ÖREBRO UNIVERSITET
Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Svenska språket
Svenska, Självständigt arbete inriktning f-3, A-nivå, 15 högskolepoäng HT 2020
Bröderna Grimms Törnros vs Disneys Törnrosa
En adaptionsstudie.Evelina Hochsess
Handledare: Arne Florin
Abstrakt
Evelina Hochsess (2020). Bröderna Grimms Törnros vs Disneys Törnrosa. En
adaptionsstudie. Självständigt arbete, svenska, inriktning F-3, grundnivå, 15 högskolepoäng. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
Denna uppsats undersöker vilka skillnader som gjorts när man adapterat en bok till film. Boken som behandlas är Bröderna Grimms folksaga ”Törnros” (1981, som är översatt från en utgåva år 1913-14) och den modernare filmatiseringen av Walt Disney (1959). Uppsatsen följer en komparativ struktur och båda verkens berättelser beskrivs med en narrativ metod för att klargöra verkens särart och skillnaden mellan dem. Det som behandlas och jämförs är hur karaktärer, miljö och motiv förändrats från boken till filmen. Förutom fastställandet av de stora skillnaderna som finns kommer uppsatsen behandla hur materialet kan användas i den pedagogiska verksamheten för årskurs 1-3.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 2
1.2 Disposition ... 3
2. Metod ... 4
2.1 Metodval ... 4
2.2 Folksagors utmärkande drag ... 5
2.3 Adaptioner ... 6
2.4 Karaktärer ... 8
2.5 Miljöer ... 9
2.6 Motiv ... 10
3. Tidigare Forskning ... 12
4. Val av respektive verk ... 14
4.1 Grimms Törnros – resumé av sagan ... 14
4.2 Disneys Törnrosa –resumé av filmen ... 15
5. Analys av karaktärer i bok och film ... 18
5.1 Prinsessan ... 18
5.2 De goda feerna ... 19
5.3 Den onda fen ... 21
5.4 Prinsen ... 22
5.5 Karaktärsummering ... 23
6. Miljöanalys ... 25
6.1 Miljöanalys av början (ond motståndare infinner sig) ... 25
6.2 Miljöanalys av mittendelen (hindret uppstår) ... 26
6.3 Miljöanalys av slutet (kamp/upplösningen) ... 27
6.4 Miljösummering ... 29
7. Motivanalys... 32
7.1 Motiv i respektive verk ... 32
8. Adaption eller transformation? ... 34
9. Diskussion ... 36
9.1 Resultat och insikter ... 36
9.2 Didaktisk diskussion ... 38
9.3 Inom den pedagogiska verksamheten ... 38
10. Referenser ... 41
10.1 Tryckt ... 41
1
1. Inledning
I den svenska läroplanen (2011) så står det bl.a. att elever i årskurs 1-3 i ämnet svenska ska få kunskaper om berättande texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Det står även att elever ska få kunskaper om texter i form av bilderböcker, kapitelböcker och sagor (Skolverket 2011, s.258). I boken Barnboken i samhället skriver litteraturvetaren Lena Kåreland (2010) att folksagor är den äldsta berättelseformen vi känner till. Långt innan det fanns böcker så berättade människor från generation till generation olika sagor för varandra som spred sig världen över. Då kunde fantasin lätt flöda iväg och allt kunde inträffa. Att naturen, djur eller döda ting kan leva i sagor är inte ovanligt. Inte heller att onda häxor, drakar eller goda feer finns. Enligt Kåreland så bygger sagor också ofta på hyperboler och skarpa kontraster men även på upprepningar som ”det var en gång” samt på tretalet. Genom att studera handlingen i en folksaga så blir det tydligt vilka karaktärer som finns med och att deras handling för sagan framåt (2010, s.46-47). Det passar även in på andra kunskaper vi vill förmedla till eleverna såsom ”Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar” (Skolverket 2011, s.259).
Det finns många kända folksagor som barn känner till som skulle kunna användas i
undervisningen, dock råder det delade meningar huruvida vissa folksagor är lämpade för barn eller inte skriver litteraturvetaren Vivi Edström (2003, ursprung utgiven 1980) i Barnbokens
form. Edström beskriver att det ofta finns speciella drag som är lätta att urskilja i en folksaga.
Exempel på dessa drag kan vara att en ond figur gör omoraliska saker och inte lyckas, eller att den goda figuren gör goda gärningar och får ett lyckligt slut. Om sådana drag går att urskilja så anser Edström att folksagan är lämplig för barn (2003, s.21). De olika budskapen som ges i folksagor kan också hjälpa barn att reflektera över sitt eget handlande, vilket även kan speglas i skolans värdegrund såsom ”människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor” (Skolverket 2011, s.5). Folksagor kan därför vara till stor hjälp för att lära sig och förstå vad som är rätt och fel. Det kan även finnas äldre värderingar i folksagor som strider mot dagens värderingar. Detta kan med fördel användas som underlag vid diskussioner med eleverna.
Att böcker och läsning fått konkurrens är det nog ingen som gått miste om med tanke på den snabbt växande digitala utveckling vi har idag. Anette Novak är journalist och direktör för
2
statens medieråd och visar i Ungar & medier (2019) att allt fler barn idag väljer att se en film framför att läsa en bok (2019, s.26). Även Kåreland hävdar att barns läsvanor har förändrats. Sagor och berättelser erbjuds på många olika medier genom bl.a. appar som gör det
lättillgängligt att titta på film idag. Kåreland anser också att det är oroväckande att fler barn väljer bort boken och endast läser i skolsyfte (2010, s.67-68). Kommer detta att medföra högre krav på oss pedagoger att i större utsträckning inkludera mer bokläsning i vår undervisning? Eller spelar det egentligen ingen roll vilket medium som används i
klassrummet med tanke på att vårt samhälle är så digitalt idag? I den svenska läroplanen så står det att elever ska komma i kontakt med olika medier (2011, s.257). Jag kommer i denna studie med hjälp av specifika verk att diskutera om en folksaga i bokform lämpar sig bättre i ett klassrum än ett adapterat verk i form av film.
När man adapterar ett verk så är det mycket som kan skilja sig från originalet. I detta fall så ska text bli till rörlig bild. Vi har alla läst den där favoritboken och ser fram emot att den kommer ut som film. Vi har höga förväntningar, men tyvärr blir vi ofta besvikna eftersom boken vanligtvis är bättre än filmen, vilket även musikbibliotekarien Nils Ahnland påpekar (2011, s.5). Att få en normal bok på ca 300-500 sidor att rymmas inom en begränsad filmtid blir givetvis en utmaning, men att istället använda en kort folksaga som ska adapteras till en långfilm blir därför en ännu större utmaning. Det innebär att sagans berättelse måste byggas ut i filmen, istället för att behöva plocka bort sekvenser från en bok som man i normala fall får göra. Det skulle kunna medföra att filmen inte längre tillhör samma genre som boken utan utgör en helt annan genre. Att jobba parallellt med en kort folksaga och en adapterad version i form av en film i skolan tror jag kan bidra till en spännande upplevelse genom att se hur historia, karaktärer och miljön utvecklas. Värderingarna skiljer sig också mycket från boken, filmen och fram till idag, vilket också skulle vara intressant att diskutera och höra elevernas reflektioner kring.
1.1 Syfte och frågeställningar
Detta arbete kommer att fokusera på genren folksagor och hur Disney valt att adaptera bröderna Grimms ”Prinsessan Törnros” till en långfilm. Syftet med studien är att undersöka hur berättelserna skiljer sig åt och hur karaktärerna, miljön och motiv har tillämpats och förändrats från boken som är på ca fyra sidor till en långfilm på ca 80 minuter. Jag kommer även att undersöka hur värderingarna skiljer sig åt och hur dessa två verk kan användas inom den pedagogiska verksamheten. Frågeställningarna är följande:
3
• Vilka egenskaper och personlighetsdrag går att urskilja hos karaktärerna i filmen respektive boken? Föreligger några intressanta skillnader?
• Vilka egenskaper går att urskilja hos miljöbeskrivningar i boken respektive filmen? Existerar några intressanta skillnader?
• Vilka motiv går att urskilja i filmen respektive boken? Uppstår några intressanta förändringar som gör att filmen byter genre?
Vidare efter min analys så kommer jag att diskutera hur de båda verken kan användas inom den pedagogiska verksamheten.
