på 90-kit, vilka är montage av en del av en maskin och förklaras vidare i underavsnitt 5.1.4 Produktionsplanering. Vid beräkning av 90-kitens CO2-utsläpp användes ekvation (4) vilken är följande.

∑&"'&"$𝑥&× 𝑦&× 𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 90𝑘𝑖𝑡 (4) b: antal kunder

xj: kunden j:s procentuella bärkraft

yj: CO2-utsläpp i ton för sträckan från Underground till landet kunden j ligger i

Antal kunder och antal 90-kit togs fram ur data från dokumentstudien. Kundens bärkraft baserades på hur många maskiner en kund köpte i förhållande till totalt antal sålda maskiner. Bärkraften användes för att fördela ut en procentuell andel av antalet 90-kit till respektive kund. Varje kund tilldelades även ett värde för hur mycket CO2-utsläpp som en transport på sträckan från Underground till kund genererar. För att beräkna CO2-utsläpp för sträckan från Underground till kund användes emissionsrapporter tillhandahållna av Underground. Ett genomsnittligt värde på CO2-utsläpp beräknades på de sändningar som fanns mellan Underground och landet kunden tillhör. I de fall där sändningar mellan Underground och land saknades hämtades det beräknade värdet på CO2-utsläpp från en annan kund där sändningar fanns och hade likvärdigt avstånd från Underground. Indelningen framställdes baserat på hur data från emissionsrapporterna såg ut.

(20)

4.3 Metodologiska överväganden

Arbetet var digitalt vilket inneburit att arbetet endast kunde sammanställa information från Undergrounds medarbetare och kunde aldrig bekräftas i verkligheten. Sammanfattningen av processflödet kan sakna information eller innehålla missvisande information eftersom endast en person intervjuades från respektive avdelning. För att säkerställa att informationen var sanningsenlig hade fler intervjuer behövts genomföras. Intervjuer spelades inte in vilket också kan ha inneburit att viktig information utelämnades eller att information som sammanställdes var missvisande.

Vid beräkning av CO2-utsläppens magnitud gjordes antaganden för hur mycket en transport från en plats till en annan genererade i CO2-utsläpp för att kunna genomföra beräkningar. Bland annat beräknades flera sträckors CO2-utsläpp med ett genomsnitt vid brist på information. En annan faktor i beräkningen som kan ha givit missvisande information var leverantörens bärkraft som endast baserades på leverantörers sålda volym i kronor. Vid fördelning av bärkraften tog ingen hänsyn till hur många transporter från en leverantör som genomfördes eller vikten som transporten lastades med.

4.4 Etiska överväganden

Etiska överväganden måste tas hänsyn till för att värna om alla som berörs av forskning för att säkerställa att forskning utförts rätt och kommit fram till ett pålitligt resultat [11, s.240]. Exempel på berörda parter kan vara forskningen, forskaren och deltagaren. Grundläggande för examensarbete är att följa forskningsetik och uppfylla tre etiska villkor: bestå av god vetenskaplig kvalitet, handla om väsentliga frågor samt genomföra arbetet på ett etiskt sätt [11, s.260-261]. Etiska överväganden har tagits hänsyn till i examensarbetet genom arbetets gång eftersom önskemål från företaget om vad som får inkluderas i rapporten samt att intervjuobjekten var anonyma uppfylldes. Intervjuobjekten var anonyma för att ingen ska kunna hänvisa informationen till intervjuobjekten.

I nästa kapitel presenteras arbetets resultat som tagits fram med hjälp av de vetenskapliga metoderna och datainsamlingsteknikerna som nämnts i kapitel fyra.

(21)

5 Resultat

Kapitel fem presenterar resultatet från den nulägesbeskrivning samt nulägesanalys med tillhörande metoder och datainsamlingstekniker som genomförts.

I avsnitt 5.1 Nulägesbeskrivning av Undergrounds processer redovisas en beskrivning av nulägets produktionsprocess. Avsnittet följs av en presentation av Undergrounds transportbehov. I nästkommande avsnitt kopplas avsnitt 5.1 Nulägesbeskrivning av

Undergrounds processer och avsnitt 5.2 Undergrounds transportbehov samman för att

identifiera vilka processlöserier som fanns och vilka av dem som kunde kopplas till onödiga transporter. Information om kvantitet på processlöserier fanns endast tillgänglig för vissa av dem. För de processlöserier med information om kvantitet beräknades mängden CO2-utsläpp som de genererade 2019. Slutligen i underavsnitt 5.4.4 Totalt CO2-utsläpp från samtliga onödiga transporter 2019 presenteras alla processlöserier och hur mycket CO2-utsläpp de generat under 2019 i en tabell.

