Instagram och ungdomar

KULTUR–SPRÅK–MEDIER

Examensarbete i Bild och lärande

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Instagram och ungdomar

Kajsa Kindberg

Paula Jönsson

Ämneslärarprogrammet 7-9 (Ämneslärarexamen 270hp)

Datum för slutseminarium 20210115

Examinator: Annette Mars Handledare: Ann-Marie Edström

Förord

Under arbetet har vi båda tagit del av och läst all tidigare forskning vi har använt oss av. De Instagrambilder vi har analyserat, har vi analyserat var för sig och sedan tillsammans för att skapa en gemensam syn på kulturen och elevernas bildpraktik. Då det är speciella tider mitt under coronapandemin, har vi delat upp arbetet och arbetat var för sig med de olika delarna för att sedan byta område med varandra och läsa och bearbeta varandras texter. På så sätt har vi båda tagit del av allt i undersökningen och båda äger arbetet lika mycket.

Vi vill även tacka alla som genom åren stöttat oss på olika vis för att vi ska klara av våra studier, inte minst Ann-Mari som stöttat oss den sista biten fram till mål, och Annette som lagt den sista handen vid vårt arbete.

Abstract

I detta arbete undersöks 20 Instagramkonton från ungdomar i åk 9. Syftet med

undersökningen är att bidra till en ökad förståelse kring ungdomars publicering av bilder på sociala medier med specifikt fokus på Instagramkultur. Undersökningen svarar på frågorna vilken sorts bilder publicerar ungdomar på Instagram samt hur kan dessa bilder tolkas utifrån blickteori? Cultural Studies och visuell kultur utgör studiens teoretiska grund. I ett första steg har bilderna analyserats och kategoriserats genom semiotisk bildanalys, därefter med hjälp av begreppen The Male Gaze och The Female Gaze. Resultatet visar att porträtt i form av selfies är den absolut dominerande formen av bilder som ungdomarna lägger upp på Instagram. Resultatet visar också tydliga skillnader mellan tjejers och killars bilder, vilket problematiseras och diskuteras i relation till bildundervisning på högstadiet.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 6

2. Syfte och frågeställning ... 8

3. Tidigare forskning ... 9

3.1. Utformning av Instagram-selfies ... 9

3.2. Skapandet av olika förhållanden mellan bilden och betraktaren ... 10

3.3. Publicering av selfies ... 11

4. Teoretiska perspektiv ... 13

4.1. Cultural Studies ... 13

4.1.1. Visuell kultur ... 13

4.1.2. Identitet och identitetskonstruktion ... 14

4.1.3. Genus ... 16 4.1.4. Blickar ... 16 4.1.5. Representation ... 17 5. Metod ... 19 5.1. Metodologi ... 19 5.1.1. Kvalitativ metod ... 19 5.1.2. Kvantitativ metod ... 19 5.1.3. Semiotisk bildanalys ... 20 5.2. Genomförande av studien ... 22 5.3. Etiska ställningstaganden ... 23

5.4. Metod- och materialkritik ... 24

5.5. Presentation av deltagare ... 24

6. Resultat ... 25

6.1. Ungdomars bilder på instagram ... 25

6.1.1. Selfies (tjejer) ... 25 6.1.2. Selfies (killar) ... 26 6.1.3. Parbilder (tjejer) ... 26 6.1.4. Parbilder (killar) ... 26 6.1.5. Gruppbilder (tjejer) ... 27 6.1.6. Gruppbilder (killar) ... 27 6.1.7. Konnotation (tjejer) ... 29 6.1.8. Konnotation (killar) ... 30

7. Diskussion ... 33

7.1. Metoddiskussion ... 33

7.2. Resultatdiskussion ... 34

7.2.1. Närhet och avstånd ... 35

7.2.2. Gaze ... 35

7.2.3. Att bekräfta och att bli bekräftad ... 36

8. Pedagogiska reflektioner ... 37

8.1. Fortsatt forskning ... 38

6

1.

Inledning

Enligt Internetstiftelsen (2020) ökar användandet av social media hela tiden. 2010 var det 28% av befolkningen (12+år) som använde sociala medier dagligen och 53% av befolkningen som hade använt det minst någon gång. 2018 hade det ökat till 63% av befolkningen som använde sociala medier dagligen och 83% av befolkningen som använde det minst någon gång (Internetstiftelsen, 2020). Nordicom visar också i sin mediebarometer 2018 att sociala medier har ökat framför allt hos yngre. 95% av alla ungdomar i Sverige ägnar sig åt sociala medier visar Nordicoms mätning 2018 (Nordicom-Sverige, 2020).

Gustavsson (2018) påpekar att det är användarna själva som är produkterna i sociala medier. All data som läggs ut kan hamna i orätta händer, användas i sammanhang som de inte har kontroll över eller att de exponeras för reklam eller manipulation. Gustavsson (2018) menar att människor är medvetna om detta men trots riskerna om att identiteten kan bli kränkt använder människorna ändå sig av sociala mediers tjänster. ”Sociala medier har blivit en del av våra liv-…” (Gustavsson, 2020, s.1).

Instagram är en social plattform för bilddelning som används flitigt av ungdomar. Med en allt ökande bildanvändning i vardagen, ökar vikten av kunskap i att tolka de bilder som läggs upp på sociala medier. Bildämnets syfte är bland annat att eleverna ska utveckla kunskaper om hur bilder skapas och hur de kan tolkas. De ska utveckla förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet: Reviderad 2019 (Skolverket, 2019). Genom att synliggöra för ungdomarna hur bilder utformas, kan de få en ökad förståelse kring hur bilder kan tolkas och användas på sociala medier.

I det centrala innehållet för bild åk 7-9 står följande punkter under rubriken bildanalys:

• Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.

• Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas. • Samtida konst- och dokumentärbilder samt konstverk och arkitektoniska verk från

olika tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.

7

• Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap. Lgr11 (Skolverket, 2019, s.28).

I den nya kursplanen som börjar gälla den 1 juli 2021 finns utöver punkterna ovan även punkten nedan med I det centrala innehållet för bildanalys.

• Hur bilder kan kopplas till egna erfarenheter och företeelser i elevernas visuella kulturer. Lgr 11 (Skolverket, 2020, s.3).

Genom detta tillägget synliggörs ett behov kring förståelsen av de bilder eleverna möter i visuella kulturer som t.ex. Instagramkultur.

Grushka (2011) visar olika elevuppgifter där elever får arbeta med bildproduktionens roll gällande kroppar. Bland annat tar Grushka (2011) upp Andy Warhols Cambells Soup bilder som visar på att identitetsskapandet påverkas av samhällets besatthet av skönhet. Genom Cambells Soup bilderna visar Warhols på konsekvenserna av kosmetisk kirurgi genom till exempel frågeställningen Vad är skönhet?

För att arbeta med tolkning och för att skapa den förståelse hos eleverna som anses behövas vid avläsandet av bilders dolda budskap, tar Grushka (2011) men även Rezabek (2005) upp begreppet visuell litteracitet i sina studier. Genom visuell litteracitet ökar medvetenheten gällande till exempel reklambilders påverkan på samhället, vidare skapar denna medvetenhet en avgörande roll vid lärandet av visuell kommunikation. Analys och utvärdering blir ett stöd gällande det kritiskt tänkande samt kreativiteten. Genom visuell litteracitet ökar därav

elevernas acceptans och förståelse gällande personliga, historiska och kulturella värderingar. Rezabek (2005) menar att eleverna behöver utvecklas till ansvarsfulla medborgare och tar därför upp olika aspekter som har en central roll vid främjandet av kreativitet, visuellt tänkande, tolerans, kommunikation samt lärande.

Då Instagram har en stark tillströmning av, och är populär bland ungdomar är det av vikt att ingående studera och analysera Instagramkonton för att synliggöra de stereotypa

kroppsidealen. Enligt Internetstiftelsen (2018) var det 87% av befolkningen i åldrarna mellan 12–15 år som använder sig av Instagram.

8

2. Syfte och frågeställning

Föreliggande studie undersöker hur ungdomar i en årskurs 9 på en skola i Sverige använder sig av Instagram. Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse kring ungdomars publicering av bilder på sociala medier med specifikt fokus på Instagramkultur.

Utifrån ovan syfte har följande forskningsfrågor formulerats: Vilken sorts bilder publicerar ungdomar på Instagram? Hur kan dessa bilder tolkas utifrån blickteori?

9

3. Tidigare forskning

Studiens fokus ligger på hur och vad som publiceras på sociala medier, framför allt Instagram. En återkommande teknik gällande publicering av bilder är the Gaze. Denna teknik kommer beskrivas och förklaras nedan utifrån Koowuttayakorn (2018) samt Hirdman (2002). Vidare presenteras utformning av Instagram-selfies utifrån Döring, Reif & Poeschl (2016) och Koowuttayakorn (2018). Till sist presenteras Gray, Norton, Christie, & Taylor (2018) samt Forsman (2014) som visar olika perspektiv och tankar gällande publicering av bilder på sig själv på sociala medier.

