När olika kulturer möts i omvårdnaden

NÄR OLIKA KULTURER MÖTS I

OMVÅRDNADEN

EN LITTERATURSTUDIE OM

SJUK-SKÖTERSKORS ERFARENHETER ATT MÖTA

PATIENTER MED EN ANNAN KULTUR

ALEXANDRA JÖRNSTRANDH

Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet 61-90 hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Maj 2018

NÄR OLIKA KULTURER MÖTS I

OMVÅRDNADEN

EN LITTERATURSTUDIE OM

SJUK-SKÖTERSKORS ERFARENHETER ATT MÖTA

PATIENTER MED EN ANNAN KULTUR

ALEXANDRA JÖRNSTRANDH

Jörnstrandh, A. När olika kulturer möts i omvårdnaden. En litteraturstudie om sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med en annan kultur.

Examens-arbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa

och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2018.

Bakgrund: Sverige är idag ett mångkulturellt land, detta innebär att

sjuk-sköterskor i Sverige kommer träffa patienter med en annan kultur. Med en ökad invandring bör sjuksköterskan skaffa sig kunskap, expertis och färdighet om kul-turell kompetent vård. Förståelse för kulkul-turell mångfald är kärnan till en

patientsäker vård.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter

av att möta patienter med en annan kultur.

Metod: Litteraturstudien bygger på tio kvalitativa artiklar som hämtats från

data-baserna PubMed och Cinahl. Dessa artiklar har kvalitetsgranskats med SBUs granskningsmall och analyserats med en manifest analysmetod.

Resultat: Tre huvudkategorier identifierades med underkategorier: 1. Bristfällig

kommunikation på grund av språkbarriär och användning av tolk, 2. Brist på undervisning om olika kulturer och 3. Anhörigas förhållningssätt. Resultatet vi-sade att sjuksköterskorna upplevde att kommunikationen påverkades av språkbar-riärer. Detta ledde till sämre vårdkvalité. Sjuksköterskorna hade dålig erfarenhet av undervisning om kulturer under sin utbildning och önskade mer undervisning i personcentrerad omvårdnad. Brist på kunskap ledde till att sjuksköterskorna upp-levde obehag och osäkerhet vid mötet med patienten. Att vårda patienter med en annan kultur beskrevs som det mest utmanande av sjuksköterskorna på grund av att anhöriga hanterade döden på olika sätt.

Konklusion: Sjuksköterskor kommer aldrig kunna införskaffa sig kunskap om alla

kulturer i världen och även om man har kunskap om patientens kulturella tillhö-righet kan sjuksköterskorna inte utgå från att patienten vill ha det på ett visst sätt. Att ge en personcentrerad omvårdnad kommer att leda till att de kulturella beho-ven äbeho-ven tillgodoses.

Nyckelord: Kultur, kulturell kompetens, personcentrerad omvårdnad,

WHEN DIFFERENT CULTURES

MEET IN NURSING CARE

A LITERATURE REVIEW OF NURSES

EXPE-RIENCES OF MEETING PATIENTS WITH A

DIFFERENT CULTURE

ALEXANDRA JÖRNSTRANDH

Jörnstrandh A. When different cultures meet in nursing care. A literature review of nurses’ experiences of meeting patients with a different culture. Degree pro-ject in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of health and society,

Department of care science, 2018.

Background: Sweden is today a multicultural country, which means that nurses in Sweden will meet patients with a different culture. With increased immigration, it is ethically correct to acquire knowledge, expertise and skills about cultural com-petent care. Understanding cultural diversity is the core of patient-safe care.

Aim:The aim of this literature study was to illuminate nurses’ experiences of meeting patients with a different culture.

Method: The literature study is based on ten qualitative articles retrieved from the PubMed and Cinahl databases. These articles have been quality-reviewed with the SBU review template and a manifest analysis method is used.

Result: Three main categories were identified with subcategories: 1. Failure of communication due to language barrier and use of interpreter, 2. Lack of educa-tion about different cultures and 3. Relatives’ approaches. The results showed that nurses felt that communication was affected by language barriers. This led to poorer quality of care. Nurses had negative experience in teaching culture on edu-cation and wanted more eduedu-cation in person-centered nursing. Lack of knowledge led to nurses experiencing discomfort and uncertainty at the meeting with the pa-tient. Caring for patients with another culture was described as the most challeng-ing of the nurses when relatives handled death in different ways.

Conclusion: Nurses will never be able to acquire knowledge of all cultures in the world and even if you have knowledge of the patient's cultural belonging, nurses can not assume that the patient want to have in a certain way because of this. Providing a person-centered nursing will lead to the cultural needs being taken into account.

Keywords: Culture, cultural competence, experience, nurses, person-centered

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inklusions- och exklusionskriterier ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kvalitetsgranskning ... 9

Dataanalys ... 9

RESULTAT ... 10

Bristfällig kommunikation på grund av språkbarriär och användning av tolk ... 10

Missförstånd………..8

Sämre vårdkvalité……….8

Användning av tolk………9

Brist på undervisning skapar osäkerhet ... 11

Brist på kulturell kompetens………9

Ovisshet vid mötet med patienten………10

Anhörigas förhållningssätt...11

När patienten blir sjuk……….11

Livets slutskede………12

DISKUSSION ... 15

Metoddiskussion...13

Databassökning………..13

Inklusion- och exklusionskriterier………..13

Kvalitetsgranskning……….13

Dataanalys………13

Resultatdiskussion………14

Bristfällig kommunikation på grund av språkbarriär och användning av tolk………16

Brist på undervisning skapar osäkerhet ... 17

Anhörigas förhållningssätt……….15

KONKLUSION……….16

FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGS-ARBETE………...16

REFERENSER………..18

BILAGOR………...20

Artikelmatriser………20

BAKGRUND

År 2017 invandrade 144 489 personer till Sverige. Personerna kommer främst från länderna Afghanistan, Irak, Somalia och Eritrea. Närmare 1,9 miljoner män-niskor av Sveriges befolkning är födda utomlands. Detta betyder att var 6:e person i Sverige har ett annat födelseland (Statistiska centralbyrån 2018). Med en ökad invandring bör sjuksköterskan skaffa sig kunskap, expertis och färdighet om kul-turell kompetent vård. Sjuksköterskor måste få förståelse för att vården består av olika kulturer. Om sjuksköterskor inte får förståelse för detta finns det risk för att de bedömer en annans kultur efter sin egen (Doody & Doody 2012). Sjukvårds-personal som saknar kulturell kompetens kommer riskera att utsätta patienter för förseningar i behandling, olämplig diagnostik, sakna kontinuitet och i värsta fall sluta med död. Även om sjuksköterskor själva anser att de inte är rasistiska eller ignorerar patienterna kan det sluta med att sjuksköterskorna missar viktiga fak-torer för att kunna ge en optimal vård på grund av att de är blinda för kulturskill-nader (Seright 2007). Effektiv patientvård kräver att sjusköterskor är kulturellt kompetenta och inte endast ger vård efter patientens etniska tillhörighet utan efter patientens individuella behov och önskemål. Förståelse för kulturell mångfald är kärnan till en patientsäker vård. En sjuksköterska med kulturell kompetens använ-der sina kunskaper och kommunikationsstrategier för att identifiera patientens kulturella likheter och olikheter, och genom detta kan lika vård ges oavsett kultur. Sjusköterskor måste ta ansvar för sin egen kompetens och ge kulturell vård till etniska grupper. (Doody & Doody 2012). Leininger år 1978 förklarade att en sjuksköterska är i behov av att få en gedigen kunskap om olika kulturer för att kunna vårda patienter med olika etniciteter (Maier-Lorentz 2008). Omvårdnaden ska vara holistisk. En holistisk vård tar hänsyn till patientens fysiska, psykiska, och spirituella behov. Med en holistisk vård är vårdplanen baserad på patientens individuella behov och kultur. Detta betyder att sjuksköterskans jobb underlättas av att vara kulturellt kompetent för att kunna ge en optimal vård (a.a.).

