1(41)
Författare Program/Kurs
Marthin Stigeborn OP SA 17–20
Handledare Antal ord: 11 127
Erik Wikberg Beteckning Kurskod
1OP415
HUR KAN KOMBINERADE VAPEN FÖRKLARA TAKTISK FRAMGÅNG? En teoriprövande fallstudie om Robert Leonhards teori om kombinerade vapen applicerat på historiska fall ABSTRACT: The Swedish Armed Forces organize its army according to the principal of combined arms without establishing that the method of combined arms is appropriate or superior to other forms of organization. Robert Leonhard claims that Nations have been organizing their army’s according to the principal of combined arms since the Antiques.
This thesis was carried out as a theory testing case study with the aim to review Robert Leonhards combined arms theory against the historical cases Lützen 1632 and River Meuse crossing 1940 by examining how the theory can explain military success on the tactical level.
The analysis is based on an operationalization of Robert Leonhards combined arms theory’s principles. The result of the analysis shows that Robert Leonhards combined arms theory can say something about military success in the tactical level, but more research is needed to determine if the theory and its principles by its own can explain military success in the tactical level. While this study aids to the existing body of knowledge further studies are necessary to further validate the Swedish Armed Forces use of combined arms.
2(41)
Innehåll
1.1 Problemformulering ... 4 1.2 Forskningsöversikt ... 5 1.2.1 Sammanfattning forskningsöversikt ... 10 1.3 Syfte ... 10 1.4 Frågeställning ... 10 1.5 Centrala begrepp ... 11 1.6 Avgränsningar ... 12 1.7 Disposition... 122.1 Leonhards teori om manöverkrigföring ... 13
2.2 Leonhards teori om kombinerade vapen ... 14
2.2.1 Den kompletterande principen ... 15
2.2.2 Dilemmaprincipen ... 16
2.2.3 Alkyoneusprincipen ... 16
3.1 Forskningsdesign ... 17
3.2 Val av fall ... 18
3.3 Operationalisering ... 19
3.3.1 Den kompletterande principen ... 20
3.3.2 Dilemmaprincipen ... 20
3.3.3 Alkyoneusprincipen ... 21
3.4 Forskningsetiska överväganden ... 22
3.5 Metoddiskussion validitet och reliabilitet ... 22
3.6 Källkritik ... 23
1. INLEDNING ... 4
2. TEORI ... 12
3(41)
4.1 Slaget vid Lützen ... 24
4.1.1 Den kompletterande principen ... 26
4.1.2 Dilemmaprincipen ... 26
4.1.3 Alkyoneusprincipen ... 27
4.1.4 Resultatmatris Slaget vid Lützen ... 28
4.2 Anfallet över floden Meuse ... 29
4.2.1 Den kompletterande principen ... 30
4.2.2 Dilemmaprincipen ... 31
4.2.3 Alkyoneusprincipen ... 31
4.2.4 Resultatmatris Anfallet över floden Meuse ... 33
5.1 Resultatdiskussion och sammanställning ... 34
5.2 Slutsatser ... 36
5.2.1 Slaget vid Lützen ... 36
5.2.2 Anfallet över floden Meuse ... 37
5.2.3 Generella slutsatser ... 38
5.3 Fortsatt forskning ... 38
5.4 Relevans för framtida yrkesutövning ... 39
6.1 Litteratur ... 40 6.2 Artiklar ... 41 6.3 Offentliga tryck ... 41 6.4 Övriga källor ... 41 4. ANALYS ... 24 5. AVSLUTNING... 34
4(41)
1. Inledning
Enligt Arméreglemente taktik 2013 organiseras de svenska arméförbanden utifrån principen om kombinerade vapen och genom att strida i brigads ram uppnås effekt av principen. Begreppet kombinerade vapen omfattar både skjutande system och understödjande system, och syftet med nyttjandet av kombinerade vapen är att när vapen samordnas så blir resultatet bättre än om de verkar var för sig.1
Militärstrategisk doktrin 2016 beskriver kombinerade vapen som den traditionella taktiska modellen för organisering av effektiva militära förband.2
Utifrån principen om kombinerade vapens etablering inom Försvarsmaktens doktriner och reglementen bedöms kombinerade vapen vara en väsentlig aspekt för att uppnå framgång på taktisk nivå.
Teoretikern Robert Leonhard hävdar att nyttjandet av kombinerade vapen är väsentligt för att kunna upphäva fiendens styrkor.3 Vidare påstår Leonhard att nyttjandet av kombinerade vapen inte är ett nytt fenomen, utan att det kan ses som tidlöst, då människan organiserat sig enligt principen om kombinerade vapensystem sen antiken.4
Denna undersökning kommer genom en teoriprövande flerfallsstudie mot två historiska fall att undersöka om Leonhards teori om kombinerade vapen är applicerbart på dessa samt om teorin kan förklara taktisk framgång.
1.1 Problemformulering
Försvarsmaktens doktriner och handböcker är tydliga i sitt förespråkande av kombinerade vapen som princip, utan att källhänvisa till var fakta som ligger till grund för detta kommer ifrån. Det finns många likheter mellan de definitioner och framgångsfaktorer som nämns i de svenska doktrinerna och handböckerna med Leonhards teori om manöverkrigföring och kombinerade vapen. Arméreglemente taktik nämner att kombinerade vapen ger en möjlighet att ställa motståndaren inför ett eller flera dilemman, vilket även är den essentiella innebörden
1 Arméreglemente Taktik: AR Taktik : 2013, Försvarsmakten, Stockholm, 2013, 22 2 Militärstrategisk doktrin: MSD 16, Försvarsmakten, Stockholm, 2016, 62
3 Leonhard, Robert R., The art of maneuver: maneuver-warfare theory and airland battle, Presidio Press, Novato,
CA, 1991, 91-92
5(41) i Leonhards teori om kombinerade vapen.5 Detta gör det antagbart att om Leonhards teori kan förklara taktisk framgång retrospektivt kan den hypotetiskt förklara taktisk framgång både i en samtida kontext samt en framtida kontext.
Forskningsproblemet som denna undersökning avser att undersöka är hur och om Robert Leonhards teori om kombinerade vapen kan förklara taktisk framgång vid historiska slag, och genom detta få en förståelse för teorins förklaringsvärde för taktisk framgång i en nutida kontext.
Leonhard avgränsar sin teori om kombinerade vapen till att omfatta infanteri, artilleri, pansarfordon samt flygstridskrafter.6 Samtidigt påstår Leonhard att nyttjandet av kombinerade vapen nyttjats sen antiken. Detta påstående, tidlösheten i kombinerade vapen, lämnar en undrande om Leonhards teori om kombinerade vapen kan förklara taktisk framgång i en tidsepok där det varken fanns pansarfordon eller flygstridskrafter eller om Leonhards principer för kombinerade vapen är beroende av modern teknik. Dennis K Redmond påstår att Gustav II Adolf, härförare under Slaget vid Lützen, kan ses som ”the father of combined arms warfare” vilket gör Slaget vid Lützen relevant att undersöka.7
Undersökningens andra fall, Anfallet över floden Meuse, är relevant att undersöka i det avseende att under detta slag hade tyskarna tillgång till de komponenter som Leonhard avgränsar sin teori till. Genom att undersöka detta fall i samband med Slaget vid Lützen, skapas en möjlighet att se en distinktion ifall Leonhards teori enbart kan förklara taktisk framgång när samtliga av hans nämnda vapenslag är inkluderade.
1.2 Forskningsöversikt
Robert Leonhard beskriver i sin teori om kombinerade vapen att teorin är nära besläktad, och kan ses som en del av manöverkrigföring.8 För att kunna förstå kombinerade vapen som metod
behöver man se den som en del av manöverkrigföring.
Det har bedrivits en del forskning inom kombinerade vapen, och en ännu större del inom manöverkrigföring. Med hänsyn till undersökningens omfattning, kommer det i detta avsnitt att
5 Arméreglemente Taktik: AR Taktik : 2013, 22
6 Leonhard, The art of maneuver: maneuver-warfare theory and airland battle, 94
7 Redmond, D., and Army War Coll Carlisle Barracks PA. Gustavus Adolphus: Father of Combined Arms
Warfare (2000). Web., 1
6(41) presenteras väsentlig forskning inom både kombinerade vapen och manöverkrigföring, då de är sammanlänkade.
