Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Niklas Sandström OP SA 15-18
Handledare Beteckning Kurskod Antal ord
Peter Haldén 1OP415 11 953
DEN VETENSKAPLIGA ETISKA DEBATTEN KRING UAS ABSTRACT:
The rapidly growing implementation of unmanned aerial systems in military applications after 9/11 has led to a rising debate on the ethical implications that comes with new and effective weapons systems. The contrast from other weapons system and possibilities of future paths of development in relation to the new tactical uses implemented has led to an uncertainty of the ethical aspects of the system.
This thesis examines the scientific debate regarding the ethical aspects of unmanned aerial systems in military contexts to see if they are reliable from a utilitarian and deontological view of just war theory – jus in bello.
The results of this paper show that there isn’t just one correct answer to be given. But that in the way the author has approached the problem the conclusion can be drawn that the main arguments in the debate have a connection towards just war theory. However, the argumentation in itself relies on different sets of premises which can be understood from the fact that the approach to normative theories can be from different directions.
Nyckelord:
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 3 PROBLEMFORMULERING ... 4 SYFTE ... 6 FORSKNINGSFRÅGOR ... 6 FORSKNINGSÖVERSIKT ... 7 AVGRÄNSNINGAR ... 12 2 TEORI ... 13VITALA BEGREPP OCH AKRONYMER ... 13
JUST WAR THEORY ... 16
2.2.1 Jus in bello ... 17
UTILITARISM ... 18
DEONTOLOGI,KANTIANSK PLIKTETIK ... 19
3 METOD ... 20 FORSKNINGSSTRATEGI ... 20 FORSKNINGSMETOD ... 21 METODKRITIK ... 21 3.3.1 Validitet ... 22 3.3.2 Reliabilitet ... 22
MATERIAL OCH KÄLLKRITIK ... 23
FORSKNINGSETISKA ASPEKTER ... 23
OPERATIONALISERING ... 24
4 ANALYS ... 28
ARGUMENTATIONSANALYS AV UAS DEBATTEN ... 28
UTILITARISTISK OCH DEONTOLOGISK LÄSNING AV JUST WAR THEORY - JUS IN BELLO ... 35
KOMPARATIV ANALYS ... 40
5 AVSLUTNING ... 42
RESULTAT OCH SLUTSATSER ... 42
REFLEKTION ... 45
BETYDELSEN FÖR OFFICERS PROFESSIONEN ... 45
FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ... 45
1 Inledning
Nyttjandet av Unmanned Aerial Vehicles (UAV) ökar i dagsläget kraftigt.1 I takt med att
nyttjandet av UAV har tilltagit runt om i världen både inom den privata sektorn men framförallt inom den militära sektorn tillkommer ständigt nya användningsområden. FN nyttjar UAV för fredsbevarande övervakning2, UAV:er används för att motverka illegalt fiske
i Belize3, US border patrol nyttjar UAV för gränsövervakning4. Men den största ökningen
återfinns inom försvarsindustrin.5
USA står idag för huvuddelen av utveckling och inköp av UAV.6 Där de också sedan 9/11
kraftigt har ökat sina operationer med UAV:er samtidigt som beväpningen av UAV:er och nyttjandet av dessa Unmanned Combat Aerial Vehicle (UCAV) har ökat som en direkt följd av ”The War on terror” 7. Sedan den första hellfire missilen testsköts från en UAV i februari
2001 så har konceptet med beväpnade UAV:er, så kallade UCAV, nyttjats i militära operationer av USA8. Således har också debatten kring Unmanned Aerial System (UAS)
tilltagit, där de etiska och juridiska aspekterna ofta står i centrum.
UAS är dominerande när det kommer till obemannade farkoster och i USA står UAS för 91% av den allokerade budgeten 2014–2018 för obemannade farkoster9. Detta har föranlett att
mycket av den mediala uppmärksamheten har riktats mot dem och de har under namnet ”drönare/drones” kommit att associeras med ett brett spektrum av områden, allt från nutida militära och civila men även framtida användningsområden samt möjlig utveckling.10
1 Divya Joshi, ‘Exploring the Latest Drone Technology for Commercial, Industrial and
Military Drone Uses’ (2017) <http://www.businessinsider.com/drone-technology-uses-2017-7?r=US&IR=T&IR=T> accessed 25 March 2018.
2 Samuel Oakford, ‘Drones, Drones, Everywhere: UN Ramping up Peacekeeper Surveillance
Flights’ (2014) <http://america.aljazeera.com/articles/2014/8/27/united-nations-drones.html> accessed 25 March 2018.
3 Brian Clark Howard, ‘Nationalgeographic, Watch How Drones Fight Pirate Fishing From
The Sky’ (2017) <http://www.nationalgeographic.com.au/people/watch-how-drones-fight-pirate-fishing-from-the-sky.aspx> accessed 25 March 2018.
4 Arthur Holland Michel, ‘Customs and Border Protection Drones’ (2015)
<http://dronecenter.bard.edu/customs-and-border-protection-drones/> accessed 25 March 2018.
5 Sarah E Kreps, Drones What Everyone Needs to Know (Oxford University Press 2016). S.3 6 ibid. S.5
7 ibid. S.12-13, Amitai Etzioni, ‘The Great Drone Debate’ [2013] Military review 2.S.2 8 Steven J Barela (ed), Legitimacy and Drones Investigating the Legality, Morality and
Efficacy of UCAVs (Ashgate Publishing Limited 2015). S.71
9 Kreps. S.82-83 10 ibid. S.7-8
Problemformulering
Som en följd av den snabba ökningen av UAS i allmänhet och i synnerhet UCAV inom den militära arenan så har den juridiska och politiska regleringen av området inte hängt med i samma takt som utvecklingen och nyttjandet.11 Detta har lett till att de nationer som besuttit
tekniken har tolkat Laws of War (LOW) utifrån det perspektiv som gynnat deras
målsättningar.12 Inledningsvis så nyttjades UCAV i huvudsak i konventionella konfliktzoner
vilka inom NATO refereras till som ”hot battlefields”. 13 Nyttjandet av UCAV är med det sagt
inte begränsade till konventionella väpnade konflikter utan nyttjas även i vad USA kallar ”cross-border counter-terrorism operations”14.15 Dessa operationer är gränsöverskridande
anti- terrorist operationer vilka syftar till förebyggande, defensiva och offensiva åtgärder i syfte att minska sårbarheten för militär personal, individer och egendom från terroristers påverkan.16 Dessa operationer leds ofta av CIA vilket är en civil myndighet i USA och inte
deras officiella militära styrkor.17
Introduceringen av nya vapensystem på slagfältet generera ofta en debatt i samhället. Med denna debatt kommer ofta också individer som vill förbjuda de nya systemen, detta är
påtagligare ju effektivare systemet i fråga är på att döda.18 Vapensystem vilka tillåter dödande
från ett för användaren säkert avstånd har alltid skapat indignation.19 På medeltiden ansågs
introduceringen av armborstet vara ett hot mot mänskligheten och sågs som ett
massförstörelsevapen då det var så effektivt i dödandet.20 Debatten idag tar avstamp från olika
etiska utgångspunkter även om vissa artiklar avhandlar etiska dilemman från flera
utgångspunkter, så är debatten till mycket fokuserad på sakfrågor och belyser dem utifrån ett etiskt perspektiv men håller sig till sina egna premisser. Detta gör att debatten idag är svår att
11 Barela.S.2
12 John Kaag and Sarah Kreps, Drone Warfare (Polity Press 2014). S.78 13 Barela. S.71
14 ‘Cross-border counter-terrorism operations’ är ett engelska utryck och nyttjas i texten för
att undvika syftningsfel vid en tolkande översättning av begreppet.
15 Harry van der Linden, ‘Drone Warfare and Just War Theory’, Drones and Targeted Killing:
Legal Moral, and Geopolitical Issues (Olive Branch Press 2015). S.169-170, Barela. S.72-73
16 North Atlantic Military Committee, ‘MC CONCEPT FOR COUNTER-TERRORISM’
(2016) <https://www.nato.int/nato_static_fl2014/assets/pdf/topics_pdf/20160905_160905-mc-concept-ct.pdf>. 17 Linden. S.169-170 18 ibid. S.50 19 ibid. S.121 20 ibid. S.50
överskåda och argument möter inte argument direkt utan underbygger den egna tesen utifrån de egna premisserna istället.