Kultur

Kultur definieras som en grupp som har liknande idéer, vanor, färdigheter, och synsätt. Detta ärvs sedan av kommande generationer (Cutilli 2006). Begreppet kultur är stort, omfattande och abstrakt begrepp. Kultur är ett socialt koncept som utvecklas över tiden. Kultur består av etnicitet, känslor, familjestruktur, språk, kön, sedvänjor, tradition, samhällssystem och religions tillhörighet. Begreppet kultur kan kopplas till enskilda människor, grupper och institutioner. Kultur är något som lärs in och överförs mellan olika människor genom en socialiserings-process. De normer som byggs upp i olika kulturer formar människans uppfatt-ningar om livet, hur dem ser på sjukdom och smärta och sitt förhållningssätt till döden. När olika kulturer möts kommer den starka kulturen tränga på sina värde-ringar på den svaga kulturen (Gustin & Lindwall 2014; Helman 2007). Kultur är en form av underliggande regler och ett sätt hur människor lever. Olikheter bland olika individer kan vara lika stor mellan personer med samma kulturella tillhö-righet som hos dem som har olika kulturella tillhötillhö-righeter. (Helman 2007).

Kulturkompetent omvårdnad

Kulturell kompetens definieras som något när en individ visar kulturell medve-tenhet, kunskap och färdighet samt använder dem i mötet med patienter, kollegor och anhöriga. En individ som har kulturell kompetens ska visa respekt (Seright 2007). Kulturell kompetens är en process där det söks efter kunskap om olika

kul-turer och etniska grupper samt hur man ser på hälsa utifrån sin tro och värdering-ar. Genom att få förståelse för patienten och dennes familjs synsätt kan det öka förståelse hur de ser på sitt sjukdomstillstånd och sitt förhållningssätt till detta. När kulturell kompetens ska läras in är det viktigt att vara medveten om att det finns skillnader mellan olika kulturer men även skillnader inom samma kultur. Det vill säga att det inte finns en typisk individ för en viss kultur (Doody & Doody 2012). Kulturell kompetens består av fyra dimensioner, 1.Vårdande, 2.Kulturell känslighet, 3.Kulturell medvetenhet och 4.Kulturella färdigheter. Kulturell kompetens betyder att sjuksköterskorna ska ha förståelse för patientens kultur, specifika tro och beteenden. Kulturella färdigheter är de färdigheter man skaffar sig vid bedömningar och i kommunikationen med patienten. Om det finns brist på kulturell kompetens kommer detta resultera i en kulturell konflikt där missuppfattningar och missförstånd uppstår samt att förtroendet minskar. Kom-munikationen mellan patient och sjuksköterska kommer även att påverkas om sjuksköterskan saknar kulturell kompetens (Vydelingum 2006).

Kulturkompetens fokuserar på att förbättra vårdkvalitén genom att ge en rättvis omvårdnad och minska skillnaden mellan den omvårdnad som ges till patienter med en annan kultur. En omvårdnad som inte riktar sin uppmärksamhet till mino-riteten och andra mindre gruppers behov kan förvärra rådande skillnader i vården (Saha, Beach & Cooper 2010). Vid brist på kunskap uppträder kulturella konflik-ter, kulturell maktutövning och kulturell smärta. Det krävs att sjuksköterskan har kunskap om vilken livsstil patienten har och den kulturella grupp som hen tillhör, vad denna kultur har för förhållningssätt till hälsa, ohälsa och omsorg, kulturella tabun och myter, etnocentriska tankar, hur patienten uppfattar sig själv och sin miljö, riter och rutiner och erfarenheter av omsorg (Gustin & Lindwall, 2014). Sjuksköterskan ställs inför ytterligare utmaningar i den dagliga omvårdnaden av patienter med en annan kultur. Sjuksköterskor kan själva börja göra en skillnad genom att integrera kultur i de dagliga rutinerna genom att effektivt kommunicera med patienter från olika kulturer (Singleton & Krause, 2009). Sjuksköterskan borde tillämpa principer som gäller för kulturkompetens och patientcentrerad vård gemensamt så att de kan möta alla patienters behov, inklusive andra

miss-gynsamma grupper då dessa lätt kan bortprioriteras. Saha, Beach och Cooper (2010) menar att om sjuksköterskan har kunskap om patientens kulturella normer, språk, läs och skrivkunnighet kommer det vara lättare att ge omvårdnad som pas-sar patienten och anhöriga som består av kulturen

Maier-Lorentz (2008) ansåg att kulturell kompetens hos en sjuksköterska krävs för att kunna göra upp en vårdplan för de patienter som har en annan kultur. För att upprätthålla en god kommunikation med patienten krävs det av sjuksköterskan att hen är kulturellt kompetent. Det är viktigt att införskaffa sig kunskap om hur människor med en annan kulturell bakgrund kommunicerar. Icke verbal kommu-nikation skiljer sig från olika kulturer. Sjuksköterskan har även ansvar för att re-flektera över sina egna kulturella värderingar och attityder samtidigt som man lär sig om en annan kultur. Detta leder till att sjuksköterskan inte kommer att skapa fördomar eller diskriminera en annan människas kultur. Om sjuksköterskan får förståelse för hur olika kulturers kommunikation och nyanser fungerar så kan en kulturellkompetent omvårdnad upprätthållas (a.a.).

Personcentrerad omvårdnad

En personcentrerad omvårdnad innebär att hjälpa personen att ta rätt beslut som är evidensbaserad och främjar patientens hälsa men samtidigt tar hänsyn till

patien-tens val och respektera dessa. Patienpatien-tens värderingar, behov, synsätt, vanor och prioriteringar ska tillgodoses för att uppfylla en personcentrerad omvårdnad. Pati-entens behov sätts före sjukdomen. Sjuksköterskor ska ha en öppenhet och vara intresserade av att lyssna på patientens perspektiv på sitt sjukdomstillstånd (Svenk sjuksköterskeförening 2016). Personcentrerad omvårdnad belyser patientens livs-världsperspektiv vilket betyder att patientens behov och önskemål beaktas samt att personligheten bekräftas. För att en holistisk vård ska kunna upprätthållas krävs att sjuksköterskor fokuserar på patientens livsvärldsperspektiv. Att skapa en relation med patienten och respektera individen är betydelsefullt för en personcen-trerad omvårdnad (Edvardsson 2009).

Problemformulering

Enligt ICN:s etiska koder ska sjuksköterskor skapa en miljö där de tar hänsyn till mänskliga rättigheter, värderingar, sedvänjor och trosuppfattningar. Informationen som ges till patienten ska vara kulturellt anpassad (Svensk sjuksköterskeförening 2017). I samband med en ökad invandring till Sverige kommer detta leda till att sjuksköterskor kommer vårda allt fler patienter från en annan kultur. Sjuksköters-kors brist på kunskap om olika kulturer kommer äventyra deras förmåga att ge en god vård (Seright 2007). Denna litteraturöversikt kommer därför att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av mötet med patienter från en annan kultur.

SYFTE

Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med en annan kultur.

