Fysisk aktivitet och skolprestation:
Fungerar fysisk aktivitet som
prestationshöjande medel för eleverna i skolan?
Nemanja Petkovic
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete grundnivå: 89:2020
Idrott och hälsa programmet: 2020 - 2021
Handledare: Josefin Englund
Examinator: Susanne Johansson
Förord
Jag vill först och främst tacka Gud för allt jag uppnått i livet. Jag vill också särskilt tacka min handledare Josefin Englund för all hjälp och kunskap hon gett mig till att skriva uppsatsen. Stockholm Mars 2021
Sammanfattning
Syfte och frågeställningar
Syftet med undersökningen är att undersöka idrottslärarnas arbete i grundskolan med allmänt prestationshöjande insatser. Detta för att kunna bidra med kunskaper om hur idrottsämnet och skolan överhuvudtaget skulle kunna utvecklas för att förbättra elevernas skolresultat
generellt. Undersökningen tre frågeställningar är: Har idrottslärarna en uppfattning om idrottsämnets inverkan på de andra ämnen i skolan för eleverna? Hur i så fall ser denna ut? Arbetar idrottslärarna med eleverna på idrottslektionerna på ett sätt som skulle kunna förbättra elevernas resultat och prestation i de andra skolämnen? I så fall på vilket sätt? Metod
Metoden som kommer tillämpas för den här undersökningen är den kvalitativa
forskningsintervjun och kommer att intervjua fyra idrottslärare. I undersökningen används en semi – strukturerad intervju med syftet att få ut så mycket som möjligt av idrottslärarnas uppfattning och erfarenhet kring frågeställningarna. Alla intervjuer skedde genom datorstödda intervjuer vilket innebär att konversationen skedde via email.
Resultat
I resultaten framgick det att alla idrottslärarna var överens om att fysisk aktivitet påverkar eleverna på ett bra sätt. Det framgick även att de flesta idrottslärarna använder olika typer av metoder som de vet förbättrar elevernas resultat och allmänna skolprestation. Metoderna som idrottslärarna i undersökningen använde var bland annat konditions- och koordinations baserade övningar där eleverna antingen fick jobba individuellt eller i grupp tillsammans med andra elever. Resultaten har analyserats utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv där fokuset kommer vara på formuleringsarenan, tranformeringsarenan och realiseringsarenan. Vilket innebär: hur utgivandet av det bestämmande läroplanen ser ut, vilka aktörer påverkar läroplanen, samt vilka tillvägagångssätt arbetar idrottslärarna på under lektionerna som utformat sig mer eller mindre enligt planerna.
Slutsats
Idrottslärarna uppvisade variation på sina svar huruvida fysisk aktivitet hjälper eleverna med deras resultat- och skolprestation. Oavsett variationen på de olika intervjusvar så ansåg idrottslärarna enhälligt att fysisk aktivitet hjälper eleverna med deras intellektuella funktioner, koncentrationen samt minnet. Det framgick även i undersökningen hur idrottslärarna använder sig utav olika metoder för att jobba med eleverna på
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Syfte och frågeställningar ... 4
Frågeställningar ... 4 Existerande forskning ... 5 Läroplansteori ... 11 Metod ... 12 Urval ... 14 Genomförande ... 15 Forskningsetik ... 15 Validitet ... 16 Resultat ... 17
Idrottslärarnas uppfattning ifall fysisk aktivitet hjälper elevernas skolprestation... 18
Hur arbetar idrottslärarna för att öka elevernas allmänna skolprestation? ... 20
Analys ... 23
Vet idrottslärarna ifall fysisk aktivitet ökar den akademiska prestationen?... 23
Vilka metoder verkar fungera till att öka elevernas skolprestation? ... 25
Diskussion ... 26
Metoddiskussion... 31
Referenslista ... 33
1
Inledning
Undersökningen kommer att handla om att undersöka idrottslärarnas arbete i grundskolan med allmänt prestationshöjande insatser. Syftet är att bidra med kunskaper om hur
idrottsämnet och skolan överhuvudtaget skulle kunna utvecklas för att förbättra elevernas resultat- och skolprestationer. Många elever presterar sämre idag i svenska skolor än för 20 år sedan. Varför har det blivit så? Det som man jag vet av egen erfarenhet är att klasstorleken blivit större och lärartätheten mindre. Här är frågan också om lärarnas kompetens och betydelsen den har på elevernas skolresultat. Varför elevernas skolresultat blivit sämre beror som sagt på olika anledningar och är en fråga som inte endast diskuterats inom skolorna, utan även politiskt sätt. Orsaken för elevernas försämrade resultat i skolan kan också vara bristen på fysisk aktivitet och motion. Många barn och ungdomar spenderar sina dagar hemma framför en dator och spelar spel, andra framför sin mobiltelefon och blir stimulerade genom sociala medier. Hjärnan på ungdomarna blir stimulerade på så sätt men inte kroppen vilket leder till konsekvenser. Det vi vet är att ämnet Idrott och hälsa har den allra största betydelsen när det gäller fysisk aktivitet hos eleverna. Rasterna är också ett utmärkt tillfälle i vilket eleverna får möjligheten att gå ut till skolgården och röra på sig. Hur arbetar idrottslärarna under lektionerna som kan hjälpa eleverna med deras allmänna skolprestation? Hur kan skolorna hjälpa eleverna att få in mer fysisk aktivitet under skoldagen? Går det att göra någonting åt saken? Undersökningen kommer hjälpa blivande idrottslärare, andra
idrottslärare, skolpersonal, familjer, elever, politiker och andra som intresserar sig över ämnet att kunna göra en positiv förändring. Skolan är i behov av lösningar och metoder som kan förbättra deras verksamhet och hjälpa eleverna med deras resultat och allmänna
skolprestation.
Enligt kursplanen för ämnet idrott och hälsa står det att ”ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället (Skolverket, 2010). En utav syften är att ”undervisningarna ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper i att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter” (Skolverket, 2010). Tar vi meningen ur kontext så behöver det inte endast betyda att undervisningarna ger eleverna möjligheten att utveckla kunskaper i att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteterna enbart inom idrott och hälsa. Att ämnet idrott och hälsa hjälper eleven att utveckla kunskaper över att planera, genomföra och värdera är kunskaper som också hade funkat att tillämpa i de andra skolämnen.
2
Lärare och skolledare fick stora krav när reformerna av grundskola och gymnasieskola innefattade läroplanen från och med 1994 och dess målstyrning. Samtidigt som 1994 års läroplan gav stor lokal frihet så var lärarna och skolledarna tvungna att hitta vägarna som föreskrivits för skolan att lokalt nå de uppsatta målen. Linde (2012) förklarar insikter i läroplansteori och tillgång till en terminologi om läroplansfrågor kan bidra till reflektion och medvetenhet om vad man gör när man gör kurser och också kan bidra till professionella samtal om kursutveckling. Slutkapitlet i boken berättar Linde hur det praktiskt går att
tillämpa kännedom i läroplansteori för att göra undervisning. Texten från det kapitlet vänder sig och appliceras till lärare, skolpolitiker, skolledare samt för de som arbetar med
undervisning utanför skolan.
Enligt Läroplanen för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet kan vi se två exempel som syftar till skolans uppdrag, skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande
individer och medborgare (Skolverket, 2019). Skolan ska också ge eleverna grundläggande värden och främja deras lärande för att förbereda de ut i det verkliga livet, Skolans uppdrag är att förmedla och förankra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att
därigenom förbereda de för att leva och verka i samhället (Skolverket, 2019). Inom formuleringen av läroplanen skriver Linde (2012) i sin bok några exempel som vissa framträdande filosofer diskuterat utbildning och dess innehåll, samt hur deras ideer är förknippade till andra ställningstaganden om verklighetens strukturer, vetskapens giltighet, grund och synsättet om det etiskt goda. Linde (2012) skriver att läsningen av filosofernas skrifter om skola och undervisning manar fram bilden av en skola där det är gott att vara och barnen danas till goda samhällsmedborgare och lovas en ljus framtid. Tar vi dessa citat ur kontext så går det också att förstå hur fysisk aktivitet inte bara förbättrar eleverna
skolprestation och resultat i skolan, utan att eleverna tar med egenskaperna ut i samhället och lovar eleverna en ljusare framtid.