Det finns etiska och juridiska frågeställningar både vad det gäller nyttjandet av UCAV inom konventionella konfliktzoner kopplat till LOW men ännu mer när det kommer till ”cross-border counterterrorism” och ”targeted-killings”21 av individer. Dessa har bedömts som
hotfulla och därmed legitima mål av UAS innehavaren; i detta exemplet USA.22 USA anser
sig vara engagerade i en pågående väpnad konflikt med Al-Qaeda och andra associerade organisationer baserat på 9/11 och således har de enligt LOW rätt till självförsvar. De anser också att individer med en direkt anknytning till konflikten utgör legitima mål och att de för med sig det juridiska stöd som behövs för att föra den väpnade konflikten till dem var helst de befinner sig.23 Detta har skapat debatt vad gäller nationers suveränitet och rätt att inte ha en
främmande stat med vilken man inte befinner sig i en konflikt med, utöva dödligt våld inom sina territoriella gränser. Den andra stora debatten rör USA’s klassificering av operationerna som en väpnad konflikt istället för polisiärt arbete, där en väpnad konflikt medger nyttjandet av dödligt våld mot motparten som ett första alternativ medan i polisiära ärenden skall dödligt våld endast nyttjas för att skydda mänskliga liv.24
Nyttjandet av UAS:er kommer fortsätta samt öka i omfattning både vad det gäller civila applikationer samt militära operationer25 på konventionella slagfält men även utanför de
konventionella slagfälten. Detta förklaras i huvudsak av effektiviteten att utföra operationer i svåra områden med möjlighet att sikta och bekämpa på individnivå utan att utsätta egen personal för ökad risk samt den låga kostnaden i relation till andra alternativ.26 Dessa
egenskaper som gör UAS till ett attraktivt system att nyttja i militära operationer är också egenskaper som skapar etiska diskussioner. Både LOW och Just War Theory säger att proportionalitet skall användas då våld nyttjas och den militära nyttan skall vägas mot oavsiktliga skador på civil egendom och personer.
21 ’Targeted killings’ är ett engelska utryck och används för att undvika missförstånd med
åsyftning vid en översättning. Begreppet åsyftar operationer med fokus på att döda en specifik individ vilken på förhand är bestämd.
22 Barela. S.71-73 23 ibid. S.73 24 ibid. S.73-74
25 Kreps. S.1,Barela.S.86 26 ibid. S.86
Syfte
Uppsatsen syftar till att kontextualisera den vetenskapliga debatten kring de etiska aspekterna kopplade mot UAS i militära kontexter. Detta görs genom att utvinna och jämföra
huvudargumenten från debatten mot en deontologiska och en utilitaristisk tolkning av Just War Theory (JWT) – jus in bello. Anledningen till att deontologisk och utilitaristisk etisk teori används är för att få en stor skillnad i etiskt synsätt på JWT. Denna skillnad i synsätt tjänar till att belysa skillnaden i argument beroende på premissernas utformning och tolkning. Denna uppsats strävar efter att sätta debatten i en större kontext relaterat mot den normativa militäretiska traditionen vilken är JWT, samtidigt som den försöker belysa vad författaren uppfattar som en debatt med många skilda premisser vilka ofta förblir outsagda vilket leder till en debatt där argument inte möter argument utanför den egna tesen och premisserna. Förstås debatten bättre kan det också debatteras bättre.
Forskningsfrågor
I. Är den vetenskapliga debattens vanligaste argument hållbara och relevanta utifrån Just War Theory - jus in bello läst utifrån utilitarism och deontologi?
Underfrågor:
a) Vilka etiska argument är vanligast förekommande i den vetenskapliga debatten kring UAS?
b) Hur bred tolkning kan man utifrån utilitarism och deontologi göra av Just War Theory - jus in bello?
Forskningsöversikt
Under denna rubrik kommer en genomgång av det nuvarande forskningsläget kring UAS och etik inom den militära kontexten att presenteras. I slutet kommer forskningsläget att
sammanfattas och knytas an till problemformuleringen i punkten 1.1 samt till uppsatsens forskningsfråga i punkten 1.3.
Targeted killings, vem får man döda och var?
Ett område där debatten kopplat an mot LOW är kring ”targeted killings” där UCAV nyttjats alltmer, särskilt i asymmetriska konflikter.27 Merparten av dessa operationer har dock skett
under CIA ledning.28. Där legaliteten med våldsnyttjandet kopplats mot definitioner om det är
väpnad konflikt eller polisiär brottsbekämpning som det handlar om debatteras, med frågor om vem som får agera med statssanktionerat våld samt vem som är ett legitimt mål för detta våldet.29 Argument har lagts fram för att medlemskap i Al-Qaeda och motsvarande
terroristgrupper ska vara tillräckligt för att kvalificeras som kombattant precis som en soldat i motståndarens krigsmakt. Detta innebär att som kombattant är du ett legitimt mål inte bara då du utgör en direkt fara eller direkt deltar i fientlig aktivitet. Den andra sidan i debatten hävdar då att terrorister inte är kombattanter då de saknar bland annat utmärkande klädsel
(uniformer) och de bedriver terroristverksamhet och skall därför behandlas som kriminella.30
Debatten utgår från juridiken och tillämpar olika tolkningar av de mer löst definierade
begreppen och formuleringarna för att underbygga sina argument. Debatten kretsar även kring om det rör sig om ”non international armed conflict” (NIAC)eller ”international armed conflict” (IAC). Där är debatten ofta fokuserad kring fall inom specifika geografiska regioner och ofta avgränsade till att handla om USA eller NATO insatser i kriget mot terror. Ett problem som kommer upp med att nyttja UCAV är frågan om rätten att nyttja dödligt våld, särskilt om det nyttjas över territorier i vilka den nyttjande nationen inte är i en väpnad konflikt med. Men diskussionen kring om detta är ett taktikproblem, teknikproblem eller juridikproblem uteblir och diskussionen tar en mer generell ståndpunkt utifrån UAS som helhet. 27 ibid. S.49 28 Linden. S.169-170 29 Etzioni. S.3-4 30 ibid. S.5
Distans - Jus ad bellum och PTSD
Argument för att innehavaren av UAS skulle tolka ”Jus ad Bellum” annorlunda än de som inte har UAS, som en direkt följd av innehavet av UAS. Detta grundar sig främst på argumentet att med minskad risk för egna förluster så minskar också oviljan att gå i krig.31
Även om kopplingen är indirekt så finns den där i form av att den som uppfattar sig ha övertaget också uppfattas ha enklare för att ge sig in i en konflikt.32
”war becomes safer and easier as soldiers are removed from the horrors of war and see the enemy not as humans but as blips on a screen, there is a very real danger of losing the deterrent that such horrors provide”33
När distansen till motståndaren ökar så minskar de moraliska begränsningarna. Detta medför att beslut om dödandet av andra människor, beslut som skulle varit motvilliga, nu med både fysisk och psykisk distans enklare kan fattas.34 Detta medför även nackdelar då individerna
som opererar UAS inte är närvarande på slagfältet eller i operationsområdet utan oftast är stationerade nära hemmet. Då blir utmaningen att skilja på arbete och privatliv psykologiskt svår.35 Stridsrelaterad Posttraumatic stress disorder (PTSD) hos RPA piloter har varit en stor
del i den mediala debatten kring UAS där den före detta RPA piloten Brandon Bryant medverkat och beskrivits som en avhoppad drönarpilot med psykiska problem som följd av sitt gamla yrke. Det finns forskning som påvisar att den stridsrelaterade PTSD hos RPA piloter är lägre än för andra stridande enheter men att den yrkesrelaterade stressen över generella arbetsförhållande som låg bemanning, långa och oregelbundna arbetspass är stor.36
Detta området diskuteras ofta utifrån psykologiska faktorer där etiska aspekter kopplats på för att styrka teserna.