3.1. Utformning av Instagram-selfies

Döring, Rief & Poeschl (2016) hävdar att Instagram-selfies utformas utifrån traditionella könsstereotyper. Tjejers producering av selfies samt de selfies som publiceras är ofta gjorda med en visuell underordning. Visuella underordnade koder som till exempel obalans, feminin beröring, tillbakadragna blickar och förlust av kroppvisning och kontroll. I unga kvinnors selfies kan betraktaren även se mediespecifika könsuttryck som till exempel den ansiktslösa framställningen som gör att fokus ligger på kroppen samt den putande munnen som indikerar på sexualisering och förförelse. Killars selfies tyder till skillnad från kvinnors underordnade, på styrka. De selfies som produceras och publiceras av killar innehåller ofta

muskelpresentation. I många av ovannämnda visuella underordnade koder är Instagram-selfies ännu mer stereotypa än tidningsannonser. Koowuttayakorn (2018) listar sex punkter som är typiska visuella designer för bilder på Instagram. 1) färgen i bilderna redigeras och en mellan eller till och med låg färgmättnad, detta för att bilderna ska kännas mer

verklighetstrogna. 2) medium modulering, användning av olika nyanser 3) människan tar stor plats i bilden vilket gör att bakgrunden inte syns speciellt mycket 4) människorna utformas som oengagerade, genom att inte ha blicken vänd mot betraktaren 5) bilderna är avlägsna, avståndet till betraktaren är långt 6) begreppet kreativitet ska visas genom att bilderna är unika. Genom att förstå och kunna tillämpa dessa visuella grammatiska punkter kan vem som helst bli en sann instagrammare.

10

3.2. Skapandet av olika förhållanden mellan bilden och

betraktaren

The Gaze är en teknik inom utformning av bilder som används för att placera betraktaren i relation till människan i bilden (Koowuttayakorn, 2018). Blicken mellan människan på bilden till betraktaren, samt avståndet mellan dessa har en betydelsefull roll gällande de specifika idéerna som ska förmedlas. När människan på bilden inte tittar direkt på betraktaren blir människan på bilden snarare en utställning för betraktaren att beskåda än en verklig person. Om människan i bilden istället har blicken riktad mot betraktaren förmedlas interaktion och engagemang.

Hirdman (2002) beskriver inte bara betraktarens blick gentemot personen i bilden utan förklarar även blickarna mellan personerna i bilden och hur de iscensätts utifrån de olika könen. Hirdman (2002) förklarar detta utifrån reklamens uppbyggnad av bilder. Hen menar att olika blickar mellan personerna i bilden, betraktarens blick samt hur betraktaren ses, behöver uppmärksammas då det inte sker ett genuint utbyte av blickar. Förhållandet mellan män i en bild men också mellan männen i bilden och betraktaren är problematisk angående den negativa homosexuella synen. Män i bilder ska därför aldrig ha blickarna riktade mot

varandra eller utåt mot betraktare. Männen i bilden ska gärna utföra någon sorts handling, och det är handlingen betraktaren ska ha fokus på. Om det finns en kvinna med i bilden gör kvinnans närvaro att problematiken angående den negativa homosexuella synen inte längre finns, maskuliniteten riskeras inte. Männen kan därför i bilder med kvinnlig närvaro ha blicken ut mot betraktaren. Kvinnor till skillnad från männen är objekten i bilden och är dem som ska synas. Betraktarens fokus ska ligga på kvinnorna och kvinnorna har blickarna riktade mot betraktaren som en romantisk och intim inbjudan. Är det mer än en kvinna i bilden är det okej att de har blickarna riktade mot varandra då detta inte anses som en problematik

angående den negativa homosexuella synen. Snarare anses det som att kvinnorna tar lärdom av varandra angående reklamens dolda meddelande, det kan till exempel handla om hur kvinnorna ska bära sina kläder på ett korrekt sätt eller hur det på bästa sätt ska sköta om sina kroppar. Blickarna kvinnorna emellan kan tolkas som att kvinnan tittar på sig själv i spegeln (Hirdman, 2002).

11

Avstånd är en annan teknik som används för att skapa ett avstånd mellan människan i bilden och betraktaren (Koowuttayakorn, 2018). För att förmedla olika känslor används närbild, desto närmare människan i bilden är betraktaren desto mer närvarande känns människan i bilden. Vill man istället förmedla en känsla av en opersonlig och anonym människa ökar man avståndet mellan människan i bilden och betraktaren. Bakgrunden tar då upp en större del av bilden. Herrings & Kapidzik (2015) diskuterar avståndet i tonåringars bilder. Gällande de binära könen var det ingen markant skillnad utan undersökningen visar att både tjejer och killar oftast producerar och publicerar bilder där endast axlar och ansiktet är synligt. Tjejer valde ofta ett ännu kortare avstånd till kameran där endast ansiktet syns medan killar hade ett lite längre avstånd till kameran.

3.3. Publicering av selfies

Gray, Norton, Breault-Hood, Christie, Taylor (2018) och Forsmans (2014) undersökningar kring orsaken till publicerandet av bilder på sig själv på sociala medier, skiljer sig väldigt mycket. Gray et al (2018) menar att när människor publicerar bilder på sociala medier som till exempel Facebook men framför allt Instagram, konstruerar personen sin verklighet eller den verkligheten hen vill. Personerna kan själva bestämma vilken värld hen vill stå bakom och förmedla, samt vem hen vill vara. Ett offentligt jag skapas. Det offentliga jaget gör att

människan kan skapa en dualitet mellan bilden av vem hon vill vara som framställs offentligt och vem hon faktiskt är, det vill säga en dualitet mellan sin autentiska representation och sin ambitions representation. I studien syns ett behov att kunna rymma från verkligheten.

Forsman (2014) menar att det snarare handlar om längtan efter att bli uppmärksammad och känd. Genom att lägga upp bilder som mottagarna sedan svarar på i form av att gilla och/eller kommentera får sändaren en social status. Det blir ett socialt värde och detta sociala värde kan ta olika uttryck i skolan. Att ha många följare ger också ett socialt värde och för att få många följare behöver sändaren bjuda på sig själv samt vara aktiv. Dock får sändaren inte bli för ivrig och desperat efter att få fler följare till exemplet är det inte “coolt” att jaga uppskattning eller att veta exakt hur många följare man har. Cipolletta, Malighetti, Cenedese & Spoto (2020) tar också upp vikten av att ha många följare på Instagram för att inte bli sedd som en förlorare. Studien visar att tjejerna har i genomsnitt fler följare än killarna. De med få följare motiverar detta med att de inte är så aktiva på Instagram. Att ha många följare tyder på kändisskap och popularitet, och med det följer vikten av vilka bilder som publiceras

12

(Cipolletta et al, 2020). Förväntningarna om popularitet och kändisskap kan skapa höga förväntningar som kan vara svåra att leva upp till. Därför kan det var bättre att fotografera och lägga upp bilder för att sändaren är intresserad av detta och tycker att det är roligt.

“Deltagande online kan stimulera kreativiteten och ta sig många uttryck … “(Forsman, 2014, s.72). De intervjuer som görs i Cipollettas et al (2020) studie visar på kreativiteten främst hos tjejer som i betydligt större utsträckning redigerar sina bilder med de filter som finns på Instagram. 73,9 % av de intervjuade tjejerna redigerar sina bilder medan endast 29,4 % av de intervjuade killarna redigerar sina.

13

4. Teoretiska perspektiv

Här presenteras Cultural Studies inklusive visuell kultur som ligger till grund för analysen av ungdomarnas bilder och hur de har framställt sig själv på Instagram. Begrepp som är

relevanta för studien om Instagramanvändande och identitet hos ungdomar i högstadieåldern presenteras.

4.1. Cultural Studies

I Williams (1958; 1961) läggs grunden för Cultural Studies. Han föddes in i arbetarklassen i Welch. Innan han blev inkallad till andra världskriget studerade han på Cambridge, dit han återvände efter tjänstgöring för att slutföra sin examen. Williams tidigaste arbete var analys av texter och drama som var konventionella. Det var framförallt två av hans böcker Culture and

Society (1958) och The Long Revolution (1961) som gav honom hans ställning. Williams

(1958; 1961) studerade hur olika kulturer skapades och utvecklades under industrialismen och tog avstånd från konservativa perspektiv på kultur och talade istället för social förändring och kulturell demokrati. Redan 1962 gjorde Williams analyser av media, och televisionen var subjektet för en senare studie Television: Technology and Cultural Form (Williams, 1974). Med över 30 böcker skrivna tog han upp ämnen som kulturell teori, drama och utveckling av språk. Då boken Cultural Studies (2017) ständigt utvecklas och tar upp frågor om såväl media som identitet, kön, maktstrukturer och olika sätt att se på eller uppfatta saker, är det en

relevant bok med många olika studier och ett brett spektrum av forskare (Longhurst, Smith, Bagnall, & Ogborn, 2017).