METOD

Denna studie genomfördes som en litteraturöversikt där 10 utvalda vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats valdes ut efter att en kvalitetsgranskning samt en analys gjorts. En kvalitativ ansats används för att beskriva, förstå och tolka män-niskor. Denna litteraturöversikt skulle studera sjuksköterskors erfarenheter vilket betyder att en kvalitativ ansats var lämpligast för studien. En förutsättning för att utföra en litteraturöversikt är att det ska finnas tillräckligt antal studier av god kvalitet som ska ligga till grund för studiens slutsats (Forsberg & Wengström 2015). Syftet i denna litteraturöversikt formades efter problemformuleringen. Evidensen ökar för kvalitativa studier på så sätt att det bidrar till förståelse för deltagarens livsvärld och man får en fördjupad kunskap om fenomenet. Deltaga-rens röst blir hörd på ett annat sätt och detta leder till att man får förståelse för processer som formar individens beteenden (Forsberg & Wengström 2015).

Inklusionskriterier och exklusionskriterier

Inklusionskriterier för denna studie var att artiklarna skulle vara skrivna på engelska, ha abstrakt, ha referenser samt avgränsas med academic journals. Stu-dier från alla länder i världen var inkluderade.

Datumbegränsningar gjordes från år 2000 och framåt för att artiklarna skulle ge svar på sjuksköterskors upplevelser i dagens möten med patienter från olika kul-turer. Artiklarna som valdes skulle även uppfylla en hög kvalité enligt SBU:s granskningsmall.

Databassökning

Artikelsökningen utfördes mellan 180326–180401. När artikelsökningen gjordes använde författaren sig av databaserna PubMed och Cinahl. Dessa databaser an-vändes för att de fokuserar på omvårdnad (Graneheim & Lundman 2004). 5 artik-lar valdes från PubMed och 5 från Cinahl. Val av sökord gjordes efter syfte samt synonymer till de olika orden. Dessa ord översattes därefter i SweMeSH som är ett hjälpmedel från Karolinska institutet som används för att översätta svenska ord till engelska indexeringsord.

Indexeringsord användes till fördel för att de är enhetliga, artiklar blir tilldelade egna termer som beskriver innehållet i artikeln. Dessa ord används vid sökning med indexeringsord. Nackdelen med indexeringsord är att artiklarna förväntas ha dessa ord inlagda och att dessa ord även stämmer överens med artikelns innehåll (Forsberg & Wengström, 2015).

Författaren valde att använda sig av synonymer för det bärande begreppet kultur i syftet varav följande var religion and religions. Sökordet ethics användes för att detta var ett nyckelord som förekom i de studier som svarade på syftet. Felstav-ningar kontrollerades av författaren med hjälp av lexikon och trunkering användes för att inte missa artiklar som svarade på syftet (Forsberg & Wengström 2015). Sökningen smalnades av med hjälp av booleska operatorer AND och OR använ-des för att få en bredare sökning (Forsberg & Wengstöm 2015).. Sökorden i Pub-Med bestod av: ethnic groups, culture, nurses, nurse, perception, experience, view, patients, nurse perception, nurse experience. Sökorden i Cinahl bestod av: nurses, nurs*, nurse attitudes, perception, nurses experience, patients, patient, re-ligion, religions och ethics. Databassökningen kan ses i tabell 1

Tabell 1. Urvalstabell

Databas Sökord Begränsningar Träffar Lästa Titlar Granskade Abstract Granskade Artiklar Utvalda artiklar PubMed 280318 ("Ethnic Groups"[Mesh]) OR "Culture"[Mesh])) AND ("Nurs-es"[Mesh]) OR nurse)) AND ("Per-ception"[Mesh]) OR experience) OR view) AND ("Pa-tients"[Mesh]) OR patients)) AND (nurse experience) OR nurse perception) Abstract English 2000-01-01-2018-12-31. 234 234 85 25 5

Cinahl 010418 (MH "Nurses+") OR Nurs*AND (MH "Nurse Attitudes") OR (MH "Percep-tion+") OR nurses experience AND (MH "Patients") OR patient AND (MH "Religion and Reli-gions+") OR (MH "Ethics+") Abstract English Full text Academic jour-nals 2000-01-01-2018-12-31. 197 197 38 17 5

Urval och kvalitetsgranskning

Författaren valde först ut artiklar med en titel som skulle kunna tänkas svara på syftet. Därefter läste dessa artiklars abstrakt för att välja ut vilka artiklar som var relevanta och sedan lästes artiklarna i fulltext. Artiklarna kvalitetsgranskades och 10 artiklar valdes ut som hade hög kvalité och svarade på syftet. De utvalda artik-larna lästes igenom vid ett flertal tillfällen och kvalitetsgranskades noggrant efter SBU:s granskningsmall, en mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik. Denna mall modifierades genom att bedömningen av kvalitén bedömdes efter procent. Om artiklarna svarade ja på 80 % av de frågor som ställ-des enligt mallen bedömställ-des kvalitén vara hög. 70-79 % bedömställ-des artikeln ha medelhög kvalité och om artikeln hade en låg kvalité var svaret ja på endast 69 % eller mindre. De artiklar som bedömdes ha hög kvalité inkluderades i litteratur-studien.

Dataanalys

En manifest innehållsanalys användes för litteraturstudien där mönster och kate-gorier analyserades. Denna analysmetod består av fem steg (Forsberg & Weng-ström 2015). I det första steget lästes de 10 valda artiklarna ett flertal gånger för att öka förståelsen för artikelns innehåll i resultatet. I steg två tog författaren ut den information som beskrev sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med en annan kultur. Detta gjordes genom att dra streck under den texten. I steg tre kunde innehållet i de olika artiklarna identifieras i olika kategorier. De olika kategorierna som identifierades i artiklarna skrevs ner på en liten lapp för att för-fattaren tydligt skulle se vilka teman som identifierats i respektive artikel. I steg fyra jämfördes alla teman som identifierats i tidigare steg för att finna skillnader och likheter mellan de olika artiklarna. Underkategorier skapades under de hu-vudkategorier som var mest framträdande. I steg fem tolkades resultatet av förfat-taren för att sedan skrivas ner under det tema som texten tillhörde.

RESULTAT

Resultatet byggdes på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Artik-larna som valdes ut bedömdes ha hög kvalité. Fyra studier gjordes i Storbritan-nien, tre i Norge, två i Irland och en i USA. Studierna använde sig av intervjuer för att samla in data. Intervjuerna hölls enskilt och i fokusgrupper. Deltagarna i studierna varierade mellan 5-28 deltagare. Med en manifest kvalitativ innehållsa-nalys kunde tre huvudkategorier identifieras: 1. Bristfällig kommunikation på grund av språkbarriär och användning av tolk, 2. Brist på undervisning om olika kulturer, 3. Anhörigas förhållningssätt.

Bristfällig kommunikation på grund av språkbarriär och användning av tolk

En av sjuksköterskorna upplevde att när patienten hade ett främmande språk ten-derade kommunikationen att bli anstängd och begränsad. Sjuksköterskorna upp-levde obehag när det uppstod språkbarriärer som påverkade kommunikationen. När sjusköterskorna inte talade samma språk som patienten var det svårt att be-döma ifall patienten förstod vad de informerat om. Språkskillnader ledde även till att det tog länge tid för sjuksköterskorna att få en tydlig anamnes. Vid mötet med patienter med ett annat språk beskriver sjuksköterskorna att anhöriga användes som tolk. Sjuksköterskorna upplever att i vissa fall lämnade anhöriga ute väsentlig information. När detta skedde valde sjuksköterskorna oftast att ta kontakt med en formell tolk vilket upplevdes ge en bättre bild av patientens situation (Diver m.fl 2003; McCarthy m.fl 2013; Tuohy m.fl 2008).

