• No results found

Limträdetaljer 1 pelarfot

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Limträdetaljer 1 pelarfot"

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Limträdetaljer I

(2)

Limträdetaljer i

(3)

© TräteknikCentrum 1986 goterna 1986

Publ nr 8605033 ISBN 91-970513-4-9

(4)

FORORD

Detta är den första skriften i en serie, som ger detaljerad information om hur anslutningsdetaljer i limträkonstruk-tioner kan utformas och dimensioneras. Utredningen som ligger till grund för skriften har initierats inom Träteknik-Centrums styrgrupp L I M T R Ä . Arbetet har utförts av civ ing Olle Carling vid Bjerking Ingenjörsbyrå A B och tekn dr Bengt Johannesson, PI i Göteborg PIAB A B .

I serien om limträdetaljer är, efter

pe-larfot, planerat skrifter om pelartopp,

ramhörn, balkanslutning, balkskarv, nockutformning och dragbandsinfäst-ning.

(5)

INNEHÅLL

1

L E D A D P E L A R F O T

5

1.1 Allmänt

5

1.2 Läskar av stålplåt

6

1.3 Stolpskor

10

1.4 Inlimmad skruv

11

2

INSPÄND P E L A R F O T

13

2.1 Allmänt

13

2.2 Pelarholk av stålplåt

14

2.3 Pelarholk av betong

22

2.4 Läskar av stålplåt

23

2.5 Inlimmad skruv

27

2.6 Knäcklängd för inspända

pelare

31

Bilagor

33

(6)

1 Ledad pelarfot

1.1 Allmänt

Ledad infästning utformas så att uppträdande vertika-la vertika-laster kan överföras till grundkonstruktionen utan att pelarens vinkeländring ger upphov till besvärande extrapåkänningar. Det är dock en fördel om beslaget har tillräcklig momentkapacitet för att kunna stabilise-ra pelaren under montaget.

Beslaget utformas som regel med utanpåliggande läskar av stålplåt som spikas eller skruvas mot den eller de sidor av pelaren som sammanfaller med utböj-ningsriktningen. Önskas av estetiska eller brandtekni-ska skäl en dold infästning är i stället inlimmad skruv ett lämpligt alternativ.

Anslutningen mot grunden kan ske på olika sätt: • beslagen gjuts fast i betongkonstruktionen - direkt

eller i ursparingar

• beslagen svetsas mot ingjutna fästplåtar

• beslagen skruvas fast i betongkonstruktionen med expanderskruv eller kemankare

Undantagsvis förekommer också att beslagen skruvas eller svetsas mot ingjutna förankringsstänger.

Pelarände som ansluter mot betong, murverk eller annat fuktsugande material förses med fuktspärr, t ex 3,2 mm hård, oljehärdad träfiberskiva som spikHmmas mot pelaränden.

Beslagen levereras lösa (ej inlimmad skruv) och förekommande skruvhål i pelaren borras lämpligen i samband med montaget. Härigenom kan passnings-problem undvikas, framförallt vid direktgjutna beslag.

I figur 1.1 redovisas översiktligt rekommenderade metoder för ledad infästning av limträpelare. I följan-de avsnitt presenteras beräkningsmetoföljan-der och dimen-sioneringshjälpmedel för dessa. D ä r inte annat anges bygger framställningen på kraftfördelning i brottgräns-tillståndet och tillåtna påkänningar enligt Svensk bygg-norm SBN 1980.

För pelare utomhus eller i lokaler där fritt vatten förekommer regelmässigt, t ex i simhallar, skall anslut-ningen mot grund utformas med betongsockel av lämplig höjd eller enligt figur 1.1b, c, e, f eller h.

7 7 7 7

//-•^ y / / / / / / / / / \ 1''/''^

(7)

1.2 Läskar av stålplåt

1.2.1 Allmänt

Ledad infästning med läskar av stålplåt på pelarens höjdsidor är en enkel och ändamålsenlig metod, lämp-lig såväl för små som stora horisontalkrafter. Vid små horisontalkrafter kan beslaget utföras enkelsidigt. La-skama dimensioneras för förekommande horisontella och uppåtriktade vertikala upplagskrafter från pelaren och för eventuella moment i samband med montage. Nedåtriktade normalkrafter i pelaren förutsätts som regel överförda direkt till grundkonstruktionen genom anliggning.

Beslaget kan utformas för ingjutning direkt i be-tongkonstruktionen eller för anslutning med svets mot ingjuten fästplåt. Vid små horisontella eller lyftande krafter kan laskarna också utgöras av U - eller vinkel-profiler som skruvas fast i betongen med expander-skruv eller kemankare. De senare utförandena ger möjlighet till noggrann inmätning och minskar risken för felplacering.

Kraftöverföringen mellan läskar och limträpelare sker med hjälp av spik, skruv eller träskruv. Val av fästdon sker med utgångspunkt från bl a estetiska, ekonomiska, montagetekniska och hållfasthets- eller styvhetsmässiga krav. Skruv och träskruv kan vid be-hov kombineras med Bulldoggbrickor, som bör an-bringas på fabrik, då inpressningen kräver specialverk-tyg. Denna lösning bör därför undvikas i samband med direktingjutna beslag. Undantagsvis kan Bull-doggbrickor pressas in i träet med hjälp av genomgå-ende skruv om dessa väljs extra långa och laskarna är enkelsidiga eller kan böjas åt sidan. Förfarandet kan emellertid skada skruvens gängor och eventuell för-zinkning och rekommenderas ej.

1.2.2 Fästdon

1.2.21 Spik

Spikförband är lätt att applicera och kräver som regel ingen förborrning i träet varför passningsproblem vid montage av pelarna sällan uppstår.

Minsta kantavstånd och minsta inbördes spikav-stånd enligt SBN dvs 5 ggr spikdiametern tvärs fiber-riktningen skall innehållas med hänsyn bl a till sprick-risken. Vid användning av spikningsplåtar får inbördes avstånd minskas, t ex enligt figur 1.2.21 som visar ett ofta förekommnde hålmönster motsvarande en för-dubbling av spiktätheten. Vid högre spiktäthet reduce-ras tillåten tvärkraft per spik. Förtätning tillåts endast om spikning sker med de yttersta spikraderna först och även i övrigt så att sprickbildning undviks. För 6 mm spik och grövre rekommenderas förborrning.

> o o o o o o o o o o > o o o o o o o o o o > o o o o o >1,5d mx5d » l O d

Tillåten tvärkraft per spik får ökas med 25 % i för-band med spikningsplåtar. För kamspik av typ Gunne-bo Ankarspik gäller därmed följande tillåtna laster vid vanligt lastfall, klimatklass 1 och oberoende av vinkel mellan kraft- och fiberriktning.

p _ |0'75 kN/skär för 4 mm spik ^ 11,38 kN/skär för 6 mm spik

Minsta spiklängd är därvid 25 resp 60 mm. Vid excep-tionellt lastfall tillåts 4 0 % högre värden.

1.2.22

Skruv

Skruvhål och inpressning av eventuella Bulldoggbric-kor utförs bäst på fabrik där lämpliga specialverktyg finns. Skruvförband, framförallt i kombination med Bulldoggbrickor bör därför undvikas i samband med direktingjutna läskar. Där skruvförband av andra skäl ändå föredras bör skruvhålen borras i samband med montage av pelare.

I figur 1.2.22a visas minsta kantavstånd och minsta inbördes avstånd för skruv med diametern d och runda mellanläggsbrickor av typ Bulldogg med diametern D . Tillåten tvärkraft per skär vid vanHgt lastfall och klimatklass 1 bestäms vid utanpåliggande läskar av minst 6 mm stålplåt som det minsta värdet av

F a ( N ) = 4,5 Hbd 1,875 xbd-l-lOd^

\5(f \/TT^

(1.2.22a) (1.2.22b) (1.2.22c) där b = pelarbredd i mm d = skruvdiameter i mm

X = faktor beroende av skruvdiameter och vinkel

mellan kraft- och fiberriktning enligt SBN tabell 27:224 eller diagram i figur 1.2.22b.

Figur 1.2.22a > 5d nx2,5d |>1.5d 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 d=6mm 30 60 90 Figur 1.2.21 6 Figur 1.2.22b

(8)

Vid exceptionellt lastfall tillåts 40 % högre värden. I tabell 1.2.22 anges tillåten tvärkraft per skär för olika skruvdiametrar och pelarbredder vid enbart ho-risontell belastning.

Tabell 1.2.22

Tillåten tvärkraft i kN/skruv och skär vid tvåskärigt skruvförband mellan limträpelare och stållask med el-ler utan Bulldoggbricka. Plåttjocklek t ^ 6 m m . En-bart horisontallast. Exceptionellt lastfall. Klimatklass 1.

Skruv Pelar-bredd U t a n B u U -dogg M e d Bulldogg Skruv Pelar-bredd U t a n B u U -dogg 48 62 75 95 117 mm mm mm mm m m mm M 12 > 90 3,9 6,2 7,1 8,1

-

90 5,3 7.6 8,5 9,5 10,6 13,2 M 16 115 6,4 8,7 9,6 10,6 11,7 14,3 > 1 4 0 6,8 9,1 9,9 11,0 12,0 14,7 90 6,0 8,3 9,2 10,2 11,3 13,9 115 7,7 10,0 10,8 11,9 12,9 15,6 M 2 0 140 9,4 11,7 12,5 13,6 14,6 17,2 165 10,2 12,5 13,4 14,4 15,5 18,1 > 1 9 0 10,4 12,7 13,5 14,6 15,6 18,3 90 6,8 11,0 12,1 14,7 115 8,7 12,9 14,0 16,6 N/f 9 4 140 10,6 14,8 15,9 18,5 165 12,5 16,7 17,8 20,4 190 14,1 18,3 19,3 21,9 215 14,8

-

-

19,0 20,1 22,7

1.2.23 Träskruv

Träskruv rekommenderas endast vid ensidig lask och vid pelarbredder större än 9 ggr skruvdiametern. Mel-lanläggsbrickor av typ Bulldogg är inte lämpliga i detta sammanhang.

