• No results found

Mötet med den pålästa patienten

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Mötet med den pålästa patienten"

Copied!
30
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

MÖTET MED DEN

PÅLÄSTA PATIENTEN

UPPLEVELSER FRÅN SJUKSKÖTERSKOR

I PRIMÄRVÅRDEN

KRISTIAN KORNHAG

IVAR STRÖMDAHL

(2)

MÖTET MED DEN

PÅLÄSTA PATIENTEN

UPPLEVELSER FRÅN SJUKSKÖTERSKOR

I PRIMÄRVÅRDEN

KRISTIAN KORNHAG

IVAR STRÖMDAHL

Strömdahl, I & Kornhag K. Mötet med den pålästa patienten. Upplevelser från sjuksköterskor i primärvården. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för

vårdvetenskap, 2016.

Bakgrund: Antalet svenskar som använder internet för sökning av

hälsoinformation har under de senaste åren ökat. Med allmänhetens tilltagande medvetenhet om symptom och sjukdomstillstånd har relationen mellan vårdgivare och patient förändrats. Syfte: Studien syftar till att belysa sjuksköterskors

upplevelser av kontakten med den pålästa patienten som inhämtat

hälsoinformation på internet inför primärvårdsrådgivning. Metod: Studien är empirisk med kvalitativ ansats och grundar sig på åtta semistrukterade intervjuer med sjuksköterskor i primärvården. Datamaterialet bearbetades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser kunde sammanfattas i fyra huvudkategorier: upplevelsen av roller i förändring, upplevelsen av att samarbetet påverkas, upplevelsen av patientens oförmåga att hantera information samt upplevelsen av patientens förändrade krav och inflytande.

Nyckelord: Hälsoinformation, internet, patient, primärvården, påläst,

(3)

MEETING THE

SELF-EDUCATED PATIENT

EXPERIENCES OF PRIMARY CARE NURSES

KRISTIAN KORNHAG

IVAR STRÖMDAHL

Strömdahl, I & Kornhag K. Meeting the self-educated patient. Experiences of primary care nurses. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of care science, 2016.

The number of Swedes searching for health related information on the Internet have increased during the last few years. With a growing awareness of symptoms and diseases, the relation between the health care personell and the patient has changed. Aim: The aim of this study is to highlight nurses' experiences of being in contact with the self-educated patient who has obtained information on the

Internet prior to primary care counseling. Method: The study is empirical with a qualitative approach, based on eight semi-structured interviews with primary care nurses. The data material was analyzed using content analysis. Result: The nurses’ experinces are summarized in four main categories: the experience of roles in the change, the experience of effects on the nurse-patient cooperation, the experience of the patient's inability to handle information and the experience of the patient's increased demands and influence.

Keywords: Health information, internet, nurse, patient, primary care,

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Bakgrund 5  

Informatik - sjuksköterskans kärnkompetens 5   Vårdpersonals upplevelser 6   Relation patient – vårdgivare 7   Vård på lika villkor 7   Problemformulering 8   Syfte 8   Metod 8   Urval 8   Datainsamling 9   Dataanalys 9   Etiska överväganden 10   Resultat 10  

Upplevelsen av roller i förändring 11   Upplevelsen av att samarbetet påverkas 13   Upplevelsen av patientens oförmåga att hantera information 14   Upplevelsen av patientens förändrade krav och inflytande 15  

Diskussion 16  

Metoddiskussion 17   Resultatdiskussion 18  

Konklusion 22  

Förslag till förbättringsarbete och kvalitetsutveckling 22  

Referenser 24  

Bilagor 27  

Bilaga 1: Intervjuguide 28   Bilaga 2: Informationsbrev 29   Bilaga 3: Samtyckesblankett 30  

(5)

BAKGRUND

Internet utgör en extensiv källa till hälsoinformation och rymmer såväl

evidensbaserad kunskap från myndigheter och landsting som öppna forum och bloggar där personer kan diskutera sinsemellan och utbyta erfarenheter. Patienters Google-sökningar på vaga symptom resulterar ofta i negativa tolkningar, där lätta besvär kan förvandlas till livshotande tillstånd (Eriksson & Majanen, 2012). När patienter blir allt mer pålästa leder det till att de inte längre per automatik kommer att godta sjukvårdens bedömningar (a a).

År 2015 finns det 3,2 miljarder internetanvändare i världen (ITU, 2015). Även om kurvan börjar plana ut så fortsätter antalet internetanvändare i Sverige att öka (Internetstiftelsen, 2015). I åldrarna 16-74 år har 95% tillgång till internet hemma (Statistiska Centralbyrån, 2014).

Med svenskarnas ökande tillgång till internet växer också tillgängligheten av information som skapar förutsättningar att tillgodogöra sig kunskaper om vård och hälsa (Eriksson & Majanen, 2012). Andelen internetanvändare som nyttjat nätet för hälsoinformation har mellan 2005 och 2015 stadigt vuxit från 45% till 70% (Internetstiftelsen, 2010; Internetstiftelsen, 2015). En kanadensisk studie visar att över hälften av dem som letar efter hälsoinformation på internet diskuterar vad de läst med professionell yrkesutövare inom sjukvården (Townsend m fl, 2015).

Primärvården i Sverige

En definition av primärvården finns beskriven i Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763 (HSL). Det framgår av 5 § HSL att primärvården utgör ”hälso- och sjukvårdsverksamhet som utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering och som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser” (a a). År 2010 infördes vårdvalet vilket möjliggjorde för privata aktörer att etablera sig inom

primärvården (Socialstyrelsen, 2013). Patienter har sedan dess rätt att fritt välja mellan sådana vårdgivare (a a). Efter att reformen trädde i kraft har antalet vårdcentraler ökat från 1000 till 1185 (Konkurrensverket, 2014).

Informatik - sjuksköterskans kärnkompetens

Begreppet informatik hade från början en helt och hållet teknisk betydelse som syftade till att beskriva automatisk databehandling (Leksell & Lepp, 2013). En mer samtida och vidare formulering är systemvetenskap som även täcker in samhällsvetenskapliga aspekter av forskningsområdet. Det saknas en enhetlig definition av vad ordet informatik innehåller, men i en sjukvårdskontext används begreppen: hälsoinformatik, vårdinformatik, medicinsk informatik och

omvårdnadsinformatik (a a).

International Medical Informatics Association (2009) aktuella definition av ”nursing informatics” kan sammanfattas som omvårdnad i teori och praktik tillsammans med informations- och kommunikationsteknik som syftar till att främja hälsa globalt.

Sjuksköterskans kompetensområden formuleras som sex kärnkompetenser varav informatik är en. Nedan följer studieförfattarnas sammanfattning av vad en

(6)

sjuksköterska på grundnivå bör behärska inom hälsoinformatik enligt Sektionen för omvårdnadsinformatik & Svensk sjuksköterskeförening (2011):

• Förstå och redogöra för centrala begrepp inom hälsoinformatik. • På ett säkert och integritetsmånande sätt kunna använda elektroniska

informationssystem i det dagliga omvårdnadsarbetet.

• Identifiera relevant information och förstå vikten av kontinuerlig kunskapsuppdatering.

• Kunna förklara vikten av hälsoinformatik för patientens egenvård samt vägleda denne till relevant information (a a).

Ett begrepp som går hand i hand med hälsoinformatik är E-hälsa. Enligt WHO (2005) innebär E-hälsa att använda digital teknik för behandling, forskning, studentutbilning och folkhälsoövervakning. I Sverige syftar E-hälsa bland annat till att effektivisera informationshantering samt öka medborgarnas förmåga till egenvård (Leksell & Lepp, 2013).

Sjuksköterskan använder modern informationsteknik för att integrera

omvårdnadsprocessen i en digital journalföring. Patienter som får ta del av sina journaler på internet är exempel på när informatik i dess ursprungliga betydelse möjliggör det som benämns E-hälsa (Leksell & Lepp, 2013). Sjuksköterskan ansvarar för att kontinuerligt söka efter kunskap och nya sätt att tillgodogöra sig denna för att kunna vägleda patienter i det digitala klimatet (a a).

I en kartläggning av hur kärnkompetenserna används i svensk

sjuksköterskeutbildning framkommer att informatik är den enda kärnkompetens som inte tydligt framträder i de nationella examensmålen från

högskoleförordningen (Carlson, 2015).

