Virkestorkning och virkeskvalitet - Checklista för producenter och köpare av virke

8710064

IEM^IP®ISTr

Björn Esping, Rune Rydell

Virkestorkning och

virkes-kvalitet — Checklista för

producenter och köpare

av virke

Trätek

Björn Esping, Rune R y d e l l

VIRKESTORKNING OCH VIRKESKVALITET - CHECKLISTA

r ö R PRODUCENTER OCH KÖPARE AV VIRKE

TräteknikCentrum, Rapport P 8710064 Nyckelord drying end-use dry quality control shipping dry wood quality Stockholm a p r i l 1988

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G

S i d

FÖRORD 3 ALLMÄNT 4 PM TILL CHECKLISTAN "VIRKESTORKNING/VIRKESKVALITET" 5

1. F u k t k v o t 5 2. Spänningsutjämning 10 3. S p r i c k o r 12 4. Deformationer 13 5. K v i s t a r 16 6. L e v e r a n s k o n t r o l l 16

FÖRORD

På uppdrag av Svenska Sågverks- och Trävaruexportföreningen (SSTEF) har en c h e c k l i s t a för t o r k n i n g s k v a l i t e t t a g i t s fram av B Esping och R R y d e l l . C h e c k l i s t a n ska underlätta för producenter och köpare a t t d e f i n i e r a andra t o r k n i n g s k v a l i t e t e r än den k v a l i t e t som betecknas av s k e p p n i n g s t o r r t e n l i g t "Gröna boken" och a t t k l a r t s k i l j a på denna s p e c i a l t o r k n i n g och den vanliga

t o r k n i n g s k v a l i t e t e n skeppningstorrt.

C h e c k l i s t a n har godkänts av SSTEF och g i v i t s u t t i l l SSTEFs medlemsföretag i form av cirkulär nr 99, 1986-10-23.

Eftersom den nämnda c h e c k l i s t a n togs fram med mycket k o r t v a r s e l , får den anses som e t t första u t k a s t . I denna r a p p o r t har därför mindre j u s t e r i n g a r genomförts och c h e c k l i s t a n s punkter y t t e r l i g a r e kommenterats. M a t e r i a l e t är en m o d i f i e r i n g av de a r t i k l a r som p u b l i c e r a t s i t i d n i n g e n Sågverken

12/86 - 2/87. I Träteks handbok Trätorkning 2, k a p i t e l 2, har c h e c k l i s t a n s a l l a punkter s p e c i f i c e r a t s .

4

N Y T Ä N K A N D E P A G A N G I N O M T R A T O R K N I N G E N S O M R A D E

CHECKLISTA PRODUCENT - KÖPARE DEL 1

I den här a r t i k e l n och de två följande ska v i t a upp och redogöra för e t t mycket a k t u e l l t problem som för närvarande d i s k u t e r a s med s t o r t a l l v a r . Köpare av n o r d i s k t barrträvirke - främst kunder utomlands - är i n t e nöjda med den v i r k e s p r o d u k t de erhåller och de framför klagomål på k v a l i t e t e n på den torkade varan. Synpunkter har t i l l och med framförts på a t t t o r k n i n g s -k v a l i t e t e n har försämrats under de senaste åren. Träte-k har -k o p p l a t s i n i ärendet och försöker b i d r a t i l l a t t uppkomna missförhållanden reds u t . E t t n y t t tänkande beträffande k v a l i t e t e n och nya k v a l i t e t s b e g r e p p på det t o r k a -de v i r k e t måste införas snarast om i n t e vårt nordiska barrträvirke - i ännu högre grad än h i t t i l l s - ska ersättas av annat m a t e r i a l i o l i k a p r o d u k t e r . Den här r a p p o r t e n s k i l j e r s i g från övriga genom a t t den är högaktuell för såväl torkskötare, a r b e t s l e d a r e , sågverks-, d r i f t - och p r o d u k t i o n s c h e f e r som för försäljningschefer, marknadsförare och virkesköpare.

En engelsk fönsterfabrik som t i l l v e r k a r fönster av n o r d i s k f u r u . Barrträvirke från utomnordiska länder används nästan u t e s l u t a n d e som k o n s t r u k t i o n s v i r k e . Det n o r d i s k a barrträvir-ket har r e l a t i v t hög k v a l i t e t och kan därför konkurrera med ädla lövträsorter. För närvarande ökar dock k r i t i k e n mot nor-d i s k t barrträvirke som nor-därvinor-d tappar marknanor-d. V i måste göra något åt s i t u a t i o n e n . Det f i n n s kunskap och t e k n i k .

Brädqårdstorkning utgör f o r t f a r a n d e grunden för s o r t e r i n g och försäljning av sågade trävaror

Under a l l a år har det av t r a d i t i o n v a r i t så a t t kraven på t o r k a t b a r r -trävirke i Norden har u t g j o r t s av normen "skeppningstorrt". Detta innebär a t t v i r k e t ska vara så t o r r t a t t det i n t e a n g r i p s av mögel e l l e r blånad, varken under t r a n s p o r t e l l e r v i d l a g r i n g hos mottagaren. I p r a k t i k e n mot-svaras d e t t a av a t t v a r j e e n s k i l t v i r k e s s t y c k e högst får hålla en f u k t k v o t något under fibermättnadsgränsen, det v i l l säga ca 25 p r o c e n t .

Under brädgårdstorkningens t i d utformades de s o r t e r i n g s r e g l e r som nu åter-f i n n s i "Gröna boken" ( S o r t e r i n g av sågat v i r k e av åter-f u r u och gran - Före-ningen Svenska Sågverksmän). I n d e l n i n g e n i o l i k a k v a l i t e t e r g j o r d e s b l a

med hänsyn t i l l de t o r k n i n g s f e l som uppstod v i d brädgårdstorkning, d v s s p r i c k o r , blånad och d e f o r m a t i o n e r . Än idag används samma s o r t e r i n g s r e g l e r , t r o t s a t t man i och med v i r k e s t o r k a r n a s införande s k u l l e ha kunnat skärpa kraven på t o r k n i n g s k v a l i t e t e n .

När a r t i f i c i e l l t o r k n i n g av v i r k e började införas i Norden, ansågs den pro-g r e s s i v a v a n d r i n pro-g s t o r k e n vara den mest lämplipro-ga och mest lönsamma. Tork-ningen i v i r k e s t o r k hade t i l l s y f t e a t t producera s k e p p n i n g s t o r r t v i r k e med en k v a l i t e t som överensstämde med kraven på brädgårdstorkat v i r k e . Den pro-g r e s s i v a v a n d r i n pro-g s t o r k e n var för ändamålet en lämplipro-g u t r u s t n i n pro-g och d e t t a är skälet t i l l varför denna t o r k t y p är den o f t a s t förekommande inom nordisk sågverksindustri.

Under 1984 torkades ungefär 82 procent av hela den sågade virkesvolymen i v i r k e s t o r k i Sverige. Större delen av den sågade produktionen - ca 56 pro-cent - torkades i p r o g r e s s i v a längdcirkulationstorkar och ca 26 propro-cent torkades i kammartorkar. 1975 torkades endast 62 procent av den sågade vo-lymen i v i r k e s t o r k och på 1 9 2 0 - t a l e t infördes v i r k e s t o r k a r n a i sågverks-i n d u s t r sågverks-i n .

V i r k e t s k v a l i t e t motsvarar i n t e kundens krav

Under de senaste åren har klagomål från utländska köpare av n o r d i s k t b a r r -trävirke framförts. Virkesköparna k l a g a r i ökande grad på v i r k e s k y a l i t e t e n och klagomålen gäller o f t a a t t de k v a l i t e t s k l a s s e r som l e v e r e r a s i n t e stämmer överens med behovet för köparens ändamål. De v i r k e s p a r t i e r som l e v e r e ras har upphandlats e f t e r nu mer e l l e r mindre gällande s o r t e r i n g s r e g -l e r . När v i r k e t e f t e r -leverans ska användas i s -l u t g i -l t i g p r o d u k t i o n , f i n n e r köparen a t t p a r t i e t e g e n t l i g e n i n t e motsvarar kraven på den v i r k e s p r o d u k t han v e r k l i g e n behöver. En s t o r d e l av p a r t i e t måste kasseras p g a t i l l exempel för s t o r sprickmängd e l l e r måste t o r k a s ned y t t e r l i g a r e p g a för hög s l u t f u k t k v o t . Det är lätt a t t förstå a t t virkesanvändarna har börjat se s i g om e f t e r annat m a t e r i a l än n o r d i s k t barrträvirke t i l l s i n a p r o d u k t e r .

Varför har det b l i v i t så här?

Trätek har under hösten b l i v i t i n k o p p l a t på de akuta ärenden beträffande klagomål som framförts t i l l Svenska Sågverks- och Trävaruexportföreningen (SSTEF). Torkgruppen har gått igenom tillgängligt m a t e r i a l i ärendet och har dessutom d e l t a g i t i en sammankomst med r e p r e s e n t a n t e r för virkesköpare i England.

U p p f a t t n i n g e n hos våra utländska köpare a t t k v a l i t e t e n på d e t torkade nor-diska barrträvirket har försämrats, d e l a r v i vad gäller t o r k n i n g s f e l e n s p r i c k o r och skevhet. Detta faktum har s i n n a t u r l i g a förklaring (se nedan). A t t k v a l i t e t e n har b l i v i t sämre vad gäller fuktkvotsnivå och f u k t k v o t s s p r i d n i n g anser v i däremot i n t e . Både medelfuktkvot och f u k t k v o t s -s p r i d n i n g har min-skat under åren. Många gånger har dock den a l l t k o r t a r e t i d s p e r i o d e n mellan t o r k n i n g och användning av v i r k e t g i v i t e f f e k t e r som t o l k a s som "ojämn f u k t k v o t " .

T o r k n i n g s s p r i c k o r utgör e t t s t o r t problem för s n i c k e r i i n d u -s t r i n . Här har 75 x 150 mm f u r u v i r k e k l y v t -s upp före bearbet-ningen t i l l fönsterprofiler. I möjligaste mån försöker man fräsa ur p r o f i l e n från " s p r i c k s i d a n " . När f a b r i k e n övergår t i l l automatisk h a n t e r i n g kan en sådan bortfräsning av s p r i c k o r i n t e genomföras - kassationen b l i r ännu högre.