Samma krav på minsta kantavstånd och inbördes avstånd gäller som f ö r genomgående skruv, se figur 1.2.22a.

Tillåten tvärkraft per skär vid vanligt lastfall och klimatklass 1 bestäms vid utanpåhggande lask av minst 6 mm stålplåt av uttrycket

F a ( N ) = 2<dd\ (1.2.23)

där d = skruvens halsdiameter i mm

X = faktor beroende av skruvdiameter och vinkel

mellan kraft- och fiberriktning enligt SBN tabell 27:224 eller diagram i figur 1.2.22b. Vid exceptionellt lastfall tillåts 40 % högre värden.

I tabell 1.2.23 anges tillåten tvärkraft per skär för oUka skruvdiametrar vid enbart horisontalbelastning.

Tabell 1.2.23

Tillåten tvärkraft i kN/skruv vid enskärigt träskruvför-band mellan Umträpelare och stållask. Plåttjocklek t ^ 6 mm. Enbart horisontallast.

Exceptionellt lastfall. Klimatklass 1.

Skruv Pelarbredd T i l l å t e n tvärkraft

T 6 S mm k N

12 X 100 > 1 1 5 2,7 16 X 140 > 1 4 0 4,2 20 X 180 > 1 9 0 5,9

1.2.3 Läskar

Laskarna betraktas som i fundamentet inspända kon-soler, belastade med en horisontalkraft och i förekom-mande fall med en lyftande vertikalkraft, båda angri-pande i skruv- eller spikgruppens centrum, se figur

1.2.3. Inverkan av excentriskt lastangrepp, t ex vid enkelsidig lask, behandlas inte.

o o o I o o o o ©-••-o o o o o ' o o o / / / / / Figur 1.2.3

1.2.31 Läskar av spikningsplåt

eller plattstång

Förborrade spikningsplåtar av förzinkad stålplåt och med hålmönster enligt figur 1.2.31 marknadsförs av ett flertal företag. Med hänsyn till förzinkning och före-kommande plåttjocklekar (1,5-3,0 mm) är denna typ av spikningsplåtar inte lämplig f ö r svetsning och bör väljas endast då laskarna förankras i grundkonstruk-tionen genom ingjutning direkt i betongen eller i ur-sparingar.

Spikningsplåtar med valfritt hålmönster och valfri plåttjocklek och ytbehandling kan beställas från sär-skilda tillverkare av perforerad plåt, se avsnitt 2.4.4. Läskar för skruvförband tillverkas lämpligen av plattstång eller grovplåt. Godstjocklekar väljs ur stan-dardserien 6, 8, 10, 12, 15, 18 och 20 mm och skall vara minst 0,3 ggr skruvdiametern (0,4 ggr vid mellan-läggsbricka) dock minst 6 mm. Hålet borras 1 mm större än skruvdiametern (skruvförbandsklass SI).

mxlO •r f f -f -f f -f--^^ o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o I o o o o o o o o o o o o Plåttjocklek 1.5; 2,0, 2.5 eller 3mm Allo höt <t 5inm Figur 1.2.31

(9)

Tillåten horisontalkraft för enskild lask beräknas ur H 2 . ^2, netto '''a (1.2.31a) (1.2.31b)

där Anetto^ Wnetto = tvärsnittsstorhctcr beräknade

med hänsyn till förekommande hål

Ta, ö a = tillåtna påkänningar i

stålmate-rialet

e = avståndet mellan inspännings-snitt och spik- eller skruvgrup-pens centrum, se figur 1.2.3.

För tunna laskplåtar kontrolleras också risken för vippning/buckling av läskens tryckta kant, karakterise-rad av slankhetstalet

, / | ; = 0,381

Vf Vt

(1.2.31c) För plåtar med a ^ 0 , 4 reduceras tillåten böjpåkän-ning i ekv (1.2.31a) enligt S t B K - N l 33:37212.

För stål med undre sträckgräns < 260 MPa (SS stål 1312 och 1412) innebär detta att tillåten böjpåkän-ning inte behöver reduceras om

t > Vce

30 (1.2.31d)

Vid spikningsplåtar kan avståndet e i ekv (1.2.31c-d) ersättas med den fria kantens längd a räknad till första spiken i yttersta hålraden, se figur 1.2.3.

Tillåten lyftande vertikalkraft beräknas ur

V « = A . (1.2.31e)

Vid samtidigt verkande horisontalkraft och lyftande vertikalkraft skall villkoret nedan vara uppfyllt. i i + ^ ^ 1

V ,

där H a beräknas enligt ekv (1.2.31a).

(1.2.31f)

Figur 1.2.32a

1.2.32 Läskar av vinkelprofil

Olika typer av vinkelbeslag, avsedda att anslutas med expanderskruv till underliggande betongkonstruktion, tillverkas och säljs av ett flertal företag. Beslagen kan också specialtillverkas av bockad plåt eller av valspro-filer. Som regel används endast en expanderskruv per beslag vilket utförande förutsätts i fortsättningen, se figur 1.2.32a.

Den vertikala skänkeln och infästningen till limträ-pelaren kontrolleras enligt 1.2.31 respektive 1.2.2. Dessutom kontrolleras att excentricitetsmomenten H * d och V * d kan tas upp utan att kontakttrycket mellan vinkelbeslag och limträpelare överskrider till-låtna värden dvs

a . - 1 , ^ - 4 ^

där a, = t

(1.2.32a) (1.2.32b)

ög = tillåten böjpåkänning i stålet

= tillåten tryckpåkänning vinkelrätt fiber-riktningen i limträpelaren

övriga beteckningar enligt figur 1.2.32b.

Den horisontella skänkeln kontrolleras för vridande moment av horisontalkraft och böjande moment av eventuell lyftande vertikalkraft.

Tillåten horisontalkraft per vinkelbeslag

H = ^ ' " ^ ^ (1.2.32c) där W v = skänkelns vridmotstånd — Anetto" ^

övriga beteckningar enhgt föregående. Tillåten lyftande vertikalkraft per vinkelbeslag

V = (1.2.32d)

där W = skänkelns böjmotstånd — Ane,to • — 6 övriga beteckningar enligt föregående.

Vid samtidigt verkande horisontalkraft och lyftande vertikalkraft skall följande villkor vara uppfyllt

+ ^ 1 , 1 (1.2.32e)

där H a och V a insätts med värden enligt ekv (1.2.32c och d).

(10)

1.2.33 Läskar av U-profil

U-formade beslag kan anslutas mot underliggande be-tongkonstruktion med expanderskruv som i figur l . l h eller utföras med en eller flera påsvetsade förankrings-stänger för ingjutning direkt i betongkonstruktionen. I begränsad omfattning finns U-beslag för infästning med expanderskruv som standardprodukt hos olika beslagstillverkare.

Tillåten horisontalkraft och tillåten uppåtriktad vertikal kraft med hänsyn till böjning och vridning i U -profilen bestäms p å samma sätt som för läskar av vinkelprofil enligt föregående avsnitt. Observera dock att tillåtna laster där anges per skänkel.

Figur 1.2.33

Nedåtriktad vertikal last kan överföras till betong-konstruktionen genom direkt anliggning, om man gör ett urtag i pelaränden för skruv, mutter och eventuell bricka. Alternativt kan pelarfoten utformas med en U -formad, lös bottenplatta enligt figur 1.2.33. Nedåtrik-tad vertikal last bestäms då som summan av den last som kan överföras genom anliggning via bottenplattan och den som överförs genom spik- eller skruvförband, den senare dock reducerad med en tredjedel med hänsyn till olikheten i styvhet mellan de två slagen av kraftöverföring. 1,155 c t / ^ - f - | F 3 (1.2.33a) där c t öcla = U-profilens längd

= plåttjocklek hos bottenplattan = tillåten böjpåkänning i stålet

= tillåten tryckpåkänning parallellt fiberrikt-ningen i limträpelaren

= sammanlagd tillåten tvärkraft för spik- el-ler skruvförband i bägge skänklarna Tryckkraften i skänklarna kontrolleras med avseende på risken för utknäckning av skänklarna.

F a = l , 5 c t ö , a (1.2.33b)

där a,a = tillåten tryckpåkänning i stålet reducerad med hänsyn till plan knäckning

Reduktionen av tillåten tryckpåkänning bestäms enligt StBK-Nl 33:3522 med utgångspunkt från slankhetsta-let

a = o... _ a / ö s u (1.2.33c)

Den fria knäcklängden a sätts därvid lika med avstån-det från underkant U-profil till understa spik- eller skruvraden.

1.2.4 Anslutning mot

grund-konstruktionen

Laskarna kan antingen gjutas fast i grundkonstruk-tionen eller anslutas med svets mot ingjuten och förankrad svetsplåt. Utgörs laskarna av vinkel eller U -profiler så ansluts dessa lämpligen med expanderskruv eller kemankare.

Anslutningen dimensioneras för att överföra hori-sontalkrafter och eventuella uppåtriktade vertikalkraf-ter till grunden. Nedåtriktade vertikalkrafvertikalkraf-ter förut-sätts överförda genom direkt anliggning mellan trä, stål och betong.

