1
Malmö Högskola C-UPPSATS
Globala Politiska Studier Mänskliga Rättigheter 61-90 HT 2008 Ebba Krumlinde
ebbakrumlinde@hotmail.com
Hur arbetar Sverige som stat för att motarbeta trafficking?
Sett från ett rättsociologiskt perspektiv med fokus på bakomliggande organiserad brottslighetoch brotten mot de mänskliga rättigheterna.
Handledare: Mikael Spång
2
They are not free to leave, nor can they easily escape Victor Malarek; The Natashas
I knew I did not have the strength to endure what would surely follow if I resisted. Sophia; från Rumänien
There is just too much money to be made Gary Haugen; International Justice Mission
3
Abstract
Considering that trafficking for sexual purpose is a highly active and increasing crime is the purpose of this essay to enlighten how Sweden as a state is working both nationally and internationally to prevent further trafficking. To be able to do as broad evaluation as possible of the Swedish government’s work has the theory been sociology of law, because this theory is combined of legal, social, ethical and society aspects. And since it is a state’s work that is reviewed has the method been evaluating because the purpose of the essay has been to review the adequacy and efficiency of Sweden’s work. As a part of this has a lot of the empirical focus been laid upon the mechanisms behind trafficking, such as what kind of groups that are making a living on selling another person’s body, how the Swedish prostitution law is drawn and how the Swedish authorities are approaching the problem.
Number of words: 15 475
Summering
Då trafficking för sexuella ändamål är ett brott mot mänskligheten som pågår i outtröttlig styrka vill den här uppsatsen belysa hur Sverige som stat arbetar för att motarbeta trafficking både internationellt och nationellt. För att kunna göra en så bred bedömning som möjligt av svenska statens arbete har teorin varit en rättsociologisk då den tar upp både lagliga,
samhälleliga, etiska och sociala aspekter. Och då det är en stats arbete som granskas har metoden som använts varit utvärderande då uppsatsen velat lyfta fram hur lämpligheten men även effektiviteten av Sveriges arbete är. Som en del av detta har mycket av empirins fokus lagts på de bakomliggande mekanismerna så som vilka grupper som livnär sig på att sälja andra personers kroppar, hur den svenska sexköpslagen är utformad och hur de svenska myndigheterna arbetar med problematiken.
4 Innehållsförteckning: 1. Inledning 7 1.1 Syfte 8 1.2 Frågeställning 8 1.3 Teori 9
1.4 Metod och material 9
1.5 Avgränsningar 10
1.6 Disposition 11
2. Teori och metod kapitel 11
2.1 Utvärdering 13
3. Empiriskt material 15
3.1.1Organiserad brottslighet 15
3.1.2 Gränsöverskridande organiserad brottslighet 15
3.1.3 Hur verksamheten fungerar 16
3.1.4 Organiserad brottslighets övertag över stater 17
3.2.1 Trafficking 19
3.2.2 Trafficking bakgrund 19
3.2.3 Rekrytering av traffickingoffer 20
3.2.4 Vägen ut 22
3.2.5 Drivkrafter bakom trafficking 22
3.2.6 Etiska värden runt köp av sex med traffickingoffer 23
3.3.1 Bakgrund till sexköpslagen 24
3.3.2 Prostitutionshistoria i Sverige 24
3.3.3 Motstånd till prostitution 25
3.3.4 Jämställdhets perspektiv 25
3.4.1 Mänskliga rättigheter 26
4 Traktat och lagar i Sverige och EU 27
4.1.1 Sverige 28
4.1.2 Relevanta lagtexter och konventioner i Sverige 31
4.2.1 Europeiska Unionens arbete 32
4.2.2 EU:s baksida 32
5
4.2.4 Sammanjämkning av lagar 34
5 Statistik 35
6 Analys 36
6.1.1 Utvärdering och analys av svensk sexköpslag 36
6.1.2 Analys av internationella åtgärder 38
6.1.3 De nationella traffickinggrupperna 40
7 Slutkommentar och diskussion 42
6
Akronymlista:
BRÅ – Brottsförebyggande rådet
CEDAW – Convention on the Elimination of All Forms of Diskrimination Against Women
EU – Europeiska Unionen
Eurojust – The European Union’s Judicial Cooperation Unit
Europol – European Police Office
FN – Förenta Nationerna
Interpol – International Criminal Police Organization
IOM – International Organization for Migration
NGO – Non Governmental Organization (Icke statliga organisationer)
OSCE – the Organization for Security and Co-operation in Europe
7
1. Inledning
Redan de tidiga filosoferna som Cicero, Aquinas, Grotius, Locke och Rousseau ansåg att människor var naturligt fria och inte skulle hållas i träldom just för att de var människor och besatt ett inneboende förnuft. Vidare ansåg de att denna frihet som varje människa borde få njuta av hade sitt ursprung i att man följde och levde efter de naturrättsliga lagarna vilka även anses vara föregångarna till mänskliga rättigheter så som vi känner till dem idag, de utgör även ”förarbeten” till internationella och nationella lagar som har utvecklats härifrån.( Hayden 2001 s. 34-85). Utifrån denna åskådning skapades visionen om likvärdighet och frihet som är grunden för mänskliga rättigheter som koncept (Hayden 2001 s.5). Det verkar dock som att detta koncept som utformades redan före Kristi födelse inte är gällande för alla människor på denna jord fast vi idag lever i 2000-talet. En grupp som fortfarande är exkluderad är alla de kvinnor, män, pojkar och flickor som dagligen tvingas in i prostitution, så kallade
traffickingoffer.
Det jag i denna uppsats ska göra är att titta på hur svenska institutioner jobbar med denna fråga. Från början var det tänkt att jag skulle använda mig av den svenska sexköpslagen från 1999 och utifrån statistik jämföra om den främjar eller motarbetar att traffickingoffer kommer till Sverige. Men då det inte finns någon statistik innan 2003 då brottskoderna infördes först 2003 och 2006 (Brottsförebyggande rådet). har jag inte kunnat använda mig av detta
tillvägagångssätt. I stället har jag valt att titta på sexköpslagen från 1999 tillsammans med internationella traktat och det administrativa arbetet i Sverige. Hur arbetar de svenska
institutionerna såsom polisen, domstolsväsendet med mera? Hur uppmärksammas problemet, vilken policy används, finns det några rutiner i de fall där det kan vara en person som har utsatts för trafficking eller uppmärksammas detta inte alls? Detta ska göras utifrån ett rättsociologiskt perspektiv då den rättsociologiska teorin är mest lämplig, tack vare att man där tar upp flera olika aspekter så som juridiska, etiska, samhälleliga och sociala som är relevanta för dessa övergrepp som begås mot de personer som blir traffickade.
Mitt intresse för den svenska sexköpslagen kom då jag studerade i Utrecht, Nederländerna och på kursen International Organised Crime hade en gästföreläsare vid namn Theo Den Haan som arbetade på Europol och enheten för Serious Crime Department, Crimes Against Persons Unit. Hans föreläsning handlade om organiserad brottslighet, Europol som organisation och vad de arbetade med. Crimes Against Persons Unit som Mr den Hann arbetade på hade bland annat trafficking/människohandel för sexuella ändamål som sitt arbetsområde. Mr den Haan
8
lyfte under föreläsningen fram den svenska sexköpslagen som ett föredöme när det gäller att motarbeta den här typen av brott mot människor som trafficking för sexuella ändamål är. Då det inte fanns någon tillförlitlig statistik att tillgå har jag även valt att problematisera lite runt denna aspekt såsom vad det kan bero på förutom att brottskoderna inte registrerades förrän 2003, samt vilka instanser jag varit i kontakt med i jakten på statistik.
Vidare ska jag även gå in på vad organiserad brottslighet är och aspekter runt denna olagliga verksamhet då detta är den mest framträdande aktören på marknaden med traffickingoffer. Under uppsatsens arbete har jag kommit i kontakt med olika myndighetspersoner framförallt från polisen i Göteborg men även från internationella åklagarkammaren. Dessa personers osjälviska engagemang för att ta sig tid att svara på mina frågor, men även hänvisa vidare till relevanta personer om de inte kunnat svar på frågorna är jag ytterligt tacksam för.
1.1 Syfte
Syftet med uppsatsen är att se vad Sverige som stat gör för att arbeta med problemet runt trafficking när det gäller tvingad prostitution. Detta kommer att bli i en utvärderande form med utgångspunkt från Evert Vedung skrifter om utvärdering. Det är lämpligheten och effektiviteten av de redan existerande lagstiftningarna, policys och insatser som kommer att utvärderas. Med lämplighet menar jag hur dessa åtgärder som beskrivits här ovan tar hänsyn till mänskliga rättigheter men även vilka de bakomliggande orsakerna till att trafficking existerar från första början är och om dessa åtgärder som Sverige som stat gör, förändrar eller motarbetar de bakomliggande orsakerna.