4.1.1. Visuell kultur

Fors & Bäckström (2015) beskriver visuella metoder ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Samtidigt som bilder blivit allt mer tillgängliga för oss efter den kulturella vändningen, är det vi ser inte längre möjligt att beskriva okomplicerat. Den kulturella vändningen är det

tankeskifte som utvecklats under 1900-talet inom samhällsvetenskaperna. Kultur beskrivs som ett komplext begrepp, men intresset hos forskarna ligger i hur den skapas genom idéer och i olika sociala sammanhang. Kultur är mer än tavlor och litteratur, det är även något som skapas mellan människor. Behovet av att kunna tolka bilder ur ett socialt perspektiv

framskrivs genom att bilder kan synliggöra sociala olikheter eller likheter. Kvinnligt, manligt, etnicitet eller samhällsklass exempelvis. Betraktaren av bilden och olika sätt att se på och titta

14

på bilder är en social praktik som är med och påverkar bildernas betydelse (Bäckström, 2015). Blickar återkommer vi till längre ned med utgångspunkt från Longhurst et al (2017). Vidare skriver Eriksson & Göthlund (2012) om visuell kommunikation. Att kommunicera med bilder kan tala om social status men det kan även tala om kulturella betydelser. Den traditionella kommunikationsmodellen sändare - meddelande och mottagare beskriver en passiv mottagare. Idag, till skillnad från för några decennier sedan, är betraktaren allt mer medskapare i

kommunikationen. Sändaren kan aldrig riktigt ha kontroll över hur en text eller en bild uppfattas (Göthlund, 2012).

4.1.2. Identitet och identitetskonstruktion

Identitet handlar om den egna definitionen av personlighet (Longhurst et al, 2017). I den kulturella teorin är identitet en självbild av den moderna människan. Enligt Longhurst menar den tyske filosofen G.W.F. Hegel, att identitet är inget som är fast. En identitet kan ändras och ska bli sedd som ett projekt. Det som karaktäriserar den moderna människans identitet är att den förflutna identiteten påverkar den nuvarande som ska bevaras och utvecklas till det framtida identitetsskapandet. Ett ständiga nyskapande av identitet gör enligt Longhurst jaget till en slags illusion. För att kunna skapa jaget krävs det ständigt någon form av

kommunikation med det som finns utanför jaget. Självdefiniering beror mer på omgivning och kultur, än på något som är förutbestämt eller statiskt (Longhurst et al, 2017, s. 235). Enligt Cultural Studies (2017) finns det i det västerländska samhället en hierarki av olika identiteter. Icke vita européer är under vita européer. Kvinnor är under män, och högst i den västerländska hierarkin är den vita, europeiska heterosexuella mannen. Även de som inte anses ha en sexuell läggning som följer normen hamnar under den vita heterosexuella mannens status (Longhurst et al, 2017).

Hur en individ väljer att framställa sig själv i olika medier, är ett sätt att skapa sig den

identitet som önskas. Det finns olika koder för att visa grupptillhörighet, eller avstånd från en grupp. Som exempel används David Cameron som ledde UK Conservative Party fram till juni 2016, se bildexempel nedan. När Cameron är i London för att arbeta används kostym, vilket ger en bild av en man med kunskap i den finansiella världen (Longhurst et al, 2017, s. 248, bild 7:3) Det ger honom även ett kulturellt såväl som finansiellt kapital. För att uppfattas som en man ”med fötterna på jorden”, poserar han i lediga kläder cyklandes genom staden

15

utefter hur man vill uppfattas och framställas i olika sammanhang (Longhurst et al, 2017). Vem är bilden konstruerad för och vad vill personen berätta?

Bild 7.2 The performance of the “down to earth” Bild 7.3 The performance of financial control

Bildkälla: Longhurst et al (2017)

Cadirci & Güngör (2019) menar att det finns ett behov hos människor att kommunicera sin identitet. Genom att digitalt skapa en självbild kan människan presentera jaget till världen. Sociala medier har blivit ett medium för presentation av jaget samt självuttryck. Genom olika sociala medier kan människor dela foton för att presentera och uttrycka sig själva. Bilderna som publiceras av olika människor skapar ett kommunikationsnätverk och interaktion med andra människor. Detta kommunikationsnätverk förstärker självuttryck och resulterar i att sändaren av bilden gör reklam av sig själv, genom självpresentation och

självmarknadsföring. Genom publicering av självbilder lär sändaren även känna sitt eget jag. Selfies är en teknik som används för självpresentation på olika sociala medier (Cadirci & Güngör, 2019). Selfie definieras i det svenska akademiska ordböckerna som “personfoto vanl. självtaget med mobilkamera som vederbörande publicerar på nätet” (SAOL, 2020, sidnummer saknas).

16

4.1.3. Genus

Könsbinarismens grundläggande tanke är att det endast finns två kategorier av människor, män och kvinnor (Hyde, Bigler, Joel, Tate, & Anders, 2019). Att endast utgå ifrån

könsbinarism är problematiskt i den moderna tiden. Tanken om att det endast finns två kön har motbevisats både genom neurovetenskapliga fynd, psykologiska fynd, beteendemässiga endokrinologiska resultat samt utvecklingsforskning (Hyde et. al 2019). Judith Butler (i Longhurst et al, 2017) menar att kön och sexualitet är en kulturell konstruktion. Butlers begrepp Gender Performance innebär att genus är föränderligt och utvecklas tillsammans med samhällets syn på genusidentitet. Butler beskriver genus som en performativ teori och menar att genus inte enbart är biologiskt. Likväl som att normen för att vara gay är att det är onaturligt, menar Butler att även heterosexualitet är en performans färgad av en viss kultur. Performansteorin bygger på att det inte finns någon originalkönsidentiet, utan att allt är imitationer av normen i kulturen och samhället. Det är en process i ständig förändring (Longhurst et al, 2017). I vår studie kommer vi att använda oss av den könsbinära kategorin för att tydligare se skillnader mellan de kvinnliga och manliga aspekterna i elevernas

bilder. Det är alltså vi som kommer att avgöra om eleven tillhör den manliga eller kvinnliga kategorin vid analysarbetet.

4.1.4. Blickar

Longhurst et al (2017) beskriver The invisible man där en kvinna syns på bilden och den tänkta betraktaren är en man. Kvinnan har en uppknäppt blus, och utan tvivel är blicken riktad mot en man som inte syns i bilden - The male Gaze (s. 71) Mannen är i allra högsta grad närvarande i bilden, men är inte med på den fysiskt.

Gaze är en av fyra olika blickar som beskrivs i Cultural Studies. The Glimpse, The Gaze, The

Scan och The Glance. The Glimpse fångar något hastigt och kanske ofullständigt, The Gaze

syftar till hur människan på olika sätt tar till sig bilder och hur hen placerar sig själv i dem. Vem är betraktaren? Exempel på The Gaze kan vara; The Male Gaze som nämnts ovan, The Female Gaze där det är kvinnan som är betraktaren, eller The Tourist Gaze där turister ser på exempelvis en plats med sina ögon och inte med de inföddas ögon. Som en tillrättalagd verklighet. The Gaze kan alltså beskrivas utifrån vem som betraktar. Med The Scan studeras något mer noggrant och iakttas på ett djupare plan, medan The Glance är den mest flyktiga av

17

blickar. Med The Glance ses bara helheter och inga detaljer noteras (Longhurst et al, 2017). Av dessa fyra blickar är det The Gaze vi kommer att använda oss av, närmare bestämt The Male gaze och The Female Gaze. The Male Gaze är ett begrepp som syftar till blicken från en vit heterosexuell man. Bilden formas och tillrättaläggs för att tilltala denna norm och

tillfredsställa mannen. Laura Mulvey använde uttrycket för att beskriva detta fenomen där kvinnor objektifieras för att tillfredsställa mannens blick (Mulvey, 1989 i Longhurst et al, 2017). I både reklam och film gestaltas ofta mannen som mer brutal, våldsam och med mer makt än kvinnan. Det finns ett mellanrum mellan den aktiva mannen och den passiva kvinnan (Longhurst et al, 2017).

Whehlan beskriver även en Female Gaze (Whelan i Longhurst et al, 2017). Här är bilderna tänka att tilltala kvinnor, men fortfarande är det mannen som är dominant. När det gäller olika sporter till exempel, blir mannen avbildad i rörelse och med styrka, medan kvinnan är mer passiv i bilden. Även om det är kvinnan som är betraktaren, så blir hon alltså objektifierad. Så även om The Female Gaze kunde förväntas vara motsvarigheten till The Male Gaze, är det fortfarande mannen i bilden som är dominant, och den betraktande kvinnan är fortfarande ett objekt (Longhurst et al, 2017).

