Malmö högskola
Lärarutbildningen Individ och samhälleExamensarbete
10 poängKränkande behandling, mobbning och
ut-frysning
- skolans uppdrag och partnerskolans situation och ar-
bete
Abusive treatment, bullying and alienation
- the objectives of the Swedish educational system and
their implementation at my trainee school
Maria Olsson
Lärarexamen 140 poäng Examinator: Sven Persson Samhällsorienterande ämnen
Malmö Högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle
Samhällsorienterande ämnen och barns lärande Höstterminen 2005
SAMMANFATTNING
Syftet med detta examensarbete är att utifrån inventering av vad skolans styrdo-kument föreskriver, vad forskning och litteratur upptar inom området samt an-vänd definition på mobbning och utfrysning undersöka i vad mån mobbning och utfrysning förekommit eller förekommer på min partnerskola, den skola där jag fullgjort min verksamhetsförlagda del av lärarutbildningen, samt på vilket sätt skolan i sitt arbete mot kränkande behandling, mobbning och utfrysning lever upp till de nationella målen.
Som utgångspunkt för mina empiriska studier på partnerskolan har jag bedrivit litteraturstudier. Till litteraturen hör de nationella styrdokumenten.
För den empiriska delen av mitt arbete har jag studerat dokument såsom gäl-lande kommunal skolplan och skolans antimobbningsplan, intervjuat persona-lens två representanter i skolans antimobbningsgrupp, gruppintervjuat tre elever som ingår i antimobbningsgruppen samt låtit alla elever i år 4 - 6 besvara en en-kät.
Via dokumentstudierna och intervju- och enkätsvaren har jag försökt bedöma förekomsten av mobbning och utfrysning på partnerskolan och hur man arbetar mot kränkande behandling, mobbning och utfrysning.
Förekomsten av mobbning och utfrysning ligger på ungefär samma nivå som en nyligen genomförd nationell kartläggning utvisar och sker på samma platser som forskning och kartläggning kommit fram till.
Skolan arbetar på ett systematiskt sätt med att förebygga, upptäcka, utreda och åtgärda kränkande behandling, mobbning och utfrysning. Skolans strategi inklu-sive förhållningssätt och metoder finns dokumenterat i en antimobbningsplan som snart ska omarbetas eller ersättas med en ny plan.
Vissa skillnader framkommer mellan enkätutfall och antimobbningsgruppens uppfattning. I enkäten har eleverna fått möjlighet att framföra förslag till förbätt-ringar vilket vissa elever också har gjort.
Nyckelord är: kränkande behandling, mobbning, partnerskolan, utfrysning
Maria Olsson Handledare: Laid Bouakaz
FÖRORD
Det finns några personer jag vill tacka som gjort detta examensarbete möjligt för mig att skriva. Dels är det min uppsatshandledare som hjälpt mig bl a med att avgränsa mitt arbete då jag till en början var inne på större och mer omfattande problemformuleringar.
Jag vill även tacka rektorn på min partnerskola som gett mig tillåtelse att göra såväl enkätundersökning som intervjuer på skolan.
Även personerna i antimobbningsgruppen på min partnerskola som ställt upp i intervjuer och de elever som svarat på enkäterna vill jag rikta ett stort tack till.
INNEHÅLL
Sammanfattning Förord
Innehåll Sid
1 Inledning 1
2 Problem, syfte och avgränsningar 5
2.1 Problem och frågeställningar 5
2.2 Syfte 6
2.3 Avgränsningar 6
3 Metod 7
3.1 Olika metoder och angreppssätt 7
3.2 Val av metod för examensarbetet 8
3.3 Undersökningen på partnerskolan – frågor, urval 10
och genomförande
3.3.1 Skolan 10
3.3.2 Tillstånd 10
3.3.3 Intervjuguide och enkätformulär 10
3.3.4 Urval 12
3.3.5 Genomförande 13
4 Skolans uppdrag att arbeta mot kränkande behandling 15
4.1 De statliga styrdokumenten för grundskolan 15
4.1.1 Skollag 15
4.1.2 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet m.m. LPO 94 16
4.1.3 Grundskoleförordning 18
4.1.4 Förslag till ny skollag 18
4.1.5 Regeringens förslag till lag om förbud mot diskriminering 18 och annan kränkande behandling av barn och elever
5 Litteratur om kränkande behandling, mobbning och utfrysning 21 5.1 Förekomst av mobbning och utfrysning enligt forskning och 24 undersökningar
6 Resultat av kartläggning på min partnerskola 29 6.1 Personalföreträdarnas i antimobbningsgruppen syn på skolans 29 antimobbningsarbete
6.2 Elevföreträdarnas i antimobbningsgruppen syn på skolans 33 antimobbningsarbete
6.3 Enkätutfall om elevernas syn på skolans klimat, det enskilda 35 bemötandet samt mobbning och utfrysning
6.3.1 Svarsfrekvens 35
6.3.2 Svarsutfall 36
7 Analys och diskussion av resultat av kartläggning på min 41 partnerskola
Tabeller
Tabell 1. Partnerskolans elevorganisation höstterminen 2005.
Tabell 2. Närvaro/svarsutfall och frånvaro/svarsbortfall i elevurvalet. Tabell 3. Svar på om man under sin skoltid blivit mobbad eller utfryst av annan elev/andra elever.
Tabell 4. Svar på om man under sin skoltid blivit mobbad eller utfryst av lärare.
Tabell 5. Svar på om man under sin skoltid blivit mobbad eller utfryst av annan personal på skolan.
Tabell 6. Svar på om man under sin skoltid sett elev/elever mobba eller frysa ut en annan elev.
Tabell 7. Svar på om man under sin skoltid sett lärare mobba eller frysa ut en annan elev.
Tabell 8. Svar på om man under sin skoltid sett annan personal mobba eller frysa ut en annan elev.
Tabell 9. Svar på om man blivit mobbad eller utfryst av annan elev/andra elever den här terminen.
Tabell 10 Svar om man själv deltagit i mobbning eller fryst ut annan elev/ andra elever den här terminen.
Referenser Bilagor
Bilaga 1 Intervjuguide gällande arbete mot kränkande behandling, mobbning och utfrysning
Bilaga 2 Intervjufrågor gällande arbete mot kränkande behandling, mobbning och utfrysning
Bilaga 3 Enkät om bemötande i skolan, mobbning och utfrysning Bilaga 4 Tabellarisk sammanställning av enkätutfall
1 INLEDNING
Det kan finnas många skäl att välja ämnet mobbning och utfrysning som exa-mensarbete.
En anledning till att jag valt att göra mitt examensarbete om mobbning och ut-frysning är att vi inte ägnat så mycket tid av vår lärarutbildning åt detta tema. Visserligen har skolans styrdokument, vilka i sin värdegrund bl.a. handlar om skolans demokratiska uppdrag inklusive arbete mot kränkande behandling och mobbning, behandlats i utbildningen men någon större omfattning har inte mobbningsproblematiken fått vare sig på lektioner/seminarier eller i kurslittera-turen. Genom att tränga djupare in i ämnet i ett examensarbete är det min för-hoppning att skaffa en större lärarkunskap på området.
En annan anledning till ämnesvalet är att Skolverket år 2004, utifrån sin skrift ”Allmänna råd och kommentarer För arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling” utfärdade en ny föreskrift SKOLFS 2004:19 med be-nämningen ”Skolverkets allmänna råd för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling”. Allmänna råd är rekommendationer till skolornas huvudmän, rektorer, lärare och andra personalgrupper i skolan för hur skolans författningar (styrdokumenten) kan tillämpas. Skolverket anger att råden bör föl-jas om inte skolan kan visa att man gör på andra sätt som lika väl leder till att bestämmelsernas krav uppfylls. Hur detta tillämpas i praktiken, d.v.s. på part-nerskolan, ingår i examensarbetet. Det är min förhoppning att mitt arbete även ska vara till nytta för partnerskolan i dess utveckling av arbetet med att mot-verka mobbning och utfrysning.
En ytterligare anledning till mitt ämnesval är att det trots styrdokumentens före-skrifter och skolornas arbete fortfarande, enligt olika gjorda kartläggningar och uppgifter i massmedia, förekommer mycket mobbning. Bara på senare tid har man kunnat läsa artiklar som dessa:
Håkans hyllning till mobbade Måns, 13
I våras tog Måns Jenninger sitt liv, på grund av mobbning.