1.2 Frågeställning
Som det står på försättsbladet är min frågeställning som jag vill ha svar på: Hur arbetar Sverige som stat för att motarbeta trafficking?
Denna frågeställning ska då ses från ett rättsociologiskt perspektiv med fokus på bakomliggande organiserad brottslighet och brotten mot de mänskliga rättigheterna.
Vad görs inom de svenska institutionerna för att motarbeta trafficking utifrån den svenska prostitutionslagstiftningen?
Vad har Sverige som stat för policy?
Vad finns det för organisation för att utkräva ett ansvar?
-9
tvingad prostitution begås, och köp av sex med en person som inte frivilligt säljer sin kropp?
1.3 Teori
Jag har valt att använda mig av en rättsociologisk teori då jag ansåg att den var mest lämpad för uppsatsen på grund av att man i en rättsociologisk teori använder sig av flertalet olika aspekter såsom de samhälleliga, sociala men även juridiska aspekterna av lagbrottet (Sarnecki 2003 s. 17-18). Utgångspunkten är helt enkelt vad det rättsliga har för funktion i samhället. Då en av aspekterna i denna uppsats är hur till vida den svenska sexköpslagen med sin unika utformning, (att man bestraffar köpandet av sexuella tjänster men inte säljandet) antingen motverkar eller främjar att traffickingoffer för sexuella ändamål kommer till Sverige. Men även hur Sverige som stat arbetar för att förebygga att personer utsätts för trafficking både nationellt och internationellt. På grund av denna infallsvinkel anser jag att det är av relevans att ta med andra aspekter än bara den rent juridiska för att komma fram till en slutledning, och därav valet av den rättsociologiska teorin. Då denna teori erbjuder en möjlighet att studera det rättsliga perspektivet och deras verkningar i samhället, vilken roll som spelas av de rättsliga instanserna gentemot samhället men även verkningar från samhället till de rättsliga
instanserna och hur de fungerar. Tillexempel vilken verkan lagar har på samhället, fyller de sin funktion eller kan lagarna effektiviseras. Denna teori ger oss även en chans att se hur andra aspekter i samhället kompletterar de lagliga perspektiven. Ett exempel på detta komplement kan de informationskampanjer som bedrivs både nationellt och internationellt tas.
Vidare kommer denna uppsats även ta med etiska aspekter som kan ha en bidragande faktor till att den tvingade prostitutionen är eller inte är spridd i Sverige.
1.4 Metod och material
Då trafficking är något som sker i det dolda har jag inte haft någon möjlighet att intervjua vare sig personer som blivit utsatta för trafficking, personer som traffickar andra eller personer som köpt sexuella tjänster från dem som fallit offer för trafficking. I stället har jag valt att lägga fokusen på vad svenska institutioner använder sig av för preventiva åtgärder men även fokusera på deras policy i dessa ämnen, plus vad det finns för övervakande mekanismer. Utgångspunkten ska vara nationella men även internationella åtgärder och framförallt i EU då vi som medlemsstat kan påverka EU.
10
innebär att det är resultaten av de beslut som fattats som undersöks. I det här fallet svenska statens handlande när det gäller att motarbeta trafficking. Både när det gäller samhälleliga aspekter men även juridiska.
Materialet som använts i denna uppsats har kommit från statistik, böcker, intervjuer, primärkällor när det gäller myndigheter så som Europol, BRÅ, OSCE, Polisen i Sverige, Internationella åklagarkammaren, men även från internetkällor och NGO:s. Under arbetet med att samla material har jag gett mig vinn om att hitta så mycket relevant material som möjligt för att kunna dra en jämförande slutsats av information jag funnit. Men även se på de åtgärder som Sverige som stat använder sig av.
1.5 Avgränsningar
Då fokusen i arbetet är vad som görs för att hindra att trafficking sker till Sverige, har jag valt att inte gå in i detalj på vilka som utsätts för trafficking och de sociala och ekonomiska aspekter som går hand i hand med den här typen av verksamhet. I stället för att lägga fokusen på individen har jag valt att fokusera på åtgärder.
Vidare har jag inte tänkt göra någon åtskillnad mellan kön eller ålder när det gäller dessa så kallade traffickingoffer utan tanken är att ta in både män och kvinnor i benämningen, det lär dock vara ovanligt med manliga traffickingoffer men då det inte är väsentligt för uppsatsen att göra en åtskillnad mellan könen kommer ingen att göras, då det fundamentala i detta arbete kommer att vara tvingad prostitution och svenska statens preventiva arbete, inte ett rent genus perspektiv.
När jag skriver prostitution menar jag den typ av prostitution som sker frivilligt, sedan är det upp till var och en att ha en åsikt om någon form av prostitution är frivillig men i denna uppsats har jag en distinktion mellan frivillig och tvingad prostitution och kommer inte att problematisera runt huruvida det finns någon frivillig prostitution eller ej.
Vidare när jag skriver om denna grupp som är tvingad in i prostitution kommer jag använda mig av termen trafficking bara för att inte förväxla det med människosmuggling. Då enligt Europol människosmuggling sker med en klient eller kund medan trafficking sker med ett offer, alltså den som är människosmugglad har betalat för att ta sig in eller ut ur en stat medan den som är utsatt för trafficking har blivit frihetsberövad och tvingad att förflytta sig över en territoriell gräns.
11
tvingad att sälja sin kropp för sexuella tjänster, där denna individ också oftast har förflyttats från en stat till en annan som en del av detta ”affärssätt”.
Med traffickad/trafficking menar jag en person som tvingas sälja sina tjänster för sexuella ändamål och inte några andra former av slavarbete, vidare är det en person som har blivit tvingad att förflytta sig över en territorialgräns inte någon som har betalt för att bli smugglad över en stats gräns.
1.6 Disposition
Först kommer uppsatsen att belysa den metod och teori som används vilket är en
rättsociologisk teori och en utvärderande metod. Efter detta kommer det empiriska materialet att presenteras så som vad det innebär med organiserad brottslighet, trafficking och bakgrund till svensk sexköpslagstiftning. För att kunna göra en utvärdering presenterar jag sedan mänskliga rättigheters aspekter av relevans för ämnet och här kommer även utvalda delar av både EU:s och Sveriges arbete mot trafficking att tas upp samtidigt som relevanta
internationella konventioner belyses. För att kunna dra några slutsatser kommer analysen fokusera på hur Sverige arbetar utifrån sig själv som nation men även utifrån att vara en medlem av EU och en världsstat. Det som tas upp i analysen är effekterna och orsakerna till Sveriges arbete mot trafficking.
2 Teori och metod kapitel
Rättsociologiskteori menar att när en individ bryter mot de samhälleliga normerna kan detta ha många olika typer av orsaker, så som biologiska, sociala och samhälleliga (Sarnecki 2003 s.149). Nu är inte denna uppsats nere på individnivå utan fokusen ligger på den statliga nivån och hur man i Sverige, med utgångspunkt i de svenska normerna så som exempelvis
sexköpslagen jobbar med att förebygga trafficking inom landet. Det hindrar mig dock inte från att använda mig av den rättsociologiska teorin då den är mest applicerbara på problemen runt trafficking, då rättsociologiskteori lyfter fram rättsväsendet i ett socialt sammanhang. I denna teori ligger fokusen på hela det samhälleliga sammanhanget. Det är inte bara rättsväsendet med sina enskilda paragrafer som är i fokus utan hela samhället är inkopplat, vilka normer som finns bakom rättsväsendet och dess lagar men även hur rättsväsendet påverkar samhället med dess normer och värderingar (Rättssociologiska institutet Lunds universitet 2008). Denna teori anser att både de sociala aspekterna men även de rättsliga aspekterna har en påverkan på
12
hur samhället är och vilka normer som används, de påverkar varandra.
Enligt den rättsociologiska teorin finns det två olika typer av preventiva åtgärder eller effekter i ett samhälle. Dessa är allmänpreventiva och individualpreventiva (Sarnecki 2003 s. 360). De allmänpreventiva reaktionerna kan antingen verka direkt eller indirekt. När man syftar på en preventiv åtgärd som verkar indirekt härrörs det till den lagstiftande normbildande karaktären( Sarnecki 2003 s. 361). Som ett exempel på detta kan vi ta den svenska
sexköpslagen från 1999 som något som är normbildande genom lag, det är inte rätt att köpa en annan individs kropp, men det är fortfarande upp till var och en om de vill sälja sin kropp eller ej, här är intentionen att bilda en norm genom en lag på vad som är ett godkänt beteende och vad som är ett icke accepterat beteende.