1.2.41 Ingjutning

Dragkrafter i läskar eller förankringsstänger kan föras över till grundkonstruktionen med hjälp av vidhäft-ning mot betongen. Erforderlig ingjutvidhäft-ningslängd be-räknas då ur uttrycket

(1.2.41) ^erf ~

s-x.

där s = läskens eller förankringsstångens omkrets, dock max 100 mm

Tsa = tillåten vidhäftningspåkänning

Tillåten vidhäftningspåkänning vid exceptionellt last-fall och ingjutning i betongkonstruktion med lägst hållfasthetsklass K25 kan sättas till 1,7 MPa för kam-stänger, 1,2 MPa för helgängad stång och 0,6 MPa för slät rundstång, plattstång eller spikningsplåt. Fritt av-stånd mellan kamstänger och helgängade stänger för-utsätts därvid vara minst 5d och täckande betongskikt minst 2,5d.

Med tanke på risken för ojämnt fördelad vidhäft-ning bör högst 100 mm av omkretsen medräknas när erforderlig förankringslängd bestäms.

Vid stora dragkrafter förses förankringsstången med någon form av ändförankring varvid man som regel bortser från vidhäftningen och ändankaret dimensio-neras för att överföra hela dragkraften genom kon-takttryck mot betongen, se avsnitt 2.2.42.

1.2.42

Expanderskruv eller

kemankare

Vid infästning av vinkel- eller U-profil med expan-derskruv eller kemankare dimensioneras dessa för uppträdande horisontalkraft och den utdragskraft som horisontalkraftens excentricitet ger upphov till. Till utdragskraften adderas dessutom eventuell lyftande vertikalkraft.

Expanderskruv eller kemankare kontrolleras för tvärkraften F H = H a (1.2.42a) och för dragkraften 2 H c - a. + V . (1.2.42b) där a2 = t ,

öcca = tillåtet kontakttryck mellan stål och betong övriga beteckningar enligt figur 1.2.32b.

Med hänsyn till kontakttrycket mellan vinkelbeslag och betongkonstruktion gäller dessutom

(1.2.42c) C

(11)

För grundkonstruktion i lägst K25 kan sättas Occa = 12 MPa vid exceptionellt lastfall. Härvid förutsätts att fundamentets utbredning symmetriskt kring kontakt-ytan motsvarar en yta som är minst fem gånger större och likformig med kontaktytan, se Bestämmelser för betongkonstruktioner (BfB-B7, 1968).

1.2.43 Anslutning mot ingjuten

fästplåt

Fästpiåtens storlek bestäms av pelarens bredd och

mått på anslutande läskar samt med hänsyn till god-tagen avvikelse mellan avsett och verkligt läge för fästplåten (byggplatstoleranser).

Förankringsstängerna placeras så att momentet i

fästplåten med laskarna i ogynnsammaste läge mini-meras. Förankringsstängerna kälsvetsas mot fästplåten varvid a-måttet bestäms så att dragpåkänningen vin-kelrätt valsytan inte överskriver 0,7 ggr tillåten grund-påkänning i materialet. Alternativt kan förankrings-stängerna utföras gängade och skruvas fast i genomgå-ende, gängade hål i fästplåten. Erforderlig längd på förankringsstängerna bestäms enligt 1.2.41.

Fästplåtens tjocklek bestäms så att uppträdande

böj-påkänningar i fästplåten inte överskrider tillåtna vär-den enligt S t B K - N l .

1.3 Stolpskor

1.3.1 Allmänt

Vid utomhuskonstruktioner eller i lokaler där fritt vatten förekommer är stolpsko enligt figur 1.3.1 exem-pel på en lämplig utformning av exem-pelarfoten som mins-kar risken för uppsugning av vatten genom pelarens ändyta. Beslaget är i princip lika det som behandlats under avsnitt 1.2.33 med den skillnaden att endast en del av förankringsstången gjuts in. Förankringsstång-en måste därför dimFörankringsstång-ensioneras med hänsyn till knäck-, ning och till böjande moment av horisontalkrafter. Vid små pelarlaster kan förankringsstången utföras massiv, t ex av armeringsstång, men ofta används cir-kulära eller kvadratiska rörprofiler. Stolpskor, finns i standardutförande hos flera beslagstillverkare.

Beslaget utformas som regel för ingjutning i betong-konstruktion, direkt eller i ursparing men kan alterna-tivt anslutas med svets mot ingjuten fästplåt.

I I I I 0 i _ J i . Figur 1.3.1 10

1.3.2 Anslutning mot pelare

överföringen av horisontella och eventuella, lyftande, vertikala krafter sker med hjälp av spik, skruv eller träskruv. För nedåtriktad, vertikal last utnyttjas också anliggning mellan pelarände och U-profil.

Val och dimensionering av fästdon sker enligt anvis-ningar i avsnitt 1.2.2.

1.3.3 U-profil

Tillåten horisontalkraft och tillåten uppåtriktad vertikal kraft med hänsyn till böjning och vridning i U

-profilen bestäms på samma sätt som för läskar av vinkelprofil enligt avsnitt 1.2.32 ekvation (1.2.32c-e). Observera dock att tillåtna laster där anges per skän-kel.

Tillåten nedåtriktad vertikallast bestäms som det

minsta av värdena på V g i - Va3 nedan.

Tillåten last med hänsyn till anliggningstryck mellan trä och U-profil beräknas enligt

V a l = a • b • ö, c la (1.3.3a)

där ö d a = tillåten tryckpåkänning parallellt fibrerna i limträpelaren

a, b framgår av figur 1.3.1

Tillåten last med hänsyn till böjande moment i U -profilen beräknas enligt

2t \2

(1.3.3b) där ö a = tillåten böjpåkänning i stålet

övriga beteckningar framgår av figur 1.3.1

Tillåten last med hänsyn till genomstansning i U-profi-len beräknas enligt

Va3 = 4ctX« -I- C^ • ö, cla (1.3.3c)

där Ta = tillåten skjuvpåkänning i stålet

Ocia = tillåten tryckpåkänning parallellt fibrerna i

limträpelaren

övriga beteckningar enligt figur 1.3.1

Vid samtidigt verkande horisontalkraft och vertikal-kraft skall följande villkor vara uppfyllt:

(1.3.3d) där H a sätts in med värde enligt ekvation (1.2.32c) och

V a sätts in med värde enligt ekvation (1.2.32d) vid

uppåtriktad och enligt ekvation (1.3.3b) vid nedåtrik-tad vertikal kraft.

(12)

1.3.4 Förankringsstång

Tillåten horisontalkraft med hänsyn till böjande

mo-ment av horisontalkrafter

H = — o. (1.3.4a)

där W = förankringsstångens böjmotstånd

e = avstånd mellan spik- eller skruvgruppens tyngdpunkt och inspänningssnittet

öa = tillåten böjpåkänning i förankringsstången Tillåten vertikaikraft betäms ur

V . = A • o. (1.3.4b)

där O;, = tillåten påkänning i förankringsstången A = förankringsstångens tvärsnittsarea

Vid uppåtriktad vertikal kraft begränsas tillåten på-känning i förankringsstången med hänsyn till att kraf-ten förs in i U-profilen som dragning tvärs valsytan till 0,7 ggr tillåten grundpåkänning i denna.

Vid nedåtriktad vertikalkraft bestäms tillåten på-känning i förankringsstången med hänsyn till knäck-ning enligt StBK-Nl 33:35211. Stångens knäcklängd sätts därvid till 2,1 x 1.

Vid samtidigt verkande horisontell och vertikal last skall följande villkor uppfyllas

(1.3.4c) Svetsen mellan U-profil och förankringsstång dimen-sioneras för uppträdande moment samt horisontal-och vertikalkrafter. Ekvation (1.3.4a-b) kan användas om tvärsnittsstorheter och tillåtna påkänningar (utan hänsyn till knäckning) för svetsen sätts in i uttrycken och e = avstånd mellan spik- eller skruvgruppens tyngdpunkt och svetsen.

Vid samtidigt verkande horisontell och vertikal last skall följande villkor uppfyllas

(1.3.4d) n

il

II • - I rl\ \ \ \ \ H

1.4 Inlimmad skruv

1.4.1 Allmänt

Ledad infästning med inlimmad skruv enligt figur 1.4.1 ger en praktiskt taget osynlig anslutning mot grundkonstruktionen och kan föredras av estetiska, brandtekniska eller andra skäl. Detaljen utformas som regel för anslutning med svets mot ingjuten fästplåt men kan också utföras med utstickande skruv för in-gjutning i ursparing i betongkonstruktionen. Pelarän-den måste då förses med särskilt skydd mot fuktupp-tagning och pelaren understöttas tills dess ingjutning-en härdat.

Inlimning av skruv förutsätts utförd och kontrolle-rad enligt planverkets typgodkännande (nr 1396/78). Antal skruv, dimension och inlimningslängd be-stäms med hänsyn till förekommande horisontalkraf-ter och eventuellt lyftande vertikalkraft. Behövs fler skruv placeras dessa så nära varandra som möjligt med beaktande av minsta tillåtna inbördes avstånd.

Nedåtriktad vertikal kraft förutsätts överförd ge-nom kontakttryck mellan trä, stål och betong.

Det normala utförandet med en inlimmad skruv per pelare ger obetydlig momentupptagningsförmåga och förutsätter att pelaren stagas under montaget.

Inlimmad skruv får inte användas i klimatklass 3 eller i konstruktion utsatt för dynamisk last eller ut-mattningslast.

1.4.2 Inlimmad skruv

1.4.21 Tillåten tvärkraft

Tillåten tvärkraft bestäms vid ren tvärkraftsbelastning enligt SBN 27:2252*.

För vanligt lastfall gäller

H a ( N ) = 16d2x

där d = skruvdiameter i mm

X = faktor enligt SBN tabell 27:224 för a = 90°.