Forskaren William S Linds teori om manöverkrigföring är baserad på luftstridskrafts-teoretikern John Boyds OODA-loop, vilken kortfattat innebär att du ska ta dig innanför motståndarens beslutscykel och fatta beslut snabbare än denne.9 Lind vidareutvecklade Boyds OODA-loop och resultatet blev tre principer för manöverkrigföring som syftar till att komma innanför motståndarens beslutscykel. Dessa principer är:
1. Decentraliserad ledning – Lind menar att enbart en decentraliserat ledd styrka kan fatta snabba beslut och på så sätt hamna innanför motståndarens beslutscykel.10
2. Skapa förvirring – Denna princip handlar om att skapa osäkerhet hos motståndaren, vilket man gör genom decentraliserat ledda styrkor men främst genom stridsspaning på bred front för att hitta multipla luckor i motståndarens försvar så han ej kan förutse vart ens huvudanfall kommer ske.11
3. Undvika mönster – Genom att undvika mönster och nyttja sig av versifierade standardåtgärder så ger man inte motståndaren möjlighet att komma innanför ens egna beslutscykel.12
Linds forskning är relevant då den är högt aktad bland andra forskare inom samma skrå, bland annat Robert Leonhard benämner Lind ”probably the best interpreter of the German school of
maneuver”.13
För att belysa relevansen av kombinerade vapen som princip i historiska slag benämner Dennis K Redmond Gustav II Adolf, svensk kung och härförare för den svenska armén under slaget vid Lützen, som ”The father of combined arms”. Detta då Gustav II Adolf enligt Redmond bidrog till att hindra Tyskland från att bli en katolsk stat under 30-åriga kriget. Redmond beskriver också att anledningen till framgångarna i 30-åriga kriget, och att Sveriges rike expanderade och blev större, berodde på Gustav II Adolfs förbättringar inom ”shock actions
9 Lind S William, Baudin Arne (Red), Rekkedal Nils Marius (Red). (2006) Handbok i manöverkrigföring,
förkortad och kommenterad upplaga. Stockholm: Försvarshögskolan, 1
10 Lind S William, Baudin Arne(Red), Rekkedal Nils Marius(Red). (2006) Handbok i manöverkrigföring, 18 11 Ibid, 19
12 Ibid, 19
7(41)
and firepower, battlefield formation redesign, introduction of soldiers code of conduct and streamlined logistics to name a few.”14
Jonathan Boff undersökte hundradagarsoffensiven under Första världskriget. Boffs artikel, som är ett resultat av en fallstudie på den brittiska 3.arméns operationer under Första världskrigets slutskede, visar att kombinerade vapen leder till reducerade förluster och taktiska framgångar. För att exemplifiera den taktiska framgången, beskriver Boff att nyttjandet av brittiska stridsvagnar i symbios med artilleri, ökade chanserna för lyckade infanterianfall med 90%.15 Boff hävdar även att tillämpningsgraden av kombinerade vapen varierar beroende på vilken del av den 3.armén som undersöks, detta beroende på den konservativa brittiska officerskåren som aktivt motarbetade mekaniseringen av krigföringen, och som var fast i det gamla krigföringssättet med artilleriunderstödda infanterianfall.16
Det har hävdats bland forskare att utvecklingen av taktik har gått i en rak linje från Första
världskriget, Spanska inbördeskriget till Andra världskriget. Rubio-Campillo och Hernández
beskriver i sin studie ”Combined arms warfare in the Spanish civil war: the assault on the
republican defence line at Fatarella ridge” att det Spanska inbördeskriget 1936–39 har setts
som en övergång från Första världskriget till Andra världskriget ur ett traditionellt krigsföringsperspektiv med hänsyn till de nya militärtaktiska tillvägagångssätten och att ny militär utrustning användes för första gången.17 Rubio-Campillo och Hernández är kritiska till detta synsätt, då de hävdar att de erfarenheter och taktiker från Spanska inbördeskriget inte återspeglar de erfarenheter och taktiker som nyttjades under första halvan av andra världskriget.18
Rubio-Campillo och Hernández menar att kombinerade vapen som metod applicerades under striderna vid Fatarella Ridge 1938 på både en operativ och taktisk nivå. Detta då olika
14 Redmond, D., and Army War Coll Carlisle Barracks PA. Gustavus Adolphus: Father of Combined Arms
Warfare, 1
15Boff, Jonathan. Combined arms during the hundred days campaign – august – November 1918, War in History.
Vol. 17, nr. 4, 2010, 465-466
16 Boff, Jonathan. Combined arms during the hundred days campaign – august – November 1918, 471
17 Xavier Rubio-Campillo & Francesc Xavier Hernàndez (2015) Combined Arms Warfare in the Spanish Civil
War: The Assault on the Republican Defence Line at Fatarella Ridge, Journal of Conflict Archaeology, 10:1, 52-69, DOI: 10.1179/1574077315Z.00000000043, 52
18 Xavier Rubio-Campillo & Francesc Xavier Hernàndez (2015) Combined Arms Warfare in the Spanish Civil
8(41) stridskrafter integrerades, både mellan egna styrkor samt allierades styrkor, och att det var effektiv samordning mellan de inblandade styrkorna som möjliggjorde detta.19
Vidare argumenterar Rubio-Campillo och Hernández för att striderna under det Spanska
inbördeskriget inte verkar vara relaterade till utvecklingen av de vanligaste militärtaktiska
tillvägagångssätten som tillämpades under andra världskriget.20
En forskare som är övertygad om korrelationen mellan kombinerade vapen och taktisk framgång är David Rodman. Rodman har avhandlat Israels förhållningssätt till kombinerade vapen under Yom Kippur-kriget 1973. Rodman hävdar att under Sexdagarskriget 1967, nådde Israelerna stora framgångar med sina stridsvagnsförband samt sitt flygvapen. Genom välriktade anfall lyckades Israelerna oskadliggöra arabstaternas flygvapen, och kunde under resterande del av kriget åtnjuta luftherravälde.21 Konsekvensen av den framgång var att Israelerna valde att doktrinärt och organisatoriskt nedprioritera infanteri, artilleri och ingenjörsförband och tillskrev dessa en lägre relevans i den israeliska krigföringen.22
När sedan Yom Kippur-kriget bröt ut, så led inledningsvis israelerna stora förluster. Bristen på kombinerade vapen resulterade i ett initiativfattigt Israel, utan möjlighet att effektivt kunna påverka sin motståndare.23 Det som enligt Rodman blev Israel räddning, var att de snabbt kunde improvisera och lyckades att organisera sina kvarvarande förband enligt en mer konventionell tillämpning av kombinerade vapen.24
Även om mycket av den tidigare forskningen påvisar en positiv inställning till kombinerade vapens påverkan på taktisk framgång, så är inte alla forskare eniga. Stephen Biddle belyser hur kombinerade vapen kan nyttjas under ett offensivt agerande för att effektivt nedkämpa en motståndare. Biddle beskriver att det taktiska applicerandet av kombinerade vapen kan vara effektivt under rätt grad av tillämpning med rätt förutsättningar. Biddle kritiserar metoden
19 Xavier Rubio-Campillo & Francesc Xavier Hernàndez (2015) Combined Arms Warfare in the Spanish Civil
War: The Assault on the Republican Defence Line at Fatarella Ridge, 65
20 Ibid, 52
21 David Rodman (2015) Combined arms warfare: the Israeli experience in the 1973 Yom Kippur War, Defence
Studies, 15:2, 161-174, DOI: 10.1080/14702436.2015.1043114, 163-164
22 Ibid, s 164 23 Ibid, 167-168 24 Ibid, 172-173
9(41) kombinerade vapen då han anser att det innebär en hög grad av komplexitet och att kombinerade vapen innebär begränsningar i hastighet.25
För att exemplifiera komplexiteten hävdar Biddle att nyttjandet av kombinerade vapen ställer höga krav på chefer och dess utbildning. Detta då samtliga chefer behöver känna till samtliga underordnade system och enheters styrkor, svagheter, möjligheter och begränsningar och att de måste kunna samordna underordnade system och enheter trots en eventuell utspridning. Kombinerade vapen enligt Biddle förutsätter utbildning och erfarenhetsinsamling med höga krav för att inte vara en begränsning.26
Biddle exemplifierar begränsningen i hastighet med att belysa att om man kombinerar artilleri, mekaniserade fordon och infanteri så ställs chefer inför ett dilemma då infanteri och artilleri inte har möjlighet att framrycka i samma hastighet och på samma platser i terrängen som de mekaniserade fordonen.27
Biddles kritik mot kombinerade vapen avhandlar den taktiska nivån, och trots Biddles kritiska synsätt så hävdar han att kombinerade vapen applicerat i rätt situationer med rätt förutsättningar kan leda till taktisk framgång.