4.1.5. Representation

Hall (2013) menar att ungdomar formas av meddelanden från populärkulturen och att detta påverkar ungdomars liv när det till exempel gäller deras beteenden och handlingar. Hall (2013) beskriver det som en ond cirkel. Toppen av cirkeln, steg ett, startar med medias påverkan som genom teknik tränger sig in i samhället. I steg två formar människor sina värderingar och handlingar utifrån de signifikanter som produceras i steg ett. I steg tre utför människorna dessa handlingar, värderingar attityder som de formade under steg två. I sista steget, steg fyra formas kulturer genom människors beteenden och såhär fortsätter cirkeln och börjar om på steg ett med medias påverkan på samhället:

18

19

5. Metod

I detta kapitel presenteras hur studien har genomförts samt material- och metodkritik. Vidare presenteras semiotisk bildanalys som utgör studiens analysmetod av det empiriska materialet. Begreppen denotation och konnotation presenteras.

5.1. Metodologi

Studien är kvalitativ då ungdomarnas beteende gällande bilder på Instagram har undersökts. För att tydligare redovisa och synliggöra skillnader är tolkningen sedan omgjord till en kvantitativ studie där siffrorna är presenterade procentuellt i diagram, dels i antal i tabeller.

5.1.1. Kvalitativ metod

Kvalitativa metoder kräver mer tolkning av insamlade data. Materialet är text genom

intervjuer (transkriberade) och observationer, eller också tolkar man det insamlade materialet (Bringsrud Fekjær, 2016, s. 13). I studien är det foton på Instagram. Att tolka i kvalitativ metod innebär inte att man tolkar efter eget tycke och smak, utan snarare att bidra till att utöka den tolkningsrepetoar som finns tillgänglig i vetenskapen. Val av problem styr tolkningen (Johan Alvehus, s. 22). Den kvalitativa metoden i studien är att tolka publicerade bilder på Instagram.

5.1.2. Kvantitativ metod

Kvantitativ metod handlar om mätbarhet och använder sig av ett datamaterial bestående av siffror. Dessa siffror kan tas fram genom enkätundersökningar, register eller experiment. (Bringsrud Fekjær, 2016). Den kvantitativa metoden hanterar data som går att jämföra och mäta, den utgår ifrån att det finns en verklighet som är objektiv och mätbar. Hur mycket? Hur stort eller litet? Hur vanligt eller ovanligt? Dessa sorters frågor är den kvantitativa metoden bra på att besvara, men den är också bra när det gäller förändringar över tid, korrelation eller generaliserande.

Bringsund Fekjær menar att vilken metod som bör användas beror på vad som ska

undersökas. För att ta reda på hur stor andel av bilderna som är selfies, lämpar det sig bäst att göra en kvantitativ undersökning, men om man däremot vill undersöka hur en viss grupp beter sig i ett visst sammanhang, hur de gestaltar sig själv på Instagram är observation,

20

positiv till både den kvantitativa och den kvalitativa metoden men menar att dessa i kombination utgör det bästa resultatet. Genom den kvantitativa metoden framtas ett

siffermaterial som studien kan luta sig mot. Genom den kvalitativa metoden kan studien bli mer djupgående och skapa förståelse för ett specifikt fenomen (Bringsrud Fekjær, 2016).

5.1.3. Semiotisk bildanalys

Vid analysen av elevernas Instagramkonton började vi med att göra en semiotisk bildanalys med hjälp av begreppen denotation och konnotation. Semiotiken är läran om tecken eller teckenlära som det även kallas i svensk beteckning. Tecknet är en helhet som består av innehåll och uttryck och är alla slags sätt som människan kommunicerar genom till exempel rörelser, ord och bilder. Detta ligger till grund för att kunna kommunicera med andra då kommunikation innebär att tolka och framställa tecken.

Semiotiken delar in tecken i tre olika typer; symbol, ikon och index

Ikon är en bild eller en avbildning som stämmer överens med verkligheten eller är i likhet

med verkligheten. (Cornell, Dunér, Millroth, Nordstömn, & Roth-Lindberg, 1985) I samband med begreppet ikon har även ordet ikonicitet stötts på, vilket handlar om i vilken grad en bild stämmer överens med verkligheten. Svag överensstämmelse är lika med låg ikonicitet medan stark/ tydlig överenskommelse är lika med hög ikonicitet. Index handlar om en hänvisning, en förbindelse mellan innehåll och uttryck. Till exempel visar en skugga i bilden från vilket håll solen strålar, fotspår i marken visar att en person har passerat o.s.v. (Cornell et al, 1985). När det gäller begreppet Symbol blir tecknet associerat med det betecknande. Det som är synlig och närvarande representerar det som är osynligt och frånvarande. Till exempel på symboler är siffror och bokstäver (Cornell et al, 1985). Vid kommunikation genom bilder används analys för att skapa en förståelse och tolkning samt kunna beskriva bilden (Rask, 2020). Till grund för bildanalysen ligger denotation och konnotation som beskrivs nedan.

Denotation

Vid en bildanalys där denotation och konnotation används görs alltid denotation först. Med denotation framgår tecknets kärn- eller grundbetydelse medan med konnotation framgår tecknets med- eller bibetydelse (Cornell et al, 1985). För att presentera denotation och konnotation så tydligt som möjligt används bilden nedan (exempelbild) som underlag.

21

Denotation handlar om det som direkt syns, en direkt betydelse, det som kan beskrivas. Det handlar om att urskilja signifikanterna, att se utan att tolka (Hall, 2013). Tolkningen vid denotation är relativt lik oberoende av mottagaren/ den som studerar bilden (Rask, 2016). För att göra en denotation på exempelbilden nedan: det som syns är en person som har svarta kläder på sig samt en rödrutig jacka knuten runt midjan och en gul/orange mössa på huvudet. På ryggen hänger en brun ryggsäck och i matchande färg bär personen också ett par kängor. I bilden syns även berg, vatten och snö. Detta är vad bilden föreställer, det som direkt är synligt.

Konnotation

Vidare till konnotationen som handlar om bildens bi-betydelse, här kommer olika tolkningar och associationer in. Bildens budskap ska genom konnotationen tolkas, vad är det bilden vill tala om eller få oss att tro? (Hall, 2013). Till skillnad från denotation skiljer sig tolkningen här betydligt mer beroende på mottagaren, detta beror på mottagarens bakgrund, värderingar, erfarenheter o.s.v. (Rask, 2016). Bilden nedan kan till exempel associeras med semester, vinter, lugn, ensamhet.

Exempelbild

22

5.2. Genomförande av studien

Vi har valt att analysera olika elevers Instagramkonton. Då Covid-19 råder vid skrivandets stund valde vi att utföra studien utifrån en av skribenternas dåvarande arbetsplats. En grundskola som är från årskurs F-9. Då skribenterna endast arbetar med högstadieeleverna (årskurs 7–9) och det även är denna åldersgrupp utbildningen riktar sig till, är det dessa fokus ligger på. Vi valde att utgå ifrån årskurs 9 för att begränsa oss ytterligare. Vid insamlingen av vårt material skapade vi ett Instagramkonto tillsammans där vi lagt ut bilder på oss själv, samt en bild med information om syftet med Instagramkontot (se bilaga 1). Ett vidare urval vi gjorde för att minska antal konton att analysera, var att endast använda de konton som var öppna för alla. Det vill säga de konton som vem som helst kan gå in och följa, gilla,

kommentera samt skicka meddelanden till. Eleverna kunde även själva välja om de ville vara deltagare av vår undersökning eller inte, genom att ha kvar eller ta bort oss som följare. Dessa urval ledde till att vi hade 27 elevkonton som vi följde och skulle analysera. Av dessa konton valdes sedan sex av kontona bort då de ej hade något publicerat samt ett konto som en grupp killar skapat tillsammans. Killgruppens konto valdes bort eftersom det inte var en ensam skapare. Efter ovanstående urval återstod 20 elevers Instagramkonton med totalt 90 inlägg som ligger till grund för vårt resultat. De urval vi gjort har gjorts utifrån ett

bekvämlighetsurval. Ett urval som bygger på vad som passar forskaren. Bekvämlighetsurval kan göras om det inte finns tillräckligt mycket tid eller resurser att tillgå någon annan

urvalsmetod. Detta är därför ett snabbt, smidigt och billigt sätt att göra ett urval (Denscombe, 2018).

Valet av metod berodde dels på Covid-19, men vi har även haft tre frågor som legat till grund vid vårt metodval. 1. Är strategin etisk? 2. Är strategin genomförbar? 3. Är strategin lämplig? (Denscombe, 2018). När det gäller fråga ett, om strategin är etisk, handlar det om att

deltagarna i studien inte får komma till skada på något tänkbart sätt. Fråga två, är strategin genomförbar, här behöver vi ta hänsyn till praktiska aspekter till exempel att ha möjlighet att komma i kontakt med människor. Fråga tre, är strategin lämplig, denna fråga går endast att svara på om vi har ett tydligt syfte (Denscombe, 2018).