Se även diagram i figur 1.2.22a.

För exceptionellt lastfall gäller 4 0 % högre värden. Kantavstånd och inbördes avstånd mellan skruvar skall vara minst 4 d respektive 3 d .

Vid ren tvärkraftsbelastning skall inlimningslängden vara minst 8 d .

* Tillåten tvärkraft för skruv i ändträ anges inte i SBN. Uttrycket för Ha avser i SBN skruv i sidträ men ger god överensstämmelse med tyska dimensioneringsregler för i ändträ inlimmad skruv.

Figur 1.4.1

(13)

1.4.22 Tillåten dragkraft

Tillåten dragkraft bestäms vid ren dragning enligt typ-godkännande

F = T •d 1 • J i d

o - A

_ [1,3 MPa vid vanligt lastfall dar Ta - | i 8 vid exceptionellt lastfall

1 = inlimningslängd. Högst 350 mm får tillgodo-räknas

d = skruvdiameter < 24 mm

öa = tillåten påkänning i stålet

A = skruvens kärnarea med avdrag ca 7 mm^ för längsgående dräneringsslits

Kantavstånd och inbördes avstånd mellan skruvar skall vid ren dragning vara minst 2d.

Med hänsyn till uppträdande påkänningar i svetsen gäller

Ha = Ta I Da (1.4.31a)

y^ = \ji]/2Da (1.4.31b)

där Ta = tillåten skjuvpåkänning i stålet D = ändplåtens diameter

a = svetsens a-mått

Vid samtidigt verkande horisontalkraft och lyftande vertikalkraft skall dessutom gälla

3 l v . ,

. h '

Fästplåtens storlek, plåttjocklek och förankrings-stängernas placering bestäms enligt anvisningar i av-snitt 1.2.43.

1.4.23

Samtidigt verkande

drag-och tvärkraft

Inlimmad skruv som belastas med samtidigt verkande dragkraft F och horisontalkraft H dimensioneras för att uppfylla villkoret

1.4.32 Ingjutning

Pelaränden förses med lämpligt skydd mot fuktupp-tagning och pelaren understöttas tills dess betongen härdat.

Erforderlig ingjutningslängd bestäms enligt anvis-ningar i avsnitt 1.2.41.

1.4.3 Anslutning mot

grund-konstruktionen

1.4.31 Anslutning mot ingjuten

fästplåt

Pelaränden förses med cirkulär ändplåt som kan gängas på om endast en skruv behövs eller svetsas fast. I samband med pelarmontage svetsas ändplåten mot en i grunden ingjuten fästplåt enligt figur 1.4.31. Ändplåtens diameter väljs 20-50 mm mindre än pela-rens minsta tvärmått. Tjockleken ca 8 mm. Pelarän-dens kanter fasas lämpligen för att underlätta monta-gesvetsningen.

Figur 1.4.31

(14)

2 Inspänd pelarfot

2.1 Allmänt

Inspänning av pelarfot används för att stabilisera bygg-nadsstommen mot f ö r e k o m m a n d e horisontella laster, oftast vindlaster.

Trämaterialets fuktegenskaper och dess i förhållan-de till böjhållfastheten låga hållfasthet tvärs fiberrikt-ningen gör att limträpelare kräver särskild omsorg vid detaljutformningen om en väl fungerande inspänning skall erhållas. I det följande redovisas de utföranden och beräkningsmetoder som limträbranschen utifrån sina erfarenheter rekommenderar.

Vanligtvis förs krafterna ned i grundkonstruktionen med hjälp av stålbeslag. Dessa förutsättes därvid an-bringade på hmträpelaren innan denna monteras. Normalt sker detta i limträfabriken men av transport-tekniska eller andra skäl kan beslagen också levereras lösa till byggnadsplatsen och där anbringas på pelaren före montage.

För överföring av krafter mellan pelare/inspännings-beslag och grundkonstruktion (av betong) tillämpas fyra olika principer:

• pelare med beslag ställs på ingjutna, eller på annat sätt i grundkonstruktionen förankrade, grund-skruvar

• pelare med beslag men utan fotplåt svetsas mot i grunden förankrade grundskruvar

• pelare med beslag svetsas mot i grundkonstruk-tionen förankrad fästplåt

• pelare ställs i ursparing i grundkonstruktionen och kringgjuts med betong.

Genomgående förutsätts normaltryckkrafter i pelaren överförda direkt till grundkonstruktionen genom an-hggning.

I figur 2.1 redovisas översiktligt rekommenderade metoder för inspänning av limträpelare. I följande avsnitt presenteras beräkningsmetoder och dimensio-neringshjälpmedel för dessa. D ä r inte annat anges bygger framställningen på kraftfördelning i brottgräns-tillstånd och tillåtna påkänningar enligt Svensk bygg-norm, SBN 1980. / / / / / l / z / z / z / y / / / I Figur 2. la / / / / \ / / / / / / / V / / /

å

I I

i I

I I

I I

-t

» i l

Figur 2.1b Figur 2.1c 13

(15)

2.2 Pelarholk av stålplåt

2.2.1 Allmänt

Inspänning med svetsad pelarholk av stålplåt enligt figur 2.2.1 rekommenderas vid stora inspänningsmo-ment och ersätter därvid det tidigare vanliga utföran-det med dubbla UNP-profiler. Beslaget kan utformas antingen med fotplåt för infästning med grundskruv eller utan fotplåt för infästning med svets direkt mot ingjuten fästplåt eller direkt mot ingjutna förankrings-stänger.

Pelarholken dimensioneras för böjande moment och tvärkrafter från pelaren. Kraftöverföringen antas ske enbart genom kontakttryck mellan flänsplåtar och pelarens breddsidor. Tryckande normalkraft förutsätts överförd direkt till grundkonstruktionen genom an-liggning. Eventuell lyftande normalkraft överförs till pelarholken med hjälp av spik, skruv eller träskruv i sidoplåtarna.

Pelarholken monteras på limträpelaren med bästa möjliga passning, t ex genom att det avslutande svets-arbetet utförs på limträfabriken i samband med mon-taget. Pelarholken kan också tillverkas med sådant övermått att en spalt erhålls mellan pelare och fläns-plåt, vilken fylls med någon typ av expanderande fog-massa. Flänsplöt Livplöt Fotpiai 11 I i ;) 11 r* 11 Grund-skruv

immm

4

Figur 2.2.1 14

2.2.2 Beteckningar

Pelarholkens olika delar benämns enligt figur 2.2.1. Av figuren framgår också beteckningar på de viktigas-te måtviktigas-ten. Övriga beviktigas-teckningar definieras efviktigas-terhand som de används.

Dimensionerande snittkrafter relateras till holkens underkant, se figur 2.2.2.

Figur 2.2.2

2.2.3 Dimensionering av

pelarholk

2.2.31

Allmänt

Pelarholken dimensioneras som en svetsad lådbalk, belastad med kontakttryck från limträpelaren. Kon-takttrycket antas i brottstadiet fördelat enligt figur 2.2.31. Vid den övre, fria kanten koncentreras kraft-överföringen, på grund av plåtens deformering, till lådans hörn medan fotplåtens uppstyvande inverkan vid nederkanten motiverar antagandet om jämnt för-delat kontakttryck över hela pelarbredden.

Tryckblockens utbredning bestäms med utgångs-punkt från att tillåten påkänning vid tryck vinkelrätt fibrerna utnyttjas över hela ytan.

(16)

Vid holkens övre fria kant är normalkraften noll.

Dimensioneringsvillkoret kan skrivas

Figur 2.2.31

2.2.32 Beräkningsgång

1 Bestäm M , T och P i nivå med pelarens underkant. 2 Beräkna normalkraften F i holkens dragna fläns

enligt ekv (2.2.33d).

3 Beräkna erforderlig flänstjocklek terf med hänsyn till infästning i fotplåt enligt ekvation (2.2.33g). Välj därefter lämplig standardtjocklek t > tgrf med

ledning av tabell 2.2.33.

4 Bestäm för aktuella värden på M och T och vid maximalt tillåten utnyttjandegrad P enligt tabell 2.2.33 erforderlig längd på pelarholken med hänsyn till kontakttryck mellan stål och trä. Härvid kan diagram, figur 2.2.34b eller ekv (2.2.34a) och (2.2.34c) utnyttjas. Observera dock att pelarholkens längd skall vara större än 2 h.

Väljs längre pelarholk än erforderligt bestäms ut-nyttjandegraden enhgt ekvation (2.2.34b).

5 Bestäm utbredningen av det nedre tryckblocket för vald längd på pelarholken. Ekvation (2.2.34c) eller diagram, figur 2.2.34a är tillämpliga.

6 Kontrollera sammansatt påkänningstillstånd i den dragna flänsens underkant enligt ekvation (2.2.33f). Om därvid terf > t enligt punkt 3 kan antingen t ökas till nästa standardtjocklek och ny erforderlig längd på pelarholken beräknas eller flänstjockleken hållas oförändrad medan istället pelarholkens längd ökas.

2.2.33 Pelarholkens längd.

Flänsplåtar

Pelarholkens längd och flänsplåtarnas tjocklek be-stäms så att kontakttrycket mellan stål och trä inte överskrider tillåtet värde samtidigt som uppträdande böjpåkänningar i flänsplåtarna inte överskrider tillåt-na värden. Pelarholkens längd bör dock med hänsyn till kravet på begränsade deformationer inte väljas mindre än 2 h.