I går skulle han ha fyllt 14 år.
– Jag blev helt knäckt av hela historien, säger Håkan Hellström, som tillägnar Måns sin nya skiva.
Det fanns kamrater som inte mobbade Måns. Men de flesta av hans skolår i Lerum utanför
Göte-borg var fyllda av öknamn, knuffar, krossade glasögon... I april orkade han inte längre.
Skulle blivit 14 i går
I går möttes Måns Jenningers vänner, den dag han skulle fyllt 14 år.
– Vi samlades på kyrkogården och tände ljus. Nästan hela hans skolklass var där, säger Måns
pappa Claes.
En annan som hyllar Måns är artisten Håkan Hellström.
Det är en samlingsskiva med nya och gamla låtar.
I fodralet står: "Skivan är tillägnad minnet av Måns Jenninger".
– Jag kände honom inte, men blev väldigt berörd när jag läste i tidningen om hur Måns blev
ihjälmobbad, säger Håkan.
– Det finns ingen gräns för hur mycket sympati jag känner för den här killen. Men jag känner
också en väldig ilska över hur personerna som anklagades för att ha mobbat Måns skyllde ifrån sig. Ingen sa sig vara skyldig, ingen var orsaken till Måns självmord. Det är så hemskt sorgligt, säger Håkan Hellström.
Att mobbning berör honom märks tydligt.
– Ska jag tycka till om någonting så är det om det här. Jag kan inte ens krysta fram en politisk
åsikt, men när det kommer till mobbning kan jag ställa upp.
Måns Jenningers pappa Claes håller på att lägga upp en hemsida om Måns.
Skolan visste
Där tänker han också lägga ut Skolverkets kritik mot Lerums kommun.
– De visste på skolan. Men inte förrän Skolverket gjorde sin utredning kom alla papper fram. Familjen hoppas att hemsidan kan bli ett stöd för andra ungdomar som blir mobbade och
trakas-serade.
Claes Jenninger blir berörd när Aftonbladet berättar att Håkan Hellström dedicerat sin nya skiva till
Måns minne.
– Det visste jag inte! Det känns fint, säger pappa Claes.
Publicerad i Aftonbladet 2005-12-15, Lena Olsson och Jonna Sima
Artikel hämtad ur Sydsvens-kan(Postis)
Förekomsten av mobbning och utfrysning på min partnerskola går jag också in på i denna uppsats.
En fjärde anledning till ämnesvalet är att den svenska regeringen inte är nöjd med hur det ser ut i landet utan har i oktober i år framlagt ett förslag, Regering-ens proposition 2005/06: 38, till en lag om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever. Lagförslaget handlar om ett större område än begreppet mobbning men mobbning ingår som en viktig del i lagens omfattningsområde. Mobbning definieras olika av olika människor, inte minst av elever, och ibland menar man med detta begrepp alla former av kränkningar. Enligt regeringens förslag ska det bli lag på att man upprättar ”Likabehandlings-planer”. Mina samtal och frågor på partnerskolan visar också på vilken bered-skap som finns där inför den nya lag som är tänkt att träda i kraft den 1 april 2006.
En sista, eller kanske första, anledning till mitt ämnesval är nog att jag i A-kursen i ämnet Psykologi i gymnasieskolan valde att göra ett arbete om mobb-ning. Jag har alltså varit inne på temat tidigare.
2 PROBLEM, SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR
2.1 Problem och frågeställningar
Den svenska skolan har en skyldighet att motverka alla former av kränkande be-handling inklusive mobbning. Denna skyldighet finns reglerad i svenska lagar och förordningar men även internationellt genom FN:s konvention om barnets rättigheter, den s.k. Barnkonventionen. Enligt barnkonventionen ska barnets bästa alltid komma i främsta rummet.1 I konventionens artikel 19 står att staten
har en skyldighet att skydda barn mot alla former av fysiska, psykiska och sexu-ella övergrepp och andra former av skada och vanvård som kan förekomma. Denna skyldighet uppfyller staten bl.a. genom att i skollagen, läroplanerna och arbetsmiljölagstiftningen reglera huvudmännens och skolornas arbete mot krän-kande behandling i skolan. Även socialtjänstlagen och brottsbalken kan vara til--lämpliga i detta sammanhang, bl.a. genom skolans och de anställdas skyldighet-er att göra anmälningar till de sociala myndighetskyldighet-erna och polisen.
Enligt skolförordningarna2 ska skolorna ha en för genomförandet av
utbild-ningsmålen gällande lokal arbetsplan som är utarbetad under medverkan av lä-rare, övrig personal, företrädare för eleverna och företrädare för vårdnadshavar-na; beslutad av rektor och som kontinuerligt ska följas upp och utvärderas. Trots detta omfattande nät av lagar och regler kan man, såsom framgår av inled-ningen ovan, läsa i medierna om personer som utsatts för mobbning och att samhället och skolan inte gjort tillräckligt för att utreda och åtgärda dessa före-teelser.
Utifrån ovanstående vill jag presentera följande frågor som jag ska försöka få svar på i detta examensarbete:
- är kränkande behandling, mobbning och utfrysning ett skolproblem i all- mänhet och på min partnerskola i synnerhet?
- hur arbetar man på min partnerskola med att förebygga, upptäcka och åt- gärda mobbning och utfrysning?
- hur upplever eleverna sin situation och skolans arbete med detta?
- vilket utgångsläge har min partnerskola inför den nya lagen om förbud
1 Skolverket 2004 sid 18
mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever?
2.2 Syfte
Syftet med detta uppsatsarbete är att utifrån inventering av vad skolans styrdo-kument föreskriver, vad forskning och litteratur upptar inom området samt an-vänd definition på mobbning och utfrysning undersöka i vad mån mobbning och utfrysning förekommit eller förekommer på min partnerskola samt på vilket sätt skolan i sitt arbete mot kränkande behandling, mobbning och utfrysning lever upp till de nationella målen.
2.3 Avgränsningar
Inom området kränkande behandling kommer jag att uppehålla mig vid ning och utfrysning. Jag kommer att använda mig av den definition på mobb-ning som Skolverket använder i sin skrift ”Allmänna råd och kommentarer För arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling”3. Som praktisk
anvisning till de elever som besvarar elevenkäten använder jag den definition som ungdomsstyrelsen har i sin stora ungdomsenkät LUPP skolår 7 – 9 hösten 20054. För min kartläggning av hur min partnerskola arbetar inom detta område har jag vänt mig till rektorn för att få tillstånd att göra undersökningen och lämna ut de enkätfrågor som framgår av bilaga 3. Sedan har jag
inter-vjuat/samtalat med de två personalrepresentanter som ingår i skolans antimobb-ningsgrupp, intervjuat tre elevrepresentanter i skolans antimobbningsgrupp samt låtit elever besvara de enkätfrågor som framgår av bilaga 3. Eftersom det rör sig om en enkät med ganska mycket text och relativt många frågor har jag valt att endast låta de högsta årskurserna, år 4 – 6, besvara enkäten. De lägsta årskurser-nas synpunkter räknar jag med täcks in vid intervjuerna med antimobbnings-gruppsrepresentanterna.
.
3 Skolverket 2004
3. METOD
Holme och Solvang5 skriver på sid 13 att metod är ett redskap d.v.s. ett sätt att
lösa problem och komma fram till ny kunskap. Metod är alltså allt man gör i ett arbete för att lösa problem och nå ny kunskap. Författarna framhåller dock att alla metoder inte är lika lämpliga och tål inte en kritisk prövning lika bra. Med hänvisning till den norska forskaren Hellevik menar Holme och Solvang att ett samhällsvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete måste bl.a. uppfylla vissa grundkrav, nämligen:
• ”
Det måste finnas en överensstämmelse med den verklighet som under-söks.•
Man måste göra ett systematiskt urval av information.•
Man ska kunna utnyttja informationen på bästa sätt.•
Resultaten ska presenteras på sådant sätt att andra kan kontrollera och granska hållbarheten.•
Resultaten ska möjliggöra ny kunskap och medvetenhet om de samhälle-liga förhållanden man står inför för att detta ska kunna leda till ett fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete och till ökad förståelse.”Författarna påpekar att de angivna kraven inte är helt självklara eller opro-blematiska. Jag ska längre fram i kapitlet återkomma till det systematiska ur-val samt kontroll och hållbarhet och i slutet av rapporten även till fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete och ökad förståelse.