Även James Wirtz och Jon J Rosenwasser instämmer i Biddles kritik avseende komplexiteten, de citerar även Biddle inledande i sin artikel, med kombinerade vapen som metod. De är dock övertygade om metodens möjlighet att förklara taktisk framgång. I sin artikel ”From Combined
Arms to Combined Intelligence: Philosophy, Doctrine and Operations” exemplifierar de
metoden kombinerade vapen genom att jämföra den med en orkester, där helheten är större än de enskilda komponenterna.28
Wirtz och Rosenwasser påstår också att den som bemästrar kombinerade vapen generellt går segrande ur strider, medan den som ignorerar eller enbart fokuserar på en dimension i striden generellt förlorar.29 Enligt Wirtz och Rosenwasser är det enda sättet att besegra en motståndare
25Biddle, Stephen D., Military power: explaining victory and defeat in modern battle, Princeton University Press,
Princeton, N.J., 2004, 37-38
26 Biddle, Stephen D., Military power: explaining victory and defeat in modern battle, 38 27 Ibid, 38
28Wirtz, James J, and Jon J Rosenwasser. "From Combined Arms to Combined Intelligence: Philosophy, Doctrine
and Operations." Intelligence and National Security 25.6 (2010): 725-43. Web., 727
29 Wirtz, James J, and Jon J Rosenwasser. "From Combined Arms to Combined Intelligence: Philosophy, Doctrine
10(41) som nyttjar sig av kombinerade vapen, är genom att själv använda kombinerade vapen bättre, detta genom att ha ett överlägset taktiskt och strategiskt tänk kontra din motståndare.30
Det mest intressanta med Wirtz och Rosenwassers forskning är att den primärt avhandlar underrättelse (eng. intelligence). Då de anser att metoden är så överlägsen på slagfältet, vill de applicera denna metod i underrättelse-arenan. Detta talar för vikten av metoden kombinerade vapen som förklaringsmodell för taktisk framgång.
1.2.1 Sammanfattning forskningsöversikt
Ovan nämnda forskare utgör ett axplock av den forskning som gjorts på manöverkrigföring och kombinerade vapen. Konsensus bland forskarna är att kombinerade vapen är en komplex metod som kräver mycket av chefer för att bemästra, men när det bemästras, är det antagbart att kombinerade vapen kan förklara taktisk framgång.
1.3 Syfte
Det huvudsakliga syftet med denna undersökning är att utvärdera om Leonhards teori om kombinerade vapen är applicerbar på historiska fall, och om teorin kan förklara taktisk framgång i dessa fall.
Utöver detta kommer denna undersökning att kunna säga något om Leonhards teoris generaliserbarhet, pröva påståendet att människan organiserat förband enligt principen om kombinerade vapen sen antikens slagfält samt kommer denna undersökning att bidra till belysandet av militära medels användande inom området krigsvetenskap.
1.4 Frågeställning
Med utgångspunkt i denna undersöknings problemformulering och forskningsöversikt har följande forskningsfråga utarbetats:
”Hur kan Robert Leonhards teori om kombinerade vapen förklara taktisk framgång vid Slaget
vid Lützen 6 november 1632 samt Anfallet över floden Meuse 13 maj 1940?”.
30 Wirtz, James J, and Jon J Rosenwasser. "From Combined Arms to Combined Intelligence: Philosophy, Doctrine
11(41)
1.5 Centrala begrepp
För att ge läsaren alla förutsättningar för att förstå innebörden av forskningsöversikten, syftet med undersökningen, forskningsfrågan samt teorin är det av vikt att definiera ett antal centrala begrepp som nyttjas kontinuerligt i denna undersökning.
Taktisk framgång - Militärstrategisk doktrin beskriver taktisk framgång på följande sätt:
”Taktisk framgång vinns lokalt och specifikt på ett eller annat sätt, vilket ska omsättas och
användas i operationer. Det skapar framgång på ett större plan”.31 Utifrån detta citat går det
att förstå taktisk framgång som att vinna striden.
Robert Leonhard definierar framgång genom att påstå att det handlar om att göra motståndarens styrkor irrelevanta vid kritiska ögonblick.32 Detta påstående går att förstå som att framgång innebär att vinna striden.
I denna undersökning ska begreppet taktisk framgång förstås som att vinna striden.
Vapenslag - Definitionen av vapenslag är en direkt översättning av Leonhards ”combat arms”
och kommer i denna undersökning att avse den militära uppdelningen infanteri, pansarfordon, artilleri och flygstridskrafter alternativt infanteri, kavalleri och artilleri när Slaget vid Lützen avhandlas.33
Kombinerade vapen - Innebörden av kombinerade vapen i denna undersökning är en direkt
översättning av Leonhards ”Combined arms” och ska förstås som att kombinera vapenslag i syfte att uppnå synergieffekter och styrkor vilka kompenserar enskilda vapenslags svagheter.34
Pansarfordon – Innebörden av pansarfordon i denna undersökning är den definition som nyttjas
i Handbok Armé: begrepp och förkortningar, ”samlingsbegrepp för pansarskyddade fordon,
såväl hjul som bandgående”.35
31 Militärstrategisk doktrin: MSD 16, 68
32 Leonhard, The art of maneuver: maneuver-warfare theory and airland battle, 92 33 Ibid, 93
34 Ibid, 93
12(41)
1.6 Avgränsningar
Denna undersökning kommer enbart att undersöka om Leonhards teori om kombinerade vapen kan förklara taktisk framgång för den vinnande sidan i respektive fall. Detta med hänsyn till undersökningens omfattning, forskningsfrågans utformning samt den nyttjade definitionen av taktisk framgång.
Anfallet över floden Meuse avgränsas till att enbart avhandla förebekämpningen av de tyska
flygstridskrafterna samt 1st Panzer Divisions anfall över floden. Detta med hänsyn till undersökningens omfång, och att det var 1st Panzer Division som var den initiala divisionen som korsade floden.
1.7 Disposition
Det inledande kapitlet i denna undersökning beskriver problemet som kommer undersökas samt vilket syfte undersökningen har och även hur frågeställningen skapats. I detta kapitel redovisas även definitioner för centrala begrepp i undersökningen samt vilka avgränsningar som gjorts. Nästkommande kapitel avhandlar den för undersökningen valda teorin och dess ingående delar. Undersökningens tredje kapitel är ett metodkapitel, där forskningsdesignen och tillhörande metodologisk ansats presenteras. Efter metodkapitlet så kommer det ett analyskapitel där det utarbetade analysverktyget appliceras på den valda empirin och därefter analyseras empirin med den valda metoden. Avslutningsvis diskuteras resultatet av analysen, slutsatser presenteras, förslag på fortsatt forskning ges samt relevansen för yrkesutövningen diskuteras.
2. Teori
Den valda teorin för denna undersökning är Robert Leonhards teori om kombinerade vapen. Leonhards teori om kombinerade vapen kan och ska ses som en del av Leonhards teori om manöverkrigföring.36
I detta kapitel kommer initialt Leonhards teori om manöverkrigföring att beskrivas kortfattat därefter kommer Leonhards teori om kombinerade vapen att beskrivas mer ingående. Detta för att ge läsaren den inblick som krävs för att förstå teorin om kombinerade vapen.