Flänsplåtarnas tjocklek väljs ur standardserien 6, 8, 10, 12, 15, 20 mm etc. m = öc eller t > p b där ö c ös, 8 s 4 2 ö . (2.2.33a) (2.2.33b)

= tillåtet kontakttryck vinkelrätt fibrerna = sträckgräns i flänsplåtarna

= medverkande bredd vid ök fläns, se figur 2.2.31

= säkerhetsfaktor 1,5 i vanligt lastfall, 1,3 i exc lastfall

För limträ L40 och SS stål 2132 kan maximalt tillåten utnyttjandegrad (P) vid oUka kombinationer av pelar-bredd och flänstjocklek erhållas ur tabell 2.2.33. Tabell 2.2.33.

Maximalt tillåten utnyttjandegrad (p) vid olika fläns-tjocklekar (t) och pelarbredder (b). Limträ L40, SS stål 2132, exceptionellt lastfall. Inramade kombinatio-ner väljs i första hand.

t b (mm) mm 90 115 140 165 190 215 6 0,83 0,65 0,53 8 1,0 0,86 0,71 0,60 0,52 10 1,0 0,89 0,75 0,65 0,58 12 1,0 0,90 0,78 0,69 15 1,0 |0,98| |0,87| 20 1,0 1,0

Vid holkens underkant uppträder moment och

dragan-de normalkraft samtidigt i flänsplåten. Momentet, be-räknat enligt brottlinjeteori, kan skrivas

m = C m • Ör (2.2.33c)

där koefficienten kan bestämmas ur diagram i figur 2.2.33. Parametern b/x bestäms för aktuellt p med hjälp av ekvation (2.2.34c). rt 1 1 Cm 1,1 0,12- 0,10- 0,12- 0,10- 0,08- 0,06- 0,0't0,02 -0 -0 5 1 0 1 5 2,0 Figur 2.2.33 15

(17)

Normalkraften beräknas ur uttrycket

P 2 (2.2.33d)

där

Q

= h + 1

P = eventuell lyftande normalkraft i pelaren. Med kraftfördelning enligt gränslastmetod skall vid samtidigt verkande moment och normalkraft följande villkor vara uppfyllt:

där

(2.2.33e)

= : ^ L Fp, = - ^ - b t s 4

Dimensioneringsvillkoret (2.2.33e) kan skrivas (2.2.33f) 4m-s _|^ /

bo.

Med hänsyn till att dragkraften F i flänsen överförs till fotplåten som dragning vinkelrätt valsytan begränsas utnyttjandegraden till 70%, dvs följande villkor skall dessutom vara uppfyllt.

F s

0,7bö, (2.2.33g)

2.2.34 Tillåtet moment

Ur jämviktsbetraktelser kan följande uttryck för till-låtet moment ( M g ) , medverkande bredd ((3) och för utsträckningen av det nedre tryckblocket (x) härledas

( 0 < T 1 / M < 1 , 1 7 5 | 3 ) : (2.2.34a) (2.2.34b) (2.2.34c) där A = 0,85 + B = ( ^ V + 2M

Tillåtet moment enligt ekvation (2.2.34a) bestäms för maximah tillåten utnyttjandegrad (3 enligt tabell 2.2.33. När M < M a kan aktuell utnyttjandegrad p beräknas ur ekvation (2.2.34b).

Koefficienterna Ci och C2 för beräkning av Mg och

X kan för aktuella värden på P och kvoten T/Ocrabl

bestämmas ur diagram, figur 2.2.34a.

Figur 2.2.34a

Erforderlig längd 1 på pelarholken kan, för limträ i hållfasthetsklass L40, exceptionellt lastfall och vid giv-na värden på p, b, M och T, bestämmas ur digram, figur 2.2.34b. Diagrammet kan också användas för att, vid givet 1, beräkna tillåtet moment M g .

Exempel:

T = 5 0 k N t = 1 2 mm b = 190 mm I = 1300 mm

Ur tabell 2.2.33 erhålls maximalt tillåten utnyttjan-degrad (3 = 0,78.

T 50

Med - i - = = 200 och 1 = 1 300 mm avläses bl 0,19-1,3

då i diagram 2.2.34b värdet M / b = 1090 k N dvs M a = 0,19-1090 = 207 k N m

1000 1200 1400 1600 kN

kN/nf 300

Figur 2.2.34b (se även Bilaga 1).

(18)

2.2.35 Livplåtar

Livplåtarna dimensioneras för uppträdande tvärkraf-ter och förutsätts inte medverka vid momentupptag-ningen.

Snittkrafterna i pelarholken betraktad som inspänd konsolbalk framgår av figur 2.2.35a.

Tvärkraftens största värde beräknas ur följande ut-tryck:

Tmax = 0,3Pöcrabl

där p bestäms enligt ekv (2.2.34b) Motsvarande skjuvpåkänning

(2.2.35a)

2hd (2.2.35b)

Tillåten skjuvpåkänning med hänsyn till skjuvbuckling bestäms enligt StBK-K2 tabell 6:421a. För SS stål 2132 och exceptionellt lastfall gäller därvid tabell 2.2.35 (vid vanligt lastfall tillåts tabellens värden dividerade med faktorn 1.15).

Tabell 2.2.35.

Tillåten skjuvpåkänning med hänsyn till skjuvbuck-ling. Stål SIS 2132. Exceptionellt lastfall.

a ta (MPa) <0,8 0,8-1,24 1,24-2,64 >2,64 160 (0,60 - 0.27a) 400 240/(a+ 1) 460/a^

Slankhetstalet ^ ~ ^^^täms med hänsyn till tvärkraftsfördelning och förhållandet mellan livplåtar-nas sidlängder och tjocklek av följande uttryck: 0 = 0,013-^

d (2.2.35c)

Slankhetstalet bör begränsas till 2,6 dvs

4<200

d

varigenom även risken för böjspänningsbuckling har beaktats.

Erforderlig plåttjocklek i liven kan under förutsätt-ning av SS stål 2132 och exceptionellt lastfall bestäm-mas med hjälp av diagram i figur 2.2.35b. A v diagram-met framgår att val av livplåt så att h/d < 200 normalt är tillräckligt från dimensioneringssynpunkt.

Figur 2.2.35a Exempel:

Limträpelare 190 X 675.

Pelarholk med längden I = 1500 mm och 15 mm flänsplåtar.

Ur tabell 2.2.33 erhålls maximah tillåten utnyttjan-degrad P = 0,98.

Med b-1 = 0,190-1,5 = 0,285 m^ och h = 675 mm avläses då i diagram 2.2.35b erforderlig livplåtstjock-lek d = 4 mm.

Av praktiska skäl väljs livplåtarnas tjocklek (d) enligt följande:

d = 3 mm för pelardjup h < 600 mm d = 4 mm för pelardjup 600 < h < 800 mm d = 5 mm för pelardjup 800 < h < 1000 mm

m') 0,5

Figur 2.2.35b (se även Bilaga 2).

(19)

2.2.36 Svets mellan liv- och

flänsplåtar

Svetsar mellan liv- och flänsplåtar utförs som kälsvetsar med a-mått lika med livplåtens tjocklek.

Påkänningar i svetsfogen kontrolleras i snittet 0,3 I från ö k pelarholk. I snittet verkar följande påkänning-ar:

a) skjuvpåkänning i fogens längsriktning (X||).

b) drag- och skjuvpåkänning tvärs fogen (Oj^ resp ij^) förorsakade av anliggningstryck mot flänsplåten. c) dragpåkänning i fogens längsriktning (Ö||)

förorsa-kad av inspänningsmoment.

Påkänningarna a-c ovan, som var och en för sig skall vara mindre än tillåtet värde enligt S t B K - N l , samman-sätts till en jämförelsepåkänning enligt följande formel

Oj = (/a5"T3TjT3T^

Om liv- och flänsplåtar dimensionerats enligt före-gående anvisningar gäller följande uttryck för ingåen-de påkänningar (2.2.36a) T:II = max 2-ah Pb-o, 2aV^ Dimensioneringsvillkor: (2.2.36b) 1 (Pb-o V 3 ( T ^ y (2.2.36c) J V 2

V

a

y'

^ 4

V

ah / " '

där öa = tillåten böjpåkänning i liv- och flänsplåtar.

2.2.4 Anslutning mot

grund-konstruktionen

2.2.41 Allmänt

Pelarholken kan antingen förses med fotplåt och mon-teras på i grundkonstruktionen ingjutna grundskruvar eller svetsas mot ingjuten och förankrad fästplåt, alter-nativt direkt mot ingjutna förankringsstänger. I det senare fallet bör pelarholken, för att skydda pelarän-den mot fukt, förses med en tunn ändplåt (t = 3 mm).

Fotplåt/fästplåt och grundskruvar/förankringsstäng-er dimensiongrundskruvar/förankringsstäng-eras för att övgrundskruvar/förankringsstäng-erföra inspänningsmoment, horisontalkrafter och eventuellt dragande normalkraf-ter till grunden.

Tryckande normalkrafter förutsätts överförda ge-nom direkt anliggning mellan trä, stål och betong. Under byggnadstiden kan dock, innan undergjutning-en applicerats, grundskruvarna/förankringsstängerna belastas med avsevärda tryckkrafter.

Mindre horisontalkrafter överförs genom friktion mellan fotplåt och undergjutning eller genom skjuv-ning i grundskruvarna/förankringsstängerna. Vid stora horisontalkrafter får speciella lösningar tillgripas, till exempel klackar, fastsvetsade under fotplåten, se figur 2.2.41.

Figur 2.2.41

2.2.42 Fotplåt och

grund-skruvar

I tabell 2.2.42 anges lämpliga mått på fotplåt enligt figur 2.2.42a och tillåten dragkraft för olika typer av grundskruvar. Påkänningar i materialet har kontrolle-rats enUgt nedanstående anvisningar.