Missförstånd

Sjusköterskorna upplevde svårigheter vid samtalet med patienter trots det att både patient och sjuksköterska talade samma språk (Okougha & Tilki 2010). Det blev problematiskt när patienten inte hade samma modersmål för då blev det svårt att förstå olika dialektala uttryck. Mötet blev svårt och förvirrande eftersom missför-stånd uppstod då uttryck och ord översattes ordagrant av patienterna. Sättet att kommunicera skiljer sig åt i olika kulturer. Tuohy m.fl. (2008) beskriver att sjuk-sköterskornas vardagliga sätt att använda humor begränsades på grund av språk-barriärer. Debesay m.fl. (2014a) beskriver även att sjuksköterskorna var rädda för att missförstånd skulle ske så sjuksköterskan var mer medveten om sitt beteende i mötet, det vill säga hur man pratade och förde sig. Sjuksköterskor upplevde att de kunde vara mer lekfulla och skämta med patienten om man hade samma kultur som patienten (a a). Sjuksköterskorna upplevde frustration när patienten inte för-stod dem. Sjuksköterskan upplevde att det ofta uppför-stod missförstånd (Tuohy m.fl 2008). Sjuksköterskorna upplevde bekymmer över att patienten inte förstod något om sin diagnos eller komplexititen i behandlingen. Sjuksköterskorna var rädda att patienten inte förstod att hen var döende eller tvärtom att prognosen inte var så farlig som den upplevdes (Richardson m.fl 2005).

Sjusköterskorna beskriver sin oro för att inte kunna bedriva holistisk vård på grund av att man inte blir förstådd eller förstår. Sjuksköterskorna menade att när man först förstår patienten kan man vårda själva patienten och inte endast pro-blemet (Tuohy m.fl. 2008).

McCarthy m.fl. (2013) berättar att sjuksköterskorna upplevde att när man inte förstod patienten så påverkade detta sjusköterskans förmåga att få en tydlig anam-nes(a a). Språkskillnader ledde till att det tog länge tid för sjuksköterskorna att skapa sig en klar bild av patienten (Diver m.fl 2003). De upplevde uppföljningen av patienten som en gissningslek. En sjuksköterska beskrev att det var svårt med hur man skulle hjälpa patienten (McCarthy m.fl. 2013). Sjuksköterskorna menade att när man gick miste om att inte kunna samtala med patienten så påverkade detta förmågan att bygga upp en relation med patienten (Richardson m.fl.2015). Enligt Diver m.fl. (2003) beskriver sjuksköterskorna att när man inte pratade samma språk som patienten var det svårt att bedöma ifall patienten förstod vad du infor-merat om. Detta gjorde att det var svårare att få ut information som skulle ha be-tydelse för patientens vård(a a). Att informera skriftligt var inte alltid ett alterna-tiv då patientens språk inte stämde överens med översättningen eller att patienten var analfabet. Sjusköterskorna beskrev mötet med patienter med en annan kultur som mer utmanande, det var svårt att ge en optimal vård på grund av språksvårig-heterna. Språksvårigheterna gjorde att patienterna fick mindre tid av sjuksköters-korna (Richardson m.fl. 2005). Sjuksköterskor berättade att vid tillfällen när språkbarriärer uppstod så valde sjuksköterskor att kommunicera på ett icke verbalt sätt. En sjuksköterska beskrev att bristen i kulturell kompetens kunde påverka vårdkvalitén för de patienterna med en annan kultur (McCarthy m.fl. 2013).

Användning av tolk

Sjuksköterskorna beskrev att språket var ett problem när man vårdade patienter från ett annat land (Diver m.fl. 2003). När det var svårt att kommunicera med pa-tienten tog man hjälp av en tolk (Tuohy 2008). Sjuksköterskor upplevde att det var svårt att hitta en balans i vad en anhörig får tolka och inte tolka på grund av att det som diskuteras kan vara känsligt både för patienten och anhöriga. (Richardson 2006). Sjuksköterskor berättade att det var svårt att komma i kontakt med en tolk. I vissa fall var det lättare om en anhörig översatte samtalet men sjuksköterskorna menade samtidigt på att man inte alltid kan använda anhöriga eftersom man inte visste om dem översatte korrekt (Diver m.fl. 2003). Sjusköterskor hade en bättre upplevelse med en formell tolk. Det negativa med en formell tolk var att det var svårt att få kontakt med dem eller att man i vissa fall tyckte det verkade som att rätt information inte kom fram till patienten. Detta menade sjuksköterskorna, kunde bero på motviljan att ge tråkiga besked till patienten. Sjuksköterskorna var inte heller bekväma med att dem inte kunde styra hur informationen gavs till pati-enten genom kroppsspråk och tonläge. Det var även viktigt att ta hänsyn till vilket kön tolken hade beroende av vad som skulle tolkas till patienten (Richardson 2006). Tuohy (2008) betonar även att Sjuksköterskorna ville ha en tolk som kunde använda sig av medicinska termer. Sjuksköterskorna tyckte att det var viktigt att patienten skulle få en och samma tolk för att detta skulle skapa trygghet mellan dem. Detta var dock inte lätt att uppfylla. Det framgår även i studien av McCarty m.fl. (2013) att sjuksköterskor upplevde en oro i att man oftast fick olika tolkar vilket gjorde att det inte blev någon kontinuitet. I vissa fall förstod inte tolken medicinska termer eller den jargong som är i sjukhusmiljöer. Sjuksköterskor an-såg att där fanns ett behov för sjuksköterskor att lära sig hur man förhåller sig till en tolk för att tillgodogöra sig tolken på ett bättre sätt.

Brist på kunskap skapar osäkerhet

Sjuksköterskorna beskriver att under deras utbildning fanns det brist eller ingen utbildning alls i kulturell kompetens. Sjuksköterskan upplevde att där fanns en brist i kulturell kompetens vid mötet med patienten då det uppstod en osäkerhet

vid vårdandet. En sjuksköterska menar på att om sjuksköterskan inte fick lära sig något om andra kulturer var sjuksköterskan rädd att detta kunde leda till att pati-enten blev diskriminerad. (Leishman 2004; Diver m.fl 2003; Valente 2011).

Brist på kulturell kompetens

I en studie beskrev sjuksköterskorna att det var svårt att respektera patienters kul-tur när man saknade kunskap (Valente 2011). En sjuksköterska upplevde att mer kulturell kompetens hade underlättat patientmötet och att det hade varit lättare att tillfredsställa deras behov (Diver m.fl 2003). Sjuksköterkorna upplevde att det saknade kunskap om olika kulturer. Sjuksköterskorna ansåg att det fanns behov av mer kunskap om olika traditioner i andra länder i relation till sin egen kultur. De ville ha mer träning i att möta patienter med en annan kultur. Sjuksköterskor an-såg att det i nuläget inte fanns möjlighet för dem att utveckla ny kompetens (De-besay 2014). Tuohy (2008) beskriver att sjuksköterskorna upplevde att där fanns behov av mer utbildning i kulturella skillnader, allt från mat, klädsel och hygien (a.a). En del av sjuksköterskorna beskrev att under deras utbildning fanns det brist eller ingen utbildning alls i kulturell kompetens. Sjuksköterskor upplevde därför att det skulle finnas ett behov av undervisning i kulturell kompetens på utbild-ningen och även på arbetsplatsen (Leishman 2004). En sjusköterska beskriver att hen inte kan minnas att hon fått någon undervisning om kultur i vården. En sjuk-sköterska beskriver dessutom att hen aldrig fått någon träning i det och att man aldrig blivit erbjuden (Diver m.fl. 2003). De gav som förslag att man skulle få kontinuerlig utbildning om olika kulturer (Richardson 2005). Sjuksköterskorna ansåg att det skulle vara lättare att hantera ett möte med patienten om hjälpmedel fanns tillgängliga som lexikon som skulle underlätta möjligheterna att hjälpa pati-enterna (Tuohy 2008). En sjuksköterska föreslog att utbildningen inte endast skulle fokusera på kultur utan även personcentrerad omvårdnad (Leishman 2004). Sjuksköterskorna upplevde frustration i att de inte kan ge en personcentrerad om-vårdnad på grund av kunskapsbrist i kultur. En sjuksköterska berättar att målet är att respektera patientens individuella behov vilket innefattar de kulturella behoven men att detta påverkas av kunskapsbristen. (Leishman 2004). Diver m.fl. (2003) lyfter fram att en del av sjuksköterskorna menade att deras kulturkompetens inte var något de lärt sig utan något man hade inom sig. De menade att man ska foku-sera på att ge en personcentrerad omvårdnad oavsett vilken kultur patienten tillhör En sjuksköterska beskriver att hon vid ett tillfälle ville krama en patient men visste inte om detta var lämpligt på grund av hennes kultur men sjuksköterskan säger att hon inte tror någon utbildning skulle hjälpt henne i detta fall. Leishman (2004) beskriver även sjuksköterskors upplevelser av att utbildningen som gavs i kulturell kompetens inte underlättade patientmötet (a.a). En annan sjuksköterska beskriver även att de problem som hon upplevt vid patientmötet kunde infalla även om patienten hade samma kultur som sjuksköterskan (Diver m.fl. 2003).