1.2 Disposition
Först kommer jag att presentera den metod jag använt mig av för att besvara frågeställningen. Sedan kommer det en beskrivning av vad som utmärker en folksaga, begreppet adaption samt vad som kännetecknar karaktärer, miljö och motiv. Därefter kommer jag att presentera tidigare forskning med bland annat två studier som delvis har givit inspiration till mitt arbete. Vidare kommer en resumé av sagan i boken respektive filmen. Slutligen kommer min analys över vad som utmärker karaktärerna, miljön och motiven i de både verken och avslutningsvis så kommer jag via en diskussion beskriva vad jag har kommit fram till och hur de båda verken kan tänkas användas inom den pedagogiska verksamheten.
4
2. Metod
2.1 Metodval
Jag har valt att göra en adaptionsstudie av bröderna Grimms version av folksagan Törnros (1981) samt Disneys version av långfilmen Törnrosa (1959). Enligt samhällsforskaren Alan Bryman (2001) så innebär en adaptionsstudie att man jämför olika verk med samma metod oavsett vilka medium man väljer att jämföra (2001, s.80). Metoden som jag kommer att utgå ifrån i denna studie är en narrativanalys. Göran Bergström och Kristina Boréus beskriver i
Textens mening och makt (2018) att det innebär att göra en analys av en berättelses
beståndsdelar (s.25).
I Bergström och Boréus bok så skriver Alexa Robertson (2018) att man kan analysera det narrativa materialet på två vis, antingen holistiskt eller kategoriskt. I den holistiska metoden fokuserar man på helheten, exempelvis en hel text. Denna metod kommer jag att använda för att skapa mig en uppfattning av berättelsen i hela boken samt hela filmen, för att sedan kunna jämföra och se vad som skiljer dem åt. Jag kommer också att använda mig av den kategoriska metoden som Robertsson nämner. Med den metoden kan man mer fritt välja delar man vill plocka ut ur helheten och analysera (2018, s.229-230). De delar jag har valt att plocka ut och analysera är hur karaktärerna, miljön och motiv framställs i boken, och sedan hur de har skildrats och byggts ut vidare i filmen. Jag anser att min studie inte går att göra med bara en holistisk eller kategorisk metod, utan båda går hand i hand genom att jag först måste läsa boken och se filmen för att skapa mig en översikt över de båda berättelserna. För att jag sedan ska kunna svara på min frågeställning så måste jag därefter använda mig av den kategoriska metoden för att kunna urskilja de delar jag valt att analysera. Precis som Torsten Thuréns (2007) liknelse och beskrivning av den hermeneutiska cirkeln där sambandet mellan
förståelsen och erfarenheten behövs, precis som jag behöver skapa mig en förståelse mellan en helhet och dess delar, samt vice versa för att kunna fördjupa tolkningen.
Tolkningsprocessen är egentligen något som kan pågå i det oändliga vilket Thurén påpekar att den hermeneutiska spiralen då passar bättre som liknelse. En fördjupad kunskap om delarna ger en ny bild av helheten, vilket i sin tur återverkar på uppfattningen av delarna (Torsten Thurén, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007, s.61).
För att kunna beskriva och urskilja alla dessa delar så har jag tagit hjälp av många olika författare som försöker redogöra för deras syn på vad som utmärker och skiljer karaktärer, miljöer och motiv åt. Begreppet adaption kommer också att förklaras mer ingående och hur
5
det fungerar i praktiken. Jag kommer först att beskriva vad som kännetecknar folksagor och dess typiska drag med hjälp av Per Gustavsson och Ulf Palmenfelt som skrivit boken
Berättelserna – folksagan i Sverige (2017). Det blir ett bra underlag för att sedan vidare förstå
min studie.
2.2 Folksagors utmärkande drag
I min inledning så berörde jag Kårelands beskrivningar av vad som kännetecknar folksagor och att det är den äldsta muntliga berättarformen genom tiderna. Gustavsson och Palmenfelt är två författare som är insatta i folksagor och beskriver bland annat sagoforskaren Max Lüthis sammanställning av vad som utmärker folksagorna. Lüthis första kriterium som Gustavsson och Palmenfelt berättar om är att sagorna var endimensionella och att det
övernaturliga var lika naturligt som vekligheten. Det var inte konstigt att djur pratade, att döda levde eller att ett bord dukade sig själv osv. Det anses vara en fantastisk inbjudan till en spännande saga att ryckas med av. Det andra kriteriet Lüthi analyserade var enligt Gustavsson och Palmenfelt att sagorna var ytliga och karaktärerna beskrevs med få egenskaper.
Prinsessan beskrevs endast som vacker, prinsen som modig och att häxan var elak. Miljön beskrevs också med få detaljer, exempelvis att prinsessan bodde i ett slott eller att draken gömde sig vid ett berg. Man kan även få en känsla att sagornas värld är uppbyggt av cirklar. I mittenkärnan ligger slottet, runt om slottet finns trånga smala gränder och små bostäder, utöver det så är det skog och resten är världens ände. Denna beskrivning är vanlig i många sagor. Det tredje kriteriet som Gustavsson och Palmenfelt hävdar att Lüthi presenterade var att folksagor alltid berättas i kronologisk ordning, en episod berättas färdigt innan den
nästkommande ska utformas. Det är också vanligt att det är få aktörer som syns samtidigt i en och samma episod. Tretalsuppdelningen är också ofta central i sagor. Det kan vara tre
huvudavsnitt där hjälten i första episoden lämnar hemmet, i mittenavsnittet så sker sagans handling och i sista episoden så kan det exempelvis vara ett bröllop med ett lyckligt slut. Mittenavsnittet kan också innehålla tre olika episoder. Exempel på detta är att det kan vara tre uppdrag, tre önskningar eller tre motståndare osv. som kan ha stegrad svårighetsgrad, för att öka spänningen i sagan (2017, s.13-16).
Enligt Edström så har sagoforskaren Vladimir Propp urskilt 31 komponenter som är utmärkande och ofta återkommer i olika folksagor. Edström har valt ut sex av hans 31 komponenter som hon anser är vanligast förekommande i sagor:
1) En vanlig början på en saga är att en ung människa lämnar föräldrahemmet för att uppnå någonting.
6 2) Under resan stöter hen på något hinder. 3) En ond motståndare kommer fram. 4) En god hjälte tillkommer och hjälper.
5) Hen och den onda möts i någon form av kamp.
6) Den onda besegras, målet uppnås och att hen lyckligtvis kan återvända hem (2003, s.20).
Med hjälp av Lüthis beskrivningar och Propps punkter så kan man lätt se vad som utmärker en saga och även urskilja vilka komponenter en saga innehåller.
2.3 Adaptioner
Barnboksforskaren Kari Skjønsberg (1982) beskriver i Vem berättar? Om adaptationer i
barnlitteratur att ett litterärt verk som har bearbetats till ett annat medium kallas adaption.
Just begreppet adaptera kan förklaras med att man exempelvis anpassar, avpassar eller lägger till material. Många olika former av adaptioner görs ständigt i vårt digitala samhälle, några exempel kan vara att adaptera en bok till film vilket är väldigt vanligt, eller att en pjäs dramatiseras för att sändas i radio. Ett annat exempel som blir mer och mer vanligt är att ett dataspel kan vara baserat på en film (1982, s.9).
Nils Ahnland (2011) skriver i Från pärm till skärm att många är vana vid uttrycket ”boken var bättre än filmen” (s.5). Ahnland menar att det uttrycket inte är rättvist då bok och film är två helt skilda medier. Vanligtvis skrivs en bok först som senare efter sin succé görs om till en långfilm, med en förhoppning om samma positiva recensioner. Har man då läst boken först och tagit fasta på berättelsen samt målat upp dess innehåll, så kommer vanligtvis inte någon regissör att tillfredsställa dig. Har man däremot inte läst boken så har man inga förväntningar och filmen förblir ett oskrivet blad. Så en avgörande faktor är vilket medium man använde sig av först, menar Ahnland (s.6-7). Manusförfattaren Kjell Sundstedt (1999) menar att olika medier produceras på olika sätt, använder olika språk samt har delvis olika publik. En bok är skriven i en stabil värld medan en film ständigt är i rörelse med otroliga krafter som kan uppnås, exempelvis med olika ljud och ljus. Några skillnader som ändå kan urskiljas är att i en bok finns tid för reflektion. I filmen sker snabba tekniska bildövergångar. Samma situation kan utspela sig helt olika i de skilda medierna. En bokkaraktärs tankar följer vi med genom boken, medan en filmkaraktär görs om till talande figur. I en bok beskrivs händelser ofta som om något har hänt, en återberättelse. En film återberättas i nutida presens. En film har också en bunden tidsram, vilket gör att innehållet i en bok inte ryms i en film. Likt Ahnland
7
fastställer även Sundstedt att en bok är en bok och en film faktiskt är en film, dvs. två helt olika medier (1999, s.235-237).