Det f i n n s en mycket l o g i s k men sammansatt förklaring t i l l varför s i t u a t i o -nen har b l i v i t så här och v i ska här nedan försöka a t t förklara d e t t a . I första hand är det v i d t o r k n i n g i de p r o g r e s s i v a längdcirkulationstorkar-na som man har erhållit en ökad s p r i c k b i l d n i n g och skevhet på v i r k e t v i d t o r k n i n g e n . Detta beror på a t t sågverken har t v i n g a t s a t t ändra förutsätt-ningarna för denna v i r k e s t o r k s t y p s arbetssätt (driftsätt). Dessa föränd-r i n g a föränd-r beföränd-roföränd-r på följande f a k t o föränd-r e föränd-r :

* E t t ökat krav från köpare av n o r d i s k t barrträvirke på lägre fuktkvoter (än s k e p p n i n g s t o r r t ) v i d l e v e r a n s . Detta i s i n t u r beror på t o r r a r e v i r k e s l a g e r / m a n u f a k t u r i n d u s t r i l o k a l e r hos köparländerna, ändrade t r a n sportsystem och emballage som kräver lägre f u k t k v o t e r , förbud mot s t a r -ka f u n g i c i d e r ( k l o r f e n o l e r ) . Du lägre slutfuktkvot i en progressiv

längdcirkulationstork, desto mer s p r i c k o r !

* E t t ökat krav på mogelfritt v i r k e v i d h a n t e r i n g i sågverk och v i d a r e -förädling. Mögelfritt v i r k e är bland annat e t t f a c k l i g t arbetsmiljö-krav, som i b l a n d l e d e r t i l l en hårdare t o r k n i n g i både p r o g r e s s i v a längdcirkulationstorkar och i kammartorkar.

* A l l t mer blandade virkesdiraensioner och träslag i v i r k e s t o r k a r n a . Såg-s e r i e r n a b l i r a l l t k o r t a r e . Detta har f l e r a o r Såg-s a k e r , b l a köparenSåg-s önskemål om k o r t a r e t i d mellan beställning och leverans av t o r k a d vara, f l e r direktköpande kunder (köp utan mellanhänder) samt mer o r i g i n a l -sågade dimensioner, v i l k e t ger en ökad mängd dimensioner v i d sågver-ken. L a n d l a g r i n g av timmer har ökat, v i l k e t medför mindre timmerlager,

som i s i n t u r leder t i l l ökat a n t a l v i r k e s d i m e n s i o n e r per dag. Ju mer

blandade virkesdimensioner och träslag, desto mer torkningsskador!

* En ökad mängd klentimmer l e v e r e r a s t i l l sågverken i d a g , v i l k e t medför en ökad skevhet v i d a l l v i r k e s t o r k n i n g . Skevheten ökar med minskande f u k t k v o t .

Förutom ovan nämnda skäl f i n n s d e t e t t s t o r t a n t a l f a k t o r e r som b i d r a r t i l l a t t sprickbildningen och skevheten a r onödigt hög e l l e r a t t dessa t o r k -n i -n g s f e l u p p f a t t a s som o-nödigt höga v i d t o r k -n i -n g i -nordiska v i r k e s t o r k a r . Här nedan följer en förklaring t i l l d e t t a :

1. För a t t få så låga t o r k n i n g s k o s t n a d e r som möjligt v i d sågverken (låg i n v e s t e r i n g i samband med inköp av v i r k e s t o r k ) byggs kammartorkar med

s t o r a blåsdjup (för mycket v i r k e i c i r k u l a t i o n s l u f t e n s r i k t n i n g ) .

2. En p r o g r e s s i v längdcirkulationstork bör s a t s a s regelbundet. Högre a r betskostnader för kvälls och h e l g a r b e t e leder lätt t i l l a t t dessa v i r k e s t o r k a r i n t e satsas under nätter o c h / e l l e r i tillräckligt s t o r u t -sträckning under h e l g e r . Automatsatsning lönar s i g v a n l i g t v i s . 3. V i r k e s t o r k a r började byggas i början av 1 9 2 0 - t a l e t v i d n o r d i s k a

såg-verk. Det f i n n s än i denna dag e t t s t o r t a n t a l ålderdomliga och i l l a skötta torkanläggningar från den t i d e n och framåt som f o r t f a r a n d e är i d r i f t .

4. En ökad användning av V - s o r t v i r k e t i l l snickeriändamfil. T i d i g a r e använ-des huvudsakligen o / s - v i r k e t i l l s n i c k e r i e r , men a l l t f l e r köpare önskar V-sort för samma ändamål. E n l i g t de nordiska sorteringsbestämmelserna ("Gröna boken") får det i o / s v i r k e vara en s p r i c k a på f l a t -sidan som maximalt får vara 65 procent av v i r k e s s t y c k e t s längd. I V-s o r t får däremot V-s p r i c k o r gå utmed hela virkeV-slängden. I V-V-sort hamnar t ex o / s - v i r k e som k l a s s a t s ned p g a s p r i c k o r . De f l e s t a sågverk har dock själva strängare krav än vad som bestäms e n l i g t "Gröna boken". Sågverken har svårt a t t få b e t a l t för e t t "högkvalitetstorkat" v i r k e ( v i r k e med bättre k v a l i t e t än vad gällande s o r t e r i n g s r e g l e r kräver). A t t producera en högre k v a l i t e t på d e t torkade v i r k e t innebär idag för de f l e s t a sågverk a t t de d e l v i s måste byta u t s i n nuvarande t o r k u t r u s t n i n g .

Progressiva längdcirkulationstorkar och "för s t o r a " kammartorkar måste e r -sättas med kammartorkar med k o r t a blåsdjup. Denna t y p av v i r k e s t o r k innebär nästan en d u b b e l t så s t o r i n v e s t e r i n g som en p r o g r e s s i v längdcirkulations-t o r k och d r i f längdcirkulations-t k o s längdcirkulations-t n a d e r n a b l i r ungefär 20 procenlängdcirkulations-t högre.

Hur ska man kunna förbättra s i t u a t i o n e n ?

Den kunskap och t e k n i k som behövs för a t t kunna utföra "högkvalitetstork-n i "högkvalitetstork-n g " f i "högkvalitetstork-n "högkvalitetstork-n s reda"högkvalitetstork-n idag i Norde"högkvalitetstork-n. Svårighete"högkvalitetstork-n l i g g e r i a t t d e l s föra u t ku"högkvalitetstork-n- kun-skapen om hur t o r k n i n g e n ska genomföras, dels i n f o r m e r a om den t e k n i k som behövs. Som nämnts v i d f l e r a tillfällen t i d i g a r e har resurserna inom områ-det trätorkning ökat v i d Trätek. Genom a r t i k l a r inom ramen för TrätorkningsKlubben har problemen k r i n g "högkvalitetstorkning" d i s k u t e r a t s , p r i n -c i p e r n a för färdigtorkning har r e d o v i s a t s m m.

Trätek har även t a g i t fram k o n s t r u k t i o n e n t i l l en "högkvalitetstork", v i l -ken n y l i g e n har uppförts och s t a r t a t s som p r o t o t y p v i d e t t svenskt sågverk. A t t f o r t f a r a n d e ha k v a l i t e t e n v i d brädgårdstorkning som riktvärde v i d sor-t e r i n g och försäljning av n o r d i s k sor-t barrsor-trävirke är e sor-t sor-t s sor-t o r sor-t slöseri med våra v i r k e s r e s u r s e r . Detta särskilt med tanke på a t t man med dagens t o r k -n i -n g s t e k -n i k ka-n torka v i r k e i s t o r t s e t t s p r i c k f r i t t . De-n s t o r a sprickmä-ngd som tillåts i " s n i c k e r i k l a s s e n " o/s gör a t t n o r d i s k t barrträvirke har svårt a t t hävda s i g i konkurrensen med andra träslag och annat m a t e r i a l .

På i n i t i a t i v av Svenska Sågverks- och Trävaruexportföreningen har nu Trätek t a g i t fram e t t förslag t i l l en c h e c k l i s t a för säljare och köpare a t t användas v i d upphandling av t o r k a t v i r k e . Genom a t t b e s k r i v a e t t a n t a l k v a l i -t e -t s f a k -t o r e r , som kan bes-tämmas med hjälp av mä-tvärden, kan k v a l i -t e -t e n på e t t v i r k e s p a r t i mer i d e t a l j p r e c i s e r a s . Säljaren (sågverket) l e v e r e r a r en väl defin-ierad v i r k e s v a r a och köparen erhåller e t t v i r k e som motsvarar de krav hans produkt kräver.

E f t e r p r o f i l e r i n g e n måste många fönsterämnen kasseras p§ grund av s p r i c k o r .

ökade kunskaper om trä och t e k n i k i a l l a l e d

E t t v i k t i g t i n s l a g i en f r a m t i d a ökad försäljning av e t t mer kundanpassat v i r k e är b l a a t t öka kunskaperna om t o r k n i n g och t o r k n i n g s k v a l i t e t i såväl försäljnings- (sågverken) som inköparleden (träanvändarna). Det är nu av största v i k t a t t ha kunskap om:

A t t v i r k e t s t o r k n i n g s k v a l i t e t väsentligt kan förbättras idag - t i l l en

ringa kostnad jämfört med kostnaderna för träanvändarna v i d användning

av " f e l t o r k a t " v i r k e .

A t t försäljnings- (sågverken) och inköpssidan (träanvändarna) nåste

förstå den framtagna c h e c k l i s t a n med tillhörande PM. Om man i n t e

för-står den t e k n i s k a nomenklaturen och a l l a t e k n i s k a fördelar med de nya k v a l i t e t s p a r a m e t r a r n a , går det i n t e a t t erhålla ekonomiska fördelar på den förbättrade k v a l i t e t e n . (En förtjänst som både säljare och köpare kan göra.)