I Kursplanen för Idrott och hälsa nämns bland annat; ”Fysiska aktiviteter och hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande (Skolverket, 2010). Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället. Här nämns två punkter som pekar på att fysisk aktivitet är viktiga för individen och samhället, men även för individen och dess välbefinnande. Ändamålen inom dessa exempel är inte enbart att lyfta fram diskussionen huruvida fysisk aktivitet är bra för individen och dennes
3
roll i samhället. Snarare att genom exempel från formuleringsarenor i läroplanen kan se det som eventuellt är bra för skolan, läraren och eleverna därav inkludera in fler av metoder och aspekter som gynnar alla parter. Den här undersökningen ska med hjälp av läroplansteorin fungera som ett belägg för skolor som är intresserade att lägga till mer fysisk aktivitet i sin skola. Undersökningen kommer till viss del genom läroplansteorin förklara vad som påverkar framtida styrdokument och läroplan inom skolan och hur dessa även går att förändra.
Beläggen från resultaten i undersökningen kan slutligen appliceras vidare till skolledare, lärare, skolpolitiker samt för de som arbetar med undervisning i och utanför skolan.
Wahlström (2016) nämner ur sin bok Läroplansteori och didaktik i kapitlet utbildning som en viktig samhällsfunktion tre olika funktioner som utbildningen har en betydande roll inom; kvalifikation, socialisation och självständigt subjekt. Första funktionen kvalifikation ska erbjuda kunskaper, färdigheter och en vana att reflektera och göra egna bedömningar inom områden som kan sträcka sig från mer generella insikter till mycket specifika yrkesinriktade moment (Wahlström, 2016). Här får eleverna chansen att ta del av olika möjligheter och skapa goda egenskaper som exempelvis kunskaper, färdigheter samt vanan att reflektera och göra egna bedömningar. Dessa egenskaper är inte bundna till enbart skolan utan sträcker sig mer generellt ut till andra läroämnen och även till andra områden i livet. Tar vi stycket ur kontext och tillämpar det inom ämnet Idrott och hälsa skulle det också kunnat förstås där till exempelvis idrottsläraren ger fler möjligheter till eleverna att utveckla egenskaper som Wahlström beskrev ovanför. Återigen är nya kunskaper, färdigheter, vanor att reflektera och göra egna bedömningar egenskaper som går att tillämpa vidare inom skolan och ute i
samhället, vilket förklarar betydelsen idrottslärarna har på eleverna.
Utrikesministern Gustav Fridolin och folkhälso- sjukvård- och idrottsministern Gabriel Wikström skriver i en debattartikel att skolelever som rör sig varje dag får lättare att hänga med under lektionerna. Fridolin och Wikström menar att daglig fysisk aktivitet påverkar koncentrationsförmågan och därmed inlärningsförmågan hos eleverna (Regeringen.se, 2016). Det är allvarligt att många elever inte får den motion de behöver på idrottsundervisningarna. Det visar sig att motorisk träning underlägger och påverkar den kognitiva utvecklingen som i sin tur har betydelsen för inlärningen. Genom att låta barnen röra på sig mer kan vi påverka deras motorik, koncentration och skolpresentation (Regeringen.se, 2016).
Det är av en oerhört stor betydelse att veta hur viktig ämnet Idrott och hälsa egentligen är, samt innebörden fysisk aktivitet kan ha på elevernas resultat och prestation i de andra
4
skolämnen. Fridolin och Wikström menar att det krävs rejäla åtgärder för att förbättra elevers betyg och prestation både på grundskolan och gymnasiet runt om i landet. Diskussionen är inte endast politisk utan kräver även medvetenhet och framåtsiktande handlingar t ex hemifrån, från skolan, från idrottsföreningar, median etc. Fridolin och Wikström skriver dessutom i debattartikeln att många rektorer uppger också i enkätstudier att de ser att eleverna på deras skolor skulle haft bättre möjligheter att klara skolan om de rörde sig mer. Skolorna kan inte göra allting, regeringens samt föräldrarnas stöd är också viktiga i den här frågan. Om extra rörelse gör så att eleverna får bättre förutsättningar att bland annat koncentrera sig och klara målen i skolan så vore det viktigt, avslutar Fridolin och Wikström (Regeringen.se, 2016).
Det är uppenbart av ovanstående debattartikel att döma att barns motion kopplat till deras skolprestationer är en politisk viktig fråga. Jag anser att en av skolans viktigaste uppgifter är att använda sig utav teoretiska och praktiska tillvägagångsätt som kan hjälpa eleverna med deras resultat i skolan. Likaså är det viktigt att idrottslärarna tillämpar metoder och insatser som kan bidra som prestationshöjande för eleverna. Renhammar och Nilsson (2009) skriver att barn och unga rör sig mellan flera av samhällets arenor och det är därför nödvändigt med kunskap och engagemang bland flera olika aktörer. Det finns flera aktörer som är
betydelsefulla för barn och unga och deras prestation, såsom föräldrar, lärare,
skolmåltidspersonal, idrottslärare samt hälso- och sjukvårdpersonal. Frågan är bara vilka metoder, insatser och tillvägagångsätt kan skolan och idrottslärarna tillämpa för eleverna genom fysisk aktivitet i ämnet idrott och hälsa? Till syftet att öka den generella prestationen och resultaten för eleverna i skolan.
Syfte och frågeställningar
Studien undersöker idrottslärarnas arbete i grundskolan med allmänt prestationshöjande insatser. Detta för att kunna bidra med kunskaper om hur idrottsämnet och skolan överhuvudtaget skulle kunna utvecklas för att förbättra elevers skolresultat generellt.
Frågeställningar
1. Har idrottslärarna en uppfattning om idrottsämnets inverkan på de andra ämnen i skolan för eleverna? Hur i så fall ser denna ut?
5
2. Arbetar idrottslärarna med eleverna på idrottslektionerna på ett sätt som skulle kunna förbättra elevernas resultat och prestation i de andra skolämnen? I så fall på vilket sätt?
Existerande forskning
I en slutrapport från Myndigheten för skolutvecklingsarbete upplever många elever, lärare, rektorer och föräldrar att effekterna av skolornas arbete med daglig fysisk aktivitet är att eleverna är gladare, det är lugnare i klassrummet, det är lättare att koncentrera sig, det sociala klimatet är bättre och att elevernas kunskapsutveckling påverkas positivt (Myndigheten för skolutveckling, 2005b). Syftet med slutrapporten är att följa och stödja arbetet i skolor genom att erbjuda barn och ungdomar daglig och regelbundet fysisk aktivitet. Skolorna som avses i rapporten är för fritidshem, förskoleklasser, grundskolor och gymnasieskolor. Enligt
(Myndigheten för skolutveckling, 2005B) är några utgångspunkter från slutrapporten att de faktorer som är viktiga för att främja kunskapsutvecklingen ska lyftas fram för att arbetet med fysisk aktivitet ska bli framgångsrik. Några faktorer är t ex att en god lärmiljö som skapas mellan vuxna och elever i form av trygga och goda relationer, bort från kränkningar och diskrimineringar. I en sådan lärmiljö ska ungdomar och barn skapa sitt eget inflytande och ansvar för sin egen vardag. Däremot räcker det endast inte att skapa en god lärmiljö för lärande. (Myndigheten för skolutveckling, 2005B) nämner också faktorn för att lärande ska fungera bra måste eleverna även vara i god form och hjärnan vara i ett lärande tillstånd. (Myndigheten för skolutveckling, 2005B) nämner dessutom några metoder grundskolor tillämpar och finns med i rapporten, exempelvis att promenader är en vanlig förekommande aktivitet. Den gående skolbussen är ett annat exempel på en metod som kan tillämpas som ytterligare daglig fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Den gående bussen fungerar genom att en förälder eller annan vuxen samlar ihop barnen och går med de till skolan. Det blir ett tryggt och effektivt sätt att ta sig till skolan. (Myndigheten för skolutveckling, 2005B) nämner hur barn från en skola i Älvsjö som har gående skolbuss tycker att det är roligt för att man pratar med varandra och blir piggare. (Myndigheten för skolutveckling, 2005B) skriver även att skoleleverna nämner att när man åker bil så blir man trött när man kommer till skolan. Korrelationen mellan rapporten från Myndigheten för Skolutveckling och den här undersökningen är att öka medvetenheten för allmänheten över hur fysisk aktivitet påverkar barn och ungdomar. Det som också är av intresse från rapporten är att påpeka betydelsen fysisk aktivitet har på barn och ungdomar samt på deras skolprestation och välmående.
6
Slutligen försöka se ifall det är möjligt för läroplanen att ändra om lektionerna i skolan på grund av fördelarna fysisk aktivitet har på elevernas allmänna skolprestation.
