Utmaningar med inkluderande arbete i matematikundervisning, för elever i behov av särskilt stöd

Självständigt arbete i fördjupningsämnet (matematik)

Utmaningar med inkluderande arbete i

matematikundervisning, för elever i

behov av särskilt stöd

Difficulties with the Inclusive Process in Mathematical Teaching for Students in Need of Special Educational Needs

Viktoria Fleron Vilsmyr

Josefin Karlsson

Förord

Följande arbete har skrivit i samband med kursen Självständigt arbete i fördjupningsämnet. Kursens mål är att göra en litteraturstudie med en forskningsfråga utifrån fördjupningsämnet som fokus. I vårt fördjupningsämne matematik har forskningsfrågan formulerats utifrån ett matematiskt specialpedagogiskt perspektiv. Litteraturstudien är skriven i par och innefattar abstrakt, inledning, bakgrund, problemformulering, metod, resultat och analys, slutord, och förslag på vidare forskning. Arbetsprocessen har genomförts tillsammans och samtliga delar av arbetet har framställt genom samarbete. Därav är delaktigheten i produktionen av arbetet likvärdigt av båda parter.

Abstract

I denna literaturstudie undersöks forskningsfrågan Vilka utmaningar finns det med inkluderande

arbete i matematik för elever i behov av särskilt stöd? Syftet med litteraturstudien är att få en

överblick över de utmaningar som finns för elever med matematiksvårigheter vid inkludering i helklassundervisning i matematik. I litteratursökningen har processen utgått både från nationell och internationell forskning inom detta område för att få en bred bild över det inkluderande arbetet i skolan och dess variation. Att arbeta med inkludering i skolan för elever med matematiksvårigheter är mycket aktuellt. Idag är dock forskningen kring inkludering något outforskad och för att skolorna skall kunna anpassa arbetet efter den grad av inkludering som bör implementeras så behöver även forskningen fördjupas. I denna litteraturstudie används 13 relevanta källor till forskningsfrågan för att lyfta fram vad forkningen säger om utmaningarna med det inkluderande arbetet i skolan för elever med matematiksvårigheter. Forskningen är baserade på bland annat empiriska studier, varav vissa genomförda av doktorander och forskare vid Malmö Universitet. Den internationella forskningen är hämtad från Finland och Storbritannien. För att få en djupare förståelse för området sker definition av relevanta begrepp i bakgrunden, bland annat begreppen; matematiksvårigheter, inkludering och integrering. Litteraturstudiens sökprocess förklaras tydligt i metoden men det går även se en mer detaljerad tabell med samtliga sökningar i bilagor. Resultat och analys är sammanslaget för att kunna föra tydliga resonemang kring det resultat som anses relevant utifrån arbetets valda källor kring. Denna del är uppdela i fyra olika delar för att få en tydlig struktur. De delar är; Beslutsfattande kring inkludering, Inkluderingsprocessens komplexitet, Inkluderingsprocesser i praktiken och Konsekvenser

för bristande inkludering. Resultatet redogör för relevant forskning kring

inkluderingsprocesserna i skolan och utifrån litteraturen diskuteras bland annat de utmaningar som forskningen har presenterat. Inkluderingsprocessen är på många vis komplex och det krävs tålamod, kompetens och kollegialt samarbete för att få det att fungera. Utifrån resultatet är inkluderingsprocessen komplex med ett stor inflytande från politiska bestämmelser när det handlar om hur det bör implementeras i skolorna. För ett fungerande inkluderande arbete krävs god pedagogisk kompetens, starkt kollegialt samarbete och ett gott tålamod. Slutligen kan det konstateras att det inkluderande arbetet är en utmaning men att det är fullt möjligt.

Innehållsförteckning

1. INLEDNING OCH BAKGRUND ... 6

1.1INLEDNING ... 6 1.2BAKGRUND ... 7 Matematiksvårigheter ... 7 Inkludering ... 7 Särskilt stöd ... 8 Specialundervisning ... 8

2. SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING ... 9

3. METOD... 10

4. RESULTAT OCH ANALYS ... 15

4.1BESLUTSFATTANDE KRING INKLUDERING ... 15

4.2INKLUDERINGSPROCESSENS KOMPLEXITET ... 16

4.3INKLUDERINGSPROCESSEN I PRAKTIKEN ... 17

4.4KONSEKVENSER FÖR BRISTANDE INKLUDERING ... 21

5. DISKUSSION OCH SLUTSATS ... 23

LITTERATURFÖRTECKNING... 25

BILAGOR ... 27

1. Inledning och bakgrund

1.1 Inledning

I följande litteraturstudie kommer fokus att ligga på presentera litteratur och dess innehåll som undersöker och redogör för inkluderingsprocesser i skolan och dess utmaningar. Det skolämne som litteraturstudien inriktar sig på är matematik då detta är vårt fördjupningsämne under studier till ämneslärare med inriktning till gymnasiet, vid Malmö Universitet. I verksamma skolor idag är det inkluderande arbetet mycket aktuellt och det är tydligt att det för med sig en hel del utmaningar (Skolverket, 2019a). Att arbeta med inkludering har upplevts svårt generellt, men om möjligt ännu svårare när det kommer till att inkludera elever med matematiksvårigheter och som är i behov av särskilt stöd. Utifrån erfarenhet är det vanligt att dessa elever problematiseras och att den lösning man har att tillgå är att placera eleven i specialgrupper, alternativt att man inte ger eleven det stöd som hen är i behov av. Därför är det av intresse att fördjupas i området och få större förståelse för vad forskningen säger kring inkluderande arbete med elever i behov av särskilt stöd. Då det inkluderande arbetet ses som svårt och utmanande för både lärare och elever, är det något som är ett problem i dagens skolor (Skolverket, 2019b). I framtiden är förhoppningen att kunna genomföra empiriska studier som berör det inkluderande arbetet för elever med matematiksvårigheter och hur detta tillgodoses på verksamma skolor idag. Upplägget i litteraturstudien är skrivet för att läsaren ska få en klar och tydlig bild kring varför studien genomförts, hur den har gått till och vad den resulterat i. Till att börja med presenteras bakgrund kring forskningen där relevanta begrepp definieras och tydliggörs. Därefter följer syfte och problemformulering, där det förs motiveringar kring studiens fokus och forskningsfråga. I nästföljande del av studien är metoden, en redogörelse för sökprocessen, valda databaser och sökord, samt en kort sammanfattning av varje utvald källa. Därefter följer studiens fokus där resultat och analys presenteras utifrån forskningsfrågan. För att få en tydlig struktur i litteraturstudiens resultat och analysen så har den delats upp i fyra delar;

beslutsfattande kring inkludering, inkluderingsprocessens komplexitet,

inkluderingsprocesser i praktiken och konsekvenser för bristande inkludering. Slutligen

kommer en avslutande del som innehåller slutsats och diskussion kring analysen samt information om framtida forskning och studier som kan med fördel göras kring området.

