• No results found

Hur mår du egentligen? : En enkätundersökning om idrottslärarstudenters upplevda hälsa och livsstil

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hur mår du egentligen? : En enkätundersökning om idrottslärarstudenters upplevda hälsa och livsstil"

Copied!
58
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hur mår Du egentligen?

- En enkätundersökning om idrottslärarstudenters

upplevda hälsa och livsstil

Alexander Persson

Malin Andersson

GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Självständigt arbete avancerad nivå:2012

Utbildningsprogram: 2008-2012

Handledare: Gunilla Brun Sundblad

Examinator: Karin Redelius

(2)

How are You really doing?

- A survey regarding rated health and lifestyle of

physical education teacher students

Alexander Persson

Malin Andersson

THE SWEDISH SCHOOL OF SPORT

AND HEALTH SCIENCES

Master Degree Project: 2012

Teacher program: 2008-2012

Supervisor: Gunilla Brun Sundblad

(3)

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar:

Syftet med studien var att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka upplevd hälsa och livsstil hos idrottslärarstudenter efter minst tre års högskolestudier med viss inriktning mot hälsa. Ett ytterligare syfte var att undersöka eventuella förändringar för respondenterna från det att de påbörjade sin utbildning 2008 till dess att de är på väg att avsluta den fyra år senare. Frågeställningar:

* Hur skattar studenterna sin upplevda fysiska och psykiska hälsa?

* Vilket socialt och kulturellt engagemang uppger studenterna att de har i olika aktiviteter? * Hur skattar studenterna sin grad av fysisk aktivitet?

* Vilka kostvanor uppger studenterna att de har?

Metod

Undersökningen innefattade 46 idrottslärarstudenter som år 2012 fyllde i en enkät gällande hälsa, fritidsvanor, fysisk aktivitet och kost. Resultaten analyserades i SPSS version 19.0 och jämfördes med resultat från samma enkät och målgrupp år 2008, då det var 77 idrottslärarstudenter som fyllde i enkäten. Därefter har resultaten tolkats utifrån Bourdieus teorier om habitus, kapital och fält.

Resultat

Våra resultat visade på signifikanta skillnader när det kom till att studenterna lagade mer mat, gick ut och dansade mindre, satt stilla fler timmar per dygn och utövade mer skärmaktiviteter år 2012 än år 2008. Resultaten visade även tendenser till att studenterna år 2012 jämfört med år 2008 var fysiskt aktiva sex till sju dagar i veckan istället för tre till fyra dagar i veckan, gick mindre på idrottsevenemang, åt mellanmål samt frukt och grönt oftare.

Slutsats

Den upplevda hälsan var i stort sett oförändrad 2012 jämfört med 2008. De skattade att de var regelbundet fysiskt aktiva, hade ett bra socialt nätverk, samt åt frukt och grönsaker regelbundet. Det kan vara så att genomförandet av en idrottslärarutbildning kan påverka individers grad av fysiska aktivitet och kostvanor. Utifrån Bourdieus teorier kan de olika fält som studenterna befinner sig i samt det kapital som skapats, hjälpt till att påverka dem, utifrån forskningen sett, en bättre hälsa. Däremot kan vi inte säga vad det är som har gjort att respondenterna förändrat sina vanor.

(4)

Abstract

Aim

The aim of the study was to, from a sociological perspective, examine the experienced health and lifestyle among physical education teacher education students who have finished at least three years of higher education studies characterized by health. Another aim was to analyze if there had been a difference from when they were in the beginning of their education 2008 until they were about to finish their education four years later. Questions:

*How do students rate their physical and psychological health?

*What social and cultural involvement do students experience that they have in different activities?

*How do students rate their own level of physical activity? *What food habits do students report that they have?

Method

There were 46 students who answered a questionnaire regarding health, spare time activities, physical activity and diet. The results were analyzed in the statistical program SPSS version 19.0, and were compared with the results from the same questionnaire and population year 2008. Furthermore, the results were analyzed from a sociological view of Bourdieus theories regarding habitus, symbolic capital and field.

Results

Our result showed that there were differences between year 2008 and year 2012. The

significant differences were the fact that students tend to cook food at home more often, went out dancing less often, increased their amount of time of their sedentary behavior, and also, the screen activities had increased. Results also showed that students tend to; were physically active six to seven days a week instead of three to four days a week, visit sport events less frequent, and ate snacks and fruit and vegetables more frequent.

Conclusions

The experienced health was almost unchanged when comparing results from year 2008 to year 2012. When looking at results from recent researches, about the different factors affecting health, students should be in good health. They rated themselves to be regular physical active, have a good social network, also, that they ate fruit and vegetables regularly. The implementation of the education to become a physical education teacher might affect the individuals’ level of physical activity and food habits. With the help of Bourdieu’s theories the students might have been affected to get, when looking at researches, a better health.

(5)

Innehållsförteckning

1 Inledning... 1

1.1 Bakgrund ... 2

1.1.1 Hälsa ... 2

1.1.2 Fysisk och psykisk hälsa ... 3

1.2 Faktorer som kan påverka hälsan ... 4

1.2.1 Socialt och kulturellt engagemang ... 4

1.2.2 Fysisk aktivitet ... 5 1.2.3 Kost ... 6 1.2.4 Sammanfattning av bakgrund... 7 1.3 Forskningsläge ... 7 1.3.1 Sammanfattning av forskningsläge ... 10 1.4 Utgångsstudie för vår undersökning ... 11

1.5 Syfte och frågeställningar... 12

1.6 Teoretisk utgångspunkt ... 12 2 Metod ... 15 2.1 Urval ... 15 2.2 Enkätutformning... 15 2.3 Procedur ... 16 2.3.1 Databearbetning ... 16

2.4 Validitet och reliabilitet ... 17

2.5 Etiska överväganden ... 17

3 Resultat ... 18

3.1 Hur skattade studenterna sin egna upplevda fysiska och psykiska hälsa? ... 18

Skillnader och likheter år 2008 och 2012... 18

3.2 Vilka fritidsintressen angav studenterna att de ägnade sig åt? ... 20

Skillnader och likheter år 2008 och 2012... 20

3.3 Hur skattade studenterna sin grad av fysisk aktivitet? ... 21

Skillnader och likheter år 2008 och 2012... 22

3.4 Vilka kostvanor angav studenterna att de hade? ... 23

Skillnader och likheter år 2008 och 2012... 24

3.5 Resultatsammanfattning ... 24 4 Diskussion ... 24 4.1 Metoddiskussion... 31 4.2 Konklusion ... 31 4.3 Vidare forskning ... 32 Käll- och litteraturförteckning ... 33

(6)

Tabell- och figurförteckning

Tabell 1 visar studenternas olika fritidsintressen 2012. ... 212

Tabell 2 visar studenternas kostvanor 2012. ... 233

Figur 1 visar respondenternas upplevda hälsa utifrån olika faktorer. ... 21

Figur 2 visar srespondenternas aktivitetsgrad för 0-7 dagar i veckan 2008 och 2012. ... 222

(7)

1

1 Inledning

Hälsa har under de senaste decennierna varit ett populärt samtalsämne. Vi hör och läser om råd som ska hjälpa oss att till exempel uppleva mindre stress i vardagen, äta bättre, motionera rätt och njuta mer av livet. Det är bland annat tips som ”Tappa två kilo på sju dagar” och ”Så här turbotränar du för mer tid till annat” som dyker upp på Aftonbladets förstasida (Aftonbladet.se 2013). År 2002 levde 26 % av männen och 37 % av kvinnorna i Sverige mellan 16-74 år ett ”sunt liv”, i den bemärkelsen att de inte röker dagligen, inte är överviktiga (BMI <25) samt motionerar regelbundet (minst en gång i veckan) (Persson, Sjöberg och Johansson 2004). Många fördjupar sig genom studier, med olika inriktningar, inom området hälsa för att sedan på olika sätt arbeta med just hälsa. En kategori bland de som fördjupar sig inom ämnet är idrottslärare. De ska i sin kommande yrkesroll bland annat förmedla vikten av en hälsosam livsstil till sina elever. Frågan är hur deras egen hälsa ser ut, dessa förmedlare av hälsa.

Denna studie är gjord på idrottslärarstudenter, som har genomgått minst en treårig lärarutbildning med inriktning idrott och hälsa. Majoriteten av dessa studenter deltog i en studie, som genomfördes hösten 2008, då de påbörjade sin idrottslärarutbildning. I studien undersöktes bland annat deras fysiska kapacitet, upplevda psykiska och fysiska hälsa, livsstil, samt deras inställning till fysisk aktivitet och hälsa. Liknande studier har genomförts på nyantagna idrottslärarstudenter vid samma lärosäte i Sverige ett antal gånger tidigare, 2004, 2006 och 2011. Däremot har vi inte kunnat finna någon tidigare studie, som har gjort en uppföljning på hur studenters hälsa ser ut när de börjar och när de avslutar sin utbildning. Således var det av intresse att undersöka hur studenterna skattade sin egen hälsa samt vilka fritids-, motions- och kostvanor de har, fyra år efter påbörjad idrottslärarutbildning. Det kan hända mycket under fyra års tid. Vad händer med en individs upplevda hälsa efter minst tre års högskolestudier med viss inriktning mot hälsa?