Ser vi på de direkta effekterna av allmänprevention är det att en person begår ett brott efter noggrann övervägning, den individ som begår ett brott är medveten om att det är en brottslig gärning som begås men fullföljer ändå medvetet handlingen. I dessa fall är det utdelningen eller vinsten om man så vill av brottet som har den övervägande orsaken till att individen begår en brottslig gärning så som emotionella, materiella eller sociala vinster (Sarnecki 2003 s.362). I denna kategori kan vi sätta utövarna av trafficking alltså de personer som traffickar andra för sin egen vinnings skull, här är det ofta organiserad brottslighet som ligger bakom. För att kunna hindra/preventera dem måste man ändra eller ta bort vinsten.
Går vi vidare till individual- prevention finns det i denna kategori tre underkategorier - individuell avskräckning
- inkapacitering - behandling (Sarnecki 2003 s.367).
Som det låter är individuell avskräckning fokuserad på individ nivån. Och här är det fokus på dem som redan begått kriminella handlingar och hindra dem från att göra det igen. Detta kan vi applicera på de organiserade brottsligheters grupper som finns trots att det egentligen är tänkt att fungera på individnivå just då deras konstellation är så speciell som den är. Och genom att göra punktbevakning eller som det gjorts i svensk sexköpslag legalisera ena delen av brottet men inte den andra (Sarnecki 2003 s.367).
Inkapacitering innebär att man vill förhindra en person från att göra brottsliga gärningar genom att antingen fängsla, övervaka eller behandla individen ifråga (Sarnecki 2003 s.371). Behandling är det alternativ man använder sig av när man vill förändra bakomliggande
13
orsaker till att en individ begår ett brott, så som exempelvis missbruk (Sarnecki 2003 s.378). De här tre sista kategorierna; individuell avskräckning, inkapacitering och behandling kommer dock inte att vara så aktuell i denna uppsats då de ingår i gruppen individuella preventioner och min fokus kommer att vara statens/institutionernas preventiva åtgärder för att förhindra trafficking i Sverige. Men då de hänger samman med de preventiva åtgärder som man nämner i rättsociologisk teori vill jag ta upp dem, plus att de går att applicera sig av då man jobbar med undergruppen som handlar med trafficking, organiserad brottslighets grupper och köpare. Fast hädanefter kommer fokusen att vara de primära preventiva åtgärderna när jag pratar om preventiva åtgärder som staten gör, alltså de som påverkar hela
samhället/befolkningen, så som förbud att köpa sex men inte att sälja sex.
2.1 Utvärdering
Då syftet med denna uppsats är att granska/utvärdera vad svenska staten gör för att förhindra trafficking till Sverige är det av vikt att först förklara vad utvärdering är. Enligt Evert Vedung som har skrivit mycket på området handlar det om att ” i efterhand upptäcka, kartlägga och bedöma offentliga åtgärders förvaltning och resultat i syfte att åstadkomma ökad
självreflexion, fördjupad förståelse och bättre grundade beslut.” (Vedung 1998 s.19). Med andra ord är det resultatet av beslut som räknas och utifrån detta hur man kan förbättra besluten så att resultaten förbättras. Ta bort det som är oväsentligt och lägga till det som är väsentligt utifrån en systematisk granskning. Definitionen på utvärdering lyder:
”Noggrann efterhandsbedömning av utfall, slutprestationer eller förvaltning i offentlig verksamhet, vilken avses spela en roll i praktiska beslutssituationer”
(Vedung 1998 s.20).
Det som är så viktigt med att göra en utvärdering oavsett om det är hur man ska marknadsföra en affär, om förra kampanjen var tillfredsställande eller om det är en
utvärdering av ett beslut på statsnivå är det viktiga att det som utvärderas bedöms för att ge oss en fingervisning om hur det ska kunna bli i framtiden, bedömningen fokuserar med andra ord på saker som är eller har varit för att kunna se hur nästa agerande kan vara mest
tillfredsställande och ge bästa resultat (Vedung 1998 s. 21).
14
den faktiska effekten av ett beslut, minskade personer i Sverige att köpa sex när det blev olagligt kan vara ett exempel på ett utfall. Den andra saken som studeras är slutprestation. En möjlig slutprestation med sexköpslagen i åtanke skulle kunna vara att svenskar helt slutade att köpa sex efter det att sexköpslagen trädde i kraft. Den tredje saken som studeras är
förvaltning. Ett exempel på förvaltning kan vara vad som hände mellan det att beslutet om införandet av sexköpslagen fattades tills det att svenskar slutade köpa sex (Vedung 1998 s. 26). Detta exempel på utvärdering där ett beslut fattas och ett utfall sker är absolut ingen garanti i en del utvärderingar kan det lika gärna vara så att det inte sker ett utfall vilket faktiskt också är en typ av utfall, det hade lika gärna i exemplet ovan kunnat vara så att svenskar köpte mer sex än någonsin för tanken på att de gjorde/gör något olagligt triggar igång dem att utföra handlingen. Fast i en utvärdering spelar det egentligen ingen roll vilket utfallet blir, det är oväsentligt om det är ett positivt eller negativt utfall det väsentliga är att det blir ett utfall det är det som är en utvärdering när utvärderaren utifrån de fakta som kommer fram kan granska och komma fram till ett resultat.
Efter det att resultatet av utvärderingen har presenterats kommer den så kallade
återstyrningsfasen här kan det enligt Vedung ske tre saker; ”allt fortsätter som förut, den primära interventionen förändras, interventionen upphör.” (Vedung 1998 s.39). Ser vi på den svenska sexköpslagen kan vi snarare använda oss av de styrmedel som en stat oftast använder sig av det är:
Reglering – Där syftet är att man förbjuder något. Ekonomisk styrning – Varan eller tjänsten görs dyrare
Information – Det sätts en etikett på varan, i fallet med sexköpslagen är denna etikett att det inte är moraliskt försvarbart att köpa en annan individs kropp medan individen själv får bestämma över sin egen kropp och sälja den om han eller hon vill
(Vedung 1998 s.113).
Det som är det väsentliga vid en utvärdering är att det görs en uppföljning på beslutet och att denna uppföljning är kvalificerad, det handlar inte om en individs egna tankar och gissningar utan kvantitativ fakta som ska analyseras för att ett så tillförlitligt resultat som möjligt ska kunna presenteras.
15
3 Empiriskt material
3.1.1 Organiserad brottslighet
Organiserad brottslighet har funnits i en eller annan form så länge människan vandrat på jorden, enda förändringen är samlingsnamnet men handlingarna har varit de samma.
Handlingarna som dessa grupper av människor gör är att de lever på att göra brott, sedan om de kallas för rövare, pirater, banditer eller organiserad brottslighets grupper är bara en definition på den brottsliga handlingen.
3.1.2 Gränsöverskridande organiserad brottslighet
Det som är av relevans för denna uppsats är den organiserade brottsligheten som sker över gränser. EU:s definition på organiserad brottslighet innehåller elva punkter där de första fyra är obligatoriska för att en grupp kriminella ska kunna kallas för en organiserad brottslighets grupp:
1. collaboration among more then two people;
2. extending over a prolonged or indefinite period ( referring to stability and (potential) durability) ;
3. suspected of committing serious criminal offences, punishable by imprisonment for at least four years or a more serious penalty; and
4. the central goal of profit and/or power.
Av de andra sju punkterna som följer nedan måste två eller fler uppfyllas för att det ska ses som organiserad brottslighet
5. specialized division of labour among participants; 6. exercising measures of discipline and control; 7. employing violence or other means of intimidation; 8. employing commercial or business-like structures; 9. participating in money-laundering;
10. operational across national borders;
11. exerting influence over legitimate social institutions ( polity, government, justice, economy).
(Maguire m.fl. 2002 s.882).
Som jag skrev i inledningen till detta stycke är organiserad brottslighet inget nytt påfund, det som däremot är fascinerande är att det var först 1998 som organiserad brottslighet klassades
16
som ett brott. Den 21 dec 1998 påbörjades den gemensamma åtgärden inom EU:s
medlemsländer för att klassa det som ett brott att vara en aktör i en kriminell organisation som bedriver sin verksamhet i någon av EU:s medlemsstater (Sveriges riksdag 2008). Detta arbete mot organiserad brottslighet har sedan fortsatt och även uppmärksammats av FN. I FN
skapade man Convention Against Transnational Organized Crime år 2000 som
tilläggsprotokoll till denna konvention har vi det så kallade Palermo Protokollet som lyder Protocol to prevent, supress and punish trafficking in persons especially women and children. (Förenta Nationerna). Detta protokoll trädde i kraft den 25 december 2003 och i Sverige trädde protokollet i kraft den 31 juli 2004 (Regeringskansliet 2008). Dessa båda
internationella traktat, plus svensk sexköpslag kommer jag att gå in på mer senare då de har en relevans när de gäller de preventiva åtgärder som Sverige som stat har tagit för att komma åt trafficking.