1.2 Bakgrund

För att få en djupare förståelse för forskningen, som redovisas i denna litteraturstudie, är det vissa begrepp som inom området matematiksvårigheter och inkluderande undervisning i matematik som valts att förklaras i bakgrunden. De begrepp som redovisas tydligare för är matematiksvårigheter, inkludering och integrering, särskilt stöd och specialundervisning.

Matematiksvårigheter är ett begrepp som utgör en stor del av forskningen kring elever som är i

behov av särskilt stöd i matematik. Det är ett brett begrepp med ett flertal olika definitioner och som har olika innebörd beroende på sammanhang. Anders Lindahl (2015) skriver om matematiksvårigheter och att det kan vara generella problem med lärandet oberoende av ämne och inlärningssituation eller specifika problem med grundläggande taluppfattning och slutledningsförmågan. De svårigheter och diagnoser som klassas under matematiksvårigheter

är bland annat koncentrationssvårigheter i matematik, matematikångest,

funktionsnedsättningar och dyskalkyli. I denna litteraturstudie kommer vi att använda oss av den definition för matematiksvårigheter som inkluderar samtliga fall där elever är i behov av särskilt stöd, det kan beror på allt från bristande koncentration till funktionsvariation.

Inkludering är ett komplext begrepp som även det kan tolkas på många olika sätt. Genom

tiden så har inkludering setts som ett sätt att hantera och arbeta med elever i behov av särskilt stöd eller för elever med funktionsnedsättningar (Sandström, Nilsson, & Stier, 2015). Sandström, Nilsson och Stier (2015) skriver att tidigare placerades dessa elever i specialklasser och i många fall specialskolor, men det ändrades det på år 1962 då samtliga elever skulle placeras i ordinarie skolor och klasser tillsammans med elever utan svårigheter. Tidigare har inkludering och integrering blandats ihop och har tagits för att betyda samma sak, på senare år har begreppen fått en markant skillnad i dess betydelse i praktiken. Inkludering, som är fokus i denna litteraturstudie är då eleven inkluderas i helklassrum, då alla är välkomna oberoende av elevens svårighet och att verksamheten ska anpassas utefter var individs behov, att alla behov ska tillgodoses. Integrering å andra sidan, står för en verksamhet där alla är välkomna för att känna delaktighet men att det istället är individen som ska anpassa sig efter verksamheten, inga behov tillgodoses(ibid).

Särskilt stödär den form av specialundervisning läraren är skyldig att sätta in för elever med svårigheter att uppnå kraven för kursen. Enligt skollagen Kapitel 3 paragraf 7 skall särskilt stöd skyndsamt sättas in “Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd [...] befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen enligt 5 §” (Skollagen, SFS 2010:800). Därför blir detta en del av undervisningen för elever med matematiksvårigheter. En vanlig form av särskilt stöd, är individuell undervisning, enskild eller i små grupper. Detta är av stor relevansen för forskningen kring inkludering av elever med matematiksvårigheter då behovet av individuell undervisning utgör utmaningar för inkluderingsprocesser.

Specialundervisning Kapitel 1 paragraf 4 skollagen “I utbildningen ska hänsyn tas till barns och

elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.” (Skollagen, SFS 2010:800). För elever med matematiksvårigheter innebär detta en rätt till specialundervisningen som finns i många former. En del av denna specialundervisning kan vara individuell undervisning, men även rätten att få vara i klassrummet med verktyg, extra anpassningar eller särskilt stöd, för att klara av att nå målen. Som även detta kan utgöra en viss utmaning för arbete med den inkluderande undervisningen.

2. Syfte och problemformulering

Syftet med denna litteraturstudie är att få en överblick kring de utmaningar som finns med inkluderingsprocessen i helklassundervisning i matematik, framförallt på gymnasiet. Avgränsningen att fokusera på utmaningar och svårigheter är gjord då Skolverket (2019a) anser att ett bristande inkluderande arbetssätt kan leda till ett flertal konsekvenser, så som exkludering för elever i behov av särskilt stöd, både i skolan och senare i livet. Konsekvenserna för bristande inkludering i skolan gör att gymnasiet blir relevant för litteraturstudien då det är sista avstampet innan yrkeslivet eller högre studier, därför kommer forskningsfrågan att fokusera på matematikundervisning i de senare skolåldrarna. Skolverket (2019b) skriver om inkludering och att lärare förväntas att arbeta med inkluderande processer genomgående i sitt pedagogiska arbete. De tar upp utmaningarna med det inkluderande arbetet men att trots utmaningar är inkludering möjligt. Därför är det av stor vikt att lyfta fram vilka utmaningar det finns med arbete kring inkludering genomgående i skolvärlden. Forskning, som litteraturstudien baseras på, kommer framförallt utgå från ett specialpedagogiskt perspektiv, då matematiksvårigheter behandlas under den specialpedagogiska forskningen. Inriktningen är vald då fokus i litteraturstudien ligger på stödinsatser för elever som är i behov av särskilt stöd och som lider av matematiksvårigheter. I denna litteraturstudie sammanställs forskning inom ämnet matematik med fokus på den inkluderande undervisningen. För att kunna diskutera kring inkluderingen har även forskning kring individanpassad undervisning varit av relevans för litteraturstudien. Forskningsfrågan studeras även från ett internationellt perspektiv för att få en större bredd och grund för en framtida empirisk undersökning, som planerats att genomföra i kommande examensarbete. då vi ser att det finns ett stort behov inom forskningsområdet.

Vårt huvudsakliga fokus i litteraturstudien utgår ifrån följande forskningsfråga:

- Vilka utmaningar finns det med inkluderande arbete i helklassundervisning i matematik för elever i behov av särskilt stöd?

3. Metod

I informationssökningsprocessen har tre olika databaser valts att användas, ERIC, SwePub och Google Scholar. För att se de sökningar som ej gav relevant eller hanterbart antal träffar se bilaga 1. Den databas som först användes var ERIC, det är en internationell databas med fokus på pedagogik, ämnesdidaktik och utbildningsvetenskap. ERIC valdes för att få fram internationell forskning som är relevant för forskningsfrågan. Vid sökprocessen i ERIC användes Mathematical difficulties AND secondary school, vid tillägg av ytterligare ord och avgränsningar så gav inte sökningen några resultat. Anledningen till användningen av sökorden mathematical difficulties är då det är den engelska översättningen till det ord som är grundläggande för forskningsfrågan i denna litteraturstudie, nämligen matematiksvårigheter.