I Beyond Adaptation: Essays on Radical Transformations of Original Works skriver Phyllis Frus och Christy Williams (2010) att många gamla sagor efter en tid blir nyare verk då regissörer, författare och filmskapare väljer att förnya exempelvis sagans syfte, moral och genusaspekter till dagens samhälle. Det kan då vara så att den nya adapterade versionen går från genren folksagor till en annan genre som exempelvis äventyr. Frus och Williams anser då att den nya versionen inte längre bör kallas adaption utan istället transformation. För att förtydliga så menar Frus och Williams att en adaption är ett nyare verk som är baserat på ett äldre verk där det fortfarande går att urskilja berättelsen med de äldre elementen. Berättelsen kan vara ganska intakt men det kan förekomma uppdaterade karaktärer och miljöer.
Transformera betyder istället att det nya verket inte alls är likt den gamla berättelsen, den är omvandlad. Man kan möjligtvis urskilja något enstaka element från originalet men verket har i princip blivit till en helt ny berättelse med ny kontext. Frus och Williams gör en bra liknelse med att jämföra begreppet adaption med att den nya versionen är baserad på en tidigare text och en transformation är inspirerad av en tidigare text (2010, s.2-5).
Frus och Williams skriver även att folksagor alltid varit en stor genre som har funnits i århundraden. Det är därför svårt att hitta en saga som har en originalutgåva. Sagor är ofta mycket korta vilket innebär att man i många fall måste adaptera eller mer troligt transformera mer kontext till exempelvis mediet film. Frus och Williams hävdar att många amerikaner anser att Walt Disneys versioner är de sagor som klassas som originalversionerna. Alla filmer som Disney gör brukar klassas som disneyfication vilket betyder att de kombinerar
transformerad saga och musikaler. De olika typerna av filmer kan ge barnen en glimt av världshistoria, myter, och legender men även andra berättande genrer som t.ex. noveller (2010, s.6-7).
Litteraturvetaren Eva Nordlinder (1991) skriver i Sekelskiftets svenska konstsagor och
sagodiktaren Helen Nyblom att en adaption kan vara en anpassning till vad som är lämpligt
för barnen i dagens samhälle. Man gör då ett urval av vad som är relevant inom berättelsen, till exempel språket, stilen, ämnesvalet, vad moralen förmedlar för budskap och även den uppfostrande tendensen. Man förnyar sedan till dagens sociala framställning (1991, s.125). Även Edström betonar att om adaptioner hanteras på rätt sätt genom att behandla
grundstrukturen med respekt, tillföra fantasi, skapa nya möjligheter och att utvidga livsorienteringen så kan det bli en tillgång för barnen i deras vardag (2003, s.189).
8 2.4 Karaktärer
Som Kåreland påpekar så kallas de karaktärer som uppträder i barnlitteraturen för fiktiva karaktärer, där de antingen är huvudperson eller bipersoner. Flera i en grupp kan också vara huvudpersoner, vilket då kallas för kollektiv huvudperson. Vem som är huvudperson är inte alltid helt självklart i en berättelse. Titeln på verket kan ibland ge oss en ledtråd. I
barnlitteratur kan både människor, påhittade figurer, djur och växter vara viktiga karaktärer och en av dem kan också vara huvudperson (2015, s.136-137). Kåreland förklarar också att karaktärer i en saga är inga speciella individer utan uppfyller bara olika roller och syften. Oftast framträder typiska figurer såsom en god och vacker prinsessa, en modig prins, en ond figur och goda hjälpare i form av figurer såsom feer eller djur. Karaktärerna i folksagor visar heller inget psykologiskt djup, de är inga grubblande personer utan de framför de handlingar som är nödvändiga för att nå sagans lyckliga slut (2010, s.47). Sådana stereotypa karaktärer som är färglösa och stöpta inför sin roll i sagan kallar Kåreland för platta och statiska karaktärer, där ofta någon enstaka egenskap lyfts fram hos karaktären. Det är även vanligt i sagor att vi kan se ett genusmönster, där pojkar är skapta för att strida eller att flickan är väluppfostrad och familjär (2015, s.138). I vissa berättelser utvecklas karaktärer från platta statiska karaktärer till runda dynamiska karaktärer och litteraturvetaren Christer Ekholm (2019) förklarar att om en karaktär ska bli rund så innebär det att figuren måste bli mer realistisk för att vi människor ska kunna relatera till och identifiera oss med den. För att karaktären ska bli dynamisk så ska den också ha utvecklats under händelseförloppet, vilket huvudkaraktären oftast gör genom aktiva handlingar, medan vissa andra figurer i sagor inte utvecklas utan förblir passiva som platta och statiska karaktärer (2019, s.47).
Filmvetaren Trine Breum (1996) beskriver i Berätta och förför med film att det måste finnas två motsatta viljor i en berättelse. En skurk som är där och förstör samt en hjälte som finns där för huvudkaraktären. Ingen av de agerar utan anledning, utan de är bestämda och kämpar för sin ståndpunkt. Konflikten och kampen blir naturlig i berättelsen. Den som driver handlingen framåt är skurken genom sitt sätt att handla och angripa huvudkaraktärens betydelsefulla uppdrag (1996, s.48). Även barnpsykologen Bruno Bettelheim (1975) anser i Sagans
förtrollande värld: folksagornas innebörd och betydelse att det alltid förekommer en god och
en ond karaktär i sagor. Den ena existerar inte utan den andra, utan de kompletterar varandra i varje saga. Detta görs för att sagan ska ha kontraster och att det ska vara så enkelt som möjligt för barn att välja sida genom att lätt urskilja vem som är ond eller god. Bettelheim syftar
9
också på att verkligheten ser ut så, det finns både onda och goda människor i vårt samhälle (1989, s.15).
Holmberg och Ohlsson (1999) anser i Epikanalys: En introduktion att karaktärer lär man känna under berättelsens gång och ju längre in i berättelsen man kommer så får man en tydligare bild av karaktärerna och får en förståelse över deras handlande. Alla element som kretsar runt karaktären kan också ge oss en förståelse för karaktären och även hens uttalanden kan ge oss en viss insikt över hens perspektiv (1999, 61-62). Breum hävdar också att
åhörarna/åskådarna gärna ska känna igen sig lite i alla karaktärerna i en berättelse. Det gör att man får en förståelse för en karaktärs tänkande och handlande oavsett om det är en ond eller god karaktär. Det finns ofta en orsak till varför en viss karaktär handlar på det sättet den gör (1996, s.52-54).
2.5 Miljöer
Författaren Sören Bondeson (2011) förklarar i Konsten att döda: Så skriver du en
kriminalroman att om man vill skapa en stämning och närvaro hos läsaren så krävs det en
detaljrik miljö, där så att säga läsaren befinner sig på platsen, ser och upplever det
karaktärerna gör. Genom att exempelvis beskriva hur kallt det verkligen är i berättelsen så ska läsarna förhoppningsvis få upp en gammal minnesbild där de kan relatera till den där hemska kylan de en gång upplevde. Även ljud, smak och doft är viktigt att beskriva i detalj för att läsaren ska få en bild och förstå. En beskrivning av miljön kan också understryka mycket om karaktärens levnadssituation och intressen. Läsaren ska reagera och kunna identifiera sig med karaktärer eller platser genom att få en helhetsbild av en detaljrik miljö (2011, s.34).
När man ska göra en bok till ett annat rörligt material såsom film så kommer många skillnader att ske med miljön. Holmberg och Ohlsson (1999) påpekar precis som Bondeson att en bok beskriver händelser och miljöer som man själv får måla upp. En film visar istället en redan målad berättelse. En film har också bland annat en synlig och tydlig gräns den måste hålla sig inom, man kan klippa ihop bilder på olika människor eller objekt och åskådarna förstår sammanhanget. Lägger du sedan till mimik, gestaltning och musik så kan filmskaparen komma åt publikens inre. Olika tidsaspekter som dåtid och framtid är svåra att ange i en film eftersom filmen visas i självaste nuet. Filmer måste använda scener som visar tillbakablickar från exempelvis dåtid medan böcker enbart behöver byta verbens tempusformer. Filmer kan direkt visa en fullständig helhet medan en bok måste beskriva det detaljerat för att vi ska förstå hur situationen ser ut. I slutändan så är det filmregissören (om inget annat bestämts)
10
som bestämmer vilka delar han anser som värdefullast att ta med från boken in till filmen som ska skapas. Genom filmen så får åskådarna uppleva händelser högst närvarande med
konkretiserade händelser och i en bok så blir författarens jobb att beskriva alla händelser, karaktärer och miljöer så detaljrikt, tydligt och levande som möjligt (1999, s.50-51). Gustavsson och Palmenfelt påstår att karaktärer och miljöer är väldigt sparsamt beskrivet i folksagor och en förklaring till detta kan vara att sagorna har berättats i hundratals år och vandrat världen över. De har spridits till olika kontinenter där skogar, öknar och livsmiljöer ser olika ut. Andra saker som också varierar kraftigt är hur man försörjde sig, vilka djur som fanns och maträtter som tillagades (2017, s.15). Att beskriva miljöer i just folksagor blir därför problematiskt, men Edström anser att barnlitteraturen i sig har en viktig uppgift med att rekonstruera och levandegöra miljöer. Barnen ska få god kännedom om bland annat tillvaron från förr, livsmiljöer från skilda länder, olika naturer samt färger och former (2003, s.136). Edström förklarar också att många barnböcker använder sig av flera olika miljöer och balanserar ofta verkligheten med fantasi. Om man använder två eller flera kraftiga
miljöskillnader mot varandra så kan det frambringa både positivitet och negativitet. Ett vanligt exempel är att ställa de rika kontra de fattiga eller en kamp mellan gott och ont. Det är stora kontraster och blir spännande och enkelt för barnen att utforska (2003, s160).