Det finns olika typer av organiserad brottslighet men då det är trafficking som kommer att behandlas här kommer fokusen att vara på den gränsöverskridande organiserade brottsligheten som internationellt förkortas TOC ( Transnational Organized Crime). Då de lokala
organiserade brottslighetsgängen som är verksamma i Sverige har sin fokus på andra delar än trafficking enligt Kajsa Wahlberg på rikskriminalpolisen (Wahlberg 2008, telefon). De gränsöverskridande grupperna däremot är de som handlar med traffickingoffer. Definitionen för ett gränsöverskridande organiserad brottslighets grupp är den samma som den jag tagit upp tidigare av EU med det tilläget att verksamheten är gränsöverskridande, alltså korsande av en territorialgräns precis som trafficking. Gränsöverskridande organiserad brottslighet är en aktivitet som är en kriminell handling i minst två länder ( dr Sari van der Poel 2007, föreläsning).
3.1.3 Hur verksamheten fungerar
Det vi inte får glömma bort när vi pratar och skriver om gränsöverskridande organiserad brottslighet men även trafficking för den delen är att det är en gammal ”tradition”/fenomen historiskt sett. Slavhandel, men även organiserad brottslighet har funnits länge, det som däremot gör den här typen av verksamhet annorlunda idag är hur den bedrivs och hur dessa grupper har lärt sig att utnyttja den tekniska utvecklingen men även globaliseringen.
Framförallt har även gruppernas strukturer förändrats, den klassiska maffian där vem som gjorde vad, var gravt rangordnat plus att vilka som var inblandade eller inte det var något som
17
de flesta i samhället hade koll på, så är det inte idag. Gränsöverskridande organiserad
brottslighet är mer vidspritt idag det är inte bara inom de så kallade suspekta branscherna man hittar dessa människor, de finns överallt i samhället och i alla så kallade samhällsklasser och deras verksamhet kan vara allt från börsnoterade företag till fönsterputsningsfirmor,
restauranger, tobakshandlare och så vidare. Dessa grupper är bra integrerade i samhället och använder sig av tekniken för att förflytta kapital över territorium. Denna förändring från klassisk maffia till organiserad brottslighets grupp som de ser ut idag har skett sedan början på 1990-talet och gör också att det är svårare att upptäcka och bekämpa denna typ av organiserad verksamhet (Naím 2005 s.10). På grund av dessa aspekter påverkar denna typ av brottslighet alla delar av mänskliga rättigheter utan åtskillnad om det är första, andra eller tredje
generationens mänskliga rättigheter som påverkas. Det som är vanligast bland gränsöverskridande organiserad brottslighet idag är inte att gömma pengarna i något skatteparadis utan snarare att öppna ”laglig” verksamhet som de givna exemplen här ovan. (Maguire m.fl. 2002 s. 894). Men inte helt oväntat använder sig den organiserade
brottsligheten fortfarande av så kallade ”off shore” ställen, vilket är länder, territorium med egen jurisdiktion där man inte är så noga med vilken typ av verksamhet som har ett bankkonto där. För att öppna ett konto på ett ”off shore” territorium krävs det inte att man är medborgare som det gör på många andra ställen, detta med icke medborgare som placerar sina pengar inom en stats jurisdiktion är hela affärsverksamheten för dessa territorier. Det är genom denna verksamhet som ”off shore” territorium tjänar pengar då det istället för krav på
medborgarskap och allt vad det innebär ekonomiskt att vara medborgare i ett land, tas ut avgifter för alla aktiviteter på kontot. Stater som sysslar med denna verksamhet är oftast små stater som inte har någon annan form av naturresurs eller liknande att försörja sig på (Naím 2005 s.140).
3.1.4 Organiserad brottslighets övertag över stater
Organiserad brottslighet följer inget speciellt mönster, det finns de som nämnts ovan som mixar brottslighet med laglig verksamhet och det finns de som kör utpräglat med brottslighet (Maguire m.fl. 2002 s.907). Det är just denna flexibilitet hos organiserad brottslighet som gör dem starka och därav svårare att utmanövrera för stater. Det som kan göra att svensk
sexköpslag är fungerande är att den kan ha en avskräckande effekt på dessa grupper som funderar på att etablera sig i Sverige. Frågan är dock om den skulle fungera i områden där
18
dessa grupper redan har etablerat sig. Tillsammans med andra punktåtgärder som att störa den dagliga verksamheten och även frihetsberöva de som är aktiva i dessa grupper skulle kunna vara en lyckad kombination. En utav de fördelar som dessa grupper har, vilket skulle kunna göra denna lag verkningslös är tekniken. Och här syftar jag på sådan teknik så som Internet, mobiltelefon med kontantkort och möjligheten att betala för en tjänst online (Naím 2005 s. 21). Det är inte bara tekniken/flexibiliteten som gör att organiserad brottslighet har ett övertag över stater, det är framförallt för att de kan förflytta sig ”fritt” och inte lyder under någon stats jurisdiktion eller;
- Behöver inga diplomatiska förhandlingar för att röra sig över gränser. De bara åker, polis måste få klartecken när de lämnar sin egen jurisdiktion.
- Behöver inte skaffa ekonomiska medel för sin sak. En stat måste göra en budget och hålla sig till den. Organiserad brottslighets grupper använder pengarna där de behövs för stunden.
- Kan utöva korruption. Även om det finns stater där korruption förekommer är det inte den gängse normen att arbeta efter för stater. Organiserad brottslighets grupper gör det när det behövs, det kan vara allt från tulltjänstemän, läkare, polis och så vidare
(Naím 2005 s. 203).
Precis som i all annan affärsverksamhet är nyckeln för organiserad brottslighet, nätverket. Ju bättre och pålitligare nätverk desto mer pengar att tjäna. Och då det är ekonomin som är dessa gruppers dragkraft är det även ett väl utarbetat kontaktnät som följer dessa grupper (Naím 2005 s.325).
Inom EU har vi EUROJUST som är en övervakande mekanism vars specialitet är
organiserad brottslighet, gränsöverskridande organiserad brottslighet, terrorism med mera. De arbetar med hjälp av nationella åklagare och undersökande domare (Maguire m.fl. 2002 s. 896). Och som uppsökande undersökande mekanism finns EUROPOL som är EU:s ”polisväsende”. Vidare har vi även INTERPOL som arbetar internationellt med samarbete mellan de 187 stater som är medlemmar av INTERPOL. Till skillnad från EUROPOL som även har personal som arbetar aktivt på fältet är Interpol:s arbete mer inriktat på att
sammanställa och dela material mellan medlemsländerna det är helt enkelt ett polisiärt samarbete mellan de 187 stater som är medlemmar av INTERPOL.
19
3.2.1 Trafficking
Trafficking lyder enligt FN:s definition:
rekrytering, transport, överföring, hysande eller mottagande av personer genom hot eller bruk av våld eller andra former av tvång, bortförande, bedrägeri, vilseledande, maktmissbruk eller missbruk av en persons utsatta belägenhet eller givande eller mottagande av betalning eller förmåner för att erhålla samtycke från en person som
har kontroll över en annan person i syfte att utnyttja denna person.
(Art 3a i FNs tilläggsprotokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn, till Förenta Nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet).
Enligt utskottet för utrikesfrågor i Europaparlamentet Är människohandel en form av slaveri då människohandlaren använder sig av; ”våld, hot och andra tvångsmedel för att tvinga sina offer att arbeta mot deras vilja…”
3.2.2 Trafficking bakgrund
Trafficking är dagens slavhandel det kommer knappast som en överraskning för dem som hänger med i samhällsutvecklingen. Vi lever idag i en global värld på gott och ont och i syfte till trafficking är detta globala samhälle som vi lever i till ondo, därför globaliseringen har varit en ofrivillig hjälpande hand till de organisationer som sysslar med trafficking, här syftar jag på gränsöverskridande organiserad brottslighet. Som redan har påvisats är trafficking något som begås under tvång, i detta stycke ska de bakomliggande orsakerna till trafficking tas upp men även vad som händer under den resa som dessa offer tvingas ut på och som sätter sådana djupa spår att offren får trauman för livet.