Fotplåtens storlek bestäms så att kontakttrycket mel-lan plåt och undergjutning inte överskrider tillåtet värde för aktuell betongkvalitet. Eftersom tryckhåll-fastheten för limträ L 40 är ungefär densamma som för betong K 25 är som regel pelarholkens yttermått och erforderligt utrymme för svetsar och grundskruvar av-görande för fotplåtens mått.

Tabell 2.2.42

Lämpliga mått på fotplåtar enligt figur 2.2.42a och tillåten dragkraft i grundskruvar. Exceptionellt lastfall. Material: Grundskruvar SS stål 2172, fotplåtar SS stål 2132, betong K 25.

Grund-skruv kraft i skruvar Tillåten

drag-Fa per 2 skruv Hål 0 Minsta kant avstånd Centrum-avstånd c

FotpJåt Ankarplatta Tryck-zon*

X

Grund-skruv kraft i skruvar Tillåten

drag-Fa per 2 skruv Hål 0 Minsta kant avstånd Centrum-avstånd c Bredd B Tjocklek* tp Ankarplatta Tryck-zon* X kN mm mm mm mm mm mm mm M 20 M 24 M 27 112 162 209 30 35 40 40 40 45 150 250 18 20 25 60 X 60 X 10 75 X 75 X 15 80 X 80x15 40 55 70 M 30 M33 M36 258 319 363 45 45 50 45 50 50 200 300 25 30 30 90 X 90X 15 100 X 100 X 20 100 X 100 X 20 70 85 100

* Gäller för Fa och amin- Om a>an,in och/eller F < F a kan aktuellt värde bestämmas ur ekvation (2.2.42b) resp ekvation (2.2.42c).

(20)

Figur 2.2.42a

Kraftfördelningen under fotplåten antas förenklat motsvara ett rektangulärt tryckblock, centrerat kring pelarholkens tryckta fläns och en dragkraft i grund-skruvarna, se figur 2.2.42b.

Med grundskruvar i en rad enligt figur 2.2.42b kan följande uttryck för dragkraften F i grundskruvarna och tryckzonens utbredning x uppställas.

0 2 X = M Q B Ö , (2.2.42a) (2.2.42b) där Q = h + l,5t-l-a

P = eventuell lyftande normalkraft i pelaren

öcca = tillåtet kontakttryck mellan fotplåt och

undergjutning B = fotplåtens bredd

För grundkonstruktion i lägst K 25 kan vid exceptio-nellt lastfall sättas Occa = 12 MPa. Härvid förutsätts att

fundamentets utbredning symmetriskt kring tryck-zonen motsvarar en yta som är minst fem gånger större än och likformig med tryckzonen, se Bestäm-melser för betongkonstruktioner (BfB-B7, 1968).

Fotplåtens tjocklek tp väljs så att påkänningarna av

böjande moment inte överskrider tillåtna värden en-ligt S t B K - N l . Såväl böjning av kontakttryck som av dragning i grundskruvar kontrolleras. Normalt är dock det senare dimensionerande.

För rektangulär fotplåt utan avstyvningar gäller

t p ^ 4mp-s (2.2.42c)

där mp = F a L B

Plåttjockleken väljs lämpligen ur den standardiserade serien 20, 22, 25, 30, 35, 40, 45, 50 och 60 mm. Eftersom svetsfogen mellan pelarholk och fotplåt kan bli dragen måste plåten vara f r i från klyvningar och andra defekter som reducerar draghållfastheten i tjockleksriktningen. Detta kan kontrolleras t ex med hjälp av ultraljudsprovning. Så kallad Z-plåt är vid leveransen ultraljudsprovad och garanteras f r i från så-dana defekter som nämns ovan.

I tabell 2.2.42 anges erforderlig plåttjocklek för två ohka bredder på fotplåten (250 och 300 mm) och olika typer av grundskruvar. A v tabellen framgår också tryckzonens utbredning vid maximalt tillåten dragkraft

i grundskruvarna. Angiven hålstorlek medger viss j u -stering i sidled av pelarholken i samband med monte-ringen. D ä r e m o t får hål i bricka mellan fotplåt och mutter vara högst 1 mm större än skruvdiametern. Om grundskruven skall överföra horisontalkrafter svetsas brickan mot fotplåten efter montering. Lämplig stor-lek på bricka är, oberoende av skruvdimension, 60 x 60 X 8 (fyrkantbricka).

Svets mellan pelarholk och fotplåt är i allmänhet

endast åtkomlig för svetsning utifrån och utförs därför som halv V-fog.

Vid beräkning av påkänningar antas förekommande laster uppdelade så att drag- och tryckkrafter av in-spänningsmoment överförs av flänssvetsarna och tvärkraften av livsvetsarna.

Figur 2.2.42b

Dragkrafter i pelarholkens flänsar överförs som dragpåkänningar vinkelrätt mot fotplåtens valsyta.

Överskrider dessa påkänningar 50 % av normalt till-låtna värden måste materialet i fotplåten kontrolleras fritt från klyvningar eller andra defekter som redu-cerar draghållfastheten i tjockleksriktningen (StBK-N l / S l , 64:42). Överskrider påkänningarna 70% av normalt tillåtna värden måste kontrollen dessutom ske

efter svetsning (StBK-N2, 3:212). Medelpåkänningen i

fiänsen bör som en följd härav begränsas till 70 % av tillåtet värde, se avsnitt 2.2.33. Vid fullt genomsvetsad V-fog behöver svetsarna därvid inte kontrolleras.

Kälsvetsar mellan livplåt och fotplåt utförs med a-mått lika med livplåtens tjocklek. Särskild kontroll av påkänningar i svetsen behöver då inte utföras.

Grundskruvarna bör med tanke på monteringen

vara minst fyra till antalet. Pelaren kan då monteras fristående. Två grundskruvar kan godtas om fotplåten kilas under monteringen och tills dess undergjutningen anbringats och härdat.

Pelaren monteras stående på grundskruvarnas undermuttrar. A v utrymmesskäl väljs ibland låga undermuttrar. Det bör dock observeras att låga muttrar normalt inte är lagervara.

(21)

777- y / / / / / y / / / 77-7 7-7-7-77777 • C »7— -it 7 7 7 T3 O CM I un Figur 2.2.42c-e

Mindre grundskruvar än M 20 bör inte användas med tanke på bl a stabiliteten under monteringsske-det.

Grundskruvarna förankras på lämpligt sätt i betong-konstruktionen. Några olika alternativ visas i figur 2.2.42c-e. Alternativt kan vidhäftningen mellan be-tong och stål utnyttjas. Minsta ingjutningslängd om tillåten påkänning i stålet skall kunna utnyttjas är därvid 37d för helgängad stång av SS stål 2172 eller för Ks 600S. Uppgifterna avser ingjutning i betong av lägst hållfasthetsklass K 25. Vid utförande enligt figur 2.2.42c-e bortses från vidhäftningen och dragkraften överförs genom kontakttryck mot betongen. Ingjut-ningslängden kan därvid begränsas till 15-20d. I tabell 2.2.42 anges erforderlig storlek på ankarplatta enligt alternativ d beräknad under förutsättning att tillåtet kontakttryck Occa = 20 MPa vilket i detta fall kan anses

motsvara hållfasthetsklass K 25. Alternativ d och e kan med fördel utformas så att grundskruvar och platt-stänger sammanfogas till en "korg" som levereras fär-dig till byggnadsplatsen och sätts direkt i formen.

Armeringen av fundament ocn liknande utförs så att dragkrafter i grundskruvarna förs vidare ned i grund-konstruktionen. Detta kan i allmänhet åstadkommas endast genom att den vertikala armeringen utförs som U-formade byglar med skänklarna vända nedåt. Be-träffande kantavstånd, undergjutning m m hänvisas till Betongelementföreningens publikation nr 11 (augusti 1978).

2.2.43 Ingjuten fästplåt

I tabell 2.2.43 anges lämpliga mått och tillåten drag-kraft på fästplåtar med förankringsstänger enligt figur 2.2.43a. Påkänningar i materialet har kontrollerats en-ligt nedanstående anvisningar.

Tabell 2.2.43

Lämpliga mått och tillåten dragkraft på fästplåtar med förankringsstänger enligt figur 2.2.43a. Exceptionellt lastfall. Material: Fästplåt SS stål 2132, förankrings-stänger Ks 400S, betong K 25. Tillåten dragkraft Fa Fästplåt Förankrings-stänger 1 = 600 mm Minsta kant-avstånd* e Tillåten dragkraft Fa Bredd B Tjocklek tp Förankrings-stänger 1 = 600 mm Minsta kant-avstånd* e kN mm mm mm 81 200 15 2 x 2 0 1 6 15 126 250 15 2 x 3 0 1 6 20 202 300 15 2 x 4 0 1 6 25 257 300 15 2 x 5 0 1 6 30

* M h t kontakttryck mot betongen för F = Fa. Om F<Fa

aktuellt värde bestämmas ur ekv {2.2.42b). kan

Fästplåtens storlek bestäms så att kontakttrycket

mellan plåt och betong inte överskrider tillåtet värde för aktuell betongkvalitet och med hänsyn till god-tagen avvikelse mellan avsett och verkligt läge för fästplåten (byggplatstoleranser).

016

016

15

600

C' C' 0 40 40

^

40 40 Figur 2.2.43a

Samma kraftfördelning antas råda under fästplåten som under fotplåten enligt föregående avsnitt, figur 2.2.43b.

(22)

Figur 2.2.43b

Fästplåtens tjocklek tp bestäms enligt ekv

(2.2.42a-c) varvid måttet a betecknar avståndet mellan centrum på förankringsstängerna och pelarholkens flänsplåt då pelarholken placerats i ogynnsammaste läge, figur 2.2.43b.