31 Linda Johansson, ‘Is It Morally Right to Use Unmanned Aerial Vehicles (UAVs) in War?’
(2011) 24 Philosophy & Technology 279. S.282
32 ibid. S.283, Joseph O Chapa, ‘The Ethics of Remotely Piloted Aircraft (RPA)’ [2014] Air
& Space Power Journal 3. S.4
33 Peter Warren Singer, Wired for War : The Robotics Revolution and Conflict in the
Twenty-First Century (5th edn, Penguin books 2010). S.395-396
34 Markus Wagner, ‘The Dehumanization of International Humanitarian Law: Legal, Ethical,
and Political Implications of Autonomous Weapon Systems’ (2014) 47 Vanderbilt Journal of Transnational Law 1371. S.1410
35 ibid. S.1411
36 David Bergman, ‘Myten Om de Omoraliska Drönarna - Hur Autonoma Vapensystem Kan
Leda till Högre Moral I Krigföring’ [2015] Kungliga Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift 43. S.52-53
Militär effekt
Debatten kring den militära effekten med UAS brukar övergripande handla om att inte utsätta egna styrkor för risker och att UAS skapar mer hat och bidrar till rekryteringen av det man bekämpar.37
Argumenten för att UAS skall nyttjas är förmågan att befinna sig över ett område en längre tid och bedriva underrättelseinhämtning. Detta medger bättre granskning av målet och större möjlighet att selektera i målarbetet och optimera tidpunkten för attacken. Detta argument har även framförts av ordförande för Röda korset. 38
Jus in bello.
”Fairness” som en del i ”jus in bello” kopplat mot den tekniska asymmetrin i konfliktområdet är en aspekt där man ur ett deontologiskt perspektiv åsyftar att den teknologiskt överlägsna aktören passerar en gräns mot ”unfair” när man nyttjar UCAV. Det vanligaste motargumentet till detta kommer från militärstrategiska argument där man eftersträvar ett övertag och
fördelar för sina egna soldater.Kritiken diskuteras med deontologi och konsekventialismen som etiska utgångspunkter i diskussionen vilken inte enbart riktar sig mot UAS utan även mot soldaten i allmänhet.39
Kritikerna menar också på att UAS-attackerna skapar osäkerhet och förakt hos befolkningen och tjänar därför som ett rekryteringsverktyg i propaganda från organisationerna man
attackerar. Detta argumentet har ofta använts i samband med operationer i Pakistan, men det som inte tas upp är faktorn att detta är områden där föraktet mot USA i detta fallet redan är stort och utbrett.40
37 Etzioni. S.6-7 38 ibid. S.7 39 Chapa. S.4-5 40 Etzioni. S.7
Den tekniska utvecklingen.
Den tekniska utvecklingen går fort framåt och uppvisar inga tecken på att avstanna, mängden information som inhämtas och distribueras i samband med konflikter ökar stadigt.41
” military systems (including weapons) now on the horizon will be too fast, too small, too numerous, and will create environments too complex for humans to direct”42
Kan system efterleva kraven som ställs i IHL med en etisk grund? Denna fråga är väldigt omdebatterad och även om svaret inte är givet så finns det förslag på hur det skulle kunna fungera. Förslag om en ”ethical governor” i form av mjukvara som skall avgöra om en handling är etisk eller oetisk och antingen hindra systemet från att utföra den eller upplysa en mänsklig operatör om konflikten i intressen.43 Kritik mot en sådan lösning har framförts även
av upphovsmännen till förslaget då de menar på att tolkningen av IHL kräver en viss nivå av medkänsla vilket är svårt att programmera in i ett system.44
Är UCAV:s bara en plattform precis som en F16 eller JAS39 vilket har som funktion att bära de sensorer som inhämtar information och de vapen med vilken verkan uppnås? Många menar på att det inte är plattformen som är problemet utan kontexten med ”targeted killings” i vilken UAV är den dominerande plattformen, som bryter mot internationell lag och således är
problemet i frågan. Den låga risken för operatörerna och distanseringen från
operationsområdet skiljer UAV från konventionellt stridsflyg och soldater på marken. Detta är också en av förklaringarna till att targeted killings i stor utsträckning genomförs med UCAV och att döda föredras framför att tillfångata måltavlorna.45
41 Wagner. S.1414
42 Thomas K Adams, ‘Future Warfare and the Decline of Human Decisionmaking’ (2001) 31
Parameters 57. S.58
43 Arkin C Ronald, Ulam Patrick and Duncan Brittany, ‘Technical Report GIT-GVU-09-02
An Ethical Governor for Constraining Lethal Action in an Autonomous System’ (2009). S.1-3
44 ibid. S.11-12 45 Kreps. S.36-37
Sammanfattning
Den nuvarande debatten kring UAS tar upp många aspekter kopplat mot nuvarande problem och möjliga framtida problem. Vem får man döda och var får man i så fall döda dem, är det kombattanter eller kriminella? Tröskeln för att gå ut i krig kan vara indirekt påverkad då innehavaren av UAS innehar ett teknologiskt övertag. Skapar detta övertaget så stor asymmetri på slagfältet att det uppstår unfairness i en utsträckning vilken går emot jus in bello? Är säkerheten UAS skapar för de egna soldaterna ett problem på slagfältet då motparten nu står för all den mänskliga risken i mötet med en UAV?
Många frågor och aspekter har tagits upp, inte alla har debatterats eller utretts i en
tillfredsställande omfattning. Inte heller en differentierad etisk aspekt och möjliga skillnader mellan olika uppgifter utifrån samma etiska perspektiv finns.
Avgränsningar
Uppsatsen avgränsar sig till att behandla vetenskapliga texter från utvalda författare. Urvalet av författare hanteras i kapitlet 3.4 Material och källkritik. Detta medför att det inte kan garanteras att alla argument och teser på området kommer att representeras i uppsatsen. Det i sin tur betyder att uppsatsen inte kan göra anspråk på att täcka hela debatten eller vara applicerbar i alla kontexter. Detta är inte heller något som uppsatsen syftar till eller gör anspråk på, då resultaten är härledda med tolkningar av material utifrån etiskt normativa teorier. Vilka jämförs med ett teoretiskt material; Just War Theory – jus in bello. Specifika omständigheter för olika scenarion eller verkliga händelser tas därmed inte med i uppsatsen. Inte heller händelsekedjor och kombinationer av användande kommer att hanteras i större utsträckning än vad den etiska argumentationen anför.
Endast etiska argument och teser samlas in och behandlas i argumentationsanalysen. Argumentationsanalysen filtrerar i deskriptions fasen bort alla argument och teser vilka inte är av etisk karaktär. Däremot så sorteras inte etiska argument vilka inte är kopplade mot Just War Theory – jus in bello bort förrän i steg 3 i den komparativa analysen. Dessa kommer dock inte presenteras i uppsatsen utan tas med i argumentationsanalysen för att förbättra analysens förmåga att urskilja argumentationen som helhet. Detta betyder att uppsatsen endast har empiri för att besvara frågor av etisk karaktär eller rörande etiska aspekter, vilket går i linje med syftet.
Urvalet av just war theory kriterier har författaren baserat på det urval som representeras i internationell lag samt de stora just war verken. Detta får som följd för undersökningen att resultaten inte direkt kan appliceras på verkliga händelser utan är isolerade till att studera specifika argument utifrån ett teoretiskt perspektiv utan yttre påverkansfaktorer mer än textens premisser.
2 Teori
I detta kapitlet kommer viktiga begrepp att definieras, just war theory beskrivas samt
utilitarismen och deontologi (den kantianska pliktetiken) att beskrivas. Det kommer även att föras en diskussion kring nackdelar och fördelar med utilitarismen och den kantianska pliktetiken som etiska teorier. Begreppsdefinitionerna syftar till att definiera begreppet inom ramen för denna uppsatsen samtidigt som det underlättar för läsaren att relatera till övrig litteratur.
Med syftet som utgångspunkt har uppsatsen baserats på etiska teorier med just war theory i centrum för analysen. För att identifiera skillnader i etiska tolkningar har tre normativa etiska teorier identifierats; utilitarismen och egoismen i konsekventialismen samt; deontologin i den icke-konsekventialistiska läran. Av dessa har utilitarismen och deontologi valts ut då dessa utgör varandras motsatser vilket tjänar uppsatsens syfte.
Vitala begrepp och akronymer Unmanned aerial vehicle (UAV)
Luftfarkost vilken kontrolleras på avstånd utan mänsklig närvaro i farkosten.46
Unmanned Combat Aerial Vehicle (UCAV)47
En beväpnad UAV.