Enligt Bettelheim så måste en berättelse roa och väcka barnets nyfikenhet samt hålla uppmärksamheten vid liv för att den ska lyckas. En berättelse ska också kunna utveckla ett barns förstånd utan att förvirra dem. Folksagor speglar inte vårt moderna samhälle eftersom de är gamla sagor, men de lär oss ändå om människors inre problem och sättet att lösa dem på är oftast mycket likvärdiga idag. Barnen behöver få olika idéer med moralisk underton om hur de kan agera i liknande situationer som de kommer att hamna i (1975, s.11).
Eftersom en saga är episodisk och ofta har en trefaldig upprepning så menar Nordlinder att det inte kan förekomma så många miljöombyten i en saga (1991, s.18). Detta innebär alltså för Disney, som valt att göra om bröderna Grimms folksaga till en långfilm, att det inte finns så mycket miljömaterial att utgå ifrån. En kort grund av berättelsens huvudpunkter går att använda men sedan är resten är upp till regissören att utveckla till en svindlande spännande historia.
2.6 Motiv
Ett litterärt motiv är enligt Ekholm ett återkommande schema, mönster eller ämne för en handling eller situation som kan uppkomma på ett eller flera ställen i verket. Situationen eller
11
handlingen är inte knuten till en viss person utan går att urskilja enkelt utan överläggning (2019, 55-56). Litteraturvetaren Maria Nikolajeva (2017) förklarar att några vanliga motiv inom barnlitteraturen är resan, sökandet, kärlek, vänskap, rymning, hämnd och strid/kamp. Motivet resan har blivit ett grundläggande tema inom barnlitteraturen och det kan ofta
innebära att man lämnar sitt föräldrahem för att uppnå någonting. Resan kan också betyda den resan man gör som person, exempelvis att en figur kan vara osäker och försiktig till en början, för att sedan närmare slutet ha utvecklats till att bli modigare. Sökandet är ett annat vanligt motiv genom att man exempelvis söker efter en saknad person, letar efter ett föremål såsom skatt, eller att enbart söka lyckan. Kärlek och vänskaper är ett motiv som kan finnas under flera omständigheter, det kan vara allt från kärlek mellan förälder och barn, kärlek till en kunglighet eller kärlek och vänskaper till figurer. Rymningen är också ett motiv som kan förekomma, ofta uppträder det mer i äventyrsgenren genom att man har blivit upptäckt, tillfångatagen och måste fly från någonting. En strid eller kamp mellan gott och ont är också ett vanligt motiv som ofta förekommer inom äventyr. Nikolajeva menar också att det inte finns någon begränsning för motiv, alla olika sorters motiv kan och får förekomma inom barnlitteraturen, bara det hanteras på rätt sätt. Det finns också många motiv som är mindre relevanta, speciellt olika livssituationer. Det kan vara allt ifrån yrkesliv, åldrande, välstånd till fortplantning (2017, 89-91).
De olika kategorierna jag har presenterat ovan kommer jag i min analys använda för att få syn på skillnaderna mellan bröderna Grimms saga och Disneys filmatisering. Detta bland annat för att kunna bedöma hur pass omfattande adaptionen är.
12
3. Tidigare Forskning
Jag har inte hittat någon studie som behandlar just mina valda verk eller mina frågeställningar. Däremot så har jag hittat lite allmänna artiklar som innehåller övergripande information om vad man behöver och kan tänka på när man ska anpassa en bok till film, även de olika skillnaderna som kan uppstå, vilket är delvis det jag kommer att titta på i min analys. Jag använde mig av databasen Primo och prövade med sökorden Disney* och adaptation*. Där hittade jag en intressant artikel publicerad av Terri Martin Wright (1997) som heter
Romancing the Tale: Walt Disney’s Adaptation of the Grimms’ ”Snow White”. Den tyckte jag var intressant då Wright undersöker hur Disney har förvaltat och förhållit sig till Grimms originalsaga om Snövit. Snövit och de sju dvärgarna blev Disneys stora genombrott år 1937. Disney anpassade den gamla folksagan och gjorde den till sin egen moderna version med det som var populärt i Amerika under 1930-talet. Artikeln handlar i stora drag om de val man gör när man väljer att adaptera en saga. Disney ville exempelvis efterlikna de romantiska
komedierna i filmen snövit som var vanligt just under den tiden. Därför mixtrade Disney med olika populära filmelement genom att bland annat involvera mer humor, kärlek och känslor i filmen, och naturligtvis anpassa till både vuxna och barns nivå.
Jag gjorde även en till sökning via databasen Primo, fast med sökorden disneyfication* och princess*. Där hittade jag en recension som också har givit mig inspiration till min studie. Recensionen heter: Review of the book Screen Adaptions and the Politics of Childhood: Transforming Children’s Literature into Film, by Robyn McCallum. Den är skriven av DR. Haifeng Hui (2019) som är docent i engelska vid Hauzhong University of Science and Technology. Hans forskningsintressen är barnlitteratur och berättande teori. Hans artikel handlar mer allmänt om hur man behandlar och tar tillvara på barnlitteraturens innehåll när omvandling till filmer sker. Filmanpassningar har en tendens till att gå ifrån den klassiska bokens teman till andra nutida föreställningar. Värderingar och moral ändras med tiden vilket gör det svårt att omvandla äldre barnlitteratur exakt, det är också svårt att leva upp till boken då filmatiseringen kan visa åskådaren så mycket mer.
Dessa två artiklar har jag lutat mig mot när jag har studerat mina två verk för att synliggöra vissa skillnader Disney har valt att göra på sin modernare filmatisering om prinsessan Törnrosa. Jag har inte använt dessa artiklar som referenser utan mer för att se om det jag har använt och anser i min studie har varit rimligt.
13
Jag har även funnit några studentuppsatser som behandlat olika förändringar från en berättelse till en nyare version. Genom en sökning på Diva med bland annat sökord såsom Disneys, Bröderna Grimm, Törnrosa och adaption så fann jag ett antal studentuppsatser. En av de jag hittade var skriven av Lina Svanberg (2015), Ond hjältinna och aktiv prinsessa. Svanberg jämför hur kvinnorna har förändrats från Disneys film om Törnrosa till Disneys nyare film om Maleficent. Den ansåg jag inte vara relevant i min studie eftersom Svanberg analyserar
genusaspekter, vilket jag inte kommer att göra. Jag fann ytterligare en uppsats som kändes mer relevant med tanke på mitt tänkta val. Den handlade om jämförelsen av en bok som gjorts om till en långfilm. Den uppsatsen hette Grimms ”Rapunsel” & Disneys Trassel, en
komparativ studie som är skriven av Johanna Ekelund (2016). Den fann jag intressant då Ekelund använde sig av samma typ av författare och filmbolag som jag tänkte göra. Dock behandlades en helt annan saga, vilket inte blir så relevant i min studie. Ekelund hade dock en väldigt bra grundstruktur och likartade frågeställningar som jag valt i min uppsats så den gav mig mycket inspiration till min referenslista.