A t t traanvändarna måste få en bättre teknisk information om vad man ska beställa för produkt ( v i l k a krav beställningen ska o m f a t t a ) . Många engelska fönstertillverkare använder t ex vårt s k e p p n i n g s t o r r a - för-torkade - v i r k e d i r e k t i s i n p r o d u k t i o n utan a t t färdigtorka och

spän-ningsutjämna v i r k e t . Y t t e r l i g a r e e t t exempel på d e t t a är a t t man o f t a beställer c e n t r u m v i r k e i smala dimensioner, v i l k e t n a t u r l i g t v i s är så-gat u r klentimmer. V i r k e t b l i r härvid mycket s k e v t . Köparen bör istäl-l e t bestäistäl-listäl-la så b r e t t v i r k e som möjistäl-ligt. E f t e r t o r k n i n g e n k istäl-l y v s v i r k e t e n l i g t överenskommelse hos köparen e l l e r säljaren. E t t t r e d j e exempel är a t t man o f t a anger en önskad m e d e l f u k t k v o t t ex 12 ± 2 procent -utan a t t veta vad man menar med d e t t a . 12 ± 2 procent kan betyda 1) me-delvärdets s p r i d n i n g , 2) 100 procent av hela leveransen ska u p p f y l l a " k r a v e t , e l l e r 3) de f l e s t a f u k t k v o t e r i leveransen ska u p p f y l l a k r a v e t

m m.

Ännu mer anmärkningsvärt är det a t t virkesköparen o f t a i n t e vet om en v i s s fuktkvotsnivå och f u k t k v o t s s p r i d n i n g är den bästa för j u s t hans p r o d u k t . De standarder som föreskriver en v i s s f u k t k v o t är, vad gäller f u k t k v o t e n , y t t e r s t sällan baserade på någon " v e t e n s k a p l i g " undersök-ning.- Fuktkvotsnivån är i allmänhet bestämd e f t e r "gammal hävd", t r o t s a t t förutsättningarna för produkten kan vara mycket o l i k a ! !

C h e c k l i s t a n med tillhörande PM har d i s k u t e r a t s , r e v i d e r a t s och godkänts av SSTEFs Kommersiella och t e k n i s k a kommitté och har d i s t r i b u e r a t s t i l l SSTEFs medlemsföretag i form av medlemscirkulär nr 99/86. C h e c k l i s t a n kommer a t t d i s k u t e r a s i f l e r a sammanhang framöver och innehållet bör fortsättningsvis förbättras i form av förtydliganden e l l e r tillägg.

C h e c k l i s t a n är bara en början på en rad åtgärder som måste t i l l för a t t för vårt n o r d i s k a barrträvirke ska öka i populäritet. B l a Trätorkning 2 är en fortsättning

De sågverk som kommer a t t kunna följa den nya trenden kommer i n t e bara a t t överleva inom branschen utan även a t t öka s i t t kundunderlag. För a t t få fram e t t mer kundanpassat v i r k e krävs dock e t t b e t y d l i g t ökat kunnande inom området för a t t det ska b l i e t t p o s i t i v t ekonomiskt u t f a l l .

En av tankarna bakom c h e c k l i s t a n s PM är a t t man ska kunna påvisa för v i r -kesköparna v i l k e t merarbete och v i l k e n e x t r a t e k n i k som f o r d r a s för a t t producera en k v a l i t e t som är högre än vad som föreskrivs i "Gröna boken". C h e c k l i s t a n bör därför k o m p l e t t e r a s md en p r i s l i s t a för kraven på f u k t k v o t e r utöver s k e p p n i n g s t o r r h e t och k v a l i t e t s k r a v e n utöver de svenska s o r t e -r i n g s -r e g l e -r n a .

För a t t y t t e r l i g a r e poängtera för virkesköparna v i l k a e x t r a k o s t n a d e r som kundanpassning medför, borde Trätek t a fram kostnadskalkyler anpassade t i l l c h e c k l i s t a n .

Den t o t a l a v i n s t som kan göras genom en bättre kundanpassning av torkade trävaror v i d sågverken, bör fördelas på både försäljnings- och förbrukar-led. D e t t a kan vara en nog så besvärlig u p p g i f t i p r a k t i k e n - det f i n n s marknadsförare och ekonomer t i l l hjälp om man själv i n t e l y c k a s .

10 1. Fuktkvot: 2. Spännings-utjSmning; 3. Sprickor; 4. Deforma-t i o n e r : 5. K v i s t a r : 6. Leverans-kontroll;

CHECKLISTA PRODUCENT - KÖPARE

Fuktkvotsnivån kan a n t i n g e n vara s k e p p n i n g s t o r r t e l l e r s p e c i a l t o r k a t .

För s p e c i a l t o r k a t v i r k e måste önskad ( a ) nominell

me-delfuktkvot, ( b ) t o l e r e r a d a v v i k e l s e av medelfuktkvoten från nominellt varde, ( c ) p a r t i e t s t o t a l a fuktkvots-spridning anges. Kravet på f u k t k v o t s s p r i d n i n g e n bör ur

s t a t i s t i s k synpunkt endast i n n e f a t t a 95 procent av l e -v e r e r a t -v i r k e .

Exempel: ( a ) Nominell medelfuktkvot u = 16 %

(b) Tolererad a v v i k e l s e av medelfuktkvoten från n o m i n e l l t värde ± 2 %.

(c) T o t a l a fuktkvotsspridningen ± 4 % {9b % av v i r k e t ; d e t t a motsvarar standardav v i k e i s e n s = 2 ) .

(a) Krav på s p e c i e l l ( a r t i f i c i e l l ) spänningsutjämning f o r d r a s e j .

(b) Krav på s p e c i e l l ( a r t i f i c i e l l ) spänningsutjämning f o r d r a s (ca 10 % av t o r k n i n g s t i d e n ) .

Gradering: Låg, medel och hög kvarvarande spännings-nivå.

Maximal längd och djup.

Maximal flatböj (mm/2 m), k a n t k r o k i g h e t (mm/2 m), skevhet och k u p i g h e t , mm per 25 mm v i r k e s b r e d d per 2 m v i r -keslängd.

Största tillåtna s t o r l e k och a n t a l för f r i s k a , f a s t a t o r r a r e s p e k t i v e övriga (sämre) k v i s t a r .

Leveranserna bör k o n t r o l l e r a s v i d såväl l a s t n i n g som l o s s n i n g .

C h e c k l i s t a producent - köpare beträffande v i r k e s t o r k n i n g och v i r k e s k v a l i t e t I de två nästkommande a r t i k l a r n a i TrätorkningsKlubben kommer nedanstående c h e c k l i s t a a t t förklaras ingående. Framförallt kommer s t o r v i k t a t t läggas v i d :

D e f i n i t i o n e r .

Förståelse köpare - säljare.

Vad som är "normal k v a l i t e t " i jämförelse med c h e c k l i s t a n s angivna kva-l i t e t .

Hur den ökade k v a l i t e t e n t e k n i s k t ska kunna t a s fram.

B e l y s n i n g av v i l k a k v a l i t e t s k r a v som behövs för o l i k a träprodukter. Fördelarna med t o r k n i n g från rått v i r k e t i l l produktanpassad f u k t k v o t

11

N Y T Ä N K A N D E P Ä G Ä N G I N O M T R Ä T O R K N I N G E N S O M R Ä D E

DEL 2

Vi fortsätter här vår a r t i k e l s e r i e om de ökade krav på k v a l i t e t e n på t o r k a t v i r k e som framförts från våra v i r k e s k u n d e r och vad man kan göra för a t t tillmötesgå dem. I förra numret av TrätorkningsKlubben berättade v i bak-grunden t i l l de nu a k t u e l l a problemen och v i redogjorde även k o r t för den c h e c k l i s t a som u t a r b e t a t s som hjälpmedel a t t användas av säljare och köpare v i d upphandling av v i r k e . V i kommer i den här a r t i k e l n och den följande a t t återge hela c h e c k l i s t a n med tillhörande PM. T i l l v a r j e a v s n i t t k r i n g de sex k v a l i t e t s f a k t o r e r n a har v i l a g t våra egna synpunkter på b l a kravnivåer och kompletterande u p p l y s n i n g a r för var och en av k v a l i t e t s f a k t o r e r n a . T i l l c h e c k l i s t a n s PM har v i även l a g t en punkt "övrigt", där y t t e r l i g a r e f a k t o -r e -r av v i k t kommente-ras.

CHECKLISTA PRODUCENT - KÖPARE BETRÄFFANDE VIRKESTORKNING OCH VIRKES KVALITET MED TILLHÖRANDE PM (SSTEFs MEDLEMSCIRKULÄR NR 9 9 / 8 6 )

C h e c k l i s t a n med dess förtydligande i tillhörande PM hjälper köparna a t t formulera k v a l i t e t s k r a v v i d virkesköp och hjälper säljarna a t t förstå bak-grunden och innebörden av kraven. Förutom här angivna förtydliganden bör c h e c k l i s t a n v i d r e s p e k t i v e sågverk k o m p l e t t e r a s med en k o s t n a d s p r i s l i s t a för kraven utöver s k e p p n i n g s t o r r h e t och k v a l i t e t s k r a v e n utöver de svenska s o r t e r i n g s r e g l e r n a .

För kundanpassad t o r k n i n g f o r d r a s ökade kunskaper och mer p r o v t a g n i n g .

12

För köparen kan det vara svårt a t t veta hur höga krav som ska ställas på v i r k e t för en v i s s p r o d u k t . O f t a f i n n s i n t e några sådana undersökningar för r e s p e k t i v e p r o d u k t . For låga virkeskrav innebär b i l l i g t v i r k e men s t o r t s p i l l v i d produktionen och en dålig p r o d u k t k v a l i t e t . Ställer köparen å and-ra sidan f o r höga kand-rav på v i r k e t b l i r v i r k e t d y r t ( s p e c i a l t o r k n i n g , spe-c i a l s o r t e r a t m m) men s p i l l e t b l i r m i n i m a l t . I de f l e s t a f a l l är d e t

e m e l l e r t i d h e l t k l a r t a t t en bra utförd t o r k n i n g i en rätt konstruerad v i r -k e s t o r -k är b i l l i g a t t genomföra i jämförelse med de förluster i form av s p i l l e l l e r kvalitetsförsämring av s n i c k e r i p r o d u k t e r som b l i r följden v i d dålig t o r k n i n g .

För bedömning av lämplig kvalitetsnivå v i d köp av v i r k e , lämnas här exempel på kvalitetsnivån v i d "normalproduktion" v i d svenska sågverk. Dessutom läm-nas exempel på fastställda k v a l i t e t s k r a v på v i r k e och t o r k n i n g s t e k n i k en-l i g t i n t e r n a t i o n e en-l en-l p r a x i s .