13(41)
2.1 Leonhards teori om manöverkrigföring
Manöverkrigföring enligt Leonhard, går ut på att utmanövrera sin motståndare. Genom att nyttja sig av krigslist i samband med detta, så undviker man motståndarnas styrkor.37
Leonhard har utarbetat tre ingående principer för att beskriva sin teori om manöverkrigföring: 1. Förebyggande anfall (eng. preemption). Förebyggande anfall ska inte tolkas som att
enbart anfalla i förebyggande syfte, utan förebyggande anfall innebär att agera och ta tillvara på de möjligheter som uppstår på slagfältet. Exempelvis anfalla när motståndaren inte förväntar sig det, eller förflytta sina tillgängliga vapen och vapensystem till ställen där motståndaren inte förväntar sig det.38
2. Att göra motståndarens förband irrelevanta (eng. dislocation). Att göra motståndarens förband irrelevanta delas enligt Leonhard in i två delar, funktionell och geografisk. Att göra motståndarens förband funktionellt irrelevanta innebär att exempelvis via en kombination av taktik och teknik göra motståndarens fördelar och styrkor irrelevanta. Nyttjande av kamouflage, byggandet av fortifikationer för att kontra artilleri eller att genomföra anfall i skydd av mörker mot förband som inte innehar någon mörkerförmåga.39 Att göra motståndarens förband geografiskt irrelevanta kan enligt Leonhard ske på två sätt. Antingen genom att få motståndaren att flytta sig från den fysiskt avgörande platsen, eller att själv flytta den fysiskt avgörande platsen. Detta sker med fördel genom vilseledning, och målsättningen är att avgörandet ska ske där motståndaren är som svagast då vanligtvis vid hans bakre förband.40
3. Fokusering av strid mot motståndarens svagheter (eng. disruption). Fokusering av strid mot motståndarens svagheter är mer en psykologisk princip kontra de två andra principerna som är mer fysiska. Principen innebär att du ska lokalisera och identifiera motståndarens tyngdpunkt. Tyngdpunkten enligt Leonhards definition är inte där motståndaren är som starkast, utan där han är som svagast. Genom att strida mot motståndarnas kritiska svagheter, uppnås en försämrad stridsmoral hos motståndaren,
37 Leonhard, The art of maneuver: maneuver-warfare theory and airland battle, 61 38 Ibid, 62
39 Ibid, 69 40 Ibid, 66
14(41) vilket innebär att en mindre styrka kan slå en större då man undviker att strida motståndaren där han är som starkast.41
Leonhards teori om manöverkrigföring är relevant för den svenska Försvarsmaktens yrkesutövning, då det går att se många likheter mellan de befintliga svenska doktrinerna och reglementena och Leonhards teori.
Arméreglemente taktik 2013 beskriver manöverkrigföring som stridsekonomiskt, då egna resurser fokuseras på motståndarens svagheter och inte dennes styrkor.42 Detta kan tolkas i enlighet med Leonhards principer Förebyggande anfall och Att göra motståndarens förband
irrelevanta, då andemening med båda är snarlik.
Vidare beskriver Arméreglemente taktik 2013 att det är avgörande för stridens utkomst att anfall mot motståndarens tyngdpunkt, och tyngdpunkten utgörs av kritiska sårbarheter.43 Denna beskrivning överensstämmer med Leonhards tredje princip om manöverkrigföring, Fokusering
av strid mot motståndarens svagheter.
2.2 Leonhards teori om kombinerade vapen
Nyttjandet av kombinerade vapen som metod är inget nytt fenomen, vilket nämnts i inledningen av denna undersökning. De svenska arméförbanden organiseras utifrån principen om kombinerade vapen. Genom att nyttja olika vapensystem och typförband i symbios med varandra, uppnås en synergieffekt som skapar en kompletterande överlappning, där ett vapens svagheter kommer att täckas upp av andras styrkor.44
Robert Leonhard beskriver i sin teori om kombinerade vapen, att på den taktiska nivån av manöverkrigföring är kombinerade vapen en naturlig del för att nå framgång.45 Leonhard beskriver vidare att kombinerade vapen är en del av principen Att göra motståndarens förband
funktionellt irrelevanta, då kombinerade vapen syftar till att genom att utsätta motståndaren för
dilemman på slagfältet, gör man motståndarens styrkor irrelevanta.46
41 Leonhard, The art of maneuver: maneuver-warfare theory and airland battle, 73-74 42 Arméreglemente Taktik: AR Taktik, 35
43 Ibid, 36–37 44 Ibid, 22
45 Leonhard, The art of maneuver: maneuver-warfare theory and airland battle, 91-92 46 Ibid, 92
15(41) Leonhard har i sin teori om kombinerade vapen tagit fram tre principer för att förklara denna. Dessa principer är tillika tre teser, en tes, en anti-tes och en syntes:
1. Tes: Den kompletterande principen (eng. The complementary principle) 2. Anti-tes: Dilemmaprincipen (eng. The dilemma principle)
3. Syntes: Alkyoneusprincipen (eng. The alcyoneus principle)47
Leonhard avgränsar även sin egen teori till att enbart omfatta infanteri, pansarfordon, artilleri och flygstridskrafter.48
2.2.1 Den kompletterande principen
Leonhard menar med denna princip att man ska maximera styrkor och minska svagheter hos egna förband.49
Leonhard använder vapenslagen infanteri och stridsvagn för att exemplifiera detta påstående. Stridsvagnens styrkor enligt Leonhard, är dess höga framryckningshastighet samt deras höga eldkraft. Dess svagheter är att den är högljudd när den framrycker, samt att den är sårbar på korta avstånd.50 Vidare beskriver Leonhard infanteriets styrkor, deras goda rörelseförmåga i komplex terräng, möjligheten till att framrycka tyst samt dess möjlighet att övervaka terräng. Infanteriets svagheter är dess låga framryckningshastighet, avsaknaden av tyngre vapensystem samt dess sårbarhet i öppen terräng.51
Leonhard påstår att samtliga av hans inkluderade vapenslag besitter liknande styrkor och svagheter, och genom att kombinera dessa vapenslag inom ramen för en militäroperation så är det möjligt för ett vapenslags styrkor att kompensera för andras svagheter.52
Leonhard menar att denna princip är egenfokuserad, att den enbart avhandlar egna förband och inte motståndaren, och att den syftar till att stävja egna svagheter. Genom en kombination av vapenslag enligt denna princip uppnås synergieffekter vilket i förlängningen leder till att effekten av de olika vapenslagen blir större än om de hade verkat enskilt.53
47 Leonhard, The art of maneuver: maneuver-warfare theory and airland battle, 92 48 Ibid, 94 49 Ibid, 93 50 Ibid, 93 51 Ibid, 93 52 Ibid, 93 53 Ibid, 94
16(41)
2.2.2 Dilemmaprincipen
Leonhard menar att denna princip innebär att en motståndare alltid kommer att vara sårbar mot ett vapenslag under tiden han försvarar sig mot ett annat. Därav är målet att via en organisering av sina styrkor enligt kombinerade vapen, att ställa motståndaren inför ett olösligt dilemma då han kommer vara sårbar.54
Denna princip är till skillnad från Den kompletterande principen motståndarfokuserad, då den enbart syftar till att ställa motståndaren inför ett olösligt dilemma.55
För att exemplifiera innebörden av denna princip beskriver Leonhard ett scenario där den anfallande sidan nyttjar sig av både infanteri och stridsvagnsförband, och den försvarande motståndaren nyttjar sig enbart av stridsvagnsförband. Om motståndaren väljer att vara stationär och strida mot stridsvagnsförbanden så innebär det att infanteriet kan framrycka och genomföra ett anfall. Om motståndaren skulle välja att manövrera för att parera det anfallande infanteriet, då exponerar han sig för stridsvagnarna. Motståndaren ställs inför ett olösligt dilemma, och kommer att förlora striden.56
Leonhard påstår att nyttjandet av denna typ av taktik är definierande för hela teorin om kombinerade vapen.57
2.2.3 Alkyoneusprincipen
Denna princip innebär att tvinga motståndaren till terräng där denne är sårbar, och detta gör man genom att kombinera vapenslag.58
Leonhard exemplifierar detta genom att beskriva stridsvagnsförband. Stridsvagnsförband enligt Leonhard är som bäst i öppen terräng, där samtliga av deras system kan användas mest effektivt. Vidare beskriver Leonhard, att det finns en förutfattad mening att det bästa vapnet mot en stridsvagn är en annan stridsvagn. Innebörden av detta är att båda sidor i ett krig vill nyttja
54 Leonhard, The art of maneuver: maneuver-warfare theory and airland battle, 94 55 Ibid, 94
56 Ibid, 95 57 Ibid, 95 58 Ibid, 97
17(41) samma terräng, och utkomsten reduceras till att endast avgöras av tjocklek på pansar och projektilers penetrationsdjup.59
Leonhard är kritisk till detta synsätt och menar att fientliga stridsvagnar ska tvingas till att framrycka i för dom ofördelaktig terräng, där de är sårbara mot exempelvis artilleri eller infanteri med pansarvärnsförmåga.60
Kontentan av denna princip är att striden ska föras med ett förhållande till motståndaren olikt system i för oss fördelaktig terräng. Detta resulterar i framhävande av egna styrkor samt exponering av motståndarens svagheter.61
3. Metod
3.1 Forskningsdesign
Forskningsdesignen för denna undersökning är en teoriprövande flerfallsstudie, där Robert Leonhards teori om kombinerade vapen kommer att prövas mot två historiska fall. Detta innebär att teorin är i centrum och de presenterade slutsatserna kommer att avhandla teorins förklaringsvärde.62
Motiveringen till att analysera två fall är att singelfallstudier är enkla observationer som kan leda till feltolkningar och felaktiga slutsatser.63 Jensen & Sandström anser också att flera fall är
bättre än färre fall, och att flerfallsstudier kan betraktas på samma sätt som multipla experiment då det ger forskaren möjlighet att följa en replikationslogik för att ytterligare stärka reliabiliteten i undersökningen.64 Givet undersökningens kvalitativa karaktär bedöms de två valda fallen som tillräckliga för att besvara forskningsproblemet.