Ovisshet vid mötet med patienten

En sjuksköterska beskrev att hen hade träffat på ett flertal patienter med kulturella bakgrunder och upplevde varje möte unikt och att det kändes nervöst på grund av bristen i kulturell kompetens (Leishman 2004). En sjuksköterska beskrev upple-velse av nervositet och obehag vid mötet med en patient med en annan kultur på grund av att hon inte hade någon kunskap om dem och deras religion (a.a). Sjusköterskorna upplevde att mötena med patienterna var oförutsägbara på grund av deras kunskapsbrist om kultur (Debesay m.fl. 2014a). En sjuksköterska be-skrev ett fall där en patient kom från en annan kultur men där patienten lämnat dessa värderingar bakom sig medan en sjuksköterska beskriver att man aldrig

visste om patienten som var muslim var strikt troende eller inte (Diver m.fl. 2003). Sjusköterskorna upplevde rädsla inför att göra misstag eller förolämpa patienter när man gav vård. Sjuksköterskorna var oroliga över att den vården som skulle bedrivas stred mot patientens kulturella normer. Sjuksköterskorna var osäkra om man kunde skaka hand eller ha ögonkontakt eller ifall det kunde vara en man eller kvinna som vårdade patienten. Sjuksköterskorna var oroliga för att bryta de kulturella normerna och när patienten visade att man varit nära att bryta gränserna upplevde sjuksköterskorna obehag. Sjuksköterskorna var vana att röra patientens axlar när de vårdade patienter men fick uppleva att patienter med en annan kultur kände sig otrygga med detta (Debesay 2014b). Sjuksköterskorna beskriver att det var svårt att ställas inför en situation där man skulle göra intim-vård på patienten. Det gjorde det dessutom ännu svårare när man inte talade samma språk. Sjuksköterskor som upplevde att de inte kunde komma nära sin patient valde att distansera sig från patienten (Debesay m.fl. 2014a). Debesay m.fl. (2014a) betonar även att sjuksköterskorna upplevde att de kände mer behov av att visa empati för patienten och att patienten med annan bakgrund skulle känna sig sedd oavsett kulturell tillhörighet. Sjuksköterskorna ville verkligen att patienten skulle förstå att hen brydde sig om dem. Sjuksköterskorna var rädda för att patienten skulle tro att sjusköterskorna inte brydde sig om dem eller diskrimi-nerade dem. I denna situation fokuserade sjuksköterskorna mer på att vara vänliga och att respektera patienten för deras kultur. För att patienten skulle känna sig mer bekväm så försökte sjuksköterskorna vara mer artiga och försökte utstråla trygg-het. Sjuksköterskorna beskriver även att de hjälpte patienterna med problem som inte tillhörde deras åtaganden (Debesay m.fl. 2014a). I mötet med en patient med en annan kultur var det svårt i vissa fall att bedöma om man skulle prioritera pati-entens vilja och värderingar eller om man skulle hålla sig till professionens regler. I dessa fall upplevde sjuksköterskorna ilska, frustration och ledsamhet. Det fanns även en rädsla i att förlora förtroende för patienten samtidigt som man inte ville äventyra sin roll som sjuksköterska (Diver m.fl. 2003). Sjuksköterskorna upplev-de besök hos patienten när hen var sysselsatt med att be till Gud som obehaglig, det skapade osäkerhet i hur man skulle förhålla sig till dessa (Debesay m.fl. 2014a). Sjuksköterskorna upplevde stress på sitt arbetspass när patienten önskade att sjuksköterskan skulle utföra kulturella gester som var kopplad till patientens välbefinnande (Valente 2011).

Anhörigas förhållningssätt

När patienten blev sjuk upplevde sjuksköterskorna att det skiljde sig åt beroende på olika kulturer avseende hur anhöriga betedde sig. Det fanns anhöriga som hellre pratade med sjuksköterskorna om hur patienten mådde istället för att komma dit och hälsa på. Med andra familjer var det tvärtom, patientrummen var så fulla att det påverkade sjuksköterskans arbete. Sjuksköterskorna upplevde att den största kulturella skillnaden visade sig i hur anhöriga samt patient handskades med döden. (Okougha & Tilki 2010; Debesay m.fl 2014a; Diver m.fl 2003; Höye & Severinsson 2008; Valente 2011).

Anhörigas reaktioner

Sjuksköterskorna var förvånade över en anhörigs agerande när deras närstående blev inlagda. En del av de anhöriga kommunicerade hellre i telefon än att besöka sin närstående på sjukhus. Sjuksköterskor kunde se att där fanns en skillnad i hur man tog hand om sina anhöriga beroende på kultur. I vissa kulturer fick närstå-ende bo på ett särskilt bonärstå-ende men i en annan kultur tar man själv hand om sin närstående. En sjuksköterska berättade att det var skam för familjen om den

när-stående fick bo på särskilt boende. Sjuksköterskor upplevde frustration i hur anhö-riga betedde sig när deras närstående var inlagda (Okougha & Tilki 2010). En sjuksköterska beskrev att en patient fick ingen vila då anhöriga var närvarande i patientrummet ständigt, men enligt patient och anhöriga var detta något som hjälpte patienten att få lugn och ro för att återhämta sig. Sjuksköterskan hade svårt att förstå detta då hon ansåg att vila var det bästa för patienten för att få en lugn tillvaro (Debesay m.fl. 2014a). Anhöriga till patienterna fördrog att deras närstå-ende skulle aktiveras så lite som möjligt under sin sjukdomstid då de ansåg att dem behövde vila. I vissa fall var det svårt för sjuksköterskorna att få fram vikten av att aktiveras på grund av att behålla sin styrka och förebygga eventuella risker (Debesay m.fl. 2014a). Sjuksköterskorna kunde se att det var olika vem man skulle vända sig till om man skulle informera anhöriga beroende på vilken kultur patienten hade. I vissa familjer var det mannen som skulle informeras medan i andra fall var det kvinnorna som styrde besluten i familjen (Höye & Severinsson 2008, Diver m.fl. 2003).