Unmaned Aircraft System (UAS)
Denna term används och föreskrivs av European Aviation Safety Agency (EASA) som den korrekta termen. Skillnaden från Unmaned Aircraft (UA) är att System betonar att det inte bara är den obamannade farkosten utan även kontrollstationen och länken mellan de båda som inkluderas.48
46 Cambridge University Press, ‘UAV Meaning in the Cambridge English Dictionary’ (2018). 47 Barela. S.xviii
48European Aviation Safety Agency, ‘EASA’s Perspective on Drones’ (2018)
<https://www.easa.europa.eu/newsroom-and-events/news/easas-perspective-drones> accessed 4 April 2018; Federal Aviation Administration, ‘Unmanned Aircraft Systems’ (2018)
Remotely Piloted Aircraft System (RPAS)
Samma innebörd som UAS men med betoning på att där är en pilot med i systemet.49
Remotely Piloted Aircraft (RPA) syftar endast mot farkosten i sig och inte hela systemet samma som UAV.
Drones eller på svenska Drönare
Har kommit att bli ett generellt utryck vilket åsyftar UAVs.50
Etik
Etik och moral används ofta med liknande betydelse men det föreligger en skillnad. Etiken är den teori vilken står som grund för den moraliska handlingen.51
Moral
Moralen utgörs av hur etiken tolkas och tillämpas.52
Laws of War (LOW)
Law of war är en del av public international law och reglerar rätten att gå i krig (jus ad bellum) samt uppträdandet i krig (jus in bello).53 LoW kallas även för Laws of armed
conflict (LOAC)54 Ibland används LOAC felaktigt då man endast åsyftar ’jus in bello’.
Uttrycket ’jus in bello’ innefattar både de juridiska aspekterna av LoW och de etiska aspekterna i ’just war theory’55.
49 European Defence Agency, ‘Remotely Piloted Aircraft Systems - RPAS’ (2018)
<https://www.eda.europa.eu/what-we-do/activities/activities-search/remotely-piloted-aircraft-systems---rpas>.
50 Kreps. S.7
51 (Collste, 2002) S.13
52 Göran Collste, Inledning till Etiken (2nd edn, Studentlitteratur 2002). S.13
53 The Global International Humanitarian Law Centre of Diakonia, ‘Principles of Public
International Law’ (2018) <https://www.diakonia.se/en/IHL/The-Law/International-Law1/Principles/> accessed 22 March 2018.
54 International Committee of the Red Cross, ‘War and International Humanitarian Law’
(2018) <https://www.icrc.org/eng/war-and-law/overview-war-and-law.htm> accessed 22 March 2018.
55 Larry May (ed), The Cambridge Handbook of The Just War (Cambridge University Press
International humanitarian law (IHL)
Är ett juridiskt ramverk som reglerar uppträdandet i väpnade konflikter. IHL är även känt som jus in bello, the rules of war och är en del av Laws of War.56
Lycka (I en utilitaristisk mening)
För de flesta utilitarister är lycka detsamma som upplevelse av lust. Lust betyder detsamma som positiva upplevelser, upplevelser av välbefinnande. Där allt vi brukar uppfatta som positivt; kunskap, kärlek, hälsa är positivt för att de ger oss en känsla av lust. Lust är därmed det enda egenvärdet och de andra enbart instrumentella värden. 57
Plikt (I en deontologisk mening)
Att handla i enlighet med den moraliska lagen är ett val att följa moraliska plikter. Handlingen styrs då av den goda viljan vilket enligt Kant är det enda som har ett egenvärde. För att
handlingen skall vara moraliskt rättfärdigad måste den följa det ’kategoriska imperativet’.58
Kategoriska imperativet
Det kategoriska imperativet är en princip som Kant formulerat för att avgöra vad som är moraliskt korrekt. Den subjektiva princip eller intentionen vilket föranleder en handling måste kunna bli upphöjd till allmän lag. Med detta menas att det jag gör måste jag kunna önska att alla andra människor också gjorde.59
56 International Justice Resource Center, ‘International Humanitarian Law’ (2018)
<http://www.ijrcenter.org/international-humanitarian-law/> accessed 22 March 2018; International Committee of the Red Cross.
57 Göran Collste, Inledning till Etiken (3rd edn, Studentlitteratur 2010). S.46-47 58 ibid. S.56
Just War Theory
Just War Theory är ett samlingsnamn för en forskningstradition kring de etiska aspekterna i rättfärdigade krig.60 Många gånger refererat till som en doktrin eller tradition av militär etik,
då den är av normativ karaktär. Just War Theory är en normativ teori, det vill säga att den gör anspråk på att förklara hur saker bör vara eller hur saker skall värderas. Det finns ingen
bestämd teoretisk inriktning utan de etiska aspekterna diskuteras ur såväl filosofiska, tekniska, juridiska, sociologiska som politiska perspektiv.61
Syftet är att genom en rad kriterier, vilka samtliga måste vara uppfyllda, tillse att krig förs på ett moraliska försvarbart sätt. Kriterierna är uppdelade i två kategorier, den första ”jus ad bellum” avhandlar kriterier för att gå ut i krig medan den andra ”jus in bellum” avhandlar hur man skall uppträda när man är i krig.62 Diskussionerna om en tredje kategori ”jus post
bellum” vilken avhandlar de moraliska aspekterna efter krigsslutet pågår, men är inte att se som etablerad ännu.63
Termen ’jus in bello’ vilken kommer vara i fokus i denna uppsatsen, åsyftar både de etiska aspekterna i ’just war theory’, såväl de juridiska aspekterna i internationell lag, där de också benämns IHL och LOAC.64 Jus in bello står som juridiska kriterier helt separat från jus ad
bellum av flertalet anledningar, men etiskt finns där inte samma gränsdragning. Juridiskt så är även relationen mellan IHL och HRL komplicerat.65 För uppsatsens nyttjande kommer de
juridiska delarna helt att utgå från undersökningen. Dock kommer urvalet av just war theory kriterier att baseras på det urval som representeras i internationell lag. Detta görs i syfte att utgå från vedertagna och etablerade kriterier vilka tillämpas och därför också genererar mer material att bygga undersökningen på.
En sammanfattning av de moraliska reglerna för att gå i krig samt föra krig följer:
60 Fritz Allhoff, Nicholas G Evans and Adam Henschke (eds), Routledge Handbook of Ethics
and War : Just War Theory in the Twenty-First Century (Routledge 2013). S.1-2
61 ibid. S.1-2 62 ibid. S.1 63 ibid. S.114 64 May. S.234 65 ibid. S.235
2.2.1 Jus in bello
Proportional force (Proportionellt våld): Kombattanter får endast nyttja den mängd våld som krävs för att uppnå syftet. Våldet får endast riktas mot legitima mål och kollaterala skador skall minimeras. Den militära nyttan måste överväga de skador som kan uppstå på civil egendom eller personer.66
Distinction (Urskiljning): Våld får endast riktas direkt mot militära mål och
kombattanter.67 Civila, krigsfångar, kombattanter som get upp, kombattanter som är
försatta ur stridbart skick samt nödställda är exempel på personer vilka man inte får verka mot direkt.