En teoriprövande ansats valdes för det är en väl beprövad forskningstradition och att det är passande för undersökningens syfte. En teori är en konkretiserad hypotes som behöver prövas
59 Leonhard, The art of maneuver: maneuver-warfare theory and airland battle, 97 60 Ibid, 97
61 Ibid, 97
62 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan:
konsten att studera samhälle, individ och marknad, Femte upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, 2017, 41
63 George, Alexander L. & Bennett, Andrew, Case studies and theory development in the social sciences, MIT,
Cambridge, Mass., 2005, 32
18(41) mot empiriskt material. Genom att applicera teorin på empiriskt material kan teorins validitet stärkas alternativt sänkas.65
Denna undersökning har en deduktiv ansats, en avledning från det generella till det konkreta. Detta innebär att generella påståenden, Leonhards teori om kombinerade vapen, testas med empiriska data, slaget vid Lützen 1632 samt Anfallet över floden Meuse.66
Genom att operationalisera Robert Leonhards teori och skapa ett analysverktyg kommer den empiriska datan kunna analyseras, i denna undersökning med metoden kvalitativ textanalys. En kvalitativ ansats valdes då empirin utgörs av kortare eller längre texter, vilket kräver bearbetning och tolkning.67 Forskningsfrågans utformning, med en hur-ansats istället för en kausal varför-ansats, besvaras med fördel med en kvalitativ textanalys.68
3.2 Val av fall
Valet av analyserade fall är direkt sammanlänkade med undersökningens inre validitet, och de slutsatser som kan dras. Det är då av vikt att de valda fallen är relevanta för undersökningen, således har fallen valts via ett strategiskt urval.69 Strategiskt urval innebär att man inhämtar så mycket information som man har tillgång till för att kunna åstadkomma den eftersökta kontrollen.70
Fallen som har valts för denna undersökning är Slaget vid Lützen samt Anfallet över floden
Meuse. Motiveringen till att analysera Slaget vid Lützen är att undersöka om Leonhards teori
kan förklara taktisk framgång retrospektivt, kan den hypotetiskt förklara taktisk framgång i en nutida och framtida kontext. Leonhards påstående om att människan organiserat förband enligt principen om kombinerade vapen sen antiken kontrolleras även med detta fall.
Den svenske härföraren, Gustav Adolf, har kallats ”the father of combined arms warfare” av Dennis K Redmond. Därav är det då intressant att se om Leonhards teori om kombinerade vapen
65 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan:
konsten att studera samhälle, individ och marknad,41
66 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1. uppl., Liber, Malmö,
2003, 35
67 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 69
68 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan:
konsten att studera samhälle, individ och marknad, 212
69 Ibid, 158–159 70 Ibid, 102
19(41) kan förklara taktisk framgång på ett historiskt slag. Då Leonhards teori avgränsas till att omfatta infanteri, pansarfordon, artilleri och flygstridskrafter, hade det inte gått att dra några generella slutsatser om teorin genom att enbart analysera ett fall där inte alla dessa vapenslag representeras. Därför analyseras även Anfallet över floden Meuse i syfte att kunna dra generella slutsatser om Leonhards teori om kombinerade vapen och dess förmåga till att förklara taktisk framgång.
3.3 Operationalisering
Operationalisering kan enkelt förklaras som att göra forskningsfrågor forskningsbara.71 Man
översätter teoretiska begrepp till något empiriskt mätbart i syfte att klassificera fenomen i distinkta kategorier.72
Syftet med operationaliseringen i denna undersökning är att skapa ett analysverktyg. Det skapade analysverktyget kommer sedermera utgöra grunden i denna undersöknings analys, vilket innebär att empirin studeras genom detta analysverktyg. Analysverktyget består av indikatorer kopplade till samtliga principer i Leonhards teori om kombinerade vapen. Dessa indikatorer underlättar en kvalitativ textanalys då de möjliggör spårbarhet och systematik genom undersökningen.
Undersökningens inre validitet ställer krav på operationaliseringen. Detta innebär att de teoretiska begreppen samt de operationaliserade indikatorerna måste inne ha en god överensstämmelse.73
För att säkerställa god begreppsvaliditet i denna undersökning, kommer den nyttjade operationaliseringen att jämföras med en tidigare operationalisering av samma teori.74
Syftet med att jämföra denna undersöknings operationalisering med tidigare operationaliseringar, är inte att frånta ansvaret att utforma och motivera valet av analysindikatorer, utan ska enbart ses i syftet att stärka denna undersöknings inre validitet.
71 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 44 72 Ibid, 45
73 Ekengren, Ann-Marie & Hinnfors, Jonas, Uppsatshandbok: [hur du lyckas med din uppsats], 2., [rev.] uppl.,
Studentlitteratur, Lund, 2012, 75
74 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan:
20(41) För att enkelt kunna ge läsaren en helhetsbild av det berörda slaget, kommer det att presenteras en matris efter avslutad analys. Svaren på om analysindikatorerna påträffades eller ej kommer att besvaras med ”återfinns”, ”återfinns delvis”, ”återfinns ej”.
Förekomsten av analysindikatorer gällande Dilemmaprincipen kommer viktas högre än övriga analysindikatorer, då Dilemmaprincipen enligt Leonhard är definierande för hela teorin om kombinerade vapen.75
3.3.1 Den kompletterande principen
Den kompletterande principen omfattar egna förbands styrkor och svagheter, och enligt Leonhard är den egenfokuserad.76 Detta talar för indikatorer kopplade till sammansättningen av
armén, samt nyttjandet av dess styrkor och svagheter.
Följande indikatorer kommer att nyttjas för den kompletterande principen: • Kombinerar olika vapenslag
• Nyttjar ett vapenslags styrkor för att kompensera ett annat vapenslags svagheter Patrik Nöjdh har i sin undersökning ”Teoriprövande fallstudie av Robert Leonhards teori om kombinerade vapen vid amfibieoperationer” tagit fram följande analysindikatorer för den kompletterande principen; ”Kombination av olika vapenslag inom ramen för samma militära
operation, Genom egen verkan hindra motståndaren från verkan, kombination av egen verkan och rörelse”.77
Denna undersöknings analysindikatorer skiljer sig inte nämnvärt från Nöjdhs. Det går att argumentera för att Nöjdhs två avslutande indikatorer är väldigt likvärdiga, och kan göras om till en indikator likt det görs i denna undersökning.
3.3.2 Dilemmaprincipen
Denna princip ska ses som motståndarfokuserad, och går ut på att ställa sin motståndare inför ett olösligt dilemma vilket medför att han förlorar slaget.78 Detta talar för indikatorer som
75 Leonhard, The art of maneuver: maneuver-warfare theory and airland battle, 95 76 Ibid, 93
77Nöjdh, Patrik, Teoriprövande fallstudie av Robert Leonhards teori om kombinerade vapen vid
amfibieoperationer, Försvarshögskolan, 2019, 16
21(41) avhandlar motståndarsidan, och hur han reagerar på den vinnande sidans agerande. Följande indikatorer kommer att nyttjas för Dilemmaprincipen:
• Motståndaren ställs inför ett olösligt dilemma
• Den vinnande sidan påverkar motståndaren med två eller fler vapenslag simultant Nöjdh nyttjar enbart en indikator i denna princip ”Motståndaren ställs inför minst två problem
samtidigt till följd av eget agerande”.79
Det går att argumentera för att nyttjandet av enbart en analysindikator i den princip som Leonhard ser som essentiell för hela teorin om kombinerade vapen är något vagt. Genom att enbart nyttja sig av en indikator ökar risken för ett större tolkningsutrymme hos forskaren, och med detta ökar även risken för det ”reflexiva jaget”, vilket innebär att objektiviteten blir lidande.80
Innebörden av denna undersöknings analysindikator och Nöjdhs analysindikator är likvärdig, och bör ses som relevant.