Livets slutskede

Vid mötet med döden blev det tydligt för sjuksköterskorna att där fanns en skill-nad i hur man hanterade döden. I en kultur vill man inte vara nära den närstående när den var död medan i en annan kultur önskar anhöriga om att få ett sista avsked av den närståendes döda kropp (Okougha & Tilki 2010). Sjuksköterskor beskrev att anhöriga inte ville veta om den närstående var döende. Det var viktigt att tänka på hur man pratade om döden och även ifall man ens fick prata om döden. I vissa kulturer ansåg man att om man pratade om döden kom den till en (Valente 2011). Sjuksköterskorna berättade att anhöriga avstod från att prata om döden då de me-nade på att detta istället skulle ge hopp till patienten om att läka och återhämta sig (Debesay, m.fl. 2014b). Det var svårt för sjuksköterskorna att förhålla sig till pati-entens sätt att hantera döden. Sjuksköterskorna tyckte det var svårt att ha förstå-else för hur patienterna med en annan bakgrund såg på döden. En sjuksköterska menade att det var fel att reagera så eftersom det betydde att man projicerade över sina egna kulturella normer på anhöriga (Tuohy m.fl. 2008). Sjusköterskorna be-skrev att vid livets slutskede brukade hen vara öppen men när man vårdade pati-enter med en annan kultur fick man en upplevelse om att det var tabubelagt och att man inte skulle vara så öppen om döden. Detta upplevdes vara svårt för sjuk-sköterskorna att hantera. Att vårda patienterna i livets slutskede beskrevs som att vara det svåraste för sjuksköterskorna eftersom det stred mot deras värderingar. Sjusköterskorna föredrog att man istället skulle vara mer öppen för döden i mötet med patienten. Sjuksköterskor upplevelser av att vårda patienten med en annan kultur var att de kände sig oroliga när de träffade på olika sätt att förhålla sig till sjukdom och döden. Sjuksköterskorna ställdes inför dilemmat ifall man skulle respektera patientens tro och värderingar eller fortsätta som vanligt (Debesay m.fl. 2014b). Efter att patienten dog var anhöriga högljudda vilket skrämde andra pati-enter på avdelningen. Det skiljde sig åt beroende vilken kultur man hade i hur man hanterade smärta och sorg, vissa uttryckte sina känslor mer utåt medan andra behöll sorgen inom sig. Sjusköterskorna var vana vid att ha en tydlig roll när an-höriga sörjde patienten men det var svårt att hitta en roll som sjuksköterska bland alla anhöriga (Höye & Severinsson 2008). Sjusköterskorna upplevde att det var svårt att erbjuda stöd till de närstående som sörjde på grund av att sjuksköterske-utbildningen inte lägger så tung vikt i kunskapen om religion och kultur (Okougha & Tilki 2010).

DISKUSSION

Diskussionen kommer att bestå av en diskussion om metodens olika delar samt en diskussion om de 3 huvudkategorierna som identifierats i resultatet.

Metoddiskussion

Författaren har valt att diskutera de delar som finns under metoddelen, databas-sökningen, inklusions-och exklusionskriterier, kvalitetsgranskning och dataanalys. Kravet för studien var att resultatet skulle baseras på kvalitativa artiklar. Kvalita-tiva studier bearbetas med hjälp av tolkning av författaren vilket kan leda till fel-tolkningar då författaren gör sin egen tolkning av artiklarna (Graneheim & Lund-man 2004

Databassökningen

Författaren valde att använda sig av endast två databaser då dessa databaser är inriktade på ämnet som skulle undersökas, omvårdnad. Artiklar med lägre kvalitet än hög exkluderades från studien. Författaren valde även att exkludera de artiklar som inte var tillgängliga gratis. Detta kan anses vara en svaghet i studien då dessa artiklar skulle kunna bidra med ytterligare resultat för studien. De tio artiklar som valdes ut hade genmensamma teman vilket ökade trovärdigheten för vad studien resulterade i. Författaren valde indexeringsord vid databassökningen vilket kan ha lett till att relevanta artiklar fallit bort från sökresultatet på så sätt att där skett fel-aktig indexering eller att artiklarna inte blivit tilldelade termer som ger en träff på sökning med indexeringsord. Styrkan med studien var att sökresultatet resulterade i ett hanterbart resultat som kunde bearbetas väl av författaren på så sätt att ingen relevant artikel föll bort av dessa.

Inklusions- och exklusionskriterier

Artiklarna skulle vara skrivna på engelska för att kunna få förståelse för artiklar-nas innehåll. Genom att författaren endast valde artiklar med sjuksköterskors upp-levelser fick författaren en djupare förståelse för just sjuksköterskornas erfaren-heter av detta fenomen. Författaren valde även att endast inkludera studier med abstrakt, referenser och academic journals på grund av att det var vetenskapliga artiklar som var baserade på trovärdiga referenser som skulle vara grunden för studien. Titeln ska vara det grundläggande för att etablera studiens inklusions- och exkusionskriterier (Forsberg & Wengström 2015). Vilket stämde överens med författarens val av inklusion och exklusionskriterier då sjuksköterskors erfaren-heter var det som inkluderades i studiens resultat. Studier från 2000-2018 valdes att ha med eftersom det är sjuksköterskornas upplevelser idag som ska undersökas i samband med dagens invandring. Studiens syfte handlade om sjuksköterskors upplevelser vilket gjorde att sjuksköterskestudenter exkluderades.

Kvalitetsgranskning

Författaren har valt att göra en kvalitetsbedömning med SBU’s granskningsmall för kvalitativa artiklar för att detta ska minska risken för att upprätthålla en hög reliabilitet i studien. Det var fåtal studier som svarade på studiens syfte men de artiklar som valdes ut hade en hög kvalité enligt SBU:s granskningsmall. Författa-ren delade upp resultaten av artiklarna i olika teman ensam vilket kan anses vara en svaghet för studien då det endast gjorts en tolkning av författaren. Något som styrker studien är att författarens förförståelse inte stämde överens med studiens resultat vilket betyder att resultatet tolkats neutralt.

Huvudkategorier samt underkategorier identifierades med hjälp av en manifest analysmetod. Analysmetoden gjordes i olika steg för att inte missa relevant fakta som kunde svara på syftet. Enligt (Graneheim & Lundman 2004) när kategorier väljs ut betyder detta att den text i artikeln som svarar på syftet inte ska exklude-ras vilket i sin tur betyder att allt resultat från artiklarna har presenterats i resulta-tet i denna studie. Relevant fakta som kan svara på syfresulta-tet har inte exkluderats vil-ket ökar studiens tillförlitlighet.

Resultatdiskussion

Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att kommunikationen påverkades av språkbarriärer. Detta ledde till sämre vårdkvalité. Sjuksköterskorna hade dålig erfarenhet av undervisning om kulturer på utbildningen och önskade mer under-visning i personcentrerad omvårdnad. Brist på kunskap ledde till att sjuksköters-korna upplevde obehag och osäkerhet vid mötet med patienten. Att vårda patien-ter med en annan kultur beskrevs som mest utmanande av sjuksköpatien-terskorna då anhöriga hanterade döden på olika sätt. Resultatet kommer att diskuteras utifrån de tre huvudkategorierna som har identifierats i studien.

Bristfällig kommunikation på grund av språkbarriär och användning av tolk

I resultatet beskrivs att sjusköterskor upplevde svårigheter vid samtalet med pati-enter trots att både patient och sjuksköterska talade samma språk (Okougha & Tilki 2010). Mötet blev svårt och förvirrande eftersom missförstånd uppstod då uttryck och ord översattes ordagrant av patienten. Sättet att kommunicera skiljde sig åt i olika kulturer (Tuohy m.fl 2008) I bakgrunden förklaras att, för att upp-rätthålla en god kommunikation med patienten krävs en sjuksköterska som har kulturell kompetens. Det är då viktigt att införskaffa sig kunskap om hur männi-skor med en annan kulturell bakgrund kommunicerar. Icke verbal kommunikation skiljer sig från olika kulturer (Maier-Lorentz 2008).