En av de mest inflytelserika studierna på området - det s k Bunkefloprojektet - som avsåg att undersöka eventuella påverkanseffekter av utökad fysisk aktivitet och individuellt anpassad motorisk träning i två skolor i Malmö, tre årskullar med elever i årskurs 1 – 3 under nio år. Ericsson (2003) konstaterade att elever som haft utökad fysisk aktivitet och extra motorisk i skolan fick bättre resultat på nationella prov i svenska och matematik. Ingegerd Ericsson är utbildad idrotts- och speciallärare, doktorerade 2003 på avhandlingen Motorik,
koncentrationsförmåga och skolprestation. Ericsson arbetar nu som docent i idrottsvetenskap,
samt som idrottslärarutbildare på Malmö Universitet menar att detta beroende på eleverna som tidigare varit med i projektet redan (fått mer energi och kapacitet till andra kognitiva funktioner i takt med grovmotoriska rörelsemönster förbättrats och automatiserats. Studiens resultat stärker tydligt sambandet mellan fysisk aktivitet och skolprestation.
En norsk studie, BBO – projektet (Mjaavatn & Gundersen, 2005) utvecklade en modell som gick ut på att lägga till en timmes fysisk aktivitet för barn i årskurs 0 – 4. Syftet med studien gick delvist ut på att se ifall det fanns koherens med barn som är fysisk aktiva och deras sociala, kognitiva och fysiska utveckling. Ungefär 100 barn, deras familjeliv, fritid och kompiskrets inkluderades och studeras i BBO – projekten under fyra år. Studiens resultat bevisade att eleverna som hade bäst motorik också var populärast och hade flest vänner. Studien påvisade även att försökeleverna var mer fysiskt aktiva och var i större omfattning med i olika idrottsföreningar (Mjaavatn & Gundersen, 2005). Viktigt att notera från studien var enbart vid motorisk kompetens fann man ett samband med skolprestation i andra ämnen som t ex norska och matematik. Enligt Mjaavatn och Gundersen (2005) handlar resultaten snarare om att barnen som var populärare, hade mer vänner och trivdes mer i skolan visade sig besitta en större motoriska färdighet och att det i sin tur påverkade den förbättrade skolprestation i t ex matematik och norska (Mjaavatn & Gundersen, 2005). Hur som helst verkade resultatet visa att ökad motorik bland eleverna visade också förbättrad skolprestation. Slutligen framgick det även i studien att föräldrarnas utbildningsnivå hade stor betydelse för barnen och deras fysiska aktiviteter. Främst handlade det om mammans utbildningsnivå som påverkade barnen fysiska aktivitet (Mjaavatn & Gundersen, 2005). Det som är av intresse för den här studien är att det verkar som elevernas sociokulturella bakgrund har betydelse för deras fysiska aktivitet. Sociokulturella bakgrund skulle till exempel kunna vara att veta
7
elevens sociala krets och familjebakgrund, för att se ifall det hade haft någon betydelse för elevens skolprestation. Återigen behöver vi även här lyssna på idrottslärarna och deras uppfattning.
Ingegerd Ericsson (2003) skriver i sin avhandling att utvärderingar och erfarenheter av arbete med motorisk träning i skolan har visat att utökad och anpassad motorisk träning, i mindre grupper kan ha positiva effekter, förutom för barns motorik, även för självförtroende,
koncentrationsförmåga samt indirekt även för inlärning av teoretiska kunskaper. Även om det finns utvärderingar och erfarenheter som tyder på positiva effekter av motorisk träning så är det förvånansvärt få vetenskapliga forskningar som visar positiva effekter av motorisk träning på kognitiv inlärning menar (Ericsson, 2003). Även om motorisk träning är en värdefull beståndsdel i elevens undervisning, så är det inte givet att motorisk träning kan lösa elevens läsproblem. Däremot finns det mycket som tyder på att fysisk aktivitet och kroppslig rörelse har både en emotionell och social betydelse för eleverna, vilket i sin tur kan öka barns prestationsförmåga, därmed deras skolprestation. Det som blir intressant att se i
undersökningen är vilken typ av träning idrottslärarna applicerar på lektionerna som skulle kunna tänka sig öka elevernas prestation. Därmed blir aspirationen att öka kännedomen av vilka typer av träning och motion idrottslärarna bedriver som kan påverka eleverna och deras prestation.
Ericsson (2003) förklarar i en studie av 285 elever i skolår 1 – 2 framgick det i intervjuer med elevernas lärare att elever med god motorik i skolår 1 har bättre koncentrationsförmåga och bättre kognitiv inlärningsförmåga. Studien menar på att det just i förskolan och under den första läsåret som proaktiva arbeten kan göras. Genom tidig upptäckt av eventuella motoriska brister kan pedagogiska åtgärder sättas in som kan tänkas förebygga att barn får problem med sensomotoriska funktioner i skolan avslutar Ericsson (2003). Det framgår i det här studien att yngre elever med god motorik också fått bättre koncentrationsförmåga och bättre kognitiv inlärningsförmåga. Studien lyfter vetskapen att ju yngre eleverna är desto viktigare är det att förebygga motoriska brister och jobba framåtsiktande för eleven. Detta kan i sin tur påverka eleven positivt för dess skolprestation framöver.
Linda Liljedahl jobbar som hälsopromotor på Sundsbroskolan, som var en av skolorna med i Bunkelfloprojektet. Liljedahl förklarar hur eleverna är inskolade på rörelse, samt att
8
med motoriska störningar. Eleverna som fått grov motorisk träning i dessa skolor utvecklat väldigt bra resultat. Samtidigt finns en tydlig skillnad mellan de övriga eleverna och de som varit med i projektklassen (Ericsson, 2006). Liljedahl beskriver hur eleverna som varit med i projektklassen och fått ta del av grov motorisk träning är trygga, har en stor övningsbank, samt att de aldrig är oroliga för att prova en ny aktivitet (Ericsson, 2006). Den här studien bygger delvist vidare på studien ovanför med Ericsson som förklarar motoriska brister hos vissa elever och hur man kan arbeta proaktivt mot eleverna i ett förebyggande syfte. Liljedahl förklarar vidare i den här studien hur motorisk träning kan ge positiva resultat för eleverna. Det verkar som eleverna som fått ta del av grov motorisk träning utvecklat en självkänsla och trygghet i sig själva vilket indirekt påverkar skolprestationen. Här finns budskapen om att motorisk träning påverkar eleverna positivt. Vi behöver läsa i undersökningen svaren från idrottslärarna i deras bekantskap och kunnighet inom kunskapsområdet.
Jesper Fritz (2017) skriver i sin avhandling från Lunds universitet att det finns studier som antyder att ökad fysisk aktivitet är associerad med förbättrade kognitiva funktioner, såsom minne och inlärning. Därigenom menar också Fritz (2017) att även den akademiska
skolresultaten skulle kunna påverkas. Fritz (2017) menar att detta är av stort intresse eftersom skolresultaten i svensk grundskola, enligt den återkommande PISA-rapporten, de senaste decennierna försämrats. Fritz (2017) förklarar slutligen att detta gäller både betyg och andel barn som blir behöriga till gymnasial utbildning, och att ökad skolidrott skulle således kunna vara ett sätt att vända denna trend. Fritz expanderar ytterligare vetskapen hur fysisk aktivitet förbättrar allmänt prestationen för eleverna. Studien är relevant eftersom det fortfarande påvisar att fysisk aktivitet har koherens mellan elevernas förbättrade prestation och deras generella resultat i skolan. Studien nämndes i undersökningen för att återigen lyfta medvetenheten kring ämnet fysisk aktivitet, dess påverkar samt betydelse för skolprestationen hos elever.
Arne Malten (2002) skriver i sin bok Hjärnan och pedagogiken – ett sampel, att John Dewey lägger stor vikt i sin pedagogiska modell på en aktiv elevroll. I boken framgår det att
målsättningen är att ”eleverna skall lära sig att göra, veta och förstå.” Mottot har blivit ”learning by doing” där läraren sätter sin tillit till elevens egen förmåga till utveckling för sig själv och för samhället i stort. Många av Deweys ideer har kommit att prägla de svenska skolorna och aktivitetspedagogiken från Dewey stämmer in med den konstruktivistiska synen på lärande – ”eleverna själva konstruerar / skapar sitt eget kunnande med läroplanens
9
synsätt.” Malten (2002) skriver i sin bok att enligt våra läroplaner skall skolan sträva efter eleven får möjligheten att bland annat; nyfikenheten och lust att lära, en förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra, sitt eget sätt att lära et cetera.
Inom aktivitetspedagogiken har läraren två huvuduppgifter; den första är att den psykologiska uppgiften att uppmuntra elevens ”upptäckarglädje och experimentlusta, samt den sociala uppgiften; att vägleda eller rent av styrka eleven in i socialiseringsprocessen, vars mål är att ge eleven en samhällsnyttig beredskap.”