23

5.3. Etiska ställningstaganden

Är strategin etisk? För att försäkra oss och respondenterna i vår studie att allt går rätt till, har vi använt oss av de givna frågorna i Forskningsmetoder för lärarstudenter (Christoffersen & Johannessen, 2015, s. 46) samt information från God forskningssed (Vetenskapsrådet, 2017). Vår målgrupp är informerad dels muntligt om vad syftet är och hur vi kommer att använda den information vi samlar in (bilaga 1), dels är vårdnadshavare (bilaga 2) underrättade genom skolans plattform för att kommunicera med hemmet då många av eleverna inte ännu fyllt 16. Från och med den 1 januari 2004 kom lagen om etikprövning av forskning kring människor (Vetenskapsrådet, 2017).

Prövningen gäller om forskningen:

• innebär ett fysiskt ingrepp på en forskningsperson

• utförs enligt en metod som syftar till att påverka forskningspersonen fysiskt eller psykiskt eller som innebär en uppenbar risk att skada forskningspersonen fysiskt eller psykiskt,

• avser studier på biologiskt material som har tagits från en levande människa och kan härledas till denna människa,

• innebär ett fysiskt ingrepp på en avliden människa, eller

• avser studier på biologiskt material som har tagits för medicinskt ändamål från en avliden människa och kan härledas till denna människa.

Lag (SFS 2008:192).

Enligt Christoffersen och Johannessen (2017) behöver inte tillstånd sökas av vårdnadshavare om studien är av sådan karaktär att den inte behandlar känsliga uppgifter. Vår undersökning behandlar inte en enskild individ och kan därför inte ses som känslig. För att uppfylla konfidentialitetskravet är inga personuppgifter eller andra uppgifter som kan leda till

identifiering på något sätt sparade och efter att studien är avslutad kommer Instagramkontot vi använder oss av att stängas ner och raderas. Även detta är alla berörda informerade om. Är strategin genomförbar? Som vi nämnt tidigare så råder Covid-19 när denna undersökning genomförs, vilket har begränsat våra metodiska möjligheter. Genom att analysera

Instagramkonton behöver vi inte fysiskt vara i kontakt med människor, vilket har varit den största problematiken kring val av metod. Är strategin lämplig? Genom vårt Instagramkonto har vi kunnat ta del av bilder som eleverna publicerat på sina konton. Bilderna vi tagit del av har vi sedan analyserat genom semiotisk bildanalys utifrån denotation och konnotation (läs mer om detta i avsnittet Metod vid bearbetning av material). Semiotiken har koppling till

24

visuell kultur och hjälper en att förstå bildens innebörd samt hur bilden signalerar olika värden.

5.4. Metod- och materialkritik

Vi har båda arbetat med att analysera elevernas Instagramkonton samt elevernas publicerade bilder. En av oss skribenter känner eleverna och har en lärare-elevrelation till dem, medan den andre av oss skribenter inte har någon relation alls till eleverna. Resultatet har trots personlig relation till eleverna endast baserats på de visuella aspekterna och de privata associationerna har lagts åt sidan. Genom denna metod är det endast våra egna analyser och tolkningar som studien blir baserad på. Skaparna till bilderna, i vårt fall eleverna, kan inte berätta hur de tänkt vid tagning eller publicering av sina bilder vilket kan vara både positivt och negativt. Positivt i den bemärkelse att vi inte har någon förkunskap om bilderna och utgår helt efter bildens utformning. Negativt i den bemärkelse att vi inte får fram elevernas syfte med bilderna, vilket hade varit intressant för att få en ännu djupare förståelse för sociala mediers makt / icke makt över ungdomarna. Materialet är litet med få konton och studien skulle kunna ändras om fler konton användes. Även jämförelser mellan olika sociokulturella områden skulle ge en mer rättvis bild av ungdomar generellt.

5.5. Presentation av deltagare

Deltagarna i undersökningen är elever i åk 9 från en svensk skola i en mindre kommun. Totalt har 20 elever deltagit i studien varav 12 är tjejer och 8 är killar utefter vår tolkning.

Deltagarna har varit medvetna om studien och har själva kunnat välja om de velat delta eller ej. För att inte riskera elevernas anonymitet är det svårt att gå närmre in på varje deltagare. Deltagarna i sig utgör inte heller resultatdelen utan endas deltagarnas bilder och hur de är utformade.

25

6. Resultat

I detta kapitel presenteras resultatet av vår semiotiska bildanalys av elevernas

Instagramkonton utifrån denotation och konnotation. Vidare görs även en jämförelse mellan de binära könen. Undersökningen visar på kopplingar mellan stereotypa bilder i reklam och media. Resultatet redovisas dels i diagram utefter de parametrar som upptäcktes i

undersökningen, dels i tabeller mer detaljerat.

6.1. Ungdomars bilder på instagram

Vid en överblick av elevernas Instagram konton och vad som publicerats blev det tydligt att porträttbilder var de bilder som var dominerande. Bilderna har tematiserats utifrån selfies, parbilder samt gruppbilder. Inom varje tema är bilderna uppdelade beroende på om de är tagna i inomhusmiljö eller utomhusmiljö. Analyserna och de olika teman utgår ifrån binärt genus för att synliggöra skillnader gällande publicering av bilder. Redan vid uträkningen av hur många inlägg som gjorts, syns en stor skillnad mellan killar och tjejer. Tjejerna har tillsammans lagt ut 71 inlägg medan killarna har lagt ut 19 inlägg. Det är dock fler deltagare i undersökningen som är tjejer, därför har vi även valt att räkna ut medelvärdet gällande antal inlägg vilket då resulterade i att tjejernas medelvärde är ≈5 inlägg och killarnas medelvärde är ≈3 inlägg.

6.1.1. Selfies (tjejer)

Av de 71 inläggen är 55 bilder endast tagna på en person. 43 av dem är tagna i en

inomhusmiljö och 12 är tagna i utomhusmiljö. Endast två av bilderna är i svartvitt, resterande är i färg. 30 av bilderna är tagna med kameran nära personen, där nästan bara ansiktet finns med i bilden. 25 av dessa är tagna i inomhusmiljö och resterande fem i utomhusmiljö. Fem av bilderna är helkroppsbilder. Fyra av bilderna är tagna i utomhusmiljö och en är tagen i

inomhusmiljö. När kameran förhåller sig mitt i mellan lägena som beskrivs ovan, syns ca 50 % av personen, vi ser fortfarande hela ansiktet men endast en del av kroppen. Dessa finns det 20 bilder av där 17 är tagna i inomhusmiljö. Vid analys av kamerans vinkel utifrån personen på bilden, är 36 av bilderna tagna rakt framifrån, 15 ovanifrån (fågelperspektiv) och 4 underifrån (grodperspektiv).

26

6.1.2. Selfies (killar)

På 13 av bilderna finns det endast en person med. Tre av bilderna är tagna i inomhusmiljö och 10 är tagna i utomhusmiljö. Endast två av bilderna är svartvita resterande är i färg. En av bilderna är tagna nära personen där ansiktet täcker upp den större ytan av bilden. Två av bilderna är tagna i ett mellanläge, ca 50 % av personen syns, ansiktet finns fortfarande med på bilden men här syns även en del av kroppen. 10 av bilderna är tagna från ett längre avstånd där hela personen finns med på bilden, ansiktet och hela kroppen syns. 11 av bilderna är tagna från ett grodperspektiv, en av bilderna är tagna från ett fågelperspektiv och en är tagen rakt framifrån.

6.1.3. Parbilder (tjejer)

På fem av de 71 inläggen finns det två personer med i bilden, varav en är tagen i inomhusmiljö och resterande i utomhusmiljö. Alla bilder är i färg.

Av dessa fem inlägg är en bild tagen väldigt nära personerna, likt ovan syns endast ansiktet, denna bild är tagen i utomhusmiljö. En bild är tagen på längre avstånd, båda ansiktena samt hela kropparna syns på bilden. Bilden är tagen i utomhusmiljö. De resterande tre bilderna är tagna i ett mellanläge från kameran vilket resulterar likt ovan att ca 50% av kroppen finns med i bilden, ansiktena syns och en del av kropparna syns. En av bilderna är tagna i inomhusmiljö och två i utomhusmiljö. Fyra av bilderna är tagna rakt framifrån och en är tagen ifrån grodperspektiv.

6.1.4. Parbilder (killar)

Tre av bilderna är på två personer, en i inomhusmiljö och två i utomhusmiljö. Alla bilder är i färg. En av bilderna är tagna på nära håll, två ansikten är det huvudsakliga som syns. De resterande två bilderna är tagna med ett längre avstånd från personerna, ansiktena samt hela kropparna syns på bilden, även bakgrunden får en större del av bilden, när personens avstånd till kameran är längre. Två av bilderna är tagna från ett grodperspektiv, en är tagen rakt framifrån.