Secondary school motsvarar de senare studieåren i Sverige, förberedande studier för studier på

universitet eller högskola, och är av stor relevans för litteraturstudien då fokus ligger på vad som är krävs för förberedelser inför arbetslivet. Vid den första sökningen valdes två källor ut för noggrann läsning. Den första är The relation between mathematics anxiety and mathematics

performance among school-aged Students: A meta-analysis. En meta-analys av Jessica M.Namkung,

Xin Lin och Peng Peng från år 2019. Artikel är vald då den tydligt tar fram svårigheterna för elever i klassrummet med matematikångest (MA). Andra källan som sökningen resulterade i är The mathematics of fountain design: a multiple-centrs activity, skriven av Marshall Gordon, år 2012. Källa har valts då den beskriver arbetssätt som kan underlätta för inkludering i undervisningen.

Nästa sökning som gav resultat i ERIC gjordes med sökorden Math* AND Learning AND

Inclusion AND “upper secondary”. Här gjordes sökningen utifrån att jobba med synonymer som

kan användas till föregående sökorden Mathematical difficulties AND secondary school. Math* användes i detta fall för att inte utesluta olika böjningar och ändelser av ordet. Ordet Learning ses här som en synonym till ordet difficulties baserat på de nyckelord som författare använt sig av i tidigare funna artiklar. Med syfte att avgränsa sökningen för att titta på inkluderingsprocessen valdes det att lägga till ordet Inclusion. För att få resultat riktade mot de högre åldrarna i linje med syftet används även ordet “upper secondary” som ett ord. Efter ovan beskrivna avgränsningar visades ett resultat vilket var relevant till syfte och forskningsfråga för denna litteraturstudie.

The Impact of Learning Difficulties and Socioemotional and Behavioural Problems on Transition to Postsecondary Education or Work Life in Finland: A Five-Year Follow-Up Study av Airi Hakkarainen,

Hannu Savolainen och Leena Holopainen, år 2016, är av stor relevans för litteraturstudien då den tydligt beskriver matematiksvårigheter i den inkluderande undervisningen

Därefter gjordes sökningen Math* AND Learning AND Inclusion AND “secondary education”

AND “case study”. I sökningen valdes “secondary education” som en synonym till “upper secondary”

och “case study” adderades för att hitta främst primära undersökningar. Sökningen resulterade i 25 träffar där en artikel ansågs vara relevant till syfte och forskningsfråga och som valdes ut till litteraturstudien. De artiklar som valdes bort var antingen ej relevant åldersgrupp eller om inkludering generellt och inte för matematik specifikt. Den valda artikeln är Mathematics

Disposition of Secondary School Students with Special Educational Needs av Afroditi Kalambouka,

Maria Pampaka, Micheal Omuvwie och Lawrence Wo, från 2016. Artikeln är relevant då den bland annat tar upp inkluderingprocessens komplexitet och belyser svårighetererna med att inkluderingen måste individualiseras.

Den andra databasen som användes i sökprocessen är SwePub, en databas med forskning från svenska lärosäten och myndigheter. Den första sökningen som var givande för processen var med orden Inkludering AND matematik. Den andra givande sökningen som gjordes var med sökorden ‘Matematikundervisning AND individ’. Valet av sökord gjordes utifrån relevans för forskningsfrågan, då fokus i litteraturstudien ligger på att undersöka matematiksvårigheter i förhållande till inkluderande matematikundervisning utifrån individen. Vid sökning på ‘Inkludering AND matematik’ i SwePub, visades 23 resultat. Många av de resultat berörde problematik på lågstadiet och mellanstadiet, samt nyanlända, dessa har exkluderats. Därefter återstod 6 källor som baserat på titel och abstract lästes ytligt, efter läsning återstod 2 artiklar som ansågs relevanta för forskningsfrågan och litteraturstudien samt en tredje som var en forskningsöversikt men som däremot innehöll två relevanta primärkällor. I forskningsöversikten där det har hittats primärkällor är Forskning om

inkludering: en SMART översikt som är en delrapport från SKOLFORSK-projekt, även kallas Tre forskningsöversikter inom området inkludering/specialpedagogik, skriven av Claes Nilholm och

Den första av primärkällorna som valdes genom rapporten beskriven ovan är en artikel,

Inclusive education in Sweden? A critical analysis, från tidskriften International Journal of Inclusive Education, av Göransson, Nilholm och Karlsson, publicerad år 2011. Artikeln anses relevant

för forskningsfrågan då den talar om den praktiska inkluderingen i skolan utifrån nationella riktlinjer. Författarna ifrågasätter inkluderingen och tar upp problematiken med riktlinjerna som ej speglar verkligheten. Den andra primärkällan som ansågs vara relevant i rapporten av Claes Nilholm och Kerstin Göransson från 2015, var Educational psychology and the effectiveness

of inclusive education/mainstreaming, en artikel publicerad i British Journal of Psychology, skriven

av Geoff Lindsay år 2007. Författaren tar upp fem orsaker till svårigheterna med inkludering som berör bland annat definition, behörigheter, pedagogik och organisation vilket är av stor relevans för litteraturstudien.

Sökningen ‘Inkludering AND matematik’ gav två relevanta primärkällor. Den första är Inkludering i matematik: vad kan det vara?, en artikel skriven av Helena Roos som har publicerats i Nämnaren : tidskrift för matematikundervisning. Artikeln valdes till litteraturstudien då författaren talar om utmaningar med inkluderande arbete och god pedagogisk kompetens samt kollegialt lärande för en väl fungerande organisation kring inkludering. Den andra källan var; Kompetensens betydelse i det didaktiska mötet - en modell för analys av möjligheter att erbjuda varje

elev likvärdig utbildning enligt skolans uppdrag, av Helena Roos och Ulla Gadler, 2018. Artikeln är

relevant då författarna talar om utmaningar samt möjligheter med att inkludera elever i klassrummet genom tydlighet, likhet och struktur, mellan den ordinarie undervisningen och eventuell individuell specialundervisning.

Den tredje databasen användes för att försöka bredda sökresultaten och för att finna fler primärkällor med relevans för litteraturstudiens forskningsfråga, då tidigare sökningar främst resulterade i icke vetenskapliga texter. Google scholar är googles egen söktjänst där man kan finna bland annat, examensarbeten, rapporter och avhandlingar. I sökprocessen visade det sig att de sökord som valts att söka på gav ohanterbart många träffar. Ett flertal avgränsningsförsök gjorde vid tillägg av ord som ansågs relevanta för litteraturstudien och forskningsfrågan. Då resultaten inte minskat nämnvärt togs beslutet att försöka göra ett urval av de resultat som sökorden slutligen resulterade i. De sökord som användes var

matematiksvårigheter AND undervisning AND anpassad AND Individuell AND gymnasiet. Utifrån

resultaten gjordes en urvalsprocess utifrån titlars relevans i förhållande till forskningsfrågan. Källor som valdes ut i urvalsprocessen var främst examensarbeten.