(8)

2

1.1 Bakgrund

Hälsa är ett begrepp som innefattar många parametrar och har olika definitioner beroende på vilken utgångspunkten eller källan är. Vi kommer i bakgrunden lyfta fram aspekter av hälsa som är relevant för studiens syfte.

1.1.1 Hälsa

Världshälsoorganisationen definierar sen 1948 hälsa på följande vis ” Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity” som på svenska översätts till” Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning” (WHO

1948). Begreppet hälsa innebär inte bara frånvaro av sjukdom, utan kan även innefatta begrepp som livskvalitet och känslor. Hälsan är beroende av både det fysiska och psykiska. Det finns enligt WHO tre dimensioner av hälsa; fysisk, psykisk och social (WHO 1948). Fokus i denna studie har varit på den fysiska och psykiska hälsan, men även den sociala hälsan kommer att beröras. De tre dimensionerna överlappar varandra och är beroende av varandra. Tillsammans bildar de helheten hälsa. Dimensionerna kan senare delas upp eller göras om till olika synsätt om vad hälsa kan vara, som presenteras nedan.

Författarna Kallenberg och Larsson (2006) ställer sig frågan om hälsan innefattar personens personlighet och livsåskådning. Att den personliga synen på livet och hur det uppfattas kan spela en avgörande roll för en individs hälsa och välbefinnande (Kallenberg och Larsson 2006 s. 25-34). I boken menar de också att hälsa är ett begrepp som människor ute i samhället har olika föreställningar om. De har delat upp hälsan i fyra olika sätt att uppfatta den, eller fyra olika dimensioner. Det första sättet är kanske det enklaste, där hälsa är frånvaro av sjukdom (1). Där människan i fråga till exempel avviker från den norm, som genom observationer, konstaterats vara frisk. Det är det avvikande som uppmärksammas, till exempel ett sjukt organ. För att göra denna bedömning krävs en högre auktoritet och i västvärlden är det läkarna som har denna auktoritet att avgöra vad som anses vara friskt eller sjukt. Det andra sättet är lite mer komplext, där hälsa uppfattas som välbefinnande och livskvalitet (2). Vilket i stora drag innebär att hälsan förknippas med känslor och individens livsvillkor, och hur de i sin tur påverkar individens välbefinnande. Livsvillkoren delas in i yttre (utbildning, yrke, bostad och ekonomi) och inre (glädje, fungerande relationer, självkänsla och självrespekt). Det tredje sättet är ett mer filosofiskt sätt att se på hälsa. Hälsa uppfattas här som en balans eller obalans i livet (3). Innebörden har varit olika genom historien, alltifrån kosmisk balans

(9)

3

till kroppsvätskors balans. Det senare påminner mest om dagens tolkning av balans eller obalans i livet och sammanfattas i ett ord; stress. Är vi i obalans blir vi stressade, eller tvärtom, är vi stressade kommer vi i obalans. Balansen i sig är sen beroende av en rad olika faktorer. Det sista synsättet ser hälsan som en resurs (4). Där den ses som kvalitativa egenskaper hos individen som den har tillgång till, till exempel mod, uthållighet och styrka. Det kan även vara ett sätt att se och förhålla sig till livet, en sorts livsåskådning. (Kallenberg och Larsson 2006 s. 25-34) Dessa fyra föreställningar ligger som en överskådlig grund för vår undersökning. Eftersom alla fyra är olika sätt att förklara och förstå begreppet hälsa. Vi kommer framförallt att fokusera på de tre första synsätten eller dimensionerna som innefattar, sjukdom och välmående, livsstil och välbefinnande samt balans och obalans. Det kan vara av vikt att komma ihåg att dimensionerna överlappar och är beroende av varandra.

1.1.2 Fysisk och psykisk hälsa

Vad innebär fysisk och psykisk hälsa? Om en individ är fysiskt och psykiskt frisk borde det antas att den har en bra hälsa. Angående den fysiska ohälsan är den förkroppsligad och går oftast att mäta eller att diagnostisera på ett eller annat sätt.

Den psykiska hälsan kan många gånger vara komplex och är mer beroende av individens upplevda hälsotillstånd och de känslor som förknippas med det men kan även bero på kemisk obalans i kroppen. Ett psykiskt ohälsotillstånd som kan yttra sig kroppsligt är stress, och kan kopplas till Kallenbergs och Larssons (2006 s. 25-34) tredje föreställning eller dimension om hälsa. Den handlade om balans och obalans som kan definieras som stress som i sin tur kan påverka hälsan. Vi lever i ett samhälle som tenderar att göra oss mer stressade. Vi har valt att använda Europeiska arbetsmiljöbyrån definition av stress; ”Människor upplever stress när de

märker att det finns en obalans mellan de krav som ställs på dem och de resurser de har tillgång till för att klara dessa krav.”. (Arbetsmiljöbyrån 2012) Om en individ utsätts för

stress ofta eller under en långvarig tid, hinner inte kroppen med, och det kan bli skadligt (Glise och Björkman 2004). Till slut yttrar det sig oftast i total trötthet och en känsla av tomhet, vilket i vardagligt tal kan benämnas som utbrändhet, som i sin tur kan leda till depression (Ibid.). Mycket tyder på att sömn är en viktig komponent för återhämtningen från stress (Moldofsky, Lue, Davidson & Gorczynski 1989; Glise & Björkman 2004). Stress kan vara svårt att diagnostisera eftersom det kan visa sig i många andra symtom som kan liknas med andra psykiska sjukdomar som till exempel nedstämdhet, trötthet och ångest (Kjellman, Martinsen, Taube & Andersson 2008 s. 281-284).

(10)

4

Ett annat psykiskt ohälsotillstånden som yttrar sig i kroppsliga symtom är ångest. Ångest är en psykisk sjukdom som innefattar alltifrån rädsla och panik till ängsla och oro. Den har med individens känslor att göra, men yttrar sig oftast kroppsligt i form av hjärtklappning, illamående, yrsel, andnöd, muskelspänningar, skakningar och rastlöshet, som oftast är ett resultat av överaktivitet i det sympatiska nervsystemet (Martinsen & Taube 2008 s. 603). Även nedstämdhet påverkas av individens känslor. Fortgår det över en längre period eller tid kan det leda till en depression. Detta tillstånd kännetecknas bland annat av att individen dagligen under en längre tid känner nedstämdhet och/eller tomhet, brist på glädje, minskat intresse och energi för vardagliga aktiviteter och har sömnstörningar. Vad som orsakar depressionen är varierar. Stress kan vara en riskfaktor samt traumatiska upplevelser och förluster av olika slag (Kjellman, Martinsen, Taube & Andersson 2008 s. 281-283). En undersökning visade tendenser att människor som var välutbildade i mindre utsträckning led av depression (Guiry, Conroy, Hickey & Mulcahy 1987).

Hälsa är således ett begrepp som kan uppfattas, upplevas och tolkas på många olika sätt. Många av tillstånden är sammankopplade med varandra och de kommer sällan ensamma, framförallt de psykiska tillstånden. Hälsa är ett begrepp som inte bara innebär frånvaro av sjukdom utan innefattar många andra parametrar som kan påverka en individs upplevda hälsa. En individ kan vara fysiskt frisk men ändå känna sig sjuk, samtidigt som en individ kan vara fysiskt sjuk och känna sig frisk.

1.2 Faktorer som kan påverka hälsan

Det finns som nämnts många faktorer som kan påverka hälsan. Vi har valt att fokusera på socialt och kulturellt engagemang, fysisk aktivitet och kost.