3.3.3 Alkyoneusprincipen
Den centrala innebörden i denna princip är att tvinga motståndaren till för denne ofördelaktig terräng där han är sårbar, att striden ska föras med ett förhållande till motståndaren olikt system för att framhäva egna styrkor och exponera motståndarens svagheter. 81
Detta talar för indikatorer kopplade till den egna sidans framtvingande av förflyttningar för motståndaren som är ofördelaktiga för denne. Följande analysindikatorer har tagits fram för
Alkyoneusprincipen:
- Motståndaren tvingas till förflyttningar som ett resultat av den vinnande sidans
kombination av vapenslag
- Terrängen som motståndaren tvingas strida i är ofördelaktig/begränsar dennes
vapensystem
79 Nöjdh, Patrik, Teoriprövande fallstudie av Robert Leonhards teori om kombinerade vapen vid
amfibieoperationer, 17
80Jensen, Tommy & Sandström, Johan, Fallstudier, 68–69
22(41) Nöjdh har tagit fram följande indikatorer för ”Alkyoneusprincipen”: ” Genom kombination av
olika vapensystem tvinga motståndaren till rörelse, Terrängen påverkar motståndarens vapensystem negativt”82
Det går att identifiera likheter mellan denna undersöknings analysindikatorer och Nöjdhs analysindikatorer, vilket talar för en hög relevans i denna undersöknings analysverktyg.
3.4 Forskningsetiska överväganden
Det svenska Vetenskapsrådet har tagit fram vetenskapsetiska principer och regler för all form av humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Enligt dessa principer har medlemmar av samhället ett krav på skydd i exempelvis sina livsförhållanden. Individer får inte heller utsättas för någon form av skada eller kränkning. Detta krav kallas individskyddskravet och kan konkretiseras i fyra huvudkrav på forskning: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.83
Denna undersöknings empiri bygger på information inhämtat från böcker och vetenskapliga artiklar, vilket innebär att risken för att bryta mot Vetenskapsrådets principer och regler är inte ett orosmoment.
Denna undersökning tillämpar god forskningsetik, vilket resulterar i att läsaren kan granska undersökningens innehåll och med all önskvärd tydlighet kunna urskilja författarens resonemang från andra forskares resonemang.84
För att säkerställa detta så nyttjar sig denna undersökning av en tillförlitlig källhänvisning.
3.5 Metoddiskussion validitet och reliabilitet
Begreppsvaliditeten i denna undersökning är direkt kopplad till den operationalisering som görs av Leonhards teori om kombinerade vapen. För att säkerställa hög begreppsvaliditet, så kommer denna undersöknings operationalisering att jämföras med andra forskares operationalisering av
82 Nöjdh, Patrik, Teoriprövande fallstudie av Robert Leonhards teori om kombinerade vapen vid
amfibieoperationer, 18
83 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 61 84 Ekengren, Ann-Marie & Hinnfors, Jonas, Uppsatshandbok: [hur du lyckas med din uppsats], 112
23(41) samma teori. Detta innebär att det inte kommer ske några systematiska fel vid operationaliseringen, vilket leder till att denna undersökning har en hög begreppsvaliditet.85 Valet att genomföra denna undersökning som en kvalitativ textanalys medför risker avseende undersökningens reliabilitet. Genom att studera empirin systematiskt med hjälp av det skapade analysverktyget, kommer onödiga fel att undvikas. Genom att studera empirin noggrant, påverkas frånvaron av osystematiska eller slumpmässiga fel.86 En god begreppsvaliditet och en god reliabilitet innebär en hög resultatvaliditet.87
Enbart en god validitet i en undersökning innebär inte att resultatet blir trovärdigt utan reliabiliteten måste även värderas och en hög reliabilitet uppnås i denna undersökning genom noggrannhet i mätning och beräkning. Denna undersöknings noggrannhet bidrar till att en annan forskare ska kunna genomföra samma undersökning och uppnå samma resultat vilket gör att intersubjektiviteten är hög.88
3.6 Källkritik
Empirin i denna undersökning utgörs av böcker och artiklar, vilka beskriver historiska händelser. I processen att välja empiri till denna undersökning, har ett källkritiskt förhållningssätt tillämpats. Ett källkritiskt förhållningssätt tillämpas genom att använda de fyra källkritiska reglerna; äkthet, oberoende, samtidighet och tendens.89
De källor som nyttjats i denna undersökning utgörs primärt av andrahandskällor. Detta är ett motiv till att tillämpa empirisk triangulering vid analysen av empirin. Empirisk triangulering innebär att minst tre olika källor som påstår och beskriver samma sak nyttjas.90
I denna undersökning har empirisk triangulering tillämpats genom att fakta från en källa jämförts med de andra källorna för respektive fall. Rent praktiskt så kan man urskönja en tendens till en huvudkälla per valt fall, men all källhänvisning som sker är kontrollerad mot de
85 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan:
konsten att studera samhälle, individ och marknad, 64
86 Ibid, 64 87 Ibid, 64
88Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text-
och diskursanalys, Fjärde [omarbetade och aktualiserade] upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2018, 40
89 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan:
konsten att studera samhälle, individ och marknad, 288
24(41) andra källorna. Påståenden som ej kan styrkas från de övriga källorna, har inte tagits med i denna undersökning.
Patrik Nöjdhs operationalisering, som används som jämförande verk i denna undersöknings operationalisering, anses ha hög tillförlitlighet. Detta då Nöjdh var student vid Försvarshögskolan när undersökningen genomfördes med gott resultat, samt att Nöjdh jämför sin operationalisering med två tidigare operationaliseringar på samma teori.91
4. Analys
I detta kapitel kommer det inledningsvis presenteras relevant bakgrundsinformation om respektive fall. Därefter kommer respektive fall att analyseras med hjälp av undersökningens framtagna analysverktyg. Slutligen presenteras resultatet i en enkel matris för att ge läsaren en helhetsbild.