Förankringsstängerna placeras så att momentet i

fästplåten med pelarholken i godtyckligt läge minime-ras. Tillåten dragkraft för fästplåtar enligt tabell 2.2.43 förutsätter att fästplåtens längd är 80 mm större än pelarholkens yttermått och att förankringsstängerna placeras 40 mm från kant enligt figur 2.2.43a.

Förankringsstängerna kälsvelsas mot fästplåten var-vid a-måttet bestäms så att dragpåkänningen vinkel-rätt valsytan inte överskrider 0,7 Og, jämför avsnitt 2.2.42. Med hänsyn till svetsegenspänningar bör dock större a-mått än 10 mm undvikas.

Alternativt kan förankringsstängerna utföras gänga-de och skruvas fast i genomgåengänga-de, gängagänga-de hål i fästplåten.

Stängerna förankras i betongkonstruktionen enligt anvisningarna för grundskruvar i avsnitt 2.2.42.

2.2.44 Ingjutna

förankrings-stänger

I tabell 2.2.44 anges tillåten kraft i olika förankrings-stänger, erforderliga svetslängder och motsvarande a-mått, beräknade enligt nedanstående anvisningar.

Tabell 2.2.44

Tillåten kraft i släta förankringsstänger av SS stål 2172, erforderliga svetslängder och motsvarande a-mått vid svetsning mot flänsplåt av minst samma håll-fasthetsklass. Exceptionellt lastfall.

Förankrings- Tillåten kraft i a-mått Svetslängd*

stång förankringsstång 1 d Fa per 2 st mm kN mm mm 20 144 4 66 24 208 4 95 28 283 5 105 30 325 5 120 32 370 5 135 36 468 6 140 " Exklusive ändkratrar.

Förankringsstängerna utformas och dimensioneras i tillämpliga delar enligt anvisningar för grundskruvar, avsnitt 2.2.42. Till skillnad från utförande med fot-eller fästplåt förutsätts normalkraften i pelarbalkens tryckta fläns överförd till grundkonstruktionen via för-ankringsstängerna i stället för genom kontakttryck, se figur 2.2.44a.

Dimensionerande normalkraft F beräknas enligt ekv (2.2.34d) med Q = h -f- 2t 4- d. Skjuvpåkänningen i kälsvetsar mellan flänsplåtar och förankringsstänger är

2n • a • 1 (2.2.44)

där a = den enskilda svetsens a-mått

1 = den enskilda svetsens längd 10a ^ 1 < 100a n = antal stänger per sida

7 7 7 7 7 7 7

q C c

Figur 2.2.44a

Stängerna förankras i betongkonstruktionen enligt an-visningarna för grundskruvar i avsnitt 2.2.42.

För att fullgott resultat skall uppnås vid svetsningen krävs god anhggning mellan flänsplåtar och förank-ringsstänger. Dessa bör därför gjutas in på ett sådant sätt att viss justering i sidled är möjlig vid montering

(23)

av pelaren, t ex enligt figur 2.2.44b. Justering i höjdled kan ske genom att pelaren ställs på en väl avvägd bruksavjämning enligt figur 2.2.44b. Efter montering fylls eventuella ursparingar kring förankringsstängerna och återstående utrymme under pelarfoten med undergjutningsbruk K 50.

förankring sstång avvägd bruksavjämning urspanng fex av cellplast som bränns bort i samband med montering 7777 150 YT-rTT-rT-rrtTT-T-^ 7777777 Figur 2.2.44b

2.3 Pelarholk av betong

Den ingjutna delen av pelaren förses med ett effek-tivt fuktskydd vars huvudsakliga uppgift är att förhind-ra fuktupptagning under gjutningsskedet.

Fuktkvoten i den ingjutna delen av pelaren kan antas motsvara klimatklass 2.

Den omgivande betongkonstruktionen dimensione-ras för böjande moment och tvär kraft från pelaren. Kraftöverföringen antas ske enbart genom kontakt-tryck mellan betong och trä, dvs f ö r e k o m m a n d e frik-tion och vidhäftning mellan betong och trä beaktas inte. Tryckande normalkraft i pelaren förutsätts över-förd direkt till grundkonstruktionen genom anligg-ning. Eventuell lyftande normalkraft överförs till om-givande betongkonstruktion med hjälp av spik eller träskruv som fästs i pelaren före kringgjutningen. Vid stora lyftande krafter måste holkens eller ursparingens insida därvid förses med förtagningar.

2.3.2 Ingjutningslängd

Erforderlig ingjutningslängd bestäms så att kontakt-trycket mellan betong och trä inte överskrider tillåtna påkänningar för trä vid tryck vinkelrätt fiberriktning-en.

Kontakttrycket antas fördelat på två rektangulära tryckblock enligt figur 2.3.2a. Ur jämviktsbetraktelser kan nedanstående uttryck för tillåtet moment ( M g ) och för utsträckningen av det nedre tryckblocket (x)

TI

härledas. Uttrycken gäller för O < 1,175.

2.3.1 Allmänt

Ingjutning av limträpelare antingen i förtillverkade pelarholkar av betong eller direkt i ursparingar i grundkonstruktionen, se figur 2.3.1, kan under vissa förutsättningar vara en ekonomisk och ändamålsenlig lösning. Metoden förutsätter en väl fungerande dräne-ring och rekommenderas inte för pelare utomhus eller i lägen där fundamentet kan befaras komma att stå i långvarig kontakt med vatten.

Kringgjutning med lägst K 30 Fuktskydd .a - a • a Figur 2.3.1 22 Figur 2.3.2a

M och T avser snittkrafter i holkens överkant varför uttrycken blir något annorlunda än för stålholken med

P

= l . T Y / Y \ 2 1 Ö bl^ M a = 2 j - y - 0 , 0 9 ^ . 1 x 1 / 2 f = 0 , 3 - ^ (2.3.2b) (2.3.2a)

Erforderlig ingjutningslängd kan för givna värden på b, M och T beräknas ur uttrycket

lerf = T - ^ ( l ,667 T + (/5,159 T^-f-4,762 M b a „ J

" "era

(24)

Om ingjutningslängd och pelarbredd är givna kan man i stället bestämma tillåtna kombinationer av moment och tvärkraft för viss tillåten tryckpåkänning. I dia-gram, figur 2.3.2b kan, för olika ingjutningslängder, tillåten tvärkraft bestämmas om momentet är givet eller omvänt.

Pelaren riktas och kilas, exempelvis enligt figur 2.3.4. Kilning utförs med försiktighet så inte holk, fuktskydd eller pelare skadas. K i l bör därför inte pla-ceras mer än 300 mm från holkens innerhörn. Vid stora pelare bör sålunda 2 kilar per sida användas.

Figur 2.3.2b (se även Bilaga 3).

2.3.3 Dimensionering av

pelarholk

Dimensionering av pelarholk kan utföras enligt Be-tonghandboken avsnitt 6.8:4. Se även publikation nr 11 från Betongelementföreningen (augusti 1978).

Den enligt ovanstående anvisningar beräknade hori-sontala bygelarmeringen fördelas inom antagna tryckzoner enligt figur 2.3.2a. Mellan tryckzonerna inläggs minimiarmering 0 8 c 300. • . A ft • 4 • <3

I

skyddsbräda

J

• o • • 4 4 • 4 4 .

• • > • • , S ^ - i ^ . l ^ pallningsklots

/ styrlinjal

spik klots

^ .' A Figur 2.3.4

2.4 Läskar av stålplåt

2.3.4 Utförande

Pelare i yttervägg skall utföras av tryckimpregnerat limträ, dvs limträ tillverkat av lameller som före lim-ning impregnerats i klass A enligt SIS 05 6100 och skyddas mot nederbörd t ex med ventilerad plåtbe-klädnad.

Pelare inomhus under tak behöver normalt inte vara tryckimpregnerade.

Den ingjutna delen av pelaren förses med ett fukt-skydd med god beständighet och som förmår följa träets fuktrörelser utan att spricka. Tyska undersök-ningar visar att en tvåskiktsbehandling av glasfiberar-merad epoxi ger tillfredsställande resultat.

Pelarholken eller motsvarande skall utföras i betong i lägst utförandeklass I I och hållfasthetsklass K 25. Konstruktionen armeras så att pelarens eventuella svallning inte ger upphov till skadlig sprickbildning. Kringgjutning skall utföras med betong av lägst håll-fasthetsklass K 30 enligt av Betongelementföreningen utgivna anvisningar (publikation nr 11).

Före montering av pelaren rensas holken eller ur-sparingen noggrant från snö, is eller vatten liksom från skräp, bruksrester och liknande. I botten anbringas därefter en väl avvägd bruksavjämning.

2.4.1 Allmänt

Inspänning med läskar av stålplåt längs pelarens breddsidor enligt figur 2.4.1 är en enkel och billig metod, lämplig vid moderata inspänningsmoment. Be-slaget kan utformas med fotplåt för infästning med grundskruv eller utan fotplåt för infästning med svets i samband med montage, antingen mot ingjuten fästplåt eller mot ingjutna förankringsstänger. Vid utförande med montagesvetsning får beslaget inte förzinkas och särskilda åtgärder bör vidtas för att skydda pelaren mot brännskador, t ex lokal inklädnad med Al-folie. Fotplåtar utförs lämpligen så att varje lask förses med separat fotplåt. Beslaget kan också utformas för in-gjutning direkt i grundkonstruktionen eller i urspa-ringar i denna. För att undvika problem med ingjut-ningstoleranser bör det förra utförandet användas en-dast i kombination med spik eller träskruv.