Utifrån dessa gjordes en genomsökning av arbetets relevans i förhållande till litteraturstudien för att sedan genomsöka arbetets referenslista efter primärkällor relevanta för studiens forskningsfråga, en kedjesökning.

Ett examensarbete där det httades en relevant primärkälla, utifrån relevans för litteraturstudiens forskningsfråga, är Alla är vi olika. Examensarbetet är skrivet av Johanna Skogsman, student på lärarprogrammet på Karlstads Universitet, examinationsår 2012. Genom detta arbete hittades artikeln Inkludering av elever “I behov av särskilt stöd”, skriven av Claes Nilholm och publicerades i Forskning i fokus nr 28 år 2006. Forskning i fokus är en tidskrift som publicerades av Myndigheten för skolutveckling. En av författarens frågeställningar i artikeln handlar om vem det är som egentligen gynnas av inkludering i skolan, vilket anses relevant för forskningsfrågan i denna litteraturstudie om inkluderingens utmaningar.

Andra examensarbetet där det fanns relevanta primärkällor är Hur arbetar speciallärare och

matematiklärare med elever i matematiksvårigheter?, skrivet av Susanna Ödgren vid Mälardalens

högskola, år 2017. Första artikeln som valdes ut skriven av Claes Nilholm år 2006. Artikeln

Special education, inclusion and democracy och publicerades i tidskriften European journal of special needs education. Författaren undersöker och analyserar olika specialpedagogiska perspektiv i

syftet att hitta vilka parter som har en positiv inställning till inkludering i skolan. Artikeln tar upp vem det är som har ansvaret för diskussionerna kring inkludering idag och hur de grundar sig i politiken och dess beslut. Andra källan som examensarbetet av Ödegren resulterade i är avhandlingen skriven av Gunnar Sjöberg, år 2006, vid Malmö högskola, Om

det inte är dyskalkyli – vad är det då? En multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Informationen och resultaten i avhandlingen anses relevant för

litteraturstudien och forskningsfrågan då författaren belyser svårigheter som upplevs med matematikundervisningen för elever i matematiksvårigheter, som kan kopplas till utmaningar med det inkluderande arbetet i matematik.

Det sista examensarbetet med relevanta primärkällor, är Speciallärares uppfattning om

inkluderande undervisning. En av de artiklar som valts ut är En skola för alla - en förändrad syn, skriven av Carina Persson. Artikeln innehåller en jämförelse mellan skillnader i skollagen utifrån ett inkluderingsperspektiv. Författaren tar upp problematiken med att lagar kring inkludering är tolkningsbara och innebär en stor komplexitet för den som arbetar med inkludering i en organisation eller i ett klassrum. Den andra artikeln som valdes ut för vidare granskning till litteraturstudien, är skriven av två av bokens redaktörer, Margareta Sandström och Lena Nilsson. Artikeln heter Inkluderande matematikundervisning och handlar om matematiksvårigheter i förhållande till normer för samhället och hur individer med matematiksvårigheter riskerar att exkluderas senare i livet.

När syftet skulle formuleras, var det av stor vikt att belysa Skolverkets syn på inkludering i skolan. Därav gjordes en sökning på Skolverket på inkludering i skolan. Det kom upp ett flertal resultat om just inkludering i skolan, och två av dessa valdes ut att använd i vårt syfte. Det var Inkluderande lektionsarbete - svårt men möjligt, där författaren hänvisade till sin egen avhandling, som då valdes ut till en primärkälla för denna litteraturstudie. Avhandlingen heter

Inkluderande undervisning -lärares uppfattningar om lektionsplanering och lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv och är skriven av Elaine Kotte år 2017, vid Malmö högskola.

Författaren tar upp olika faktorer som krävs för att inkluderande arbete ska fungera. En av författarens slutsatser är att för inkluderande arbete skall fungera krävs det att det finns ett gott kollegialt samarbete och lärande inom organisationen

4. Resultat och Analys

4.1 Beslutsfattande kring inkludering

I En skola för alla - en förändrad syn, redogör Carina Persson (2015) för olika delar av skollagen som anses relevanta vid det inkluderande arbetet i skolan. Vidare tar författaren upp problematiken kring skollagens tolkningsbarhet när det gäller inkludering och hur det bör appliceras i skolan. För att utveckla skriver Persson (2015) om att skollagen skall användas i det inkluderande arbetet utifrån att alla elever har rätt att delta i den dagliga undervisningen utifrån dess individuella behov men får ej exkluderas eller ej utmanas på grund av undervisningen. I Inclusive education in Sweden? A critical analysis (Göransson, Nilholm, & Karlsson, 2010) diskuteras problematiken kring den praktiska inkluderingen inom det svenska skolväsendet. Författarna ifrågasätter inkluderingen i skolan utifrån tre punkter som tyder på att skolväsendets arbetssätt och riktlinjer kring inkludering och inkluderingsprocesser, inte speglar verkligheten. Dessa tre punkter är värdegrund, elevernas placering i undervisningsgrupp/klass/skola till exempel specialundervisning, och behovet av en diagnos för att få gå i till exempel specialskola. Placeringen i undervisningsgrupp och klass är av stor relevans för just inkluderingen av elever med matematiksvårigheter då det anses vara en stor faktor bakom utmaningarna med inkluderingen i skolan.

Att skolväsendets arbetssätt och riktlinjer kring inkludering inte speglar verkligheten är något

som även Nilholm (2006b) diskuterar i Special education, inclusion and democracy då han

undersöker och ifrågasätter vem det är som har rätten att bestämma vad inkludering skall vara och hur man bör arbeta med det på ett optimalt sätt. Författaren ifrågasätter om optimala inkluderingsprocesser i skolan ens är möjligt och att ett problem med detta är att diskussionerna kring inkludering grundar sig i politiken och dess beslut. Vilket kan problematiseras med att det är politiken som bestämmer hur skolan bör styras, medans verksamma lärare enbart ska försöka tolka och applicera de bestämmelser och riktlinjer som finns för bland annat inkluderingsprocesser i skolan.

Claes Nilholm (2006a) i Inkludering av elever “I behov av särskilt stöd”, redogör för historien kring inkluderingsbegreppet och hur det har varit problematik kring att definiera vad inkludering

År 1995 var “en skola för alla” ett stort fokus och redan då var inkluderingen en utmaning, som ledde till ett dubbelmoraliskt problem, då man startade de segregerade klasserna i form av specialklasser, specialkurser och specialskolor för att se till alla elevers behov (Nilholm, 2006a).