Malten (2002) nämner också hur barnets ”framfart” på lekplatsen är nämligen oerhört utvecklande för dess grovmotorik. Barn som har balansstörningar har svårt med sin
koncentration, eftersom en stor del av deras energi går åt till att klara av att sitta och gå. Det finns övningar som kallas för utvecklande övningar som har rytmiska tillslag till sig.
Exempelvis hoppa på ett eller två ben, rytmiskt hoppa upp och ner på en studsmatta. Målet med dessa övningar är att automatisera rörelsemönstren så att eleverna klarar av att
koncentrera sin uppmärksamhet och energi på skriv rörelse, tal och kognitiva prestationer. Rytmiska övningar är gjorde för att förbättra koordinationen, balansen och grov- samt finmotoriken hos eleverna och är att rekommendera.
Malten (2002) menar att skolgymnastiken är av oerhört stor betydelse för barns motoriska utveckling. Skolgymnastiken erbjuder inte endast en avkoppling mellan undervisningarna, utan spelar en betydelsefull roll i barnens språkliga, kognitiva och sociala utveckling. Mot denna bakgrund är det till stor skada att skolgymnastiken under senare år fått vidkännas neddragning i sitt veckotimtal avslutar Malten (2002).
Carla Hannaford (1997) skriver i sin bok Lär med hela kroppen – inlärning sker inte bara i huvudet att ”rörelse är oumbärlig för inlärning.” Hannaford (1997) förklarar hur inlärningen innefattar uppbyggnad av färdigheter och alla slags färdigheter byggs upp genom
muskelrörelser – inte bara de fysiska färdigheterna hos idrottsmän, dansare och konsthantverkare utan också intellektuella färdigheter som används i klassrum och på arbetsplats. Ett exempel på det är att historieberättare underhåller, politiker leder genom de komplexa muskulära uttrycken hos språk, tal och gester avslutar Hannaford (1997. Hannaford (1997) nämner slutligen att det gjordes en studie med mer än 500 kanadensiska barn klarade eleverna sig om de tillbringade en extra timme per dag i gymnastiken märkvärt bättre på prov än mindre aktiva barn. Vi en närmare granskning framgick det även från tretton olika studier i
10
samband med exemplet ovanför hur träning faktiskt stimulerar tillväxten av hjärnor under utvecklingen och motverkar försämringen av äldre hjärnor.
I sin vetenskapliga artikel, Association between physical activity and academic performance in Korean adolescent students skriver Wi – Young So (2012) att tills nyligen har fysisk aktivitet påvisat förbättra minnet och den kognitiva funktionen på hjärnan. So (2012) skriver att det inte tidigare gjorts någon specifik forskning kring fenomenet med ungdomar inom den koreanska populationen. Syftet med studien är således att undersöka effekterna olika typer och frekvens av fysisk aktivitet kan påverka den akademiska prestationen på unga koreanska studenter. Studien var omfattande då totalt 75,066 unga studenter (39,612 pojkar och 35,454 flickor) från sjuan upp till tolvan inom de koreanska skolklasserna var med i den femte koreanska ungdoms risk beteende web – baserad undersökningen (KYRBWS – V) som gjordes 2009. Resultaten visade att pojkar som var med i olika typer av fysisk aktivitet två till fyra gånger i veckan hade större möjligheter att rapportera in genomsnittliga och över
genomsnittliga akademiska prestationer i jämförelse med pojkar som inte alls var med i regelbunden fysisk aktivitet.
Det framgick i studien att effektiv fysisk aktivitet har positiv korrelation med akademisk prestation för pojkar, likaså hade måttlig fysisk aktivitet också positiv effekt på både pojkar och flickor i deras akademiska prestation. So (2012) menar att det finns utifrån den här studien potentiella möjligheter att utveckla en framtid utbildningspolitik inom de koreanska skolorna, specifikt inom de tidigare interventionerna och strategier skapta till att identifiera och motverka faktorer som bidrar till att elever som underpresterar inom skolan.
Chen et al (2012) förklarar i studien Fitness change and susequent academic performance in adolescents relevansen mellan fysisk styrka och uthållighet med akademisk prestation hos taiwanesiska sjätte- och åttondeklassare. Eleverna testades genom att akademisk prestation extraherades från sjätte klassarna och ettorna från gymnasiet i slutet av varje klass. Det som mättes var kardiovaskulära (CV) konditionen, flexibilitet för att sitta och nå böjda ben, längden och vikten för beräkningen av kroppsmasseindex (BMI) bedömdes likaså i början av varje examen. Resultaten visade en förbättring inom de kardiovaskulära uthålligheten, men inte styrka och uthållighet eller flexibilitet är signifikant relevant till bättre akademisk prestation. Slutsatsen från den studien visade att kardiovaskulär uthållighet utmärkte sig och förknippades med akademisk prestation. Flera tvärsnitts studier visade också rapporter att
11
kardiovaskulär uthållighet är positivt relaterat till allmän akademisk prestation eller prestation inom vissa ämnen som till exempel matematik än att läsa, eller engelska et cetera.
Läroplansteori
Med hjälp av läroplansperspektivet ligger fokuset på formuleringsarenan,
transformeringsarenan och realiseringsarenan för att se ifall det går och redigera läroplanen inom ämnet idrott och hälsa. Det vill säga att skolsystemet tar sig i akt och beaktar ideen att tilldela mer tid för fysisk aktivitet i ämnet idrott och hälsa och även mer allmänt sätt i skolan. Detta på grund av flera positiva aspekter och resultat fysisk aktivitet har visat sig ge eleverna och deras skolprestation. Genom att elevernas skolprestation ökat och resultat i betygen blivit bättre så borde det i sin tur även gynna Skolverket och samhället rent allmänt sätt. Linde (2012) förklarar med formulerad läroplan avses här de föreskrifter som gäller i ett skolsystem för vilka ämnen som ska studerar, hur stor del av tiden varje ämne ska tilldelas, vilka mål som gäller för undervisningen och vilket innehåll de olika ämnen ska ha. Läroplansteorin handlar kort om vad som påverkar läroplanen, hur uppfattar lärarna läroplanen, hur läroplanen realiseras och slutligen behandlas i undervisningen.
Linde (2012) skriver att studiet av läroplansteori kan också hjälpa oss att förstå och avslöja makten över våra sinnen och att påverka skola och utbildning. Studerar vi läroplansteorin med andra ord funkar det som en “upptäcktsfärd” för att förstå hur vår världsbild skapats, till större delen genom vad andra föreskrivit som lärostoff för oss. Linde (2012) menar att när utbildning och undervisning sker organiserat i former som i skolor och institut, då uppstår med nödvändighet behovet av att välja ut och organisera det som ska gälla som kunskap värd att förmedla. Basil Bernsteins uppsats On Classification and Framing of Educational
Knowledge att “Curriculum defines what counts as valid knowledge” används i Lindes bok Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteorier, och används till att läroplanen anger
vad som räknas som giltig kunskap, leder vidare till nya funderingar och frågor. Linde (2012) ställer även frågan vem är det som bestämmer vad som ska räknas som giltig kunskap? Linde (2012) beskriver tre olika arenor inom läroplansteori i boken mer utförligt;
formuleringsarenan syftar till att olika beslut blir till, för att en grund ska skapas, samt
riktlinjer som ska följas inom skolan. Besluten som tas formas därefter till en läroplan som lärarna baserar ifrån, vilket blir grunden för lärarnas kunskapsförmedling och lärande.
12
läraren tolkar läroplanen kan bero på olika faktorer som exempelvis lärarens rutiner, ämnets traditioner men också skolans resurser, lokaler, läromedel, ekonomiska och materiella förutsättningar. Eleverna, andra lärare, skolledare påverkar naturligtvis också detta. Allt eftersom olika lärare tolkar läroplanen på olika sätt av diverse anledningar samt av orsaken nämnda ovan betyder det att läroplanen inte behöver realiseras som det är tänkt i själva utbildningen. Linde (2012) förklarar hur realiseringen, alltså själva verkställandet av undervisningen behandlas. Verkställandet består av lärarnas lektionshållande och elevernas verksamhet under lektionerna. Kärnan av realiseringen står kommunikation och aktivitet i klassrummet (Linde, 2012). Den finns en fjärde arena som inte direkt förknippas med de tre tidigare nämnda men som ändå har en betydelse för skolan, nämligen diskursen. Diskurser handlar om hur det diskuteras om läroplansfrågor, vem är det som talar, vilka perspektiv som släpps fram i överläggningen och slutligen om lärarens verksamhet i skolan.