Den t o r k n i n g som normalt förekommer v i d n o r d i s k a sågverk är en s k förtork-n i förtork-n g ( p r e - d r y i förtork-n g ) , v i l k e t iförtork-nförtork-nebär a t t v i r k e t är lagom t o r r t för a t t skeppas utan a t t f u k t s k a d o r (mÖgel/blånad) uppstår. O f t a , men i n t e a l l t i d , är f u k t kvoten så låg a t t v i r k e t utan v i d a r e t o r k n i n g kan användas som k o n s t r u k -t i o n s v i r k e .

Ska v i r k e t användas som s n i c k e r i - e l l e r möbelvirke bör v i r k e t färdigtorkas (enduse d r y i n g ) . Sker färdigtorkningen v i d sågverken k a l l a s d e t t a s p e c i a l

-torkning t i l l s k i l l n a d från t o r k n i n g t i l l skeppningstorrt. Färdig-torkning

innebär normalt a t t v i r k e t t o r k a s ned t i l l ungefär den s l u t f u k t k v o t v i r k e s -produkten ska ha och därefter spänningsutjämnas v i r k e t v i d så hög tempera-t u r som möjligtempera-t. De f l e s tempera-t a sågverkstempera-torkar i Norden är konstempera-truerade för a tempera-t tempera-t enbart förtorka v i r k e t . Används dessa för t o r k n i n g t i l l låga s l u t f u k t k v o t e r ökar s p r i c k b i l d n i n g e n och spänningsutjämningen u t e b l i r ( p r o g r e s s i v a längdc i r k u l a t i o n s t o r k a r ) e l l e r b l i r t o r k n i n g e n olängdch spänningsutjämningen o f u l l -ständigt utförd ( i Norden v a n l i g t förekommande s a t s t o r k a r med s t o r a blås-djup) .

Här följer den första av de sex k v a l i t e t s f a k t o r e r c h e c k l i s t a n innehåller. l a . K v a l i t e t s f a k t o r f u k t k v o t

Fuktkvotsnivån kan antingen vara s k e p p n i n g s t o r r t e l l e r s p e c i a l t o r k a t . För s p e c i a l t o r k a t v i r k e måste önskad ( a ) n o m i n e l l m e d e l f u k t k v o t , ( b ) t o l e -r e -r a d a v v i k e l s e f-rån n o m i n e l l medelfuktkvot och e v e n t u e l l t ( c ) p a -r t i e t s tot a l a f u k tot k v o tot s s p r i d n i n g anges. Kravetot på f u k tot k v o tot s s p r i d n i n g e n bör ur s tot a -t i s -t i s k synpunk-t endas-t i n n e f a -t -t a 95 % av l e v e r e r a -t v i r k e . Exempel: ( a ) Nominell m e d e l f u k t k v o t u = 16 % (b) T o l e r e r a d a v v i k e l s e av medelfuktkvoten från n o m i n e l l t värde ± 2 % (c) Totala f u k t k v o t s s p r i d n i n g e n ± 4 ?^ (95 % av v i r k e t ; d e t t a motsvarar s t a n d a r d a v v i k e l s e n s = 2 ) .

13 V i r k e s - S l u t m e d e l f u k t k v o t per t j o c k l e k t o r k h u s v i r k e s p a k e t F u k t k v o t s s p r i d n i n g ( s t a n d a r d a v v i k e l s e ) per t o r k h u s v i r k e s p a k e t mm I m e d e l t a l /O I n t e r v a l l % I medeltal 0/ /O I n t e r v a l l (V /O 19-25 15 10-17 2,2 1,4-3,5 38-50 18 15-20 2,0 1,2-2,6 63-75 19/2Q 16-22 1,7/1,8 1,2-2,2 f i g u r 1 . Det är b r u k l i g t i de nordiska länderna a t t t o r k a ner s i d o

-v i r k e t t i l l en medelfuktk-vot på 15 % med -v a r i a t i o n e r på 10-17 % (medelfuktkvoten v a r i e r a r p g a ojämn s a t s n i n g , s t o r a blåsdjup i s a t s t o r k a r m m). Vissa sågverk samtorkar bräderna med grövre v i r k e , v a r v i d paketmedelfuktkvoten kan komma ned t i l l 10 %. Centrumvirke t o r k a s t i l l b e t y d l i g t högre m e d e l f u k t k v o t e r - 19 % med v a r i a t i o n e r på 16-22 % ( s e Trätorkning l A , k a p i t e l 4.13-4.14, och Trätorkning 2, k a p i t e l 2.4). Fuktkvotsspridning (standardavvikelse s) för den utgående fuktkvoten, % 8 19-25 mm 38—50 mm 12 16 20 24 28 32 Utgående fuktkvot, %

F i g u r 2. Sambandet mellan utgående medelfuktkvot och s t a n d a r d a v v i k e l s e * ( s p r i d n i n g e n ) i t o r k h u s v i r k e s p a k e t från e t t 2 0 - t a l o l i k a sågverk (Trätorkning l A , k a p i t e l 4.13.1). Den våta temperaturen under t o r k n i n g e n låg under 40 "C. Beroende på v i r k e s t o r k a r n a s o l i k a k o n s t r u k t i o n , k o n d i t i o n och om v i r k e t är v a t t e n l a g r a t e l l e r e j , är s p r i d n i n g e n k r i n g kurvorna mer e l l e r mindre utpräglad ( s e Trä-t o r k n i n g 2, k a p i Trä-t e l 2 . 4 ) .

14

l b . Förklaring - f u k t k v o t S k e p p n i n g s t o r r t v i r k e

V i r k e s t o r k a r n a v i d nordiska sågverk är normalt konstruerade för a t t t o r k a rått v i r k e t i l l skeppningstorrt. D e f i n i t i o n e n på s k e p p n i n g s t o r r h e t framgår av de svenska s o r t e r i n g s r e g l e r n a . I p r i n c i p innebär r e g l e r n a a t t v i r k e t ska t o r k a s t i l l en så låg f u k t k v o t a t t i n t e mögel/blånad kan uppstå v i d t r a n s p o r t e l l e r l a g r i n g hos köparen, d v s i n g e t v i r k e s s t y c k e får överstiga f i -bermättnadsgränsen, d v s ca 25 % f u k t k v o t .

För a t t kunna k l a r a k r a v e t på s k e p p n i n g s t o r r t v i r k e brukar de nordiska såg-verken t o r k a t i l l följande s l u t m e d e l f u k t k v o t och f u k t k v o t s s p r i d n i n g per t o r k h u s v i r k e s p a k e t , se f i g u r 1 .

P r a k t i s k p r o v n i n g har v i s a t a t t f u k t k v o t s s p r i d n i n g e n b l i r lägre j u mer v i r -ket t o r k a s , se f i g u r 2.

Inga o f f i c i e l l a undersökningar har g j o r t s på den t o t a l a f u k t k v o t s s p r i d -ningen för e t t l e v e r e r a t v i r k e s p a r t i (sammansatt av f l e r a

torkhusvirkespa-k e t ) . Man v e t a t t medelfutorkhusvirkespa-kttorkhusvirkespa-kvoten för t o r torkhusvirkespa-k h u s v i r torkhusvirkespa-k e s p a torkhusvirkespa-k e t e n v a r i e r a r med ca

± 2 ?o för r e s p e k t i v e virkesdimension v i d s k e p p n i n g s t o r r t och a t t medel-s p r i d n i n g e n (medelmedel-standardavvikelmedel-sen) per torkhumedel-spaket är ca 2 % d i r e k t e f t e r u t t a g u r t o r k e n . Därigenom kan e t t k l o s s l a g t v i r k e s p a r t i s t o t a l a f u k t k v o t s s p r i d n i n g beräknas t i l l ca ± 6 ^ ( d i r e k t e f t e r u t t a g u r t o r k e n ) . F u k t k v o t s s p r i d n i n g e n minskar därefter under l a g r i n g e n ( v i r k e t strävar e f t e r a t t nå jämvikt med utomhusluften, d v s ungefär 18 5o, men kan beroende på årstiden l i g g a v i d 1322 %). Ju längre t i d l a g r i n g e n v i d sågverket, t r a n -sporten t i l l köparen och l a g r i n g e n hos kunden v a r a r , desto mindre b l i r

par-t i e par-t s par-t o par-t a l a fukpar-tkvopar-tsspridning. Några månader e f par-t e r par-t o r k n i n g e n par-torde e par-t par-t

strölagt v i r k e s p a r t i s t o t a l a f u k t k v o t s s p r i d n i n g komma ned t i l l mellan ± 2 % och ± 3 %, I e t t k l o s s l a g t v i r k e s p a r t i t a r det b e t y d l i g t längre t i d .

F u k t k v o t s b i l d e n för s k e p p n i n g s t o r r t v i r k e är mer d e t a l j e r a t beskriven i Träteks handböcker Trätorkning l A , k a p i t e l 4, och 2, k a p i t e l 2.4 samt 3.4. E n l i g t den b r i t t i s k a standarden för k o n s t r u k t i o n s v i r k e (BS 5268, f i g u r 3) får v i r k e t maximalt ha en f u k t k v o t på 24 %. Motsvarande värde e n l i g t Svenska Hus AMA -83 är 20 f i g u r 4. Det b r i t t i s k a k r a v e t innebär a t t s k e p p n i n g s t o r r t v i r k e i s t o r t s e t t kan användas utan e x t r a t o r k n i n g .

( S k e p p n i n g s t o r r t innebär j u a t t i n g e t v i r k e s s t y c k e får överstiga 25 % f u k t -k v o t . )

Det svenska k r a v e t på maximalt 20 % innebär däremot a t t s k e p p n i n g s t o r r t v i r k e är för f u k t i g t ! T r o l i g t v i s är k r a v e t för hårt. Om nästan i n g e t v i r -kesstycke får överstiga 20 % innebär det a t t v i r k e t ska t o r k a s t i l l ungefär följande m e d e l f u k t k v o t e r :

V i r k e s t j o c k l e k (mm) 25 50 75 Medelfuktkvot (%) 15,2 16,8 17,2

(95 % av v i r k e t har

15

För a t t k l a r a trämanufakturindustrins önskemål om mer produkt-anpassad v i r k e s k v a l i t e t (rätt f u k t k v o t / f u k t k v o t s s p r i d n i n g , spänningsutjämning o s v ) , bör sågverken komplettera sina v a n d r i n g s t o r k a r med kammartorkar som k l a r a r k v a l i t e t s t o r k n i n g

T o r k n i n g s s p r i c k a i en skåplucka. Sprickan syns t y d l i g a r e v i d b e t s n i n g e l l e r l a c k n i n g .