Nilholm (2006a) jämför detta med problematiken att belysa diagnoser, att det fortfarande har en tendens att leda till segregerad undervisning, en skola för alla skall vara en skola där alla elever har rätt att delta i alla delar. Inkluderingen som tidigare hade en vag betydelse och var nära kopplad till begreppet integrering har på grund av det dubbelmoraliska problemet fått en mer specifik definition och att en rumslig inkludering inte alltid innebär en automatisk social inkludering (Nilholm, 2006a). Vidare leder det till att elever blir exkluderad i en inkluderad miljö. Exkluderingen kan ske både i det inkluderande klassrummet, men även om man tar ett aktivt val att placera eleven i specialgrupp eller klass. Detta leder till en tvetydighet angående det inkluderande arbetet vilket i sin tur leder till utmaningar för samtliga inblandade i inkluderingsprocessen.

4.2 Inkluderingsprocessens komplexitet

Inkluderingsprocessen innefattar komplexa dimensioner i helklassundervisningen för den verksamma läraren. I avhandlingen Om det inte är dyskalkyli - vad är det då av Gunnar Sjöberg (2006) argumenterar han för individens svårigheter och hur miljön som eleven befinner sig i styr inkluderingen, alltså att arbeta med inkludering är beroende av individ och sammanhang och därav blir inkluderingsprocessen komplex. Sjöberg (2006) skriver i avhandlingen om sin empiriska studie, att av de elever han följde visade det sig att cirka 6,5% hade matematiksvårigheter. Utifrån varje individs unika behov är även matematiksvårigheter unika (Sjöberg, 2006) vilket utifrån forskningsfrågans syfte blir en utmaning i sig. Därmed blir även inkluderingen en individuell anpassning utefter behoven.

Mathematics Disposition of Secondary School Students with Special Educational Needs, en kvalitativ

studie genomförd i England av Afroditi Kalambouka, Maria Pampaka, Micheal Omuvwie och Lawrence Wo (2016), resonerar kring problematiken med att det inte finns ett bra sätt att inkludera alla elever i klassrummet. Författarna menar att inkludering måste ske utifrån individens behov och att det gör inkluderingsprocessen, som tidigare nämnt, oerhört komplex.

De båda artiklarna resonerar kring inkluderingens komplexitet och många dimensionerna av inkluderande arbete i skolan. Som undervisande lärare blir kraven på att inkludera alla elever stort, samtidigt som det inte finns några tydliga riktlinjer eller direktioner kring hur en inkluderingsprocess bör gå till. Att inkludera blir därmed ett ansträngande och svårt arbete för den verksamma läraren.

4.3 Inkluderingsprocessen i praktiken

Geoff Lindsay (2007) skriver i artikeln Educational psychology and the effectiveness of inclusive

education/mainstreaming om fem orsaker till svårigheterna med inkludering i engelska

grundskolor. Han berör bland annat definitionen av begreppet inkludering, den rumsliga aspekten, behöriga lärare, pedagogisk kompetens, och organisationens gemensamma kompetens. Återigen belyses svårigheterna med att definiera vad inkludering innebär och hur det ska arbetas med. Författaren trycker på vikten av den rumsliga aspekten för individen av behov av särskilt stöd. Utifrån den rumsliga aspekten kan inkludering ses på olika sätt. Det kan både innebära att eleven skall inkluderas i den normala helklassundervisningen men det kan även betyda enskild undervisning i form av särskilt stöd, om det är vad som anses vara utifrån elevens behov. Ett problem som man kan stöta på i arbete med rumslig inkludering, då den alltid skall vara individanpassad, är den tendens till oärlighet kring matematiksvårigheter som Sjöberg (2006) anser finns hos pojkar. Med det menar han att pojkar har en större svårighet i att uttrycka sina matematiksvårigheter och behov jämfört med flickor som oftast är mer öppna med det (Sjöberg, 2006). Om läraren inte kan ha en öppen dialog med eleven, kommer även uppfattningen om dess individuella behov för inkluderingprocessen vara svårt att implementera.

Behöriga lärare och lärarassistenter är inget den svenska forskningen belyser i större grad,i

detta samanhang, men är något som är av stor vikt i Storbritannien. Dock är lärares kompetens ett större fokus inom den svenska forskningen för inkluderande undervisning i skolan. Lärares kompetens är något som Lindsay (2007) även han diskuterar vikten av. För att utveckla argumenterar han för lärarens behov av kompetens om såväl olika individers behov samt olika metoder för inkludering, exempelvis som ovan nämnt, den rumsliga inkluderingen. Helena Roos och Ulla Gadler (2018) skriver om kvaliteten i det didaktiska

Vidare tar författarna upp de emotionella aspekter hos elever som krävs för ett lyckat inkluderingsarbete i förhållande till organisationens normer och värderingar. Utifrån detta anser de att kravet på den pedagogiska kompetensen för inkluderingsprocesser är hög. En hög pedagogisk kompetens hos lärarna anser även Kalambouka, Pampaka, Omuvwie och Wo (2016) är ett krav för att inkluderingen av elever med behov av särskilt stöd skall fungera. Airi Hakkarainen, Hannu Savolainen och Leena Holopaine (2016) skriver i The Impact of

Learning Difficulties and Socioemotional and Behavioural Problems on Transition to Postsecondary Education or Work Life in Finland: A Five-Year Follow-Up Study om vikten av välplanerat,

individuellt stöd för elever med matematiksvårigheter i inkluderad undervisning. I deras longitudinella studie har de konstaterat att bristande inkluderingsprocesser i arbetsmiljön i skolan kan få konsekvenser för elevernas prestationer och studieresultat. För att kunna genomföra en väl fungerande arbetsmiljö för eleverna, krävs det god pedagogisk kompetens men även kollegialt samspel.

Kollegialt samspel och kollegialt lärande inom en organisation är av stor vikt för att få en väl fungerande inkluderingsmiljö (Roos, 2016). Roos (2016) skriver om tre olika former av inkludering som integrerar med varandra för att skapa en fungerande inkluderingsprocess i matematiken. En av formerna är dynamisk inkludering, där fokus är på själva organisationen. Författaren anser att det krävs ett mycket gott samspel inom organisationen, där man delar med sig av sina erfarenheter. Vidare innebär det att ha gemensamma tillvägagångssätt för speciallärare och ordinarie lärare och att de vissa fall byter roller med varandra vid arbete med elever med matematiksvårigheter. Ett starkt kompetensutbyte är av stort behov för att få inkluderingsprocesser att fungera inom en organisation, samt att man som lärare har god kommunikation med sina elever. Detta kan vara ett problem både när man talar om det kollegiala lärandet, men även vid kommunikationen med elever. Att kommunicera med elever kräver att man som lärare har en god relation till eleverna samt att eleverna kan ha den öppenheten och ärligheten gentemot sina lärare. Åter igen kan man koppla det till det som tidigare diskuterades, att Sjögren (2006) talade om att killar generellt har svårare att tala öppet om sina svårigheter.