Metod
Metoden som kommer att användes till den här undersökningen är den kvalitativa analysmetoden. Genom intervjuer med olika idrottslärare är syftet att undersöka ifall idrottslärarna har en uppfattning om inverkan idrott och hälsa har på eleverna i de andra ämnen och hur idrottslärarna arbetar med eleverna som skulle kunna förbättra elevernas resultat och prestation i de andra ämnen. Kvale och Brinkmann (2014) beskriver genom samtal lär vi känna andra människor, vi får kunskap om deras erfarenheter, känslor, attityder och den värld de lever i. Intervjuaren lyssnar till deras drömmar, farhågor och förhoppningar; hör de uttrycka åsikter och synpunkter med egna ord; och skaffar sig kunskap om deras utbildnings- och arbetssituation, deras familj och sociala liv.
I den här undersökningen har intervjuer valts på grund av att det skapar en dialog och
aktörerna kan sätta ord på deras egna uppfattningar. Kvale och Brinkman (2014) menar att en kvalitativ forskning kan vara induktiv som tyder på den process där man observerar ett antal fall i syfte att säga något generellt om den givna klassens fall. Analytiker som använder denna strategi kommer att induktivt koda data för att identifiera mönster och formulera potentiella förklaringar till dessa mönster. Genom tidigare forskning och resultaten som redogjordes längre upp i undersökningen, var valet givet att utgå från idrottslärarnas uppfattning och erfarenhet i form av intervjusamtal för att få svar på syftet och frågeställningarna i den här undersökningen.
13
Den kvalitativa forskningsintervjun söker förstå världen från undersökningspersonernas synvinkel, utveckla mening ur deras erfarenheter, avslöja deras levda värld som den var före de vetenskapliga förklaringarna (Kvale och Brinkmann, 2014). Det har valts en kvalitativ metod i den här undersökningen för den passar uppsatsen. Genom att intervjua idrottslärarna så är tanken att få veta deras uppfattning över idrottsämnets påverkar på eleverna och deras generella skolprestation, samt hur idrottslärarna arbetar med eleverna. Därför har intervjuerna gjorts för att få djupare förståelse och mer nyanserade svar. Det viktiga här blir bredden på svaren, det vill säg hur idrottslärarna besvarar frågorna än vad de besvarar. Utgångspunkten blir då mer utförlig och datamaterialen som kommit tydligare att analysera.
I undersökningen används en semi – strukturerad intervju med syftet att få ut så mycket som möjligt av idrottslärarna uppfattning och erfarenheter kring frågorna. Kvale och Brinkmann (2014) förklarar att den halv strukturerade intervjun liknar ett vardagssamtal, men som professionell intervju har den ett syfte och ingriper en specifik teknik; den är halvstrukturerad – den är varken ett öppet vardagssamtal eller ett slutet frågeformulär. Den utförs enligt en intervjuguide som fokuserar på vissa teman och som kan innehålla förslag till frågor. Till den här undersökningen kommer det användas datorstödda intervjuer. Kvale och Brinkmann (2014) förklarar att den datorstödda intervjun kan utföras genom e-post, en form av asynkron, interaktion i tiden där intervjuaren skriver en fråga, en form av asynkron interaktion i tiden där intervjuaren skriver en fråga och sedan väntar på svar.” En utav anledningen att den här intervjuvariationen tillämpades i undersökningen är på grund av ökad möjlighet till
meningsutbyte med idrottslärarna som är geografiskt avlägsna. Idrottslärarna ville allihop bli intervjuade genom mail, därmed passar den datorstödda intervjun in i den här
undersökningen.
Fördelen med datorstödda intervjuer enligt Kvale och Brinkmann (2014) är att de är självutskrivande i den meningen att den skrivna texten i sig är det medium genom vilket forskaren och intervjupersonen uttrycker sig, och således är klar för analys så snart den har skrivits ner. Med andra ord blir det enklare för forskaren att använda den klara texten som kommit in och förbereda den för analysen.
Det finns också nackdelar med den datorstödda intervjun, till exempel behöver både intervjuaren och intervjupersonerna båda vara förhållandevis skickliga på att skriva. Kvale och Brinkmann (2014) menar på att den medierade interaktionen skapar en eventuellt
14
ofruktbar distans utan vägledning från kroppar och talspråk, och det kan vara svårt att få fram rika och detaljerade beskrivningar. I detta fall så är intervjufrågorna noggrant planerade, skrivna och strukturerade för att få så mycket detaljerad och informationsgivande förklaringar som möjligt från idrottslärarna. Idrottslärarna som alla är med i den här undersökningen är utbildade inom högskolor och universitet, därmed borde de inneha akademiska attribut när det kommer till tal och skrift. På så sätt förväntas intervjusvaren bli så nyanserade och utvecklade som möjligt för att förfärdiga den här undersökningen så kvalitativt som möjligt.
Urval
Till den här undersökningen valdes det ut fyra idrottslärare som alla har underlag att ha jobbat med elever i grundskolan. Syftet med undersökningen är delvist att ta reda på idrottslärarna uppfattning ifall fysisk aktivitet påverkar elevernas allmänna skolprestation. Samt idrottslärarnas erfarenheter på hur de arbetar tillsammans med eleverna inom idrott och hälsa.
Den här undersökningen baseras utifrån ett lärarperspektiv, eftersom det vore intressant att se hur idrottslärarna själva upplever hur deras undervisningsämne, idrott och hälsa påverkar eleverna och deras allmänna skolprestation. Idrottslärarna intervjuades enskilt genom mail där de fick möjligheten att skriva ner sina svar, hämta materialen för att slutligen analysera svaren utifrån ett lärarperspektiv. Till följd därav är det viktigt för blivande utbildare att kunna se och förstå olika perspektiv på kunskapsförmedlingen, och i detta fall ett lärarperspektiv.
Hur jag fick kontakt med tre av idrottslärarna som är med i undersökningen var genom att jag tidigare vikarierat på skolorna de arbetar i. Under tiden jag vikarierade såg jag hur
idrottslärarna arbetade med eleverna samt erfarenheten de hade. Valet blev då självklart att i nästa steg fråga de ifall de ville vara med och ställa upp i undersökningen, vilket de
gladeligen accepterade. Den fjärde idrottsläraren som också är med i undersökningen träffade jag på tränarutbildningen i Uppsala via Friskis och Svettis. Personen nämnde att han har lång erfarenhet och berättade en hel del intressanta upplevelser och insikter han varit med om genom åren som idrottslärare. Av den anledningen frågade jag om personen ville vara med och samverka i undersökningen som intervjuperson, vilket personen utan minsta betänklighet accepterade.
15
Idrottslärarna i den här undersökningen har alla olika åldrar, arbetslivserfarenheter, samt- jobbar fortfarande eller har jobbat med elever med olika sociokulturella bakgrund. En annan fördel är att idrottslärarna arbetat längre perioder i vissa av skolorna och haft samma elever under längre period. På så sätt vet idrottslärarna hur utvecklingen skett hos eleverna både inom idrott och hälsa, och generellt sätt i skolan. Tre av idrottslärarna arbetar på skolor där eleverna har medel till högre socioekonomiska bakgrund. Den fjärde idrottsläraren har arbetat på skolor med elever från mångkulturella- och socioekonomiska bakgrund där många av eleverna saknar kärnfamiljer.
Genomförande
Intervjuerna gjordes alla genom email utbyte under en period. Innan intervjuerna ens påbörjades så berättade jag information om mig själv att jag är en idrottslärarstudent som läser mitt andra år på gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm., därav berättade jag också om undersökningens mål och syfte. Efter att idrottslärarna gladeligen accepterade inviteringen över att få vara med i undersökningen, så blev de informerade att de förblev anonyma i undersökningen. En av idrottslärarna fick också en skriftlig underrättelse genom mailadressen långt efter första kontakten med anledningen att förtydliga viktigheten med den etiska aspekten i undersökningen och att jag glömde nämna det vid första kontakten då jag frågade om han ville vara med i intervjun. De andra tre idrottslärarna fick även de
underrättelse men den blev i stället muntlig snarare än skriftlig, vilket var helt godtagbart av idrottslärarna. Vid första kontakt med alla idrottslärare informerades det även att det var frivilligt ifall de ville vara med i undersökningen och att det uppskattas såvida de deltog, men att det inte var något krav. Intervjuerna skede enbart genom konversationer via mailadressen. Intervjufrågorna skrevs ner i ett Word fil och skickades senare vidare till idrottslärarna för att besvara. När intervjuerna blev genomförda och all data samlades in så påbörjades
bearbetningen av materialet. Intervjuerna transkriberades slutligen in i ett nytt Word fil där varje enskild idrottslärares intervjusvar kunde sparas in en egen mapp. Detta för att underlätta för mig då det blev dags att läsa igenom svaren och påbörja undersökningens analys och resultatdel.