Weapon prohibition (Förbjudna vapen): Vapen vilka enligt internationell lag är förbjudna får inte nyttjas.68 Kombattanter får inte nyttja vapen eller metoder som är att
anse som onda, som till exempel; våldtäkt, tvinga krigsfångar att strida mot sina egna eller nyttja vapen vilka man inte kan kontrollera effekterna av. Internationella
konventioner reglerar juridiskt dessa förbud.69
Military necessity (Militär nödvändighet): Brukandet av våld måste ske i syfte att bidra till besegrandet av motståndaren och måste vara riktat mot ett militärt mål.70
Perfidy (Svekfullt och ohederligt dödande): Förbud mot att uppträda falskt. Innebär att falskt uppträdande som till exempel att utge sig för att vara satt ur stridbart skick eller ge upp i syfte att bekämpa motståndaren genom överraskning.71
66 Michael Lacewing, ‘Just War Theory’
<http://documents.routledge-interactive.s3.amazonaws.com/9781138793934/A2/Political/JustWarTheory.pdf> accessed 5 April 2018; Allhoff, Evans and Henschke. S.339
67 Lacewing; Allhoff, Evans and Henschke. S.111-113 68 Lacewing; Allhoff, Evans and Henschke. S.111-113 69 May. S.240-241
70 Allhoff, Evans and Henschke. S.111-113 71 May. S.239-240
Utilitarism
Ordet Utilitarism härstammar från latin och kan översättas med användbarhet, nytta.72
Utilitarismen är en lära inom konsekventialismen.73 Den bygger på att individen bör agera på
ett sätt som skapar störst möjliga lycka för största möjliga antal. Utilitaristen strävar efter att alla människors värden och värderingar tillfredsställs. Själva handlingen är aldrig omoralisk eller moralisk utan det är konsekvenserna av en handling som avgör om denna är oetisk.74
Enligt utilitarismen är en handling oetisk då den inte skapar största möjliga nytta för största möjliga antal individer eller om den inte maximerar lyckan för världen i stort. En handling blir därför etisk om den leder till skapandet av största möjliga lycka för största möjliga antal.75
Vanlig kritik mot utilitarismen är bristen på förklaringsvärde där den inte fullt ut kan motivera eller förklara saker som mänskolivets okränkbarhet, mänskliga rättigheter och förbud mot att döma oskyldiga, känslan av ökade moraliska förpliktelser mot dem som står oss nära.76
Skillnaden mellan hur saker är och hur vi uppfattar dem att vara kan skilja sig åt. Det är vår uppfattning av dem som skapar lycka eller olycka medan det är det verkliga tillståndet som är eftersträvansvärt att uppnå. Kritikerna menar på att det inte kan vara lyckan som är
eftersträvansvärd utan det egentliga tillståndet, för annars skulle illusioner vara lika betydelsefullt som verkligheten för oss.77
72 Nationalencyklopedin, ‘Nationalencyklopedin, Utilitarism’, Nationalencyklopedin (2018)
<https://www-ne-se.proxy.annalindhbiblioteket.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/utilitarism> accessed 27 March 2018.
73 Collste, Inledning till Etiken. S.46
74 AL Hodder, ‘Utilitarianism’ (1892) 3 International Journal of Ethics 90. S.92-93 75 ibid. S.90-91
76 Nationalencyklopedin, ‘Nationalencyklopedin, Utilitarism’. 77 Hodder. S.94-95
Deontologi, Kantiansk pliktetik
Ordet Deontologi kommer från grekiskan och syftar till plikt och förnuft vilket på svenska ofta blir pliktetik. Deontologi är en filosofisk term för normativa etiska teorier där etiken i en handling är helt eller delvis oberoende av konsekvenserna av handlingen. Handlingens etiska status bestäms istället utifrån om denna är pliktmässig.78
Immanuel Kant var en tysk filosof och motståndare till Utilitarismen. Kant’s teorier var av deontologisk lära. Han menade att vissa handlingar så som mord och stöld alltid var förbjudna, även i fall där den totala lyckan av handlingen skulle bli större än utan.79 Kant
menade att där finns en högre moralisk princip som bestämmer vad våra moraliska plikter är, denna refererade han till som det kategoriska imperativet.80 Det kategoriska imperativet säger
att: “[…] all rational agents act in such a way that: (1) all rational agents could (also) act on the exact same principle of action; and (2) in acting, full respect is paid to the rational agency which is the hallmark of our humanity.”81
78 Nationalencyklopedin, ‘Nationalencyklopedin, Deontologisk Etik’, Nationalencyklopedin
(2018)
<https://www-ne-se.proxy.annalindhbiblioteket.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/deontologisk-etik> accessed 27 March 2018; California State University, ‘California State University Sacramento, Kantian Ethics’ (2018) <http://www.csus.edu/indiv/g/gaskilld/ethics/kantian ethics.htm> accessed 28 March 2018.
79 ibid. 80 ibid.
81 Brian Orend, ‘Kant’s Ethics of War and Peace’ (2004) 3 Journal of Military Ethics 161.
3 Metod
I detta kapitel kommer uppsatsens forskningsstrategi, metod för datainsamling, materialurval med källkritik samt operationalisering att presenteras.
Forskningsstrategi
Inledningsvis genomförs en argumentationsanalys av den nuvarande vetenskapliga debatten rörande UAS. Flertalet artiklar samt böcker, vilka är specificerade i kapitel 3.4, analyseras för att skapa en översikt av debatten och dess teser. Därefter kommer huvudteserna att etiskt analyseras mot två olika etiska läsningar av Just War Theory – jus in bello. För att se hur de står sig mot det militäretiska tänkandet samtidigt som den påvisar att det i läsningen av Just War Theory inte bara finns en etisk vinkel att utgå från. Denna forskningsstrategi har valts då argumentationsanalysen inhämtar teserna från redan utförda analyser inom området utan bedömning av validitet och reliabilitet. Den komparativa analysen av dessa teser mot den utilitaristiska och deontologisk läsningen av Just War Theory ger en tolkning av teserna mot etablerad militäretik samtidigt som den påvisar att läsningen inte är given ett specifikt etiskt synsätt. Det kan upplevas som att det blir metod på metod men syftet med
argumentationsanalysen är att sortera ut och strukturera empirin.
Forskningsmetod
Uppsatsen har en normativ karaktär vilket innebär att värderingar finns närvarande snarare än mätningar av variabler. Kvalitativ textanalys har bedömts som den lämpligaste metoden för den insamlande delen av denna uppsatsen och har genomförts i form av en
argumentationsanalys av artiklar och böcker. 82 I syfte att identifiera och strukturera upp de
vanligaste typargumenten och teserna relaterade till etiska aspekter av UAS i militära kontexter. Därefter tas detta resultat och jämförs mot Just War Theory – jus in bello genom två olika etiska perspektiv i en normativ analys för att kunna besvara uppsatsens frågor.
Argumentationsanalysen har i denna uppsatsen både ett deskriptivt syfte och ett värderande syfte, där teserna jämförs mot Just War Theory – jus in bello.
Deskriptiv argumentationsanalys syftar till att från det sammanhang där argumentationen förekommit rekonstruera argumentationen. Detta är relevant då argumentationen som är av intresse förekommer som inslag i artiklar och texter där argumenten för och emot inte är isolerade, utan måste identifieras.83 Analysens fokus är primärt textens innebördsaspekter.84
Metodkritik
Fördelarna med argumentationsanalysen är att den kan beskriva och värdera argumenten i debatten kring UAS. Analysen är fokuserad på den del av argumentationen vilken tilltalar logos. Nackdelarna med argumentationsanalysen är först tolkningsproblematiken vilken inledningsvis uppkommer vid uppstruktureringen. Där strukturen och stringensen inte alltid är självklar och det kan kännas som man tillför en struktur till materialet. Vidare så kan det vara svårt att tolka innebörden i oklara satser till den grad att de kan kopplas till tydliga påståenden särskilt då det kan finnas underförstådda premisser.85
Då problematiken är känd kan den också tas i beaktande i uppsatsen vilket är första steget för att motverka påverkan av resultatet. Vid val av tolkningsstrategi har en strategi vilken betonar uttolkaren snarare än författaren valts. Vilket innebär att uttolkaren letar efter mönster i texten för vilkas existens, argument kan läggas fram utan att påstå sig veta om dessa var avsiktliga
82 Göran Bergström and Kristina Boréus (eds), Textens Mening Och Makt (3rd edn,
Studentlitteratur 2017). S.91
83 ibid. S.92-93 84 ibid. S.24 85 ibid. S.132-133
eller ens kända av författaren. För att minska påverkan av underförstådda premisser så kommer premisser kopplade till argument att presenteras i analysen.
Validitet och reliabilitet kommer diskuteras nedan men då undersökningen i stort är av normativ karaktär så är begreppen bara tillämpningsbara i delar av undersökningen. Detta då det normativa till skillnad från det empiriska baseras på tolkningar och inte mätningar.
Uppsatsen är ingen avbildning av verkligheten utan en tolkning av andra författares argument utifrån olika etiska teorier.