5.1 Nulägesbeskrivning av Undergrounds produktionsprocess

I detta avsnitt presenteras en nulägesbeskrivning av Undergrounds produktionsprocess samt stödprocesser som visas i Figur 4 vilken grundar sig på informationen som samlats in via intervjuer. Produktionsprocessen startar med att Underground erbjuder maskiner enligt produktportfölj och avslutas med Leverans till kund. För att Underground ska kunna bemöta kundens behov har de en varierad produktportfölj med flera valmöjligheter eftersom varje kunds gruva och berg ser olika ut. I produktionsprocessen använder Underground maskinstrukturer för att veta vad de ska tillverka. En maskinstruktur är en struktur som talar om vad en maskin ska innehålla för artiklar. Maskinstrukturen kan både vara baserad på prognos och på kundens slutliga order.

Figur 4. Illustrerar de delprocesser som utgör produktionsprocessen samt de stödprocesser som identifierats i arbetet.

I de kommande underavsnitten presenteras varje delprocess som tillhör produktionsprocessen. Stödprocesserna forskning och utveckling (FoU), strategiskt inköp och kvalitetssäkring redovisas i samband med vissa delprocesser som de är stöd för. Delprocesserna presenteras i dess kronologiska ordning, däremot sker några av delprocesserna även parallellt med varandra beroende på aktivitet. I varje underavsnitt redovisas först vilka aktiviteter som ingår i delprocessen vilket följs av de slöserier som i förekommande fall kan uppstå i delprocessen tillsammans med en förklaring av hur slöseriet bidrar till onödiga transporter.

Huruvida slöseriet bidrar till en onödig transport eller inte identifierades med hjälp av definitionen från underavsnitt 3.2.1 Sju plus en slöserier, det vill säga interna transporter inom Undergrounds verksamhet. I examensarbetet definieras första transporten av inköpt material från leverantör till Underground som värdeskapande. Sammanfattningsvis är alla transporter som inte är den första transporten av inköpt material från leverantör till Underground eller

(22)

transport av maskin från Underground till kund onödiga. Undantag från definitionen förklaras i underavsnitt 5.1.5 Anskaffning om åtgärder vid förseningar där en första leverans av inköpt material beskrivs som onödig.

5.1.1 Prognos från marknad

Figur 5. Produktionsprocessens första delprocess.

Den första delprocessen visas i Figur 5 och i denna sätter marknadsavdelningen och Undergrounds säljbolag ihop en prognos som styr takten av alla de nästkommande delprocesserna för kommande månader. Det gäller bland annat produktionstakt och lagernivåer. Prognosen skapar prognostiserade maskinstrukturer som initierar aktiviteter i de kommande delprocesserna beredning, produktionsplanering och anskaffning. Ett exempel på detta är att signaler för inköp av material skapas. De prognostiserade signalerna informerar även leverantörer vilket material de behöver köpa in för att möta Undergrounds behov.

5.1.2 Underground får maskinorder

Figur 6. Produktionsprocessens andra delprocess.

I den andra delprocessen får Underground maskinorder från kund, som visas i Figur 6, vilken i sin tur ska godkännas av ett antal funktioner såsom produktionsplanering och beredning. Det är vid denna delprocess som den prognostiserade maskinstrukturen blir till den slutliga maskinstrukturen. En prognostiserad maskinstruktur innehåller ett visst antal ingående komponenter men en del av innehållet ändras när den slutliga maskinstrukturen bestäms. Även den slutliga maskinstrukturens innehåll kan ändras i efterhand vilket beror på att kunden kan be om ändringar när som helst samt att Underground behöver göra justeringar på grund av att artiklar i maskinstrukturen ändras. Denna problematik kan leda till att material behöver forceras, definierat i underavsnitt 5.1.5 Anskaffning, för att undvika att ha maskiner stillastående som kostar pengar vilket leder till onödiga transporter.

5.1.3 Beredning

Figur 7. Produktionsprocessens tredje delprocess.