1.2.1 Socialt och kulturellt engagemang

Fritidsintressen som inte är motionsrelaterade har visat sig samvariera med hälsan i form av bättre psykiskt välmående och ökad livslängd (Seeman 1996; Konlaan, Bygren & Johansson 2000). Resultatet från en studie visar att medellivslängden för personer som i större utsträckning är socialt interaktiva kan öka. Dessutom kan det bidra till en bättre status av den upplevda psykiska hälsan. Samma studie säger även att den fysiska hälsan påverkas positivt men att sambandet är mindre säkert. (Seeman 1996)

Om en individ minskar sin aktivitetsnivå gällande kulturella evenemang eller är helt kulturellt inaktiv, kan löpa en 65 % större risk att uppskatta sin hälsa som sämre jämfört med de som

(11)

5

var kulturellt aktiva. De som ökade sin kulturella aktivitetsnivå hade lika stor chans, som de som fortsatt vara kulturellt aktiva, att uppskatta sin egen hälsa som bättre än de som var kulturellt inaktiva. (Johansson, Konlaan & Bygren 2001)

Det finns studier som undersöker den möjliga inverkan av att besöka kulturella och sociala evenemang (läsa böcker eller tidsskrifter, skapa musik eller sjunga i kör) som samvarierade med individers livslängd. Det fanns tendenser till att de som besökte kulturella och sociala evenemang hade en längre livslängd än de som inte besökte sociala och kulturella evenemang. (Bygren, Konlaan & Johansson 1996; Konlaan, Bygren & Johansson 2000) En studie undersökte sociala och kulturella evenemang med fokus på vilka enskilda evenemang som kunde ha en positiv samvariation med livslängden. De evenemang som kunde ha positiv samvariation var biobesök, att gå på museum eller konserter. Däremot fanns det inga signifikanta skillnader att några av dessa evenemang skulle ha större positiv samvariation än de andra. De evenemang som inte ökade livslängden var olika typer av sportevenemang, att gå i kyrkan, på teater eller skapa musik med andra. (Konlaan, Bygren & Johansson 2000) Detta kan vara aktuellt för vår undersökning eftersom studenterna kan skatta sin hälsa olika beroende på ifall de besöker kulturella evenemang eller inte.

1.2.2 Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet definieras av Caspersen (1985 s.126) som alla rörelser som sker på grund av sammandragningar i skelettmuskulaturen och ger en ökad energiförbrukning som en effekt.

Människan är byggd för att röra på sig men våra livsstilar tenderar att bli mer stillasittande (Persson, Sjöberg & Johansson 2004). I livsmedelsverkets Svenska näringsrekommendationer rekommenderar de utöver vardaglig rörelse, att vuxna bör med minst måttlig intensitet vara fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen. De nämner även att 60 minuters aktivitet av minst måttlig intensitet kan behövas för att förebygga viktökning. (Livsmedelverket 2005 s. 13-14; Haskell et al. 2007; Henriksson & Sundberg 2008 s. 13-28) Intensiteten på den fysiska aktiviteten är avgörande för effekten den ger på de olika kroppsfunktionerna. Ju högre intensitet, desto större effekt (Henriksson & Sundberg 2008 s. 13-28).

Det finns idag omfattande forskning kring den fysiska aktivitetens roll i prevention och behandling av sjukdomar. Forskningen tar upp att fysisk aktivitet kan förebygga och mildra bland annat diabetes typ två, osteoporos (benskörhet), fetma, hypertoni (högt blodtryck), hjärt- och kärlsjukdomar samt yrsel och balansrubbningar (Henriksson & Sundberg 2008 s.

(12)

6

13-28; Karlsson & Rosengren 2012 s. 16; Mujovic & Cubrillo 2012 s. 42-43) Fysisk aktivitet kan ge många andra positiva effekter på kroppen. Sömnkvaliteten kan förbättras och risk för depression kan minska (Moldofsky et al 1989).

Det finns studier som visar att det finns ett samband mellan aktivitetsgraden och risken för att drabbas av fetma (Shephard & Balady 1999; Erlichman, Kerbey & James 2002; Hellénius 2008 s. 407-416). Fetma och övervikt är riskfaktorer för framförallt hjärt- och kärlsjukdomar vilka är stora folksjukdomar. Cirka 50 % av alla som dog av någon form av sjukdom 2004, dog av hjärt- och kärlsjukdom (SCB Dödsfall 2012-09-11). Fysisk aktivitet kan minska bildandet av och återupplösa blodproppar, samt att det ökar halterna av HDL-kolesterol i blodet och minskar triglyceriderna, vilka har koppling till hjärt- och kärlsjukdomar (Park & Ransone 2003; Henriksson & Sundberg 2008 s. 11-38; Ståhle & Cider 2008 360-371). Fysisk inaktivitet, kan bidra till fetma som kan leda till minskad insulinkänslighet, och därigenom ge en ökad risk för att drabbas av diabetes typ två (Sheard 2003). Typ två diabetiker har en tydlig koppling till hjärt- och kärlsjukdomar och löper tre till fyra gånger högre risk att bli drabbade (Sheard 2003).

Regelbunden fysisk aktivitet har även visat sig påverka den psykiska hälsan samt känslan av välbefinnande (Fahey, Layte, & Gannon 2004; O’Brien, Peters, & Murphy 2004; Anshel, Brinthaupt och Kang 2010). Det finns studier som visar att personer som är fysiskt aktiva regelbundet minst en gång i veckan, är mindre benägna att känna hopplöshet, depression och tänka självmordstankar (Weyerer 1991; Craft & Perna 2004; Dunn, Trivedi, Kampert, Clark & Chambliss 2005; Taliferro, Rienzo, Pigg, Miller & Dodd 2008 s.429-430). Sammanfattningsvis, fysisk aktivitet har en tydlig koppling till en individs fysiska och psykiska hälsa (Anshel, Brinthaupt & Kang 2010).

1.2.3 Kost

I dagens samhälle är mat en vara som blir mer och mer tillgänglig. Adekvat kosthållning och regelbunden fysisk aktivitet är två av de viktigaste faktorerna som kan påverka kroppsvikten (Hellénius 2008 s.407-409; Rössner 2008 s. 454-468). Till exempel, konsumeras energitäta livsmedel och sötade drycker i för hög grad jämfört med energi som förbrukas, kan det leda till övervikt (Statens folkhälsoinstitut 2006). Det finns klara bevis för att kosten är en viktig faktor vad det gäller att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Framförallt intaget av frukt och grönsaker men även av nötter, fisk och skaldjur samt mättat fett och transfettsyror, kan

(13)

7

beroende på mängd ha en positiv eller negativ inverkan på en individs mängd fett i blodet. (Dauchet, Amouyel, Hercberg & Dallongeville 2006; Mente, Koning, Shannon & Anand 2009). Det finns tendenser till ett negativt samband mellan intaget av fett, och ett positivt samband mellan intaget av fullkornsprodukter, och risken för att drabbas av övervikt och diabetes typ två (Lindström, Peltonen, Eriksson, Louheranta, Fogelholm, Uusitupa & Toumilehto 2005). Livsmedelverket rekommenderar att man äter frukost, lunch och middag dagligen, 500g frukt och grönsaker om dagen och två till tre mellanmål/dag (Livsmedelsverket 2005).

1.2.4 Sammanfattning av bakgrund

Hälsa är ett vitt begrepp som kan definieras och tolkas på olika sätt, samt delas in i olika dimensioner. Vi har valt att utgå från WHOs definition av hälsa och de tre dimensionerna; fysisk, psykisk och social hälsa. Den fysiska och psykiska hälsan kan yttra sig i olika former och är beroende av olika faktorer. De faktorer som vi valt att fokusera på var socialt och kulturellt engagemang, fysisk aktivitet och kost. Att vara socialt och kulturellt engagerad kan ge en ökad livslängd och ett bättre välmående. Fysisk aktivitet har visat sig ha stor inverkan på den upplevda hälsan och välbefinnandet, framförallt regelbunden aktivitet. Intaget av frukt och grönsaker kan ha positivt inverkan på hälsan, samt intaget av nötter, fisk och skaldjur och olika typer av fett. Därför ville vi undersöka hur de utvalda faktorerna kunde samvariera med respondenternas hälsa, efter att de genomgått minst tre års högskolestudier inriktade mot hälsa.

1.3 Forskningsläge

Hur ser hälsan ut hos högskolestuderande och unga vuxna? Finns det några eventuella hälsorelaterade trender samt hur kan deras livsstilar och motionsvanor se ut?