Patienter som söker hälsoinformation på internet

Det har visat sig att många patienter upplever det som positivt att vara påläst inför ett sjukvårdsbesök (Townsend, 2015). Inhämtad kunskap kan användas för att skapa en mer jämlik relation mellan patient och vårdgivare. Ett återkommande fenomen är att patienter känner att de har lättare att komma till tals om de läst på innan. Patienterna framhåller också att de uppskattar uppriktighet från personalens sida om dessa konfronteras med fakta som de inte känner till (a a).

Den enorma informationsbank som nätet utgör leder till att patienters skepsis till sjukvården tilltar (Eriksson & Majanen, 2012). Efter att ha sökt hälsoinformation kan individen anse sig ha en klar bild av vad problemet består av och vilken vård de är i behov av. När patientens teorier inte delas av vårdpersonalen kan ett bristande förtroende uppstå (a a).

Vårdpersonals upplevelser

Sjuksköterskors attityder kring patienter som presenterar information från internet har tidigare undersökts och visat att personalens självförtroende i sin yrkesroll hänger samman med hur de ställer sig till dessa patienter (Barnoy m fl, 2008). Ju högre självförtroende i sin profession, desto positivare inställning till dessa patienter (a a). Sjuksköterskor med större självförtroende angående sitt kunnande har också ett mer positivt förhållningssätt till pålästa patienter även om dessa presenterar kunskap som sjuksköterskan inte känner till sedan innan (Barnoy m fl, 2011). De som ser sig själva som experter tenderar att känna sig mindre hotade av

(7)

ny kunskap (a a). Erfarenhet är också en faktor som visar sig vara betydande i förhållande till en positiv inställning till ny kunskap (Åhlander & Scandurra, 2015).

I en studie som undersöker barnmorskors inställning till gravida internetanvändare reflekteras effekterna av en omdömeslös informationshantering (Weston &

Anderson, 2014). Ett oförståndigt användande ansågs leda till att patienter blir onödigt oroliga och ställer orimliga krav på undersökningar (a a).

Läkare kan uppleva problem när patienten har annorlunda tolkningar av internetinformation, som i sin tur leder till konflikter i mötet (Sommarhalder, 2009). Läkare kan uppleva ett bristande förtroende för den expertis de besitter när patienten envist håller fast vid felaktig och irrationell information istället för att acceptera sjukvårdens bedömningar (a a).

Läkare kan uppvisa en negativ inställning till patienter som under rådgivning tar upp fakta de funnit på internet (Ahluwali m fl, 2010). Detta har visat sig hänga samman med oroskänslor och upplevelser av att framstå som inkompetent, att tappa kontrollen över rådgivningssituationen och att känna sig betydelselös. De olika strategier som används för att undvika att bli känslomässigt påverkad är att reflektera, lyssna, visa respekt inför patientens information och att erkänna sin egen bristande kunskap (a a).

Vårdpersonal upplever att en väl förberedd patient är nyckeln till ett effektivt möte och bidrar till bästa möjliga vård (Townsend m fl, 2015). Det framkommer även att det kan upplevas svårt att sortera vilken information patienten ska delges när denne har så många frågor som kräver svar. Då patienter konfronterar

vårdpersonal med information som de inte kände till sedan innan understryks vikten av att betrakta detta som en positiv utveckling och agera professionellt i dylika situationer (a a).

Relation patient – vårdgivare

I takt med att informationen blir mer tillgänglig förändras också rollerna patient och vårdgivare (Eriksson & Majanen, 2012). Vårdpersonalens tidigare

kunskapsövertag har minskat i takt med vårdtagarens ökade medvetenhet (a a). Traditionellt sett har vårdgivaren varit den primära källan för hälsoinformation vilket möjliggjort att vårdpersonal har kunnat avväga vad och hur mycket patienten behöver veta om sitt hälsotillstånd (McMullan, 2006). Den pålästa patienten nöjer sig inte med detta, utan kräver att få veta allt (a a). Den som idag söker vård kommer också ofta förberedd med frågor om diagnoser och symptom (Schittek m fl, 2014). Ett rollskifte har skett från patienten som en passiv

mottagare till en aktiv konsument av hälsoinformation (Townsend 2015).

Vård på lika villkor

Inhämtande av kunskap från internet har visat sig ha en signifikant påverkan på de krav som patienten ställer på sjukvården (Suziedelyte, 2012). Patienters

benägenhet att på eget initiativ uppsöka hälsoinformation påverkas bland annat av socioekonomiska faktorer (Cutilli, 2010). Utbildningsgrad och inkomst korrelerar positivt med ett aktivt informationssökande (a a). Bland pensionärer och den äldre delen av befolkningen finns den största andelen av de som överhuvudtaget inte använder internet (IIS, 2015).

(8)

Både patienter och personal tycker att det underlättar samarbete och delaktighet om patienten läst på innan besöket (Townsend, 2015). Patienterna har beskrivit mötet med personal inom sjukvården i termer av förhandlingar. En

ansvarsförskjutning har skett mot patienten. Denne förväntas vara förberedd innan sitt sjukvårdsbesök. Alla patienter känner sig inte bekväma med detta (a a).

PROBLEMFORMULERING

Det är vanligt förekommande att patienter använder hälsorelaterad information från internet som komplement till sjukvården och därmed något som

sjuksköterskan måste hantera i sitt vardagliga arbete. Tidigare studier visar att det finns delade meningar bland vårdpersonal om huruvida den pålästa patienten utgör en tillgång eller inte. Forskning som tidigare gjorts belyser i första hand läkarens erfarenheter. Få studier har hittills gjorts utifrån sjuksköterskans perspektiv och därför är området angeläget att undersöka.

SYFTE

Studien syftar till att belysa sjuksköterskor upplevelser av kontakten med den pålästa patienten som inhämtat hälsoinformation på internet inför

primärvårdsrådgivning.

METOD

Studien är empirisk med kvalitativ ansats och grundar sig på semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor i primärvården. Den kvalitativa ansatsen valdes då det är tankar och upplevelser hos våra informanter som undersökts (Maltby m fl, 2010). Forskningsresultatet gör inte anspråk på att avtäcka några absoluta

sanningar. Genom åtta intervjuer undersöktes sjuksköterskornas upplevelser av mötet med den pålästa patienten.

En första intervjuguide utformades för att utkristallisera de frågeställningar som inrymdes i syftet (Kvale & Brinkmann, 2014). För att anpassa frågeställningarna till intervjusituationen fick den slutgiltiga intervjuguidens (Bilaga 1) frågor mer talspråkligt anslag befriade från akademisk terminologi. Den semistrukturerade intervjuformen gjorde det möjligt att anpassa ordningsföljden på frågorna i den intervjuguide som användes. Detta för att eftersträva upplevelsen av ett naturligt samtal. Känslan av en spontan intervjusituation kunde också ge större möjligheter till instinktiva och överraskande svar (a a).

Urval

Ett bekvämlighetsurval tillämpades där åtta sjuksköterskor intervjuades, fördelade på fyra vårdcentraler i Malmö. Urvalsmetoden tillämpades för att säkerställa att ett adekvat antal informanter skulle kunna uppnås. Metoden ansågs också relevant eftersom de resultat som framkom inte gör anspråk på generaliserbarhet utan endast avser att återspegla ett smalt urval av informanter och deras upplevelser (Maxwell, 2013). Inklusionskriterier för studien var att informanterna skulle vara

(9)

verksamma sjuksköterskor med minst ett års arbetslivserfarenhet inom primärvården.

Verksamhetscheferna på respektive vårdcentral kontaktades per e-post med information om studien och erhöll dessutom en projektplan. Efter inhämtat tillstånd togs vidare kontakt direkt med anställda sjuksköterskor utan mellanhand. Detta med undantag för en vårdcentral där biträdande verksamhetschef var behjälplig med att nå informanterna.

Deltagarna erhöll ett informationsbrev (Bilaga 2) och i samband med intervjun även muntlig information om studien. Informerat samtyckte inhämtades skriftligen (Bilaga 3).

Studiens informanter var i åldrarna 30-43 år och bestod av åtta sjuksköterskor varav tre var hade specialistutbildning som distriktssköterskor. Sju av deltagarna var kvinnor och en var man. Arbetslivserfarenhet från primärvården varierade från 1-6 år.

Datainsamling

Sju av intervjuerna genomfördes på informanternas arbetsplats och en i

informantens hem. Större delen av intervjuerna genomfördes på mottagningsrum på respektive arbetsplats. Samtliga i enskildhet och med god tidsmarginal. Studieförfattarna gav inledningsvis en kort presentation av studiens syfte, en beskrivning av tillvägagångssättet samt förtydliganden av de begrepp som användes (Kvale & Brinkmann, 2014). Därefter noterades informanternas

arbetslivserfarenhet och ålder. Deltagaren tillfrågades än en gång om samtycke till inspelning innan intervjun inleddes.