3.1
Olika metoder eller angreppssätt
I samhällsvetenskapliga sammanhang skiljer man mellan kvalitativa och kvanti-tativa metoder. Holme och Solvang framhåller att det inte finns någon absolut skillnad mellan de två metoderna utom att de använder siffror och statistik på olika sätt.
Rainer Nyberg6 menar att all forskning egentligen handlar om kvalitet men att man kan skilja mellan kvalitativa och kvantitativa metoder genom att jämföra ansatsen samt a) typer av frågor man ställer, b) typer av svar man förväntar sig eller c) typer av variabler.
För Nyberg är den kvalitativa ansatsen att uttyda och förstå fenomen och be-svara frågor som vem, vad, hur, varför, när och var. Svaren på dessa frågor ges i form av ord och satser. Som exempel på kvalitativa variabler anger Nyberg kön,
5 Idar Magne Holme, Bernt Krohn Solvang ”Forskningsmetodik”
yrke, civilstånd, utbildning, slag av kunskaper/färdigheter. Variablerna kan bara benämnas men inte ordnas i storlek eller andra rangordningar. De kan bara ut-tryckas på en nominalskala. Data samlas in med hjälp av temaintervju, fritt for-mulerade svar i frågeformulär, deltagande observation.
Den kvantitativa ansatsen däremot har till syfte att mäta och förklara. Informat-ionen uttrycks i eller omvandlas till siffror eller mängder d.v.s. reella tal. Som exempel på kvantitativa variabler anger Nyberg vikt, längd, ålder, antal, årsin-komst, avstånd, utbildningsnivå, kunskapsmängd. Data samlas in genom struktu-rerade intervjuer, frågeformulär med skattningsskalor, test, ordinal-, intervall- eller kvotskalor. Här rör det sig om variabler som minst kan rangordnas men i sin yttersta form, kvotskalor, bearbetas med avancerade matematiska och statist-iska metoder.
Holme och Solvang anser att de två metoderna inte behöver hållas helt och hål-let isär utan kan i konkreta undersökningar mycket väl kombineras. De menar att man bör utgå från arbetets problemformulering och välja metoder som bäst pas-sar syftet. Nyberg bekräftar detta genom att hävda att man ska utgå från problem och frågeställningar när man planerar sina frågor.
När jag i nästa avsnitt ska redogöra för val av metod, urval och frågor för detta examensarbete gör jag det utifrån frågeställningarna i kapitel 2.
3.2 Val av metod för examensarbetet
Mot bakgrund av det problem som kränkande behandling inklusive mobbning och utfrysning är i skolan och de tillkortakommanden som skolor tvingas upp-leva i sin kamp för att motverka och bekämpa alla former av kränkande behand-ling har jag i rapportens andra kapitel presenterat fyra frågor som examensar-betet ska försöka få svar på.
När det gäller den första delen av den första frågeställningen, om kränkande be-handling, mobbning och utfrysning är ett skolproblem i allmänhet täcker detta ett så stort område att det inte är möjligt att inom ramen för ett examensarbete göra egna undersökningar. Här har jag valt att vända mig till det som Martyn Denscombe7 på sid 17 benämner Skriftliga källor d.v.s. sådant material andra har producerat och publicerat. Denscombe menar att samhällsvetenskapliga sur-veyundersökningar i sin empiriska del mycket väl kan baseras på dokument som innehåller breda och omfattande data.
För det första har jag återvänt till kurslitteraturen för min utbildning och återin-venterat vad olika källor tagit upp om kränkande behandling, mobbning och ut-frysning. Till kurslitteraturen hör de nationella styrdokumenten.
För det andra har jag studerat den litteratur som skolans tillsynsmyndighet Skol-verket och utvecklingsmyndighet, Myndigheten för skolutveckling, producerat och publicerat i ämnet under de senaste åren samt den i oktober 2005 framlagda regeringspropositionen8 om ”Trygghet, respekt och ansvar – om förbud mot
dis-kriminering och annan kränkande behandling av barn och elever”. Kommunens skolplan och skolans arbetsplan på området, antimobbningsplanen, har varit vik-tiga skriftliga källor på det lokala planet.
När det gäller den andra delen av den första frågeställningen, om kränkande be-handling, mobbning och utfrysning är ett skolproblem på min partnerskola och den tredje frågeställningen om hur eleverna upplever sin situation och skolans arbete med detta ( kränkande behandling, mobbning och utfrysning) har jag valt att dels intervjuvägen fånga uppfattningen i den antimobbningsgrupp som finns på skolan, dels i en strukturerad, kvantitativ, form via ett större stickprov skaffa mig kunskap om elevernas erfarenheter av och attityder till skolans klimat och situation med avseende på kränkande behandling, mobbning och utfrysning. Här finns underfrågor som hur många och hur ofta, varför en kvantitativ metod med strukturerade frågor och fasta svar ligger närmast till, helt i enlighet med vad Nyberg anfört.
För den andra frågeställningen gällande hur man arbetar på partnerskolan med att förebygga, upptäcka och åtgärda mobbning och utfrysning och den fjärde frågeställningen beträffande vilket utgångsläge partnerskolan har inför den nya lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever är de underliggande frågorna mer av vem-, vad-, hur-, när- och var-typ och således hänförliga till den kvalitativa metoden. Temabaserade intervjuer med dem som arbetar särskilt intensivt med dessa frågor har varit ett logiskt val för mig. Här har det mer gällt att uttyda och förstå än att mäta och förklara. Genom de tre, till frågeställningar, delvis överlappande metoderna, studier av skriftliga källor, temaintervjuer och strukturerade frågor med till övervägande delen fasta svarsalternativ, har jag möjliggjort vad som Denscombe på sid 104 beskriver som metodtriangulering. Han menar att det finns ett värde i att kunna använda flera metoder för att bekräfta resultat och öka validiteten, giltigheten, i undersökningen. För den skull, påtalar Denscombe, får man dock inte hysa en övertro till metodtriangulering. Den bevisar inte absolut riktighet.
3.3 Undersökningen på partnerskolan - frågor, urval och
genomförande
3.3.1
Skolan
Min partnerskola är en liten skola som omfattar förskoleklass till och med års-kurs 6. Det totala antalet elever då jag gjorde min undersökning var 144 varav 86 flickor och 58 pojkar. Eleverna fördelade sig på klasser och kön enligt tabell 1 nedan:
Tabell 1. Partnerskolans elevorganisation höstterminen 2005
Årskurs \ Kön Flickor Pojkar Totalt
F 11 9 20 1 14 5 19 1 – 2 12 6 12 3 15 7 22 4 11 10 21 5 9 10 19 6 14 11 25 Totalt 86 58 144
3.3.2
Tillstånd
Denscombe påminner i sin bok, sid. 142, om att det i de flesta forskningssituat-ioner är nödvändigt att inhämta godkännande från överordnade instanser innan man påbörjar ett undersökningsarbete. Han framhåller att detta är särskilt viktigt om de människor som ska medverka antingen
- arbetar i en organisation eller ett företag där de är ansvariga inför andra högre upp i beslutshierarkin eller
- eventuellt är utsatta, och därför skyddas av andra ansvariga – barn, för-ståndshandikappade och vissa andra grupper står under andras beskydd, och tillstånd måste sökas (t.ex. skolbarn)
Rektorn på min partnerskola var den första person på skolan som jag tog kontakt med hösten 2005 för att få tillstånd att genomföra en intervjuundersökning och en enkätundersökning. Till vårt möte medtog jag intervjuguiderna och enkät-formuläret.
3.3.3
Intervjuguide och enkätformulärBeroende på i hur hög grad forskaren bestämmer svarens karaktär och tillåten längd på respondentens svar delar Denscombe in intervjuer i strukturerade,
se-mistrukturerade och ostrukturerade. I de strukturerade intervjuerna styr forska-ren frågor och svar väldigt mycket. Det är i stort sett ett enkätformulär som bes-varas i forskarens närvaro. Den ostrukturerade intervjun går ut på att forskaren ska sätta igång intervjun genom att presentera ett tema men sedan låta respon-denten sköta sig själv så mycket som möjligt. Mitt emellan dessa två former finns den halvstrukturerade eller semistrukturerade intervjun.