Generellt finns det en positiv trend gällande sunda levnadsvanor, som till exempel regelbundenhet och frekvens av fysisk aktivitet, kosthållning och minskad tobaksförbrukning. Utvecklingen visar dock att vi blir mer överviktiga och feta men även att stigande ålder kan påverka vikten i form av viktökning. (Rasmussen, Johansson & Hansen 1999; Persson, Sjöberg & Johansson 2004) En undersökning på överviktiga barn visade att en hälsointervention, angående hälsoutbildning, hade en positiv inverkan på barnens fysiska aktivitet. (Harrison, Burns, McGuinness, Heslin & Murphy 2006). En annan studie undersökte överviktiga kvinnor som gavs möjlighet, att under en livsstilsintervention förbättra sin fysiska

(14)

8

hälsa i syfte att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Resultaten visade att kvinnorna signifikant förbättrade sin nivå av fysisk aktivitet, och i relation till detta förbättrades även deras hjärt- och lungkapacitet, kolesterolvärde m.m. (Carels, Darby, Caccialpaglia & Douglass 2004)

År 2007 kände sig sju av tio svenska högskolestuderande sig stressade flera dagar i veckan (SCB 2007). Vid en kartläggning av Sveriges sjukgymnaststudenters hälsa år 2008, uppgav nästan var tredje student att de kände sig stressade (Franzén & Hall 2008 s. 14). Däremot var det 85 % i samma undersökning som upplevde att de hade en bra eller mycket bra allmänhälsa (Ibid. s. 14). Orsakerna till stress kan, som nämnts, vara många men enligt en amerikansk studie kände fler collegestudenter sig mer stressade, och mindre glada, när de upplevde att skolarbetet var intensivt (Pedersen 2011). Om det i sin tur berodde på att kraven översteg deras hanterbarhet eller att intensivt skolarbete innebar mindre sömn gick inte att avgöra (Ibid.). Sömnbesvär är ett återkommande besvär som många studenter uppger att de lider av (SCB 2007; Franzén & Hall 2008; Pedersen 2011). Dock kan studenternas upplevda stress och sömnbesvär bero på att de tar på sig, eller vill göra, för mycket saker utöver skolaktiviteter. (Löfgren 2001 s. 15-16, 122-128; SCB 2007).

Många studenter arbetar bredvid skolan, samtidigt som de vill motionera och umgås socialt (Löfgren 2001 s. 15-16, 122-128; SCB 2007). Enligt undersökningar i USA spenderade en heltidsstudent i USA en genomsnittlig dag med 3,4 timmar skolaktiviteter, 3 timmar med att jobba, 8,4 timmar sovandes och 3,6 med övriga fritidsintressen. Dessa fritidsintressen kunde delas upp i olika kategorier där den största kategorin var att titta på tv. Andra av de större kategorierna var att socialisera och kommunicera med andra människor, spela dataspel, träna/delta i idrottsaktiviteter, ta det lugnt samt att läsa. Den största kategorin bland studenterna var att titta på tv, med över hälften av den spenderade fritiden (U.S. Bureau of Labor Statistics 2010). Även andra studier visar att vi ägnar oss mer och mer åt skärmaktiviteter under vår fritid (U.S. Bureau of Labor Statistics 2010; Ding et al. 2012). Internet är något Andersson & Tracey (2001) tar upp i en undersökning, där de visade att det fanns signifikanta skillnader i hur internet påverkade individen. Till exempel att tiden spenderad att ordna i hemmet eller laga mat fick ge större utrymme för internet. De tar också upp att det var ett svårt område att undersöka eftersom man kanske vid det senare tillfället integrerade internet vid t.ex. aktiviteten matlagning, för att söka recept (Andersson & Tracey 2001).

(15)

9

Den grupp i svenska samhället som utgjorde störst andel av de som studerar vid högskola och universitet i Sverige år 2007 var de mellan 19-25 år (SCB 2007). Det var även den grupp som motionerade mest och som gjorde det regelbundet (Persson, Sjöberg, Johansson 2004; Statens FHI 2008 s. 40). De resultaten stämmer överens med Sveriges sjukgymnasters motionsvanor, där nio av tio studenter regelbundet motionerade minst 30min/dag (Franzén & Hall 2008). Kent Löfgren kom fram till ett liknande resultat där 94 % av de tillfrågade studenterna i Umeå och 91 % av Studenterna i Madison USA, idrottade regelbundet (Löfgren 2001 s. 175). Han kom även fram till att det var idrottsstudenterna som idrottade mest och humaniststudenter minst (Ibid.). Samtidigt var det få studenter som var inaktiva. Orsakerna kan vara att vi blivit mer och mer inaktiva i det vardagliga livet, pga. bilar, rulltrappor, hissar, stillasittande arbete osv. (Rössner 2008 s. 458-459) samt att vi förmodligen äter mer överlag, och inte bara mer frukt och grönt.

Svenska folket hade år 2004 börjat äta mer frukt och grönsaker överlag de senaste åren (Persson, Sjöberg & Johansson 2004). Detta i kombination med att vi börjat motionera mer borde mynna ut i att fler blir normalviktiga. Tidigare studier visade dock en annan utveckling (Rasmussen, Johansson & Hansen 1999; Persson, Sjöberg, Johansson 2004). Det var inte bara barnens skattade hälsa som blev sämre med stigande ålder, deras kostvanor blev också sämre ju äldre de blev och även sämre historiskt sätt om vi jämför vanorna från 1986 och 2005 (Danielsson & Marklund 2000; Danielsson 2005/2006, s.31). Om utvecklingen fortgår kan det vara så att ju äldre individen blir desto sämre upplevd hälsa och vanor får den. En undersökning i Uppsala kartlade hur mellanmålsvanorna såg ut för Sveriges befolkning år 2008. Där visade det sig att åldersgruppen 21-25 år var den grupp som avvek mest från Livsmedelsverkets rekommendationer (Westling 2008). En av tre i denna grupp åt mellanmål 1-2 ggr/dag. Gruppen avvek även mest från de övriga undersökta grupperna (16-20, 26-30, 31-35 och 36-40 år). Gruppen 16-20 år var en av de grupperna som bäst (85 %) följde rekommendationerna (Westling 2008). Vilket stödjer de tendenser som visats angående kostvanornas negativa utveckling med stigande ålder.

Unga vuxnas matvanor kan förändras och påverkas av t.ex. nutritionskurser. En amerikansk interventionsstudie från 2009 undersökte hur en termins (15 veckor) nutritionskurs påverkade bland annat frukt- och grönsakskonsumtion för 80 collegestudenter (18-24 år). Utfallet blev att deras frukt och grönsakskonsumtion ökade signifikant efter interventionen. (Eun-Jeong et al 2009) Studien är av intresse för vår undersökning eftersom merparten av studenterna i

(16)

10

målgruppen har läst nutritionskurser, samt att vi med den senare studien belysa att det kan ske en förändring av hälsovanor över tid.

Att umgås socialt kan innebära för många att umgås med vänner och familj. Bland unga vuxna kan det förekomma alkoholkonsumtion vid dessa sociala sammankomster. Den grupp i Sverige som konsumerade mest alkohol med högst frekvens år 2004 var de som var mellan 16-30 år (Persson, Sjöberg & Johansson 2004). Det finns även tendenser till ett samband mellan fysisk aktivitet och alkoholkonsumtion. Personer som är fysiskt aktiva visar tendenser till att dricka mer alkohol jämfört med de som inte är fysiskt aktiva (Buscemi et al. 2011 s.506-507). I en undersökning angående studenters upplevda alkoholvanor i Växjö och Luleå var det män mellan 24-25 år som förtärde mest alkohol och bland kvinnorna var det de som var 18-19 år (Andersson, Johnsson, Berglund & Ojehagen 2007).

1.3.1 Sammanfattning av forskningsläge

Många studenter upplever sig som stressade och detta framförallt när de upplever att skolarbete är intensivt (SCB 2007; Franzen & Hall 2008 s. 14; Pedersen 2011). Många upplever även att de lider av sömnbesvär, sen vad det beror på är ännu inte kartlagt(Löfgren 2001 s. 15-16, 122-128; SCB 2007; Franzen & Hall 2008 s. 14; Pedersen 2011). De spenderar mycket tid vid skärmaktiviteter och umgås mycket med familj och vänner (Bureau of Labour Statistics 2012; Ding et al 2012). Studenter är den grupp som motionerar mest regelbundet och då framförallt studenter som läser någon form av utbildning kopplad till idrott (Löfgren 2001 s. 175). Åldersgruppen 21-25 år var den grupp i svenska samhället som i minst utsträckning följde SNRs råd om mellanmål (Westling 2008). Den grupp i Sverige som konsumerar mest alkohol är de mellan 16-30 år (Persson, Sjöberg, Johansson 2004). Det finns även kopplingar mellan fysisk aktivitet och alkoholkonsumtion (Buscemi et al 2011 s. 506-507). Interventionsstudier över tid med syfte att förbättra hälsan samt kunskapen om den egna hälsan, har haft positiva utslag för försökspersonernas hälsa och välmående (Carels et al 2004; Harrison et al 2006). Studenters hälsa är ett område som det skett lite forskning inom. Vi har valt att undersöka en studentgrupp som vid första undersökningstillfället påbörjade en utbildning inriktad mot hälsa. För att sedan jämföra med tillfälle nummer två, när de gick sin sista termin och hade erfarit minst tre års högskolestudier inriktade mot hälsa. Denna undersökning syftar till ett försök att fylla den lucka vi funnit angående saknaden av studier om studenters upplevda hälsa och dess utveckling.