Båda studieförfattarna medverkade under samtliga intervjuer, varav den ene styrde intervjun och den andra antecknade och fyllde i med kompletterande och utvecklande frågor. Studieförfattarnas omdöme fick styra hur i vilken grad intervjuguiden skulle följas och i vilken omfattning informanternas svar skulle följas upp med utvecklande frågor (Kvale & Brinkmann, 2014). Varje intervju inleddes med en kort beskrivning av ämnet samt den inledande frågan: ”Skulle du vilja berätta om din upplevelse av mötet med dessa patienter?”. Detta gjordes i förhoppningen att kunna lämna utrymme för varierande svar som inte färgades av forskarnas förförståelse för att sedan kunna fokusera mot mer specifika frågor. Intervjuerna följde en struktur där informanten ombads berätta om olika situationer varefter denne fick redogöra för sina tankar om varför situationen uppstod och informantens känslor kring detta (a a). Samtliga frågor i

intervjuguiden ställdes i intervjuerna som genomfördes.

En inledande uppskattning var att genomföra mellan sex och tio intervjuer. Efter att sex intervjuer genomförts gick det att urskilja vissa återkommande svar. Vid åtta intervjuer bedömdes att tillräckligt material fanns för analys.

Dataanalys

En pilotintervju genomfördes och en översikt gjordes för att fastställa att det som framkom i intervjun svarade mot valt syfte (Lantz, 2013). Detta bekräftades även av studiens handledare. Analysen av provintervjun bidrog till vissa förbättringar och omformuleringar av intervjufrågorna.

(10)

Det inspelade materialet transkriberades av studieförfattarna i direkt anslutning till avslutad intervju. Därefter inleddes analysprocessen genom en metod inspirerad av Burnards modell ”A method of analysing interview transcripts in qualitative research” (1991). Den utvalda metoden lämpar sig väl för semistrukturerade intervjuer och bygger på att materialet bryts ned i 14 väl beskrivna steg där irrelevant information sorteras bort och huvud- samt subkategorier framträder (a a).

Det transkriberade materialet lästes inledningsvis igenom tillsammans med anteckningarna från intervjuerna. Samtliga intervjuer lästes igenom ett flertal gånger för att få en fördjupad förståelse av innehållet. Studieförfattarna

antecknade enskilt de teman som framkom i materialet. Därefter jämfördes och sammanställdes dessa teman av författarna gemensamt. Dessa bearbetades vidare genom att sorteras och grupperas. Ur detta utkristalliserades fyra huvudkategorier under vilka samtliga teman som framkommit kunde placeras. Transkriptionerna lästes därefter återigen igenom för att säkerställa att de kategorier och

subkategorier som framkommit motsvarade samtliga aspekter av innehållet. Överflödigt material sorterades bort.

Kategorierna tilldelades färger och meningsbärande enheter identifierades och markerades med respektive färg. De kodade enheterna samlades under kategorier och subkategorier och utgör studiens resultat. För att verifiera att det som sägs i intervjuerna inte har tagits ur sin kontext jämfördes utplockade meningarna med de ursprungliga transkriptionerna.

Etiska överväganden

Vetenskapsrådets (2002) fyra forskningsetiska principer ligger till grund för studiens praktiska genomförande. Förfrågan om deltagande och information om studien gavs muntligt och skriftligt till sjuksköterskorna, utformat för att

minimera risken för misstolkningar. Samtliga informerades om deltagande var frivilligt och att informanterna när som helst kunde välja att avbryta sin

medverkan i studien. Informerat samtyckte inhämtades skriftligen från deltagarna. Intervjupersonerna lovades sekretess. Det inspelade materialet förvarades på en lösenordskyddad hårddisk så att obehöriga ej kunde ta del av det. Det

transkriberade materialet avidentifierades och varje informant tilldelades en kod. Det färdigställda resultatet ska inte kunna kopplas till enskilda individer.

Insamlade uppgifter får endast användas i forskningsändamål (a a).

Numren som informanterna tilldelats i resultatet motsvarar inte den kronologiska ordningen på intervjuernas genomförande. Citat som riskerar att röja

informanternas identitet har plockats bort. Detta för att resultatet inte ska kunna kopplas till enskilda individer.

Undertecknat tillstånd har inhämtats av verksamhetschef på respektive vårdcentral.

(11)

RESULTAT

Informanterna hade varierande erfarenhet av kontakten med pålästa patienter. Flera av informanterna påpekade att förekomsten av patienter som inhämtar information på egen hand påverkas av demografiska faktorer. Informanterna var övervägande positiva till att patienter uppvisar ett stort kunnande även om det kunde uppfattas som mer krävande.

Analysen resulterade i fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier (se Figur 1). Huvudkategorierna som utkristalliserades från sjuksköterskornas redogörelser av kontakten med den pålästa patienten var: upplevelsen av roller i förändring, upplevelsen av att samarbetet påverkas, upplevelsen av patientens oförmåga att hantera information samt upplevelsen av patientens förändrade krav och inflytande.

Figur 1: Resultatkategorier

Upplevelsen av roller i förändring

En vanlig uppfattning bland sjuksköterskorna var att det har skett en förändring av hur patienterna betraktar vårdpersonalens roll. En upplevelse av rollförlust

framkom bland informanterna, där de internetanvändande generationerna patienter inte har samma självklara tilltro till sjuksköterskans utlåtanden som tidigare, utan värderar källor de kan uppsöka på egen hand likvärdigt.

”Innan det här blev så stort var det ju man själv som kunde det mesta. Nu kan patienten lika mycket som en själv när det gäller många saker” (4) Kategori 1 Upplevelsen av roller i förändring Kategori 2 Upplevelsen av att samarbetet påverkas Kategori 4 Upplevelsen av patientens förändrade krav och inflytande Kategori 3 Upplevelsen av patientens oförmåga att hantera information

Att förlora sin roll Effektivare kommunikation

Ett mer

tidskrävande möte Att upprätthålla sin

roll Bristande förmåga att se sammanhanget Patientens ökade medvetenhet och förväntningar Minskad tillit från patienterna Pessimistisk tolkning Ökat patientinflytande Den förtroendefulla relationens betydelse

(12)

Att förlora sin roll

Informanterna beskrev det viktigt att som sjuksköterska inte vara för auktoritär i mötet med patienten. De menade att vårdpersonalen inte får se ned på patienten och förminska denne. För vissa av sjuksköterskorna var det viktigt att ha ett kunskapsmässigt övertag för att kunna göra patienten nöjd och att inte att hamna i underläge när patienter uppvisade fakta som låg utanför deras kunskapsområde. När sjuksköterskorna inte kunde bemöta informationen eller komma med ett bra svar uppstod hos vissa en känsla av att få sin kompetens ifrågasatt. Detta var i sin tur något som upplevdes påverka självförtroendet negativt i rollen som

sjuksköterska.

”Är man inte riktigt hemma på den sjukdomen eller symtomet som patienten söker för så ligger du ju i underläge som vårdpersonal, för att patienten vet mer än dig. Och det är ju… Alltså, man kan ju inte kunna allt. Så är det. Men det är ju pinsamt personligen att… här har jag en patient som kan mer än mig” (2)

En sjuksköterska upplevde det som pinsamt att söka information när patienten satt i rummet, om det inte gjordes i ett uppenbart pedagogiskt syfte. Detta väckte en rädsla för att avslöja sig själv som någon som inte behärskar sitt yrke. En annan informant kände sig orolig inför mötet med den välinformerade patienten. Även om kunskapen fanns för att kunna handlägga besöket tyckte hen att det kändes obekvämt att behöva tänka efter för länge eller att visa för patienten att

bedömningen inte kunde ske omedelbart. Några informanter menade istället att deras uppgift inte var att ställa en diagnos och att målet med mötet inte var att känna sig duktig. En sjuksköterska kände sig degraderad till rollen som

växeltelefonist, medan en annan beskrev sitt sina arbetsuppgifter som att svara i telefon och boka in läkartider.

Att upprätthålla sin roll

De flesta informanterna menade att oavsett patientens kunskapsnivå var det viktigt att göra en oberoende bedömning utan att påverkas av patientens föreställningar.

Informanterna upplevde att professionen och tillhörande kompetens utgör ett tryggt fundament att stå på. De menade att oavsett patientens kunskaper så finns det en faktisk skillnad mellan att vara patient och sjuksköterska. Flera av

informanterna utryckte vikten av att vara tydlig med det.