Forskningsetik
Idrottslärarna har bland annat blivit informerade om det allmänna syftet med undersökningen och hur den till stor del är upplagd. Enligt Kvale och Brinkman (2014) innebär begreppet
16
informerat samtycke; “att det grundar sig primärt på principen om individuell autonomi och i andra hand på principen att göra gott.” Idrottslärarna har med det sagt fått informationen att de frivilligt deltar i undersökningen och att de har rätten att dra sig ur när de vill. Några av intervjupersonerna har önskat sig förbli anonyma i undersökningen vilket självklart
respekteras och bekräftas. På grund av anonymiteten från intervjupersonerna så har det inte heller gjorts ett avtal som behövts signeras av både undersökaren och idrottslärarna. Det formella samtycket har konstaterats och hämtats genom ett muntligt medgivande av
idrottslärarna eller skriftligt genom mailen. Enligt bedömningarna från undersökningens syfte och frågeställningar finns inga konsekvenser som kan skada eller påverka intervjupersonerna negativt efter deras deltagande i intervjuundersökningen. Därför behöver inte undersökningen heller etik prövas eller godkännas i t ex lagen om etikprövning. Undersökningen har tagit hänsyn till intervjupersonerna utifrån Humanistisk - Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet (HSFR:s) riktlinjer. Enligt Hassmen och Hassmen (2008) existerar inte HSFR längre, däremot är det värt att uppmärksamma; “de fyra krav som ställdes upp för att skydda undersökningsdeltagarna.” Kraven är bland annat - Informationskravet; där forskaren skall informera de av forskningen berörda som t ex intervjupersonerna om den aktuella
forskningsuppgiftens syfte. Den andra kravet är- samtyckeskravet som syftar till att
deltagarna i undersökningen har rätten att själva få bestämma över sin medverkan. Det tredje kravet – Konfidentialitetskravet hänvisar “uppgifterna om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.” Det sista kravet – nyttjandekravet refererar till att “uppgifter insamlade om enskilde personer får endast användas för
forskningsändamål.” Undersökningen uppfyller till stor del de fyra kraven utifrån HSFR:s etiska riktlinjer och råd. Intervjupersonerna är inte helt konfidentiella eftersom skolan och kommunen de arbetar på kommer finnas med i undersökningen, däremot kommer inte namnen, åldern eller annan allmän information om idrottsläraren synas. Information samlade om intervjupersonerna får endast användas för forskningsändamål.
Validitet
Det som kan öka validiteten i undersökningen är ifall idrottslärarna individuellt svarar relativt lika på många av intervjufrågorna. Därför var det viktigt att skapa frågor som var identiska till varandra, dela ut, få besvarade, samla in och slutligen analysera materialet noggrant. Intervjufrågorna är konkreta över vad jag som undersökare söker efter och öppna för
17
intervjupersonerna att skriva ner så mycket som de vet och kan. Arbetslivserfarenheten alla fyra idrottslärarna hade var mellan 14 - 33 år arbetade som idrottslärare och detta var en stark bekräftelse på en hög validitet. Idrottslärare som arbetat i många år har mycket erfarenhet och kännedom över just sitt ämnesområde. En annan faktor som påverkar validiteten i
undersökningen är att idrottslärarna fått semi – strukturerade intervjufrågor att besvara individuellt på. Syftet är att få ut så mycket som möjligt av idrottslärarnas uppfattning och erfarenheter kring frågorna. Slutligen få resultat som både kan relateras till tidigare forskning och även till det som är viktigt utanför undersökningssituationen, nämligen skolan och samhället. Hassmen och Hassmen (2008) nämner generaliserbarheten, dvs. om möjligheten att generalisera från en undersökning till andra grupper, situationer och miljöer. Hassmen och Hassmen (2008) nämner också hur den externa validiteten föreslagits bestå av tre
komponenter, vilket en av komponenterna blir värd här att nämna. Den konceptuella
komponenten rör frågan om huruvida de problem som studeras är relevanta och viktiga
utanför undersökningssituationen. Det kan hända att det är möjligt att generalisera till verkligheten, där problemet kan påvisas, men att de egentligen är ointressanta i ett vardagssammanhang.
Resultat
I den här delen kommer svaren från intervjuerna att redovisas och är kopplade till frågeställningarna för att skapa bättre förståelse kring undersökningen. I resultatdelen är svaren från intervjuerna indelade in i undersökningens frågeställningar för att skapa mer tydlighet. Resultaten kommer att ställas i relation med tidigare forskning för att mäta likheter och skillnader. Slutligen kommer resultaten att ställas mot och förklaras ytterligare med hjälp av läroplansteorin.
Undersökningens frågeställningar är:
- Har idrottslärarna en uppfattning om idrottsämnets inverkan på de andra ämnen i skolan för eleverna? Hur i så fall ser denna ut?
- Arbetar idrottslärarna med eleverna på idrottslektionerna på ett sätt som skulle kunna förbättra elevernas resultat och prestation i de andra skolämnen? I så fall på vilket sätt?
18
Idrottslärarnas uppfattning ifall fysisk aktivitet hjälper elevernas
skolprestation
I intervjusvaren med de olika idrottslärarna är det tydligt hur stor betydelse fysisk aktivitet har på eleverna. Idrottslärarna är till stor del överens om att fysisk aktivitet generellt påverkar eleverna i skolan på ett positivt sätt. Vissa skolor ordnar träffar som t ex arbetslagsträffar, lärarmöten och konferenser då lärare, pedagoger och rektorer träffas för att diskutera hur det går för eleverna i respektive klass och allmänt på skolan. Intervjuerna visar dock skilda meningar på frågan ifall idrottslärarna har någon koll på hur det går för eleverna i de andra ämnen. Utifrån några citat på frågan ifall de vet hur det går för eleverna i de andra ämnen svarar idrottslärarna följande sätt:
Vet ej. (Intervjuperson 1)
Inte så mycket. (Intervjuperson 2)
Ja, jag hade en bra dialog kring eleverna med resp. klasslärare i samband med arbetslagsträffar och konferenser. (Intervjuperson 3)
Har viss koll på det. Har mer koll på vissa elever. (Intervjuperson 4)
Genom intervjusvaren så kan vi se att det inte är självklart att alla idrottslärare vet hur det går för eleverna i de andra ämnen. I intervjuerna framgår det att två av idrottslärarna inte har någon koll alls, den tredje idrottsläraren har vetskapen över hur det går för eleverna i skolan, på grund av dialogen med andra klasslärare i samband med arbetslagsträffar och konferenser. Slutligen beskriver den fjärde idrottsläraren att han har viss koll, mer specifikt bättre koll på vissa elever. Tydligen så jobbar skolorna på olika sätt när det gäller att mäta eleverna allmänna skolprestation.
Även ifall två av idrottslärarna inte hade koll på hur det framgick för eleverna i de andra ämnen, så blir det tydligt i nästa fråga att mer likartade tankar mellan intervjupersonerna uppstår. Frågan är ifall idrottslärarna har en uppfattning och erfarenheter på att fysisk
aktivitet kan ge positiv inverkan på eleverna och deras prestation i de andra ämnen. Svaren på frågan av respektive idrottslärare blev följande:
Jag tror att fysisk aktivitet förbättrar koncentrationsförmågan och uthålligheten i de teoretiska ämnena - grundar det på det jag själv vet om Anders Hansens forskning. (Intervjuperson 1)
19
Jag tror att fysisk aktivitet förbättrar de intellektuella funktionerna, koncentrationen samt minnet hos barn och ungdomar. I vissa studier har det framkommit att elever som har mycket mer fysisk aktivitet i veckan också presterar bättre framför allt i matematik och språk. (Intervjuperson 2)
Enligt min erfarenhet och uppfattning så kan rätt planerade övningar på idrotten ge elever som är nöjda, glada och känner sig stärkta i sin självbild. Gruppstärkande aktiviteter som har innehåll som får alla elever att känna sig viktiga för gruppen och där det inte finns något tävlingsmoment har visat sig mycket bra. (Intervjuperson 3)
Med tanke på att många elever har ett stort rörelsebehov är idrottslektionerna mycket viktiga. Att få slippa kravet att stillasittande jobba få släppa loss är bra för alla barn. (Intervjuperson 4)
I intervjuerna är alla idrottslärarna överens om att fysisk aktivitet påverkar eleverna på ett bra sätt. En av idrottslärarna har uppfattningen att fysisk aktivitet kan förbättra koncentrationen, intellektuella funktionerna och även minnet hos barn och ungdomar. Relevant till
idrottslärarens uppfattning förklarar Ingegerd Ericsson (2002) i en studie som gjordes på 285 elever i skolår 1 – 2 så framgick det i olika intervjuer med elevernas lärare att elever med god motorik i skolår 1 har bättre koncentrationsförmåga och bättre kognitiv inlärningsförmåga. Det framgår också i Ericssons (2002) studie att yngre elever med bra motorik också fått bättre koncentrationsförmåga och bättre kognitiv inlärningsförmåga. Syftet menar Ericsson är att lyfta vetskapen att ju yngre eleverna är desto viktigare är det att förebygga motoriska brister och därmed jobba framåtsiktande för eleverna. Detta kan i sin tur påverka eleverna positivt för dess skolprestation framöver. En annan idrottslärare beskriver i sin erfarenhet och uppfattning att med rätt planerade övningar inom idrotten kan det ge elever som är nöjda, glada och känner sig stärka i sin självbild.