I den tredje delprocessen som visas i Figur 7 lägger beredningen in alla artiklar som ingår i en maskinstruktur i ett ERP-system (Enterprise Resource Planning System). Artiklarna läggs in i ERP-systemet för att skapa köpsignaler. Under beredningsprocessen härleds även allt material till respektive monteringssekvens som det ska tillhöra. Monteringssekvensen visar hur produktionen ska montera och underlättar hantering av material som krävs till maskinerna.

(23)

Utöver det reviderar beredning artiklar vilket exempelvis kan vara att FoU skapar underlag till en plåt som saknar fyra hål och då kommer ett change notice från FoU som beredarna administrerar i ERP-systemet.

Beredning har till stor del manuellt arbete vilket innebär att mänskliga faktorer kan leda till en avvikelse, till exempel om de skriver in fel artikelnummer. Ett skrivmisstag kan leda till att fel artikel beställs vilket kan uppstå som en avvikelse i produktionen eftersom de inte har rätt artikel tillgänglig. Kontrollkörningar utförs för att se över eventuella missar i systemet. Avvikelserna upptäcks dock oftast försent och har redan hunnit orsaka störningar som i sin tur kan leda till onödiga transporter.

5.1.4 Produktionsplanering

Figur 8. Produktionsprocessens fjärde delprocess.

Figur 8 presenterar den fjärde delprocessen där Undergrounds produktionslinor och -stationer planeras av respektive produktionsplanerare. Produktionsplaneringen hanterar även kit vilket är ett montage av en mindre del som tillhör en maskin. Ett av kiten benämns som 90-kit vilka tillverkas då något av följande sker i maskintillverkningens slutskede: en ny kundbegäran, någon större del på maskinen saknas eller maskinen har lagts in felaktigt. Eftersom tillverkningsstart av 90-kit är i maskintillverkningens slutskede blir 90-kitet oftast färdigtillverkat efter maskinen.

Maskinen skickas oftast innan tillhörande kit för att få iväg maskinen i tid till kunden. Önskemålet är att maskin och kit kommer fram till kunden samtidigt, kiten transporteras därför på ett av de två följande sätten. Om kiten skickas någon vecka efter maskinen transporteras det med båt. Om det går ännu längre tid transporteras kiten oftast med flyg för att hinna ikapp maskintransporten. Kiten varierar i storlek med allt från små artiklar till montage som kan väga runt 500–600 kg och orsakar onödiga transporter när de inte skickas tillsammans med maskinen. 5.1.5 Anskaffning

Figur 9. Produktionsprocessens femte delprocess.

I anskaffning som är den femte delprocessen, se Figur 9, köps alla artiklar in som ERP-systemet skapat ett inköpsbehov på. Vad som köps in och när det köps in är en direkt konsekvens av delprocesserna innan. Gruppen anskaffning ansvarar även för att få hem rätt material i tid men det uppstår tillfällen då material blir försenat till produktionen. Kommande stycken lyfter hur försenat material påverkar transporter, orsaker till varför material är försenat, åtgärder vid förseningar, hur felaktigt material hanteras samt en kort beskrivning av Undergrounds leverantörsrelationer.

Förseningar av material som skapar behov av transporter

Materialbrist i produktionen är en typ av försening som både kan vara en acceptabel försening för produktion eller leda till forcering i form av expressleverans. Förseningar är acceptabla när

(24)

produktion inte är i behov av materialet vid den tidpunkten materialet skulle kommit. Ungefär 90% av alla förseningar leder till en expressleverans. Angår förseningar en leverantör inom Europa skickas materialet med direktbil om det kan ge en tidsbesparing. Ger direktbil ingen tidsbesparing skickas materialet med det planerade transportsättet som oftast är lastbil och/eller båt. Det förekommer dock att material flygs inom Europa. Om det gäller en leverantör utanför Europa skickas materialet med flyg.

Material kan bli försenat på grund av flera orsaker. I nedanstående lista beskrivs orsakerna. • Omplanering: Underground planerar om vilket kan innebära att de tidigarelägger behov. • Uppdatering av maskinstruktur: Orsakas av att antingen kunden eller FoU gör om något som är felaktigt i produktspecifikationer som i sin tur påverkar maskinstrukturer. Konsekvensen av uppdatering av maskinstruktur är att leverantören kanske inte klarar av att leverera produkter med ändringar i tid.

• Leverantör: Handlar oftast om att leverantören har kapacitetsbrist vilket kan bero på leverantörens egna orsaker eller att Underground får en ökad efterfrågan.