Om sjuksköterskan kände att patienten inte litade på dennes omdöme fanns också en trygghet i att kunna luta sig tillbaka på riktlinjer. Dessa kunde användas för att motivera och förklara de bedömningar som gjorts istället för att gå in i vidare diskussioner.

Informanterna påpekade att en sjuksköterska inom primärvården inte kan ha djupgående kunskaper om allt. De menade att vissa patienter kan mycket om specifika sjukdomar. Avsaknaden av spetskunskapen som somliga patienter har upplevdes inte vara ett tecken på att sjuksköterskan saknade nödvändig

kompetens.

”Patienterna är specialister på en enda sjukdom, jag ska ju kunna så många. Det är liksom omänskligt, man kan ju inte… Även om jag

(13)

kan läsa in mig på saker så glömmer jag ju sen. Så det har jag accepterat hos mig själv, att det är helt ok att inte kunna allting…”

(8)

Vissa av informanterna beskrev det viktigt att ha ett kunskapsmässigt övertag för att kunna göra patienterna nöjda. En sjuksköterska beskrev känslan av att hamna i ett underläge gentemot patienten om denne visade sig ha mer kunskap än hen. Ett lyckat möte beskrevs som ett möte som får sjuksköterskan att känna sig

kompetent.

”…man vill ju ändå visa att ”här sitter jag, jag kan faktiskt lite” (3)

Ett behov av att som sjuksköterska hålla sig uppdaterad framträdde i intervjuerna. Informanterna ansåg det viktigt att kunna ta till sig ny kunskap och få fortlöpande utbildning för att kunna hålla jämna steg med patienterna och därigenom kunna upprätthålla rollen som den kompetente. Sjuksköterskorna upplevde att de inte fått fortbildning gällande att bemöta patienter som är pålästa.

Upplevelsen av att samarbetet påverkas

Informanterna uttryckte att en väl påläst patient som kan tolka information och sätta den i rätt sammanhang leder till mer effektiva möten och underlättar kommunikationen. På samma sätt menade de att samarbetet kan försvåras när patienten misslyckas med detta. Vad som genomgående framhölls som viktigt av informanterna var att upprätthålla förtroendefulla relationer med patienter.

Effektivare kommunikation

Många av informanterna nämnde patienter med kroniska sjukdomar som ett typexempel på en patientgrupp som är experter på sin egen sjukdom.

Sjuksköterskorna ansåg att det underlättar följsamhet och egenvård om en patient med kronisk sjukdom är påläst. En sjuksköterska upplevde överhuvudtaget inga problem med att patienter på egen hand uppsöker hälsoinformation.

Ett återkommande tema i intervjuerna var att försöka se pålästa patienter som något positivt eller att vända det till något positivt. Informanterna menade att den som är väl insatt sparar sjuksköterskans tid eftersom denne då slipper förklara allt. Patienter som har en förförståelse eller åtminstone vill försöka sätta sig in i sin hälsa var enligt informanterna ofta en tillgång och det ska därför uppmuntras att intressera sig för sin hälsa.

En sjuksköterska påpekade att det också gick att lära av patienten om den har stora kunskaper inom ett visst område. Några informanter nämnde att det ur ett pedagogiskt perspektiv kunde vara bra att sätta sig ned med patienten och tillsammans informationssöka för att ta fram relevant information.

”Men patienten ska ju vara delaktig i sin vård, det är jätteviktigt. Och om de kan bli det genom att läsa på, även de inte drar rätt slutsats så är det väl viktigt” (6)

Ett mer tidskrävande möte

Vissa av informanterna menade att ett möte också kan ta längre tid eftersom att vara påläst också väcker många frågor hos patienterna.

(14)

Vad som av sjuksköterskorna beskrevs som besvärligt gällande kommunikationen var de patienter som vid kontakten upplevdes som tunnelseende. Med det

åsyftades de patienter som hittat sin diagnos själva och endast vill ha sina fynd bekräftade av en professionell. Ett förutsättningslöst möte där patienten beskriver sina symptom utan förkunskaper framhölls av informanterna som mindre

komplext då sjuksköterskan inte behöver reda ut vad patienten har läst och vad patienten faktiskt har för symptom.

”Men det ställer också högre krav på mig. För kommer det en patient som är helt blank, då kan man lite börja i en ända och kolla lite först. Men är de väl pålästa då får vi dissekera det där. Då får vi ta både det de vet och det jag vill prata om” (7)

Den förtroendefulla relationens betydelse

Flera av sjuksköterskorna upplevde att internetsökningar på symptom kan framkalla omotiverad oro bland patienterna. Informanterna menade att när en påläst och orostyngd patient kontaktar vården är det viktigt att inte avfärda patientens kunskaper eller farhågor. Istället för att påpeka patientens eventuella oförmåga att göra en korrekt bedömning är det viktigt att respektera deras upplevelser.

”Man vill ju inte heller säga åt patienten att ”nämen du har helt fel här”, utan då får man hellre lägga fram det som kanske ”jamen vad bra att du har läst på…”. Man får vända det till något positivt så att man inte ser ner på patienten” (1)

I situationer då patienten ställde frågor som sjuksköterskan saknade tillräcklig kunskap att besvara ansåg informanterna att det är viktigt att erkänna sina brister för att inte förlora patientens tillit. Genomgående ansågs ärlighet och transparens vara grundläggande byggstenar i en förtroendefull relation mellan patient och vårdgivare. Att hitta på eller låtsas veta ansågs vara direkt oklokt. Flera

informanter talade om risken för att bli avslöjad. Sjuksköterskorna upplevde att patienter uppskattar en genuin uppriktighet.

”Jag tror att om man försöker flumma litegrann så minskar faktiskt förtroendet hos patienten. De förstår att du inte kan, det är ändå vuxna vi pratar om här” (8)

Upplevelsen av patientens oförmåga att hantera information

Utifrån informanternas svar framträdde två huvudsakliga faktorer som försvårar för patienter att hantera information. Sjuksköterskorna upplevde att gemene person saknar kunskap att tolka medicinsk information i rätt sammanhang och ofta leder sökningarna till en pessimistisk tolkning av symptomen.

Bloggar och forum användes ofta som exempel av informanterna när de talade om källor som gör mer skada än nytta. Hänvisning till pålitliga källor som

Vårdguiden är enligt informanterna sjuksköterskans ansvar.

Bristande förmåga att se sammanhanget

Säkra källor är enligt informanterna ingen garanti för en korrekt bedömning. En vanlig uppfattning var att patienter inte kan sätta den hälsoinformation som går att hitta i ett sammanhang. En informant menar att patienter ofta vill sätta en

(15)

medicinsk etikett på sina problem. Hen exemplifierar med att många patienter hellre tolkar det som att deras trötthet kommer av låga blodvärden än från stress. Att läsa på om möjliga orsaker till trötthet kan då skapa en falsk förhoppning om att livsstilsrelaterade problem kan korrigeras med en enkel medicinsk åtgärd. En upplevelse bland flertalet informanter är att patienter vill ha snabba svar på svåra frågor och därtill snabba lösningar på problemen. Patienterna tror sig kunna överblicka tillstånd som är komplexa och kräver särskilda kunskaper för att förstå.

”Ja, om någon misstänker att de har prostatacancer. Jag har träffat patienter som säger att de är i grad två. ”Jaså, varför säger du så? Därför att jag har läst om symptomen” (5)

Pessimistisk tolkning

Många av informanterna menade att i stort sett vilken hälsorelaterad sökterm som helst felaktigt kunde sluta i en cancerdiagnos. Patientens förarbete kan med andra ord leda till en negativ tolkning av de egna symptomen. Att intressera sig för sin hälsa betraktades som något positivt, men ett flertal av informanterna bekymrade sig över att vissa patienter läser för mycket. När dessa ägnar för mycket tid åt att leta efter information om symptom och sjukdomar tycktes det kunna resultera i ett kontraproduktivt överanalyserande.

”Om du är negativ pessimistisk person och kanske har lite ångest och så i botten så brukar du plocka ut de lite tyngre sakerna. Alltså, du läser allting, men du ser bara cancer” (2)

Upplevelsen av patientens förändrade krav och inflytande

Det fanns en gemensam föreställning bland informanterna om att patienter som har läst på inför kontakten med vården inte sällan ansåg sig vara väl insatta i vad de drabbats av och vilken vård de behövde. Flera av sjuksköterskorna upplevde att i och med denna föreställning ökade också patienternas krav och förväntningar på vården de efterfrågade. Vissa menade att detta även kan påverka patientens inflytande över den vård som ges.

