9001003
Lisbet Kristiansson
Utrustning för rening av ut
släpp av organiska lösnings
medel från träindustrin
Trätek
L i s b e t K r i s t i a n s s o n
UTRUSTNING FÖR RENING AV UTSLÄPP AV ORGANISKA LÖSNINGSMEDEL FRÅN T R Ä I N D U S T R I N T r ä t e k n i k C e n t r u m , R a p p o r t P 9001003 N y c k e l o r d organic solvents 'pollution oontvol S t o c k h o l m j a n u a r i 1990
Sid INWEHALLSFORTECKMING 1. FÖRORD 2 2. SAMxMANFATTNING 2 3. INLEDNING 2 4. UPPLÄGGNING 2 5. BESKRIVNING ÄV OLIKA RENINGSPRINCIPER 3
5.1 A d s o r p t i o n 3 5.2 Förbränningsväxlare 4
5.3 Förb)änningsanläggning 5
6. UTSLÄPPENS INNEHÅLL 5 7. KOMMENTARER TILL OLIKA RENINGSPRINCIPER b
3. NÄR KAN RENINGSUTRUSTNING VARA ETT ALTERNATIV 6
3. ATT TÄNKA PA OM RENINGSUTRUSTNING VÄLJS 7
10. FÖR VIDARE STUDIER 8 11. JÄMFÖRELSE AV VISSA DATA MELLAN OLIKA TYPER AV
RENINGSANLÄGGNINGAR 9 12. INFORMATION OM RESPEKTIVE RENINGSANLÄGGNING 12
12.1 y t r u s t Fl ingår som bygge r på a d s o r p t i o n 12
Poly ad" FB 12 Munters Zeol Concentrator 15
CON-REC OCH CON-CAT 19 12.2 Fcrbranninjsväxlare 20
ADTÉC " 20 SVINGTHERM 23 12.3 Förbf änning^sanläggningar 25
RE-THERM 25 CATOX OCH REGENOX 27
1. FÖRORD
Denna r a p p o r t r e d o v i s a r data om r e n i n g s u t r u s t n i n g a r som kan tillämpas på träindustrins utsläpp av kolväten. M a t e r i a l e t är framtaget i p r o j e k t e t "Trä och den y t t r e miljön". Detta p r o j e k t är e t t samarbetsprojekt mellan ca 25 träindustrier varav de f l e s t a s y s s l a r med y t b e h a n d l i n g . I n f o r m a t i o n och dokumentation s p r i d s inom p r o j e k t e t t i l l d e l t a g a r n a men v i s s i n f o r m a t i o n som t ex denna r a p p o r t som bedöms ha e t t mera allmänt i n t r e s s e t r y c k s och ges u t som Trätek-rapport.
2. SAMMANFATTNING
Rapporten utgör en sammanställning över reningsanläggningar för r e n i n g av lösningsmedel. Förutsättningar h a r v a r i t a t t få en överblick över de anläggningar som kan vara lämpliga för de förhållanden som gäller utsläpp från y t b e h a n d l i n g av trä. S p e c i f i k a data om r e s p e k t i v e anläggning f i n n s på s i d o r n a 12-30 liksom ungefärliga kostnader.
3. INLEDNING
Träindustrier med y t b e h a n d l i n g har under de senaste åren fått ökade krav på sig från miljömyndigheterna a t t minska utsläppen av organiska lösningsmedel. Lösningar av p r o d u k t i o n s t e k n i s k a r t som reducerar användningen av lösningsmedel är u r långsiktig s y n v i n k e l a t t föredra. Det f i n n s dock v i s s a s i t u a t i o -ner där en r e n i n g utav utsläppen b l i r nödvändig och kanske rentav är den för tillfället bästa lösningen. När man ansöker om tillstånd t i l l verksamheten hos Länsstyrelsen så v i l l myndigheten ha e t t underlag för a t t kunna bedöma vad som är ekonomiskt r i m l i g t a t t kräva. En d e l i d e t t a underlag är de ékonora;tska och t e k n i s k a förutsättningarna för r e n i n g av utsläppen. I n f o r -mation om o l i k a r e n i n g s u t r u s t n i n g a r som är lämpliga för träindustrin har därför sammanställts i denna r a p p o r t , för a t t vara t i l l hjälp v i d företagets egen bedömning likväl som t i l l hjälp när underlag för länsstyrelsernas handläggning s k a l l t a s fram.
4. UPPLÄGGNING
Underlaget t i l l r a p p o r t e n har hämtats i n från e t t a n t a l leverantörer av r e n i n g s u t r u s t n i n g a r . Träindustrins v i l l k o r har tjänat som utgångspunkt t ex normal sammansättning på utsläpp, s t o r l e k på flöde och k o n c e n t r a t i o n e r . A l l a tillfrågade har i n t e lämnat m a t e r i a l på grund av o l i k a orsaker. En d e l leverantörer har begränsat s i g t i l l s p e c i e l l a branscher och en d e l l e v e r e r a r i n t e så små anläggningar som träindustrin normalt behöver. U t v e c k l i n g e n är i n t e n s i v inom området och u p p g i f t e r n a från leverantörerna har ständigt ändrats under insamlingens gång. Leverantörer har även t i l l k o m m i t . M a t e r i a l e t gör inga anspråk på a t t vara komplett med avseende på a n t a l e t leverantörer. De för tillfället v a n l i g a s t e och i n t r e s s a n t a s t e har t a g i t s med.
5. BESKRIVNING AV OLIKA RENINGSPRINCIPER 5.1 A d s o r p t i o n
De r e n i n g s u t r u s t n i n g a r som bygger på p r i n c i p e n om a d s o r p t i o n innchålier någon form av bäddmaterial. D e t t a m a t e r i a l är av den karaktären a t t o l i k a gasformiga ämnen f a s t n a r på m a t e r i a l e t s y t a . O l i k a ämnen f a s t n a r o l i k a snabbt och o l i k a hårt. Den förorenade l u f t e n får genomströmma bädden och förore-ningarna f a s t n a r på bäddmaterialet. För a t t få så mycket föroreningar sorr. möjligt a t t f a s t n a görs bäddmaterialet med så s t o r y t a som möjligt. D e t t a görs antingen genom a t t m a t e r i a l e t ges en porös s t r u k t u r med många, långa och förgrenade porer e l l e r genom a t t d e t görs i form av mycket små p a r t i k l a r . Den s p e c i f i k a y t a n på kommersiella bäddmaterial upgår o f t a t i l l 5 0 0 1 0 0 0 m'/g. På grund av a t t o l i k a ämnen f a s t n a r o l i k a i bädden kan t e k n i k e n användas t i l l a t t separera o l i k a föreningar e l l e r ämnen ifrån varandra. En s e l e k t i v r e n i n g kan då genomföras.