14
4. Val av respektive verk
Här nedan följer en resumé av Bröderna Grimms berättelse om prinssessan Törnros som Ernst Lindquist har översatt år 1981 i boken Bröderna Grimm sagor – första bandet. Den specifika berättelsen är översatt från en utgåva av Bröderna Grimm år 1913-14. Den sagan är mycket kort vilket innebär att jag har tagit med allt viktigt som jag tycker utgör berättelsen. Jag har dock utelämnat någon enstaka dialog och upprepning som ändå inte är relevant för min studie. Jag kommer också att presentera en resumé av Walt Disneys filmatisering om prinsessan Törnrosa som kom ut år 1959 och har regisserats av Clyde Geronimi. Jag har valt att se den svensktalande versionen på Sf Anytime för att den ska kunna kombineras med den svenska översatta boken. Jag har också tagit hänsyn till elevernas unga ålder då jag anser att svenska är lättare för dem att tolka och förstå. Jag har även här tagit med alla viktiga scener som utgör berättelsen i filmen för att man verkligen ska förstå vilken skillnad det är på respektive verk. Men även i filmen har jag utelämnat onödiga scener och konversationer som inte heller är intressanta för min studie.
4.1 Grimms Törnros – resumé av sagan
En gång i tiden så levde en kung och drottning som så gärna önskade sig ett barn. En dag när drottningen badade så kröp en groda upp och sa ”din önskning om ett barn kommer att gå i uppfyllelse, du kommer att föda en flicka inom ett år”. Grodan talade sanning och inom ett år föddes en vacker liten prinsessa. Kungen och drottningen var mycket stolta och glada och de ställde till med en fest direkt vid hennes födelse. Släkt, vänner och bekanta var bjudna och även rikets tretton feer som kungen hoppades skulle skänka vackra gåvor. Den enda
nackdelen var att de bara hade tolv guldtallrikar till feerna, så en fe blev inte bjuden. Festen var till slut i full gång och feerna började sedan att skänka sina gåvor. Fe nummer ett skänkte skönhet, fe nummer två dygd och fe nummer tre rikedomar. När det sedan var fe nummer tolvs tur att ge sin gåva så slog portarna kraftigt upp och fe nummer tretton som inte var bjuden stapplade argt in. Hon hälsade inte på någon utan gick bara raskt fram till prinsessans vagga och läste upp en förtrollning. Hon höjde rösten och skrek att ”prinsessan kommer att på sin femtonde födelsedag sticka sig på en slända och falla ner död”. Den onda fen vände sig sedan om och gick upp i rök. Alla var helt chockade men som tur var så hade inte den tolfte fen gett sin önskning än. Denna fe kunde inte bryta förtrollningen men hon kunde mildra den med att ”prinsessan ej skall dö, utan falla i en hundraårig djup sömn”. Direkt efter festen så befallde kungen att alla sländor i hela riket skulle brännas.
15
Alla gåvor slog senare in under prinsessan barndom, hon blev vacker, artig, vänlig, förståndig samt mycket mer. På prinsessan femtonde födelsedag så var kungen och drottningen inte hemma, så prinsessan passade på att utforskade slottets alla rum. Till slut så hittade prinsessan ett torn med en smal spännande spiraltrappa. Hon gick uppför och hittade ett rum, där inne satt en gammal dam varpå prinsessan säger: god dag gamla mor! Vad gör du? Den gamla gumman svarade att hon spann. Prinsessan ville pröva, och precis när hon vidrörde
spinnrocken så föll hon i djup sömn på sängen som stod bredvid. Nu bredde sömnen även ut sig över hela kungariket. Det började även växa en stor törnroshäck som skymde slottet. Det pratades i byarna om den vackra sovande prinsessan Törnros som skulle vakna upp efter hundra år. Många tappra försök gjordes av olika prinsar, i försök att ta sig igenom häcken. Häcken slukade tyvärr alla som försökte. När det sedan gått exakt hundra år så kom det en annan prins till byn. Han hade fått höra en skröna om den sovande prinsessan som behövde räddas men hans farfar försökte avråda honom. Prinsen lyssnade inte och gick tappert mot slottet och när han väl står och betraktar häcken med dess stora blommor så delar
törnroshäcken på sig och släpper in honom. Prinsen vandrar runt helt oskadd inne på
slottsträdgården och ser alla de sovande människorna. Prinsen fortsatte sitt letande och till slut så hittar han tornet där prinsessan sover. Hon var så vacker att han knappt kunde ta ögonen från henne, men till slut så ger han henne en kyss och hon slår vänligt upp ögonen. De vandrar sedan ner för trappan hand i hand och ser att alla andra också har vaknat i slottet. De gifte sig sedan och levde lyckliga i alla sina dagar.
4.2 Disneys Törnrosa –resumé av filmen
Filmen börjar med att en berättarröst förklarar att för länge sedan så bodde det en kung och drottning som länge önskade sig ett barn. Till slut gick deras önskan i uppfyllelse och prinsessan som föddes fick namnet Aurora. Det hålls kort därefter en födelsefest för prinsessan och den börjar med att några ger gåvor. En som bland annat ger en gåva är den unga prins Philip som Aurora trolovas bort till. Sedan är det de tre goda feernas tur att ge sina gåvor. Fröken Flora ger skönhet, fröken Fina ger sångröst och precis när fröken Magdalena ska ge sin gåva så blir hon avbruten med att den fjärde och onda fen i riket plötsligt står inne i slottet. Hon låtsas vara vänlig och hälsar på församlingen men är egentligen riktigt besviken över att inte vara bjuden och ger prinsessan Aurora en förtrollning. Förtrollningen innebär att prinsessan på sin sextonde födelsedag ska sticka sig på en slända och dö. Efter att ha gett förtrollningen så hånskrattar den onda fen och går upp i rök. Som tur var hade inte den tredje
16
fen Magdalena gett sin gåva än utan hon kunde mildra förtrollningen med att prinsessan istället ska falla ner i djup hundraårig sömn och ska väckas av en sann kyss.
Kung Stefan blev förtvivlad och beordrade att alla sländor i hela riket skulle eldas upp. De tre goda feerna var ändå mycket oroliga och presenterade en idé för kungaparet hur de kunde skydda prinsessan. Detta resulterar i att feerna ger sig av och gömmer prinsessan långt inne i skogen. I sexton år förblir prinsessan ovetandes om vem hon egentligen är. De lever som vanliga människor tillsammans i en liten torparstuga och Aurora tror att hon är ett övergivet hittebarn. Feerna väljer att kalla henne för Törnrosa för att hennes identitet ska vara skyddad. Den onda fen spenderar alla sexton åren genom att leta efter Aurora. Hon har skickat ut spejare gång på gång men prinsessan är spårlöst försvunnen. Hon gör sedan ett sista försök med att skicka ut sin älskade kråka.
När det är Törnrosas sextonde födelsedag så vill feerna fira att hon klarat sig alla dessa sexton åren. De skickar ut Törnrosa för att plocka bär så de kan göra en överraskning åt henne. Fröken Fina bestämmer att de ska göra en klänning och baka en tårta åt henne. I skogen möter Törnrosa en stilig man som råkar vara prins. De blir snabbt förälskade men Törnrosa måste hemåt, hon lyckas ändå i farten säga att han kan komma till deras torparstuga senare ikväll. Feerna lyckas heller inte baka en kaka eller sy en klänning vilket resulterar i att de tar användning av magi. Tyvärr får kråkan syn på den blinkande magin då han flyger förbi vid rätt tillfälle och känner igen dem.
Väl hemma berättar Törnrosa om den trevliga prinsen hon träffat och beklagar sig över att inte vara en prinsessa. Då berättar feerna för henne vem hon egentligen är och att hon redan är trolovad till en annan prins. Hon får inte träffa mannen i skogen mer eftersom hon ska föras tillbaka till slottet i natt. Kråkan hör allt detta och flyger sedan tillbaka för att rapportera till den onda fen.
Efter att ha återvänt till slottet så blir prinsessan lämnad ensam i ett rum där hon blir
hypnotiserad av ett grönt ljus som kommer från den öppna spisen. Spisen öppnar upp sig och bildar en trappa som leder henne upp i ett torn där ljuset förvandlas till en spinnrock. Feerna upptäcker till slut att Aurora är borta och blir oroliga, de letar men de hittar henne försent. Den onda fens förtrollning hade redan aktiverats genom att Aurora rört vid spinnrocken. Eftersom bröllopet skulle äga rum när Aurora äntligen var tillbaka, så var festen redan igång. Alla dock ovetandes om att prinsessan redan fallit i djup sömn. Feerna beslutar att inte berätta
17
för någon om Aurora, utan de försätter hela kungariket i djup sömn. Precis innan kung Hubert somnar så mumlar han till en av feerna att prins Philip är på väg till en torparflicka. Då går det upp för henne att prins Philip är samma prins som prinsessan träffade ute i skogen.