(17)

11

1.4 Utgångsstudie för vår undersökning

Studien som låg till grund för vår undersökning är skriven av Gunilla Brun Sundblad, Jane Meckbach, Suzanne Lundvall och Johnny Nilsson, och den heter Orka hela vägen (2009). Studien kartlade de nya lärarstudenterna inom idrott och hälsa år 2008. Syftet med studien var att undersöka studenternas fysiska kapacitet, upplevda hälsa, livsstil, inställning till fysisk aktivitet och hälsa, samt se den nyantagnes prestationsförmåga. Metoden för studien gick ut på att studenterna först fick fylla i en enkät bestående av tre delar. Den första delen bestod av bakgrundsfrågor om studenten, del två handlade om upplevd hälsa, livsstil och skador, samt en tredje del då studenternas idrottserfarenhet, upplevda idrottskompetens och inställning till ämnet idrott och hälsa undersöktes. Detta följdes sedan upp med olika tester som mätte koordinationsförmåga, muskelstyrka, syreupptagningsförmåga, rörlighet och balans. Några av de tester som genomfördes var bl.a. löptest för bestämning av maximal syreupptagningsförmåga, vertikalhopptest, balansprofiltest och gångtest. Testerna utfördes två till tre gånger vid olika tillfällen under hösten 2008. För att få genomföra dessa tester var deltagarna tvungna att svara på en hälsodeklaration.

Inför studien fanns 79 nyantagna studenter, av vilka 77 fullföljde både enkät och tester. Av dessa var 51 % (39) kvinnor och 49 % (38) män. Studenterna var mellan 18 och 38år, med en medelålder på 21 år. Resultaten visade att den typiske nyantagne studenten 2008 var en person som var 21 år, född i Sverige och uppvuxen i Mellansverige i en medelstor stad. Studenten hade MVG i ämnet idrott och hälsa, och trivdes överlag bra i skolan med betyg lite över medel. Studenten tyckte sig ofta gå på olika idrottsevenemang, café, titta på TV och video samt umgås med vänner och familj på sin fritid. Något som också kom fram var att ”många ser sig ha god kunskap om sambandet mellan hälsa, livsstil och miljö…” när de under del två svarade på sina upplevda kunskaper inom områdena (s.17).

Sett till hur de skattade sin upplevda hälsa, psykiskt och fysiskt, upplevde de den som tillfredsställande. Studenterna kände ofta glädje, hopp och meningsfullhet. Något som även kom fram under denna studie var att studenterna kände sig stressade på grund av att många upplevde olika krav och tidsbrist. En stor del av de kvinnliga studenterna (41 %) fyllde i att de led av ryggont, och många av den totala gruppen studenter talade om att de hade besvär från ett skadat knä eller fot. När de blev tillfrågade om hur de uppskattade sin regelbundna fysiska aktivitet svarade majoriteten att de är regelbundet aktiva och att de tycker sig vara delvis

(18)

12

tillfredställda med den motion de utövade. Att studenterna förväntade sig att förbättra och utveckla sin fysiska förmåga och hälsa under studietiden kom fram i studien.

Denna studie uppkom eftersom idrottsläraryrket och andra fysiskt krävande yrken kan slita på kroppen och det mentala. Den komplexa yrkesrollen gör att det krävs en generell träning inom allt ifrån kondition till att träna sitt psyke för framtida utmaningar. Om inte studenten klarar av sitt framtida yrkesval kommer, inte bara individen utan samhället att behöva betala för bland annat framtida sjukskrivningar samt att folk kommer att omskola sig i större grad. (Brun Sundblad et al. 2009)

1.5 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka upplevd hälsa och livsstil hos idrottslärarstudenter efter minst tre års högskolestudier med viss inriktning mot hälsa. Ett ytterligare syfte var att undersöka eventuella förändringar för respondenterna från det att de påbörjade sin utbildning 2008 till dess att de är på väg att avsluta den fyra år senare.

Frågeställningar:

* Hur skattar studenterna sin upplevda fysiska och psykiska hälsa?

* Vilket socialt och kulturellt engagemang uppger studenterna att de har i olika aktiviteter? * Hur skattar studenterna sin grad av fysisk aktivitet?

* Vilka kostvanor uppger studenterna att de har?

1.6 Teoretisk utgångspunkt

Den franske kultursociologen Pierre Bourdieu, beskrivs som efterföljare till Emile Durkheim och Karl Marx, båda två beskrivs som grundare av sociologin på grund av att några av Bourdieus huvudbegrepp grundar sig i företrädarnas teorier som han sedan utvecklat (Törnqvist 2003 s.263). Bourdieu fokuserade mest på de sociala fakta som finns i individens närvaro och de relationer, som enligt honom formar individens handlingar. Bourdieu fann det fascinerande att individer gjorde val utefter de ramar de var uppväxta med, även om de hade möjlighet att välja helt fritt. Därför menade han att de sociala sammanhang, den miljö och de erfarenheter individen varit med om under sin uppväxt, kommer att påverka, möjliggöra samt förhindra de val vi kommer att göra för resten av livet (Bourdieu 2000 s.54). Bourdieus teorier har vuxit fram genom empiriska undersökningar sida vid sida med teori, och är därför inte enbart abstrakta teorier (Bourdieu 2000 s.264). Han utgår mestadels ifrån de franska

(19)

13

utbildningssystemen men menar att hans begrepp fortfarande går att använda för att tillämpa inom andra områden (Gesser 1996 s.23).

Några av de begrepp vi valt att utgå ifrån är nyckelbegrepp i Bourdieus teori. Dessa begrepp, beskrivna nedan, är av den karaktär att de blir verkningsfulla tillsammans, och inte var och en för sig. Vi har valt att tolka dessa begrepp till vårt ändamål och dess betydelse kan skilja sig mellan forskare.

Habitus liknar Bourdieu som ”människans inre kompass”. Allt som sker en individ ”ristas in

i kroppen” och gör att individens erfarenheter ger möjligheter till att klara av olika situationer. En individs habitus skapas av vardagssituationer från uppväxten med familj och skola, och sedan fortsätter utformningen av habitus resten av livet (Bourdieu 2000 s.54). Våra kroppar existerar i den sociala världen, och att en individ har en inre social värld, individens habitus. Vilket gör att individens val blir ganska självklara efter de erfarenheter denne varit med om, ”he feels at home in the world because the world is also in him, in the form of habitus” (P. Bourdieu 2000 s.143). Enligt Bourdieu är habitus något som omedvetet följer med från flera olika generationer. Individen reproducerar, vare sig den vill eller inte, social ordning från sina förfäder (Wacquant & Bourdieu 1993 s.12). Själva begreppet habitus har blivit kritiserat för att inte kunna förändras och att det är förutbestämt, vilket Bourdieu förkastar. Han hävdar att det inte förändrar sig fort men i och med att vi tillägnar oss nya erfarenheter hela tiden, utvecklar och förändrar vi hela tiden vårt habitus (Bourdieu 2000 s.29). Något som även är intressant för vår studie är grupphabitus, som lite förenklat betyder att det finns habitus inom gruppen som stärker gruppen i sig och även särskiljer sig från andra grupper (Bourdieu 2000 s.86). Detta är intressant för vår undersökning, för att se hur utvecklingen har skett för studenterna efter minst tre års studier inriktade mot hälsa.

Kapital är ett begrepp Bourdieu förklarar som att olika kunskaper inom sociala och kulturella

sammanhang värderas olika mycket. Han är även medveten om att ekonomiskt kapital räknas i det moderna samhället inom denna kategori men fokuserar mer på det sociala och kulturella kapitalet (Bourdieu 2000 s.179). Dessutom menar Bourdieu att alla intressen eller kunskaper kan förvandlas till kapital genom att det ”av sociala gruppen igenkännes som värdefullt och tillerkänns värde” (Broady 1991 s.169). Detta finner vi vara av intresse för vår studie eftersom en individ kan tänkas utöva vissa fritidsintressen och skaffa sig olika kunskaper just av den orsaken att skaffa ett högre kapital.

(20)

14

Med Fält menar Bourdieu en avgränsad grupp människor och institutioner som arbetar för något gemensamt för just dem. Ett sådant socialt fält karaktäriseras av det symboliska kapital som ligger till grund för individerna inom fältet. Några exempel på områden inom samhället är sportens fält, det kulturella fältet, författarnas fält och modeskaparnas fält osv. (Broady 1991 s.266) En definition som Broady ger när han går igenom de olika begreppen är att ett socialt fält är ett ”system av relationer mellan positioner besatta av specialiserade agenter

och institutioner som strider om något för dem gemensamt” (Broady 1991 s.266). Han menar

att ett fält uppstår då människor strider om materiella eller symboliska gemensamma resurser, specifika för gruppen (Broady 1991 s.267). Sett till roller och relationer inom de olika fälten finns en hierarkisk rangordning där individer får olika roller som verkar i relation till varandra inom fältet. De olika fälten har även olika hierarki gentemot varandra beroende på de olika kapital de innehar. (Broday 1991 s.274). De individer med gemensamma intressen och mål, kan skapa ett eget fält inom fältet.