Resultatet visade att det faktiska problemet inte handlar om att man inte förstår patientens språk utan att det är sättet hur man pratar och nyanser i språket som kan leda till missförstånd, det vill säga att den icke verbala kommunikationen skiljer sig åt från olika kulturer. Det skulle betyda att sättet att prata kan grunda sig i pa-tientens kulturella tillhörighet. Att det finns olika normer som präglas av sättet att prata. Sjuksköterskorna var rädda för att missförstånd skulle ske så att sjukskö-terskan var mer medveten om sitt beteende i mötet, det vill säga hur man pratade och förde sig. Sjuksköterskor upplevde att de kunde vara mer lekfulla och skämta med patienten om man hade samma kultur som patienten (Debesay m.fl. 2014a). Det framkommer att det inte behöver betyda att du inte kan använda en viss jar-gong på grund av den kulturella tillhörigheten utan att det faktiskt kan bero på hur personen fungerar. Utan att det handlar mer om individuella skillnader än de kul-turella och detta skulle kunna hanteras bättre med hjälp av en personcentrerad omvårdnad.

I resultatet framgår det att sjuksköterskorna menade att när man gick miste om att inte kunna samtala med patienten så påverkade detta förmågan att bygga upp en vårdrelation med patienten. Det var svårare att få ut information som skulle ha betydelse för patientens vård (Richardson m.fl. 2015; Diver m.fl. 2003; Tuohy 2008). Betydelsen av personcentrerad omvårdnad är att fokusera på patientens behov samt att man kan fråga anhöriga om patienten för att få förståelse för hur patienten fungerar (Edvardsson, 2009). Det beskrivs att en ökad variation av

kul-turer i vården kommer skapa utmaningar för sjuksköterskan att ge en individuali-serad och holistisk vård. För att ge en holistisk vård krävs en förståelse för männi-skan i sin kultur. Denna teori ska göra det lättare för sjukskötermänni-skan att möta pati-enten med en annan kultur (Gustin & Lindwall, 2014; Maier-Lorentz 2008). Detta betyder att patienter med en annan etnisk tillhörighet eller som har en annan kul-tur än den sjuksköterskan har kommer att få sämre vård som inte är personcentre-rad på grund av att sjuksköterskorna saknar förmåga att tillfredsställa patientens kulturella behov. Ett annat perspektiv skulle vara att språket har en negativ påver-kan på så sätt att du inte ens påver-kan fråga patienten om hur hen vill ha det på grund av att patient och sjuksköterska inte pratar samma språk. För att detta ska vara möjligt att inte den personcentrerade vården ska äventyras på grund av att patien-ten har ett annat språk, etnisk tillhörighet eller kultur är det av vikt att ha en for-mell tolk tillgänglig. I detta fall kan det även vara viktigt för sjuksköterskan att det icke verbala språket används. Det skulle krävas mer resurser i dagens läge till tol-kar. Utifrån de studier som lästs enligt sjuksköterskors upplevelser av att använda sig av tolk upplevde sjuksköterskorna att tolkarna var svårtillgängliga, det var svårt att få en kontinuitet och att de saknade förmågan av att använda sig av medi-cinska termer (Tuohy 2008; McCarthy m.fl. 2013). För att det ska vara möjligt att ge en personcentrerad vård är det av vikt att satsa mer resurser på formella tolkar.

Brist på undervisning skapar osäkerhet

Resultatet visade att när kulturell kompetens ska läras in är det viktigt att vara medveten om att där finns skillnader mellan olika kulturer men även skillnader i en och samma kultur. Det vill säga att det inte finns en typisk individ för en viss kultur (Doody & Doody 2012). I resultatet visade sig bland annat att en sjukskö-terska menade att deras kultur kompetens inte var något de lärt sig utan något man hade inom sig. De menade att man ska fokusera på att ge en personcentrerad om-vårdnad oavsett vilken kultur patienten tillhör En sjuksköterska beskrev att hen vid ett tillfälle ville krama en patient men visste inte om detta var lämpligt på grund av hennes kultur men sjuksköterskan säger att hon inte tror någon utbild-ning skulle hjälpt henne i detta fall (Diver m.fl. 2003). Leishman (2004) beskriver även sjuksköterskors upplevelser av att utbildningen som gavs i kulturell kompe-tens inte underlättade patientmötet (a a). En annan sjuksköterska beskriver även att de problem som hon upplevt vid patientmötet kunde infalla även om patienten hade samma kultur som sjuksköterskan (Diver m.fl. 2003). Den väsentliga frågan är om det kan finnas en utbildning som täcker kunskap om alla kulturer i världen. Kan man utgå ifrån att en person är på ett visst sätt för att den tillhör en kultur, religion eller kommer från ett visst land? Det kommer vara svårt att möta patien-tens kulturella behov på det sättet genom att få undervisning i vad en viss kultur har för värderingar och normer eller hur en viss religiös grupp ser på hälsa. Förfat-taren föreslår istället att det skulle vara lättare att utbildningen fokuserar ännu mer än vad de gör idag på att lära ut personcentrerad omvårdnad samt att det ges undervisning om detta även på arbetsplatsen. Detta för att sjusköterskor ska kunna ge en personcentrerad omvårdnad till alla sina patienter oavsett värderingar, språk och kultur.

Anhörigas förhållningssätt

I bakgrunden beskrivs att sjuksköterskor måste få förståelse för att vården består av olika kulturer. Om sjuksköterskor inte får förståelse för detta finns det risk för att de bedömer en annans kultur efter sin egen (Doody & Doody 2012). I resulta-tet framkom det att sjuksköterskorna var förvånade över anhörigas agerande när deras närstående blev inlagda. Anhöriga kommunicerade hellre i telefon än att

besöka sin närstående på sjukhus (Okougha & Tilki 2010). En slutsats som kan dras är att det är viktigt att sjuksköterskor sätter sina värderingar åt sidan vid vår-dandet av patienterna och att inte gå in med en dömande inställning. Det finns alltid en anledning till varför människor agerar som det gör och det är viktigt att respektera detta. Ett fall beskrivs i resultatet där anhöriga till patienterna fördrog att deras närstående skulle aktiveras så lite som möjligt under sin sjukdomstid. Sjuksköterskorna var samtidigt medvetna om att patienten behövde aktiveras för att minska riskerna samt behålla patientens styrkor. (Debesay m.fl. 2014). Sjuskö-terskor måste utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet enligt ICNs etiska kod (Svensk sjuksköterskeförening 2017) I detta fall om det finns en språkskillnad skulle det underlätta om sjuksköterskorna tog hjälp av en tolk för att kunna besk-riva anledning för anhöriga till varför aktivering är det bästa för patienten i syfte att kunna återhämta sig och komma tillbaka till sitt habitualtillstånd. Oavsett språk ska detta budskap komma fram till patient och anhöriga då detta är en skyldighet. Resultatet visade att sjuksköterskan har ansvar för att reflektera över sina egna kulturella värderingar och attityder innan man lär sig om en annan kultur. Detta leder till att sjuksköterskan inte kommer att skapa fördomar eller diskriminera en annan människas kultur (Maier-Lorentz 2008) I resultat visade det sig att sjuskö-terskorna beskrev att vid livets slutskede brukade dem vara öppna med att prata om döden men när man vårdade patienter med en annan kultur fick man en upple-velse om att det var tabubelagt Detta upplevdes vara svårt för sjuksköterskorna att hantera (Debesay m.fl.2014). Sjuksköterskorna menade att det var fel att reagera så eftersom det betydde att man projicerade över sina egna kulturella normer på patienten (Tuohy m.fl. 2008). Slutsatsen kan dras att vård i livets slutskede ska anpassas efter patientens och anhörigas önskemål. Det vill säga att det innefattar hur man förhåller sig till döden, ifall det är något man vill prata om eller inte. För att kunna möta patientens och anhörigas önskemål som kan innefatta de kulturella behoven inför döden är det av vikt att ha en öppen dialog i så tidigt skede som möjligt med anhörig och patient för att identifiera behoven och önskemålen för patienten. Och att när patienten befinner sig i slutskedet är sjuksköterskan med-veten om hur vården önskas ges. Oavsett är det viktigt att sjuksköterskan i alla fall är öppen för att prata om det och inte ska uppleva obehag över att tala om döden. Att sjuksköterskorna alltid är tillgängliga för de patienter som önskar att få prata om döden.