• Kvalitetsbrist: Handlar om att artiklarna har dålig kvalitet för att de inte tillverkats korrekt eller gått sönder. Att artiklarna inte tillverkats korrekt beror på leverantören eller att ritningsunderlaget är felaktigt.

• Saknat eller borttappat material: Innebär att material har försvunnit på något av lagren. Att materialet aldrig beställts eller kommit bort på vägen från leverantören kan vara orsak till detta. Även mänskliga faktorer såsom felskrivningar kan bidra till saknat eller borttappat material.

Åtgärder vid förseningar

Åtgärder som vidtas när material är försenat och Underground behöver få in materialet snarast är följande:

• Underground betalar en extra kostnad till leverantören för att de ska ställa om i produktion och Undergrounds material produceras före annat material.

• Underground förhandlar med leverantören för att leverantören ska tidigarelägga en del av Undergrounds material och senarelägga annat av Undergrounds material. Detta leder till att en del av materialet skickas tidigare än det andra och det blir totalt två transporter av materialet istället för en. En av transporterna är en onödig transport.

• Om leverantören inte är helt klar med ett visst material kan det som är klart skickas i förväg för att Underground ska kunna börja montera på det. Detta fall leder också till två transporter istället för en varav en av dem är en onödig transport.

• Materialet transporteras med expressleverans från leverantören till Underground. En expressleverans är en onödig transport och sker antingen direktbil eller flyg.

Hantering av felaktigt material

Ibland uppstår situationer i vilka felaktigt material köpts in. En anledning till det är om materialbehovet ändras som en följd av maskinstruktursändringar. För att motverka att fel material köps in försöker anskaffning i största mån annullera ordrar som innehåller material som inte längre behövs. För att ta reda på kommande maskinstruktursändringar har gruppen anskaffning nära kontakt med FoU. Om det inte går att annullera ordern betalar Underground en kostnad för det redan förbrukade materialet till leverantören istället för att leverantören ska ta betalt för den färdigställda produkten.

(25)

Felaktigt material hanteras på något av följande sätt vilka bidrar till onödiga transporter: • Säljs tillbaka till leverantören

• Byggs om till rätt material hos Underground eller extern firma • Köps upp av Epirocs division Parts & Services (P&S)

• Skrotas

Leverantörsavtal

Underground har en grupp som arbetar strategiskt med att skapa avtal mot leverantörer för att anskaffning ska kunna köpa in det material som behövs. Deras mål är att skapa relationer med leverantören för att de ska kunna leverera i rätt tid och med rätt kvalitet.

Trots att Underground är en stor aktör inom gruvbranschen finns det andra bolag i andra branscher som köper större volymer från Undergrounds leverantörer vilket kan leda till att Undergrounds ordrar inte prioriteras. Ett problem som kan uppstå är att volymen Underground beställer inte är tillräckligt stor för att det ska skapa värde för leverantören. Underground beställer exempelvis axlar i en mörkgrå färg av en leverantör. Volymen axlar är däremot liten i förhållande till andra produkter som leverantören tillverkar och därför målas de inte mörkgråa utan behålls i den färg leverantören tillverkar dem i. Underground skickar därför vidare axlarna till en extern firma som lackerar dem mörkgråa vilket leder till onödiga transporter när axlarna transporteras ytterligare gånger utöver leverantörens leverans.

5.1.6 Materialhantering

Figur 10. Produktionsprocessens sjätte delprocess.

Den sjätte delprocessen visas i Figur 10 och omfattar hantering av material som transporteras från leverantörer till Underground samt från olika interna transporter. De kommande styckena lyfter Undergrounds ruttoptimerade slingbilar och transporter i samband med lagerhållning.

Slingbilar

Underground har en speciell uppsättning med standardiserade och ruttoptimerade slingor som transporterar material mellan Underground, lager, leverantörer och legoleverantörer inom Sverige som körs av speditören Bring. Hos legoleverantörer tillverkas montage av olika storlekar. Materialet som går ut till legoleverantörer går från leverantörer via Underground och sen tillbaka till Underground när ett lego är färdigmonterat. Slingorna körs varje dag och vid Underground stannar slingbilarna 25 gånger om dagen. En kritisk punkt med slingbilarna är att flera lossningar sker på eftermiddagen vilket innebär att materialhanterarna får mycket att göra innan de går hem för dagen som kan medföra stress. En del av arbetet sker manuellt och den höga arbetsbelastningen leder ibland till felskrivningar när artiklar läggs in i lagersystemet. Detta resulterar i att det inte går att hitta material som kommit in och leder till onödiga transporter när material måste beställas igen. Vidare kan Underground inte kvalitetssäkra alla inkommande delar eftersom det inte är kostnadseffektivt. Konsekvensen av detta är att de får ut delar i monteringen som är trasiga om leverantören skickat en trasig del vilket också leder till onödiga transporter för att beställa material igen.