K a p a c i t e t e n hos bäddmaterialet anges som k i l o g r a m upptaget ämne per k i l o g r a m bäddmaterial. K a p a c i t e t e n v a r i e r a r med t y p av förorening, k o n c e n t r a t i o n av föroreningen och med temperaturen. Även l u f t f u k t i g h e t e n kan ha b e t y d e l s e . Processen då föroreningen f a s t n a r är e t t s k exotermt förlopp, dvs värme frigörs. Tillförs sedan värme l o s s n a r föroreningen från bäddmaterialet. Detta k a l l a s d e s o r p t i o n och u t n y t t j a s då bädden s k a l l regenereras. Värmen tillförs med hjälp av vattenånga e l l e r någon gas^ t ex kväve. Föroreningen frigörs och t r a n s p o r t e r a s b o r t av vattenångan e l l e r kvävgasen. Koncentrationen b l i r då mycket högre och lösningsmedlet kan u t v i n n a s genom kondensering^ dvs n e d k y l n i n g av gasblandningen e l l e r så kan gasblandningen förbrännas och energin återvinnas.
Två typer av bäddar förekommer i de redovisade anläggningarna. Dels med f a s t bäddmaterial, d e l s med rörligt. Fasta bäddar kan vara uppbyggda så a t t Däddmaterialet f i n n s på y t a n av en bärande s t r u k t u r . Bädden kan sedan l i g g a f a s t och förorenad l u f t får strömma igenom t i l l s bädden är mättad. Därefter regenereras bädden a n t i n g e n under n a t t e l l e r annan t i d då p r o d u k t i o n i n t e är
igång e l l e r så har man i n s t a l l e r a t f l e r a bäddar så a t t r e g e n e r e r i n g kan ske under p r o d u k t i o n . Den f a s t a bädden kan också f i n n a s i en r o t o r som sakta rör s i g igenom a d s o r p t i o n s z c n och regenereringszon. I d e t t a f a l l sker regenere-r i n g e n k o n t i n u e regenere-r l i g t underegenere-r d regenere-r i f t .
Bädden med rörligt m a t e r i a l utformas som en f l u i d i s e r a n d e bädd^dvs m a t e r i a l e t hålls svävande med en luftström, överföringen i sådana bäddar b l i r e f f e k t i v . En d e l av bäddmaterialet t a s k o n t i n u e r l i g t u t och regenereras.
Bäddmaterialet kan bestå av z e o l i t e r , v i l k e t används både i f a s t a bäddar och i r o t o r e r . I f l u i d i s e r a n d e bäddar används s p e c i e l l a polymerer. A k t i v t k o l används v i d v i s s a tillämpningar men har i n t e använts med framgång för r e n i n g av utsläpp från y t b e h a n d l i n g på trä. D e t t a beror o f t a s t på a t t utsläppen innehåller för s t o r andel v a t t e n och d e t t a f a s t n a r på k o l e t s y t a och reducerar e f f e k t i v i t e t e n .
Gemensamt för r e n i n g s u t r u s t n i n g a r som bygger på a d s o r p t i o n s p r i n c i p e n är^ som framgår av ovan, a t t föroreningen fås i en högre k o n c e n t r a t i o n och y t t e r l i g a -re en enhet behövs därför e f t e r själva a d s o r p t i o n e n . Detta kan vara en förbränningsanläggning e l l e r en kondensering beroende på om återvinning e l l e r d e s t r u k t i o n är a t t föredra.
Det innebär a t t redovisade kostnader i n t e t a r upp en fullständig r e n i n g av utsläppet utan endast en k o n c e n t r e r i n g . Dimensionerna på förbränning r e s p e k t i v e kondensering kan i d e t t a f a l l hållas nere p g a de höga h a l t e r n a och reducerar kostnaderna för d e t t a steg något.
5.2 Förbränningsväxlare
H a l t e r n a av lösningsmedel i utgående l u f t från ytbehandlingen är i träindu-s t r i n mycket låga. L u f t e n har dock e t t energiinnehåll träindu-som kan göra det i n t r e s s a n t a t t förbränna. V i d normal förbränning kan energin återvinnas från utgående l u f t . Normalt v i d v a n l i g förbränning är a t t d e t är ekonomiskt r i m l i g t a t t återvinna c i r k a hälften av l u f t e n s energiinnehåll. Med en förbränningsväxlare kan en större andel av e n e r g i n återvinnas. Behovet av e x t r a e n e r g i för d e s t r u k t i o n e n kan därför reduceras e l l e r försvinna.
Anläggningen består av en bädd av t ex sand. I m i t t e n av bädden f i n n s värmespiraler som håller bäddtemperaturen på en v i s s nivå. Organiska lösningsmedel förbränns och b r y t s ner om temperaturen l i g g e r över 800-900°C. Den l u f t som s k a l l renas får strömma igenom bädden. Först värms då l u f t e n upp t i l l en sådan temperatur a t t föroreningarna förbränns. Syreöverskottet är s t o r t v i d denna förbränning. Sanden har s t o r k o n t a k t y t a mot l u f t e n så en god t e r m i s k k o n t a k t förekommer hela t i d e n . Detta innebär a t t t e m p e r a t u r s k i l l n a d e n mellan sand och l u f t b l i r l i t e n .
I samband med a t t l u f t e n passerar bädden k y l s ingångszonen ner av den k a l l a r e ingående l u f t e n och den utgående l u f t e n värmer upp utgångszonen ur bädden. Detta s k u l l e göra a t t t e r a p e r a t u r p r o f i l e n b l i r förändrad och d e t s k u l l e i n v e r k a på f u n k t i o n e n . För a t t undvika d e t t a växlas l u f t e n s strömnings-r i k t n i n g genom gströmnings-rusbädden med jämna mellanströmnings-rum.
Temperatur
t . ^t Bäddhöjd
Figur 1. Temperaturfördelning i bädden, rak linje. Temperatur hos nedifrån genomströmmande luft, streckad linje. Temperaturskillnad mellan luft och grus är ungefär konstant genom hela bädden.
Förbränningen karaktäriseras t i l l s k i l l n a d från normal förbränning av: s t o r t Inftöverskott
väl förblandad bränsleVluftblandning jämn uppvärmning
ingen flamma.
Förbränningen b l i r mycket fullständig och n e d b r y t n i n g s p r o d u k t e r n a består av k o l d i o x i d och v a t t e n . V i d växlingen av genomströmningsriktningen b l i r reningen i n t e fullständig.
Om man istället för sand använder e t t bäddmaterial med en porös s t r u k t u r och täckt med en k a t a l y s a t o r kan temperaturen i bädden hållas på en lägre nivå. Återvinning av e n e r g i sker d i r e k t i bädden och på så sätt kan en större andel av e n e r g i n i utgående l u f t t a s t i l l v a r a . Utgående l u f t håller normalt en temperatur på c i r k a 20°C. V i d förbränningen av lösningsmedel u t v e c k l a s värme och v i d tillräckligt höga h a l t e r sker d e t t a i sådan o m f a t t n i n g a t t i n g e t t i l l s k o t t av stödenergi behövs.
^•^ Förbränningsanläggning
Anläggningar som bygger på k o n v e n t i o n e l l förbränning har använts för a t t rena l u f t från o r g a n i s k a lösningsmedel under lång t i d och är en väl e t a b l e r a d t e k n i k . Förbränningen f i n n s av två s l a g d e l s termisk^ d e l s k a t a l y t i s k . V i d t e r m i s k förbränning sker nedbrytningen v i d hög temperatur, minst 800-900°C. Vid k a t a l y t i s k förbränning sker nedbrytningen i närvaro av en k a t a l y s a t o r och d e t t a innebär a t t temperaturen kan hållas lägre. En k a t a l y s a t o r är en förening som har förmågan a t t påskynda nedbrytningen så a t t den kan ske v i d en lägre temperatur u t a n a t t k a t a l y s a t o r n i s i g förbrukas. V i d fullständig förbränning b i l d a s k o l d i o x i d och v a t t e n .