När intervjufrågan ställdes ifall fysisk aktivitet inom deras kunskapsämne hjälpt elevernas allmänna skolprestation och resultat i de andra ämnen. Är detta någonting som idrottslärarna lade märke till i så fall, här nedan kommer citat som ger olika svar på frågan:
Vej ej (men hoppas det). (Intervjuperson 1)
Den frågan är svår att svara på då vi inte har gjort några studier om ökad fysisk aktivitet ger bättre prestation i andra ämnen. (Intervjuperson 2)
20
Eleverna får en bättre koncentrationsförmåga vilket påverkar deras skolprestation positivt. För en del elever har det varit avgörande att ha haft en idrottslektion under dagen för att orka med resterande skoldag. Alla elever skulle prestera bättre om de skulle ha en fysisk aktivitet varje dag. De blir piggare och hjärnan bearbetar tidigare inhämtad kunskap under den fysiska aktiviteten. Ett exempel kan vara att de kan lösa ett svårt mattetal efter en fysisk aktivitet. (Intervjuperson 3)
Har inte gjorts några speciella undersökningar men jag tror att det skapar ett lugn att få röra på sig ibland. (Intervjuperson 4)
En av idrottslärarna beskriver att det inte har gjorts några speciella undersökningar men jag tror att det skapar ett lugn att få röra sig ibland. En annan idrottslärare menar att för en del elever har det varit avgörande att ha haft en idrottslektion under dagen för att orka med resterande skoldag. Alla elever skulle prestera bättre om de skulle ha en fysisk aktivitet varje dag.
Tre av idrottslärarna nämnde att de arbetar med barn som har föräldrar som tillhör medelklassen och uppåt utifrån sociokulturella bakgrund. En idrottslärare nämnde att de flesta elever kommer från familjer med högre utbildningar. Mjaavatn & Gundersen (2005) skriver i sin studie att föräldrarnas utbildningsnivå hade stor betydelse för barnen och deras fysiska aktiviteter. Främst handlade det om mammans utbildningsnivå som påverkade barnen fysiska aktivitet. Det som är av intresse för den här studien är att det verkar som elevernas sociokulturella bakgrund har betydelse för deras fysiska aktivitet.
Hur arbetar idrottslärarna för att öka elevernas allmänna skolprestation?
Det framgick i intervjuerna att de flesta idrottslärarna använder metoder som de vet förbättrar elevernas resultat och allmänna prestation. Idrottslärarna använder mycket konditions- och koordinations baserade övningar där eleverna antingen får arbeta individuellt eller i grupp med andra elever. Flera av de intervjuade var av den åsikten att:
Jag tror att konditionsträning, gärna i intervaller där man arbetar med kroppen en viss tid för att sedan vila ett bestämt antal sekunder – kan förbättra koncentrationsförmågan - och därmed förbättra resultatet. Även motorik - övningar innehållande balansövningar och kroppskontroll tror jag kan öka koncentrationen – och därmed förbättra resultat. (Intervjuperson 1)
21
Förbättrad kondition kan vara en viktig faktor för att påverka elevernas resultat och prestation i skolarbetet. Kondition verkar vara avgörande för flera av hjärnans funktioner,
koncentrationsförmågan förstärks, blodflödet till hjärnan ökar och minnet kan förbättras. Jag använder mig mycket av intervallträning i form av hinderbanor där man arbetar 2 och 2, stafetter och populära bollekar (t ex gladiatorerna). (Intervjuperson 2)
På lektionstiden har eleverna framför allt fått ett innehåll som givit de glädje. Ju mer
lustfyllda lektioner desto mer positiva elever som helhet på skolan. Lektionerna har innehållit mycket koordinationsövningar, pulsbaserade övningar och positiv återkoppling till varje enskild elev. Jag har utgått från individ och grupp. En elev som kommer tillbaka till andra lektioner efter en lyckad idrottstimme kommer prestera bättre på andra lektioner. Den är positiv, glad och nöjd och med ett ökat självförtroende som kommer smitta av sig i klassrummet. Det ger också en ökad koncentrationsförmåga. (Intervjuperson 3)
De brukar få en teoretisk genomgång om det är något speciellt jag är ute efter i något moment. Ibland tar jag fram olika station där eleverna får träna på de moment de behöver bli bättre på. Jag tar en liten grupp för att träna något speciellt, när de andra arbetar med andra övningar. (Intervjuperson 4)
Det framgick i tre av fyra intervjusvar att en förbättrad kondition verkar ge resultat när det kommer till prestationen hos eleverna. Förutom att idrottslärarna använt olika typer av konditionsträningar under deras lektioner framgick det även i intervjuerna att motorik - övningar tillämpats. Det framgick ytterligare i intervju ett att motorik - övningar innehållande balansövningar och kroppskontroll tros kan öka koncentrationen – och därmed förbättra resultat. Ingegerd Ericsson (2002) förklarar i en studie av 285 elever i skolår 1 – 2 där det framgick med elevernas lärare att elever med god motorik i skolår 1 har bättre
koncentrationsförmåga och bättre kognitiv inlärningsförmåga. Det framgick i studien att yngre elever med god motorik också fått bättre koncentrationsförmåga och bättre kognitiv inlärningsförmåga. Detta är någonting som idrottsläraren i intervjun har kännedom över och tillämpar under sina idrottslektioner. Detta kan i sin tur påverka eleverna positivt samt deras skolprestation fortsättningsvis. I intervju ett framgick det att idrottsläraren använder motorik - övningar innehållande balansövningar och kroppskontroll vilket enligt hans uppfattning kan öka koncentrationen – och därmed förbättra resultat. Linda Liljedahl jobbar som
hälsopromotor på Sundsbroskolan, som var en av skolorna med i Bunkelfloprojektet,
förklarar i studien hur motorisk träning kan ge positiva resultat för eleverna. Det verkar som eleverna som fått ta del av grov motorisk träning utvecklat en självkänsla och trygghet i sig
22
själva vilket indirekt påverkar skolprestationen. I Intervju tre framgår det att idrottsläraren att eleverna brukar få en teoretisk genomgång om det är något speciellt idrottsläraren är ute efter i något moment. Ibland tas det fram olika stationer där eleverna får träna på de moment de behöver bli bättre på. Idrottsläraren tar slutligen en liten grupp för att träna något speciellt, när de andra arbetar med andra övningar. Idrottsläraren nämner däremot inte vilken typ av speciell träning han arbetar med de enstaka eleverna med, oavsett fungerar arbetssättet bra för att upptäcka eventuella motoriska brister hos eleverna. Ericsson (2002) nämner i en av sina studier från Bunkefloprojektet genom att tidigt upptäckt av eventuella motoriska brister kan pedagogiska åtgärder sättas in som kan tänkas förebygga att barn får problem med
sensomotoriska funktioner i skolan. Det framgår i det här studien att yngre elever med god motorik också fått bättre koncentrationsförmåga och bättre kognitiv inlärningsförmåga. Studien lyfter vetskapen att ju yngre eleverna är desto viktigare är det att förebygga motoriska brister och jobba framåtsiktande för eleven. Detta kan i sin tur påverka eleven positivt för dess skolprestation framöver. Resultaten visar att idrottsläraren har koll på situationen genom sitt arbetssätt och metodik.