I avhandlingen Inkluderande undervisning -lärares uppfattningar om lektionsplanering och lektionsarbete

utifrån ett elevinkluderande perspektiv skriver Kotte (2017) om det kollegiala stödet lärare mellan,

En organisation där det kollegiala lärandet är bristande kan leda till utmaningar i utförandet av den inkluderande undervisningen. Vidare talar Kotte (2017) om att lärare idag inte känner sig delaktiga i inkluderingskonceptet och det många gånger inte finns det kollegiala samspel som inkluderingsprocesser kräver för att fungera. Därför kommer det i sin tur krävas en större specialpedagogisk kompetens hos undervisande lärare redan från start för att minska problematiken kring bristande kunskap om inkludering i helklassundervisning. Kotte (2017) argumenterar även för att nyutbildade lärare oftare har en större positiv inställning till inkluderande arbetet och känner en större trygghet inför att jobba med det, men att detta sedan minskar efter ett år som verksam lärare. Utmaningen finns i att upprätthålla denna positiva inställning då många lärare ser det inkluderande arbetet som väldigt tids och kompetenskrävande.

Kotte (2017) tar även upp att för att inkludering ska fungera och vara hållbart för lärarna, så behöver de praktiskt arbeta med eleverna i klassrummet för att få möjlighet att implementera och anpassa undervisningen utefter elevernas behov av särskilt stöd. Detta ställer till problem då Sjögren (2006) talar om vikten i att elever med matematiksvårigheter oftast är i behov av en tyst och lugn arbetsmiljö, vilket är svårt att åstadkomma i ett helklassrum. Han talar även om vikten av att eleverna får mycket individuell hjälp, vilket även det är svårt att lyckas med i helklass.

Då Kotte (2017) anser att undervisning i helklass är ett måste för att lyckas med en inkluderingsprocess så är det i stort sett omöjligt att genomföra inkluderande arbetsförhållanden om man ska följa Sjöbergs (2006) teorier om hur man på bästa sätt bör möta elever i matematiksvårigheter. Det man kan tolka ur detta är att de två författarna studerar olika delar av inkluderingsprocesser för elever i matematiksvårigheter. Då Kotte studerar ur ett lärarperspektiv, hur man lyckas med inkludering, så ser Sjöberg det mer ur ett specialpedagogiskt behov där fokus ofta ligger på vilket arbetssätt som ger snabbast och bäst resultat. Kotte (2017) menar på att utifrån skolans värdegrund så bör elever som är i behov av särskilt stöd, ha rätt till att vara en del av den inkluderande undervisningsformen och därmed bör det särskilda stödet ske i det ordinarie klassrummet. Inkluderingsprocesser kräver tid och arbete, både från organisation, lärare och elever, vilket är en bristvara i dagens skolor. Det vanligaste sättet när man hanterar elever i behov av särskilt stöd, blir därmed

Kotte (2017) diskuterar vidare att specialpedagogiska kompetenser hos samtliga lärare är av stor vikt för att kunna klara av att arbeta utifrån ett inkluderande arbetssätt i skolan. Kalambouka et al (2016) diskuterar även de den bredd av pedagogik som krävs för att inkludera elever i behov av särskilt stöd, bland annat specialpedagogik. Kotte (2017) i sin avhandling, menar på att det finns uppfattningar om att specialpedagogiken innehåller så särskilda och specifika kunskaper, vilket att det gör att lärare generellt tar ett steg tillbaka när det handlar om att arbeta med elever med matematiksvårigheter eller som är i behov av särskilt stöd. Kotte (2017) anser att allt arbete i skolan bör utvecklas mot specialpedagogiskt arbete. För att utvecka, är det specialpedagogiskt arbete och kompetens som krävs för att kunna tillgodose alla elevers indidviduella behov. Roos och Gadler (2018) tar upp tendensen till att se eleven som problembärare istället för att se de kringliggande problem som har resulterar i att eleven är i behov av särskilt stöd. Utifrån detta talar de om utmaningingar samt möjligheter med att inkludera elever i klassrummet genom tydlighet, likhet och struktur mellan den ordinarie undervisningen och eventuell individuell specialundervisning. Detta i sin tur tyder på att kollegialt samarbete och specialpedagogisk kompetens hos verksamma lärare är av stor betydelse för att ska fungerande inkluderingsprocesser.

Sjöberg (2006) tar upp tendensen hos elever i matematiksvårigheter där de gärna vänder sig till en kamrat för att få stöd och hjälp under lektionen. Detta i sin tur är ofta väldigt positivt för den elev med matematiksvårigheter och ger goda resultat. Vidare kan detta leda till en underlättande inkluderingsprocess för de elever med matematiksvårigheter. Marshall Gordon (2013) i sin artikel The mathematics of fountain design-a multiple centre activity tar upp den problematik som kan uppstå då elever tar hjälp av sina kamrater i undervisningen och den problematiken riktas mot utmaningen som blir bristande för de kamrater som får hjälpa sina kamrater i matematiksvårigheter. Att arbete med kamratlärande kan därför vara givande men även en utmaning, då det kräver att läraren har god uppfattning om att alla elever utmanas i sitt lärande. Sandström och Nilsson (2015) skriver i sin artikel Inkluderande

matematikundervisning om sin studie där de undersökt elevperspektiv på inkluderande

matematikundervisning för elever i matematiksvårigheter. Författarna redogör om de arbetssätt som eleverna uppskattar och anser är mest givande för lärande. Ett av dessa arbetssätt är grupparbeten och samarbetsuppgifter. Eleverna anser att samarbete bidrar till större motivation och förståelse.

De poängterar att det är bra att utgå från ett inkluderande arbetssätt och att deras tankar tyder på att matematiken är ett ämne där samarbete och stöd, bidrar till djupare matematiska kompetenser (Sandström & Nilsson, Inkluderande matematikundervisning, 2015).

Ett annat arbetssätt som Gordon (2013) föreslår för kringgå problematik som kan uppkomma vid inkluderande arbete, är en metod vilken han kallar för “Multiple centre-activity”. Denna metod går ut på att lärare lägger fram problem på olika nivåer som eleverna får ta sig an och läraren går runt som en stöttande roll i klassrummet och har därmed mer tid att ge individuell hjälp. Därför blir det av stor vikt att inte underskatta de implikationer inkludering kan ha på ordinarie elever i klassrummet och deras utmaning i lärandet. Hakkarainen, Savolainen och Holopaine (2016) belyser behovet av ett välplanerat stöd för elever med matematiksvårigheter, dock behövs det i en heterogen grupp god planering för att få undervisningen att fungera även för de elever som inte har matematiksvårigheter. Detta för den inkluderande undervisningen i klassrummet inte enbart skall anpassas till elever med matematiksvårigheter utan även tillgodose behov hos de elever utan svårigheter, annars riskeras dessa i sin tur att exkluderas.