Vilka är det som faller offer för trafficking? Denna fråga går inte att besvara, det finns ingen speciell mall över hur ett offer ser ut eller vilken bakgrund de har, det som däremot är säkert är att de individer som utsätts för dessa grova kränkningar har haft en dröm om att skapa sig ett bättre liv. Det är detta, hoppet om att förbättra sina ekonomiska och sociala möjligheter som är den röda tråden genom hela ledet av trafficking offer.
Idag är vi inne i något som kallas för den fjärde vågen de olika vågorna kommer jag gå in mer i detalj på senare, men de personer som fallit offer för fjärde vågen kommer från central och öst- Europa och det som är gemensamt för dem alla är den fattigdom som präglar deras liv (IOM, Askola et al. 2001 s.16). Med tanke på denna fattigdomsaspekt inser involverade stater
20
att det inte räcker med enbart juridiska medel för att komma tillrätta med problematiken runt trafficking. Lagar är en bra början men då aspekter som berör trafficking spänner över hela samhällsstrukturen är inte lagar de enda preventiva åtgärderna av relevans. En annan form av preventiv åtgärd kan vara en så enkel sak som att i ursprungsländer för trafficking gå ut och informera om att trafficking förekommer och vad de som ligger i riskzonen för att bli offer för denna verksamhet kan vidta för försiktighetsåtgärder. Så som när de söker jobb som är
förlagda utanför landet. Går vi till de mer samhällsomvälvande åtgärderna så är det som i så många andra fall där brott mot mänskliga rättigheter pågår en fattigdomsbekämpning som kan vara den mest effektiva åtgärden men naturligtvis ger även utbildning och en kunskap om att alla har ett inre värde som ingen har rätt att trampa på att risken för fortsatta framtida offer kan reduceras. Dessa åtgärder är något som redan har uppmärksammats och otaliga både statliga och icke statliga organisationer har sedan år tillbaka arbetat med detta både nationellt och internationellt. Varför de tas upp här är för att då denna uppsats handlar om Sveriges åtgärder är det viktigt att påvisa vad som redan görs av andra men även vilka aspekter som har
uppmärksammats internationellt som bra preventiva åtgärder.
Det talas om fyra vågor av trafficking där den första vågen var under 70-talet och då var det framförallt Filippinska och Thai kvinnor som det handlades med. I den andra vågen som var under början av 80-talet var det kvinnor från Afrika som var handelsvaran framförallt då från Ghana och Nigeria. Den tredje vågens kvinnor hade sitt ursprung i Sydamerika och denna tredje våg följde strax efter den andra på 80-talet. Och dagens våg som kallas den fjärde vågen började på 90-talet och håller på än idag med oförtröttlig styrka. (Malarek 2004 s. 6).
3.2.3 Rekrytering av traffickingoffer
Då det är av vikt att förstå att traffickingoffer inte har valt sitt yrke som tyvärr ibland verkar vara den allmänna opinionen att de faktiskt har gjort, följer här en redovisning av hur organiserad brottslighets grupper arbetar för att rekrytera nya personer.
Sätten att rekrytera personer finner inga gränser, och skillnaden mellan medvetenheten hos dem som blir rekryterade är också varierande. Det finns de som vet att arbetet går ut på att vara prostituerad, det de däremot inte vet är under vilka former de kommer att bli tvingade att arbeta. Dessa former som här syftas på är som exempel; hur många kunder per dag de ska ge service till, att de har begränsad eller ingen rörelsefrihet, att en stor del av pengarna går till
21
andra än dem själva, att de inte får använda kondom i kontakt med kunder, att de inte får ledigt för att göra abort, att de tvingas genomgå en hel graviditet, med mera listan kan göras lång på hur de som vetat om att arbetsformen kommer vara prostitution ändå är offer då de blivit lurade angående hur deras arbetsmiljö kommer att se ut (IOM, Askola et al. 2001 s.305). Ett exempel på offren som absolut inte hade någon aning om vad som väntade dem är de barnhemsbarn från Karelen i nordvästra Ryssland tidigare en del av Finland. Under
förevändningen att de ville ge dessa tjejer i en ålder mellan fjorton och sjutton år en chans att lära sig ett yrke lurade rekryterarna trettio tjejer att anmäla sig till en kurs i kinesisk kokkonst där alla omkostnader var betalade under förutsättning att tjejerna skrev på ett kontrakt att de efter avslutad utbildning skulle arbeta som servitriser under två till tre år för firman.
Föreståndaren för barnhemmet anade inga ugglor i mossen utan lät de trettio tjejerna åka iväg med rekryterarna, enda haken var att detta inte var en buss på väg till en skola för kinesisk kokkonst detta var en buss på väg till olika bordeller i Tyskland. Först flera månader senare när en del av tjejerna åkt fast i razzior uppdagades bedrägeriet (Malarek 2004 s.17).
Det finns oändliga skildringar av olika rekryteringsmodeller, här är två metoder som vitt skiljer sig från varandra återberättade, det är för att problematiken runt hela fenomenet trafficking ska förstås. Det finns inte bara ett tillvägagångssätt och genom det, finns det inte heller bara ett sätt att arbeta preventivt för att motarbeta att trafficking fortsätter. Som andra exempel finns det de som blivit lovade jobb som barnflickor, servitriser, modeller, men det finns även uppgifter på de offer som blivit regelrättigt bortrövade eller de fall där det är en släkting som lurat dem till ett icke existerande jobb utomlands (IOM, Askola et al. 2001 s.306). Vidare finns det även uppgifter om så kallade giftermålsrekrytering, helt enkelt en rekryterare som gifter sig med ett offer för att sedan tjäna pengar på att sälja ”makan” som prostituerad, eller till och med sälja ”makan” till en bordell. Detta rekryteringsknep visar också på vanligheten av att rekryteraren kommer från samma land som offren. För vi människor fungerar så att vi oftast har ett större förtroende för en person som talar samma språk och har samma kulturella bakgrund som oss själva (IOM, Salt et al. 2000 s. 103-104). Detta med den kulturella bakgrunden har också uppmärksammats av forskare som menar på att kulturella sedvänjor kan vara en utav grogrunderna till trafficking, här syftas det
framförallt på kulturella sedvänjor så som barnäktenskap, hemgift och dylikt. Vidare är det så att en individ som fallit offer för trafficking oftast säljs vidare alltså kan samma person säljas flera gånger och på så sätt utnyttjas offret om och om igen i själv distribueringsfasen (IOM,
22
Laczko et al 2005 s. 254,248).
Den kanske mest oförståeliga formen av rekrytering är den så kallade ”second wave” där personer som själva redan är traffickade används för att lura nya offer (Malarek 2004 s.13). Detta är en typ av rekrytering som är otroligt svår att förstå, men för den person som bara ha två alternativ antingen lura in en annan i ditt ställe eller fortsätt ha ofrivillig sex med ett antal främmande män per dag, för denna person är kanske inte valet så svårt.
3.2.4 Vägen ut
Finns det egentligen någon väg ut för dessa offer av trafficking? Svaret på den frågan är egentligen redan besvarad ovan. Det finns ett fåtal alternativ för dessa personer att komma bort från de fasor som de utsätts för varje dag, varav det ena alternativet är att lura in någon annan som får ta din plats. Det andra alternativet är fly, men då de flesta personer som är offer för trafficking lever inlåsta, fastkedjade, övervakade dygnet runt eller med hotet att om du flyr dör din familj är inte detta alternativ det som lockar mest. Plus att under den så kallade
invigningsritualen knäcks oftast dessa kvinnor så hårt att även om dörren står öppen och ingen övervakar dem finns inte tanken på flykt i deras medvetande. Som exempel på detta har vi Sophia en kvinna från Rumänien som under sin invigningsritual blev vittne till hur en ”medsyster” blev misshandlad och våldtagen till döds. Efter en sådan upplevelse krävs det mycket styrka för att ens fundera på att fly. Det tredje alternativet är fritagning och detta sker oftast av den lokala polisen efter tips från allmänheten. Det fjärde och sista alternativet om det nu är ett alternativ är döden, antingen för egen hand eller från förövarnas övervåld eller från de sjukdomar de drar på sig genom sitt tvingade arbete (Malarek 2004 s. 34, 99).
3.2.5 Drivkrafter bakom trafficking
Det enkla svaret på varför trafficking finns är lika sorgligt som det är enkelt, pengar.
Trafficking är den tredje mest inkomstbringande olagliga aktiviteten efter handeln med vapen och droger. Interpol har räknat ut att en person som är offer för trafficking i sexuellt syfte kan tjäna in mellan 75 000 och 250 000 $ per år till sin ”ägare” (Malarek 2004 s. 46).