Kent Lövgren tar i sin avhandling, som utgår från Bourdieus teori, upp de samband han hittat mellan idrottslärarstudenter i Madison (USA) och Umeå. Han finner att de flesta idrottslärarstudenterna, i större utsträckning än andra studenter, är medlemmar i idrottsklubbar, vilket han anser vara naturligt. Det verkade även som att idrottslärarnas föräldrar i större utsträckning hade utfört tävlingsidrott jämfört med resterande lärarstudenters föräldrar. Skillnader han upptäckte var att idrottslärarstudenterna i Umeå kom från relativt välutbildade familjer jämfört med resterande lärarstudenter. Medan det tenderade att vara tvärtom i Madison, där föräldrarna till idrottslärarstudenter var relativt lågutbildade i jämförelse med andra lärarstudenter. Det verkade även finnas olikheter inom bakgrundsförhållanden för idrottslärarstudenten tycker ändå Lövgren att de utformar ett eget idrottshabitus genom deras idrottsintresse. Lövgren menar att det uppstår delfält inom det större fältet, beroende på egna intressen och förutsättningar samt skilda grupphabitus. (Lövgren 2001 S. 217) Med detta i bakhuvudet kommer vi att visa våra resultat och analysera desamma med hjälp av Bourdieus teori och begrepp. Detta för att möjligen kunna se olika antydningar till ifall den minst treåriga utbildningen, präglad av idrott och hälsa, kan ha format t.ex. olika fält i det stora fältet, ökat vissa typer av kapital, samt ifall studenternas habitus och grupphabitus kan ha påverkats, utifrån våra tolkningar.

(21)

15

2 Metod

Metoden i denna studie var en kvantitativ enkätundersökning.

2.1 Urval

Den målgrupp som låg till grund för undersökningen var studenter vid en lärarutbildning med inriktning mot idrott och hälsa. Respondenterna hade läst minst 3 år vid en högskola. Merparten av de som besvarade enkäten 2012 bestod av de studenter som deltog i enkätundersökningen i början av höstterminen år 2008. Målgruppen bestod av 60 respondenter, varav 58 kontaktades och 46 personer svarade. Det var något färre än de som deltog år 2008, då det var 77 av 79 möjliga respondenter som deltog. Bortfallet från år 2008 kan bero på att, individer har hoppat av utbildningen, flyttat, eller valt att läsa en kortare utbildning.

2.2 Enkätutformning

Den enkät som användes vid 2008 års undersökning, använde vi som grund för vår enkät. Enkäten år 2008 var uppdelad i tre delar, respondentens bakgrund (del 1), hälsa och fysiska aktivitet (del 2) samt idrottserfarenhet och idrottskunskap (del 3). Eftersom vi hade för avsikt att jämföra resultaten från år 2008 med resultaten från år 2012 valde vi att använda oss av samma enkät med samma frågor. I del ett tog vi bort de frågor som berörde uppväxtområde, föräldrars utbildning och bakgrund etc. Vi anpassade frågorna till vår undersökning. Frågorna i enkäten är väl beprövade och en stor andel av frågorna hade tidigare använts i forskningsstudier för kartläggning av fysisk aktivitet, idrott och hälsa bland olika grupper i bla i LIV-projektet vid GIH (Engström m.fl., 1993) och Skola, Idrott och Hälsa-projektet (SIH). För att undersöka den psykiska hälsan använde vi oss av, precis som enkäten år 2008, flera frågor för att få en så bra bild som möjligt. Dels frågade vi om den psykiska hälsan i allmänhet. Därefter frågade vi bland annat om nedstämdhet, glädje, optimism, kontroll, stress, trötthet och känsla av meningsfullhet. Respondenten fick svara på en skala om fem eller sju svarsalternativ beroende på fråga. Svarsalternativen var på de frågorna med sju alternativ, ”alltid, ofta, ganska ofta, då och då, ganska sällan, sällan och aldrig”. Samt ”aldrig eller nästan aldrig, då och då, ofta, mycket ofta och alltid” för de frågorna med fem alternativ. Enkäten tog ca 20 minuter att fylla i.

(22)

16

2.3 Procedur

Populationen till undersökningen kontaktades i samband med seminarier vid det aktuella lärosätet. De blev informerade om undersökningens syfte, att det var helt frivilligt och anonymt att delta samt att de närsomhelst kunde välja att avbryta utan att förklara varför. Enkäterna var kodade vid utlämning och lämnades till författarnas handledare för att kodas om innan de nådde författarna. Detta gjordes för att kunna kontrollera att alla tänkta respondenter fått en enkät, och för att författarna skulle kunna behålla anonymitetsprincipen för respondenterna vid resultatinmatningen. Vi informerade om varför vi genomförde undersökningen samt var de skulle lämna sina ifyllda enkäter. Det fanns ingen tid eller möjlighet för respondenterna att fylla i enkäten på plats vid seminariet, och sedan ge enkäterna till oss.

2.3.1 Databearbetning

Databearbetningen av enkäterna och analysen av resultatet gjordes med hjälp av statistikprogrammet SPSS version 19.0. Resultaten fördes in i samma SPSS fil som 2008 års resultat, för att senare kunna jämföras med varandra. Vi valde att dikotomisera svaren till en två- eller tregradig skala. Det för att specificera grupper med besvär och grupper utan besvär. Vi dikotomiserade frågan om respondentens fritidsintressen till en tvågradig skala. Där svaren ”nästan aldrig, ganska sällan och ibland” blev en kategori och ”ganska ofta och mycket ofta” blev en kategori. De frågor angående psykisk hälsa med fem svarsalternativ blev dikotomiserade till en tregradig skala där ”aldrig eller nästan aldrig” blev en grupp, ”då och då” en, och ”ofta, mycket ofta och alltid” en tredje grupp. Frågorna med sju svarsalternativ blev omgjorda till en tvågradig skala där de tre första alternativen blev en kategori och resterande fyra en annan kategori. Frågorna kring fysisk aktivitet dikotomiserades så att de som var aktiva sex till sju dagar i veckan blev en grupp, fyra till fem dagar en grupp och resterande tre till noll dagar i vecken blev en tredje grupp. Detta för att kategorisera de mycket aktiva, medelaktiva och de som var lite aktiva. Frågan angående graden av stillasittande dikotomiserades så att noll till fyra timmar blev en grupp och fem till åtta timmar eller mer blev en grupp. Detta för att dela upp respondenterna i en grupp som var väldigt stillasittande och en grupp som var det i mindre utsträckning. De öppna svaren delades in i olika kategorier för att kunna se om det fanns eventuella tendenser för lika eller olika svar 2008 och 2012. Resultaten signifikansprövades med Pearsons Chi-Square test och signifikansgränsen var p<0.05.

(23)

17

2.4 Validitet och reliabilitet

Frågorna i enkäten har använts i tidigare studier (t.ex. LIV-projektet vid GIH Engström m.fl., 1993; SIH-projektet 2001 och 2007). De frågor som använts från SIH-projektet har testats i ett test-retest (>0.8 (Spearman Corr.) och 0.9 (ICC Alpha) vilket stärker reliabiliteten (Brun Sundblad 2006, s. 32). Ett test-retest görs för att testa reliabiliteten i frågorna. Det innebär att frågorna testas av en grupp individer två gånger med ett kortare tidsintervall mellan

testtillfällena. Därefter testas tillförlitligheten i frågorna genom att svaren jämförs mellan de olika tillfällena (Andersson 2009 s. 127). Eftersom hälsa är ett begrepp som kan uppfattas på olika sätt kan det ha påverkat hur respondenterna tolkade de frågor som ställdes i enkäten. De frågor som vi är intresserade av är i början av enkäten, vilket kan vara en fördel, eftersom då är risken mindre för att respondenten har tröttnat och fyllt i dessa frågor bara för att ge ett svar. Alla respondenter fick samma information vid utlämningen av enkäten. Undersökningen genomfördes vid samma tidpunkt på året år 2012 som undersökningen år 2008, vilket stärker validiteten.