Feerna får bråttom tillbaka till torparstugan för att hämta prins Philip, han är den som borde väcka prinsessan med en sann kyss. Samtidigt har Prins Philip blivit tillfångatagen av den onda fen. Så när feerna flyger till torparstugan är han inte där, men de ser hans hatt och förstår att den onda fen har tagit honom. De flyger då vidare till den onda fens bergsslott, där de hittar prins Philip i en fängelsehåla. Det hjälper honom loss och det blir en väldigt lång kamp och många figurer att slåss mot för att ta sig därifrån. Feerna får också rycka in med sin magi och hjälpa honom. En bit innan slottet möts de av en stor växande törnrosbuske som de tar sig igenom hyfsat lätt med hjälp av prinsens häst och svärd. Då blir den onda fen rasande och förvandlar sig själv till en eldsprutande drake som prins Philip till sist möter utanför det sovande kungaslottet. Efter lite hjälp av feerna så placeras svärdet i drakens hjärta och den onda fen dör.
De alla vandrar nu vidare till slottet där de ser alla de sovande människorna. De tre feerna visar Prins Philip direkt vägen till slottstornet där Aurora sover. Han kysser Aurora och samtidigt vaknar även alla andra på slottet. Ingen på slottet förstår att de sovit eftersom tiden stått still, så alla tror att det fortfarande ska vara ett bröllop. Prinsessan Aurora och Prins Philip vandrar ner för trappan tillsammans och hälsar på sina familjer innan de dansar och lever lyckliga i alla sina dagar.
18
5. Analys av karaktärer i bok och film
I följande avsnitt så kommer en analys av karaktärerna ifrån boken och filmen. Jag har tagit med de viktigaste personerna som förekommer i de båda berättelserna. Sagan är mycket kort vilket betyder att det inte finns så mycket egenskaper att urskilja hos karaktärerna, därför kommer vissa karaktärer att beskrivas väldigt kortfattat. I filmen så har karaktärerna utvecklats något, vilket framträder i Disneys tecknande och den utökade berättelsen. Det medför att det finns mer att urskilja hos karaktärerna i filmen. Jag kommer endast att ange bokens översättare och filmens regissör vid första referensaspekten, eftersom det är samma två verk som sedan används genom hela studien. Filmens tidsangivelse kräver också att man tittar ca 5-20 sekunder från tidsangivelsen för att man ska förstå scenen jag refererat till. 5.1 Prinsessan i boken
Prinsessan i boken har till en början inget namn, utan kallas enbart prinsessan på ett par ställen. Prinsessan får senare ett namn i boken när hennes förtrollning har gått i uppfyllelse, vilket också är titeln på verket. Då kan vi konstatera att prinsessan är huvudperson i sagan. Det går också att konstatera att prinsessan är en väldigt platt och statisk karaktär genom hennes få handlingar. Hon har en tydlig roll som prinsessa med stereotypa beskrivningar av hur prinsessor framställs i sagor. Det kan vi se genom att sagan beskriver henne som ”skön, hövisk, vänlig och förståndig, att var och en, som såg henne, måste hålla av henne” (Lindquist 1981, s.178). Inget annat framkommer om hennes yttre. Vi får följa prinsessan genom
berättelsen, hon genomför de handlingar som är nödvändiga för att sagan ska få ett dilemma och för att sagan senare ska kunna uppnå ett lyckligt slut. Vi lär heller inte känna prinsessan eftersom inget psykologiskt djup visas, utan hon är enbart en fiktiv karaktär som uppfyller sin roll i sagan, vilket också är typiskt för karaktärer i sagor. Hon utför även för få handlingar för att vi läsare ska lära känna henne och kunna identifiera oss med henne.
Prinsessan i filmen
Prinsessan i filmen är även hon huvudperson, vilket vi också kan urskilja på filmens titel. Disney har gett prinsessan två namn i filmen, vilket är Aurora och Törnrosa. Hennes karaktär är en platt karaktär och hon är stöpt inför sin roll som prinsessa med stereotypa drag som går att urskilja genom Disneys tecknande. Hon utstrålar skönhet med sin slanka figur, långa blonda hår, blåa ögon och röda läppar. Disney har även lagt in inslag som kännetecknar en rund karaktär. Prinsessan uppvisar nämligen verkliga tendenser såsom exempelvis glädje och förtvivlan som vi människor kan relatera till och identifiera oss med. Prinsessan är även en
19
statisk karaktär eftersom hon inte gör någon personlig utveckling under händelseförloppet, utan hon förblir en passiv prinsessa som inte tar några initiativ utan gör det hon blir tillsagd, precis som prinsessor ofta kännetecknas i äldre sagor. Disney har också lagt till egenskaper hos prinsessan såsom en vacker sångröst, vilket vi får höra flera gånger under filmen, exempelvis i den här scenen (Geronimi 1959, 00:25:10). Prinsessan har också fått
väluppfostrade tendenser som visas genom hennes sätt att hjälpa till och städa (00:17:20), vilket också är vanliga egenskaper som flickor har i äldre sagor.
Disney har också givit prinsessan kärleksfulla egenskaper, vilket hon visar tydligt till hennes vänner i skogen (00:22:57). Det syns även i slutet av sagan då prinsessan uppvisar en godhet gentemot sina föräldrar (01:10:05).
Vi lär känna prinsessan under berättelsens gång genom att studera hennes handlingar där vi kan urskilja på kroppsspråk och uttryck där hon utstrålar att hon är av god karaktär med goda avsikter. Hennes element kan klassas som godhet, vilket syns när alla smådjuren i skogen tyr sig till henne. Prinsessan uppvisar även fina egenskaper och moraliska tendenser, vilket sänder bra signaler som barn lätt kan ta efter.
5.2 De tolv goda feerna – i boken
De tolv goda feerna är bipersoner samt platta och statiska figurer i boken. De uppfyller sitt syfte genom deras roll att vara en hjälpare i sagan. Man får en inblick i att det är de som har rollen som hjälpare när den tolfte fen mildrar förtrollningen (s.178). De visar heller inget psykologiskt djup vilket fiktiva sagofigurer inte gör i sagor. De upplevs som goda karaktärer eftersom de ger prinsessan var sin magisk gåva. Detta är feernas enda handling i sagan, vilket gör att vi inte lär känna dem något under berättelsens gång. Deras enda handling är också där för att sagan ska kunna uppnå ett lyckligt slut, som sagor så ofta slutar. Det är heller inte lätt att urskilja varken utseende, egenskaper eller personlighetsdrag när de bara gör en enda handling i sagan, vilket också gör att vi inte kan relatera till dem. De har heller inga namn utan kallas enbart för den siffra de får i den ordning som de ger sin gåva till prinsessan. Element som kan urskiljas hos dem är deras goda magi.
De tre goda feerna – i filmen
Flora, Fina och Magdalena heter de tre goda feerna i filmen. Dessa feer har den största rollen i filmen, vilket kan tolkas som att de har huvudrollen. Med tanke på verkets titel så får de nöja sig med att vara bipersoner. Vi kan konstatera att de tre feerna är fiktiva, platta och statiska karaktärer som har sin typiska roll och plats i sagan genom att vara hjälparna. Deras
20
huvuduppgift som genomsyrar filmen är att hjälpa och skydda prinsessan. Men de hjälper egentligen alla goda karaktärer som behöver deras hjälp för att sagan ska kunna uppnå ett lyckligt slut. Disney har även givit dem runda karaktärsdrag eftersom alla feerna uppvisar olika sorters känslor såsom panik, glädje, förväntan, förtvivlan osv. Detta medför att de visar ett mer psykologiskt djup som vi människor lättare kan relatera till. Disney har även utmärkt och lagt in olika egenskaper på respektive fe. Fröken Flora är den första fen med röd dräkt och grått hår. Det är hon som bestämmer och tar alla viktiga beslut vilket syns tydligt när de funderar hur de ska skydda den lilla prinsessan (00:12:34). Flora är även den som bestämmer och delar ut arbetsuppgifter under filmen och man ser det tydligt när de ska göra en
överraskning (00:33:01). Fina heter den andra fen i turordningen. Hon har en grön dräkt och är också lite gråhårig. Genom hennes lugna sätt att prata (00:10:39) påvisar det att hon är en trygg och sansad person som gör det hon blir tillsagd. Det är det enda personlighetsdrag vi kan urskilja hos henne. Magdalena är den tredje och yngsta fen som går att urskilja med mörkt svart hår samt bär en blå dräkt. Magdalena är den med kortast stubin och hon upplevs även som lite osäker, arg och bitter. Hon visar verkligen vad hon gillar eller inte gillar, vilket syns tydligt när den onda fen plötsligt dyker upp och stör vid festen (00:07:49) då hon impulsivt vill gå till angrepp.