16

S p e c i a l t o r k a t v i r k e (färdigtorkat v i r k e )

önskar en k'opare v i r k e med en lägre f u k t k v o t än s k e p p n i n g s t o r r t bör: (a) önskad medel f u k t k v o t ,

(b) t o l e r e r a d a v v i k e l s e från n o m i n e l l m e d e l f u k t k v o t , (c) p a r t i e t s t o t a l a f u k t k v o t s s p r i d n i n g anges.

(a) och ( b ) kan tillsammans formuleras exempelvis e n l i g t följande: " V i r k e t s medelfuktkvot ska l i g g a inom 16 ± 2 (V I I

Har köparen även krav på en v i s s f u k t k v o t s s p r i d n i n g ( c ) mellan v a r j e v i r -kesstycke i e t t v i r k e s p a r t i , kan d e t t a exempelvis f o r m u l e r a s på följande sätt: "95 % av v i r k e s m e d e l f u k t k v o t e r n a i det l e v e r e r a d e p a r t i e t ska l i g g a inom ± 4 %."

S t a t i s t i s k t innebär d e t t a a t t s t a n d a r d a v v i k e l s e n s = ^ = 2,0 1,96

Med v i r k e s m e d e l f u k t k v o t menas fuktkvotsmedelvärdet för r e s p e k t i v e v i r k e s s t y c k e . Denna medelfuktkvot kan antingen a u t o m a t i s k t mätas med en k o n t i -n u e r l i g e l e k t r i s k fuktkvotsmätare i j u s t e r v e r k e t e l l e r med s t i c k p r o v ma-n u e l l t v i a t o r r v i k t s m e t o d e ma-n e l l e r med e l e k t r i s k fuktkvotsmätare, se ISOstandarden 4470 e l l e r Träteks handbok Trätorkning l A (1988), k a p i

t e l 4.14.7. I samma handbok ( k a p i t e l 4.54.17) f i n n s även p r a k t i s k a a n v i s -ningar om mätinstrument, mätmetoder och k o n t i n u e r l i g a fuktkvotsmätare. Som t i d i g a r e nämnts minskar f u k t k v o t s s p r i d n i n g e n när medelfuktkvoten sänks, se f i g u r 2. Dessutom minskar a v v i k e l s e n från önskad m e d e l f u k t k v o t . Vid

exempelvis ca 10 % m e d e l f u k t k v o t kan köparen normalt få en medelfuktkvot inom ca ± 1 % ( d e t t a förutsätter dock a t t blåsdjupet i n t e är för s t o r t i r e s p e k t i v e s a t s t o r k e l l e r a t t v i r k e t fuktkvotsutjämnats i t o r k e n och a t t v i r k e t är r i k t i g t e m b a l l e r a t / t r a n s p o r t e r a t ) . Ställs högre krav, t ex a t t p a r t i e t s m e d e l f u k t k v o t i n t e får a v v i k a med mer än ± 0,5 innebär det a t t p a r t i e t måste genomgå en f u k t k v o t s s o r t e r i n g .

E n l i g t den i n t e r n a t i o n e l l a standarden ISO 738 (1981), BS 4471, SIS 23 27 11 m f l , gäller d e t sågade måttet a l l t i d v i d 20 % f u k t k v o t . För k o n t r o l l av e v e n t u e l l t undermål e f t e r s p e c i a l t o r k n i n g e n , måste därför v i r k e s d i m e n s i o -nerna räknas om e n l i g t tillvägagångssättet i ovan angivna standarder. Ty-värr är omräkningarna i dessa standarder mycket onoggranna. Förhoppningsvis kommer k o r r e k t a omräkningsfaktörer för gran och f u r u så småningom a t t t a s f ram.

Det kan i b l a n d vara svårt för en virkesköpare a t t avgöra om s k e p p n i n g s t o r r t e l l e r s p e c i a l t o r k a t v i r k e ska beställas för en p r o d u k t . Om v i r k e t ska vara spänningsutjämnat ( k v a l i t e t s f a k t o r 2, se nästa a r t i k e l ) måste v i r k e t o f t a s t vara s p e c i a l t o r k a t . Många sågverk t o r k a r e m e l l e r t i d ned s i t t s i d o u t b y t e t i l l 10-15 % ( s e föregående t a b e l l ) . Om d e t t a v i r k e i n t e f u k t a s upp e f t e r u t t a g ur v i r k e s t o r k e n ( t ex när v i r k e t t a s u t under våren-sommaren e l l e r när klossläggning sker 6-7 t i m e f t e r t o r k n i n g e n ) , får köparen i c k e spän-n i spän-n g s u t jämspän-nat " s spän-n i c k e r i t o r r t " v i r k e . V i r k e t säljs dock uspän-nder bespän-nämspän-nispän-ngespän-n " s k e p p n i n g s t o r r t " .

17 Fuktkvoter för s n i c k e r i e r e n l i g t BS 1186 (1986). M e d e l f u k t - Inga mätvär-k v o t , % den över, % Barrträ för utomhusbruk _{16 ± 3 23} V i r k e inomhusbruk I n t e r m i t t e n t uppvärmning _{15 ± 2 20} K o n t i n u e r l i g uppvärmning 12-19 "•C 12 ± 2 20 K o n t i n u e r l i g uppvärmning 20-24 "C 10 ± 2 20 Fuktkvot-er för k o n s t r u k t i o n s v i r k e e n l i g t BS 5268 (1984). M e d e l f u k t - Max f u k t k v o t k v o t , % v i d uppföran-d e t , % V i r k e för utomhusbruk, e j täckt 18 e l mer 24 Täckt och v a n l i g t v i s e j uppvärmt 18 24 Täckt och v a n l i g t v i s uppvärmt 16 21 Invändigt i k o n t i n u e r l i g t uppvärmd byggnad 14 19

F i g u r 3. Exempel på b r i t t i s k a f u k t k v o t s s t a n d a r d e r för s n i c k e r i - och kon-s t r u k t i o n kon-s v i r k e .

I England har det v i s a t s i g a t t många s n i c k e r i e r använder " s k e p p n i n g s t o r r t " centrum- och s i d o u t b y t e konsekvent utan a t t först s n i c k e r i t o r k a och even-t u e l l even-t spänningsueven-tjämna v i r k e even-t . E even-t even-t sådaneven-t even-tillvägagångssäeven-teven-t innebär even-t ex a t t man i n t e följer B r i t i s h Standard (BS), se f i g u r 3.

För a t t underlätta för köparna a t t avgöra om s k e p p n i n g s t o r r t e l l e r s n i c k e r i t o r r t v i r k e ska beställas, har en sammanställning g j o r t s på f u k t k v o t s -s t a n d a r d e r , -se f i g u r 3 och 4.

18

Sågat v i r k e e n l i g t SIS 23 27 11 _{Ej s p e c i f i c e r a d f u k t k v o t .} Mått avser 20 %

T-virkesbestämmelserna Mått avser 20 %

Sågat v i r k e för inbyggnad e n l i g t Högst 20 %.

Svenska Hus AMA -83 _{Se f u k t i g h e t s k l a s s e r n a i} Anm 1

Sågat impregnerat v i r k e , SIS 05 61 10 Högst 20 % Sågat impregnerat v i r k e . K e m i k a l i e - Under u t r e d n i n g i n s p e k t i o n e n

H y v l a t v i r k e e n l i g t Svenska Hus AMA 17 ± 2 %

och SIS 23 27 12 _{(95 % av leveransen ska}

u p p f y l l a k r a v e t ) , se k a p i -t e l 4.14.6

Hyvlat v i r k e e n l i g t SSTEF förslag _{17 ± 2}

1988-02-01 12 ± 2

8 ± 2

Dörrar SIS 81 73 02 _{Anpassas e f t e r} använd-ningsområde

Fönster - Krav på trävirke SIS 81 81 04 12 ± 2 %

1988 _{V i r k e t ska k o n d i t i o n e r a s i} v i r k e s t o r k under en t i d av 10 % av t o r k t i d e n , dock minst 1 dygn v i d temperatu-ren 40-55 "C

Köksskåp och d y l e n l i g t SIS 83 40 11 6-10 % Möbler och i n r e d n i n g , SS 83 90 30 6-10 %

Måttbeställda byggvaror 6-10 %

Golvträ Svenska Hus AMA -83 Fuktkvot sådan a t t max k a p i t e l H5 _{s p r i n g b r e d d 2 mm ( k l a s s I ) ,} 3 mm ( k l a s s I I ) , se Anm 2 Trälister, SIS 23 28 11 17 ± 2 % 95 % ska u p p f y l l a kravet Limträ, SIS 23 27 21 Ej s p e c i f i c e r a d f u k t k v o t . Mått avser 12 % f u k t k v o t F i n g e r s k a r v a t v i r k e v i d p r o d u k t i o n , Fuktkvot anpassas e f t e r SIS 03 44 01 _{användningsområde, i r e} gel 815 %. Max f u k t -k v o t s d i f f mellan b i t a r n a 7 %. Max f u k t k v o t 18 % för inomhusbalkar övriga limmade träkonstruktioner. 8-18 %.

SS 23 01 05 Max 15 % för

inomhuskons t r u k t i o n e r . Max f u k t k v o t inomhuskons -d i f f mellan b i t a r n a 5 % F i g u r 4. Svenska normer. Se även Trätorkning l A , k a p i t e l 4.14 och

Trä-t o r k n i n g 2, k a p i Trä-t e l 2.4. (För a k Trä-t u e l l a u p p g i f Trä-t e r , se senasTrä-te norm.)