Halterna av lösningsmedel är normalt låga och d e t t a gör a t t det kan vara svårt a t t d r i v a en förbränning utan a t t stödbränsle tillförs. Luftflödenas s t o r l e k gör också a t t dimensionerna på förbränningsanläggningen b l i r s t o r a . Detta ökar kostnaderna. För a t t lösa d e t t a är d e t v a n l i g t a t t först
i n s t a l l e r a någon form av koncentreringsanläggning före förbränningen och därmed mii-ska luftflödena. En sådan u p p k o n c e n t r e r i n g kan ske genom t ex en adsorptionsanläggning.
6. UTSLÄPPENS INNEHALL
Innehållet i utsläppen v a r i e r a r beroende på v i l k e n p r i n c i p r e n i n g s u t r u s t n i n g e n bygger på.
Från k o n v e n t i o n e l l förbränning, om temperaturen är tillräckligt hög, släpps k o l d i o x i d och v a t t e n u t . Utsläpp av k o l d i o x i d kommer a t t beläggas med a v g i i l , förslag kommer a t t p r e s e n t e r a s under hösten. Om denna a v g i f t endast kommer a t t gälla utsläpp v i d e n e r g i p r o d u k t i o n är i n t e känt ännu. På grund av i n v e r k a n på k l i m a t e t , den s k växthuseffekten, är man observant på denna typ av utsläpp. Riksdagen har t i l l och med f a t t a t e t t b e s l u t a t t k o l d i o x -i d h a l t e n -i l u f t e n -i n t e s k a l l t-illåtas a t t öka. Krav på a t t utsläppen av
Från förbränningsväxlaren släpps också normalt u t k o l d i o x i d och v a t t e n . Dessutom kan det v i d växling av r i k t n i n g på genomströmningen släppas u t något av den förorenade l u f t e n , dvs l u f t med samma sammansättning som den som tillförs anläggningen.
Vid användning av a d s o r p t i o n släpps en bråkdel av ingående l u f t u t och med motsvarande innehåll. Respektive andel kan dock v a r i e r a beroende på a t t o l i k a ämnen f a s t n a r o l i k a lätt i bädden. I n g e t utsläpp av k o l d i o x i d sker från denna anläggningstyp.
7. KOMMENTARER TILL DE OLIKA REJ4INGSPRINCIPERNA
D r i f t s e r f a r e n h e t e r n a från träindustrin när d e t gäller r e n i n g s u t r u s t n i n g a r är ganska begränsade. Det är först under de a l l r a senaste åren som r e n i n g s u t -r u s t n i n g a -r i n s t a l l e -r a t s öve-r huvudtaget. Vissa f-rågeställninga-r ä-r ändå vä-rda a t t t a s fram.
Anläggningar som bygger på a d s o r p t i o n kan få problem med igensättning och n e r k l e t n i n g . Det b e r o r på a t t bindemedel från färgen e l l e r lacken går med utgående l u f t och f a s t n a r i bäddmaterialet som k l e t a s n e r . Det ger^ p r e c i s som vatteninnehåll i l u f t e n , en försämrad r e n i n g . Det gäller även f l u i d i s e -rande bäddar där d r i f t p r o b l e m p g a d e t t a förekommer.
Förbränningsväxlare med sandbädd kan s i n t r a . Den temperatur som eftersträvas för a t t få en fullständig n e d b r y t n i n g av föroreningarna l i g g e r nära sandens s i n t r i n g s t e m p e r a t u r . Detta kan undvikas i de bäddar där k a t a l y s a t o r används eftersom d e t då krävs lägre temperatur. Har sanden s i n t r a t måste värmeelementen s p e t t a s u t m a n u e l l t .
Anläggningar som släpper u t k o l d i o x i d kan e n l i g t vad som sagts ovan drabbas av a v g i f t e r e l l e r andra begränsande krav framöver. När beror på hur angelägen man b l i r från p o l i t i s k t håll a t t snabbt hantera k o l d i o x i d e n s i n v e r k a n på k l i m a t e t .
Änläggniiigar som endast innebär k o n c e n t r e r i n g , t ex adsorptionsanlägg-ningarna, måste k o m p l e t t e r a s med y t t e r l i g a r e e t t s t e g , t ex förbränning e l l e r kondensering, utöver vad som anges i t a b e l l e r n a . D e t t a utgör således e t t ganska d y r t a l t e r n a t i v .
8. NAR KAN RENINGSUTRUSTNING VARA ETT ALTERNATIV
Försök bör a l l t i d göras a t t lösa problemen v i d källan^ dvs försöka minska användningen av lösningsmedel. Idag kräver dock Länsstyrelserna normalt i s i n a tillstånd så pass s t o r a minskningar a t t mindre j u s t e r i n g a r i n t e räcker, utan övergång t i l l nya färg- och lacksystem f o r d r a s . De f l e s t a nya tillstånd innebär i d a g en r e d u k t i o n på 50% på t r e år och 80 90% på fem år. I de f a l l då y t b e h a n d l i n g s u t r u s t n i n g e n är r e l a t i v t ny och beräknas ha lång livslängd kvar och dessutom kraven på produkten är svåra a t t u p p f y l l a kan r e n i n g s u t -r u s t n i n g behöva öve-rvägas. Kan måste dock ha med i b i l d e n a t t p-roblemet därmed i n t e är löst utan bara u p p s k j u t e t t i l l s v i d a r e . Det kan i b l a n d vara v i k t i g t a t t iå några års e x t r a t i d för a t t kunna p l a n e r a s i n a p r o d u k t i o n s -förändringar och då kan denna r e s p i t fås genom i n s t a l l a t i o n av reningsan-läggning. En r e n i n g s u t r u s t n i n g är e m e l l e r t i d a l d r i g e t t b i l l i g t a l t e r n a t i v .
A t t i n s t a l l e r a r e n i n g och sedan slå s i g t i l l r o och glömma y t b e h a n d l i n g s -problematiken gör a t t man hamnar i samma akuta s i t u a t i o n i g e n i f r a m t i d e n . För s t o r a företag med y t b e h a n d l i n g kan r e s t h a l t e r n a e f t e r övergång t i l l nya system ändå b l i så s t o r a a t t r e n i n g kan behövas. Så t ex kan vattenbaserade system innehålla kanske 10% lösningsmedel. Rening av r e s t h a l t e r har i n t e v a r i t a k t u e l l t för någon träindustri ännu.
9. ATT TÄNKA PÅ VID VÄL AV RENINGSUTRUSTNING
Först bör v a l e t gälla om r e n i n g överhuvudtaget behövs e l l e r om p r o d u k t i o n s -t e k n i s k a förändringar f i n n s e l l e r vän-tar r u n -t hörne-t. Om r e n i n g är enda a l t e r n a t i v e t bör strävan vara a t t få en så e f f e k t i v och ekonomisk r e n i n g som möjligt. En förutsättning för d e t t a är a t t luftflödena minskas och h a l t e r n a ökas i utgående l u f t . De låga h a l t e r n a och höga flödena är e t t g e n e r e l l t problem för träindustrin som försvårar och fördyrar r e n i n g e n . A l l t som är möjligt bör göras för a t t reducera flödena. S t r y p n i n g av flödet och återföring mellan o l i k a d e l a r bör beaktas. Exempel v i s a r a t t d e t går a t t reducera flödet åtskilliga gånger.