Patientens ökade medvetenhet och förväntningar

Informanterna ansåg att patienter som har gjort efterforskningar och vet vilka problem det kan röra sig om ibland har en övertygelse som kan vara svår att rubba. Patienterna kan även vara väl insatta i vilka behandlingsalternativ som förekommer och vilka prover och undersökningar som är befogade att genomföra.

Det fanns en upplevelse bland informanterna om att patienterna har en förväntan om att det ska gå snabbt och att de är ointresserade av att ta onödiga omvägar i vårdkedjan. Vissa patienter vill helst slippa behöva prata med en sjuksköterska. Något informanterna menade både kan bottna i att patienten anser sig ha gjort förarbetet för att hamna i en snabbare fil inom vården, såväl som i en genuin ängslan över att ens åkomma är i akut behov av behandling. En sjuksköterska menade att de kan karaktärisera sig genom att använda medicinska termer som gemene person annars inte behärskar.

”De är ganska förberedda hur de ska framföra det de vill, alltså önskan om att boka tid eller boka utredning. Och då kan det vara specificerat, då ska det vara ett ultraljud eller en sådan röntgen” (3)

(16)

Bland informanterna fanns också en bild av att den upplysta patienten i högre grad är medveten om sina rättigheter och vilka krav de har rätt att ställa på sjukvården. Något som också används som stöd och argument för att nå sitt mål, att till exempel få träffa en läkare.

”De vet vilka rättigheter de har, patientens rättigheter. De är pålästa om regler, inte bara besvären. De är medvetna. Tuffa patienter” (5)

Minskad tillit från patienterna

På frågan varför sjuksköterskorna trodde att patienter väljer att läsa på innan de kontaktar primärvården uppgav flera sjuksköterskor att det skulle kunna bottna i en misstro för vården. De menade att det finns en bild av att patienter felbehandlas eller inte får tillgång till sjukvården på grund av långa köer och minskade resurser. Informanterna lyfte negativ medierapportering fram som en bidragande faktor till detta. En informant menade att det ibland kunde kännas som att patienterna tror att de som svarar i telefon på vårdcentralen gör allt för att slippa boka in

patienterna.

En återkommande uppfattning var att yngre patienter och småbarnsföräldrar var överrepresenterade vad det gäller behoven av att förstå och ha kontroll över de olika aspekterna av sitt hälsotillstånd.

Ökat patientinflytande

Flera av sjuksköterskorna indikerade att den pålästa patienten som kan rada upp underbyggda argument också till viss mån kan påverka vården den får. De menade att detta leder till att de i större utsträckning bokar in patienten till läkare eller genomför vissa undersökningar och omvårdnadsåtgärder som inte

nödvändigtvis är motiverade att göra. Dels för att tillfredsställa patienten, men också för att patientens kunskaper kan skapa en osäkerhet att göra en felaktig bedömning eller rädsla för missa något av betydelse. En av sjuksköterskorna var å andra sidan väldigt tydlig med att inte låta sig styras av patientens förkunskaper.

Bland informanterna fanns också en misstanke om att patienter ibland läser på om sina symptom och överdriver dem för att bli prioriterade i sjuksköterskans

triagearbete. Informanterna menade att patienter exempelvis kan uppge

bröstsmärtor och andningssvårigheter, eventuellt av den anledningen att de vet att detta kan leda till en snabbare handläggning.

”Så det tror jag de har lärt sig lite, att om det står ett symptom på nätet, typ har du svårt att svälja så kontakta… Då säger man allt det på telefon så att man får komma till” (7)

DISKUSSION

I detta avsnitt diskuteras metodval och hur detta kan ha påverkat studiens resultat. Resultatet diskuteras i relation till relevant litteratur, tidigare forskning samt omvårdnadsteoretiska perspektiv.

(17)

Metoddiskussion

Nedan följer reflektioner kring de olika momenten i vald metod.

Begrepp

För att besvara studiens syfte valdes begreppet den pålästa patienten för att beskriva den patient som vid kontakt med vårdcentralen har vissa förkunskaper. Med påläst avses i studien just den patient som har läst på. Detta oavsett om den inhämtade informationen är adekvat eller inte. För att försäkra att informanterna var införstådda med studiens definition av begreppet gavs inför varje intervju en kort introduktion till bakgrund och syfte. Denna åtgärd bedömdes lämna mindre utrymme för begreppsmässiga missförstånd.

Begreppet påläst valdes då detta bäst ansågs ringa in det fenomen som studien avsåg att undersöka. Välinformerad är ett annat begrepp som framkommit i den litteratur som studerats (Josefsson, 2011; Stokken, 2011). Påläst ansågs svara bättre mot syftet då adjektivet välinformerad i ännu högre utsträckning indikerar att korrekt information påträffats. Ett forskningsbegrepp ska ha en tydlig

avgränsning mot andra begrepp och kännetecknas av det kan variera i kvantitet utan av att övergå i eller överlappa andra begrepp (Lantz, 2013). Det som talar mot användandet av ordet påläst är att det kan tolkas på olika sätt vilket inte ger det den stringens som hade varit önskvärd i sammanhanget.

Urval

En biträdande verksamhetschef användes som gatekeeper för att nå informanterna vilket kan ha påverkat deras upplevelser av att deltagande i studien var frivilligt. En mer direkt rekryteringsväg hade förmodligen varit att föredra. Detta gjorde det än mer angeläget att förmedla deltagandets frivillighet.

I studien inkluderades även distriktssköterskor. Att vara vidareutbildad

sjuksköterska ansågs inte vara ett vara ett problem för att besvara valt syfte. Det centrala var innehavande av sjuksköterskelegitimation samt anställning vid en vårdcentral.

Det rådde en klar överrepresentation av kvinnliga informanter. Detta ger dock en någorlunda rättvis bild av den faktiska könsfördelningen inom professionen (SCB, 2010).

Användandet av internet som informationskälla har visat sig vara en

generationsfråga (IIS, 2015). Att medelåldern på deltagarna i studien var relativt låg kan tänkas ha påverkat hur de upplever patienter som själva söker information.

Datainsamling

Sjuksköterskorna genomförde intervjuerna i arbetskläder och på de rum där de normalt sett har patientmottagning. Detta kan ha haft en hämmande inverkan på de svar som gavs. En mer neutral plats utanför arbetsplatsen hade möjligen främjat informanternas frispråkighet.

I de fall då samtal av formell karaktär fortsatt efter att inspelningen avslutats och ytterligare information framkommit, har studieförfattarna valt att be om

informantens muntliga tillstånd att inkludera detta i datamaterialet (Kvale & Brinkmann, 2014). Ur etisk synvinkel har detta betraktats tillräckligt för att

(18)

Det kan tyckas problematiskt att undersöka en egenskap hos patienter genom intervjuer med sjuksköterskor. Ett problem som uppstod under några av

intervjuerna var att informanterna började redogöra för patienter som uppvisade en allmän påstridighet. För att undvika missförstånd ombads informanten att redogöra för skillnaden mellan en påläst och en påstridig patient (Kvale & Brinkman, 2014). I de fall informanten ansågs glida över på irrelevanta spår bröt studieförfattarna av genom att strukturerat övergå till en ny fråga (a a). Här uppdagades även den tolkningsfrihet som begreppet den pålästa lämnar utrymme för (Lantz, 2013).

Möjligheten att kunna belysa valt fenomen från olika synvinklar hade förmodligen ökat sannolikheten för att rättvist ringa det fenomen som studien avsåg undersöka (Jacobsen, 2012). En mer omfattande studie där även patienter intervjuades hade kunnat ge ytterligare bredd åt resultatet. Föreliggande studie har dock inspirerats av studier gjorda med liknande metoder och frågeställningar, vilket ansågs motivera vald design.

Analys

Transkriberingen av det inspelade materialet innebär frågor för tolkningar (Kvale & Brinkmann, 2014). Dels utmaningar genom att återge mindre tydliga passager och abrupta meningar i textform. Dels hur val av punkter och kommatering har kunnat förändra betydelsen av informanternas svar. Om studieförfattarna hade transkriberat samma material individuellt för att sedan jämföra innehållet hade detta kunnat öka reliabiliteten (a a).

Analysens samtliga steg har övervakats av båda studieförfattarna vilket talar för trovärdigheten. Det anses vara en styrka att teman har identifierats enskilt och oberoende för att sedan verifieras mot varandra. Ytterligare trovärdighet gavs då studiens handledare bekräftade fynden i pilotintervjun.