3.3.1 Validitet
Ett vanligt validitetsproblem med argumentationsanalyser är när man utgår från en tolkningsstrategi vilken syftar till att utvinna författarens åsyftade mening vilket då kan ifrågasättas om man verkligen gör.86 Detta problem återfinns dock inte i denna uppsatsen då
vald tolkningsstrategi utgår från mönster i texten för vilkas existens uttolkaren kan argumentera oberoende av författaren. Uppsatsen i sin metodologi är deskriptiv i
argumentationsanalysens utförande men tar en normativ karaktär i övrigt. Detta innebär att till skillnad från en undersökning med empiriskt tillvägagångssätt så kan validiteten inte bedömas i termer av sant och falskt utan blir i den normativa bemärkelsen av rätt och fel. Detta då till skillnad mot den empiriska undersökningen vilken är objektiv och måste gå att bevisa så är den normativa undersökningen subjektiv och värdebaserad. Den prioriterar värden som ’vad borde vara’ framför fakta som ’vad är’, idealet i fokus istället för realiteten.
3.3.2 Reliabilitet
Intersubjektiviteten är som i all texttolkning inte helt problemfri att uppnå. För att öka
intersubjektiviteten definieras och beskrivs centrala begrepp i uppsatsen samt så motiveras de val som görs i analysen. Den normativa undersökningens slutsatser är debattbara snarare än verifieringsbara och baseras på spekulationer och logik i motsats till erfarenhet och logik.
Material och källkritik
För att säkerställa källmaterialets tillförlitlighet samt få ett vetenskapligt underlag så kommer peer-review artiklar att nyttjas. Fyra författare; Ina Wiesner, Linda Johansson, Amitai Etzioni och Sarah Kreps vilka är aktiva inom området har valts ut för denna uppsatsen. Urvalet har grundat sig på författarnas publicerade arbeten och institutionella tillhörigheter där peer-review artiklar och en vetenskaplig förankring varit stora källkritiska aspekter. Artiklarnas ställningstagande i de etiska frågorna har också beaktats och en kritisk samt saklig
argumentation har bedömts som fördelaktig för uppsatsen.
Materialet som har använts i kapitlet 1.4 Forskningsöversikt består i huvudsak av peer-review artiklar, vilket betyder att dessa innehållsmässigt granskats och bedömts av personer med kompetens inom författarens område eller närliggande område.87
Forskningsetiska aspekter
Då undersökningen inte hanterar material av en personlig natur utan i huvudsak består av peer-review material så finns där inget behov av att inskränka transparensen av
undersökningens utförande. I övrigt så har god forskningstradition beaktats och referenser används.
87 Nationalencyklopedin, ‘Nationalencyklopedin, Peer Review’, Nationalencyklopedin (2018)
<https://www-ne-se.proxy.annalindhbiblioteket.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/peer-review> accessed 9 April 2018.
Operationalisering
Operationaliseringen består av tre steg. Steg ett innefattar processen enligt vilken
argumentationsanalysen av den vetenskapliga debatten är strukturerad. Steg två avhandlar den utilitaristiska och deontologiska läsningen av Just War Theory - jus in bello. Slutligen så beskriver steg tre hur den komparativa analysen mellan huvudteserna från
argumentationsanalysen och de etiska läsningarna av Just War Theory - jus in bello fungerar. Steg ett, argumentationsanalys:
Argumentationsanalysen är strukturerad efter vad statsvetaren Evert Vedung kallar
sakfrågemodellen. Sakfrågan är det väsentliga och argumenten i debatten lyfts fram medan vem som framfört dem inte är viktigt. Tesen lyfts fram varefter argumenten listas i en pro et contra-lista.88 Debatten ses som en helhet och argumenten lyfts upp från de anskilda
anförandena. Denna del är den deskriptiva delen av analysen och går ut på att identifiera teserna i debatten samt de argument som finns för eller emot dessa och relatera dessa
argument till varandra och rätt tes. I bedömningen av dessa relationer så är det påståendet som utrycks som är det väsentliga. Detta påstående återfinns i en språklig sats vilket är den
språkliga form vilken till exempel ett påstående ges. Detta innebär att samma påstående kan utryckas i olika satser men även att samma sats beroende på kontexten kan utrycka olika påståenden.89
Det första som identifieras i en text är tesen. Tesen är ett påstående som inte används som argument för eller emot ett annat påstående men där andra påståenden i texten fungerar som argument för eller emot.90 För att få fram en tydlig tes kan det krävas bearbetning av texten.
Denna bearbetning kan innebära att tesen behöver en klargörande precisering för att kunna förstås utanför sin kontext och utan förförståelse för eventuella premisser. Texten kan även innefatta flera teser i samma mening och behöver således uppdelas för att specifika argument skall kunna kopplas mot rätt tes. Texten kan även innehålla flertalet meningar vilka alla utrycker samma påstående och därför kan sammanfattas till en tes. I bearbetningen kan också överflödig text arbetas bort för att skapa bättre översik.91
88 Bergström and Boréus. S.119 89 ibid. S.94
90 Gunnar Björnsson, Ulrik Kihlbom and Anders Ullholm, Argumentationsanalys :
Färdigheter För Kritiskt Tänkande (2nd edn, Natur & kultur 2009). S.130
När teserna i texten identifierats så identifieras argumenten. Ett argument är ett påstående vilket avser stödja eller undergräva tesen direkt eller ett annat argument92. Ett argument vilket
syftar till att stödja tesen eller ett annat argument kallas ”pro-argument” och kommer förkortas ’P’. Ett argument vilket syftar till att undergräva tesen eller ett annat argument kallas ”contra-argument” och kommer förkortas ’C’. Argument vilka är riktade direkt mot tesen kallas ”argument av första ordningen” dessa betecknas; P1, P2, C1, C2 ock så vidare. Argument riktade mot första ordningens argument kallas ”argument av andra ordningen” dessa betecknas; P1P1, C1P1 där första betyder pro-argument 1 för proargument 1 för tesen och andra contra-argument 1 mot pro-argument 1 för tesen. Siffrorna innebär ingen
rangordning utan är endast löpnummer för att särskilja argumenten.93
Samtidigt som argumenten identifieras så identifieras även utsagda eller outsagda premisser (φ). En premiss utgör vad man kan kalla en länk mellan en tes eller ett argument och ett pro- eller contra-argument rikta mot denna. Premissen är inte ett argument i sig men utgör ett påstående vilket förutsättas gälla för att argumentet skall vara giltigt. Premisser kommer förkortas med ’φ’ vilket är den grekiska bokstaven ”phi”.94 Exempel: φ1P1 innebär premiss 1
för pro-argument 1 för tesen. Teserna kommer även de att numreras med löpnummer och samtliga benämningar av argument kommer även innehålla kopplingen till en specifik tes. Exempel pro-argument 1 för tes 1 benämns P1T1.
Nedan exempeltabell för uppstruktureringen av analysen.
92 ibid. S.99 93 ibid. S.100 94 ibid. S.103
Steg två, utilitaristisk och deontologisk läsning av Just War Theory - jus in bello:
En förutsättning för denna tolkning är att just war theory som utgångspunkt är accepterad. För att få ut en deontologisk och en utilitaristisk tolkning av kriterierna i Just War Theory - jus in bello tas kriterierna 1–5 vilka förklarats i kapitel 2.2.1. För att sedan tolkas på ett
deontologiskt och ett utilitaristiskt synsätt, ställt som motpoler till varandra. Detta i syfte att få fram tolkningarnas ytterligheter och ett så olika perspektiv på innebörden som medges.
Tolkningarna diskuteras med utgångspunkt från beskrivningarna av deontologi och utilitarism i kapitel 2.3 - 2.4 samtidigt som de presenteras. Tolkningen är den av författaren och är att se som subjektiv vilket inte medför några hinder för undersökning.
Kriterierna från Just War Theory - jus in bello är som följer: 1. Proportional force (proportionellt våld)
2. Distinction (Urskiljning)
3. Weapon prohibition (Förbjudna vapen) 4. Military necessity (Militär nödvändighet) 5. Perfidy (Svekfullt och ohederligt dödande)
Kriterierna är numrerade 1–5 endast i syfte att särskilja dem, ingen prioritering eller liknande föreligger.
Nedan ett exempel på strukturen.
1. Proportional force (proportionellt våld) Stycke 1: Beskrivande text av kriteriet.
Stycke 2: En utilitaristisk tolkning av innebörden diskuteras samt implikationerna av denna.
Stycke 3: En deontologisk tolkning av innebörden diskuteras samt implikationerna av denna.