19 Anm 1 . I normera för träkonstruktioner i Svenska Hus AMA (1986/87) har man

a n g i v i t 4 ( r e l a t i v t o k l a r a ) f u k t i g h e t s k l a s s e r . Klasserna anger en v i s s temperatur och r e l a t i v t l u f t f u k t i g h e t s i n t e r v a l l , v i l k e t innebär att v i r k e t kan utsättas för e t t v i s s t f u k t k v o t s i n t e r v a l l . Detta innebär a t t v i r k e t s m e d e l f u k t k v o t u^ under k o n s t r u k t i o n lämpligen bör l i g g a ungefär i m i t t e n av i n t e r v a l l e t .

Klass f u k t k v o t s - Föreslagen me-i n t e r v a l l d e l f u k t k v o t Um 0 Ca 5 t i l l 12 6-8 1 II ₅ II _{16 10-12} 2 II 5 II 20 12-15 3 II ₅ över 30 15-20

Anm 2. Bräder s k a l l läggas upp ströade i t o r r t och v a l v e n t i l e r a t utrymme, som under den k a l l a årstiden s k a l l värmas t i l l minst + 15 °C.

Ic. Kommentarer - f u k t k v o t

De v a n l i g a s t e medelfuktkvoterna för t o r k a t v i r k e är 18 (17 för h y v l a t ) , 15, 12 samt 8 f u k t k v o t s p r o c e n t . I första hand bör dessa fuktkvotsnivåer be-ställas .

Vi är övertygade om a t t man uppnår den bästa t o r k n i n g s k v a l i t e t e n t i l l lägsta p r i s om v i r k e t t o r k a s i e t t s t e g . Det f i n n s dock både för- och nack-d e l a r menack-d a t t t o r k a i e t t s t e g .

Fordelarna är b l a följande:

Lägre torkningskostnader än om man måste ströa ( e v e n t u e l l t s o r t e r a ) och

t o r k a två gånger. V i d en d e l sågverk i Sverige får man för o/s-plank upp t i l l 400 kr/m-^ mer för denna e x t r a t o r k n i n g om den är bra utförd. Det f i n n s s t o r a möjligheter a t t få en mycket hog torkningskvalitet- Är kammartorken rätt konstruerad så har Trätek torkningsscheman som på t ex 75 X 150 mm f u r u ger fem gånger bättre t o r k n i n g s k v a l i t e t än genom-s n i t t e t i S v e r i g e .

Vet man redan på råvarustadiet a t t v i r k e t ska användas t i l l s n i c k e r i e r , lönar d e t s i g a t t utöka t o r k n i n g s t i d e n i jämförelse med den v a n l i g a b u l k t o r k n i n g e n .

Nackdelarna ( e l l e r svårigheterna) med a t t t o r k a i e t t s t e g t i l l 10 % v i d

sågverken är b l a:

Många sågverk har i n t e lampliga torkar e l l e r s n i c k e r i t o r k u t b i l d a d per-s o n a l . Det leder o f t a per-s t t i l l per-så hög nedklaper-sper-sning av det per-s n i c k e r i t o r k a d e v i r k e t a t t e f t e r s o r t e r i n g f o r d r a s . Det u t s o r t e r a d e v i r k e t har då en för låg f u k t k v o t för a t t blandas med d e t v a n l i g a skeppningstorra v i r k e t . Vid dessa sågverk b l i r h a n t e r i n g e n v i d s n i c k e r i t o r k n i n g e n så omständlig

20

a t t d e t är svårt a t t få igen kostnaderna v i d försäljning av v i r k e t , se STFI-meddelande A 375, 1976, tillgängligt från Trätek.

Det f o r d r a s s t o r a kunskaper hos både tillverkare/säljare och köpare i vad f u k t k v o t är och hur noggrant man kan t o r k a ( v i l k e n s p r i d n i n g i f u k t k v o t man kan acceptera, v i l k e n p r e c i s i o n på medelfuktkvoten man v i l l ha, a t t det b l i r onödigt d y r t a t t kräva för hög fuktkvotsnoggrann-het som innebär o n - l i n e k o n t r o l l v i d sågverket o s v ) . F u k t k v o t s k r a v e t bör vara väl d e f i n i e r a t och genomtänkt när köpekontraktet s k r i v s . Torkning av 75 mm t j o c k t v i r k e t i l l 10 % f u k t k v o t är mycket svårt och ställer s t o r a krav på både t o r k och torkskötare. Ska v i r k e t hos köparen ändå sågas t i l l k l e n a r e dimensioner, kan man ifrågasätta om i n t e t o r k -ningen från början bör göras i k l e n a r e dimensioner.

Klenare dimensioner än 50 mm t j o c k t v i r k e ar b e t y d l i g t mindre s p r i c k känsliga än grövre dimensioner. Det förleder många sågverk a t t s n i c k e -r i t o -r k a i p -r o g -r e s s i v a längdci-rkulationsto-rka-r; d e t ge-r dock b e t y d l i g t sämre t o r k n i n g s k v a l i t e t än t o r k n i n g i kammartork med k o r t blåsdjup. Dessutom kan man varken f u k t k v o t s - e l l e r spänningsutjämna i en progres-s i v längdcirkulationprogres-stork v i d progres-s n i c k e r i t o r k n i n g . K v a l i t e t e n b l i r dock t r o l i g t v i s i n t e sämre än om v i r k e t först t o r k a s i en p r o g r e s s i v t o r k och sedan hos köparen i en kammartork, utan spännings och f u k t k v o t s -utjämningsfaser.

Det f i n n s b e t y d l i g t f l e r synpunkter på o l i k a för och nackdelar med s n i c k e -r i t o -r k n i n g i e t t steg v i d sågve-rken. Av ut-rymmesskäl måste v i dock stoppa här.

A l l a sågverk i Sverige kan i n t e k l a r a e l l e r är i n t e lämpade för a t t t o r k a ned t i l l s n i c k e r i t o r r t . För det första bör sågverket t o r k a v i r k e t i en kammartork som i n t e har alltför s t o r t blåsdjup (sammanlagd paketbredd i c i r k u -l a t i o n s -l u f t e n s r i k t n i n g ) . V a n d r i n g s t o r k a r ( p r o g r e s s i v a -längdcirku-lations- längdcirkulations-t o r k a r ) bör i n längdcirkulations-t e användas - möjligen för 16-25 mm längdcirkulations-t j o c k längdcirkulations-t v i r k e om spän-ningsutjämning e j krävs.

Kunskaperna om s n i c k e r i t o r k n i n g är mycket o l i k a v i d svenska sågverk. En ök-n i ök-n g av kuök-nskaperök-na pågår e m e l l e r t i d v i a våra Trätorkök-niök-ngsklubbar.

A t t ha bra emballage och k o r t l e v e r a n s t i d är v i d a r e v i k t i g t v i d s n i c k e r i -t o r k n i n g . Många sågverk som har vana från sådana l e v e r a n s e r k l a r a r d e -t -t a bra.

Det f i n n s 65 sågverk som e n l i g t en enkät 1985* kan l e v e r e r a s n i c k e r i t o r r t v i r k e . 35 sågverk kan t o m l e v e r e r a möbeltorrt v i r k e . Ca 100 sågverk kan l e v e r e r a k u n d a n p a s s a t / s p e c i a l s o r t e r a t v i r k e . De i häftet angivna sågverken sågar ungefär hälften (5,3 m i l j m^) av Sveriges v i r k e s p r o d u k t i o n .

21 S n i c k e r i v i r k e s k b p a r e rekommenderas därför a t t begära o f f e r t från några av de här nämnda sågverken som ( e f t e r k o n t r o l l ) har bra kammartorkar och en hög t o r k n i n g s k v a l i t e t .

Sammanfattningsvis är d e t lönande för sågverket a t t t o r k a t i l l 10 % i e t t steg (mindre lönsamt om v i r k e t måste e f t e r s o r t e r a s men det ska i n t e behövas om t o r k n i n g s k v a l i t e t e n är hög). Det krävs dock lämplig t o r k u t r u s t n i n g , lämpligt emballage och kunnande.

22

N Y T Ä N K A N D E P A G A N G I N O M T R A T 0 R K N I N G E N 5 O M R A D E

DEL 3

I förra numret av TrätorkningsKlubben började v i redogöra för e t t hjälpmedel för köpare och säljare av n o r d i s k t t o r k a t b a r r v i r k e . E t t a n t a l k v a l i

-t e -t s f a k -t o r e r har p r e c i s e r a -t s och godkän-ts av Svenska Sågverks- och Trävaru-exportföreningen och i a r t i k e l n har v i kommenterat k v a l i t e t s f a k t o r e r n a och b e s k r i v i t rekommendationer på tänkbara, mätbara gränser e l l e r nivåer på var och en av f a k t o r e r n a . V i fortsätter här vår redogörelse av de o l i k a k v a l i -t e -t s f a k -t o r e r n a och kommen-terar dem var och en för s i g .

Under hösten har k v a l i t e t e n på n o r d i s k t t o r k a t v i r k e v a r i t uppe t i l l d i s -kussion v i d e t t f l e r t a l tillfällen. N y l i g e n genomförda undersökningar v i d svenska och f i n s k a sågverk v i s a r a t t r e k l a m a t i o n e r på ca två t i l l f y r a pro-cent på den t o t a l a exporten är en v e r k l i g h e t i d a g . På p a r t i e r ämnade för vidareförädling l i g g e r reklamationerna på en högre nivå, närmare 10-13 pro-c e n t . En något lägre nivå på reklamationerna kan skönjas i F i n l a n d , v i l k e t e v e n t u e l l t kan förklaras med a t t man v i d f i n s k a sågverk har ca en f u k t -k v o t s p r o c e n t högre medelfu-kt-kvot än man har v i d svens-ka sågver-k. Detta -kan ge en något lägre s p r i c k b i l d n i n g och v i r k e s d e f o r m a t i o n v i d t o r k n i n g i vand-r i n g s t o vand-r k .

I Timber Trades J o u r n a l för den 25 oktober 1986 kunde man i en a r t i k e l läsa om e t t u t t a l a n d e från b r i t t i s k t trävaruhåll a t t "Sorteringssystemet för b a r r v i r k e är inkonsekvent och gammalmodigt."

Man d e f i n i e r a d e v i d a r e "osäljbar k v a l i t e t " och menade r a k t på sak a t t "det v i i n t e a c c e p t e r a r , det s k i c k a r v i t i l l b a k a " !