Något som genomsyrar hela filmen är deras godhet och kärlek till prinsessan. I en scen när de gör en överraskning (00:20:30) samt när de vinkar av prinsessan (00:18:20) så visar de tydliga känslor över att de verkligen gör allt för prinsessan. I sagor är det vanligt att hjälparna visar goda känslor till huvudkaraktären. Även deras sätt att uttrycka sig visar hur mycket de älskar henne som om hon vore deras eget barn. I en annan scen när de plötsligt hör den onda fen (00:47:31), så ser man tydligt på deras kroppsspråk och man hör hur oroliga de är. De tre feerna blir verkligen förtvivlade och anklagar sig själva över situationen, de önskar att de hade kunnat skydda prinsessan bättre. Detta indikerar ytterligare på att de älskar henne som om hon vore deras eget barn.
Trots feernas olika egenskaper så är de berättelsens hjälpare och deras funktion är att rädda och hjälpa alla goda karaktärer. Som åskådare kan man relatera till dem och man förstår deras sätt att handla när de endast väljer att agera och angripa när de goda karaktärerna behöver hjälp, vilket också sänder goda signaler till barnen. Feernas element är att de alltid anländer i samma ordning och har var sitt trollspö som avger god magi.
21 5.3 Den trettonde fen – i boken
Den trettonde fen är en ond karaktär i boken. Hon är en biperson i sagan och genom hennes handling så skapar hon ett problem för huvudpersonen, vilket är skurkens syfte i sagor. Den trettonde fen är en platt och statisk figur, vilket innebär att hon har en typisk roll som en ond karaktär och att hon har stereotypa drag som osar av ondska och hat. Hon har heller inget namn, men hon blir tilltalad som den trettonde fen i boken. Genom hennes enda handling så kan vi konstatera att det är hon som är skurken i sagan (s.177). Genom att hon enbart gör en handling i sagan så är det svårt för oss åhörare att lära känna henne på ett djupare plan. Inget psykologiskt djup visas heller, precis som sagofigurer utformas. Det gör det också svårt för oss åhörare att relatera till eller identifiera oss med henne. Vi får heller inte reda på något om hennes utseende eller om hon har fler egenskaper. Eftersom hon är en fiktiv ond sagofigur så är hennes element ond magi.
Den onda fen – i filmen
Den onda karaktären i filmen är en biperson men har en stor roll och visas på många
sekvenser i filmen. Hon är en fiktiv sagofigur och är en platt och statisk karaktär. Hon har sin typiska roll och plats i sagan genom att vara skurken. Hennes första handling sätter berättelsen i rullning genom att skapa ett problem för huvudkaraktären (00:08:39). Disney har även lagt in inslag av runda karaktärsdrag eftersom hon ska upplevas som en verklig person som vi ska kunna relatera till. De enda känslor som den onda karaktären uppvisar är olika former av hånskratt, frustrationer, bitterhet och raseriutbrott, vilket är vanliga drag som onda karaktärer i sagor har. Detta medför att hon visar ett psykologiskt djup som vi människor till viss del kan relatera till, exempelvis när vi är arga eller har blivit svikna. Vissa människor ute i världen kan möjligtvis relatera och identifiera sig mer med henne, eftersom det finns onda människor i vårt samhälle.
Den onda karaktären förstärks även genom Disneys tecknande. Hon har en svart klänning med tillhörande svart mantel och hon bär en konstig svart huvudbonad med horn. Det uppstår ofta ett grönt och svart mörker runt henne med åska och blixtar, vilket kan klassas som hennes element. Hon bär även alltid en guldig magisk stav och hon har en liten svart kråka på axeln. Det första man får se av den onda fen är när hon dyker upp på festen (00.07:25). Genom hennes kroppsspråk och genom hennes röst kan vi urskilja att hon är manipulativ med att först låtsas vara trevlig med en besvikelse i rösten, för att sedan snabbt övergå till att vara
22
onda fens manipulativa humör när hon är arg över att prinsessan fortfarande är vid liv. Den onda fen visar först sympati över hennes spejares misslyckade letande, för att sedan snabbt växla och övergå till att bli ursinnig (00:15:18-00:16:28). När hon talar till prins Philip så får man ytterligare se den manipulativa sidan när hon först med sympatisk röst ömkar och tycker synd om honom, för att sedan övergå till hånskratt och rent hat (00:59:42-01:01:29).
Något som genomsyrar hela filmen är hennes ondska och hat till prinsessan som man får följa genom hela berättelsen. Vi lär känna henne på ett djupare plan, dock är allt fokus i hennes handlingar enbart gjorda för att förstöra för karaktärerna. Det medför att sagan till slut kan uppnå ett lyckligt slut med att de goda alltid segrar. Eftersom den onda fen inte blev bjuden till prinsessans födelsefest så förstår man som åskådare att hon är arg och bitter. Dock är hon så fruktansvärt elak genom hela filmen, vilket ändå gör det lite svårt för oss att kunna relatera till henne samt till hennes handlingar. En ond karaktärs utseende, kläder och handlingar måste dock förstärkas mycket så att det blir en stor kontrast mot de goda karaktärerna så att man lätt kan urskilja vilken typ av roll den onda fen har.
5.4 Prinsen – i boken
Sista karaktären jag kommer att presentera är prinsen i sagan. Han är en fiktiv biperson samt en platt och statisk karaktär. Han har sin tydliga roll i sagan som den modiga hjälten. Han upplevs vara av god karaktär då han räddar prinsessan (s.179-180). Precis som de andra karaktärerna i boken så uppvisar inte heller prinsen något psykologiskt djup, vilket gör att vi inte kan relatera eller identifiera oss med honom. Vi lär även inte känna honom under
berättelsens gång eftersom även han utför väldigt få handlingar. Han uppträder först i slutet av sagan när han har hört om en viss sovande prinsessan Törnros som behöver räddas (s.179). Han uppfattas som en envis karaktär genom att nonchalera hans farfars råd, men även en modig karaktär som vågar sig på törnroshäcken. Att vara envis och modig är typiska drag hos hjältar i sagor. Hans karaktär utför de handlingar som är nödvändiga genom att rädda
huvudkaraktären för att sagan ska få ett lyckligt slut. Vi får heller inte veta något om hans utseende eller om han har fler personlighetsdrag. Något speciellt element hos honom går heller inte att urskilja.
Prins Philip – i filmen
Prins Philip som Disney döp honom till i filmen är även han en fiktiv biperson samt en platt och statisk karaktär. Genom hans handlingar i filmen kan vi urskilja att han uppträder som en stereotypisk hjälte i sagan som finns där för att rädda huvudkaraktären. Disney har tecknat
23
honom som en lång, välbyggd och stilig man, vilket är ett typisk utseende som framförallt prinsar har i sagor. Han har även fått blont hår och han är klädd som en prins med en röd mantel med tillhörande röd hatt som utmärker sig. Disney har även lagt in inslag av runda karaktärsdrag eftersom prins Philip uppvisar olika sorters känslor som går att urskilja via kroppsspråk och ansiktsuttryck, exempelvis genom att vara modig, ivrig och envis. Detta medför att han visar ett mer psykologiskt djup som vi människor lättare kan relatera till och identifiera oss med. Han har även fått en vit häst som uppträder vid hans sida och kan klassas som hans element. Han uppvisar även att han kan rida på hästen samt strida, vilket ofta är typiska drag som pojkar har i sagor. Några av de handlingar som prins Philip uppvisar är ett modigt beteende när han bland annat ignorerar sin far genom att lämna slottet för kärleken (00:43:10), när han blir tillfångatagen av den onda häxan (00:54:46) samt när han rymmer (01:03:00). Han har också ett kärleksfullt beteende som påvisar en roll som godhjärtad karaktär genom att visa hur glad och ivrig han blir när han hör prinsessans vackra stämma (00:23:30) och även när han ska kyssa henne i tornet (01:08:30).
Vi lär känna prins Philip under berättelsens gång genom att han uppvisar ett framåtriktat beteende och tar initiativ och ställning till det hans roll som hjälte behöver göra, vilket är att rädda prinsessan för att sagan ska kunna uppnå ett lyckligt slut. När han i många episoder ställs mot den onda karaktären så kan man lätt urskilja vem som är hjälten eller skurken. Det är viktigt med kontraster så att det inte blir för rörigt för barnen.