Kraftöverföringen mellan läskar och limträpelare sker med hjälp av spik, skruv eller träskruv. Skruv och träskruv kombineras med fördel med mellanläggsbric-kor (t ex Bulldogg) för ökad kapacitet och styvhet. Val av fästdon sker med utgångspunkt från bl a estetiska, ekonomiska, montagetekniska och hållfasthets- eller styvhetsmässiga krav.

(25)

Figur 2.4.1

2.4.2 Beräkningsmodell

Dragkrafter från moment och eventuell lyftande nor-malkraft i pelaren förs via spik- eller skruvförband över till laskarna och vidare över eventuell fotplåt/ fästplåt och grundskruv/förankringsstång till grund-konstruktionen. Motsvarande tryckkrafter antas över-förd till grundkonstruktionen genom anliggning, se figur 2.4.2. Tryckande normalkraft i pelaren förutsätts överförd direkt till grundkonstruktionen genom an-hggning.

Figur 2.4.2

Dimensionerande dragkraft i laskarna bestäms ur M F = b • X • o. (2.4.2a) (2.4.2b) där Q = h -l -l - 1 - 2M bh^ö.

Oca = det minsta av värdena på tillåten

tryckpå-känning i betong och i limträ (parallellt fiberriktningen)

Vid tryckande normalkraft kontrolleras att

N < b ( h - x ) ö c a (2.4.2c) Horisontalkrafter överförs genom anliggning mot den

plåt som är belägen " p å läsidan".

2.4.3 Fästdon

2.4.31 Spik

Spikförband är det styvaste alternativet och ger den effektivaste kraftöverföringen räknat per ytenhet. Det är lätt att applicera, även om visst fritt utrymme krävs för spikning, och kräver ingen förborrning på fabrik varför problem med passning i samband med montage som regel inte uppstår. Kantavstånd enligt SBN, dvs 5 ggr spikdiametern tvärs fiberriktningen och 10 ggr spikdiametern i fiberriktningen måste dock noggrant innehållas för att sprickbildning skall kunna undvikas. Vid användning av spikningsplåtar får tillåten tvär-kraft per spik ökas med 2 5 % . Dessutom får spikav-stånd enligt SBN reduceras, t ex enligt figur 2.4.31a,

5d n>.2,5d » 1 , 5 d o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o t ^ 4 o o o o o o o o >1,5d mx5d m«36 ?10d Figur 2.4.31a

(26)

som visar ett ofta förekommande hålmönster motsva-rande en fördubbling av spiktätheten. Vid högre spik-täthet reduceras tillåten tvärkraft per spik. Förtätning tillåts endast om spikning sker med de yttersta spikra-derna först och även i övrigt så att sprickbildning undviks.

Förborrning rekommenderas om reducerade spik-avstånd tillämpas i samband med grov spik (d ^ 6 mm). Lämplig diameter på förborrning är 0,85d.

Högst 10 spikar i rad får räknas fullt lastupptagan-de, därefter reduceras tillåten tvärkraft med 10 % för varje spik över 10. Största tillåtna last per spikrad bUr därmed 14,5 F a där F a är tillåten last för enstaka spik. I diagram, figur 2.4.31b visas tillåten last per spikrad för den vanligaste spiktypen, kamspik.

T|llflten| tvQiKraft per spiKWid (exc iQStfQll antal spik Figur 2.4.31b

2.4.32 Skruv

Genomgående skruv bör väljas för pelare med h < 500 mm. Vid större pelardjup rekommenderas träskruv.

Skruvhål och inpressning av f ö r e k o m m a n d e mellan-läggsbrickor utförs bäst på fabrik där lämpliga speci-alverktyg finns. Även beslaget kan med fördel monte-ras på fabrik för att minska tiden för montage på byggplatsen.

D å beslaget gjuts in direkt i grundkonstruktionen bör skruvhål borras i samband med pelarmontaget för att undvika problem med ingjutningstoleranser. Före-kommande mellanläggsbrickor av typ Bulldogg kan därvid pressas in i träet med hjälp av skruvarna om dessa väljs extra långa. Förfarandet kan dock skada gängor och eventuell förzinkning och skall om möjligt undvikas.

I figur 2.4.32 redovisas minsta kantavstånd och minsta inbördes avstånd för skruv med diametern d och runda mellanläggsbrickor av typ Bulldogg med diametern D .

I tabell 2.4.32 redovisas tillåten tvärkraft per skruv för de vanligaste kombinationerna av skruv, Bull-doggbricka och stålplåt i enskärigt förband.

i.ä j 1,5d ^ 0.6D ^ ' 1.25D ^ O.SD^, { O ) { o ;

[ 0 ) ( 0

( 0 ) ( 0 '

0,50 7d 1,250 7d 1,250 Figur 2.4.32 25

(27)

Tabell 2.4.32

Tillåten tvärkraft i kN/skruv för enskärigt skruvför-band mellan limträpelare och stållask med eller utan ensidig Bulldoggbricka. Plåttjocklek t > 6 mm. Pelar-djup h > 180 mm. Exceptionellt lastfall. Klimatklass 1.

Bulldogg Tillåten tvärkraft Bulldogg

-

75 95 117 Skruv M 16 7,6 13,2 14,6 18,1 M20 11,9 17,5 18,9 22,4 M 24 17,1 22,7 24,1 27,6

2.4.33 Träskruv

Träskruv med eller utan mellanläggsbrickor rekom-menderas i stället för vanlig skruv vid stora pelardjup ( ^ 500 mm) då genomgående skruvhål kan vara svåra att borra med tillräcklig precision, i synnerhet om det skall göras ute på byggplatsen. Träskruv skall visserli-gen förborras men detta ställer väsentligt lägre krav på noggrannhet i utförandet och kan med fördel ske i samband med montage av pelaren. Beträffande mel-lanläggsbrickor av typ Bulldogg gäller dock vad som sagts under avsnitt 2.4.32.

Minsta kantavstånd och minsta inbördes avstånd är samma som för skruvförband och framgår av figur 2.4.32.

I tabell 2.4.33 redovisas tillåten tvärkraft per skruv för de vanligaste kombinationerna av träskruv, Bull-doggbricka och stålplåt i enskärigt förband.

Tabell 2.4.33

Tillåten tvärkraft i kN/skruv för enskärigt träskruvför-band mellan limträpelare och stållask med eller utan ensidig Bulldoggbricka. Plåttjocklek > 6 mm. Pelar-djup h > 500 mm. Exceptionellt lastfall. Klimatklass 1.

Bulldogg Tillåten tvärkraft Bulldogg

-

75 95 117 T6S X 12 4,0 9,6 _ T6S X 16 7,2 12,8 14,2 17,7 T6S X 20 11,2 16,8 18,2 21,7

2.4.4 Stållaskar

Laskarna dimensioneras så att de, med hänsyn till hålavdrag enligt S t B K - N l 33:231 blir jämnstarka med spik- eller skruvförbandet. Då laskarna svetsas mot fotplåt eller ingjuten fästplåt och dragkrafter sålunda skall överföras vinkelrätt valsriktningen hos dessa, be-gränsas dessutom utnyttjandegraden i anslutningssnit-tet till 70%, se avsnitt 2.2.43.

Tillåten dragkraft bestäms ur F = ^brutto där Ar "al •0,7ö ^brutto (2.4.4a) (2.4.4b) = läskens tvärsnittsarea med,

res-pektive utan hålavdrag

= tillåten dragpåkänning i lask resp fot- eller fästplåt

Figur 2.4.4a

Förekommande horisontalkrafter tas upp genom an-liggning mot lask på "läsidan", se figur 2.4.4a. Läsken påverkas därvid av böjmoment som vid ökande hori-sontalkraft medför att flytleder utbildas: först i uk lask, därefter på avståndet x från uk. Med brottgräns-tillståndets kraftfördelning gäller:

x = t

so„

Tillåten horisontalkraft bestäms ur = ö.,..dx = t • c

(2.4.4c)

(2.4.4d) där o = tillåtet kontakttryck vinkelrätt fibrerna

ösu = sträckgräns i laskarna

s = säkerhetsfaktor = 1,5 vid vanligt lastfall, 1,3 vid exc lastfall

Cnetto läskens bredd, reducerad m h t eventuella

hål (t ex vid spikningsplåtar)

Figur 2.4.4b

Förborrade spikningsplåtar av förzinkad stålplåt och med hålmönster enligt figur 2.4.31a (med spikens tvär-mått d = 4 mm) marknadsförs av ett flertal företag. 26

References

Related documents

Där betongplattan dimensioneras för prägling och spjälkning så framkommer en höjd som redovisar tryckkraftens utbredning i betongen och där kan det uppstå problem då höjden

(Wikberg Nilsson, Ericsson, &amp; Törlind, 2015) Genom metoden genererades ett antal lösningsförslag. Projektgruppen valde sedan ut tre idéer som gick vidare till nästa steg,

Trots att det nu används andra material i kramlorna som kommer stå emot korrosion mycket bättre så kommer antagligen stenen ändå att utsättas för angrepp så som

Ett exempel på hur detta skulle kunna vara att det i 5:9 läggs till ett stycke med följande lydelse: ”Rätten får förbjuda annans överföring under ett förhör om

födelsenummer Intern identitet i Lantmäteriets grunddatalager beteckning Unik beteckning i Lantmäteriets grunddatalager informationsgrupp Anger om objektet utgör gränspunkt

Tjänsten ger information om lägesnoggrannhet i plan och i höjd för enskilda stompunkter.. 3 Funktioner 3.1 Hämta

AVSER TJÄNSTENS

Registerbeteckning Registerbeteckning består av registerområde, trakt- eller kvarters- namn, block och enhet, t.ex.. Registerbeteckningen är unik inom