Ovanstående u t t a l a n d e som g j o r d e s v i d the London Softwood Club (sällskapet för barrträvaruhandlare i London) passerade i n t e utan höjda ögonbryn och med s t o r tvekan hos de närvarande, men bara a t t tankegångar som dessa offentliggörs, påvisar a t t e t t nytänkande inom handeln med sågade och t o r -kade trävaror från Norden måste ske.

I S t o r b r i t a n n i e n utför man sedan en t i d t i l l b a k a l e v e r a n s k o n t r o l l e r av d e t v i r k e som i m p o r t e r a s från Skandinavien. V i r k e s p a r t i e r som e n l i g t deras be-dömning har en alltför hög grad av skador, orsakade av f e l a k t i g t utförd t o r k n i n g , n o t e r a s . Se f i g u r 5 som v i s a r e t t u t d r a g ur e t t p r o t o k o l l .

23 Importerad v i r k e s v o l y m 1/3 - 15/7 1984 från: Sverige 155 179 m^ F i n l a n d 95 230 " Norge 18 827 " T o t a l t 269 236 m^ F e l a k t i g t t o r k a t v i r k e : Furu Gran T o t a l t Sverige 5 295 5 868 m3 11 163 m3 (7,2 %) F i n l a n d 4 427 " 1 244 " 5 671 " (6,0 ") Norge 6 " 1 019 " 1 025 " (5,4 ") 9 728 m^ 8 131 m3 17 857 m3 (6,6 %) F i g u r 5. Exempel på en l e v e r a n s k o n t r o l l i S t o r b r i t a n n i e n på i m p o r t e r a t v i r k e från Skandinavien under per i o d e n 1/3 15/7 1984. Av fperån Sveperige l e v e per e -rad v i r k e s v o l y m ansågs 7,2 % vara f e l a k t i g t tor-kad (med för mycket s p r i c k o r , skevhet, kupning,

flatböj och ythårdhet)!!

2a. K v a l i t e t s f a k t o r spänningsutjämning

(a) Krav på s p e c i e l l ( a r t i f i c i e l l ) spänningsutjämning f o r d r a s e j . (b) Krav på s p e c i e l l ( a r t i f i c i e l l ) spänningsutjämning f o r d r a s (ca t i o

procent av t o r k n i n g s t i d e n ) . Gradering: Låg, medel och hög kvarvaran-de spänningsnivå.

2b. Förklaring spänninqsutjämninq

A l l t v i r k e som t o r k a s i luftväxlingstorkar b l i r mer e l l e r mindre "ythårt" under t o r k n i n g e n , d v s v i r k e t översträcks på y t a n . Av denna anledning bör v i r k e som kommer a t t k l y v a s e l l e r p r o f i l e r a s genomgå en f u k t k v o t s - och spänningsutjämningsfas i t o r k e n under en t i d som motsvarar ca t i o procent av t o r k n i n g s f a s e n , se i första hand T o r k k l u b b s a r t i k e l nr 25-30 (Sågverken nr 1-6, 1986).

K o n s t r u k t i o n s v i r k e och v i r k e för limträbalkar behöver normalt i n t e spän-n i spän-n g s u t jämspän-nas ( e v e spän-n t u e l l t fuktkvotsutjämspän-nas). V i r k e som s p e c i a l t o r k a s och som ska användas för snickerimöbeländamål bÖr både f u k t k v o t s - och spän-n i spän-n g s u t jämspän-nas. Utjämspän-nispän-ngespän-n bör ske v i d så hÖg temperatur som möjligt utaspän-n a t t färg- och kvistförändringar uppstår, d v s v i d 65-70 "C t o r r t e m p e r a t u r . En e f f e k t i v spänningsutjSmning kan bara ske i en s a t s t o r k med l i t e t blås-d j u p . Spänningsnivån kan bestämmas/kontrolleras v i a g a f f e l p r o v och genomfö-ras e f t e r Timber Research and Development A s s o c i a t i o n s (TRADAs) r i k t l i n j e r : "Standard för säkerställande av k v a l i t e t e n på kammartorkat v i r k e " (Standard f o r t h e Assurance o f Q u a l i t y o f Batch D r y i n g o f Timber, j a n 1985). Se Tork-k l u b b s a r t i Tork-k e l nr 20, SågverTork-ken nr 8, 1985. Se f i g u r 6.

24

Spännlngsnivä 1 1 2 1 a

t S a g a ut orovvr • n l l g l ov

2 P U c a r a provat afillgl nadan

A v l t a n l n g

I A v l i a m l t v l r d a l . I d pro>ata a n a » I n i i r a risrn 4 v a n d provat och avlBa Igan 9 Madal

matwardan-Bpannlnganlvå

100 mm

200 mm

Figur 6.

Diagram för bestämning av spänningsnivån i trä med hjälp av g a f f e l p r o v . R i t a först en f i g u r en-l i g t ovan på e t t papper. Måtten ska vara

100 X 200 mm. Såga u t en 15 mm s k i v a u r en

planka som ska provas och såga u t e t t g a f f e l p r o v e n l i g t måtten i f i g u r e n . För centrumvirke ska endast g a f f e l b e n e t för s p l i n t s i d a n mätas. Märg-sidans g a f f e l b e n böjer s i g d e l v i s inåt p g a den oli-ka krympningen i årsringarnas r a d i e l l a och t a n g e n t i e l l a l e d . Innan spänningsmätningen u t -förs ska g a f f e l p r o v e t förvaras 24 timmar i 20 ± 5 "C och 55 ± 10 5S l u f t f u k t i g h e t . Spän-ningsnivån graderas från 0-3. A n t a l e t prov ska vara l i k a s t o r t som v i d f u k t k v o t s p r o v n i n g

(10-20 s t ) . Beräkna medelvärdet av samtliga mät-n i mät-n g a r . Låg spämät-nmät-nimät-ngsmät-nivå imät-nmät-nebär a t t medelvär-det av a l l a mätningar är mindre än 1,5 och a t t i n g e t värde överstiger 2,0. Det v i l l säga en lämplig nivå för exempelvis v i r k e som ska klyvas (se Trätorkning 2, k a p i t e l 2.5.3).

2c. Kommentarer spänningsutjämning

Fuktkvots-Zspänningsutjämning kan utföras i s p e c i e l l a basningskammare. Såg-verk som enbart har p r o g r e s s i v a längdcirkulationstorkar för t o r k n i n g av s i t t v i r k e kan k o m p l e t t e r a t o r k n i n g s u t r u s t n i n g e n med en d y l i k och utjämna s i t t v i r k e i en sådan kammare.

I A u s t r a l i e n har många sågverk s p e c i e l l a basningskammare (utöver sina van-l i g a kammartorkar). Man anser där a t t det är mer ekonomiskt a t t utjämna v i r k e t i basningskammare än i kammartorkarna.

B a s n i n g s t i d e n på ca 10 procent av t o r k n i n g s t i d e n , som anges i c h e c k l i s t a n , är endast e t t mycket g r o v t riktvärde. För v a r j e kammartork, k v a l i t e t s k r a v , v i r k e s t j o c k l e k och temperaturnivå bör b a s n i n g s t i d e n trimmas i n med hjälp av g a f f e l p r o v .

3a. K v a l i t e t s f a k t o r s p r i c k o r Maximal längd och djup.

25 3b. Förklaring s p r i c k o r

I de svenska s o r t e r i n g s r e g l e r n a * för I - V I s o r t f i n n s krav på spricklängd och djup. Dessa r e g l e r tillåter r e l a t i v t s t o r a s p r i c k o r , även i o/s. Exem-p e l v i s får d e t i o/s f i n n a s en s Exem-p r i c k a Exem-på v i r k e t s f l a t s i d a som utgör uExem-pExem-p t i l l 65 procent av v i r k e t s längd. För åtskilliga ändamål är d e t t a h e l t o a c c e p t a b e l t . De f l e s t a sågverk har dock strängare krav v i d s i n s o r t e r i n g . I ECE-reglerna f i n n s även krav på s p r i c k o r för k o n s t r u k t i o n s v i r k e . Dessa krav är e m e l l e r t i d i första hand betingade av hållfasthetsskäl, se f i g u r 1.

HålIfasthetsklass: S 10 (Motsvarar T30) S 8 (T24) S 6 (T18) S p r i c k o r : Pfi ytan Ej genomgående Genongående Beaktas e j om längden är högst 300 mm L i k a med e l l e r mindre än L/5 högst 500 mm Lika med e l l e r mindre än L/4 högst 600 mm L i k a med e l l e r mindre än L/4 högst 900 mm Högst en maximal s p r i c k a per meter

Endast i v i r k e t s ändar och med en max längd = v i r k e t s bredd Max 600 mm. Änd-s p r i c k o r max längd = 1,5 ggr v i r k e t s bredd L = virkeslängd.

Figur 7. Maximal spricklängd e n l i g t ECE-reglerna för v i s u e l l hållfasthets-s o r t e r i n g .

Torkning med höga våttemperaturer (50 °C och högre) innebär färre s p r i c k o r om i n t e den höga temperaturen u t n y t t j a s t i l l k o r t a r e t o r k n i n g s t i d e r , se f i -gur 8. Den högre våttemperaturen innebär även mindre besvär med kådlSpor samt kådansamlingar k r i n g k v i s t a r i en färdig s n i c k e r i p r o d u k t . Torkas v i r k e t t i l l lägre f u k t k v o t e r än som är v a n l i g t v i d s k e p p n i n g s t o r r t , går t o r k n i n g s s p r i c k o r n a s u c c e s s i v t i g e n . Så sker även genom den u p p f u k t n i n g i v i r -kesytan som sker d i r e k t e f t e r u t t a g ur t o r k e n .

Ska v i r k e t o r k a sågverk, bör v i Torkningen bör Sammanlagda pak f y r a meter v i d från o/s v i d o l nedan för 75 x k l u b b s a r t i k e l n

s så a t t sprickmängden b l i r mindre än normalt v i d n o r d i s k a r k e t t o r k a s i en s a t s t o r k som i n t e har för s t o r t blåsdjup. ske med förhöjd vfittemperatur för c e n t r u m v i r k e t (ca 50 *C). etbredden i c i r k u l a t i o n s l u f t e n s r i k t n i n g bör i n t e överstiga reverserande cirkulationsfläktar. Exempel på nedklassningen ika v S t t e m p e r a t u r e r och t o r k n i n g s t i d e r i s a t s t o r k a r v i s a s 150 mm f u r u t o r k a t med Träteks t o r k m o d e l l . Se även Tork-r 11 i SågveTork-rken n Tork-r 1 1 , 1984.