I intervjuerna gav idrottslärarna intressanta svar på frågan om huruvida fysisk aktivitet påverkar elevernas allmänna skolprestation och ifall detta diskuterades inom lärarlaget? Kräver detta en särskild kompetens som lärarlaget skulle vilja ha fortbildning inom i så fall eller ifall skolan fått någon typ av fortbildning på grund av detta? Här under kommer ni få se citat över vad idrottslärarna tycker om diskussionsämnet varit viktig att lyfta fram och diskutera bland lärarlagen inom respektive skolor de arbetar på:
Detta diskuteras ibland och har diskuterats, oftast när ny forskning framkommit med resultat. Krävs ingen särskild kompetens – men kollegiala diskussioner om detta upplever jag som positivt. Fortbildning där denna forskning har redovisats har förekommit vid 2 tillfället. (Intervjuperson 1)
Det här ämnet har diskuterats flitigt till och från under årens lopp och inom idrottsämnet har det också förekommit fortbildning som tar upp frågeställningen om fysiska påverkan elevens skolprestationer. (Intervjuperson 2)
Vi / all personal jobbade medvetet med att få in mer rörelse för eleverna under skoldagen för att det påverkar inlärningen. Vi hade särskilda veckor / dagar som hade ett hälsotema och där all personal på skolan blev involverad. I gemensamma möten och planeringsdagar så diskuterades vikten av daglig rörelse och alla kunde se en vint i prestation och resultat hos
23
eleverna efter dessa hälsodagar / veckor. Någon särskild utbildning/kompetens var inget vi efterfrågade, men hade säkert bidragit till ännu bättre resultat i så fall. (Intervjuperson 3)
Det tas upp då och då. Brainbreakes infördes under en period. (Intervjuperson 4)
Intervjuerna visar att idrottslärarna haft diskussioner ihop med lärarlagen i respektive skolor över betydelsen fysisk aktivitet har på eleverna och deras allmänna skolprestation. Några av idrottslärarna berättade att det tillämpades hälsodagar och även praktiska övningar för att låta eleverna utöva så mycket fysisk aktivitet de kunde. I en utav intervjuerna framgick det också att det fanns särskilda veckor / dagar där skolan hade ett hälsotema och där all personal blev involverad. I gemensamma möten och planeringsdagar så diskuterades betydelsen av daglig rörelse och att det fanns en tydlig fördel med elevernas utveckling i prestation och resultat hos eleverna efter dessa hälsodagar / veckor. I sista intervjun framgick det även att
brainbreakes infördes under en period. Slutsatsen kan göras att frågan haft betydelse och lett till att åtgärder tagits fram som t ex hälsodagar, olika pausövningar, brainbreakes et cetera. Brainbreake är en aktivitetspaus vars syfte är att få elever som sitter mycket att ta pauser då och då, vilket har visat förbättra koncentrationen och skapat fler förutsättningar för inlärning.
Analys
I denna del kommer resultatet av undersökningen analyseras i relation till läroplansteoretiska perspektivet. Detta kommer att göras utifrån undersökningens frågeställningar och resultat.
Vet idrottslärarna ifall fysisk aktivitet ökar den akademiska prestationen?
I undersökningens resultat framgick det att alla idrottslärarna ansåg den positiva betydelsen fysisk aktivitet har på eleverna och deras prestation. Trots det visar intervjusvaren skilda meningar på frågan huruvida idrottslärarna har någon koll på hur det går för eleverna i de andra ämnen. En idrottslärare svarade på frågan ovanför “vet ej”, den andra “Inte så mycket”, den tredje “Ja, jag hade en bra dialog med resp. klasslärare i samband med arbetslagsträffar och konferenser” och den sista svarade “Har viss koll på det. Har mer koll på vissa elever.” Däremot svarade alla idrottslärare att fysisk aktivitet hjälpte och påverkade eleverna positivt på frågan ifall idrottslärarna har en uppfattning och erfarenheter på ifall fysisk aktivitet kan ge positiv inverkan på eleverna och deras prestation i de andra ämnen. Det är givet att se hur fysisk aktivitet faktiskt har positiva inverkan på eleverna och att diskussionen faktiskt skulle kunna uppmärksammas mer inom Skolverket och framför allt politiskt sätt för en mer
24
verkande faktor. Lösningen skulle då bli en slags omformulering där nya urvalsprocesser och förhandlingar sker inom utbildningspolitiken och som kan relateras till positiva inverkan fysisk aktivitet har på eleverna. Exempel på olika förslag för att en omformulering sker inom läroplanen skulle vara frågor som; hur vida fler timmar fysisk aktivitet behöver inom idrott och hälsa och vilka typer av fysisk aktivitet eleverna kan utföra.
En sista fråga skulle kunna vara ifall de fysiska aktiviteterna enbart utförs på
idrottslektionerna eller även i de andra ämnen. Nya förslag skulle således leda fram till att en ny omformulering inom skolans styrdokument genomförs. Linde (2012) skriver med
formulerad läroplan avses här de föreskrifter som gäller i ett skolsystem för vilka ämnen som ska studeras, hur stor del av tiden varje ämne ska tilldelas, vilka mål som gäller för
undervisningen och vilka innehåll ämnen ska ha. I resultaten framgick det även att idrottslärarna diskuterade ihop huruvida fysisk aktivitet påverkar elevernas allmänna skolprestation och ifall det diskuterades inom lärarlaget. Linde (2012) nämner en fjärde arena, diskursen, som handlar om hur det diskuteras om läroplansfrågor, vem är det som talar, vilka perspektiv som släpps fram i överläggningen och slutligen om lärarens verksamhet i skolan. Den fjärde arenan - diskursen hade kunnat jämföras genom förslaget att respektive idrottslärare talar om fördelarna fysisk aktivitet har på elevernas allmänna skolprestation, lärarnas perspektiv på förslaget och slutligen hur förslaget kan genomföras i praktiken.” Det framgick också hur personalen på en skola jobbade medvetet med att få in mer rörelse för eleverna under skoldagen för att det påverkar inlärningen, det vill säga att vissa skolor
medvetet tillämpat in praktiska motioner för eleverna med anledningen för att mer rörelse visat sig påverka inlärningen positivt sätt. En annan idrottslärare nämnde att Brainbreakes tillämpades under en period. Linde (2012) nämner när det gäller målstyrningen så utfärdas förutom läroplanerna också kursplanerna, där i dessa utrycks målen för varje kurs. Meningen med läroplanen och kursplanerna som skilda dokument är att läroplanen avses ha en lång livslängd, medan målen för undervisningarna skall och ha en mer begränsad livslängd och revideras fortlöpande avslutar Linde (2012). Syftet med undervisningarna uttrycks i begrepp av kunskapsrelaterade verb såsom “elever tillämpar”, eleven förstår.”, et cetera.
Målstyrningen uttrycker således inte direktiv för vad idrottsläraren skall undervisa eller hur idrottsläraren ska undervisa, snarare vilka kunskaper eleven ska anskaffa.
25
Vilka metoder verkar fungera till att öka elevernas skolprestation?
En av idrottslärarna beskrev i intervjun hur eleverna får en bättre koncentrationsförmåga vilket påverkar deras skolprestation positivt. För en del elever har det varit avgörande att ha haft en idrottslektion under dagen för att orka med resterande skoldag. Alla elever skulle prestera bättre om de skulle ha en fysisk aktivitet varje dag. Resultaten visar i
undersökningen att tre av fyra idrottslärare specifikt hade med konditions övningar i sina lektioner vilket förbättrar elevernas prestation. I intervju ett framgick det konditionen verkar vara avgörande för flera av hjärnans funktioner, koncentrationsförmågan stärks, blodflödet till hjärnan ökar och minnet kan förbättras. Det som är intressant är metoderna idrottslärarna tillämpar på eleverna under sina idrottslektioner. Idrottslärarna verkar inte bara förbättra elevernas prestation under idrottslektionerna men även eleverna allmänna prestation.
Exempelvis så framgår det i intervju tre där idrottsläraren skriver ”lektionstiden har eleverna framför allt fått ett innehåll som givit de glädje. Ju mer lustfyllda lektioner desto mer positiva elever som helhet på skolan.” Dessa lektioner har i sitt innehåll mycket
koordinationsövningar, pulsbaserade övningar och positiv återkoppling till varje enskild elev. Idrottslärarna förklarar att de arbetat både på individen och gruppen med sina metoder, och menar att ifall eleven kommer tillbaka till andra lektioner efter en lyckad idrottstimme kommer han/hon också kunna prestera bättre på andra lektioner. Eleven blir positiv, glad och nöjd och med ett ökat självförtroende vilket kommer smitta av sig i klassrummet. I nuvarande läroplanen, Lgr 11 (Skolverket, 2011) är en utav syften att undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur den egna kroppen fungerar i arbete, om ”Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande.” Likaså nämns i kursplanen, Lgr 11 (Skolverket, 2011) att ”Undervisningen ska skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga.” Utifrån dessa exempel från läroplanens direktiv för Idrott och hälsa kan slutsatsen dras att idrottsläraren uppmanas få in eleverna på flera olika sätt där eleverna förbättrar prestationen även i de andra skolämnen.
Linde (2012) nämner däremot när det gäller målstyrningen så utfärdas förutom läroplanerna också kursplanerna, där i dessa utrycks målen för varje kurs. Meningen med läroplanen är och kursplanerna som skilda dokument är att läroplanen avses ha en lång livslängd, medan målen för kurser skall och ha en mer begränsad livslängd och revideras fortlöpande avslutar