Resultatdiskussion

Studiens syfte kan ge en antydan om att det finns en problematik kring att patienter är pålästa. Studieförfattarna menar vidare att det är viktigt att ta hänsyn till att en yrkesverksam sjuksköterska inte nödvändigtvis känner sig bekväm med att erkänna det som besvärande att patienter hotar deras kunskapsmonopol. Detta kan ha färgat resultatet.

Det är förmodligen en för långt dragen slutsats att hävda att det är patienters påläsande som ensamt undergräver sjuksköterskors auktoritet. Även andra yrkeskategorier, exempelvis lärare hade förmodligen kunnat artikulera en förändring i synen på deras auktoritet. Det har enligt Josefsson (2011) skett en demokratisering av vården, vilket lämnar plats åt patienter att använda internet som komplement till konventionell sjukvård. Att hälsoinformation blir allt mer lättillgänglig torde därför inte vara den enda anledningen till den

relationsförändring mellan patient och vårdgivare som upplevs ha skett, men åtminstone en bidragande faktor bland flera.

Att använda modern informationsteknologi inom hälso-och sjukvården är en självklarhet (Leksell & Lepp, 2013). Möjligtvis så pass självklart att det blir tabu att visa sig okunnig på området. Vissa av sjuksköterskorna i studien talade om att de behöver hålla jämna steg med patienterna och använder då sitt vårdkunnande som redskap för att upprätthålla som roll som den kompetenta. Men lika mycket

(19)

som sjuksköterskan blir tvungen att hålla jämna steg med patienten gällande kunskap om sjukdomar framträder behovet lära sig nya sätt att tillgodogöra sig information. Informatiken, en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser, tycks vara svår att ge en praktisk skepnad i utbildningssammanhang. Heldal (2011) vill tona ned föreställningen om att den pålästa patienten leder till en reell

maktförskjutning. Därför borde andra effekter av hälsoinformatik studeras än just makt och kontroll (a a).

Roller i förändring

Denna studie visade att allt mer pålästa patienter upplevs leda till en

rollförskjutning i relationen mellan dessa och sjuksköterskorna. Informanterna menar att det finns en bild av ett traditionellt patientmöte som inte längre har någon motsvarighet i verkligheten. Ett resultat av utvecklingen är en mer jämlik relation mellan patient och vårdgivare.

Farhågor att hamna i underläge och förlora rollen som den kompetenta beskrevs då patienten blir expert och inte tycks behöva sjuksköterskans bedömning. Känslan av att förlora sin position som auktoritet och faktiska professionella funktion gentemot patienten finns representerad i studier av läkare som mött den pålästa patienten (Ahluwalia m fl, 2010; Sommerhalder, 2009). Stokken (2011) skiljer på den moderna och den klassiska patientrollen där vårdaren intar en mer paternalistisk position gentemot patienten. Här blir patienten tvungen att sätt sin tillit till vårdaren eftersom patienten inte har något val. I en modern relation mellan patient och vårdare måste vårdaren förtjäna patientens tillit när båda bidrar i mötet. Den moderna relationen tillskriver patienten ett större ansvar (a a).

Resultatet i denna studie antyder att inställningen till patienter som på egen hand uppsöker hälsoinformation påverkas av vad sjuksköterskan tillskriver sin roll. Vissa såg det som sitt ansvarsområde göra konkreta bedömningar och fungera som en betydelsefull länk i vårdkedjan medan andra upplevde att de fyllde en mer administrativ funktion. I det senare fallet var informanten mer bekväm med att vara kunskapsmässigt jämställd med patienten. Det fanns ett brett spektra i hur sjuksköterskan uppfattar sin position som auktoritet och vikten av att få den bekräftad. Att vara mottaglig för ny kunskap har i tidigare studier visat sig korrelera med upplevt självförtroende i yrkesrollen (Barnoy, 2008).

Resultatet visar att den teoretiska kunskap som sjuksköterskan besitter finns nära till hands även för allmänheten. Det tycks vara nödvändigt att inom primärvården vara beredd på att möta patienter som kan lika mycket eller mer i förhållande till sjuksköterskan. Tidigare studier pekat mot att vårdpersonal har förlorat sin roll som exklusiv källa för hälsoinformation (Eriksson & Majanen, 2012; McMullan, 2006). Från sjukvårdens sida finns uppenbarligen en ambition att utbilda

allmänheten. Sjukvårdsupplysning på internet är ett sätt att underlätta patienters möjlighet till egenbehandling och självdiagnostisering (Eriksson & Majanen, 2012). Ändå verkar det som att det bland informanterna finns delade meningar kring att patienter kan göra förarbetet och därmed en del av sjuksköterskans arbete.

Informanterna i denna studie upplevde att de inte fått utbildning i att bemöta patienter som vid besöket tycker sig kunna överblicka symptombild och behandlingsalternativ. I studien framkommer att pålästa patienter upplevs som positivt eftersom en ökad kunskap bland patienter kräver att sjuksköterskan håller

(20)

sig uppdaterad. Detta perspektiv framhålls även i annan litteratur (Eriksson & Majanen, 2012). Riktigheten i att det ska ställas högre krav på sjuksköterskors kompetens för att patienter har större kunskaper kan ifrågasättas. Detta torde innebära att resurser behöver frigöras för sjuksköterskors kunskapsmässiga upprustning. Då hälsoinformation blir mer tillgänglig för allmänheten ökar behovet av sjuksköterskans utbildning i hälsoinformatik (Josefsson, 2011). Ett perspektiv är att acceptera patienters ökade kunnande och den nya roll som detta påtvingar sjukvården. Likväl som att eftersträva att kunskapsmässigt komma ikapp patienter borde sjukvården också hitta nya vägar och strategier för att kommunicera med dessa.

Samarbete

Studiens resultat visar att samarbetet påverkas på olika plan genom att patienter läser på. Mötet med den påläsa patienten upplevs som komplext och krävande men har också positiva effekter som underlättar samspelet. Studier visar att patienter kan uppleva det som lättare att komma till tals när de har förkunskaper (Townsend, 2015).

I studien framkommer att grundläggande för att skapa tillit från sjuksköterskans sida är att blottlägga sina brister genom ärlighet och transparens och att ha

förmåga att erkänna sina otillräckliga kunskaper inför patienten. Det viktigaste för samarbetet är att vinna patientens förtroende, snarare än att ha svar på alla frågor. Detta sammanfaller med föregående studier (Ahluwalia m fl, 2010; Townsend, 2015). Sjuksköterskorna i föreliggande studie hänvisar sällan till yrkesetiska principer när de talar om vikten av ärlighet. Att som sjuksköterska låtsas bemästra något som ligger utanför ens kompetens tycks vara riskabelt främst på grund av rädslan för att patienten ska genomskåda bluffen. Stokken (2011) talar om att sjukvården klassiskt sett förväntats utgöra den trygga och kunniga parten. Men när vårdaren försöker spela trygg i kontakten med den välinformerade patienten framstår vårdaren istället som löjeväckande i patientens ögon. Makt och kunskap är kopplade till varandra. Patienters ökade kunnande förändrar maktförhållandet och därmed förtroendet för sjukvården (a a).

Denna studie visar att det i vissa situationer underlättar att som sjuksköterska få göra en bedömning som inte präglas av patientens förförståelse. Vad det däremot tycks råda samstämmighet kring är att kroniker är en patientgrupp som förväntas läsa på om sin sjukdom för att kunna optimera behandling och följsamhet. Studieförfattarnas möjliga förklaring till detta är att det i fallet kroniker finns en entydig diagnos och ett samförstånd kring tydliga gemensamma mål med behandling. När en diagnos inte är fastställd vid mötet finns troligtvis ett större utrymme för tolkningar och meningsskiljaktigheter.

Oförmåga att hantera information

Resultatet pekar på att sjuksköterskor upplever att patienter inte har de redskap som behövs för att sortera den information som finns. Att patienter hittar information genom otillförlitliga källor tycks vara ett mindre uttalat problem bland informanterna, även om studiens resultat pekar på att detta också förekommer.

Upplevelsen av att patienter saknar den nödvändiga översikt som krävs för att kunna sortera i den stora mängd medicinsk information som finns tillgänglig finns motsvarad i tidigare studier (Sommarhalder, 2009). Studier pekar mot att det finns

(21)

mycket felaktig hälsoinformation på internet (Janda m fl, 2014). En möjlig förklaring till att detta framstod som ett smärre problem i föreliggande studie är att sjuksköterskorna är väldigt tydliga med vilka hemsidor som innehåller kvalitativ information som är förståelig för allmänheten. Möjligheten att hänvisa till exempelvis Vårdguidens hemsida tycks ha gjort det lättare för patienter att hitta adekvat information.