(26)

Lager

Fler lager skulle kunna reducera CO2-utsläppen men i Örebro är det ont om plats för lagerhållning samt ont om plats för ombyggnation. För att lösa detta har Underground ett externt lager i Hallsberg. På lagret finns inte samtliga artiklar, dels för att många artiklar är stora och tar mycket plats och dels för att maskinstruktursändringar innebär en justering av artiklarna. Konsekvenserna blir att det behövs transporter mellan lagret och Underground samt att om något saknas i produktionen finns det inte alltid en ny artikel på ett säkerhetslager vilket kan skapa materialbrist. De två konsekvenserna leder till onödiga transporter.

5.1.7 Tillverkning av maskin

Figur 11. Produktionsprocessens sjunde delprocess.

Den sjunde delprocessen visas i Figur 11 som består av tillverkning av maskin. Maskiner tillverkas på Underground och montage tillverkas på legostationer ute hos legoleverantörer. På legostationerna står Underground för allt material och legoleverantören för personal och lokal. Antalet legostationer varierar beroende på affärscykel men är mellan 10–25 stycken.

I produktionen uppkommer avvikelser som går till kvalitetsgruppen om de inte går att lösa av produktionspersonalen inom 30 minuter. Avvikelserna beror oftast på någon av följande orsaker:

• Leverantören: I detta fall handlar det oftast om kvalitetsbrist eller att leverantören inte tillverkat artikeln korrekt enligt specifikation.

• Interna fel: Handlar oftast om att artikeln har gått sönder i monteringen.

• FoU: Specifikationen för en artikel går inte ihop med maskinstrukturen eller att något annat i specifikationen är felaktigt. Ett exempel på detta är om högsta toleransen tillåts på två ställen som i kombination med något annat inte går ihop i praktiken. Det vill säga, en kombination av hur ritningen ser ut, hur leverantören tillverkat artikeln och hur montören sätter dit den inte går ihop.

Hälften av avvikelserna inom produktion leder till någon/några av följande onödiga transporter: • Underground skickar tillbaka en artikel för att leverantören ska justera den

• Leverantören skickar en ny artikel till Underground

• Underground skickar artikeln till en extern firma som kan justera den

• En reservdel skickas från P&S eller från Undergrounds lager i Hallsberg till Underground

• Artikeln skickas iväg för att skrotas

Om artiklarna skickas till en extern firma för att justeras blir transporten i de flesta fall kortare och kostar mindre i jämförelse med om leverantören ska justera den. Detta beror på att den externa firman ligger i Kumla, cirka 20 km bort, och leverantören oftast ligger längre bort.

(27)

5.1.8 Testa maskin

Figur 12. Produktionsprocessens åttonde delprocess.

Den åttonde delprocessen presenteras i Figur 12. När en maskin är färdigmonterad testas maskinens funktioner och körs sedan till en av Undergrounds gruvor som finns i Kvarntorp, Kumla och Nacka, Stockholm. Maskinen körs antingen till Kvarntorp eller Nacka beroende på maskintyp eftersom gruvorna har olika egenskaper. När en maskin genomgått testning i gruvan har de ofta en åtgärdslista på 30–40 punkter. Efter testning transporteras maskinerna till maskintvätten innan de transporteras tillbaka till Underground för efterjusteringar. För att verifiera kvaliteten på efterjusteringarna åker de tillbaka med 5% av maskinerna till gruvan. Alla transporter av en maskin till en gruva samt tvättning av maskinen hos en extern firma är onödiga.

Sammanfattningsvis finns det ett flertal orsaker i produktionsprocessen som leder till onödiga transporter vilka beskrivs vidare i avsnitt 5.3 Orsaker som driver onödiga transporter.

5.2 Undergrounds transportbehov

I avsnitt 5.1 Nulägesbeskrivning av Undergrounds produktionsprocess går det att identifiera var i processen Underground har ett transportbehov. För att förenkla kommande beräkningar av onödiga transporters CO2-utsläpp har de transportbehov som kunde identifieras delats in i tre kategorier: ingående, interna och utgående transporter vilka beskrivs i nedanstående underavsnitt. Vilka transportbehov som ingår i respektive kategori presenteras i följande underavsnitt.