5.5 Karaktärsummering
Som vi ser så har boken och filmen många likheter men också stora skillnader. Det de har gemensamt är att alla karaktärer följer samma mönster i berättelserna, de är fiktiva, platta och statiska karaktärer som har sin typiska färglösa roll i sagan. De gör de sakerna som den rollen behöver göra för att sagan ska uppnå ett lyckligt slut. Vi kan identifiera deras roller såsom att hjälparna har god magi och skurken har onda krafter, vilket är de två motsatta viljor som driver berättelserna framåt. Vi kan även identifiera huvudpersonen som är den vackra
prinsessan som behöver räddas av den modiga hjälten som förstås är en prins, vilket är ganska klassiskt i äldre sagor. I boken så motsvarar detta karaktärernas enda egenskap eller
personlighetsdrag eftersom de har en sådan liten roll och genomför väldigt få handlingar. Vi får även väldigt lite information om karaktärernas utseende och vidare kompetenser. Det innebär att vi inte riktigt lär känna karaktärerna i berättelsen i boken. De visar heller inget psykologiskt djup, vilket är vanligt att sagofigurer inte gör i äldre sagor. Det leder till att vi människor inte kan relatera till eller identifiera oss med de rollerna de har eller deras
24
handlingar. Vi får helt enkelt inte en tillräckligt bra bild som gör att vi får en förståelse över karaktärerna i boken.
I filmen har alla karaktärerna en större och mer utvecklad roll vilket Disney förstärker med runda karaktäristiska inslag. Det innebär att karaktärerna uppvisar ett mer psykologiskt djup genom att exempelvis visa känslor, vilket också gör det enklare för oss människor att kunna relatera till och identifiera oss med karaktärerna och deras handlingar. Det medför även att vi lättare lär känna karaktärerna under berättelsens gång eftersom vi helt enkelt får en bättre förståelse av alla karaktärernas roller än vad vi får utav karaktärernas roller i boken. Disney lägger också in fler egenskaper och personlighetsdrag hos karaktärerna som är typiska för deras roll i sagan, vilket gör det ännu lättare för oss att urskilja vilket typ av roll de har. Egenskaperna kan vi lätt urskilja genom Disneys utbyggda berättelse, där alla karaktärerna uppvisar och gör fler handlingar. Dock så utvecklas inte karaktärerna så pass mycket under händelseförloppet så att de kan klassas som dynamiska karaktärer. Disney förstärker även karaktärerna med ett typiskt utseende för den rollen de har, såsom att prinsessan är ljuvligt vacker och att den onda karaktären osar av ett mörker. Det gör det lätt för barnen att kunna urskilja vad för typ av karaktär det är när det blir stora kontraster. Disney lägger också in moraliska tendenser som barn lätt kan urskilja på karaktärers handlingar, bland annat synliggörs vikten av godhet och ondska, vilket jag tycker att karaktärerna i boken saknar genom att karaktärerna där genomför så få handlingar.
Alla karaktärerna i filmen visar en större utvecklad roll samt påvisar ett mer psykologiskt djup än vad karaktärerna i boken gör. Detta kan innebära att karaktärerna i filmen gör att
berättelsen skenar iväg från folksagagenren mot en annan genre, vilket jag vidare undersöker under nästa avsnitt.
25
6. Miljöanalys
Under detta avsnitt så kommer jag att redogöra för de olika miljöer jag har kunnat urskilja i boken. Jag kommer därför att dela upp boken i de enligt mig tre viktigaste huvudhändelserna som utgör berättelsen, och analysera miljön där. Jag kommer även att göra detsamma med de motsvarande scenerna i filmen för att skapa mig en bild av den sammanhängande miljön där och jämför skillnaderna som uppstår mot miljön i boken. Den utbyggda berättelsen i filmen kommer därför inte att analyseras eftersom de bitarna saknas i boken.
6.1 Miljöanalys av början (ond motståndare infinner sig)
I boken så utspelar sig prinsessans födelsefest i slottet. Släktingar, vänner och bekanta är på plats. Tolv av tretton feer är också på plats eftersom kungen bara har tolv guldtallrikar att tillge dem. De tolv första feerna ger sina gåvor till prinsessan och de enda detaljerna av gåvorna vi kan urskilja är att de är godartade gåvor som exempelvis skönhet. Den trettonde fen inträder hastigt oinbjudet och ger prinsessan en förtrollning, sedan försvinner hon raskt. Hela scenen är väldigt sparsamt detaljerat vilket inte gör det särskilt inbjudande för oss åhörare att slungas med i berättelsen. Barn behöver roas så uppmärksamheten behålls eller ha spänning som gör att nyfikenhet väcks. Man förstår knappt att det är en ond karaktär som inträder eftersom inget kraftigt miljöombyte sker när hon anländer. Kraftiga miljöombyten behövs för att barn ska uppfatta vad det är som verkligen sker där och då. Man får ändå en liten kännedom att det är hon som är skurken genom hennes sätt att angripa huvudkaraktären. Inga personbeskrivningar eller detaljer på deras kläder beskrivs i boken som kan medföra att vi kan urskilja vilken roll som karaktärerna har under denna episod i sagan. Inga andra
speciella miljödetaljer skildras under denna händelse i boken, vilket gör det svårt för åhöraren att kunna måla upp en bild eller att relatera till hur det verkligen är under denna händelse (s.177).
I början av filmen så byggs stämningen upp genom glädjande, hetsig och stämningsfylld musik eftersom denna händelse som är prinsessans födelsefest verkar vara årets händelse. Vad jag kan se så ser det ut som att många fler ska dit än bara släkt, vänner och bekanta (som boken anger) eftersom så många människor vandrar uppför den backen som går till slottet. Här kan man också få en känsla över att slottet är på ett högt berg i mitten av staden, precis som man kan få kännedom om i folksagor. Disney har tecknat miljön med mycket färger, vilket gör det mycket inbjudande för åskådarna. Människorna är från en äldre tid, då mycket olika stora hattar och utstyrsel förekommer på folket. Det är människor från alla klasser på
26
väg upp till festen, vissa människor går, vissa åker häst och vagn samt att
underhållningsfigurer uppträder med exempelvis att jonglera, vilket var vanlig underhållning förr i tiden. Här klipper Disney in bilder på olika människor så att man ska kunna se dem och få en bild över deras resa upp till slottet direkt. Det går att konstatera att det är väldigt trångt och mycket folk väl uppe vid slottet. På denna korta sekvens så är denna målande berättelse väldigt detaljrik, vilket gör att åskådaren kan relatera till en full helhet av situationen. Slottet är även tecknat stort och utsmyckat prydligt, man ska få kännedom om att det är kungen och drottningens som bor där. Här får vi också se ett fint magiskt ögonblick när feerna trollar in sig på slottet och är tecknade med färgglada dräkter. De ger ett vänligt och tryggt intryck när de kommer och som åskådare blir man glad av deras närvaro, vilket innebär att vi kan relatera till när någon som vi tycker om kommer och hälsar på. De ger sedan var sin gåva till
prinsessan. Här är även gåvan mer detaljrik av vad den innebär, vilket de förklarar. Man hör även samtidigt en sorts lugn och gåtfull musik som gör det spännande över vad gåvorna kan tänkas innehålla. När den onda fen plötsligt inträder i bild så bryts den lugna musiken mot ett mer underligt och mystiskt ljud. Det blir även ett hastigt korsdrag och dörrarna slits upp. Hon trollar sig in i slottssalen och ett grönaktigt mörker uppträder runt henne, det går även urskilja åska och blixtar. Eftersom hela karaktären har mörka kläder så kan vi också ana att det är hon som är den onda karaktären i berättelsen. Det blir ett väldigt kraftigt miljöombyte, från en helhet av färgglad härlig stämning till ett totalt mörker, där vi läsare ska förstå att det är nu något dåligt kommer att hända. Denna episod avslutas förstås med att den onda karaktären även i filmen ger prinsessan en förtrollning och försvinner kvickt (00:02:50-00:08:53). 6.2 Miljöanalys av mittendelen (hindret uppstår)
Bokens andra händelse utspelar sig även den i slottet. Prinsessan är ensam hemma på sin femtonde födelsedag och väljer att utforska rum och gemak. Slutligen hittar hon ett torn som har en brant spiraltrappa. Hon går upp och längst där upp finns en lite dörr med en rostig nyckel i. Berättelsen fortsätter med att prinsessan öppnar dörren och där träffar hon på en liten dam som sitter där och spinner på en spinnrock. Prinsessan hälsar artigt och innan hon ens vet om det själv så har hon tagit på spinnrocken och fallit ner i djup sömn (s.178). I denna episod sker heller ingen vidare detaljerad beskrivning. Vi åhörare får ingen ruttbeskrivning eller någon annan inredningsdetalj som behövs för att vi läsare ska kunna måla upp en situation eller att ens kunna relatera till platsen eller huvudkaraktären. Någon skarp miljökontrast uppstår inte heller, vilket jag anser borde uppstå innan hon tar på spinnrocken som är berättelsens stora hinder som huvudkaraktären stöter på. Detta medför att boken inte ger