Som ytterligare bekräftelse på att pengar är drivkraften bakom dessa brott, har vi de barn som varje år överges, det är svårt att räkna ut hur många av dessa barn vars mödrar har blivit utsatta för trafficking och hur många som är frivilligt prostituerade men fakta kvarstår att det varje månad i snitt kommer in tre barn till de sjukhus som ligger nära väg E-55 en beryktade
23
prostitutions motorväg belägen i Tyskland. Fakta kvarstår också att många män betalar extra för att få ha sex med en gravid kvinna och därav denna ytterligare bekräftelse på att ekonomin är den stora drivkraften bakom trafficking (Malarek 2004 s. 28).
Pengar är dock inte det enda svaret på att trafficking fortfarande pågår och dessutom har en ökning av aktörer, den andra är det sorgliga faktum att risken för att åka fast är minimal och när aktörerna väl åker fast är inte straffet tillräckligt hårt för att vara avskräckande för andra (IOM, Askola et al. 2001 s. 300-301).
3.2.6 Etiska värden runt köp av sex med traffickingoffer
För att trafficking ska kunna fortgå måste det finnas någon som efterfrågar varan, som i detta fall är levande personer som tvingas utföra sexuella tjänster. Tidigare i uppsatsen togs det upp att sex med gravida kvinnor är en kategori som vissa kunder betalar mer för att ha sex med, en annan kategori är unga offer det är inte ovanligt med offer i de nedre tonåren. Hur det kommer sig att män betalar mer för att ha sex med dessa unga offer är inte som man genast tror för att de är pedofiler utan för att ju yngre desto mindre risk för att de är smittad med någon venerisk sjukdom. Detta är den enkla förklaringen den som idkar sex med dessa vill inte använda kondom och då det är mindre risk att en ung person är smittad betalas det gärna lite extra för att ha sex med dessa unga offer (Malarek 2004 s. 79).
Varför detta tas upp här är för att jag vill påvisa om medvetenheten bakom sexköparens handlingar. En person som är så medveten om vad han gör så att han betalar extra för att slippa använda kondom, eller för att ha sex med en oskuld eller ung person, är också
medveten om att den person som han idkar sex med är där ofrivilligt eller hålls i fångenskap. Etik är enligt svenska akademins ordlista; vetenskapen om sedligt gott och ont. Utifrån ett etiskt perspektiv har inte dessa sexköpare något etiskt tänkande de verkar inte ha en uppfattning om att deras handling är fel. Och det är på grund av detta som det fortfarande finns en handel med traffickingoffer, för hade inte köparna funnits där hade inte heller pengarna funnits där.
En förklaring till detta fenomen kan vi få genom dubbla standard tänkandet, om extrema orättvisor sker inom ett samhälle accepterar vi inte det men om orättvisorna sker där långt borta och inte här runt knuten har vi lättare för att acceptera det (Pogge 2008 s. 115). Men extrema orättvisor kan även ske här nära och ändå accepteras därför att de som utsätts för orättvisorna har blivit ett de. Dubbel standard kan användas på traffickingoffer genom att de
24
som utnyttjar dessa traffickade personer ursäktar sitt handlande med, hellre de än våra egna kvinnor som det dock oftast är. Genom att dessa offer för trafficking har blivit ett de, har deras objektifiering påbörjats. För genom att se en individ som ett objekt istället för en mänsklig varelse är det mer acceptabelt att bete sig på ett inhumant sätt mot denna individ.
Denna taktik att lura det egna samvetet och rättfärdiga sitt handlande och till viss del hävda att det etiska tänkandet fortfarande existerar var något som redan Hitler använde sig av under förintelsen. Genom att transportera offren för förintelsen i boskapsvagnar, raka av deras hår, med mera lyckades Hitler göra dem till ett det, istället för en individ. Efter denna omvandling var det inte så svårt att få undersåtarna att begå de brott mot mänskligheten som de gjorde. Detta är precis vad de som köper sexuella tjänster av traffickade offer gör, de ser dem som objekt och inte individer och genom detta rättfärdigar de sina övergrepp/våldtäkter på dessa tvingat prostituerade. En del ursäktar även detta beteende med det klassiska vi och dem tänkandet hellre någon annans dotter än min, hellre deras barn än våra, hellre deras kvinnor än våra (Malarek 2004 s. 76). Bara genom tänkandet att hellre deras än våra har samhället tyst accepterat det öde som offer för trafficking råkar ut för.
3.3.1 Bakgrund till sexköpslagen 3.3.2 Prostitutionshistoria i Sverige
Definitionen på prostitution är enligt svenska akademin ordlista: utbjuda sig till någon för tillfälligt sexuellt umgänge; vanhedra, prisge, blottställa; sig, sälja sig o.d. (svenska akademins ordlista 1986 s. 440).
Att sälja sex är inget nytt fenomen det anses av många vara det äldsta yrket i världen och när det gäller detta att sälja sex är Sverige inget undantag. Redan i 1734 års lag fanns det med en paragraf som visade på både olagligheten med att sälja sex men även med koppleri. Då de könsrelaterade sjukdomarna eskalerade i slutet av 1700-talet införde man ett
reglementeringssystem där de prostituerade skulle kontrolleras för sjukdomar detta system infördes 1847 och avskaffades först 1918. De här kontrollerna innebar att en person som jobbade som prostituerad skulle ”besiktigas” två gånger per vecka. 1864 hade man fört in prostitution i strafflagen vilket innebar att prostituerade kunde dömas för bland annat
lösdriveri. Men termen kriminell prostitution fanns inte utan det var som sagt lösdriveri eller dylika ting som kvinnorna dömdes för. Så det gick i princip att sälja sex bara man inte åkte fast för lösdriveri, vilket en kvinna faktiskt kunde dömas för så sent som fram till 1965 (Brå-
25
Rapport 2000:4 s.13).
3.3.3 Motstånd till prostitution
Under 1900-talet skedde det tre så kallade stora vågor av motstånd mot prostitution, där den första skedde under 50-talet, där de största grupperna som engagerade sig var kristna, vänster- och kvinnorörelser. I detta motstånd mot prostitution som skedde på 50-talet kan man urskilja två drag där det ena var att prostitution ansågs förhindra kamratskap och solidaritet mellan könen. Och det andra draget var att man ville värna om det heterosexuella samlivet som ansågs vara i fara på grund av prostitution. Den andra vågen skedde under mitten av 80-talet och här låg fokusen mer på porr än prostitution. Den tredje vågen startade runt millennium skiftet och kan sägas till största del handla om våldsporr men även annan typ av porr och prostitution (Östergren 2006 s. 39-41).
I 1977 års prostitutionsutredning kom man fram till att det skulle vara svårt att övervaka ett förbud av prostitution utan istället valde de styrande att satsa på en kriminalisering av
sexklubbar vilket också gjordes den 1 juli 1982. Vidare valde den då sittande regeringen att också utkräva ett ansvar för främjande av koppleri där man 1984 skrev in i lagen att
hyresvärdar som vet att koppleri försiggår i det uthyrda utrymmet kan dömas för främjande av koppleri om de inte vräker hyresgästen i fråga (BRÅ-Rapport 2000:4 s.14).
1993 var det så dags med en ny prostitutionsutredning i denna utredning kom utredarna fram till att det borde bli en kriminalisering av såväl köpare som säljare av sex (BRÅ-Rapport 2000:4 s.14). Detta var dock vad utredarna kom fram till, regeringen däremot ansåg att de inte ville kriminalisera säljarna då säljarna ansågs vara den svaga parten och skulle drabbas värre av en kriminalisering utan regeringen ville bara kriminalisera de som köper en annan person kropp (BRÅ-Rapport 2000:4 s. 15-16). Detta gjordes också, och lagen mot köp av sexuella tjänster trädde i kraft den 1 januari 1999 (SoS-Rapport 100:5 s. 3).
3.3.4 Jämställdhets perspektiv
Ur ett jämställdhetsperspektiv är den här lagen unik då fokusen för första gången inte är de prostituerade som brottsutövare, utan de som köper en annan persons kropp är de som anses begå en kriminell handling. Allt som Sverige som stat har gjort innan denna lag trädde i kraft har haft sin fokus på de prostituerade. De prostituerade är de som varit tvungna att gå på undersökningar och bli friskhetsbesiktigade, inte köparna som har kunnat smitta hur många
26
som helst med sina veneriska sjukdomar. De prostituerade är de som har dömts för lösdriveri och kanske till och med fått sina barn omhändertagna inte köparna och så vidare listan kan göras lång.
Kontentan av detta är att inte bara juridiskt utan även historiskt, etiskt och jämställdhetsmässigt är lagen unik. I dag har den även väckt så stor internationell
uppmärksamhet att fler och fler stater sneglar på den för att se om den kan adopteras i deras jurisdiktion på det ena eller andra sättet. Som exempel på detta har vi Storbritannien, så sent som i januari 2008 var tre brittiska ministrar på besök i Sverige för att sätta sig in i den svenska sexköpslagen (Polisen i Stockholms län 2008).