Intervjuerna i denna undersökning skulle i första hand vara ett verktyg för att kartlägga hur skolan jobbar idag med att förebygga, upptäcka, utreda och åt-gärda kränkande behandling, mobbning och utfrysning. Denna indelning följer Skolverkets föreskrifter om hur skolorna ska arbeta med denna problematik. In-tervjun inleddes med ett fritt frågeområde om hur situationen såg ut på skolan hösten 2005.
För personalsamtalen valde jag en semistrukturerad modell med teman enligt ovan. Intervjuguiden framgår av bilaga 1.
För elevsamtalen valde jag också en intervjumodell med öppna svarsalternativ men med mera direkta frågor så den bör snarare hänföras till en placering nå-gonstans mellan semistrukturerad och strukturerad. Intervjufrågorna framgår av bilaga 2.
Denscombe behandlar även frågeformuläret/enkäten i sin forskningshandbok. Han poängterar på sid. 113 vissa saker som man bör informera respondenterna om såsom vem arrangören är, syftet med enkäten, förtroligheten gentemot re-spondenterna, frivilligheten att deltaga och tack för hjälpen. Detta tog jag med genom att skriva ut det i formulärets ingress och genom att personligen ge in-formation vid starten av respektive enkätgenomförande. För utvärdering av frågeformuläret anger Denscombe på sid. 125 fem grundläggande kriterier som jag beaktade då jag skapade formuläret. Dessa kriterier är: sannolikheten för att frågeformuläret ska ge fullständig information om ämnet, sannolikheten att frågeformuläret ska ge korrekt information d.v.s. säkerheten, sannolikheten att erhålla en hyfsad svarsfrekvens så att resultatet blir representativt, etiska normer som garanterar respondenten en professionell hantering av informationen samt en bedömning av frågeformulärets utförbarhet.
Enkätfrågorna konstruerades så att alla frågorna utom de två sista har fasta svarsalternativ. Även enkätfrågorna har tagits fram under olika teman. Förutom den första frågan om könstillhörighet finns inga uppgifter som kan äventyra ele-vernas anonymitet. Inte ens klassen skulle sättas ut. Det första frågeavsnittet kartlägger elevernas uppfattning om klimatet på skolan, det andra berör det en-skilda bemötandet, det tredje mobbning eller utfrysning och till sist kan eleverna fritt få lämna synpunkter på hur man bemöter varandra i skolan samt lämna för-slag till hur man skulle kunna bli ännu bättre på att förhindra och upptäcka mobbning och utfrysning. Enkätformuläret framgår av bilaga 4.
3.3.4
Urval
Som framgår av beskrivningen av min partnerskola, bl.a. tabell 1, är det en liten enhet med endast c:a 150 elever. När det gällde att välja respondenter till inter-vjun som syftade till att kartlägga och förstå hur skolan arbetar mot kränkande behandling, mobbning och utfrysning hade jag under min VFT-tid erfarit att le-damöterna i skolans antimobbningsgrupp borde kunna ge mycket information. Gruppen består av två representanter ur personalen och två elever från varje klass. En klass har dock tre elever med i gruppen. Medlemmarna kallas ofta för ”kompare” d.v.s. kompisar eller kamratstödjare. De två personalrepresentanterna och elevrepresentanter från en klass bad jag om att få samtala med. Därigenom försäkrade jag mig om att få såväl personalperspektiv som elevperspektiv på in-tervjuområdena. Totala antalet respondenter blev fem vilket är lägre än de c:a tio som Nyberg på sid. 107 anger som vanligt lägstaantal vid kvalitativa intervjuer i samband med examensarbeten. Dessa fem informanter tillhörde dock den grupp på skolan som borde ha störst insikter i antimobbningsarbetet. Intervjun var dessutom inte min enda metod utan jag kombinerade den med studium av sko-lans antimobbningsplan samt enkätundersökning bland eleverna.
Vid urvalet till enkätundersökningen valde jag skolans tre högsta årskurser. An-ledningen till detta val var dels att de äldsta eleverna kommit längst i sin språk-utveckling och därmed i sin förmåga att kunna läsa, förstå och besvara enkätfrå-gor av den svårighetsgrad och omfattning som mitt enkätformulär innehåller, dels att dessa elever har den längsta erfarenheten av skolgång och därför kan svara för händelser och situationer som inte bara berör den aktuella terminen och årskursen utan även tidigare skolår. Dessa årskurselever borde bära med sig en skolhistoria som var relevant för mina frågeställningar. Genom att låta en för dessa åldersgrupper erfaren lärare läsa mina enkätfrågor kunde jag få en bekräf-telse på att årskurs 4 – 6 –elever normalt skulle kunna klara av att besvara en sådan enkät.
Mitt urval av skolans elever omfattar alla eleverna i årskurs 4 – 6 vilket innebär 65 elever av totalt 144. Av de 65 eleverna var 34 flickor och 31 pojkar. Nyberg skriver att man i ett examensarbete för grundläggande akademisk examen bör samla in data från minst 40 personer men knappast mer än 200. Ett stickprov om 65 av skolans totalt 144 elever var alltså bortåt hälften av elevkåren men, såsom anges ovan, den äldsta halvan. I ett urval bestående av endast 65 respondenter kan det dock finnas anledning att vara försiktig med att uttrycka enkätsvaren i procent eftersom varje enskilt respondentsvar representerar en förhållandevis hög andel. Eftersom eleverna skulle besvara enkätfrågorna på lektionstid borde svarsfrekvensen kunna bli hög och svarsbortfallet inte större än den normala sjukfrånvaron.
3.3.5
Genomförande
Före intervjumötena studerade jag skolans antimobbningsplan jämte de fyra bi-lagor som den innehåller. Jag har själv ett exemplar av antimobbningsplanen och kan kopiera den om någon läsare vill ta del av den men jag bifogar inte den till själva examensrapporten.
Tid för intervjuer avtalade jag med personalrepresentanterna i antimobbnings-gruppen som även hjälpte mig med att kontakta elevrepresentanter i en klass som hade möjlighet att medverka då jag skulle komma till skolan. Vid gruppin-tervjun med personalens två representanter i skolans antimobbningsgrupp an-vände jag mig av de temaområden som framgår av intervjuguiden, bilaga 1. Per-sonalrepresentanterna hade tillgång till var sitt exemplar av guiden. De informe-rade om skolans arbete på de olika temaområdena och jag ställde komplette-rande frågor då jag tyckte att det behövdes ytterligare uppgifter. Intervjun ban-dades så att jag sedan kunde läsa av bandet och skriva in resultatet i datorns ord-behandlingsprogram.
Vid gruppintervjun med de tre elevrepresentanterna använde jag mig av de frå-gor som framgår av bilaga 2. Alla tre eleverna fick möjlighet att lämna svar på alla frågorna. Där det behövdes ställde jag kompletterande frågor. Även denna intervjun bandades, lästes av och skrevs in i datatexten.
Banden från båda intervjuerna finns kvar hos examinanden och kommer senare att raderas.
Enkätbesvarandet av eleverna i år 4 - 6 skedde klassvis efter det att jag träffat överenskommelse med respektive lärare om vilken lektion jag fick komma till klassen. Både jag och läraren var närvarande vid enkättillfället men det var jag som arrangerade enkätundersökningen genom att dela ut formulären, informera undersökningen, finnas till hands för eventuella frågor samt samla in formulären då de var ifyllda. Enkätformuläret framgår av bilaga 3. Efter varje enkättillfälle satte jag mig med formulären, penna och papper och skrev in svarsutfallet i handgjorda tabeller för de frågor och delfrågor där tabellformen lämpar sig. Dessa tabeller och resultat förde jag sedan in i dataprogrammet. En samman-ställning av enkätutfallet finns i sin helhet i bilaga 4. Denna sammansamman-ställning utgör en detaljerad bakgrund till resultatrapportens redovisning av enkätutfallet. De ifyllda enkätformulären finns kvar hos examinanden och kommer senare att förstöras.