27

6.1.5. Gruppbilder (tjejer)

Endast två av bilderna är tagna på flera personer där en är tagen i inomhusmiljö och den andra i utomhusmiljö. Även dessa bilder är i färg. En är tagen i mellanläget från kameran, ovalerna syns samt en del av rektanglarna syns, ca 50% av kroppen. Denna bild är tagen i

inomhusmiljö. Den andra bilden är tagen från ett längre avstånd och hela kroppen syns, denna är tagen i utomhusmiljö. Båda bilderna är tagna rakt framifrån.

6.1.6. Gruppbilder (killar)

I tre av bilderna ser vi flera personer. En är tagen i inomhusmiljö och två i utomhusmiljö. Alla bilder är i färg. Två av bilderna är tagna från ett mellanläge till kameran, ca 50% av kroppen finns med på bild. En bild är tagen från ett längre avstånd, vilket gör att hela kroppen finns med samt en större del av bakgrunden. Två är tagna från ett grodperspektiv och en är tagen rakt framifrån.

Undersökningen är inte kvantitativ, men för att visualisera skillnaderna mellan killar och tjejer har vi valt att visa dessa med diagram där andelen bilder för tjejer respektive killar redovisas i procent. Vi har endast gjort diagram som redovisar selfies, men resultatet mer detaljerat och med fler variabler i tabellform finns (bilaga 3). Färgvalet är medvetet stereotypt, då resultatet visar skillnader mellan killar och tjejer.

28 Tjejer Killar 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%

Selfies Parbilder Gruppbilder Övriga

Bilder fördelat i teman

Miljö

29

6.1.7. Konnotation (tjejer)

Analysen visar att närbilder på ansiktena (selfies) är den dominerande utformningen gällande tjejers bildpublicering. Majoriteten av dessa bilder är även tagna antingen rakt framifrån eller från fågelperspektiv vilket ger känslan av neutralitet eller till och med underkastelse.

Personerna i bilden har ingen maktposition, möjligtvis kan en känsla av underlägsenhet fås vid de bilder som är tagna i fågelperspektiv. Dock är till exempel den bilden där

kameravinkeln är rakt ovanifrån, den bilden som vi mest förknippar med känslan glädje då personen har ett stort leende och står utsträckt med armarna samtidigt som hon har huvudet böjt bakåt och tittar rakt upp på kameran. Denna bild skiljer sig markant gentemot de andra selfiesarna som har ett mer avslappnat ansiktsuttryck samt kroppsspråk. I vissa bilder kan ett svagt leende anas men för det mesta är ansiktena neutrala. Gällande par- och gruppbilderna

Tjejer Killar 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

Närbild Halvkropp Helkropp

Avstånd

Kameravinkel

30

varierar ansiktsuttrycken mellan ett neutralt, avslappnat ansiktsuttryck och ett mer glatt ansiktsuttryck där personerna ler och visar glädje.

6.1.8. Konnotation (killar)

På samma sätt som med tjejerna har vi analyserat killarna. Även här är selfies den dominerande utformningen av bilder. Majoriteten av dessa bilder är tagna längre ifrån personen, från grodperspektiv samt i en utomhusmiljö. Bakgrunden syns i en betydligt större utsträckning, och vi får känslan av att personerna vill visa upp vart de befunnit sig. På många av bilderna utförs även någon aktivitet, bergsklättring, golf, bad och stenkastning är några exempel. Dessa bilder då aktiviteters utför tolkar vi som semesterbilder. Ansiktsuttrycken varierar mellan avslappnat, neutralt och glädje, genom skratt och leende. Då majoriteten av bilderna är tagna från ett grodperspektiv får vi känslan av stolthet, en vill visa upp sig själv, sin prestation samt sin livsstil.

6.1.9. Jämförelse mellan tjejer och killar

I vår analys synliggjordes en tydlig skillnad mellan vad killar publicerar och vad tjejer publicerar på sina Instagramkonton. Den största skillnaden såg vi när vi analyserade selfies. Majoriteten av tjejernas selfies var närbilder som tagits rakt framifrån eller från ett svagt fågelperspektiv, medan majoriteten av killarnas bilder var tagna från ett längre avstånd (helkropp) samt från ett grodperspektiv. Ansiktsuttrycken skiljde sig även markant mellan tjejers bilder och killars bilder då tjejerna var mer neutrala och avslappnade, vilket inte förmedlade någon speciell känsla utan snarare bara visade på en existens. Killarnas bilder varierade och även här fanns det neutrala/avslappnade ansiktsuttryck, men då bilden även var tagen ur ett grodperspektiv förmedlades känslor om makt och bestämdhet. På många av killarnas bilder fanns också glada ansiktsuttryck i form av skratt och leenden samt att personerna på bilderna utförde någon aktivitet. Detta skapade känsla av glädje, stolthet och spänning. Majoriteten av tjejernas bilder var även tagna i en inomhusmiljö medan killarnas var tagna i en utomhusmiljö. Även detta förstärkte känslan av killarna vill visa upp sig och sin livsstil, de är stolta. Känslan av att tjejerna endast existerar och förhåller sig neutralt

förstärktes även genom att bilderna på tjejerna var tagna inom fyra väggar, skilda från omvärlden.

31

Det som var gemensamt gällande både killarna och tjejerna var att majoriteten av bilderna var i färg. Par- och gruppbilderna var utformade på ungefär samma sätt, de varierade mellan både närbilder, helkroppsbilder och ett mellanläge mellan dessa två. De varierade också mellan kameravinklarna, grodperspektiv och rakt framifrån. Killarna hade något fler tagna från grodperspektiv än tjejerna. Gällande parbilderna fanns det bilder med en tjej och en kille i samma bild, det fanns även bilder med två tjejer samt två killar. Samma kring gruppbilderna, könen varierade det fanns gruppbilder med endast killar, endast tjejer och även gruppbilder där det var blandat med könen. Nedan visas exempel bilder på elevernas selfies för att tydligt kunna se skillnaderna mellan de binära könen. Då parbilderna och gruppbilderna inte skiljde sig speciellt mycket åt mellan de binära könen valde vi att inte lägga in exempelbilder på dessa. Bilderna visar inte eleverna i undersökningen, utan är iscensatta av oss och syftar till att visualisera hur elevernas bilder ser ut på Instagram.

32

Bilder iscensatta av oss skribenter som efterliknar tjejerna i underöskningens publicerade bilder på Instagram.

Bilder iscensatta av en av skribenternas sambo, muntligt godkänande av personen på bild har getts. Bilderna efterliknar killarna i undersökningens publicerade på Instagram.

33

7. Diskussion

I detta avsnitt kommer vi att diskutera och problematisera vårt resultat av studien i förhållande till blickteori och den forskning som vi presenterat i kapitlet Tidigare forskning.

7.1. Metoddiskussion

Deltagarna i vår undersökning bestod av både killar och tjejer, dock var det inte lika många killar som tjejer. Dessutom hade tjejerna lagt upp betydligt fler inlägg på sina

Instagramkonton än vad killarna hade gjort. Då vi jämförde killars och tjejers utformande av bilder blir resultatet ojämnt vid den kvantitativa redovisningen. Dock anser vi att det är tydligt vad det är studien vill poängtera, skillnader och likheter i utformning av elevers bilder på Instagram.

En av oss skribenter känner eleverna men valde att hålla sig objektiv. Personen ifråga har därför försökt att endast fokusera på utformandet av bilderna och inte på sina reflektioner kring deltagarnas personlighet. Det var lättare för den andre av oss skribenter att hålla sig objektiv, eftersom det inte finns någon relation alls till deltagarna. Valet av metoden semiotisk bildanalys gjorde objektiviteten lättare för båda skribenterna, de privata associationerna fick ingen plats då vi använde oss av denotation och konnotation.

Valet använda både kvalitativ och kvantitativ metod gjordes för att kunna jämföra och tydligare visualisera hur stor andel av bilderna som var selfies, vilken vinkel, avstånd och miljö som ungdomarna har använt sig av.

Eftersom vår undersökning utgår ifrån människor har vi diskuterat etikprövningslagen (lag SFS 2008:192) utifrån Vetenskapsrådet (2017). Forskning som avser människor ska enligt denna lag etiskt prövas om forskningen till exempel;

”innebär behandling av känsliga personuppgifter enligt 13 § personuppgiftslagen (SFS 1998:204), bland annat ras, etniskt ursprung, politiska åsikter och religiös övertygelse, eller personuppgifter enligt 21 § personuppgiftslagen, uppgifter om lagöverträdelser bland annat domar i brottmål.” (Vetenskapsrådet, 2017, s.30). Övriga punkter finns att läsa i kapitel 6.1. Etiska ställningstagande.