3.4.1 Mänskliga rättigheter
Det är av största vikt att poängtera kopplingen mellan traffickingoffer och mänskliga rättigheter då som jag har tagit upp tidigare det är brott mot alla tre generationerna av rättigheter som begås.
Ytterligare en aspekt som påvisar vikten av kopplingen till mänskliga rättigheter är att genom att påvisa varje offers individuella värde som människa tas objektet bort och det blir ett subjekt istället offret är inte ett ting det är en levande varelse och genom att subjektifiera offret kan förståelsen för de individuella behoven varje offer har öka. Detta påpekar även Askola i sin bok att det inte bara är etiska och moraliska brott som begås med tanke på mänskliga rättigheter utan det är de facto lagliga brott dessutom. De stater som tas upp här både Sverige och andra EU medlemsländer har skrivit under och ratificerat de internationella traktaterna som fördömer dessa brott mot mänskligheten och genom detta har inte bara brotten blivit ett brott mot den inneboende moralen och etiken utan även ett brott mot ett lands lagar (Askola 2007 s.134).
Som det tidigare i debatten om trafficking har lagts fram kommer inte problemet med dessa grova brott mot människor försvinna av sig själv och tyvärr räcker det inte heller med att skaffa lagar som kriminaliserar aktiviteterna det som måste göras ligger på ett djupare plan. För att kunna hindra att nya offer kommer behöver det finnas sysselsättningar i
ursprungsländerna som gör att dessa personer kan försörja sig där utan att tvingas till att söka jobb utomlands. Vidare måste även grundvärderingen som alla FN länder skrivit under på genom signeringen av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna att ”alla människor är födda fria och lika i värde och rätigheter” få en bredare acceptans hos gemene
27
man för onekligen finns det individer där ute som tycker att denna grundvärdering inte berör alla (Konventionssamling i mänskliga rättigheter och humanitär rätt 2004 s. 33). För då, fast det inte görs någon åtskillnad mellan kön, ålder och social tillhörighet i denna uppsats med åsyftad på offren kvarstår fakta att de flesta offer är kvinnor och att diskriminering mot det kvinnliga könet är stort i de ursprungsländer som dagens traffickingoffer kommer ifrån är ingen nyhet. Denna diskriminering som sker i dessa ursprungsländer tar sitt uttryck i att de sociala och ekonomiska mänskliga rättigheterna, de så kallade mjuka rättigheterna, inte prioriteras (Askola 2007 s.142-144). Trafficking som brott är riktat mot mestadels kvinnor av gränsöverskridande organiserad brottslighets grupper, men möjliga till stor del för att stater inte har uppfyllt sina skyldigheter mot dessa offer. De skyldigheter som dessa stater inte har uppfyllt är sådana som att bekämpa fattigdom, öka utbildnings nivån och skapa jobbtillfällen. För fakta kvarstår att i länder där fattigdomen är låg, utbildningsnivån hög och där det finns jobbtillfällen luras inte medborgarna in i trafficking fällor. Dessa åtaganden som jag beskrivit här, de ekonomiska och sociala rättigheters åtaganden är det inte bara ursprungsländer för trafficking som har utan de ligger även på transit och destinationsländernas dagordning att tillgodose dessa. Detta innebär att det även ligger på Sveriges dagordning att arbeta med dessa rättigheter. Med andra ord brister dessa stater i sitt skydd av medborgarna.
4 Traktat och lagar i Sverige och EU
I brottsbalkens 6 kap hittar vi sexualbrottslagen och här under finns även sexköpslagen även kallad lag 2005:90 som trädde i kraft den 1 april 2005 då den gamla lagen lag 1998:408 upphörde att gälla. Den nya lagen från 2005 lyder:
11§ Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, döms för köp av sexuella tjänster till böter eller fängelse i högst sex månade.
Vad som sägs i första stycket gäller även om ersättningen har utlovats eller getts av någon annan 12§ Den som främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att en person har tillfälliga sexuella
förbindelser mot ersättning, döms för koppleri till fängelse i högst fyra år…
(Sveriges rikes lag 2006 s. 917).
När det gäller tillfälligt uppehållstillstånd som sedan 2004 kan var aktuellt för traffickingoffer faller detta under utlänningslagen 2005:716 som trädde i kraft 31 mars 2006 och då ersatte 1989 års utlänningslag. Under 5 kap hittar vi uppehållstillstånd och relevant paragraf är:
28
15§ Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får på ansökan av förundersökningsledaren beviljas en utlänning som vistas här, om det behövs för att förundersökning eller huvudförhandling i brottmål skall genomföras.
(Sveriges rikes lag 2006 s. 2107).
4.1.1 Sverige
Enligt uträkningar från rikskriminalpolisen har man gjort uppskattningen att det varje år är mellan 300 och 600 kvinnor som utsätts för trafficking till Sverige (Brottsförebyggande rådet 2002).
I Sverige blev det först olagligt med att trafficka personer år 2002 och först 2004 kom vittnesskydd för offren (Askola 2007 s. 91,106). Men vi har även något som heter tillfälligt uppehållstillstånd. Tyvärr är den sanningen bakom att detta tillfälliga uppehållstillstånd för personer som är delaktiga i ett mål kom till överhuvudtaget, ekonomi och en önskan om att sätta dit brottslingarna inte för att göra traumatiserade personer en tjänst. Vad som menas med den ekonomiska aspekten är att då ett offer blir utvisat från landet och sedan ska kallas
tillbaka för att vittna kan det vara svårt att bevisa vem som ska stå för kostnaden, landet inom vars jurisdiktion brottet har begåtts eller landet inom vars jurisdiktion personen blev bortförd ifrån. Detta har lett till stora kostnader för det land som vill kalla in ett vittne från ett annat land, i denna uppsats fall Sverige och därav kom denna tillfälliga uppehållstillstånd lösning till 2004 (Askola 2007 s. 117). Det som inte får glömmas bort här är att det även finns något som heter vittnesskydd. Distinktionen mellan vittnesskydd och det tillfälliga
uppehållstillståndet är att vittnesskydd får en person när hot situationen är så stor att personen som får det inte kan fortsätta att leva ett normalt liv, men en förutsättning för vittnesskydd är att personen som berörs är vittne, målsägande eller misstänkt och att en anmälan gjorts (Rundberg 2008, mejl.). Det är polismyndigheterna som har ansvaret för att hotade och även deras familjer har ett så gott skydd att de vågar fullfölja sin anmälan, vittna eller dylikt. Det är även polisen som ansöker och hjälper den berörda med vittnesskydd, som en del av detta arbete görs det en så kallad hot och riskbedömning men polisen gör även en så kallad
djupintervju där den berörda personens möjligheter och behov granskas genom att göra en av dessa tre saker som nämnts ovan kan polisen se vilka åtgärder som passar bäst för varje enskild individ. Polisen har även särskilda enheter som arbetar med personer som ska vittna, är målsägande, bevispersoner eller utsatta för hedersrelaterat våld. Är det så att hoten mot en person är så starka att ett vittnesskydd behövs finns det även möjlighet till ekonomisk
29
ersättning som i dagsläget är tio basbelopp (Sjöström 2008, mejl.). Det finns fall i Sverige där personer utsatta för trafficking har både fått permanent uppehållstillstånd men även tagit del av vittnesskydd på grund av att hotbilden är så stor i hemlandet att de inte kan återvända dit. I de fall där polisen anser att hotbilden är stor görs det som sagt en analys och bedöms det att vittnesskydd behövs kan det även variera i vilken grad vittnesskyddet behöver vara, det kan vara allt från identitetsbyte till nytt boende. Det är dock vanligast att dessa offer vill återvända hem snarast och lämna det förgångna bakom sig. För dessa personer som vill återvända hem så fort som möjligt erbjuder den svenska polisen kontakt med olika organisationer som jobbar med den här typen av brott och åter integrering i samhället så som IOM och La Strada
International (Paulsson 2008, mejl.).