I studiens resultat framträder att sjuksköterskan i mötet med den pålästa patienten har en viktig funktion i att sätta den information som patienten kommer med i ett sammanhang och göra den hanterbar för patienten och att stävja den oro som ett extensivt internetsökande tycks kunna leda till. Den omotiverade oro som det kan leda till att söka information på eget initiativ finns representerad i studier sedan tidigare (Weston & Anderson, 2014). Josefsson (2011) menar att det inte räcker att publicera adekvat information på internet. Sjuksköterskor kommer att behöva fylla en roll som ”E-hälsocoacher” med syfte att guida patienter i ett digitalt hälsolandskap (a a). I en artikel i en internettidskrift som vänder sig till läkare presenteras förslaget att läkare enbart ska fokusera på den medicinska

bedömningen och övrig vårdpersonal omhändertar den pedagogiska aspekten av läkarbesöket (Widberg, 2012). Detta har enligt författaren redan implementerats i klinisk verksamhet (a a). Hur uppdelningen sker i detalj finns inte återgivet och det framstår som problematiskt att dra en skarp gräns gällande vilken del av mötet som hemfaller i respektive kategori.

Tidigare studier visar att sjuksköterskor och läkare inte är ensidigt positivt inställda till att göra sjukvården mer transparant för patienterna (Åhlander & Scandurra, 2015). En möjlig tolkning av resultatet i studien är att hävdandet att patienter saknar tillräcklig kunskap för att förstå medicinsk information är ett sätt att tillskriva sjukvårdspersonal en fortsatt särställning. Att som sjuksköterska motsätta sig utvecklingen mot mer utbildade patienter kan uppfattas som bakåtsträvande.

Krav och förväntningar

Studien visade att informanterna upplevde att det bland patienter finns en misstro mot vården. En bild av att patienter inte får rätt behandling och att de måste kämpa för att få den vård de anser sig ha rätt till. Patienter läser på för att komma till tals, något som i sin tur leder till högre ställda krav på vården. Informanterna talar ofta om hur det var innan information var lika lättillgänglig trots att den låga medelåldern bland deltagarna indikerar att de troligtvis inte har särskilt mycket erfarenhet av arbete innan internets stora genomslag. Det tycks finnas en bild av hur ett möte gick till innan patienterna tappade tilltron till vården.

Eriksson & Majanen (2012) menar att den förändrade vårdkommunikationen, där patienten tar större ansvar, har lett till ökade krav på vården och mer insyn. Josefsson (2011) beskriver att patienter även bidrar som inte obetydliga

producenter av hälsoinformation på internet då de med sina egna berättelser och erfarenheter kan bidra till att utöka det digitala arkivet. Patienter har numera möjlighet att enkelt ta reda på vad olika vårdgivare erbjuder och även betygsätta och få jämförelser över kvaliteten och effektiviteten mellan olika verksamheter (Eriksson & Majanen, 2012). Patienters ökade kunskaper och förväntningar kan även bidra till en mer nischad vård och sjukvårdsinformation (a a). Det är rimligt att anta att de ökade kraven på vården bidrar till en mer marknadslik bransch där de aktörer som bäst kan tillgodose patientens krav också är de som kommer att

(22)

göra bäst finansiella resultat. De som inte lever upp till patienternas förväntningar riskerar därmed att bli bortvalda.

Resultatet pekar mot att sjuksköterskorna menar att patientens förkunskaper kan komma att påverka utfallet av vårdmötet. Det kan ifrågasättas huruvida patienten ska förväntas ta ansvar för att känna till vilka undersökningar som kan komma i fråga. Detta blir problematiskt då alla patienter inte har samma förutsättningar. Ålder och socioekonomiska faktorer påverkar i stor utsträckning patienters benägenhet att själva uppsöka hälsoinformation. Josefsson (2011) menar att det finns de patienter som anser att det är det mänskliga mötet som är det viktigaste i en vårdrelation. De individer som inte vill använda internet eller läsa sina

journaler online kan heller inte tvingas att göra det. Begreppet digitalt utanförskap används om den del av befolkningen som av olika anledningar inte kan eller vill tillgodogöra sig de tjänster som hälsoinformatik möjliggör (Leksell & Lepp, 2013). Pålästa patienter ställer högre krav på sjukvården, krav kommer även att ställas på att vårdpersonal inte förutsätter att alla som söker vård är lika insatta i sin hälsosituation.

KONKLUSION

Sjuksköterskorna upplevde att det har en betydande inverkan på kontakten när patienten inhämtat hälsoinformation inför rådgivningssituationen. Pålästa

patienter upplevdes bidra till en rollförändring där sjuksköterskan inte längre ses som samma självklara auktoritet som tidigare.

Det upplevdes som underlättande för samarbetet att patienter kan mycket, även om det ibland kräver mer av sjuksköterskan. Det fanns en variation i hur sjuksköterskorna känner inför att visa patienter att även vårdpersonal använder internetsökningar i arbetet även om de kan generera adekvat information.

Det största problemet med att patienter på egen hand uppsöker hälsoinformation upplevdes vara att patienter saknar det teoretiska ramverk som krävs för att kunna sätta medicinsk information i ett sammanhang.

Bland sjuksköterskorna fanns en bild av att patienter läser på för att kunna argumentera sig till den vård de anser sig behöva. Något som i vissa fall faktiskt kan påverka utfallet av mötet.

FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSARBETE OCH

KVALITETSUTVECKLING

Sjuksköterskor inom primärvården har varierande erfarenhet av kontakten med den pålästa patienten. Att läsa på innan kontakt tas med vården kommer

förmodligen bli vanligare och därmed något som en sjuksköterska kommer möta i sin yrkesverksamhet. Relationen mellan patient och vårdgivare är i ständig

förändring. Sjuksköterskorna upplevde att de inte har fått någon handledning i bemötande av de patienter som utvecklingen kräver.

(23)

Genom att ta del av andras erfarenheter kan en större förståelse väckas för de känslor mötet med den pålästa patienten kan framkalla samt de möjligheter som inryms i ett dylikt möte. I sin tur skulle det potentiellt sett kunna underlätta att vid kontakten med pålästa patienter ta till vara på deras kunskap och använda deras engagemang som en tillgång. Blivande sjuksköterskor kan vara hjälpta av att på förhand få en insyn i vad ett möte med dylika patienter kan innebära. Det behov av vidareutbildning som sjuksköterskorna tydligt uttryckte är något som

arbetsgivarna rimligen måste ta hänsyn till.

Förslag på fortsatt forskning är att undersöka patientens perspektiv. Genom att ta del av patientens upplevelser skulle sjuksköterskor kunna få en vidare förståelse och därigenom bättre verktyg för att bemöta dessa patienter.

Informatik är en av de kärnkompetenser sjuksköterskan förväntas inneha, men som inte finns representerad i de nationella examensmålen för utbildningen. Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal behöver förberedas på mötet med patienter som behärskar den begreppsvärld som tidigare varit förbehållen

(24)

REFERENSER

Ahluwalia S, Murray E, Stevenson F, Kerr C, Burns J, (2010) ‘A heartbeat moment’: qualitative study of GP views of patients bringing health information from the internet to a consultation. British Journal of General Practice, 60, 88-94.

Barnoy S, Volfin-Pruss D, Ehrenfeld M, Kushnir T, (2008) Factors affecting nurses’ attitudes in Israel toward patients who present them with Internet medical information. Nursing Outlook, 56 (6), 314-321.

Barnoy S, Volfin-Pruss D, Ehrenfeld M, Kushnir T, (2011) Self-epistemic authority and nurses’ reactions to medical information that is retrieved from Internet sites of different credibility. Nursing and Health Sciences, 13, 366-370.

Burnard P, (1991) A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse Education Today, 11, 461-466.

Carlson E, (2015) Kärnkompetenser i svensk sjuksköterskeutbildning – en kartläggning. Malmö högskola.

Cutilli C C, (2010) Patient Education Corner: Seeking Health Information: What Sources Do Your Patients Use? Orthopaedic Nursing, 29 (3), 214-219.

Eriksson H, Majanen P, (2012) Patient.nu. Lund: Studentlitteratur.

Heldal F, (2011) Nätverkspatienten. I: Tjora A (Red) Den moderna patienten. Lund: Studentlitteratur.

Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763.

Internetstiftelsen, (2010) Svenskarna och internet 2010.

Internetstiftelsen, (2015) Svenskarna och internet 2015.

ITU, (2015) ICT Facts & figures 2015.