34

Eftersom vår undersökning utgår från en kvalitativ metod i form av semiotisk bildanalys blir inte eleverna påverkade av vår forskning på något sätt. Diskussionen kring att deltagarna är minderåriga och hur vi skulle förhålla oss till detta, löste vi genom att endast följa elevkonton på Instagram som är öppna och fria för vem som helst att följa. Genom att endast följa de öppna konton behövde vi inte samla material i form av att spara ner bilder. Vårt insamlade material bestod endast av våra egna analyser, tankar och åsikter. Utformning av elevernas bilder på Instagram var det som låg i fokus, vem personen som fanns bakom Instagramkontot hade ingen betydande roll. Då vår studie riktar sig till lärare och att arbeta med bilders dolda budskap i klassrummen, valde vi att endast följa elevers konton. Detta för att se hur elever utformar sina bilder och där igenom kunna arbeta med liknande bilder i klassrummet. Trots att vår undersökning varken påverkade någon deltagare personligen, eller behandlade någon känslig information om dem, valde vi att informera deltagarna samt deras vårdnadshavare. Responsen som vi fick från deltagarna var väldigt positiv, de tyckte det var spännande att vi skribenter följde deras konton och visade nyfikenhet kring vår undersökning i form av frågor.

7.2. Resultatdiskussion

I vårt resultat framkom både skillnader och likheter mellan de binära könen. Likheterna som uppfattades var framförallt vilken sorts bilder som togs, vilket resultatet visade på var selfies. Skillnaderna som resultatet visade på var markant i utformandet av selfies. Bland annat i vilket avstånd som fanns mellan personen i bilden och kameran, vilken vinkel bilden togs ifrån samt blicken till betraktaren. Dessa skillnader och likheter diskuteras nedan i förhållande till Kapidzic & Herrings (2015), Koowuttayakorn (2018), Longhurst et al (2017) och Hirdman (2002).

I det resultat som presenterats finns inte spridningen av bilderna med då vårt fokus låg på jämförandet mellan de binära könens utformning av sina bilder. Spridningen av bilderna bidrar till utformningen av bilderna. Nedan har vi därför valt att diskutera vikten av följare, kommentarer och likes utifrån Cipolletta et al (2020) och Forsman (2014). Då resultatet även visade på att elevernas bilder är väldigt stereotypa kollade vi även upp om eleverna följer några kända influensers. Utformningen av elevernas bilder diskuteras i förhållande till några av de influensers vi stötte på i elevernas ”följer” listor.

35

Vidare diskuteras resultatet utifrån pedagogik där vi valt att ta med empiriskt material i form av en elevuppgift. Detta för att visa på hur vi kan arbeta med utformning av bilder i

klassrummet samt att främja förståelsen kring bilders dolda budskap hos eleverna.

7.2.1. Närhet och avstånd

Genom analysen fick vi fram resultatet att både tjejer och unga män använder sig till största del av selfies vid publicering av bilder. Det som var en markant skillnad könen emellan var att tjejerna använde selfies som är tagna i närbild och i inomhusmiljö, medan de unga männen använde sig mest av helkroppsbilder som var tagna i utomhusmiljö. Detta motsäger Kapidzic & Herrings (2015) som visade på att det inte fanns någon större skillnad mellan de båda könen när det handlade om avståndet till kameran. Visserligen skriver de i studien att unga män har ett litet längre avstånd till kameran än vad tjejer har, men att båda könen använder sig av närbilder (Kapidzic & Herring, 2020). Koowuttayakorn (2018) menar att närbilder

förmedlar känslor till betraktaren. När personen i bilden är nära betraktaren får betraktaren en känsla av att personen i bilden är mer närvarande (Koowuttayakorn, 2018).

7.2.2. Gaze

Utöver avstånd tar Koowuttayakorn (2018) upp tekniken the gaze för att skapa ett förhållande mellan betraktaren och personen i bilden. Vår analys visar att tjejernas bilder, likt

reklambilder är gestaltade för the male gaze. Bilderna är tillrättalagda och redigerade ibland till oigenkännlighet, för att tillfredsställa mannen (Longhurst et al, 2017). Tjejerna har utformat sina bilder med neutrala blickar ofta bortvända från betraktaren. Koowuttayakorn (2018) beskriver den tillbakadragna blicken som ett kriterium för att bli en sann

instagrammare. Hirdman (2002) beskriver blickar utifrån reklambildens uppbyggnad av genus och menar att kvinnas blick ofta är riktade ut mot betraktaren i reklambilder för att skapa en romantisk och intim inbjudan. Hirdmans beskrivning av kvinnans blick skiljer sig från vår analys av tjejernas bilder. Kvinnan blir dock i bägge fall objektet som ska betraktas och är underordnad utifrån den manliga blicken. När vi analyserade tjejernas bilder var där endast en bild där man har gestaltat sig ut ett maktperspektiv. Det som skiljer denna bild från de andra, är att det är två tjejer, och inte en, som är gestaltade. Bilden är tagen ur ett grodperspektiv och ger här tjejerna makten och betraktaren blir då underkastad.

36

Bilderna av killarna vi följer, visar på samma fenomen som beskrivits ovan i Longhurst et al (2017). Bilderna är gjorda för the female gaze. Till skillnad från nästan alla de kvinnliga användarna, är dessa bilder tagna ur ett maktperspektiv där killarna är överlägsna tjejerna trots att det är tjejerna är de som betraktar. Någon sitter bredbent och bilden är tagen ut ett

grodperspektiv som gör att betraktaren (tjejen?) känner sig underlägsen. Trots att tjejen inte finns med i bilden, är hon alltså objektifierad genom killarnas sätt att gestalta sig själv. Enligt Hirdman (2002) har aldrig en ensam man i reklambild, blicken ut mot betraktaren då

homosexuella antydningar kan skapas. Killarna i vår undersökning har i motsats till detta i de flesta fall blicken riktat utåt mot betraktaren. Koowuttayakorn (2018) skriver att om personen i bilden inte har blicken riktad mot betraktaren (likt tjejernas bilder), blir människan på bilden inte riktigt verklig, utan framstår snarare som en utställning som ska beskådas av betraktaren. Vidare skriver Koowuttayakorn (2018) att om blicken från människan i bilden är riktad mot betraktaren (likt killarnas bilder), skapas istället engagemang och interaktion mellan personen i bilden och betraktaren.

7.2.3. Att bekräfta och att bli bekräftad

Vid analysen av elevernas konton reagerade vi på att antalet följare skiljde sig så pass mycket mellan de olika kontona. Den personen som hade minst följare hade 30 följare medan den personen som hade flest följare hade över 1000 följare. Spridningen av bilderna varierade därför också. En fundering som dök upp under analysen var om antal följare, likes och kommentarer är viktigt för eleverna. Enligt Forsman (2014) finns det ett socialt värde i att ha många följare. Även Cipolletta et al (2020) pekar på resultatet av att ha många följare. Hen menar att en elev med många följare inte riskerar att bli pekad på som förlorare och chansen om popularitet och kändisskap ökar. Forsman (2014) menar att även om det finns en tävling i att ha många följare, hjälper eleverna gärna varandra med att få så många följare som möjligt. Gemenskapen och den starka längtan av att bli uppmärksammad och känd var större än tävlingen i sig. Utformningen av bilderna som publiceras blir viktiga vid jakten på

kändisskap och popularitet (Cipolletta et al, 2020). Redigering av sina bilder blir därför också betydligt vanligare. Cipolletta et al (2020) visar resultat från en intervjuundersökning, 73,9% av de intervjuade tjejerna redigerar sina bilder. Endast 29,4 % av de intervjuade killarna redigerar sina bilder, dock visar studien att genomsnitt har killarna färre följare än vad tjejerna har (a.a.).

37

Då självporträtt var det övervägande bildmotivet och bilderna var väldigt stereotypa funderade vi även om eleverna följde några influencers och kända personer som de tog inspiration ifrån vid utformningen av deras bilder. Alla utom två elever följde någon influencer eller känd person. Några influencers som vi kände igen ansiktena på var Bianca Ingrosso som är en av Sveriges största influencers på Instagram, samt Linn Ahlborg som också är en stor influencer på Instagram i Sverige. Vi jämförde utformningen på elevernas självporträtt med dessa två ovan nämnda influencernas Instagram bilder. Självporträttets utformning på de olika elevernas konton såg ganska identiska ut, ett avslappnat ansiktsuttryck med antingen ett svagt leende eller inget leende alls utan helt neutralt och blicken ofta

bortvänd från betraktaren. I Koowuttayakorns (2018) studie tas sex punkter upp som är typiska vid Instagrambilders utformning. En av dessa punkter är den frånvarande blicken och det oengagerade (neutrala) ansiktsuttrycket. Många av bilderna var tagna i närbild men det förekom även helkroppsbilder. Gällande avståndet till kameran skriver Koowuttayakorn (2018) i en av de sex punkterna att människan ofta tar stor plats i bilden och att bakgrunden inte syns speciellt mycket. Många av bilderna var tagna i närbild men det förekom även helkroppsbilder. Gällande influencers konton fanns ett stort utbud av bilder men även här var denna avslappnade look överlägsen när det gällde antal bilder. Forsman (2014) anser att reaktion är en term som beskriver onlineaktiviteter bättre jämfört med produktion. Hen menar att till exempel instagramanvändare följer kändisar, kompisar och genom detta blir vi

uppdaterade. Hen menar vidare att delningen av material är betydligt större än publiceringen av eget material. Genom att följa, dela, kommentera, gilla o.s.v. får sändaren en reaktion från mottagaren. Reaktionen är det som ligger i fokus, vad kan jag som sändare få för reaktion från mottagaren?