Rening av utsläppet har i n t e löst problemet utan bara g j o r t d e t mindre a k t u e l l t . Den s l u t g i l t i g a lösningen återstår l i k s o m problemet med lösnings-medel i arbetsmiljön.
Driftstörningar förekommer i v i s s utsträckning även om redovisade tillgäng-l i g h e t e r är höga. V i d titillgäng-ltillgäng-lfätillgäng-ltillgäng-len då reningen är ur f u n k t i o n går utstillgäng-läppen u t orenade. Finns boende i d i r e k t närhet av i n d u s t r i n uppstår lätt klagomålen d i r e k t i g e n . Toleransen mot sådana störningar brukar vara ganska låg hos de kringboende.
Man måste vara förberedd på a t t en t e k n i k som i n t e t i d i g a r e f i n n s i företaget tillförs. Någon måste avsätta t i d och i n t r e s s e för anläggningen och ha så pass kunskap a t t e n k l a r e larm och störningar kan åtgärdas.
10. FÖR VIDARE STUDIER
E t t a n t a l r a p p o r t e r och undersökningar som berör r e n i n g s t e k n i k har p u b l i c e -r a t s unde-r sena-re t i d . Fö-r a t t v i d behov kunna öka kunskapen y t t e -r l i g a -r e räknas några upp nedan.
Wirsenius, Stefan och Svedung, Inge. B e f i n t l i g g a s r e n i n g s t e k n i k för behandling av sprutboxgaser - b e s k r i v n i n g av t r e reningsanläggningar. IVL-rapport 9065.
Rapporten b e s k r i v e r d r i f t s e r f a r e n h e t e r från t r e anläggningar inom m e t a l l -och p l a s t l a c k e r i n g . Anläggningarna f i n n s v i d
Volvo Torslanda, Göteborg; och är en zeolitanläggning * P l a s t a l , Simrishamn, och är en förbränningsväxlare *- Porsche, S t u t t g a r t ^ och är en k o l r o t o r ,
Rydberg, Thomas. L u f t r e n i n g s t e k n i k - återvinning av kolväten och andra organiska föreningar. Examensarbete v i d arbetsenheten för kemisk miljövetenskap, Chalmers t e k n i s k a högskola.
östman, Anders. Rening av v e n t i l a t i o n s l u f t i i n d u s t r i n . STU-information nr 522-1985.
Dokumentation från SKR-kongressen 1987. (SKR är svenska kemiingenjörers riksförening.)
< o H »< (O o H U > < Oi (z3 CU < H o Si < Q < w H > ä u w >J a oi o b «: »-3 U w Q) •o • H •U • H U 1-1 :< 1 >i Ö) 0) o c o s C > •rl 0) CD 2 Di CO -H • O xs p åf >J3 H M •p c e x : rH •> åf 1 O >J3 nJ Q) • H OJ O (d U l UT rH 1 r<T T ) X J ^ > O O ^ r<T 1 ^ tq ^ Q) • H 1 +J • H X -u C «•-( ;< O :>,:fO 0 <)P 2 t-K U > (U <)P W (0 ^ • O u p d9 UT O •W ^1 c e x : p d9 - t~-(0 =0 H • H <U 0 Id C l O 1 UT Di c > O r l 1 UT U w Q) T I • H 1 +J • r l •w c •4-1 :< <U 0 G X M t i > • r l 0) å9 o (0 X5 • 0 " 0 +J dC UT UT c e J 3 rH P dC UT "C nJ --o • H • H OJ O (d O 1 u C -o X I ^ > o r-T 1 1 •rl H ^ c K H 01 :(0 0 C • H s • H M u > •rl 0) P O H e x j Dl • 0) 0 •O P <«> 0.d9 1 C rH p <«> 0.d9 1 rH Q) l O • H • H <w (U 0 Id c\ 0 . 0 o 1 VD 4-> IM C i< > 3 cn C-i 1 VD x ! x : -^N. X) 1 ti 1 \ n • H nJ C! 0) Un e t< U u >nj 1 0) 6 o 0 å? (d a U WJ nJ i H o o • H 0) D l w £^ SX Dif-H 3 O O T J 4J # (Pi (d O VO Q U C T J O • rH • P # 1 # >H rH VO ' i ; sO - H i f l O • O O (d m o 01 /\ OT 1 ' i ; >w c > g U l M > C l C% - P 1 OT c o 0) 1 • H c (Q U EH * J a D> O i C o i u 1 1 i-« > • H rH o i u 1 1 0 VH C 0) 2 2 U) 0) W O O • 0 P sO 0) u u fö •ffl H 6 H 0) a G u P Q) p 0 0) 0) e 01 • H +J C n X5 •U IW c 0» a to a 0) G 01 IQ to > > • H U fO o • o «d c 03 O e x : 0) 03 to T ? • H Q) P : 0 >H fd t> 1 UT (0 T J ^ •a H 01 (n /\ UT 1 c p 1 01 fO (Q 0 0) 1 G Dl • H •p c : W O -fd •p c D l • H U Q a o; in «M UT > > • H rH UT o • o iH c QJ <«» 0) D l rH (0 <U W T) o e c 1 o T J • H OJ +J : 0 01 <r> • H • H O (0 X) x> •(0 H e / s -D >H rH r~ ti 0< p •(d • H 01 p U e u <u x : .i<S c p D l 01 • O • H M •rl IH - • r l p 3 rH "M T» P a 0) X J D» 01 D (0 w 4J O G Ul ti ti o> • H u !(d D :ld (d c u Q Dt C rH u •H P rH • H W Oi c a W rH C > > 0) (d 0) • H 01 •rl 01 PÄ Oi EH Oi
10 I S Di M td 3 : K M 9-< 0 EH a O 1 I O O a > a o O o r> • • O - rH •t-) 4J t n * •k i n •-H >-i > <U (0 4 J •• Dl i H nj .[fl (d • l - l r H J 3 > m fl •(O O o o
.