Steg tre, komparativ analys:
Den slutliga jämförelsen av debattens argumentation gentemot den utilitaristiska och
deontologiska läsningen av Just War Theory - jus in bello. Argumenten utvunna från debatten tolkas och bedöms tillhöra antingen en deontologisk eller en utilitaristisk tolkning av Just War Theory - jus in bello kriterie 1-5 eller som annan tolkning Utifrån detta så diskuteras
hållbarheten i de olika teserna. Tabell 2 nedan är en exempeltabell för analystabellen med kolumnen för etisk koppling tillagd för den komparativa analysen och syftar till att skapa en översikt av resultaten. Forskningsfrågorna kommer besvaras genom diskussion och
slutledning vilken stödjer sig på resultaten från argumentationsanalysen och den etiska läsningen av Just War Theory – jus in bello vilka beskrivs i steg 1 och 2 tidigare i kapitlet.
Följande förkortningar används för att påvisa koppling: D = Deontologisk
U = Utilitaristiskt A = Annan tolkning
X = Tolkning inte applicerbar eller tydlig tolkning inte fastställd 1-5 = Just War Thory – jus in bello kriterie 1-5
4 Analys
Detta kapitlet avhandlar resultaten som genererats. Kapitlet är strukturerat efter
forskningsstrategin och följer operationaliseringens tre steg; Steg 1 Argumentationsanalys, Steg 2 deontologisk och utilitaristisk läsning av Just War Theory – jus in bello och slutligen Steg 3 en komparativ analys där resultaten från steg 1 och 2 jämförs. Därefter besvaras uppsatsens frågeställningar.
Argumentationsanalys av UAS debatten
I denna del kommer resultaten av argumentationsanalysen utav den vetenskapliga debatten kring UAS i militära kontexter att presenteras. Analysen avgränsar sig enligt kapitel 1.5 till vetenskapliga texter från utvalda författare och tar endast med etiska argument samt argument relaterade till etiska argument.
Typ Innehållet Specifik information Etisk koppling
T1 Användandet av UAS i
krig är moraliskt rättfärdigat.
” Can it be considered morally right to use UAVs in war, […]”95
X
P1T1 UAS minskar förlusterna för innehavaren.
“[…] reducing casualties for
the UAV possessor, […]”96 1U
P1P1T1 Med UAS föreligger där ingen risk för egna förluster om planet skjuts ner.
“with UAVs there is no risk of human casualties if the plane is shot down.”97
” […], the use of drones precludes casualties on our side […]”98
U
φP1P1T1 Risken som uteblir är den associerad med militärt flygande.
Outsagd premiss. X
φP1P1T1 Uteslutandet av egna förluster förutsätter en taktik utan personal i området. Outsagd premiss. X 95 Johansson. S.280 96 ibid. S.279 97 ibid. S.282 98 Etzioni. S.7
C1P1T1 Minimerandet av egna skadade på bekostnad av den andra sidan kan utgöra ett problem.
“[…] minimizing one’s own casualties at the expense of those on the opposing side can constitute a substantial transgression.”99
1
P2P1T1 UAS kräver lite eller ingen personal i operationsområdet.
“They require little or no infrastructure in the theatre of deployment.”100 1 φP2P1T1 Minskad närvaro i operationsområdet innebär färre människor i risk. Outsagd premiss X
C1T1 UAS skapar mer än andra tillåtna
vapensystem en känsla av orättvisa.
“[…] it seems clear that UAVs, more than many other permitted weapons, might provoke a sense of
unfairness.”101
5D, 4
P1C1T1 Fördelarna med UAS innehav kan också leda till hemliga operationer med bristande insyn.
“The military advantages of UAVs might also lead to “secret wars”, with an adjoining lack of transparency”102 5 φP1C1T1 Bristen på insyn upplevs som en orättvisa. Outsagd premiss X C1C1T1 Teknologi är opolitisk
och normativt neutral. “[…] technology is apolitical and normatively neutral, […]”103 5 C1C1C1T1 Utvecklingen och implementeringen av teknologi är en etisk handling. “Fabricating and implementing technologies is an inherently ethical task.”104 D
P2T1 UAS attacker orsakar
mindre kollateral skada än andra vapensystem.
“[…] these strikes cause less collateral damage than other instruments of warfare, […]”105
1U, 2D
99 Kaag and Kreps. S.99
100 Ina Wiesner, ‘A Sociology of the Drone’ (2017) 18 Journal of Military and Strategic
Studies 42. S.42
101 Johansson. S.283 102 ibid. S.284
103 Kaag and Kreps. S.103 104 ibid. S.103
P1P2T1 UAS minskar
kollaterala skador då de mer korrekt träffar avsett mål.
“[…] drones limit collateral damage since these
technologies allow for the more accurate targeting of intended targets.”106
2
φP1P2T1 Kollaterala skador åsyftar oavsiktliga skador.
“[…] collateral damage refers to ‘unintended destruction suffered by opposition, neutral or friendly parties.”107
X
P1P1P2T1 UAS medger mycket högre möjlighet att särskilja målen från icke målen i ett område.
“ […] allowing to distinguish combatants from other people present in theatre […]”108
“ […] they allow for a much closer review and much more selective targeting process than
do other instruments of warfare.”109
“[…] technologies may provide militaries with more information with which to distinguish a combatant from a civilian.”110
”[…] military personnel have used drones to gather better intelligence.”111
1+2
P1P1P1P2T1 UAS kan i realtid övervaka ett område under en längre tid.
“[…] discrimination capability – the loitering capability of a drone, the hovering in theatre […]”112
” […] drones have “enhanced real-time aerial surveillance possibilities,” […]”113
“[…] drones can linger over the target for hours if need be, often
undetected, […]”114
2
106 Kaag and Kreps. S.93 107 ibid. S.93
108 Wiesner. S.54 109 Etzioni. S.7
110 Kaag and Kreps. S.93 111 ibid. S.102
112 Wiesner. S.54 113 Etzioni. S.7 114 ibid. S.7
P1P1P1P1P2T1 UAS tillåter därför bättre precision i mållåsningen.
“[…] they “thereby
[allow] belligerents to carry out their attacks more precisely against military objectives […]”115
“[…] allow militaries to pinpoint and target some individuals, while sparing others.”116
2
φP1P1P1P1P2T1 Därmed minskar civila förluster och skador.
“[…]thus reduce civilian casualties and damage to civilian objects […]”117 1+2 P2P1P1P1P2T1 Denna förmåga är viktig i upprätthållandet kriterierna distinktion och proportionalitet. “This capability is no doubt useful in upholding the principles of distinction and proportionality […].118
1+2
C1P2T1 UAS förmåga att träffa precist är inte
detsamma som UAS förmåga att minimera förluster.
“[…]they seem to conflate drones ability to hit a target precisely with drones ability to minimize casualties.”119
2
P2P2T1 En riktad UAS attack skapar mindre offer än granatkastare.
“[…] a targeted drone attack would cost less victims that firing an inaccurate mortar grenade.”120 1 φP2P2T1 Tekniken minimerar skadorna orsakade av taktiken. Outsagd. X
C2P2T1 UAS garanterar inte att ett mål är ett legitimt mål.
“The weapons do not, however, ensure that a selected target is a legitimate target.”121
2
115 ibid. S.7
116 Kaag and Kreps. S.93 117 Etzioni. S.7
118 Kaag and Kreps. S.102 119 ibid. S.92
120 Wiesner. S.56
P1C2P2T1 Tekniken i UAS garanterar inte att beslutsfattare tar förnuftigare normativa beslut gällande legala mål.
“[…] the technology of drones does not necessarily allow strategists or operators to make more judicious normative judgments concerning ‘lawful military targets’.”122
“[…] it is individuals – rather than technologies alone – who make these assessments.”123
1+2
φP1C2P2T1 Kollateral skada definieras som oavsiktlig eller olycksfall som orsakar skada vilken inte vid tiden utgör ett legitimt mål.
“[…] ‘collateral damage’ is defined as ‘unintentional or incidental injury or damage to persons or objects that would not be lawful military targets in the circumstances ruling at the time.”124
X
P2C2P2T1 Teknisk precision och precision i mänskligt omdöme är inte samma sak.
“[…] we risk confusing technological precision for precision in human judgment. These are not the same […]”125
2
C2T1 Med UAS tekniken är risken att glömma krigets hemskheter och brutalitet större än med traditionella
vapensystem.
“Also, with this technology, the risk of forgetting the horrors and brutality of war is greater than with more traditional weapons.”126
4, 5, U
P1C2T1 UAS medger en större känslomässig distans till döden.