4.4 Konsekvenser för bristande inkludering

Jessica M.Namkung, Xin Lin och Peng Peng (2019) skriver i sin artikel The relation between

mathematics anxiety and mathematics performance among school-aged Students: A meta-analysis, om

problematiken som matematiksvårigheter kan leda till senare i livet vid studier eller i arbetet. Vidare diskuterar de den påverkan som svårigheter i form av ångest kan medföra för konsekvenser inom vardagsmatematiken som i sin tur exkluderar individer från enkla saker såsom att handla i en affär eller att ta hand om sin privatekonomi. Även Kalambouka, Pampaka, Omuvwi och Wo (2016) skriver om de implikationer matematiksvårigheter har på det vuxna livet. De diskuterar sådant som begränsningar i vidare utbildningsval och de konsekvenser som bristande matematikkompetens kan medföra i yrkeslivet. Därmed är det av stor vikt att man som lärare tar dessa elevers svårigheter på största allvar.

Hakkarainen, Savolainen och Holopaine (2016) skriver om matematiksvårigheter i inkluderande miljöer. De tar upp hur elever påverkas om inte läraren tar i tu med

Hakkarainen, Savolainen och Holopaine (2016) tar även de upp situationer såsom högre studier och yrkesval, och hur de kan påverkas av tidigare erfarenheter inom matematik och matematisk kompetens. En elev som inte besitter den grundliga matematikkunskap som krävs för vidare studier begränsas i sina yrkesval och därmed exkluderas till en del av samhället utan möjligheter att ta sig vidare.

Att enbart arbeta i en inkluderande miljö kan därmed bidra till att man missar elevers matematiska svårigheter och att eleverna inte får det stöd som dem är i behov av. Det är därför av stor vikt att se till att elever med matematiksvårigheter får det stöd som de behöver. Att fokusera på att ständigt arbeta men inkluderande matematikundervisning i klassrumsmiljö kan därmed ses som en utmaning i de fall där eleven anses vara i behov av individuell undervisning alternativt där det är svårt att se alla elever utifrån dess behov. Utifrån de exemplen beskrivna ovan, är det av stor vikt att först och främst fokusera på vad det är eleven är i behov av, för att undvika eventuella konsekvenser att eleven påverkas av bristande matematikkunskaper i framtiden.

5. Diskussion och slutsats

Då mer specifik forskning om just inkludering av elever i matematiksvårigheter i de senare skolåldrarna i den svenska skolan är ett något outforskat område har det varit en utmaning att finna relevant litteratur för forskningsfrågan. Av de källor som har valts ut till litteraturstudie så är det några referenser i resultatet som är mer förekommande än andra. De källor som reslutatet har baserats på till största del är två olika avhandlingar av Elaine Kotte och Gunnar Sjöberg som båda två har doktorerat vid Malmö Universitet. Sjöberg (2006) och Hakkarainen et al (2016), som genomfört en longitudinell studie är av stor relevans då det är forskning på elever under en längre tid. Detta tyder på att resultatet är konstaterat utifrån de olika individer och dess långtida utveckling och inte enstaka händelser. Vidare är det en författare som utgör en stor dela av produktionen av litteraturstudiens valda källor. Det är Claes Nilholm, även han tidigare forskare vid Malmö Universitet, med inriktning på inkludering i den svenska skolan. En negativ aspekt är att litteraturstudien utgår från forskning där stora delar är gjorda av samma forskare, Claes Nilholm, är att det är svårt att få med motsägande åsikter. Dock kan det utifrån den valda litteraturen och dess innehåll, dras en slutsats att det absolut finns många utmaningar med det inkluderande arbetet i skolan.

Inkluderingsprocessen är på många vis komplex och det krävs tålamod, kompetens och kollegialt samarbete för att få det att fungera. Det politiska inflytande som idag finns i skolan är något som påverkar de riktlinjer som finns för den undervisande läraren, med detta behövs även en god erfarenhet och kompetens för att kunna tolka och implementera dem. Forskningen däremot pekar på att det att inte finns några generella arbetssätt. Kamratlärande och “multi-center activity”, är dock konstaterade att ge givande resultat vid inkludering av elever med matematiksvårigheter (Sjöberg, 2006; Gordon, 2013). Trots detta blir det inkluderande arbetet svårt, då det kräver en god relation och kommunikation mellan lärare och elev, en tvåvägskommunikation, vilket kräver tid och tålamod. Då alla elever bör undervisas i det ordinarie klassrummet, enligt riktlinjer, och inkluderas med övriga klasskamrater är individuell undervisning som en lösning på matematiksvårigheter en stor motsägelse för att kunna genomföra det inkluderande arbetet. Läraren ges i sin tur inte

Forskningen blir av stor vikt för lärarproffessionen då denna ligger till grund för hur elever med matematiksvårigheter som är i behov av särskilt stöd, bör inkluderas i helklassundervisningen. Vidare blir det tydligt vid jämförelse av de politiska tolkningarna med forskarna och läraranas tolkningar av skollagen, att inkluderingen i skolan är oerhört komplex (Persson, 2015). Som lärare undervisar man och lägger grund för elevers framtid, i form av fortsatta studier, arbetsliv och det vuxna vardagslivet. Därmed är det mycket betydelsefullt att sammanställa och analysera den forskning som finns idag. Det är av stor vikt för att lärare ska kunna ta del av forskningen och utvecklas i sitt didaktiska och pedagogiska arbete för att ge en inkluderande och positiv framtid för sina elever.

Den forskning som presenterar internationella resultat tyder på att utmaningarna med inkludering av elever med matematiksvårigheter i helklassrummet är likvärdiga till de utmaningar som finns i det svenska skolväsendet (Hakkarainen, Savolainen, & Holopaine, 2016; Gordon, 2013; Lindsey, 2007; Kalambouka, Pampaka, Omuvwi, & Wo, 2016). Vidare ser man problematik och svårigheter som uppstår för eleverna vidare i yrkeslivet och för högre studier. Eleverna blir begränsade på grund av sin bristfälliga matematikkunskap som orsakats av matematiksvårigheter som ej fått det individuella stödet på grund av att fokus legat på inkludering i helklassrum och inte på individens behov.

Den forskning som finns bygger mycket på annan forskning och många av forskarna refererar till varandra. Vidare skulle forskningsfältet behöva genomföra studier både ur elev, lärar- och organisationsperspektiv, samt undersöka hur elever med olika diagnoser och behov påverkas av det inkluderande arbetet i skolan. Avslutningsvis konstateras att forskningen kring det inkluderande arbetet i skolan för elever med matematiksvårigheter, är i behov av att breddas. Forskningen som existerar idag är i liten utsträckning och är i behov av vidare forskningar med empiriska studier.