Med hjälp av de resultat som framkommit vid dokumentstudierna, intervju- och enkätundersökningen ska jag söka svar på mina fyra frågeställningar genom att göra en bedömning av förekomsten av kränkande behandling, mobbning och utfrysning på partnerskolan, hur skolan arbetar för att förhindra, upptäcka, ut-reda och åtgärda kränkande behandling, mobbning och utfrysning och därmed vilken beredskap som man har inför den lag om förbud mot diskriminering och
annan kränkande behandling av barn och elever som ska träda i kraft den 1 april 2006.
4 SKOLANS UPPDRAG ATT ARBETA MOT
KRÄN-KANDE BEHANDLING
4.1 De statliga styrdokumenten för grundskolan
Med styrdokumenten menar jag såväl av staten utfärdade lagar, förordningar och föreskrifter som kommunens skolplan och skolans lokala arbetsplan. De två se-nare ingår dock inte i de statliga styrdokumenten.
4.1.1
Skollag
9I skollagens 1 kap 2 § står i andra stycket: ”Utbildningen skall ge eleverna kun-skaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbild-ningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd.” samt i tredje stycket: ”Verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demo-kratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan
1. främja jämställdhet mellan könen
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.”
Skollagens s.k. portalparagraf innehåller alltså i sitt andra stycke ett starkt ut-bildningsmål som skolans huvudman, tillsammans med hemmen, ska leva upp till genom att se till att eleverna ges en harmonisk utveckling till såväl ansvars-kännande människor, individuell utveckling, som till ansvarsansvars-kännande med-lemmar av vårt gemensamma samhälle, en kollektiv utveckling.
Det tredje stycket anger den värdegrund som ska prägla verksamheten i skolan. Bl.a. står det att var och en, d.v.s. alla, som medverkar i skolans verksamhet ska främja aktning för varje människas egenvärde och lagen föreskriver att dessa i skolan verksamma aktivt ska motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det räcker alltså inte med att man med läpparnas bekännelse förkastar kränkningar och avsaknad av respekt för varje människas egenvärde utan man måste aktivt motverka alla former av krän-kande behandling, vilket jag menar anger krav på handling.
I skollagens 1 kap 12 § står bl.a.: ”Den som är huvudman för en del av det of-fentliga skolväsendet ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med be-stämmelser i denna lag och de bebe-stämmelser som kan finnas i annan lag eller förordning.
Sveriges kommuner är huvudmän för stora delar av det offentliga skolväsendet men det finns även skolor hos landsting, staten och privata/fristående huvudmän. Föreskrifterna i tolfte paragrafen gäller alla huvudmän.
4.1.2
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet m.m. (Lpo 94)
10
Eftersom min lärarutbildning gäller grundskolans år 1 – 7 går jag enbart in på Lpo 94 men värdegrunden är egentligen densamma för alla skolformer i det of-fentliga skolväsendet. Lpo 94 är en förordning som gäller för förskoleklassen och grundskolan samt ska tillämpas för fritidshemmet.
Läroplanens första del handlar om ”Skolans värdegrund och uppdrag” och vida-reutvecklar där de krav som Skollagen 1 kap 2 § ställer. I första avsnittets tredje stycke står ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och väster-ländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generosi-tet, tolerans och ansvarstagande.”, och i femte stycket står ”Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet”.
Redan dessa värdegrundssatser visar klart på att varje form av kränkande be-handling i skolan är otänkbar och otillåten vilket också understryks i nästa av-snitt som handlar om ”Förståelse och medmänsklighet”. Där står att ingen i
sko-lan ska utsättas för mobbning, att tendenser till trakasserier aktivt ska bekämpas samt att främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
Läroplanen är en förordning d.v.s. en av staten beslutad tvingande bestämmelse som kommuner och skolor måste följa.
Det är alltså uppenbart att lagstiftningen anger att det är nolltolerans, ingen ska utsättas för mobbning, som gäller i skolan.
Sist i värdegrundsavsnittet står att den enskilda skolan måste utvecklas så att den svarar upp mot de uppställda målen och att det är huvudmannen som har ett an-svar för att detta sker.
Läroplanens andra del handlar om mål och riktlinjer vilka preciseras under åtta olika underavdelningar, nämligen Normer och värden, Kunskaper, Elevernas
ansvar och inflytande, Skola och hem, Övergång och samverkan, Skolan och omvärlden, Bedömning och betyg samt Rektors ansvar.
I materialet ”Allas lika värde”11 anger Myndigheten för skolutveckling att sko-lan aktivt och medvetet ska påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Läroplanens avsnitt Normer och värden anger fem mål som skolan ska sträva mot så att varje elev
• utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningsta-ganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behand-ling, samt medverkar till att bistå andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
I riktlinjerna till dessa mål anges dels hur alla som arbetar i skolan ska agera, dels specifikt hur lärarna ska agera. Sista avsnittet i läroplanen handlar om det ansvar som rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig per-sonal i skolan. Rektorn har ansvar för skolans resultat och att de står i överens-stämmelse med de nationella, kommunala och lokala målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas och skolans verksamhet utvärderas i förhål-lande till de gälförhål-lande målen. Rektors särskilda ansvar anges i 16 olika satser av vilka jag tycker att sex direkt faller inom ämnet för detta examensarbete. Dessa sex satser som rektorn har särskilt ansvar för är att:
• undervisningen och elevvårdsverksamheten utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver,
• kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svå-righeter för eleven i skolan,
• upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda, • formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att
för-äldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ,
• personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de profession-ellt skall kunna utföra sina uppgifter,
• skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser, som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen.
4.1.3
Grundskoleförordning
12När det gäller kränkande behandling, mobbning och utfrysning är grundskole-förordningen intressant endast p.g.a. vad den föreskriver i 6 kap 9 – 10 §§, som handlar om disciplinära åtgärder. Här regleras vad skolan ska göra från lärare till skolans huvudman/styrelsen beroende på om eleven gjort sig skyldig till mindre förseelse, upprepade förseelser eller allvarligare förseelse.
4.1.4
Förslag till ny skollag
13Skollagskommittén överlämnade den 16 december 2002 sitt betänkande ”Skol-lag för kvalitet och likvärdighet” till utbildningsministern. Avsikten är att en ny skollag ska träda i kraft den 1 juli 2007 men ännu har riksdagen inte erhållit re-geringens proposition i ärendet. Regeringen och dess s.k. stödpartier, V och MP, har haft svårt att finna en gemensam syn på vissa delar i den nya lagen men vad jag vet är de delar som går in på värdegrunden och kränkande behandling inte politiskt kontroversiella.
I förslaget till lagrådsremiss14 står att i den nya skollagen finns principer om lika tillgång till utbildning och övergripande mål för utbildningen. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, Europakonventionen och barnkonventionens skriv-ningar om barnets bästa och möjlighet till inflytande ska vara vägledande för arbetet i skolan. I de övergripande målen har man tagit med att skolan ska främja respekt för de mänskliga rättigheterna, hälsa och en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Skolans befogenheter att skapa trygghet och studiero stärks på olika sätt. Det finns t.o.m. inskrivet att om skolan uttömt alla andra möjligheter ska en elev i grundskolan permanent kunna flyttas till en an-nan skola för att värna om elevers trygghet och studiero. En mobbare som man med skolans egna medel inte kan få att upphöra med sina kränkande handlingar ska alltså kunna flyttas till annan skola.
För att markera att arbetsmiljölagen gäller också i skolans arbete föreslår skol--lagskommittén att den nya skollagen skall innehålla en hänvisning till den lagen.
4.1.5
Regeringens förslag till lag om förbud mot diskriminering
och annan kränkande behandling av barn och elever.
I sin strävan efter att förebygga och förhindra diskriminering och annan krän-kande behandling inom utbildningsområdet lade regeringen den 26 oktober 2005
12 SFS 1994:1194
13 SOU 2002:121
fram en proposition om ”Trygghet, respekt och ansvar – om förbud mot diskri-minering och annan kränkande behandling av barn och elever15.
Den nya lagen ska främja barns och elevers rättigheter och motverka diskrimine-ring på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Den ska även förhindra och förebygga annan kränkande behandling som inte kan hänföras direkt till de grunder som nämns ovan. En likabehandlingsplan ska upprättas och följas upp och ses över årligen. Huvudmannen för skolan, normalt kommunen, kan bli ålagd att betala skadestånd om man inte gör det lagen kräver. Man föreslår att det inom Statens skolverk ska inrättas en särskild tjänst som barn- och elevombud för likabehand-ling.