4.1 Slaget vid Lützen
Slaget vid Lützen utspelar sig under 30-åriga kriget och huvudaktörerna är protestantiska Sverige med allierade och de katolska kejserlig-ligistiska styrkorna. I denna analys kommer Sverige att ses som den vinnande sidan, och den kejserlig-ligistiska sidan ses som motståndaren. Gustav II Adolf är känd som en av de främsta militära organisatörerna och hans reformer skapade den moderna krigföringens epok.92 Då Gustav II Adolf ansåg att rådande militära
metoder var omoderna, omorganiserade han sin armé och kombinerade dess taktik.93 Exempel
på de ändringar Gustav II Adolf gjorde är att han skapade mindre och lättrörliga taktiska enheter däribland lättrörligt artilleri, och han tillsåg att det var en nära samverkan mellan infanteri och kavalleri.94
Slaget vid Lützen utspelade sig den 6 november 1632. Stridande parter var Sverige, med en
styrka om 19 000 man, och motståndaren var kejserlig-ligistiska styrkor om 17 000 man. Slaget
91 Nöjdh, Patrik, Teoriprövande fallstudie av Robert Leonhards teori om kombinerade vapen vid
amfibieoperationer, 15
92 Fuller, J. F. C., De avgörande slagen. D. 2, Från högmedeltiden till Leuthen 1757, Historiska media, Lund,
2003, 192
93 Fuller, J. F. C., De avgörande slagen. D. 2, Från högmedeltiden till Leuthen 1757, 192–193
25(41) utspelade sig i dåvarande Kurfurstendömet Sachsen i anslutning till staden Lützen.95 Det låg en tät dimma över slagfältet, och sikten förvärrades ytterligare då Lützen stuckits i brand.96
Den svenska armén var organiserad med kavalleri på både flankerna och infanteri i mitten, understödda av artilleri. Slaget inleddes med artilleribeskjutning från båda sidor och efterföljdes av att kavalleriet på båda flanker gick till anfall och drev tillbaka den kejserlig-ligistiska centern, och det svenska infanteriet kunde erövra delar motståndarens artilleri efter att motståndaren tvingats omgruppera.97 Den kejserlig-ligistiska högerflanken lyckades hålla stånd, då de stred uppifrån en väderkvarnshöjd.98
De kejserlig-ligistiska styrkorna fick förstärkningar och pressade tillbaka den svenska högerflanken och det svenska infanteriet vilket ledde till återerövring av det tidigare förlorade artilleriet. Gustav II Adolf, som ledde kavalleriet från högerflanken, beslutade sig för att rida in mot mitten för att få en bättre helhetsuppfattning. Den svenske kungen blev skjuten och avled.99
Den svenska högerflanken lyckades att pressa tillbaka motståndarens vänsterflank och då den hotades av omfattning av den svenska styrkan så flydde den. I samband med detta drogs även den kejserlig-ligistiska centern tillbaka och svenskarna kunde återigen erövra delar av motståndarens artilleri.100
Inför det sista anfallet i slaget från svenskarnas sida kraftsamlar svenskarna mot väderkvarnshöjden och lyckas erövra denna. Den kejserlig-ligistiska befälhavaren insåg efter detta att eventuella svenska förstärkningar riskerar att skära av den tilltänkta reträttvägen, och väljer att retirera med sin armé.101
95Ericson Wolke, Lars, Svenska slagfält, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 2003, 130
96 Ericson Wolke, Lars, Svenska slagfält, 135
97 Fuller, J. F. C., De avgörande slagen. D. 2, Från högmedeltiden till Leuthen 1757, 208 98 Ericson Wolke, Lars, Svenska slagfält, 135
99 Ibid, 136–137 100 Ibid, 137 101 Ibid, 137–138
26(41)
4.1.1 Den kompletterande principen
- Kombinerar olika vapenslag
Den svenska armén kombinerar olika vapenslag i slaget vid Lützen då de nyttjar sig av både infanteri, kavalleri och artilleri.102 Detta påvisar tydligt att denna indikator återfinns.
- Nyttjar ett vapenslags styrkor för att kompensera ett annat vapenslags svagheter När den svenska armén gör sin initiala framryckning, så har den föregåtts av bekämpning med artilleri.103 Det går att argumentera för att man nyttjar artilleriets styrka i öppen terräng för att kompensera för infanteriets svaghet i densamma. När svenskarna sedan anfaller motståndaren med sitt kavalleri i syfte att pressa tillbaka motståndaren för att med sitt infanteri kunna erövra delar av motståndarens artilleri, går det att argumentera för att man nyttjar kavalleriets snabbhet och chockeffekt för att kompensera för infanteriets långsamma framryckningshastighet.104
4.1.2 Dilemmaprincipen
- Motståndaren ställs inför ett olösligt dilemma
När den svenska armén lyckas att ta väderkvarnhöjden och den kejserlig-ligistiska befälhavaren tvingas att välja mellan att fortsätta strida eller riskera att eventuellt förlora sin tilltänkta reträttväg är ett tydligt exempel på ett olösligt dilemma, som ledde till att motståndaren förlorade striden.105
- Den vinnande sidan påverkar motståndaren med två eller fler vapenslag simultant Det går att argumentera för att svenskarnas inledningsvisa beskjutning med artilleri, följt av attacker med kavalleriet, är att påverka motståndaren med två eller fler vapenslag simultant.106 Det går även att argumentera för att detta inte skedde simultant, då svenskarna i så fall hade riskerat att bekämpa egen trupp med eget artilleri. Det går också att argumentera för att när svenskarna pressade tillbaka motståndaren på sin högerflank, attackerades motståndaren av både kavalleri och infanteri simultant.107
102 Ericson Wolke, Lars, Svenska slagfält, 130
103 Fuller, J. F. C., De avgörande slagen. D. 2, Från högmedeltiden till Leuthen 1757, 208 104 Ibid, 208
105 Ericson Wolke, Lars, Svenska slagfält, 138
106 Fuller, J. F. C., De avgörande slagen. D. 2, Från högmedeltiden till Leuthen 1757, 208 107 Ericson Wolke, Lars, Svenska slagfält, 137
27(41) Det framgår dock inte med all önskvärd tydlighet, därav kommer förekomsten av denna indikator bli ”återfinns delvis”.
4.1.3 Alkyoneusprincipen
- Motståndaren tvingas till förflyttningar som ett resultat av den vinnande sidans
kombination av vapenslag
Inledande i Slaget vid Lützen så går svenskarna till angrepp med sitt kavalleri efter att ha förbekämpat motståndaren med sitt artilleri, och lyckas därigenom med sitt infanteri att erövra delar av motståndarens artilleri efter att motståndaren varit tvungna att genomföra truppförflyttningar av sina centrala infanteriförband.108 Det går att argumentera för att
motståndaren tvingades till detta som ett resultat av svenskarnas anfall med multipla vapenslag. När den svenska högerflanken pressar tillbaka motståndarens vänsterflank, samtidigt som det svenska centrala infanteriet avancerar, så medför detta att motståndaren retirerar med sina centrala infanteriförband.109 Det går att argumentera för att denna tvingande förflyttning var ett resultat av att motståndaren blev påverkad med multipla vapenslag, men det framgår inte med all önskvärd tydlighet att så var fallet.
Med hänsyn till ovissheten, så kommer denna analysindikator att markeras som ”återfinns delvis”.
- Terrängen som motståndaren tvingas strida i är ofördelaktig/begränsar dennes
vapensystem
Det framgår inte i empirin att motståndaren var tvungen att strida i för denne ofördelaktig terräng, utan det var snarare tvärtom när svenskarna var tvungna att anfalla i uppförsbacke mot väderkvarnshöjden.110
108 Fuller, J. F. C., De avgörande slagen. D. 2, Från högmedeltiden till Leuthen 1757, 208 109 Ericson Wolke, Lars, Svenska slagfält, 137
28(41)
4.1.4 Resultatmatris Slaget vid Lützen
Den kompletterande principen
Återfinns Återfinns delvisÅterfinns ej
Kombinerar olika vapenslag X
Nyttjar ett vapenslags styrkor för att kompensera ett annat vapenslags svagheter
X
Dilemmaprincipen
Motståndaren ställs inför ett olösligt dilemma
X
Den vinnande sidan påverkar motståndaren med två eller fler vapenslag simultant
X
Alkyoneusprincipen
Motståndaren tvingas till förflyttningar som ett resultat av den vinnande sidans kombination av vapenslag
X
Terrängen som motståndaren tvingas strida i är ofördelaktig/begränsar dennes vapensystem
X
29(41)
4.2 Anfallet över floden Meuse
Anfallet över floden Meuse utspelar sig under andra världskriget, och är en del av Slaget vid Sedan. Sedan är en ort som ligger i anslutning till floden Meuse, och var under andra
världskriget en del av Maginotlinjen, en linje med enorma fortifikationer som löpte genom Frankrike.111 Huvudaktörer i dessa stridigheter är Tyskland som anfaller och Frankrike som
försvarar sig. Denna analys kommer att se slaget ur Tysklands synvinkel, och i denna analys kommer Tyskland att ses som den vinnande sidan och Frankrike som motståndaren. Namnen på de inblandade divisionerna och regementena kommer ej att översättas till svenska från den nyttjade empirin.