2.5 Etiska överväganden

Vi har valt att jobba utefter Vetenskapsrådets etiska principer, och har noga vägt forskningskravet mot individskyddskravet för att uppnå den bästa balansen. Respondenterna blev informerade om att det var helt frivilligt att delta. De kunde avbryta undersökningen utan förklaring när de ville. Det framgick även tydligt hur enkäterna skulle behandlas för att respondenterna skulle vara fortsatt konfidentiella, och att de uppgifter som kommer att tillhandahållas inte kommer att hamna i något annat sammanhang förutom forskningsändamål. Resultaten kommer även att presenteras så att ingen individ kommer att kunna spåras. De fyra principer som togs i beaktning när skapandet av enkäten skedde var; informationskravet samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. (Vetenskapsrådet 2011). Analyserade enkäter har bevarats och kommer att bevaras på en säker plats oåtkomliga för obehöriga under och efter arbete.

(24)

18

3 Resultat

Nedan presenteras resultaten utifrån våra frågeställningar. Först kommer resultaten från år 2012 att redovisas. Därefter kommer de skillnader och/eller likheter som vi finner från år 2008 att presenteras.

3.1 Hur skattade studenterna sin egna upplevda fysiska och

psykiska hälsa?

År 2012 uppgav merparten (90 %) av respondenterna att de mådde bra eller mycket bra den dag de fyllde i enkäten. Något fler (94 %) uppgav att de tyckte att deras hälsa i allmänhet var bra eller mycket bra. Flertalet respondenter (76 %) tyckte att deras fysiska hälsa var tillfredställande eller mycket tillfredsställande, medan 80 % tyckte att deras psykiska hälsa var tillfredställande eller mycket tillfredsställande. Nästan fyra av fem (78 %) studenter tyckte att de hade ett bra eller mycket bra socialt nätverk. Tre av fyra (75 %) respondenter uppgav att de varje vecka kände glädje, optimism och meningsfullhet i sin vardag. Hälften (50 %) upplevde kontroll, balans och harmoni i sin vardag varje vecka. Var tredje (31 %) respondent uppgav att den då och då eller mer sällan vaknade och kände sig utvilad. Samtidigt var det närmare 90 % som ganska ofta till alltid upplevde en god natts sömn. Två av fem (43 %) respondenter upplevde sig stressade varje vecka eller oftare och ca 11 % upplevde att de aldrig kände sig stressade. Ungefär hälften (46 %) upplevde att de ganska ofta eller mer frekvent tog sig tid till att reflektera och ungefär var tredje (75 %) uppgav att den ganska ofta eller mer frekvent tog sig tid till att koppla av. Sedan januari till augusti år 2012 uppgav var tionde respondent (11 %) att den, varje vecka eller oftare, hade huvudvärk. Fyra respondenter uppgav att de haft regelbundet ont i kroppen under samma period. En av fem (22 %) uppgav att de hade ont i ryggen samma dag som de fyllde i enkäten, och 35 (76 %) respondenter angav att de hade råkat ut för en skada sedan augusti år 2008.

Skillnader och likheter år 2008 och 2012

När respondenterna svarade på hur deras hälsa var i allmänhet var den i stort sett oförändrad år 2012 jämfört med år 2008. Det fanns inga signifikanta skillnader inom det här området. I figur 1 presenteras de resultat där det fanns mindre skillnader mellan underökningarna, men ej signifikanta. Det var en större andel som kände att de inte hade kontroll över sin egen vardag, 4 % år 2008 och 13 % år 2012. Lite fler än två av fem (43 %) kände sig år 2012 stressade varje vecka eller oftare, vilket var mer än år 2008 då det var 31 % som kände sig stressade

(25)

19

varje vecka eller oftare. År 2008 var det 79 % som uppgav att de ofta upplevde en god natts sömn, och år 2012 var det 89 %. En något mindre andel angav att de hade problem med att sova år 2012 (46 %), jämfört med år 2008 (55 %). Det var en mindre andel år 2012 som angav att de regelbundet hade huvudvärk, 35 % år 2012 och 50 % år 2008. Att känna sig ledsen då och då var något som minskat med 13 % från år 2008 (41 %) till år 2012 (54 %). År 2012 var det 41 % som aldrig kände sig ledsna jämfört med 2008 då det var 52 %. Det var en större andel som upplevde att de hade ett bra socialt nätverk, år 2012 (78 %) jämfört med år 2008 (67 %). På frågorna angående om hur ofta respondenterna kände sig trötta, ensamma, optimistiska, glada och harmoniska fanns det inga skillnader mellan undersökningarna.

Figur 1 visar skillnaden i andelen respondenter år 2008 och år 2012 som upplever: sin allmänna hälsa som bra, en god natts sömn, att de har ett bra socialt nätverk, att de aldrig är ledsna, känner sig stressade varje vecka, problem med att sova, regelbunden huvudvärk och att de inte har någon kontroll över sin vardag. Andelen anges i procent.

När respondenterna fick beskriva vad det var som gjorde dem stressade, var det år 2008 framförallt tidbrist och deras vilja att göra mer än vad de hann med, men även skola, socialt umgänge och arbete. År 2012 var det fortfarande skolan som upplevdes vara en av de faktorer som stressade flest respondenter. Däremot angav fler att de blev stressade när de inte hade någon kontroll samt pga. arbete och tidsbrist.

86 79 67 52 31 55 50 4 94 89 78 41 43 46 35 13 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2008 2012

(26)

20

3.2 Vilka fritidsintressen angav studenterna att de ägnade sig åt?

År 2012 var det mer än 50 % som uppgav att de tog sig tid till att vara kulturella på sin fritid och 46 % som gjorde det ibland. Att titta på TV och sitta vid datorn var något som många ofta uppgav att de ägnade sig åt (se tabell 1). Att ganska ofta eller mycket ofta umgås med familj och vänner, framförallt vänner, var också något som många rapporterade att de ägnade sig åt i hög utsträckning. Kulturella evenemang som teater, museum och vernissage var det ingen som, enligt sitt eget tycke, ägnade sig åt i stor utsträckning. Många uppgav även att de ganska ofta eller mycket ofta lyssnade på musik eller lagade mat.

Skillnader och likheter år 2008 och 2012

Vid analys och jämförelse av resultaten år 2008 och år 2012 framkom det en del signifikanta skillnader för i vilken utsträckning respondenterna uppgav att de ägnade sig åt de olika fritidsintressena. Det fanns en tydlig skillnad i att respondenterna ansåg sig gå på idrottsevenemang i mindre utsträckning år 2012 jämfört med år 2008 (se tabell 1). Det var fler år 2012 som uppgav att de ganska ofta eller mycket ofta svarade att de satt framför datorn jämfört med år 2008 (p≤0.001). Det var fler år 2012 som uppgav att de ganska ofta eller mycket ofta lagade mat jämfört år 2008 (p=0.001). Att gå ut och dansa var det färre som uppgav att de gjorde ganska ofta eller mycket ofta år 2012 (p=0.001). Det var fler som ägnade sig åt styrelseuppdrag år 2012 jämfört med år 2008 (p=0.017). Teater, vernissage och museum var fortfarande aktiviteter som ingen ansåg att de ägnade sig åt i stor utsträckning. Det var heller ingen skillnad i respondenternas TV tittande. De flesta ansåg sig fortfarande ta sig tid till att läsa böcker, lyssna på musik och/eller gå på bio, teater, konserter, utställningar eller liknande (98,7 % 2008 och 97,8 % 2012). Bortsett från dessa aktiviteter fanns de inga större skillnader mellan de två undersökningarna.

(27)

21

Tabell 1 visar i vilken grad respondenterna angett att de ägnar sig åt olika fritidsintressen år 2008 och 2012. Det anges i antal personer samt andel i procent. * signifikant.

Fritidsintresse Ganska ofta/mycket ofta 2008 Nästan aldrig/ganska sällan/ibland 2008 Ganska ofta/mycket ofta 2012 Nästan aldrig/ganska sällan/ibland 2012 Gå på bio 8 % 92 % 13 % 87 % Gå på teater 0 % 100 % 0 % 100 % Gå på museum 0 % 100 % 0 % 100 % Gå på vernissage 0 % 100 % 0 % 100 % Gå på idrottsevenemang 60 % 40 % 35 % 65 % Gå på café 26 % 74 % 26 % 74 % Titta på TV/video/dvd 73 % 27 % 67 % 33 %

Surfa/spela data spel 50 % 50 % 85 %* 15%*

Umgås med familj 55 % 45 % 60 % 40%

Umgås med vänner 86 % 14 % 85% 15%

Lyssna på musik 73 % 27 % 72 % 28 % Läsa skönlitteratur 30 % 70 % 28 % 72 % Laga mat 47 % 53 % 78 %* 22 %* Gå på restaurang 31 % 68 % 22 % 78 % Gå ut och dansa 36 % 64 % 9 %* 91 %* Styrelseuppdrag 2 % 98 % 11 %* 89 %* Tränar-/ledaruppdrag 36 % 64 % 30 % 70 % Övrigt 23 % --- 17 % ---

3.3 Hur skattade studenterna sin grad av fysisk aktivitet?

Mer än hälften (54 %) av respondenterna skattade att de rörde sig så att de blev svettiga och andfådda varje dag eller nästan varje dag år 2012. Ungefär var tredje respondent (37 %) ansåg att de rörde sig så att de blev svettiga eller andfådda flera gånger i veckan och resterande 9 % uppgav att de gjorde det någon gång ibland. Flertalet respondenter svarade att den motion de fick idag helt och hållet (57 %) eller delvis (28 %) tillfredställde deras behov av att röra på sig. Sex personer (13 %) ansåg att deras grad av motion tillfredsställde deras behov ganska dåligt och en person (2 %) uppgav att den inte gjorde det alls. I figur 2 kan vi se att lite mer än 45 % av respondenterna svarade att de var fysiskt aktiva minst 30 minuter, sex till sju dagar i veckan år 2012. En något mindre andel (32 %) tyckte sig vara det fyra till fem dagar i veckan. När det kommer till minst 60 minuters fysisk aktivitet/dag var det 24 % som ansåg sig vara det sex till sju dagar, och 37 % som ansåg sig vara det fyra till fem dagar, i veckan.