När det gäller tillfälligt uppehållstillstånd kan det vara aktuellt i alla olika typer av mål där en utländsk medborgare är målsägande eller åtalad alltså involverad i målet på något sätt. Det är förundersökningsledaren som ansöker om tillfälligt uppehållstillstånd hos migrationsverket. Tillfälligt uppehållstillstånd kan man få så länge det behövs, det är alltså ingen tidsperiod på detta utan något som ges så länge rättegången pågår. Efter det att det tillfälliga
uppehållstillståndet har hävts kan den berörda ansöka om vanligt uppehållstillstånd hos migrationsverket men det ska då ske under premisserna för utlänningslagen (Ehrenborg Staffas 2008, telefon). Denna tillfälliga uppehållstillstånd lösning kan dock ses som en bra åtgärd för att hjälpa traffickingoffer, trots att den skapats för att sätta dit brottslingar bidrar den ändå till att de som råkat ut för detta grova trauma får läkarvård, möjlighet att bearbeta sina trauman med mera innan de sänds tillbaka till den hemska verkligheten som de försökte komma ifrån från början och som ledde in dem i denna ofrivilliga handel som trafficking är. Det finns otaliga åsikter om svenska sexköpslagen och dess effekter, vilket medför att det
inte får glömmas bort att då brott som trafficking av personer för sexuella ändamål sker i det fördolda sker också den vidare handeln med dessa offer i det fördolda och därför påverkar inte lagar de som ägnar sig åt denna typ av verksamhet då de anser att de står över lagarna. Detta medför även att det inte går att säga säkert om lagen är bra eller inte, det som däremot kan fastställas är att risken finns att den kan ha bidragit till att sexuell verksamhet bedrivs i det dolda, med poängtering på kan (Askola 2007 s. 115). En aspekt på trafficking i Sverige som inte får gå oss förbi är att då prostitution anses vara ett mänskliga rättigheters brott mot kvinnor likvärdigt med våld mot kvinnor kan även trafficking för tvingad prostitution till Sverige ingå under denna dubbla diskriminering av offren (Askola 2007 s.148). Det jag menar
30
med unik utformning är att det är lagligt att sälja sex men inte lagligt att köpa det. Så det är dubbla budskap som lagstiftningen sänder ut.
När det gäller varifrån berörda parter kommer alltså vilket land gör det ingen skillnad lagligt om personerna är från ett EU land eller ett land utanför EU. Det som är skillnaden är arbetet för de berörda myndigheterna, är offret från ett annat EU land behövs det inte så mycket byråkrati det är lättare för åklagaren att få direkt kontakt med berörd åklagare i det andra EU landet. Men är personen från ett land utanför EU behöver det först gå genom
utrikesdepartementet här i Sverige till den berörda statens utrikesdepartement för att sedan sändas vidare till berörd åklagare i den andra staten och samma procedur i den motsatta riktningen vilket gör att det blir ett mer tungrott arbete (Ehrenborg Staffas 2008, telefon.). Trotts att offren inte är svenska medborgare är de handlingar som begås mot dem fortfarande ett brott mot dem då det händer inom vår territorialgräns men då offren inte är svenska medborgare är ansvarsutkrävandet svårare. Därav vikten över att göra en distinktion mellan rättigheter på papper och rättigheter i verkliga livet (Askola 2007 s. 151). Du blir inte ett mindre offer för att du inte är medborgare men det är en problematik förknippad med det hela. Förutom ansvarsutkrävandet kan det även vara svårt att framställa bevisbördan då brottet har skett i mer än ett land och oftast ord står mot ord. Plus att offren inte alltid litar på
förundersökningsledaren eller myndighetspersoner överhuvudtaget då de blivit inpräntade att det är de själva som kommer råka illa ut och bli åtalade om de åker fast av sina traffickare. Så även om man teoretiskt kan väcka åtal för ett brott kan bevisbördan och rättighetsanspråket försvåra det hela.
Svenska staten har ökat sitt arbete på trafficking området senaste åren, framförallt efter påtryckningar från FN där man har uppmärksammat den svenska sexköpslagen och vill ha en utvärdering av hur den fungerar och vilka effekterna av den har blivit, just med tanke på dess unika utformning (Kommittédirektiv 2008:44 s. 3). Som svar på dessa önskemål beslutade regeringen om en utvärdering vid regeringssammanträdet den 24 april 2008, där bestämdes även att uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2010. Utifrån detta kommittédirektiv kan man även dra slutsatsen att enligt de tillfrågade myndighetspersonerna har Sverige ett
internationellt rykte om sig att vara ett land där det är svårt att bedriva människohandel för sexuella ändamål. Men även att den svenska sexköpslagen underlättar utredningsmässigt då det blivit så att många av sex köparna stödjer offrens version om att de blivit sålda, för då sex köparen redan begått en olaglig handling genom att köpa sex görs det ingen distinktion mellan
31
om det är från en frivilligt prostituerad eller en tvingad (Kommittédirektiv 2008:44 s. 5). På ett internationellt plan har Sverige engagerat sig mot trafficking på olika nivåer förutom att ratificera och skriva under traktat har även annat arbete skett. Som ett led i detta
internationella arbete har Sverige fört in trafficking på agendan när det gäller sitt
utvecklingssamarbete med olika stater och hur man kan hindra att detta brott fortskrider (Askola 2007 s. 175).
4.1.2 Relevanta lagtexter och konventioner i Sverige
Förutom den svenska sexköpslagen, konventionen mot gränsöverskridande organiserad brottslighet och Palermo protokollet som jag har valt att fokusera på här när det gäller
Sveriges förebyggande arbete finns det andra konventioner som är applicerbara på problemet med trafficking för tvingad prostitution. Den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter är den första och mest fundamentala. Redan 1926 skapades en slaveri konvention som fick sitt sista tillägg 1956 denna har i högsta grad varit applicerbar på problemet med trafficking fram till det att trafficking som fenomen fick en egen konvention (Malekian 2007 s. 288). Redan 1949 kom Convention for the Supression of the Traffic in persons and of the Exploitation of the Prostitution of Others (Regeringen 2008). Vidare har vi konventionen nr 29 angående tvångs- eller obligatoriskt arbete och nr 105 angående avskaffande av tvångsarbete som båda tillhör internationella arbetsorganisationens kärnkonventioner. CEDAW som är konventionen om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor. Den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (Konventionssamling i mänskliga Rättigheter och humanitär rätt 2004 s. 4-5). Listan kan göras lång på konventioner och internationella överenskommelser som är applicerbara på problemet med trafficking som det har påvisats innan är fokusen i denna uppsats på svensk sexköpslag, konventionen mot gränsöverskridande organiserad brottslighet och Palermo protokollet men det är ändå relevant att ta upp exempel på andra konventioner av vikt så förståelsen över hur stort problemet är och att det återspeglas inom alla områden i ett samhälle ökar. Framförallt insikten över värdet av de ekonomisk och sociala rättigheterna plus CEDAW som annars anses vara svaga rätigheter och därför ofta hamnar i periferin jämfört med medborgerliga och politiska rättigheter som anses vara starka
32
4.2.1 Europeiska Unionens arbete
Det samarbete mellan stater i Europa som startade efter andra världskrigets slut och idag går under benämningen Europeiska Unionen, startades i syftet att genom ett utökat samarbete skulle handeln främjas och en effekt av detta handelssamarbete skulle medföra att stater gradvis blir mer och mer beroende av varandra. Och detta beroende skulle generera i att en bestående fred skulle kunna skapas, det finns otaliga benämningar på detta samarbete beroende på vilken politisk eller ekonomisk filosofi du vänder dig till. Dock är det inte detta jag ska ta upp här utan istället att detta samarbete som skapades med en god intuition även kan ha en baksida.
4.2.2 EU:s baksida
En av dessa baksidor är två av de så kallade fyra fundamentala friheterna som består av fri rörelse av, varor, kapital, service och arbete som presenteras i EEC traktat från 1957 vilket även är grunden för EU:s samarbete av idag. De två friheter som har en baksida är den fria rörligheten för personer och varor inom EU (Mitsilegas et al. 2003 s. 27). Varför de har en negativ baksida är just för att de gör det lättare för organiserade brottslighetsgrupper att både smuggla varor och människor och här är det trafficking av människor som jag syftar på inte vanlig människosmuggling. För då EU utökar och idag består av fler och fler länder även innefattande de från forna östblocket där de flesta fallen av trafficking från ett ursprungsland förekommer gör dessa så kallade friheter det ännu lättare för de som livnär sig på trafficking att fortsätta med sin verksamhet. Detta är dock inte ett fenomen som är främmande för medlemsländerna i EU och problematiken har uppmärksammats ett tag. Det som dock blir mer och mer problematiskt är att det tidigare har förekommit trafficking mellan EU länder men idag efter utökningen 2004 förekommer det i ytterligare större utsträckning då många av de nya medlemsländerna har den ekonomiska och sociala problematiken som de har (Askola 2007 s. 43).
4.2.3 De olika EU fördragen
Som ett steg i att komma tillrätta med detta problem skapade EU Maastricht fördraget som trädde i kraft den 1 nov 1993. Genom Maastricht fördraget skapades den tredje pelaren i EU