" 0 cg • H U 03 m o > 0) - « (0 ^ o > Ö l r H (0 .flj (0 •—' •r->rH J 3 LO •o-fH •H Vi 1 <u 1 <U 0) C T J i H 0) w 0) O rH U 0» U D l 0) c : c C C i n + o - H + O H > (U i n -'<: ^< (0 4 J c a « i n 0 . 0) n 03 a Q) - 01 fH «H ^ -0 . ^1 a >H ns . f l n) ^^ o :3 4 J rH 3 -P • n i H J 3 O rH o CO O O C7> 03 te te te rH rH It Ii It ei • f l H rH •W 4-) rH fl fl C "W > •|-> (A fl g fl :fl O e e c •d M >i a <U U fl o 0) o i n • o 0) c 4-> w x : 0 --^ . « • n • >H E •U ^ 01 • O Q) - r - j O > rH O Ö - H • H E i n o o o o o o o o i n H I H W * J O U H O Ö> U u a <u en c Dl H C d 0) <u VI W I • H D» ^ a ^ 0) > Dl 4J C «M -fl •H D> VI 4 J Q - f l O o o o Cxi o o o o i n I Vi fl O fl 4-> 4 J C fl fl 4 J ^ W U) > i O H- rH ^ I I VI T J fl O fl 4J -V) C fl fl 4J ^ W W > i O H- H ^ I VI t J fl O fl *J *Jfl fl C 4 J ^ W M >i O H- H A ; c 0) D> c • H c 3 VI X I VI ! 0 l U # rH O 0) O ^^ fl 1 VI o 0) o 0) 3 -O -O ! 0 0) rH VI »w 4 J •O 4 J 0) fl E VI W l O n fl 4H E VI i O w Dl .itf fl w T J E C C ' n \ fl sfl O E Dl ^ > C >4 D 03 fl fl 0) G > rH O U C l O ^ fl fl 1 3 1 ^ VI VI VI C fl 0) (U • H M 4 J 4 J 4 J C fl rH rH H Dl Dl fl fl fl Dl VI J : x: Ä :fl d rH 4 J T3 T3 VI C fl • H - H : 0 fl C > > IM n * B1 1 W C G c : •H 1 U OJ 4 J 0) X> (U > ^ OJ e ta Oi !0 :(0 C rH c fö 0:1 EH •H d ^4 •H H X X) 0 rH 1 c (0 U •H w e OJ H e 0 Cd 0 C »flJ 0 Di c :3 x: H •O H 1 X (0 M •H 0 e 0) H e "C 0 c '(ö 0 u c :3 Ä rH (Q •H 0> oi •P C (0 -H s X» g Ö OJ 0 ^( 1 Dl •P >i C 3 -P •H fö w u U u »o u 0 u 0 ^1 1 0 0 u XI a 0 HO 0 -rt 0 0 -fö En 0 0 0 0 i< in Q • u • ^^ • • u fO -KC 0 0) 0 0) 0 0 Q) e 0 rH a 0. U ce: u 1 1 1 1 2 2 0 0 CJ u u •H E H H C w rH u >« x> -<a c >i Cl t-i ja rH >iX) (0 u fö (/) U) 6 OJ e rH . 0 U M rH P 0 c 0 -H :3 ^3 c 3 P fö ca b Q -C |H x: XI iH \ n n iH n e e ^ e 0 0 G >i 0 0 0 (A 0) 0 0 0 rH •0 0 • • rH c • 0 0 •rH :=> in c g in E-t
12
12. INFORMATION OM RESPEKTIVE RENINGSANLÄGGNING .1 U t r u s t n i n g a r som bygger på a d s o r p t i o n
Nobel Chematur AB. Leverantör: R e n i n g s u t r u s t n i n g : Polyad FB R e n i n g s p r i n c i p : K a p a c i t e t mm: S t o r l e k : P l a c e r i n g : I n s t a l l a t i o n : Regenerering: Återvunna lösnings-medel : Tillgänglighet: Rc-iingsef f e k t : Sammansättning u t g l u f t : Ev begränsningar: Livslängd: L e v e r a n s t i d :
Renar l u f t e n genom a d s o r p t i o n på makroporösa p o l y m e r a r t i k l a r . Processen är en k o n t i n u e r l i g t arbetande v i r v e l -bäddsprocess .
K a p a c i t e t e n är en dimensioneringsfråga l i k s o m luftflöde, t y p av lösningsmedel, h a l t och krav på r e n i n g s g r a d . Avgörs h e l t av flöde, h a l t , lösningsmedelssammansättning och r e n i n g s k r a v .
S k a l l h e l s t p l a c e r a s inomhus men kan p l a c e r a s utomhus med väderskydd och i s o l e r a d r e g e n e r e r i n g s d e l .
Levereras och i n s t a l l e r a s som en turn-key-enhet. Uppvärmd l o k a l e l l e r hårdgjord markyta och väderskydd behövs. Dessutom behövs e l , ånga och v a t t e n . E v e n t u e l l t kan en el-ångpanna i n k l u d e r a s i leveransen.
Adsorbenten regenereras k o n t i n u e r l i g t i anläggningen. Lösningsmedel återvinnes genom u t k y l n i n g .
Samlas upp i tank. Sammansättning samma som i ingående l u f t . Kan återanvändas, användas som tvättvätska och förtunning, säljas t i l l återvinningsföretag e l l e r brännas.
Hög p g a a t t anläggningen är e n k e l . Eftersom t e k n i k e n är ny f i n n s i n t e data men mer än 90% tillgänglighet g a r a n t e r a s .
Beror på dimensioneringen och på de krav som ställs. I s t o r t s e t t samma som på ingående l u f t förutom mycket lägre h a l t e r .
L u f t t e m p e r a t u r e n s k a l l vara under 30°C. V i d k r a f t i g a v a r i a t i o n e r i lösningsmedelshalt och luftflöden med t i d e n måste anläggningen anpassas för d e t t a . Som för övrig apparatur 10-15 år. Max 5% av adsorbenten måste ersättas v a r j e år p g a v i s s förlust.
13
Fördelar:
Nackdelar: Ekonomi;
- enkel och driftssäker - låg energiförbrukning
- e j känslig för f u k t i l u f t e n - återvinning av lösningsmedel.
Den förorenade l u f t e n får i n t e vara för varm. Om den är varmare än 30°C bör den k y l a s .
Inga g e n e r e l l a kostnader kan anges. Kostnaderna beror h e l t på d i m e n s i o n e r i n g från f a l l t i l l f a l l . Referensanlägg-ningar inom träindustrin: SAMHALL-BOHUSGRUPPEN N. Deltavägen 1 417 05 Göteborg övriga r e f e r e n s
anläggningar: - IFÖ Sanitär AB
Bromölla
- Volvo Komponenter AB Köping
14 Renad luft Förorenad lu
Polyadprocessen för adsorption
återvinning av lösningsmedel
Lösn DESORBER A D S O R B E RFigur 2. Polyad FB. Anläggningen är en adsorptions anläggning med en fluidiserande bädd. Bäddmaterialet utgörs av polymer.
15 Leverantör: R e n i n g s u t r u s t n i n g R e n i n g s p r i n c i p : K a p a c i t e t mm: S t o r l e k : P l a c e r i n g : I n s t a l l a t i o n : Regenerering: Återvunna lösnings-medel: Tillgänglighet: R e n i n g s e f f e k t : Sammansättning u t g l u f t : Ev begränsningar Livslängd: L e v e r a n s t i d :
Munters Zeol AB.
Hunters Zeol C o n c e n t r a t o r .
Uppkcncentrering i r o t o r . Ävskiljningen sker genom a d s o r p t i o n på en z e o l i t s t r u k t u r . S l u t s t e g e t kan vara förbränning e l l e r återvinning. Z e o l i t e r n a är uppbyggda av k i s e l och aluminium i en s t r u k t u r som gör dem porösa. L u f t v o l y m ingen begränsning. Haltområdet kan v a r i e r a mycket och beror på föroreningen. R e l a t i v a f u k t i g h e t e n kan vara mycket hög.