Anfallet över och korsandet av Meuse skedde den 13 maj 1940. Innan den tyska armén påbörjade sitt anfall över floden, skedde en massiv förbekämpning av det tyska flygvapnet.112 Trots inblandningen av över 1400 flygplan av olika typer var skadan av personell och materiel uppskattningsvis minimal, då fransmännen enbart rapporterade 56 skadade.113 Den psykologiska effekten detta anfall hade var dock förödande, då den franska försvarande infanteri-divisionen blev lamslagen och paralyserad, bland annat så förstördes deras möjligheter till telekommunikation.114
Genom att lamslå det franska försvaret lyckades även tyskarna med att genomföra vitala truppförflyttningar inför anfallet, då de ej påverkades av fientligt artilleri, och genom detta och nyttjandet av terrängen och naturliga skydd lyckades 1st Panzer division att genomföra ett lyckat anfall över floden.115
1st Panzer divisions anfall över Meuse inleddes med en förbekämpning av artilleri vars effekt stärktes av det tyska flygvapnets initiala attack.116 1st Panzer hade underställts enheter ur 43d Assault Engineer Battalion, en enhet specialiserad på att attackera bunkrar. Dessa hade förövat att attackera franska bunkrar, och tyskarna nådde framgång med denna enhet under den
111 Frieser, Karl-Heinz & Greenwood, John T., The blitzkrieg legend: the 1940 campaign in the West, Naval
Institute, Annapolis, Md., 2005, 146
112 Frieser, Karl-Heinz & Greenwood, John T., The blitzkrieg legend: the 1940 campaign in the West, 158 113 Ibid, 161
114 Ibid, 161
115Doughty, Robert A., The breaking point: Sedan and the fall of France, 1940, Stackpole first edition., Stackpole
Books, Mechanicsburg, PA, 2014[1990], 143
30(41) luftburna attacken mot Eben Emael.117 Det första regementet att anfalla över Meuse var 1st Infantry regiment, ett infanteriregemente förstärkt av 8th Company of the 2/1st Panzers. 1st Company of the 8th Heavy Antitank Battalion, 660th Assault Gun Battery och 702nd Heavy Infantry Weapons Company.118 1st Infantry regiment rodde över floden med hjälp av båtar, och på andra sidan floden var uppgiften att slå ut fientliga bunkrar och säkra knutpunkter.119 Genom nyttjande av uppdragstaktik, vilket medför stora möjligheter för egna initiativ, förövning av stridsplanen och terrängkännedom lyckades 1st Infantry regiment att korsa floden och slå ut motståndarens fortifikerade försvarsställningar. På åtta timmar avancerade 1st Infantry regiment åtta kilometer in i motståndarens territorium och möjliggjorde därigenom Tysklands massiva framfart i Frankrike.120
Ett annat regemente som även detta ingick i 1st Panzer divisions var Infantry Regiment Großdeutschland och dessa var organiserade på liknande sätt som 1st Infantry Regiment.121
Infantry Regiment Großdeutschland anfall över floden Meuse gick inte lika smärtfritt som 1st
Infantry Regiments anfall då alla motståndarens fortifikationer var intakta trots det inledande flyganfallet.122 Detta innebar att alla försök till att korsa floden i båtar misslyckades fram till att
en omfördelning av artilleri genomfördes, då det befintliga artilleriet ej hade penetrerande effekt på motståndarens fortifikationer.123 Efter detta påbörjades anfallet över floden, och tyskarna anföll och förstörde motståndarens försvarsställningar.124
4.2.1 Den kompletterande principen
- Kombinerar olika vapenslag
Att Tyskland kombinerar vapenslag framgår tydligt i empirin. De påbörjar sitt anfall över Meuse med att anfalla med flygstridskrafter.125 Därefter följer de upp detta anfall med att
117 Frieser, Karl-Heinz & Greenwood, John T., The blitzkrieg legend: the 1940 campaign in the West, 165 118 Doughty, Robert A., The breaking point: Sedan and the fall of France, 1940, 144
119 Frieser, Karl-Heinz & Greenwood, John T., The blitzkrieg legend: the 1940 campaign in the West, 165 120 Ibid, 165–167 121 Ibid, 163 122 Ibid, 161 123 Ibid, 162 124 Ibid, 162 125 Ibid, 158
31(41) beskjuta motståndaren med artilleri, och följer sedan upp detta med att anfalla över floden med infanteri och pansarfordon.126
- Nyttjar ett vapenslags styrkor för att kompensera ett annat vapenslags svagheter Ett tydligt exempel på detta är när tyskarna nyttjar flygvapnet och sitt artilleris styrkor för att påverka de franska fortifikationerna, så att det tyska relativt oskyddade infanteriet kunde ta sig över floden Meuse i båtar.127
Tillförseln av enheten som var specialiserad på att attackera bunkrar är även detta ett tydligt exempel på att man kompenserar svagheter med styrkor.128
4.2.2 Dilemmaprincipen
- Motståndaren ställs inför ett olösligt dilemma
Det går att argumentera för att tyskarna ställde fransmännen inför flertalet olösliga dilemman under Anfallet över floden Meuse, det går dock inte att fastställa om något av dessa enskilt påverkade utgången av anfallet. Det går att argumentera för att hela den militära operationen och Anfallet över floden Meuse ställde Frankrike som nation inför ett olösligt dilemma, men detta resonemang får inte plats i denna undersökning då det avhandlar en högre nivå än den taktiska.
Detta leder till att svaret ”Återfinns delvis” appliceras på denna analysindikator.
- Den vinnande sidan påverkar motståndaren med två eller fler vapenslag simultant Det framgår tydligt att tyskarna anföll och påverkade motståndaren med två eller fler vapenslag simultant under hela anfallet. Det inledningsvisa flyganfallet som följdes upp med artillerield, som i sin tur följdes upp av infanterianfall över floden.129
4.2.3 Alkyoneusprincipen
- Motståndaren tvingas till förflyttningar som ett resultat av den vinnande sidans
kombination av vapenslag
126 Frieser, Karl-Heinz & Greenwood, John T., The blitzkrieg legend: the 1940 campaign in the West, 165-167 127 Ibid, 165-167
128 Ibid, 165
32(41) Det går att argumentera för att tyskarnas anfall, och hur de lyckades att ta åt sig och besitta terräng upp emot åtta kilometer in i Frankrike, är ett bevis på att fransmännen var tvungna att ge upp sina förstärkta försvarspositioner med hänsyn till tyskarnas framfart vilken möjliggjordes av tyskarnas anfall med flygstridskrafter, bepansrade fordon, infanteri och artilleri.130
- Terrängen som motståndaren tvingas strida i är ofördelaktig/begränsar dennes
vapensystem
I detta slag så var det tvärt om. Tyskarna anfall över en flod med infanteri i gummibåtar, mot franska styrkor som befann sig i fortifikationer längs en uttänkt och förövad försvarssträcka som var skapad enbart i försvararens favör.131 Trots detta så nådde tyskarna taktisk framgång vid anfallet över floden Meuse.
Detta leder till att svaret blir ”Återfinns ej” på denna analysindikator.
130 Frieser, Karl-Heinz & Greenwood, John T., The blitzkrieg legend: the 1940 campaign in the West, 165–167 131 Ibid, 146
33(41)
4.2.4 Resultatmatris Anfallet över floden Meuse
Den kompletterande principen
Återfinns Återfinns delvisÅterfinns ej
Kombinerar olika vapenslag X
Nyttjar ett vapenslags styrkor för att kompensera ett annat vapenslags svagheter
X
Dilemmaprincipen
Motståndaren ställs inför ett olösligt dilemma
X
Den vinnande sidan påverkar motståndaren med två eller fler vapenslag simultant
X
Alkyoneusprincipen
Motståndaren tvingas till förflyttningar som ett resultat av den vinnande sidans kombination av vapenslag
X
Terrängen som motståndaren tvingas strida i är ofördelaktig/begränsar dennes vapensystem
X
34(41)
5. Avslutning
Denna undersöknings syfte var att undersöka om Leonhards teori om kombinerade vapen är applicerbar på historiska fall och hur teorin kunde förklara taktisk framgång. I detta avsnitt kommer först en sammanställning av resultatet från de två analyserade fallen att redovisas, därefter kommer dragna slutsatser att redogöras för och avslutningsvis kommer forskarens förslag på framtida forskning att presenteras.
5.1 Resultatdiskussion och sammanställning
Det framtagna analysverktyget består av sex olika analysindikatorer, två per ingående princip, i Leonhards teori om kombinerade vapen. I Slaget vid Lützen återfanns tre analysindikatorer, två återfanns delvis och en återfanns inte. I Anfallet över Meuse återfanns fyra analysindikatorer, en återfanns delvis och en återfanns inte alls.
Var indikators resultat kommer att presenteras därefter kommer likheter och skillnader att diskuteras. En sammanställning av resultatet av båda de analyserade fallen ser ut på följande sätt:
Analysindikatorernas påträffande i empirin
Tabell 3: Sammanställning av resultat 50%
33% 17%
Slaget vid Lützen
Återfinns Återfinns delvis Återfinns ej
67% 16%
17%