5.2.1 Ingående transporter

Följande transporter tillhör kategorin ingående transporter och visualiseras i Figur 13: • Material från leverantör till Underground

• Material från leverantör till legoleverantör via Underground • Material från legoleverantör till Underground

(28)

5.2.2 Interna transporter

Inom interna transporter ingår följande transporter och visualiseras i Figur 14: • Material till och från utomstående lager

• Material till legoleverantörer

• Maskin från Underground till någon av gruvorna • Maskin från någon av gruvorna till maskintvätten • Maskin från maskintvätten till Underground

Figur 14. Undergrounds transporter med markering för kategorin interna transporter.

5.2.3 Utgående transporter

Inom utgående transporter ingår följande transporter och visualiseras i Figur 15: • Maskin från Underground till kund/säljbolag

• 90-kit från Underground till kund/säljbolag

Figur 15. Undergrounds transporter med markering för kategorin utgående transporter.

5.3 Orsaker som driver onödiga transporter

Ur avsnitt 5.1 Nulägesbeskrivning av Undergrounds produktionsprocess går det att tillsammans med avsnitt 5.2 Undergrounds transportbehov identifiera i vilka av transportbehoven onödiga transporter uppstår. För att åskådliggöra detta skapades ett Ishikawadiagram för att gruppera slöserier och finna rotorsaker till onödiga transporter. Huvudorsakerna till problemet är materialbrist, leverantör, skrotning, metod och människan. I Figur 16 presenteras det framtagna Ishikawadiagrammet.

(29)

Figur 16. Ishikawadiagram med onödig transport som huvudproblem.

I det kommande underavsnittet redogörs en mer förklarande genomgång för varje huvudgren och orsaker som framkommit i Ishikawadiagrammet.

5.3.1 Materialbrist

Inom materialbrist har tre huvudgrenar identifierats. Dessa är säkerhetslager, kvalitetsbrist och försenat material.

Säkerhetslager

På grund av kapacitetsbrist kan det förekomma att material inte finns tillgängligt i ett säkerhetslager. Vissa större detaljer köps in ett fåtal gånger per år beroende på behov och det kan därmed inte lagras i ett säkerhetslager. Om en artikel går sönder som inte finns i säkerhetslagret behöver artikeln köpas in på nytt vilket leder till en onödig transport.

Kvalitetsbrist

Detaljer kan både vara trasiga och felaktiga av olika anledningar. Det kan bero på interna fel, ritningsfel eller leverantörsfel. Interna fel kan vara saker som gått sönder i den egna monteringen, ritningsfel kan vara ett resultat av att specifikationen inte går ihop med maskinstrukturen och leverantörsfel kan vara att felaktigt material har skickats till Underground. Problemet leder till onödiga transporter för att nya artiklar behöver beställas hem alternativt byggas om samt att oanvändbara artiklar transporteras för att skrotas.

References

Related documents

Eftersom materialförlusten är utanför systemgränserna innebär det att det enklare miljösystemanalytiska verktyget som denna rapport baserats på, i detta fall inte är

Syftet med studien är därför att utforma en strategi för att uppnå Green supply chain management och minska på onödiga transporter med fokus på osäkerhet, variation

transportarbetet har ökat med nästan 60 procent. Det innebär att användningen av fossil energi per tonkilometer har minskat med drygt 50 procent. För inrikesflyget har användningen

För etableringar som endast kräver mindre åtgärder i direkt anslutning till enskilda dispenstransporter (demontering och återställande av skyltar, räcken med mera) och där

Dåvarande Vägverket har låtit konsultföretagen IVL och WSP genomföra analyser av koldioxidutsläpp och samhällskostnad för en pågående transport och alternativa

De amerikanska kraven för både lätta fordon och för motorer till tunga fordon införs successivt fram till 2010 medan Euro IV för personbilar gäller från och med 2005/2006 och Euro

WSPs uppdrag har varit att kartlägga verksamheter, projekt och enskilda åtgärder som Trafikverket Region Stockholm idag (våren 2012) bedriver respektive skulle kunna bedriva,

Genom differentiering delas olika typer av frihetsberövade personer in under samma tak med liknande behov, problematik och brottsbelastning (Ibid, s. Differentiering