Beror h e l t på dess k a p a c i t e t . En anläggning för ca 25.000 n?/h t a r inomhus i anspråk en area av 6x2,7 m och höjd 3 m. Förbränningsanläggningen som lämpligen p l a c e r a s utomhus upptar en area på ca 5,5x2,5m och höjd 3 m. Bör vara regn- och f r o s t f r i t t .
I n s t a l l a t i o n och igångkörning görs av leverantören. Rotorn regenereras k o n t i n u e r l i g t under d r i f t .
Omhändertas av köparen.
Så lång d r i f t s t i d , a t t tillgängligheten kan u p p s k a t t a s , f i n n s i n t e i d a g .
Från r o t o r samma ämnen som ingående l u f t men reducerad med r e n i n g s e f f e k t e n . Följs d e t t a s t e g av en förbrännings-ugn är l u f t e n renare än den från en v a n l i g v i l l a p a n n a . Temperaturen på ingående l u f t bör u n d e r s t i g a 30-50 grader.
T e k n i s k t större än 7 år.
Beror på s t o r l e k e n men ungefär 5-8 månader från t e k n i s k t k l a r o r d e r .
16
Fördelar Vattenadsorptionen är mycket l i t e n . Detta medför a t t v i d l u f t f u k t i g h e t e r på 70-85%, dvs e f t e r en våtbox, är adsorptionen av även låga h a l t e r lösningsmedel mycket god, medan v a t t e n passerar igenom. Den r i n g a vattenmängd som fås v i d återvinningen kan återföras, alltså ingen h a n t e r i n g av förorenat v a t t e n . Z e o l i t e r tål temperaturer över 1.000 grader. Ädsorptionsegenskaperna förändras i n t e med t i d e n . Adsorptionen mycket god även v i d låga k o n c e n t r a t i o n e r . Mycket höga a v s k i l j n i n g s g r a d e r är möjliga.
Ekonomi: I n v e s t e r i n g s k o s t n a d e r
Avser r o t o r med efterföljande k a t a l y t i s k förbränning Haltområde upp t i l l ca 1 g. 5.000-10.000 mVtiffi 9.000-20.000 m*/tim 50.000 m^/tim ca 1,3 m i l j k r ca 1,9 m i l j k r ca 3,8 m i l j k r Ingen k r i n g u t r u s t n i n g t i l l k o m m e r . Däremot t i l l k o m m e r kostnad för i n s t a l l a t i o n och igångkörning.
D r i f t s k o s t n a d e r
Vid h a l t e r över ca 0,3 g/m' t i l l k o m m e r endast fläktar. Uppskattat t r y c k f a l l ca max 50 mm vp.
Tillsyn/underhåll
Systemet är p r o c e s s o r s t y r t varför normal t i l l s y n endast är nödvändig.
Referensanläggning
inoir. träindustrin: Saknas. Övriga referens-anläggningar: - Termoregulator Motala - SAAB Luleå OL.AB Mariestad
17
CONCENTRATOR SYSTEM Abluft-Reinigung,
Excample: Automobilindustrie
Waste air cleaning, car industry
^ Desorptions-LufterhitzerDesorption heater Desorptions-Luft
Eintritt Desorption air inlet Desorptionsluft Austritt Desorption air outlet Reinluft Austritt Clean air outlet Grobfilter Roughfilter Zeolith Glättungsfilter Zeolite smoothing filter
Prozess-Ventilator Process fan
Munters Zeol Concentrator-Systeme können in der Geräte-Konfiguration jedem ProzeB angepaBt werden. Munters Zeol Concentrator Systems are various in configuration of the equipments and specialised according to the process.
Abluft-Eintritt Waste air inlet
^ Desorptionsiufterhitzer nur erforderlicli wenn ke\r\e TNV/KNV/ZLR eingesetzt wird. Desorptionair heater is necessary if none TNV/KNV/ZLR is placed.
Figur 3. Hunters Zeol Concentrator. Anläggningen är en adsorptionsanläggning med en rotor. Bäddmaterialet utgörs av zeoliter.
1 o
lo
CONCEHTRATOR ARBEITSPRINZIP working principle
Zeolith-Rotor Zeolite rotor Lösemittelhaltige Abiuft Waste air inlet
TNV
KNV
ZLR
T h e r m i s c h e Nachverbrennung Thermal incineration Kalalyliscne Nachverbrennung Catalytic incineration Zeol Lösemitlel-Riickgewinnung Zeol Solvent recoveryProzess-Ventilator Process fan Desorptions-ventilator Desorption-fan Wärmetauscher Heat exchanger Forllult Bxhausl air Frischlult Makeup air Lösemittel W a s s e r Solvents water
Figur 4. Schematisk skiss över hur ett system uppbyggt kring en zeolitrotor fungerar.
1 n
X J Leverantör: Recirk R e c i r k u l a t i o n AB.
R e n i n g s u t r u s t n i n g : CON-REC och CON CAT.
R e n i n g s p r i n c i p : Renar l u f t e n genom a d s o r p t i o n i en roterande a d s o r p t i o n s -enhet. Adsorptionen sker på s p e c i e l l a z e o l i t e r som är a p p l i c e r a d e på en bärarstruktur. I CON-REC återvinns därefter lösningsmedel och i GON-CAT förbränns de k a t a l y t i s k t . Kapacitet mm: S t o r l e k : P l a c e r i n g : I n s t a l l a t i o n : Regenerering: Återvunna lösnings-medel: Tillgänglighet: R e n i n g s e f f e k t : Sammansättning u t g l u f t : Ev begränsningar: Livslängd: L e v e r a n s t i d : Fördelar: Nackdelar: Ekonomi: Ref ercnsanläggiiing i träindustrin: Saknas.
12.2 Förbränningsväxlare Leverantör: ADTEC AB. R e n i n g s u t r u s t n i n g : R e n i n g s p r i n c i p : K a p a c i t e t : Förbränningsväxlare ADTEC. O x i d a t i v förbränning v i d 950°C i sandbädd. S t o r l e k : P l a c e r i n g : I n s t a l l a t i o n : Regenerering: Tillgänglighet: R e n i n g s e f f e k t ; Sammansättning u t g l u f t : Ev begränsningar: Livslängd: L e v e r a n s t i d : Fördelar: Nackdelar: Ekonomi:
Två s t o r l e k a r f i n n s 5.000-0 m'/tim och 20.000-0 it?/tim. Renar från brännbara kolväten (även l u k t e r ) , t i l l s v i d a r e i n t e halogertrade föroreningar. För övrigt a l l a l u f t b u r n a brännbara ämnen (CO, H,0, s o t mm).
5.000 it?/tim: c o n t a i n e r 6x2,5 m. 20.000 nf'/tim: 15x4 m.
Utomhus e l l e r inomhus.
A n s l u t n i n g av e l och t r y c k l u f t samt t i l l - o c h frånluftska-n a l e r . Afrånluftska-nläggfrånluftska-nifrånluftska-ngefrånluftska-n ställs upp på p l i frånluftska-n t a r .
Förbränning, ingen återvinning sker.
92-97% i standardutförande. 90% g a r a n t e r a s . K o l d i o x i d och v a t t e n .
Renar e j l u f t förorenad med halogenerade föreningar. Minst 10 år.