(28)

22

Figur 2 visar andelen i procent för hur många som var aktiva minst 30min/dag och 60min/dag 0-7 dagar i veckan 2008 och 2012.

Merparten (70 %) av respondenterna år 2012 skattade att de var stillasittande fem till sju timmar av sin vakna tid. Resterande andelar uppgav att de var antingen stillasittande tre till fyra timmar (15 %) eller 8 timmar eller mer (15 %). (se figur 3) Hälften av respondenterna tog sig med kommunala färdmedel från sitt hem till skolan och 30 % cyklade eller gick.

Skillnader och likheter år 2008 och 2012

I figur 2 tydliggörs det att en större andel respondenter ansåg sig vara fysiskt aktiva både 30 och 60 minuter/dag, sex till sju dagar/veckan år 2012 jämfört med år 2008. Skillnad fanns i när respondenterna skattade sin grad av stillasittande år 2012 jämfördes med år 2008, vilket visas i figur 3. Det var en signifikant större andel som ansåg sig vara stillasittande fem till sju timmar år 2012 jämfört med år 2008 (p=0.001). Vi dikotomiserade resultaten och slog ihop grupperna som skattat sig noll till två timmar och tre till fyra timmar, till en grupp och resterande till en grupp. Detta resulterade i att det var 85 % som uppgav att de var stillasittande fem timmar eller mer i snitt per dag år 2012 och 44 % år 2008 (p≤0.001).

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

0 dag/v 1 dag/v 2-3 dag/v 4-5 dag/v 6-7 dag/v

30min/dag/2008 30min/dag/2012 60min/dag/2008 60min/dag/2012

(29)

23

Figur 3 visar andelen i procent som angett hur många timmar de under sin vakna tid i genomsnitt är stillasittande/dag 2008 och 2012. *=signifikant skillnad.

När respondenterna svarade på frågan vad de trodde var anledningen till att människor inte var mer fysiskt aktiva, var det fler som skrev okunskap och lathet som främsta orsaken år 2012 jämfört med år 2008. Den orsak som främst togs upp vid båda undersökningarna var det moderna samhällets uppbyggnad och vår alltmer stillasittande livsstil.

3.4 Vilka kostvanor angav studenterna att de hade?

År 2012 ansåg 85 % av respondenterna att de åt frukost varje dag, 9 % uppgav att de gjorde det ibland eller aldrig. Respondenterna uppgav att de oftast (20 %) eller varje dag (80 %) åt lunch. Ungefär hälften (54 %) svarade att de åt lagad middag på kvällen varje dag, nästan var femte student (17 %)skattade att de gjorde det ibland. Mer än varannan person (57 %) uppgav att de åt frukt och grönt varje dag. Merparten (85 %) av respondenterna svarade att de åt chips och godis ibland.

Tabell 2 visar i vilken grad respondenterna skattat sitt eget intag av olika måltider och livsmedel år 2012. Resultaten anges i antal personer samt andelen procent.

Kostvana/livsmedel Varje dag Oftast Ibland Aldrig

Frukost 39/(85 %) 3/(6 %) 3/(7 %) 1/(2 %)

Lunch 37/(80 %) 9/(20 %) --- ---

Middag(lagad) 25/(54 %) 13/(28 %) 8/(18 %) ---

Mellanmål 13/(28 %) 13/(28 %) 16/(35 %) 4/(9 %)

Frukt och grönt 26/(57 %) 13/(28 %) 7/(15 %) ---

Chips och godis --- 3/(6 %) 39/(85 %) 4/(9 %)

3,9 50,6 36,4 6,5 0 15,2 69,6* 15,2 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

0-2 timmar 3-4 timmar 5-7 timmar 8 timmar <

2008 2012

(30)

24

Mer än hälften (52 %) av respondenterna svarade att de åt fiberrik gröt, müsli, grovt bröd etc. en till tre gånger om dagen eller oftare. Merparten (70 %) av respondenterna skattade att de en till tre gånger i månaden eller mer sällan drack någon form av starkare alkohol (starköl, vin, starkvin, sprit etc.). Det var 15 % som uppgav att de aldrig drack starkvin och/eller sprit. Närmare 96 % svarade att de inte rökte och 80 % uppgav att de inte snusade.

Skillnader och likheter år 2008 och 2012

Det fanns inga signifikanta skillnader i respondenternas kostvanor mellan 2008 och 2012. Det var en icke signifikant större andel respondenter som år 2012 åt mellanmål, frukt och grönsaker varje dag. År 2008 var det 39 % som uppgav att de åt frukt och grönt varje dag och år 2012 var det 57 %. Angående mellanmålen var det år 2008 12 % som uppgav att de åt mellanmål varje dag och 28 % som gjorde det år 2012. En något större andel angav att de åt lagad middag på kvällen år 2012 (54 %) jämfört med år 2008 (43 %). Fler studenter hade slutat röka under sin utbildning. Vid utbildningens start år 2008 var 86 % som inte rökte jämfört med 96 % år 2012. Utöver dessa resultat fanns det inga skillnader år 2012 jämfört med år 2008.

3.5 Resultatsammanfattning

Våra resultat visade på signifikanta skillnader när det kom till att studenterna lagade mer mat, gick ut och dansade mindre, ägnade sig mer åt styrelseuppdrag, utövade mer skärmaktiviteter och satt mer stilla 2012 än 2008. Resultaten visade även tendenser till att studenterna år 2012 jämfört med år 2008 var mer fysiskt aktiva, åt mellanmål samt frukt och grönt oftare.

4 Diskussion

Vårt syfte med studien var att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda hälsan och livsstilen hos högskolestudenter efter minst tre års högskolestudier inriktade mot hälsa. Ett ytterligare syfte med studien var att undersöka hur den skattade hälsan utvecklades efter fyra års tid. Vi behövde därför fråga hur studenterna skattade sin egna upplevda fysiska och psykiska hälsa, vilket socialt och kulturellt engagemang studenterna uppgav sig ha i olika aktiviteter, hur de skattade sin egen grad av fysisk aktivitet, samt fråga vilka kostvanor studenterna uppgav sig ha.

Att respondenterna blivit mer hälsosamma ligger i linje med den totala utvecklingen som statistiska centralbyrån visat för den svenska befolkningen (2004). Respondenterna hade år

References

Related documents

Without the growth tube (red triangle), the discharge voltage first decreases, then increases when the oxygen gas flow increases Nanoparticles synthesized with an increasing

Än mer besynnerligt blir avhandlingens resone­ mang, när det hävdas att det ’förolyckade uttrycket’ (som på en gång ligger till grund för ett system av

ståelse för psykoanalysen, är han också särskilt sysselsatt med striden mellan ande och natur i människans väsen, dessa krafter, som med hans egna ord alltid

The secondary outcome measures included the Hospital Anxiety and Depression Scale [20] with separate subscales measuring anxiety (HADS-A) and depression (HADS-D), the Insomnia

Arbetslösa unga kvinnor och män kände sig ganska eller mycket stressad i större utsträckning än yrkesarbetande visar Nationella folkhälsoenkäten 2006-2008... Antalet deltagarna

konstaterar att synen på Kuba i USA har blivit starkt polariserad och gapet mellan demokrater och republikaner har ökat från 17 procent 2014 till 39 procent idag. Gallup började

Det är beroende av vår hiilsa, av vföi: yrkesliv, vårt familjeliv, våra bostadsförhållan.dcn, våt yttre miljö f()r att bara nämna några ting. Empiriska

Man fick soda (natriumkarbonat) från sodasjöar och bränd kalk (kalciumoxid) tillverkades genom bränning av kalksten (kalciumkarbonat). Natriumhydroxiden användes till