5 LITTERATUR OM KRÄNKANDE BEHANDLING,
MOBBNING OCH UTFRYSNING
Skolverket har i samarbete med Myndigheten för skolutveckling och på rege-ringens uppdrag utarbetat ”Allmänna råd och kommentarer”16 för arbetet med att
motverka alla former av kränkande behandling. Skriften riktar sig till skolhu-vudmän, rektorer, lärare och övriga personalgrupper i förskola och skola. Skrif-ten består, såsom titeln säger, av allmänna råd och kommentarer. De allmänna råden är rekommendationer om hur man kan eller bör handla utifrån de författ-ningar som gäller för skolans verksamhet. Med bör menas att råden ska följas om inte skolan kan visa att den använder andra sätt som leder till att man upp-fyller författningarnas krav. Råden har publicerats i skolverkets föreskrifter SKOLFS 2004:19 och ska alltså ha karaktär av föreskrift för skolväsendet. I detta examensarbete kommer jag att använda Skolverkets allmänna råd som en utgångspunkt för vad man bör göra i skolan, en checklista, när jag undersöker hur man arbetar på min partnerskola för att förebygga, upptäcka/utreda/åtgärda och dokumentera i handlingsprogram mot kränkande behandling.
Förutom de allmänna råden består Skolverkets skrift av kommentarer. Syftet med kommentarerna är att utifrån författningsbestämmelsernas förarbeten,
forskningsresultat, utredningar och annat material samt praktiska erfarenheter ge förklaringar kring råden. Myndighetens för skolutveckling år 2003 utgivna skrift ”Olikas lika värde – om arbetet med mobbning och kränkande behandling” har varit ett viktigt bakgrundsmaterial för kommentarerna.
Skolverket framhåller i skriften17 att uppdraget att motverka kränkande
behand-ling är en del av skolans demokratiska uppdrag och således någonting som om-fattar alla på skolan.
Vad är då kränkande behandling, hur kan man definiera begreppet?
Skolverket menar att skollagstiftningen och läroplanerna använder ”kränkande behandling” som ett samlingsbegrepp för flera olika former av kränkningar där mobbning utgör en form som får ett särskilt omnämnande i skollagen. Gemen-samt för all kränkande behandling, enligt Skolverket18, är att någon eller några
kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningarna kan vara • Fysiska (t.ex. att någon blir utsatt för slag och knuffar),
• Verbala (t.ex. att någon blir hotad eller kallad för hora, bög), • Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning),
• Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms).
16 Skolverket 2004
17 Skolverket 2004 sid 4-5
I skriften ”Olikas lika värde”19 gör man en sammanfattning av det vida
begrep-pet ”kränkande behandling”. Kränkande behandling
• kan ta sig många olika uttryck • handlar om maktutövning,
• kan begås av en eller flera och riktas mot en eller flera,
• handlar om ideologier, uppfattningar, värderingar eller handlingar som går emot principen om alla människors lika värde,
• kan utföras vid ett eller upprepade tillfällen. Alla olika former av begrepp för kränkande behandling, förutom mobbning, kan användas för att besk-riva kränkningar som sker endast en gång. Mobbning avser kränkningar som sker vid upprepade tillfällen.
• kan utgå från ett motiv hos den/dem som utför kränkningarna, när det ut-går ifrån exempelvis trosuppfattning, kön, hudfärg, etnicitet eller sexuell läggning. Sexuella trakasserier, könsmobbning, homofobi, rasism, främ-lingsfientlighet och etnisk diskriminering är ideologiskt och värderings-mässigt motiverade kränkningar. De skiljer sig från de mer övergripande begreppen kränkande behandling och mobbning som ofta beskrivs som ”motivneutrala”.
Denna sammanfattning visar att kränkande behandling är det vidare begreppet inom vilket mobbning och utfrysning är delar. Såsom redovisas ovan har rege-ringen lagt ett förslag i riksdagen (Regerege-ringens proposition 2005/2006:38) till ny lag fr.o.m. den 1 april 2006 om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagförslaget som gäller all kränkande behand-ling inklusive mobbning och utfrysning måste ses som en väsentlig skärpning av kraven på huvudmän och enskilda skolor när det gäller förebyggande åtgärder, upptäckt, utredning och åtgärder. Likabehandlingsplaner ska upprättas, följas upp och utvärderas.
När det gäller det snävare begreppet ”mobbning” pekar ”Olikas olika värde”20 på att det råder en viss oenighet mellan olika forskare och institutioner kring de-finitionen av begreppet mobbning. Oavsett vilka definitioner man använder menar man att det ändå finns vissa gemensamma karakteristika/ kriterier , näm-ligen:
1. Upprepning. För att en kränkning ska betraktas som mobbning får den inte ske enbart en enstaka gång utan vara en upprepad handling.
19 Myndigheten för skolutveckling 2003 sid 19
2. Obalans i makt. Till skillnad från konflikter, där parterna är ganska jäm-bördiga, råder vid mobbning obalans mellan parterna. Konflikter och mobbning kräver därför olika lösningsmodeller.
3. Individ eller grupp som förövare. Med detta menas att en eller flera per-soner utövar förtryck mot en eller flera andra perper-soner.
4. Olika konkreta uttryck. Mobbning kan precis som all annan kränkande behandling vara fysisk, verbal eller psykosocial.
Skolverkets definition av mobbning stämmer ganska väl med kriterierna och ly-der21:
”Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket
skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning.” Barn- och ungdomspsykologiboken22 i kurslitteraturen har på sid 272 en tema-ruta om mobbning. Som definition på mobbning åberopas Olweus 1992 och Ro-land&Vaaland 1996 och anges:
”Med mobbning menas ofta det psykiska och/eller fysiska våld eller andra tra-kasserier som grupper eller enskilda individer upprepade gånger under en viss tidsperiod utsätter ett offer för.”
Man påpekar att mobbning är ganska utbrett från förskolan och uppåt i skolsy-stemet. Forskarna har också funnit typiska drag hos dem som mobbar respektive de som blir utsatta för mobbning vilka redovisas i temarutan. Viktigt att veta för skolan och lärarna är, anser jag, att man funnit att orsaksfaktorerna i första hand kan återfinnas i mobbarens hembakgrund. Det är likaså viktigt att veta att
mobbning är ett gruppfenomen där de aggressiva barnen kan fungera som mo-deller och genom s.k. social smitta dra med sig andra mer osäkra och osjälvstän-diga individer.
I kurslitteraturen, som ingått i vår lärarutbildning, tar även Arne Maltén upp mobbning i sin bok23. Till skillnad från ovan angivna definitioner och kriterier sätter Maltén in mobbningen i ett konfliktperspektiv och menar därmed att den kan åtgärdas genom konfliktlösningsmetoder. Det är alltså ett annat sätt att se på mobbning, som skiljer sig ifrån flertalet andra forskare på området, vilket jag
21 Skolverket 2004 sid 6
22 Oddbjörn Evenshaug&Dag Hallen ”Barn- och ungdomspsykologi”
ville lyfta fram. För mina empiriska studier använder jag dock majoritetens defi-nition såsom den formulerats i en nyligen genomförd nationell undersökning. Kurslitteraturen omfattade givetvis även skolans måldokument men eftersom de inkluderas i det kapitel som jag benämner ”skolans uppdrag” så tar jag inte upp dem här.
Hösten 2005 genomförde Ungdomsstyrelsen en nationell, omfattande enkätun-dersökning, LUPP24 i grundskolans år 7 – 9 och gymnasiet. Den definition på
mobbning som används där är:
”Med MOBBNING menar vi att någon/några hotar eller säger elaka och obe-hagliga saker som någon annan inte tycker om att höra. Mobbning kan också vara när någon/några slår, knuffar, sparkar eller håller fast någon annan mot hans eller hennes vilja. För att de här sakerna ska betraktas som mobbning ska de hända regelbundet och inte vara på skoj.
Med UTFRYSNING menar vi att man inte får vara med, att man blir ute-stängd.”25
Utfrysning är, enligt mitt förmenande, en form av indirekt mobbning där strate-gin från de utfrysandes sida är passivitet istället för aktivitet. Med passivitet me-nar jag då aktiv ignorans och nonchalans så att den utfrysta inte ses, utan hoppas över eller väljs bort vid olika former av gemensamhetsaktiviteter.