5.000 n?/tiffi ca 3 mån. 20.000 nS*/tim ca 6 mån.
Förbränning med mycket låga energikostnader, kompakt i n s t a l l a t i o n , enkel f u n k t i o n , ingen NOX-bildning.
Orenad " p u f f " var 90:e sekund v i d riktningsväxling på luftströmmen. Anläggningen är tung: 5.000-enheten väger 15 t o n , 20.000- enheten väger 60 t o n .
I n v e s t e r i n g s k o s t n a d e r
För h a l t e r mellan 0,2-2,0 g/n? är kostnaden l i k a . Enheten med k a p a c i t e t 5.000 rt?/tim k o s t a r 0,7 m i l j k r och enheten 20.000 ffl*/tim k o s t a r 1,8 m i l j k r . För andra luftflöden får f l e r a enheter väljas och kostnaderna summeras.
21 K r i n g u t r u s t n i n g , i n s t a l l a t i o n mm ingår i n t e i ADTECs l e v e r a n s . Enheten l e v e r e r a s h e l t färdigmonterad t i l l kunden. Bäddmaterial ingår i p r i s e t .
D r i f t s k o s t n a d e r energiåtgång i kW lösningsmedelshalt g/n? luftflöden iri'/tim 6.000 10.000 20.000 50.CC0 0,2 varav fläkt 50 20 100 40 195 80 iOO 0,5 varav fläkt 35 20 70 40 138 80 420 200 1,0 varav fläkt 20 20 40 40 80 80 200 Z, 0 varav fläkt 20 20 40 40 80 80 iOO 500 D r i f t s k o s t n a d e r avser den t i d fläkten är igång. V i d stillastående {ev. nätter och h e l g e r ) måste man räkna med värmeförluster på ca 20 kV för 5.000 enheten och 80 kW för 20.000-enheten. Semestertid reduceras dessa s i f f r o r genom temperatursänkning.
T i l l s y n beräknas t i l l max 0,5 tim/dag. Kostnaderna för underhåll uppskattas e n l i g t följande:
luftflöden ii?/tim 5.000 10.000 20.000 10 20 10 50.000 40 Referensanläggning
inom träindustrin: Umeå L i s t AB Mariehemsvägen 10 'JO2 3f. Umeå Övriga r e f e r e n s
-anlägg n m g a r : E t t a n t a l anläggningar inom o l i k a branscher f i n n s t i l l exempel:
Becker Industrifärg AB Märsta
ECO t a p e t e r AB Anneberg
^ a O T J _ c • B J -cn— 0) o) T n in o JS (B O) Ä C — o °-EC OJ 3 <u S) — . _ l Q. 0) o c — CO a > ? 0) o Cl = E o CO is. c: •H R u 'O 0) q
&
SCOLeverantör: R e n i n g s u t r u s t n i n g R e n i n g s p r i n c i p : K a p a c i t e t mm: S t o r l e k : P l a c e r i n g : In£-1 a l l a t i o n : Rc:gcnerering: Återvunna lösnings medel: Tillgänglighet: R e n i n g s e f f e k t : Sammansättning u t g l u f t : Ev begränsningar: Livslängd: Lev-.ranstid: 1' o i' d e 1 a r : kl„ „'„ j . . . I . MoDo-Chemetics AB. SWINGTHERM. K a t a l y t i s k r e n i n g . Flöde 500-35000 it?/h. H a l t e r 0,1-3,0 g/m", max 5,0 g/n?. Utrymmesbehovet är e n l i g t följande: 500 ffl'/h ca 9 5.000 ni'/h ca 18 m* 35.000 m»/h ca 75 m^.
Kan p l a c e r a s både inomhus och utomhus.
I n s t a l l a t i o n e n t a r 1 3 arbetsveckor beroende på s t o r l e k . Upp t i l l 20.000 m*/h l e v e r e r a s som färdiga enheter e x k l e l d r a g n i n g . Ingen. Förbränning sker. 05%. 95-98%. K o l d i o x i d och v a t t e n .
Vissa ämnen t ex t u n g m e t a l l e r kan förgifta k a t a l y s a -t o r n .
U i n s t 10 år, g a r a n t i t i d e n är 2 år.
3-6 arbetsmånader med r e s e r v a t i o n för mellanförsälj-n i mellanförsälj-n g .
hög v e r k n i n g s g r a d 95-98%
energisnål, h a l t e r över 0,8 g/n? kräver i n g e t e n e r g i t i l l s k o t t . (endast fläkt) • servicevänlig, enkel k o n s t r u k t i o n - hög tillgänglighet - låg v i k t inga inbyggnadskrav. - r i s k för katalysatorförgiftning om v i s s a ämnen tillförs.
Ekonomi I n v e s t e r i n g s k o s t n a d e r
För lösningsmedelshalter mellan 0,2-2,0 g/ra3 gäller: flöde m3/h 5.000 10 .000 20. 000 50.000 i n v . k o s t . m i l j . k r n o 1,3 iå ,0 4 0 D r i f t s k o s t n a d e r energiåtgång L kW flöde mVt L 5.000 10.000 20.000 50.000 h a l t g/m' 0,2 0,5 )0, 8 0,2 0,5 >0,8 0,2 0,5 >0,8 0,2 0,5 >0,8 process 20 10 0 38 19 0 70 35 0 140 70 0 fläkt 12 12 12 tå tå 22 22 45 45 45 100 100 100 t o t a l t j ti 22 12 60 41 22 115 80 45 240 170 100
Ingen s p e c i e l l p l a n e r a d t i l l s y n behöver ske. Larm f i n n s inbyggt i systemet. I n g e t d i r e k t underhållutöver smörjning av fläktlager o d y l .
Referensanläggning
25 12. Leverantör: Förbränningsanläggningar R e n i n g s u t r u s t n i n g R e n i n g s p r i n c i p : Kapacitet mm: S t o r l e k : P l a c e r i n g : I n s t a l l a t i o n : Regenerering: Tillgänglighet: R e n i n g s e f f e k t : Sammansättning ut y l u f t : Ev begränsningar: Livslängd: L e v e r a n s t i d : Fördelar: Nackdelar: Ekonomi: Referensanläggning mom träindustrin:
REECO STROEM Ä/S, V e j l e , Danmark. PROCESSOR AB, Spånga.
RE-THERM.
Termisk förbränningsanläggning som genom förbränning omvandlar organiska föreningar i gasform t i l l k o l d i o x i d och v a t t e n .
RE-THERM har h i t t i l l s l e v e r e r a t s i s t o r l e k från 2.000 Nr[i*/tim t i l l 800.000 Nm^/tim.
V a r i e r a r med k a p a c i t e t e n .
Kan placeras såväl utomhus som inomhus.
Värmeåtervinning kan i n s t a l l e r a s beroende på ingångs-k o n c e n t r a t i o n e n mm.
Uppbyggnaden av RE-THERM är e n k e l , v i l k e t underlättar underhåll och ger hög tillgänglighet. Tillgängligheten ca 99%.
Följer de tyska normerna TA l u f t . Beroende på ingångskoncentrationen kan upp t i l l 99% erhållas. K o l d i o x i d och v a t t e n .
V a r i e r a r från f a l l t i l l f a l l .