S o r t e r i n g av sågat v i r k e av f u r u och gran (Föreningen Svenska Sågverksmän 1982).

26 Nedklassning från o/s, % 5 0 4 0 30 20 10 O L 75>^150 mm Furu \ Nyavverkat

-I

v

v

\

F i g u r 8. Ungefär nedklassning från o/s p g a s p r i c k o r v i d o l i k a våttempe-r a t u våttempe-r e våttempe-r och t o våttempe-r k n i n g s t i d e våttempe-r . Tovåttempe-rkning fvåttempe-rån våttempe-rått t i l l 18 % f u k t k v o t med Träteks torkningsscheman för kammartorkar ( t o r k m o d e l l 3 ) . S o r t e r i n g e n g j o r d d i r e k t e f t e r t o r k n i n g e n och avsvalningen

( m a t e r i a l e t avser centrumutbyten). L i k a låga nedklassningar från o/s (5 procent) erhålls v i d t y = 38 °C - 9,5 dygn, t v = 50 "C - 7 dygn e l l e r t ^ = 60 "C - 6 dygn. V i r k e s t o r k med l i t e t blås-djup. E f t e r L Malmquist, TräteknikRapport nr 62, 1984 ( s e även Trätorkning 2, k a p i t e l 3.3.1).

3c. Kommentarer s p r i c k o r

E n l i g t c h e c k l i s t a n kan v a r j e köpare/säljare göra upp om maximal spricklängd och djup. Många gånger räcker det med a t t man enbart anger maximal s p r i c k

-längd per virkesstycke på r e s p e k t i v e f l a t s i d a e l l e r bästa s i d a . Detta

med-för även a t t mätningen b l i r b i l l i g a r e a t t utmed-föra. S p r i c k d j u p måste mätas för hand med e t t stålmått, se "Gröna boken". Om uppmätta s p r i c k o r översti-ger e t t u p p g j o r t värde, görs e t t p r i s a v d r a g e n l i g t i förväg överenskommen prissättning.

Eftersom g r o v t v i r k e (36-75 mm) s p r i c k e r b e t y d l i g t lättare än k l e n t v i r k e , bör man - om d e t är möjligt - a l l t i d höra e f t e r med köparen om i n t e v i r k e t i e t t senare skede ska k l y v a s upp t i l l k l e n a r e dimensioner. Om så är f a l -l e t , bör v i r k e t från början köpas i önskad dimension. På så sätt b -l i r anta-l e t s p r i c k o r färre.

I f r a m t i d e n kommer v i r k e t a t t kunna s p r i c k s o r t e r a s a u t o m a t i s k t . En sådan t e k n i k möjliggör en mer exakt sprickmätning än den nuvarande manuella. Det b l i r då mer lämpligt a t t bestämma medelspricklängden för e t t h e l t v i r k e s -p a r t i .

27 Vid leverans av v i r k e med medelfuktkvoten ca 12 procent e l l e r lägre, kan t i d i g a r e uppkomna s p r i c k o r b l i r k o r t a r e . Under ca 12 procent f u k t k v o t bör-j a r s p r i c k o r n a a t t gå ihop och spricklängden a t t minska. Skälet är a t t när v i r k e t s f u k t i g a r e i n r e börjar krympa, t r y c k s den t i d i g a r e översträckta v i r -kesytans "för s t o r a s k a l " ihop. Spännings- och fuktkvotsutjämnas v i r k e t minskar spricklängden y t t e r l i g a r e .

V i d lägre f u k t k v o t e r är d e t därför lämpligt a t t köparen höjer s i t t s p r i c k -längdskrav. V i d exempelvis 6 procent f u k t k v o t bör maximal spricklängd förs l a g förs v i förs h a l v e r a förs i jämförelförse med om v i r k e t hade h a f t ca 12 procent f u k t -k v o t . (Maximalt spric-klängds-krav är p r o p o r t i o n e l l t mot fu-kt-kvotsmins-kningen från ca 12 p r o c e n t . )

Vid kurvsågning, och s p e c i e l l t v i d raksågning, av centrumvirke hamnar märgen lätt en b i t i n i v i r k e t . Ofta uppstår då märgsprickor som s n i c k e -r i e -r n a ä-r* mycket besvä-rade av.

För sågverk med v i r k e s t o r k a r som ger hög sprickmängd e l l e r om märgen v i d sågning o f t a hamnar långt i n i v i r k e t , kan d e t vara lämpligt a t t såga

3 X l o g ( s e f i g u r 9 a ) , d v s t r e l i k a grova v i r k e s s t y c k e n ur v a r j e stock.

De båda y t t e r b i t e r n a används sedan t i l l snickeriändemfil. Även m i t t b i t e n kan användas t i l l s n i c k e r i e r om den k l y v s över märgen före t o r k n i n g e n .

F i g u r 9. O l i k a sätt a t t minska sprickmängden

Med d e t t a förfaringssätt u t e b l i r g i v e t v i s märgsprickor och även de v a n l i g a t o r k n i n g s s p r i c k o r n a minskar väsentligt p g a minskad a n i s o t r o p i .

Ett annat förfaringssätt är a t t såga u t e t t t u n t v i r k e s s t y c k e m i t t över märgen ( s e f i g u r 9 b ) .

Ett t r e d j e sätt gäller för v i r k e som senare ska k l y v a s t i l l smalare bredder. Såga e t t spår m i t t på f l a t s i d a n enbart på s p l i n t s i d a n av v i r k e s s t y c k -e t , såga på båd-e s p l i n t - och kärnsidan -e l l -e r k l y v h -e l t -e n k -e l t a l l t i d v i r k -e t över märgen före t o r k n i n g e n , se f i g u r 9c.

Ett exempel på tillåten sprickmängd är den gällande standarden för v i r k e i fönster:

0,5 mm s p r i c k b r e d d i bågar och 1,0 mm s p r i c k b r e d d i karmar ( s y n l i g a y t o r ) . S p r i c k o r får i n t e nå u t t i l l kant.

28

En r e v i d e r i n g av standarden pågår. Den kommer s a n n o l i k t a t t medföra skärpta k v a l i t e t s k r a v .

4a. K v a l i t e t s f a k t o r d e f o r m a t i o n e r

Maximal flatböj (mm/2 m), k a n t k r o k i g h e t (mm/2 m), skevhet och kupighet (mm per 25 mm v i r k e s b r e d d per 2 m virkeslängd).

4b. Förklaring deformationer

För sågat och h y v l a t v i r k e f i n n s svenska rekommendationer (Föreningen Svenska Sågverksmän (ESS) 1987-03-27 r e s p e k t i v e SSTEF 1988-02-01) för maxi-mala v i r k e s d e f o r m a t i o n e r , v i l k a i s t o r t s e t t sammanfaller med ECE-reglerna för k o n s t r u k t i o n s v i r k e , f i g u r 10 och 11 (första kolumnen).

Kravet på v i r k e s d e f o r m a t i o n e r är detsamma för o/s, V och VI s o r t samt gäl-ler för f u k t k v o t e r ner t i l l 14 p r o c e n t . V i r k e s d e f o r m a t i o n e r n a ökar s t a r k t med f u k t k v o t s m i n s k n i n g e n .

4c. Kommentarer deformationer

Torkning t i l l lägre f u k t k v o t e r än s k e p p n i n g s t o r r t ger en ökad v i r k e s d e f o r -mation, se f i g u r 12 (D G A r g a n b r i g h t ) .

Som exempel på maximal v i r k e s d e f o r m a t i o n kan nämnas a t t i förslaget t i l l standard SS 81 81 04 får en färdig v i r k e s p r o f i l högst ha:

K a n t k r o k i g h e t : högst 2 mm/m (= 4 mm/2 m)

Skevhet: " 2 mm/dm/m (= 1 mm per 25 mm av bredden per 2 m längd) Förslagsvis bör lägre värden på deformationer kunna beställas av köparna än de som gäller sågat och h y v l a t v i r k e e n l i g t FSSs rekommendationer (se f i -gur 10 och 1 1 ) .

Vid CSIRO (Commonwealth Science I n s t i t u t e f o r Research O r g a n i s a t i o n ) i M e l b o u r n e / A u s t r a l i e n har Dr R Northway t a g i t fram en on-line

deformations-mätare (se Trätek, Rapport P 3 0 ) . Detta är t r o l i g t v i s en u t r u s t n i n g som v i

29

Skevhet ( p e r någon 2 m längdenhet)

V i r k e s b r e d d Maximal skevhet Upp t o m 74 mm 3 mm

75-125 " 8 " 126-199 " 12 " Fr o m 200 " 16 "

Kantkrokighet ( p e r någon 2 m längdenhet)

Virkesbredd Maximal k a n t k r o k i g h e t Upp t o m 37 mm 10 mm 38-149 " 7 " Fr o m 150 " 5 " F l a t b o j ( p e r någon 2 m längdenhet) V i r k e s t j o c k l e k Maximal flatböj Upp t o m 37 mm 20 rmi 38-62 " 15 " Fr o m 63 " 10 " Kupighet V i r k e s b r e d d Maximal kupighet Upp t o m 74 mm 2 mm 75-149 " 3 " Fr o m 150 " 5 "

F i g u r 10. Sågat v i r k e . Föreningen Svenska Sågverksmäns rekommenderade riktvärden beträffande formförändringar för o/s och V-sort (1987-03-27). Virkesmåtten avser n o m i n e l l a mått. Om en represen-t a represen-t i v provmängd ur e represen-t represen-t v i r k e s p a r represen-t i v i d i n s p e k represen-t i o n i n represen-t e innehål-l e r mer än 5 S av s t y c k e t a innehål-l e t med större formförändringar än 1,3 gånger de rekommenderade godkänna p a r t i e t , om d e t i övrigt är godkänt i motsvarande k v a l i t e t s k l a s s . Om provmängden i n t e u p p f y l l e r f o r d r i n g a r n a får h e l a p a r t i e t i n s p e k t e r a s för s l u t l i g t avgörande ( s e Trätorkning 2, k a p i t e l 2.6.5).