Longhurst et al (2017) hävdar att människan blir påverkad av massmedia och att detta syns på sociala medier. Kontona vi har analyserat påminner om olika influencers bilder, men att undersöka detta vidare är en annan studie där en annan metod krävs för att ta reda på hur och om eleverna är påverkade eller medvetna om sitt sätt att gestalta sig på Instagram.

8. Pedagogiska reflektioner

När vi diskuterat vårt resultat utifrån pedagogik, ställde vi oss frågan Hur kan vi använda

sociala medier som ett verktyg vid identitetsskapande i bildämnet? Grushka (2011) betonar

38

Grushka (2011) att vi behöver reflektera och skapa förståelse kring medias påverkan, bilder som ett kommunikationsmedel och alla de dolda budskap som sänds ut. Även Hall (2013), Gray et al (2018) och Longhurst et al (2017) redogör för bildernas dolda meddelanden. För att reflektera och skapa förståelse kring detta, behöver eleverna arbeta med bildanalys. I vår metod presenterar vi semiotisk bildanalys samt att vi förklarar orden denotation och konnotation, detta är en metod som även elever klarar av att göra.

De elevuppgifter som presenteras iGrushkas (2011) forskning, syftar till att skapa en insikt

hos eleverna om media och samhällets genusrepresentation. När vi tolkade resultatet utifrån blickteorin The Male Gaze och The Female Gaze, framgick tydligt att elevernas bilder speglade denna genusrepresentation. Om eleverna är medvetna om detta vid utformandet av sina bilder framgår inte av vår undersökning. Genom att eleverna får arbeta med sina egna bilder i ett redigeringsprogram likt Photoshop skulle deras förståelse för hur bilder kan manipuleras fördjupas ytterligare.

Bildämnet är det ämne där ungdomarna ska lära sig att tolka och förstå bilder, semiotik och olika sätt att manipulera med hjälp av bilder och redigeringsprogram. Att göra detta med deras egna bilder skulle engagera dem på ett annat plan menar vi. Att se en redan redigerad modell är inte lika starkt som att kanske se sig själv väldigt mycket redigerad. Eleverna har materialet redan, redskapen är det upp till oss bildlärare att ta fram till dem. Att göra eleverna medvetna om blickteori och hur betraktaren alltid är närvarande på något sätt så fort de har lagt upp en bild någonstans på internet skulle vara en bra ingång för att starta ett arbetsområde inom identitet och bildskapande.

8.1. Fortsatt forskning

Vår undersökning grundar sig på ett litet antal Instagramkonton där deltagarna går på samma skola och är födda samma år. De kommer från liknande sociokulturella bakgrunder, och alla bor i samma lilla skånska kommun. Att göra studien större, skulle visa på om det finns skillnader mellan olika samhällsklasser i hur ungdomarna framställer sig själv. Vidare skulle intervjuer fördjupa studien och ge den ett elevperspektiv som vi inte fått med genom att endast analysera bilderna utan att fråga ungdomarna om deras syfte med publiceringen.

39

Vid sökning av tidigare forskning till denna studie har vi även tagit del av forskning som ligger lite utanför vår studies avgränsning. Dessa studier har undersökt hur kvinnor psykologiskt bearbetar bilder som framställs i sociala medier. Resultaten i dessa

undersökningar visar på att kvinnor har utseendemässiga förväntningar samt att de jämför sig med andra bilder som presenteras i sociala medier (Gray et al, 2018; Clay, Dittmar, &

Vignoles, 2005). Den fysiska estetiken anses vara viktig för kvinnor. Dessa undersökningar visar på att de flesta kvinnor som utsatts för ideala kroppsbilder hade minskat självkänsla och kände större missnöjdhet till sina egna kroppar. Dock har ingen av dessa studier tagit upp hur killar påverkas psykiskt vid exponering av bilder mer än att killar inte påverkas i samma utsträckning som tjejer. En djupare studie som undersöker den psykiska hälsan till följd av reklam och det förväntade kroppsidealet hos tjejer men framförallt hos killar skulle kunna vara ett bidrag för att öka kunskapen om psykisk ohälsa i relation till sociala mediers bilder.

40

Litteraturförteckning

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Bell, B. T., Cassarly, J. A., & Dunbar, L. (2018). Selfie-Objectification: Self-Objectification and Positive Feedback. Elsevier, 83-89.

Bäckström, V. F. (2015). Visuella metoder. Lund: Spanien.

Cadirci, O., & Güngör, S. (2019). Love my selfie: Selfies in managing inpressions on social networks. Journal of marketing communications, ss. 268-287.

Christoffersen, L., & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur AB.

Cipoletta, S., Malighetti, C., & Spoto, C. C. (2020). How Can Adolescents Benefit from the Use of Social. Enviromental Research and Public Helath.

Clay, D., Dittmar, H., & Vignoles, V. L. (2005). Body Image and Self-Esteem Among Adolescent Girls: Testing the Influence of Sociocultural Factors. Journal of Research

on Adolescence, ss. 451-477.

Cornell, P., Dunér, S., Millroth, T., Nordstömn, G., & Roth-Lindberg, Ö. (1985). Bildanalys:

teorier, metoder, begrepp. Malmö: Gidlunds.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken, för småsakliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.

Döring, N., Rief, A., & Poeschl, S. (2016). How gender-stereotypical are selfies? A content analysis and camparison with magazine adverts. Computers in Human Behavior, ss. 955-962.

Forsman, A. (2014). Tilltalande bilder : genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib

aktuellt. Atlas.

41

Gray, T., Norton, C., Christie, B., & Taylor, N. (2018). Curating a Public Self: Exploring Social Media Images of Women in the Outdoors.

Gruschka, K. (2011). Grushka, K. (2011, The "Other" Litteracy Narrative; The Body and the Role of Image Production. Emglish Teaching: Practice and Critique, ss. 113-128.

Gustavsson, M. (den 15 11 2020). Internetkunskap.se. Hämtat från Varför är det så svårt att lämna sociala medier: https://internetkunskap.se/integritet/varfor-ar-det-sa-svart-att- lamna-sociala-medier/?gclid=Cj0KCQjw59n8BRD2ARIsAAmgPmLl7yRnrn-l0Kuh673zP4Tq1ywtttWn0Z1YKPSdMY8etcw9Wg10XG8aAsOkEALw_wcB

Göthlund, Y. E. (2012). Möten med bilder. Lund: Studentlitteratur AB.

Hall, S. (2013). Representation. i S. Hall, Representation, secont edition. London: Open University.

Herrings, S., & Kapidzik, S. (2015). Race, gender, and self-presentation in teen profile photographs. New Media Society, ss. 958-976.

Hirdman, A. (2002). Tilltalande bilder, genus, sexualitet och publiksyn i veckorevyn och FIB

aktuellt. Stockholm: Atlas.

Hyde, J., Bigler, R., Joel, D., Tate, C., & Anders, S. v. (2019). The future of sex and gender: in psychology: Five challenges to the gender binary. The Ameican Psychologist, ss. 171-193.

Internetstiftelsen. (den 15 11 2020). Svenskarna och internet. Hämtat från Sociala medier används allt mer: https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-

2018/sociala-medier/?fbclid=IwAR1rPHpuWnitiphbEJrpBHg-AhaiBRPmqLjIvQpc3_rV2_4natHHoQVOqvc

Johannessen, L. C. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Oslo: Abstrakt forlag AS.

Koowuttayakorn, S. (2018). An Investigation of Instagram's Metonymy: A Multimodal Social Semiotic Approach. LEARN Journal: Language Education and Acquisition Research

Network, ss. 140-149.

Longhurst, B., Smith, G., Bagnall, G., & Ogborn, C. C. (2017). Introducing Cultural Studies. New York: Routledge.

Nordicom-Sverige. (den 15 11 2020). Nordcom.gu.se. Hämtat från Mediebarometern:

https://www.nordicom.gu.se/sv/system/tdf/publikationer-hela-pdf/nordicom_sveriges_mediebarometer_2018.pdf?file=1&type=node&id=40345&for ce=0