Eftersom LUPP-definitionen använts i en ungdomsenkät så sent som hösten 2005 har jag valt den för och i min enkät till eleverna vid min VFT-skola.
5.1 Förekomst av mobbning och utfrysning enligt
forsk-ning och undersökforsk-ningar
I kapitlet ”Inledning” ovan har jag klippt in ett par tidningsartiklar som kanske fångar mediernas bild av förekomsten av mobbning i den svenska skolan men man måste gå till mer systematiska undersökningar för att finna säkrare kart-läggningar och förklaringar. Utbildningsdepartementet, Skolverket och Myndig-heten för skolutveckling har under många år gjort stora satsningar i det s.k. ”värdegrundsprojektet”. I lärarutbildningens kurslitteratur har ingått Gunilla Zackaris och Fredrik Modighs bok ”Värdegrundsboken – om samtal för demo-krati i skolan” vilken är en rapport från just Utbildningsdepartementets värde-grundsprojekt. Efter värdegrundsprojektet eller som en fortsättning på projektet har Skolverket och Myndigheten för skolutveckling under åren 2002 till 2004 presenterat flera rapporter som bygger på nationella kartläggningar av
24 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (www.ungdomsstyrelsen.se)
kande behandling. Dessa aktuella och riksomfattande undersökningar ligger till grund för skriften ”Olikas lika värde” som Myndigheten för skolutveckling gav ut år 2003. Denna skrift ligger i sin tur till grund för den av Skolverket år 2004 utgivna skriften ”Allmänna råd och kommentarer – För arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling”. De allmänna råden i den senare skriften har sedan utgivits som föreskrift i SKOLFS 2004:19.
”Olikas lika värde” har haft så central betydelse att jag valt att helt och hållet saxa aktuella fakta från den skriften (sid 21- ):
Kartläggning bland c:a 3 400 elever i år 2, 5 och 8 i grundskolan och år 2 i gym-nasieskolan visade att mer än 25 procent av eleverna blivit kränkta vid uppre-pade tillfällen under det senaste året. Mest frekvent var verbala, därefter fysiska och sist psykosociala kränkningar.
Om man snävar in kränkningarna till mobbning är det tre procent som säger sig ha blivit utsatta flera gånger eller ofta under det senaste året medan det blir tolv procent om även någon enstaka gång räknas med.
Tio procent av eleverna uppger att de varit med och mobbat andra.
Det verkar finnas någon form av behov att ge igen för bland mobbarna finns en högre andel, än de andra eleverna, som uppgivit att de själva blivit utsatta för mobbning.
Det är fler flickor än pojkar som känner sig kränkta medan det är fler pojkar som känner sig utsatta för kränkande handlingar. Flickorna verkar känna sig mer kränkta och reagerar kraftigare än pojkarna när de blir utsatta för kränkande be-handlingar.
När det gäller mobbarna så är det oftare pojkar än flickor som utsätter såväl poj-kar som flickor för alla typer av kränkningar utom en ty när det gäller utfrysning är flickorna överrepresenterade och riktar oftast sina kränkningar mot andra flickor.
Flickorna är ofta mer kritiska än pojkarna till skolans sätt att arbeta mot krän-kande behandling. Man tror att detta beror på att skolan lättare upptäcker de kränkningar som utförs av pojkar och som också drabbar pojkar. De synliga, fy-siska kränkningarna är lättare att upptäcka än flickornas mera dolda kränkningar i form av utfrysning.
För att kunna bedriva ett bra förebyggande arbete är det viktigt för skolans per-sonal att veta var och när kränkningar sker. Kartläggningen visar att i mer än 80 procent av fallen händer det på skolgården eller i korridoren. Utomhus är vanli-gare bland de yngre och inomhus bland de äldre eleverna. Vanligast är att
kränkningarna sker under raster och i miljöer där vuxna inte alltid är närvarande. Det är dock 16 procent av de utsatta eleverna som uppger att det skett i klass-rummet. De menar att lärarna ofta inte är uppmärksamma på detta eller att de inte bryr sig om vad som händer i deras eget klassrum.
De flesta elever som blir kränkta i skolan blir det av andra elever men det är många elever som uppger att de blir illa behandlade av vuxna i skolan. Det se-nare tycks öka med tilltagande ålder hos eleverna. Det är fler pojkar än flickor
och fler elever med utländsk bakgrund än svensk bakgrund som upplever sig bli kränkta av vuxna i skolan. Kränkningar av lärare uppges ske i form av kvinno-nedsättande språkbruk, etniskt kränkande ord och uttalande om elevernas intelli-gens men även utfrysning, tafsningar, knuffar och hot anges. Dessa kränkningar sker ofta i klassrummet.
En viktig iakttagelse som man gör är att vuxnas bild av vad skolan gör mot kränkningar många gånger skiljer sig från elevernas bild. Lärarna anser ofta att man gör mera förebyggande arbete än vad eleverna upplever att man gör. Ele-vernas uppfattning skiljer sig dock åt mellan åldrarna. I de lägre åldrarna upple-ver man oftare att man tillsammans med sina lärare ofta diskuterar och arbetar för att motverka kränkningar än vad de högre åldrarna upplever. Ju högre upp i skolsystemet desto mindre upplever eleverna att insatserna är.
5.2 Framgångsfaktorer som forskningen pekar på
”Olika likas värde” tar även upp hur vi arbetar mot kränkande behandling i prak-tiken och vilka framgångsfaktorer som forskningen pekar på.
När det gäller grundläggande förutsättningar för arbetet tar man upp ledarskap, stöd, trivsel, grupp- och skolstorlek, vuxennärvaro, tid samt miljö. Jag ska göra ett par nedslag som jag tror kan vara bra som checklista när jag analyserar hur det är på min partnerskola.
Vuxennärvaro: Eleverna själva framhåller att vuxnas närvaro är viktig både som förebilder och för att minska risken för kränkningar. Man efterlyser fler vuxna att prata med i sin skolvardag. Man vill se fler vuxna som rastvakter men även fler kamratstödjare i skolmiljön utanför klassrummen.
Tid: Det är viktigt för kamratstödjare, antimobbningsteam, elevråd och andra grupper att man ges tid, schemalagd tid, i skolan för att bedriva sin verksamhet. Man bör även schemalägga tid för elevernas samtal med mentor och handledare. Kollegiet, personalen, måste ges tid för samtal om värdegrundsfrågor.
Miljö: Det finns studier som visar att otrivsamma och nedslitna skolmiljöer leder till ökat våld så därför kan den fysiska miljön spela en stor roll för arbetet mot kränkande behandling.
När det gäller framgångsfaktorer framhåller forskningen kring arbete mot krän-kande behandling vikten av att alla vuxna har ett gemensamt förhållningssätt till kränkande behandling. Det gemensamma förhållningssättet gäller såväl värme och engagemang som klara och kända gränser och rutiner. Snabbt och tydligt måste man visa att kränkningar är oacceptabla. När kränkningar uppstår måste alla vuxna känna ansvar för att ingripa.
Forskningen visar också att det är viktigt att det finns gemensamma strategier och handlingsprogram för hur skolan ska agera vid kränkningar. De skolor som tydligt främjar demokratiska lärmiljöer och satsar på långsiktigt förebyggande arbete får också lägre förekomst av kränkningar. Gemensamma strategier, före-byggande åtgärder och rutiner vid uppkomna kränkningar bör dokumenteras i arbetsplaner inklusive särskilt handlingsprogram mot kränkande behandling. Utifrån forskning, utvärderingar i kommuner och enskilda skolor samt nationella granskningar och utvärderingar har man kommit fram till vissa punkter som ett handlingsprogram mot kränkande behandling bör innehålla, nämligen ( ”Olikas lika värde” sid. 35 – 36 ):
1. tydligt uttrycka att skolan tar avstånd från alla tendenser till kränk-ningar,
2. definiera de olika formerna av kränkande behandling som avses, 3. sätta kränkningar i sitt sammanhang, där orsaker och lösningar finns
att finna på såväl individ-, grupp som organisatorisk nivå,
4. omfatta olika former av kränkningar, såsom mobbning, trakasserier och rasism, samt kränkningar mellan barn såväl som mellan vuxna och barn,
5. tydligt ange ansvarsfördelning och roller för personal, ledning och elever,
6. utgå från ett främjandeperspektiv, det vill säga att personalen ges an-svar för att verka för ett positivt skolklimat med positiva kamratrelat-ioner, vilket förebygger kränkningar,
7. innehålla en långsiktig strategi som binder samman olika förebyg-gande insatser,
8. innehålla rutiner för akut handlingsberedskap om kränkningar äger rum,
9. vara känt och förankrat hos all personal samt elever och föräldrar, 10. vara konkret och utgå från situationen på den egna skolan, samt 11. innehålla anvisningar för hur man ska följa upp och utvärdera
pro-grammet.