”[…] UAVs enable, more than any other weapon, a form of ‘numbed killing’.”127
“[…] combatants are able to maintain an emotional
distance by using this more or less autonomous technology.”128 X 122 ibid. S.94 123 ibid. S.102 124 ibid. S.94 125 ibid. S.94 126 Johansson. S.282 127 ibid. S.285 128 ibid. S.285
P1P1C2T1 Känslomässig distans till dödande ökar sannolikheten för att bryta mot JWT - jus in bello.
“[…] numbed killing might lower the threshold to atrocities that are prohibited by Jus in Bello.”129
X
P2P1C2T1 Den fysiska distansen från verkansområdet distanserar
operatören130 från
konsekvenserna av utförd vapenverkan.
“The physical distance detaches the fighter from the consequence of the use of their weaponry.”131
“When killing at a maximum range, one can pretend that one is not killing human beings, […].”132
U
P1P2P1C2T1 Det är enklare att döda på avstånd.
“It is a well-established fact that it is easier to kill from a distance.”133
X
P3P1C2T1 UAS leder till
ytterligare distansering från våldet medan man tillåter det i andra områden.
“[…] drones may furthermore lead to a self-asserting process of further distancing oneself from violence while willingly legitimating it in other regions […]”134
D
P1P3P1C2T1 UAS minskar
erfarenheten av våld för samhället som nyttjar dem.
“Drones reduce the
experience of violence for the society employing them.”135
D
P3T1 UAS i motsatts till
bemannade farkoster blir inte trötta.
“[…] drones, by contrast to manned systems, are not subject to fatigue.”136
X
C3T1 Med ökad förmåga att
döda, minskar förståelsen för att slutprodukten är döda människor.
“[…] with the increasing ability to kill, “the awareness that dead human beings were the end product” is
decreased.”137
U
129 ibid. S.285
130 Operatören = människan vilken kontrollerar UAS:en. 131 ibid. S.285 132 ibid. S.285 133 ibid. S.285 134 Wiesner. S.56 135 ibid. S.57 136 ibid. S.42 137 Johansson. S.285
C4T1 UAS tjänar som
rekryteringsverktyg för terrorister och radikala.
“[…] and serve as a major recruitment tool for the terrorists, possibly
radicalizing more individuals than they neutralize.”138
U
P1C4T1 UAS skapar mycket hat hos lokalbefolkningen.
” […] drones strikes engender much resentment among the local population […]”139
X
C1P1C4T1 Hatet mot UAS innehavaren var redan högt hos
lokalbefolkningen innan UAS attackerna och förblev så även när attackerna minskade.
“ […] that anti-American sentiment in these areas ran high before drone strikes took place and remained so during periods in which strikes were significantly scaled back.”140
X
Tabell 1Resultat från argumentationsanalysen
138 Etzioni. S.7 139 Etzioni. S.7 140 ibid. S.7
Utilitaristisk och deontologisk läsning av Just War Theory - jus in bello I denna delen presenteras resultaten av de etiska tolkningarna av JWT - jus in bello
kriterierna. Kriterierna presenteras med en utilitaristisk och en deontologisk tolkning vilken är gjord för att skapa en så stor differens mellan de två som går samtidigt som det fortfarande ryms inom deontologi respektive utilitarism.
1. Proportional force (proportionellt våld)
Proportionaliteten i jus in bello värderar inte samma faktorer på båda sidorna, på ena sidan värderas skadan av icke kombattanter och på den andra värdet av skadan eller framgången för den övergripande militära målsättningen.
Utilitaristisk tolkning:
Proportionalitet brukar vanligen förknippas med paradigmet; minst möjliga skada.141
Detta innebär att proportionalitet uppnås om skadan vi orsakar är mindre än den skada vi förhindrar. Denna bedömning blir då subjektiv utifrån värderingar gjorda av
utövaren.
Deontologisk tolkning:
Proportionaliteten i det nyttjade våldet står i relation till hur det bidrar till att uppnå den övergripande militära målsättningen, oavsett vad denna målsättning är.142 Våldet
som tillämpas skall vara proportionerligt i förhållande till det övergripande militära målet inte motståndarens förmåga att utöva våld.143 Detta innebär att i krig där de
militära styrkeförhållandena är asymmetriska kan nyttjandet av våld framstå som oproportionellt men kan hävdas vara proportionellt för den militära nyttan. Kant tar inte upp proportionalitet i form av ett kriterie när han skriver om de etiska aspekterna med jus in bello144.
141 May. S.170 142 ibid. S.169 143 Lacewing. S.4
2. Distinction (Urskiljning)
Denna princip kräver att urskiljning gör mellan kombattanter och icke kombattanter. Samt att våldshandlingar endast riktas direkt mot kombattanter och att åtgärder för att minimera skada på icke kombattanter.145 Kombattanter har en rätt att döda men denna
rätten kommer med starka begränsningar. Utilitaristisk tolkning:
En strikt tolkning av utilitarism kombinerat med starka argument för militär
nödvändighet, skapar en moralisk övertygelse att det är försvarbart att direkt attackera icke kombattanter. Detta om handlingen bidrar tillräckligt mycket till den militära nyttan.146 Till exempel hade det varit moraliskt försvarbart att direkt döda en icke
kombattant om denna handling resultera i att två icke kombattanter inte dödas.147 Den
utilitaristiska ståndpunkten kan sammanfattas till: minimera det totala lidandet vilket innebär att maximera den totala lyckan.
“They must learn to take only certain lives in certain ways, at certain times, and for certain reasons.”148
Deontologisk tolkning:
En deontologisk tolkning hade även vid avsaknaden av ett direkt förbud att döda icke kombattanter inte försvarat en sådan handling enbart på grund av ett utfall där nyttan är större än innan handlingen. Dödandet av en icke kombattant för att rädda tre icke kombattanter är inte försvarbart utan proportionerna behöver vara för att rädda hundra eller tusentals för att vara rättfärdigade.149 Medan en strikt utilitarist moraliskt hade
rättfärdigat dödandet av en för att rädda två. Kant utvecklar inte själv detta kriterium i någon större utsträckning, men han skriver som följer:
145 May. S.152
146 David M Barnes, ‘International Society for Military Ethics, Jus in Bello and the
Sophisticated Utilitarian’ (2018) <http://isme.tamu.edu/ISME09/Barnes09.html#_edn18> accessed 18 April 2018.
147 Samuel Scheffler (ed), Consequentialism and Its Critics (Oxford University Press 1988).
S.55
148 Shannon E French, The Code of the Warrior: Exploring Warrior Values Past and Present
(2nd edn, Rowman & Littlefield 2016). S.4
“To force individual persons to part with their belongings […] would be robbery, since it was not the conquered people who waged the war, but the state of which they were subjects which waged it through them”150
I detta citat framgår det tydligt att det föreligger en distinktion mellan kombattanter och icke kombattanter vad gäller etiskt beaktande. Den deontologiska ståndpunkten kan sammanfattas med: det är fel att ha en intention att döda icke kombattanter.
3. Weapon prohibition (Förbjudna vapen)
Utilitaristisk tolkning:
En utilitarist ser till konsekvenserna snarare än handlingen och de vapen vilka konsekvenserna inte kan kontrolleras kan därför inte anses leda till större glädje än alternativet. Vapen vilka redan innan användandet under tillverkning och hantering skapar negativa konsekvenser är också svåra att rättfärdiga.151
Deontologisk tolkning:
Kant nämner i ’Perpetual peace’ att krig inte får föras i syfte eller genom förintande, underkuvande eller utplåning. Befolkningar får inte utsättas för massakrer eller förslavning. En stat får nyttja alla till buds stående medel för att försvara sig själv, förutom de medel med vilka de internationellt skulle anses olämpliga att ses som en stat jämlik andra stater. 152 Detta kan översättas med att vapen vilka är förbjudna enligt
internationella traktat är omoraliska att nyttja.
150 Immanuel Kant, Kant Political Writings (Hans Reiss ed, 2nd edn, Cambridge University
Press 1991). S.347-348
151 Daniel E Soller, ‘Operational Ethics: Just War and Implications for Contemporary
American Warfare’ (School of Advanced Military Studies United States Army Command and General Staff College 2003).S.21-22