Förväntad livslängd 20-30 år. Första anläggningen har v a r i t i d r i f t i 13 år. H i t t i l l s har d e t sålts ca ICO anläggningar.
G-12 månader beroende på s t o r l e k och beställnings-tillfälle.
Enkel och robust uppbyggnad. Accepterar s t o r a v a r i a t i o n e r i luftflöden och k o n c e n t r a t i o n e r . Redan v i d små k o n c e n t r a t i o n e r körs RE-THERM utan bränsletillsats. Mycket låga kostnader för underhåll.
Inga.
Exempel: T a r k e t t , INC W h i t e h a l l , PÄ, USA
26
övriga
referens-anläggningar: E t t s t o r t a n t a l anläggningar f i n n s främst i USA men även i Europa. Exempel:
AB T e t r a Pak 221 00 Lund
RE-THERM SYSTEMET
En högeffektiv förforänningsanläggning,
27 Leverantör: R e n i n g s u t r u s t n i n g R e n i n g s p r i n c i p : K a p a c i t e t mm; S t o r l e k : P l a c e r i n g : I n s t a l l a t i o n :
Haldor Topsöe A/S. CATOX och REGENOX. K a t a l y t i s k förbränning
CATOX-processen används då lösningsmedels-k o n c e n t r a t i o n e n är hög e l l e r där överslösningsmedels-kottsvärmen s lösningsmedels-k a l l u t n y t t j a s för uppvärmning.
REGENOX processen används när lösningsraedelskoncentra-t i o n e n är låg, mellan 0,5-3 g/ra*. En sådan anläggning kan d r i v a s utan tillförsel av stödbränsle redan v i d 0,7 g/n?.
Anläggningar f i n n s inom k o n c e n t r a t i o n s i n t e r v a l l e t 0,2-10 g/n? och luftflödena 50050.000 Nn?/tim.
Dimensionerna avgörs av v i l k a k o n c e n t r a t i o n e r och v i l k a flöden som är a k t u e l l a .
Utomhus/inomhus.
CATOX-anläggningen, en s k kompakt CATOX anläggning, kan omedelbart a n s l u t a s t i l l p r o c e s s l u f t e l l e r z e o l i t r o t o r , eftersom enheten är förmonterad och provad före l e v e r a n s . REGENOX-anläggningen monteras på p l a t s . Regenerering: Tillgänglighet: R e n i n g s e f f e k t : Sammansättning utg l u f t : Ev begränsningar Livslängd: L e v e r a n s t i d ; Fördelar: 99% för båda anläggningstyperna.
R e n i n g s e f f e k t i båda anläggningarna är över 99,5%. K o l d i o x i d och v a t t e n .
Vid k o n c e n t r a t i o n e r mellan 0,2-0,7 g/n? kan d e t vara mest e f f e k t i v t a t t än mer k o n c e n t r e r a
lösningsmedelshalten. Detta kan göras i en z e o l i t r o t o r där k o n c e n t r a t i o n e n kan ökas ca 10 gånger, luftflödet minskar då motsvarande. K o n c e n t r e r i n g kan också ske genom r e c i r k u l a t i o n i sprutbox och sammankoppling av l u f t u t s u g e t från f l e r a l a c k e r i n g s e n h e t e r samt s p r u t b o x a r .
K a t a l y s a t o r n s d r i f t s t i d är c i r k a 25.000 timmar. CATOX: 3-5 månader, REGENOX: 5-7 månader.
Ekonomi I n v e s t e r i n g s k o s t n a d e r
Vid höga lösningsmedelkoncentrationer 3-7 g/u? som kan uppnås v i d r e c i r k u l a t i o n o c h / e l l e r sammankoppling av lackeringsanläggningarnas l u f t u t s u g , använd CATOX anläggningen med k a p a c i t e t 5.000-8.000 m^/h. I n v e s t e r i n g i en sådan anläggning är 1,25-1,75 m i l j . k r , f r i t t l e v e r e r a d i förmonterat s k i c k .
Vid k o n c e n t r a t i o n e r mellan 0,2-1 g/n? och luftmängder mellan 5.000-50.000 Nn?/tim ger en k o n c e n t r e r i n g i z e o l i t r o t o r luftmängder mellan 500-5.000 Nii?/tim och k o n c e n t r a t i o n e r mellan 2-10 g/Nr?. En CATOX-anläggning för denna uppkoncentrerade luftström k o s t a r i s t o r l e k s o r d n i n g 0,5-1,85 m i l j k r kundens adress i Sverige. Z e o l i t r o t o r n t i l l k o m m e r .
V i d k o n c e n t r a t i o n e r mellan 1-3 g/Nn? föreslås en REGENOX-anläggning. Kostnaden för en sådan för flöden mellan 5.000-50.000 Nn?/tim b l i r 1,4-5,5 m i l j k r . DRIFTSKOSTNADER
CATOX processen
Anläggningen kan under ovan angivna förutsättningar d r i v a s utan tillförsel av stödenergi och kan l e v e r e r a värme t i l l regenereringen av z e o l i t r o t o r n så a t t denna också d r i v s utan stödenergi. Vidare är d e t så s t o r t energiöverskott i den renade l u f t e n a t t den kan värma upp en s t o r mängd ersättningsluft.
Av d r i f t s k o s t n a d e r n a utgör fläkten ca 2,5 kW/1000 Nn?/tim. U t g i f t e n för k a t a l y s a t o r n är ca 0,7 kr/tim/1000 Nii?/tim l u f t .
REGENOX-processen
Anläggningen d r i v s inom a n g i v e t koncentrationsområde utan stödenergi.
Fläkten behöver ca 2,0 kW/1000 Nn?/tim. U t g i f t e n för k a t a l y s a t o r n är ca 1 kr/tim/1000 Nn?/tim.
Referensanläggning
mom träindustri).: - Elitfönster Lenhovda
- ÄCD Interiör AD Strömsund
övriga r e f e r e n s
-anläggningar; T v i s KiDkkener og Farderobeskabe A/S
29
vå- . ' i l
f'igur 7. REGENÖX. Anläggningen är en termisk förbränning. Figuren visar
en anläggning dimensionerad för 7.00Ö Nii^/h,
* * • • *
Figur 8. CATOK. Anläggningen är en katalytisk förbränning. Figuren visar en anläggning dimensionerad för
30 in m o o o o • OJ IT) O CQ CO v CO I — • cr CO c/1 CM LU c r -« I X
I
CD c r LU OC LU CD CD CD X o I — i£2 un cn i nFi gur Skiss över hur en katalytisk förbränning med återgivning av värme kan se ut.
Detta digitala dokument skapades med anslag från
Stiftelsen Nils och Dorthi
Troedssons forskningsfond
Trätekn i kCent ru m
I N S T I T U T E T F O R T R A T E K N I S K F O R S K N I N GBox 5609,114 86 STOCKHOLM
Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 08-14 53 00
Telex: 144 45 tratek s Telefax: 08-11 61 88 Huvudenhet med kansli
Åsenvägen 9, 552 58 JÖNKÖPING Telefon: 036-12 60 41 Telefax: 036-16 87 98 ISSN 0283-4634 93187 SKELLEFTEÅ Besöksadress: Bockholmsvägen Telefon: 0910-652 00 Telex: 650 31 expolar s Telefax: 0910-652 65