Utifrån skolans uppdrag, såsom jag beskriver det i förra kapitlet, och de definit-ioner och rön som jag utifrån forskning, utredningar och erfarenheter redovisat i detta kapitlet ska jag i nästa kapitel redovisa examensarbetets empiriska del vil-ken är en kartläggning på min egen partnerskola.
6 RESULTAT AV KARTLÄGGNING PÅ MIN
PART-NERSKOLA
Denna empiriska del av mitt uppsatsarbete består av två delar, dels samtal/ in-tervjuer med de två fritidspedagoger som är personalens representanter i skolans antimobbningsgrupp gällande skolans arbete mot kränkande behandling, mobb-ning och utfrysmobb-ning, dels samtal/intervjuer med tre av antimobbmobb-ningsgruppens elevrepresentanter samt enkätundersökning bland eleverna i de tre högsta klas-serna d.v.s. år 4 – 6 för att få deras syn på klimatet på skolan, bemötandet mellan enskilda personer, förekomsten av mobbning eller utfrysning, tillgången på hjälp/stöd och fria synpunkter på hur man bemöter varandra i skolan samt för-slag på hur skolan skulle kunna bli ännu bättre på att förhindra och upptäcka mobbning och utfrysning.
Först ska jag redovisa vad som kommit fram vid intervjuer med personalens fö-reträdare i antimobbningsgruppen och tre av antimobbningsgruppens elevrepre-sentanter om skolans arbete med att förebygga, upptäcka, utreda och åtgärda mobbning och utfrysning. Därefter ska jag redovisa utfallet av enkäten till ele-verna i år 4 – 6.
6.1 Personalföreträdarnas i antimobbningsgruppen syn på
skolans antimobbningsarbete.
Före mötet hade jag studerat skolans antimobbningsplan samt läst in mig på fö-reskriften ”Skolverkets allmänna råd för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling”26. Kopia av Skolverkets föreskrift SKOLFS 2004:19
(Skolverkets allmänna råd för arbetet med att motverka alla former av krän-kande behandling) medtogs till samtalet för att ev. användas som en möjlig checklista. Intervjun/samtalet följde, efter en inledning, i stort de områden som Skolverkets föreskrift innehåller vilket framgår av bifogad intervjuguide ( Bi-laga 1).
Personalföreträdarnas syn på skolans antimobbningsarbete.
Såsom framgår av intervjuguiden (bilaga 1) ställde jag frågor kring förekomsten av mobbning och utfrysning, skolans förebyggande arbete, arbetet med att upp-täcka kränkande behandling, hur det utredande arbetet går till, på vilka sätt kränkande behandling åtgärdas samt om regeringens förslag till ny lag mot kränkande behandling är bekant i antimobbningsgruppen. De avgivna svaren kommer jag sedan i analysavsnittet att jämföra med elevernas syn på skolan och deras uppfattning om kränkande behandling, mobbning och utfrysning och deras
förslag till förbättringar. Respondenternas svar på frågor och följdfrågor inom de olika rubrikområdena återges nedan så innehållsmässigt korrekt som möjligt utan att för den skull vara direkta citat. Svaren presenteras i kursiv stil som se-dan följs av mina egna reflexioner.
Förekomsten av mobbning och utfrysning på skolan
Mobbning är inte så vanligt. Det har förekommit under kortare peri-oder. Likaså utfrysning. Det händer inte precis under skoltiden d.v.s. då vuxentillsynen finns där. När det händer är det ofta på rasterna el-ler på väg till och från gympa och slöjd då eleverna befinner sig ut-anför vuxnas tillsyn. Sedan kan det vid utfrysning vara vid gruppin-delningar av klasserna. Det kan givetvis hända bakom ryggen även i klassrumssituationen, för den som blir mobbad märks ju även där. Det händer dock inte alls så ofta på lektionstid som på rasterna. De vuxna i antimobbningsgruppen anser således dels att mobbning inte är så vanligt förekommande, dels att det oftast sker då vuxna inte är närvarande, t. ex. under raster eller på väg till och från gympa eller slöjd. Under lektionstid kan det inträffa då eleverna inför övningar blir indelade i grupper.
Skolans förebyggande arbete
I antimobbningsarbetet jobbar skolan efter en modell och en anti-mobbningsplan där man valt att plocka ihop metoder från olika andra modeller istället för att tillämpa en enda välkänd modell som t.ex. Farstamodellen.
I förebyggande syfte arbetar man nu med ”Livsviktigt” i alla klas-serna. Det är för att eleverna ska lära känna sig själv och även hur andra fungerar. Man vill frammana sympati och ställningstagande. Likadant är det t.ex. inom drama där man jobbar med hur man fun-gerar socialt genom många parövningar och gruppövningar. De första klasserna har kompissamtal och i vissa klasser har de hemlig kompis.
Vi har antimobbningsgruppen, komparna, som träffas varannan vecka då eleverna tar upp vad som hänt. För nya kompare ges ut-bildning då man bl.a. tar upp vad mobbning är. I utut-bildningen ingår litteratur, diskussioner, drama och film. Komparna sitter med i grup-pen i två år, om man vill, men det har förekommit att vuxenföreträ-darna har avrått kompare att fortsätta med sin uppgift. De vuxna har en bestämd uppfattning om hur komparna ska vara och fungera. Komparna blir kända i klasserna bl.a. genom att gå ut och presentera sig.
Verksamheten utvärderas varje termin och då ges komparna själva möjlighet att föreslå vad man ska jobba med.
Partnerskolans nu ganska gamla antimobbningsplan är ett ”hopplock” av olika ”modeller” för att passa just denna skola.
Läromedlet ”Livsviktigt” används för att eleverna ska lära känna sig själv och även öka empatin hos dem. De yngre barnen har kompissamtal och i vissa fall också ”Hemlig kompis”.
Kamratstödjarna på skolan har fått namnet kompare. Metoden att använda kam-ratstödjare kan man läsa om i boken ”KOMPISSAMTAL”27. Kamratstödjarna träffas varannan vecka och samtalar kring det som hänt sedan förra mötet. Komparna får en grundlig utbildning.
Om eleverna visar sig lämpliga för uppdraget sitter var och en med i denna grupp i två år.
Arbetet med att upptäcka kränkande behandling
Komparna är ute på rastvakt vid två tillfällen per vecka. Ser de någonting där eller i kapprum eller var det vara må skriver de upp det i en anteckningsbok och rapporterar det sedan vid nästa möte i antimobbningsgruppen. Det bör påpekas att komparna aldrig skriver namn i sina böcker utan beskriver istället händelsen.
Inte heller på mötena i antimobbningsgruppen används namn utan man anger han eller hon eller eleven. På så sätt garanteras en sorts sekretess.
Det händer att elever vill få samtal med någon kompare. Det kan mycket väl vara en kompare i en annan klass än den egna. Man vän-der sig till den kompare som man har mest förtroende för. Många gånger rör ärendet sig om bagateller som kan klaras upp i dessa sam-tal. Komparna är mycket duktiga på att lyssna och ge berörda elever råd. Ofta följer de sedan upp samtalet efter en tid.
Om det är något allvarligt eller återkommande som komparna rap-porterar på antimobbningsgruppens möten så tar vuxenföreträdarna detta till sig och jobbar vidare med det.
Komparna har ansvar vid två rasttillfällen per vecka. De övertar givetvis inte de vuxnas rastansvar utan har ett särskilt ansvar som utgör en del av antimobb-ningsgruppens arbete. Eleverna har med sig var sin anteckningsbok där de skri-ver upp sådant som inträffar. Detta rapporteras och diskuteras vid nästa möte. Sekretessen är viktig för komparna och därför används inga namn på berörda