Jacobsen D I, (2012) Förståelse, beskrivning och förklaring. Lund: Studentlitteratur.

Josefsson U, (2011) Patienters användning av internet. Lund: Studentlitteratur.

Konkurrensverket, (2014) Etablering och konkurrens bland vårdcentraler.

Kvale S, Brinkmann S, (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lantz A, (2013) Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.

Leksell J, Lepp , (2013) Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber AB.

Maltby J, Williams G, McGarry J, Day Liz, (2010) Research Methods for Nursing

(25)

Maxwell J A, (2013) Qualitative Research Design. London: SAGE Publications Inc.

McMullan M, (2006) Patients using the Internet to obtain health information: How this affects the patient–health professional relationship. Patient Education

and Counseling, 63, 24–28.

Olsson H, Sörensen S, (2011) Forskningsprocessen. Stockholm: Liber.

Orem, D (1991) Nursing: concepts of practice. St. Louis: Mosby-Year Book, Inc.

Schittek Janda M, Nattestad A, Mattheos N, (2014) Internet – Vän, oVän eller iVän? Tandläkartidningen, 106 (1), 58-67.

Sektionen för omvårdvårdnadsinformatik & Svensk sjuksköterskeförening, (2011)

Hälsoinformatik för legitimerad sjuksköterska och för legitimerad sjuksköterska med specialisering inom hälsoinformatik.

Socialstyrelsen, (2013) Hälso- och sjukvård.

Sommerhalder K, Abraham A, Caiata Zufferey M, Barth J, Abel T, (2009) Internet information and medical consultations: Experiences from patients’ and physicians’ perspectives. Patient Education and Counseling, 77 (2), 266-271.

Statistiska centralbyrån, (2010) Könsstruktur per utbildning och yrke 1990–2030.

Statistiska centralbyrån, (2014) Privatpersoners användning av datorer och

internet 2014.

Stokken R, (2011) Den välinformerade patienten. I: Tjora A (Red) Den moderna

patienten. Lund: Studentlitteratur.

Suziedelyte A, (2012) How does searching for health information on the Internet affect induviduals’ demand for health care services. Social Science & Medicine,

75 (10), 1828-1835.

Townsend A, Leese J, Adam P, McDonald M, Li L, Kerr S, Backman C, (2015) eHealth, Participatory Medicine, and Ethical Care: A Focus Group Study of Patients’ and Health Care Providers’ Use of Health-Related Internet Information.

Journal of Medical Internet Research, 17 (6).

Vetenskapsrådet, (2002) Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Weston C, Anderson J L, (2014) Internet use in pregnancy. British Journal of

Midwifery, 22 (7), 488-493.

(26)

Widberg I, (2012) Tar pålästa patienter mer tid?

>http://netdoktorpro.se/allmanmedicin/artiklar/Tar-palasta-patienter-mer-tid< (2015-12-10)

Ålander T, Scandurra I, (2015) Experiences of Healthcare Professionals to the Introduction in Sweden of a Public eHealth Service: Patients’ Online Access to their Electronic Health Records. IMIA and IOS Press, 216, 153-157.

(27)

BILAGOR

Bilaga 1: Intervjuguide Bilaga 2: Informationsbrev Bilaga 3: Samtyckesblankett

(28)

Bilaga 1: Intervjuguide

Vi har förstått att det blir allt vanligare att patienter har läst på inför kontakt med vården. Vi är alltså intresserade av hur det påverkar sjuksköterskans upplevelse av relationen mellan patient och vårdgivare och om du upplever att det har någon påverkan på din yrkesroll. Under vår utbildning har vi upptäckt hur enormt mycket hälsorelateradinformation som går att hitta. Vår studie behandlar

sjuksköterskans känslor och uppfattningar kring patienter som har läst på och tar med sig information vid kontakt med primärvården

• Inledningsvis, kan du berätta om dina upplevelser av dessa patienter?

• Varför tror du att patienter läser på innan kontakten?

• Samarbetet mellan dig och patienten, upplever du att det påverkas av att patienten läst på innan kontakten?

• Om patienten redan innan kontakten har hunnit göra en bedömning, hur hanterar du det?

§ Har du några strategier?

• Om en patient presenterar fakta för dig som du inte var bekant med sedan tidigare, hur förhåller du dig till det?

§ När du inte har ett svar, hur känner du då? § Hur tror du att patienten känner?

• Upplever du att det finns en allmän uppfattning av den pålästa patienten bland sjuksköterskor?

• Vilka konsekvenser tror du att det får att patienter allt mer läser på inför kontakt med vården?

• Har du något som du vill berätta som vi inte frågat om? Intervjufrågorna kompletteras med följande:

• Hur känner du när det händer? • Varför tror du att du känner så?

(29)

Bilaga 2: Informationsbrev Studieansvariga: Ivar Strömdahl Kristian Kornhag Kontaktinfo: ivarstromdahl@gmail.com, 070-2370570 kristian@kornhag.se, 0736-518437

Studerar vid Malmö högskola, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040- 6657000

Utbildning:

Sjuksköterskeprogrammet

Nivå: Termin 5

Vi heter Ivar Strömdahl och Kristian Kornhag och är två studenter som läser Sjuksköterskeprogrammet vid Malmö högskola. Som en del av utbildningen kommer vi att genomföra en studie som examensarbete.

Studien syftar till att undersöka sjuksköterskors upplevelser av den pålästa patienten som inhämtat information från internet inför kontakten med primärvården.

Att använda sig av internet för att hitta hälsoinformation blir allt vanligare. Personal på vårdcentraler möter patienter som har funderingar kring vad de har läst. Tidigare forskning belyser främst läkarens erfarenheter av mötet med dessa patienter. Vi anser att sjuksköterskans perspektiv är angeläget att undersöka. Därför vill vi gärna ta del av dina upplevelser som allmänsjuksköterska och distriktssköterska.

Datainsamlingen sker genom intervjuer med 6-10 sjuksköterskor anställda inom primärvården i Skåne. Varje intervju beräknas ta 30-45 minuter och utförs enskilt med informanten och de två studieförfattarna. Om tillåtelse ges kommer samtalen att spelas in.

Det inspelade materialet överförs till en lösenordskyddad hårddisk som förvaras inlåst så att inga obehöriga kan ta del av det. Intervjuerna transkriberas och avidentifieras genom att varje informant tilldelas en särskild kod. Uppgifterna behandlas konfidentiellt och det färdigställda resultatet kommer inte att kunna kopplas till enskilda individer. När studien är färdigställd och godkänd förstörs både inspelningarna och det transkriberade materialet.

Resultatet presenteras i form av ett examensarbete som kommer att finnas tillgängligt i Malmö högskolas databas MUEP (Malmö University Electronic Publishing).

Ditt deltagande i studien är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta din medverkan utan närmare motivering.

Ytterligare upplysningar om lämnas av oss som genomför studien.

Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.

(30)

Bilaga 3: Samtyckesblankett

Samtycke från deltagare i projektet

Projektets titel:

Den pålästa patienten

Datum:

Studieansvariga:

Ivar Strömdahl, ivarstromdahl@gmail.com Kristian Kornhag, kristian@kornhag.se

Studerar vid Malmö högskola, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040-6657000

Utbildning:

Sjuksköterskeprogrammet

Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig

information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag

när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.

Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning:

Datum: ………..

Figure

Figur 1: Resultatkategorier

References

Related documents

I det etablerade kommunalförbundet fanns redan inarbetade sätt för hur samverkan inom kommunalförbundet skulle gå till, vilket kan vara en av anledningarna till

Vad författarna till denna studie erfar saknas ännu forskning om hur vårdvalet i Sverige upplevs av distriktssköterskor och hur de upplever mötet med patienten efter införandet av

språkanvändning vid muntlig kommunikation i matematik samt att lärares användning av matematiskt språk bidrar till att elever använder det matematiska språket..

To gain a better understanding of these factors and the grading process, two texts written by students in an EFL environment were given, together with the assignment and the rubric

Som tidigare nämnts avgränsade studien sin analys av informationen från BB samt neonatalavdelningen, men väsentlig information från dessa avsnitt har plockats in i den

Att utnyttja detta i ett datorspel för lärande bidrar till att alla får en förståelse för matematikuppgifterna och då det finns möjligheter att använda en datorröst för att

The main findings are that (1) that successful support of rural businesses requires a critical mass of regional entrepreneurs, firms, and support actors, (2) diversity is

Enfield (2013) visar i sin studie på liknande resultat där han kommer fram till att studenterna blir mer effektiva och aktiva i sitt eget lärande vilket även stöds av