För att fortsätta forskningen inom detta fält skulle bland annat frågan nedan kunna utredas: - Hur skall elever, med matematiksvårigheter, inkluderas i helklassundervisning utan

Litteraturförteckning

Göransson, K., Nilholm, C., & Karlsson, K. (2010). Inclusive education in Sweden? A critcal analysis,. International Journal of Inclusive Education, 15(5), ss. 541-555.

Glowacki, C., & Zulic, J. (den 21 April 2018). Speciallärares uppfattningar om inkluderande undervisning i matematik. Malmö: Malmö Universitet.

Gordon, M. (Februari 2013). The mathematics of fountain design: A multiple-centres activity. Teaching Mathematics and its Applications, 32(1), ss. 19-27.

Hakkarainen, A., Savolainen, H., & Holopaine, L. (2016). The Impact of Learning Difficulties and Socioemotional and Behavioural Problems on Transition to Postsecondary Education or Work Life in Finland: A Five-Year Follow-Up Study.

European Journal of Special Needs Education, ss. 171-186.

Kalambouka, A., Pampaka, M., Omuvwi, M., & Wo, L. (2016). Mathematics Disposition of Secondary School Students with Special Educational Need.

Kotte, E. (2017). Inkluderande undervisning - Lärares uppfattning om lektionsplanering och

lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv. Fakulteten för lärande och samhälle.

Malmö: Malmö Högskola.

Lindahl, A. (2015). Vuxendidaktiska perspektiv på matematiklärandet - Matematiksvårigheter. Hämtat den 12 november 2019 från Skolverket:

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-

v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/1-matematik/Vuxenutbildning/470_vuxendidaktiskaperspektivpamatematiklarande/ 6_matematiksvarigheter/material/flikmeny/tabA/Artiklar/Vx_06A_01_matematik s 12 2019

Lindsey, G. (2007). Educational psychology and the effectiveness of inclusive education/mainstreaming. Brittish Journal of Educatinal Psychology, 77, ss. 1-24. Namkung, J. M., Peng , P., & Lin, X. (Juni 2019). The relation between mathematics

anxiety and mathematics performance among school-aged Students: A meta-analysis. Review of Educational Research, 89(3), ss. 459-496.

Nilholm, C. (2006a). Inkludering av elever 'i behov av särskilt stöd'. Forskning i fokus, 28. Nilholm, C. (2006b). Special education, inclusion and democracy. European Journal of Special

Needs Education , 21(4), ss. 431-445.

Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter - en pedagogisk utmaning . Lund: Studentlitteratur. Persson, C. (2015). En skola för alla - en förändrad syn? i M. Sandström, L. Nilsson, & J.

Stier, Inkludering - möjligheter och utmaningar. Lund: Studentlitteratur.

Roos, H. (2016). Inkludering i matematik: vad kan det vara? Nämnaren: tidskrift för

matematikundervisning, 43(1), ss. 18-23.

Roos, H., & Gadler, U. (den 1 April 2018). Kompetensens betydelse i det didaktiska mötet - en modell för analys av möjligheter att erbjuda varje elev likvärdig utbildning enligt skolans uppdrag. Pedagogisk forskning i Sverige, 23(3-4), ss. 290-307. Sandström, M., & Nilsson, L. (2015). Inkluderande matematikundervisning. i M.

Sandström, L. Nilsson, & J. Stier, Inkludering - möjligheter och utmaningar. Lund: Studentlitteratur.

Sandström, M., Nilsson, L., & Stier, J. (2015). Inkludering - möjligheter och utmaningar. Lund: Studentlitteratur.

Skollagen. (SFS 2010:800). Hämtat från Riksdagen :

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010- 800?fbclid=IwAR1PZgmkakiYFyItlLOO2cv7OlVxYAlmRxma8y8VP-9KdUAYmXgsUwkhTCo

Skolverket. (den 19 Mars 2019a). Den stora omsällningen - från inkludering till exkludering. Hämtat från Skolverket: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-

utvarderingar/forskning/den-stora-omstallningen---fran-inkludering-till-exkludering November 2019

Skolverket. (den 20 Mars 2019b). Inkluderande lektionsarbete - svårt men möjligt. Hämtat från Skolverket:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/inkluderande-lektionsarbete-svart-men-mojligt november 2019

Ödgren, S. (2017). Hur arbetar speciallärare och matematiklärare med elever i matematiksvårighter? Eskilstuna Västerås: Mälardalens Högskala.

Bilagor

Sökprocess – Tabell

Datum Databas Sökord Avgränsning Resultat Lästa Valda Kommentar

12/11 ERIC “Mathematical

difficulties” AND Inclusion AND “Upper secondary school”

Ingen 0 Att använda dessa ord som uttryck kan

göra sökningen för snäv.

12/11 Libsearch Mathematical AND

difficulties AND “Upper secondary school”

Ingen 6 0 0 Alla resultat handlar om specifika

verktyg

12/11 ERIC Mathematical

difficulties AND secondary school

Ingen 41 8 2 I denna sökning handlade många

resultat om lärares arbete och

svårigheter, dessa har exkluderats. En del av dessa artiklar har blivit

exkluderade.

12/11 Swepub Matematik Ingen 42 875 För bred sökning

12/11 Swepub Inkludering AND

Matematik Ingen 23 6 3 Sökningen gav många resultat som endast berörde problematik på

lågstadiet och mellanstadiet, samt nyanlända, dessa har exkluderats.

12/11 Swepub Matematikundervisning Ingen 364 För bred sökning

12/11 Swepub Matematikundervisning

AND individ

Ingen 5 1 0 De artiklar som inte handlar om

individuell undervisning har

exkluderats, valde bort den lästa källan pga fel fokus.

12/11 Swepub individuell

AND undervisning AND

matematik

Ingen 1 0 För snäv sökning

14/11 Google scholar matematiksvårigheter

AND undervisning AND anpassad AND Individuell AND gymnasiet

artiklar 558 14 Artiklar om särskolan, grundskolan,

bakomliggande orsaker till

matematiksvårigheter och om generell matematikundervisning har

28/11 ERIC Math* AND Learning Ingen 49 384 0 Ohanterbart antal

28/11 ERIC Math* AND Learning

AND Inclusion Ingen 670 0 Ohanterbart antal

28/11 ERIC Math* AND Learning

AND Inclusion AND “upper secondary”

Ingen 1 1 1

28/11 ERIC Math* AND Learning

AND Inclusion AND “secondary education”

Ingen 268 0 Ohanterbart antal

28/11 ERIC Math* AND Learning

AND Inclusion AND “secondary education” AND “case study”

Ingen 25 1 1 Exkluderat är artiklar och böcker som

handlar om praktiska verktyg och som ej innefattar ämnet matematik