KONKLUSION

Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med en annan kultur. Sjuksköterskorna upplevde att där fanns ett behov av utbildning om kulturell kompetens då sjuksköterskorna utan kunskap upplevde att de inte kunde tillfredsställa behov och önskemål. Sjuksköterskorna upplevde även att språkskillnader var något som påverkade vårdkvalitén. I den personcen-trerade omvårdnaden ska vården formas efter patienten, vilket även innefattar patientens kulturella behov. Genom att erbjuda mer utbildning i personcentrerad omvårdnad kommer patientens behov och önskemål uppfyllas trots olik kulturell bakgrund. Sjuksköterskor kommer aldrig kunna införskaffa sig kunskap om alla kulturer i världen och även om sjuksköterskor har kunskap om patientens kultu-rella bakgrund kan sjuksköterskorna inte utgå ifrån att patienten vill ha det på ett visst sätt på grund av detta. Sjuksköterskor borde därför gå in med samma inställ-ning till alla patienter och forma omvårdnaden efter den personen efterson i den personcentrerade omvårdnaden utgår man ifrån varje enskild individ. För att detta

ska vara möjligt ska sjuksköterskor vara respektfulla, inte vara dömande och ha en öppen dialog med patient och anhörig med hjälp av en formell tolk om där finns ett behov.

FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH

FÖRBÄTTRINGSARBETE

Genom att ha studerat sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med en annan kultur har detta genererat en ökad förståelse för de olika hinder som uppstår samt hur de kan förebyggas. Denna studie har visat att sjuksköterskor inte behöver lägga vikt vid patientens kulturella bakgrund utan istället utgå ifrån en personcen-trerad omvårdnad då detta även kommer beakta patientens kulturella preferenser. För att upprätthålla en god personcentrerad omvårdnad krävs det att sjuksköters-kor och patienter har en bra relation. För att detta ska vara möjligt krävs det att dem kan kommunicera med varandra. Därför skulle ett förslag till förbättringsar-bete vara att satsa mer resurser på formella tolkar då det identifierades i studien ett behov av detta. I takt med en ökad invandring får vi fler personer i vården med annan kulturell bakgrund vilket betyder att andra kulturella bakgrunder kommer bli en naturlig del i vårdandet. Denna kunskap skulle kunna användas i det kli-niska arbetet genom att ta upp personcentrerad omvårdnadens betydelse kontinu-erligt i handledningen. Detta för att underlätta sjuksköterskornas arbete med pati-enter med en annan kulturell bakgrund men även med de patipati-enter som har samma kulturella bakgrund. Det egna behovet av fortsatt kunskapsutveckling är att stän-digt söka kunskap om hur en personcentrerad omvårdnad ska upprätthållas och att ständigt komma ihåg att inte gå in med en dömande inställning i patientmötet samt att vara öppen och fråga varje patient hur hen önskar sin vård.

REFERENSER

* =Studier inkluderade i resultatet.

Cutilli C, (2006) Do your patients understand? Providing culturally congruent patient education. Orthopaedic Nursing, 25, 218-224.

*Debesay J, Harslöf I, Rechel B, Vike H (2014a) Dispensing emotions: Norwe-gian community nurses´ handling of diversity in a changing organizational con-text. Social Science & Medicine, 119, 74-80.

* Debesay J, Harslöf I, Rechel B, Vike H (2014b) Facing diversity under institu-tional constraints: challenging situations for community nurses when providing care to ethnic minority patients. Journal of Advanced Nursing, 70, 2107-2115. *Diver F, Molassiotis A, Weeks L, (2003) The palliative care needs of ethnic mi-nority patients: staff perspectives. International Journal of Palliative Nursing, 9, 343-351.

Doody O, Doody C, (2012) Intellectual disability nursing and transcultural care.

British Journal of Nursing, 21, 174-180.

Edvardsson D, Ekwall A, Hällgren Graneheim U, Meidell L, Norberg A, San-tamäki Fischer R, Svanström M, Törnquist A, Wijk H, (2009) Personcentrerad omvårdnad: i teori och praktik. Lund, Studentlitteratur.

Forsberg C, Wengström Y, (2015) Att göra systematiska litteraturstudier. Stock-holm, Natur & kultur.

Gustin L, Lindwall L (2012) Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm, Na-tur & kulNa-tur.

Graneheim U.H, Lundman B (2004) Qualitative content analysis in nursing re-search: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse

Education Today, 24, 105-112.

Helman, C (2007) Culture, health and illness. London, Hodder Arnold.

*Höye S, Severinsson E, (2008) Intensive care nurses’ encounters with multicul-tural families in Norway: an exploratory study. Intensive and Critical Care

Nurs-ing, 24, 338-348.

*Leishman J, (2004) Perspectives of cultural competence in health care. Nursing

standard, 19, 33-38.

*Lorentz M (2008) Transcultural Nursing: its importance in nursing practice.

Journal of Cultural Diversity, 15, 37-43.

*McCarthy J, Cassidy I, Graham M, Tuohy D, (2013) Conversations through bar-ries of language and interpretation. British Journal of Nursing, 22, 335-339.

*McCarthy J, Cassidy I, Graham M, Tuohy D, (2008) Educational needs of nurses when nursing people of a different culture in Ireland. International Nursing

Re-view, 55, 164-170.

*Okougha M, Tilki M, (2010) Experience of overseas nurses: the potential for misunderstanding. British Journal of Nursing, 19, 102-106.

*Richardson A, Thomas V, Richardson A, (2006) ’’Reduced to nods and smiles’’: Experiences of professionals caring for people with cancer from black and ethnic minority groups. European Journal of Oncology Nursing, 10, 93-101.

Saha S, Beach M, Cooper L, (2010) Patient Centeredness, Cultural Competence and Healthcare Quality. Journal of the National Medical Association, 100, 1275-1285.

*Seright T, (2007) Perspectives of registered nurse cultural competence in a rural state- part II. Online Journal of Rural Nursing and Health Care, 7, 57-68. Statistiska centralbyrån (2017) Från massutvandring till rekordinvandring. > http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/in-och-utvandring/<.(2018-04-25)

Svensk sjuksköterskeförening (2017) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.

>https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf<.(2018-04-28) Svensk sjuksköterskeförening (2016) Personcentrerad vård.

>https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-

publikation-er/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2016.pdf<. (2018-05-02)

Singleton K, Krause EMS, (2009) Understanding cultural and linguistic barriers to health literacy. Online Journal of Issues in Nursing, 14, 2-2.

Statistska centralbyrån

*Valente S, (2011) Nurses´perspectives of challenges in end of life care. The

Jour-nal of Chi Eta Phi Sorority, 55, 28-31.

Vydelingum V, (2006) Nurses´ experiences of caring for South Asian minority ethnic patients in a general hospital in England. Nursing Inquiry, 13, 23-32.

BILAGOR

Bilaga 1: Artikelmatriser

Author, year, country

Titel Aim Method, study de-sign, pou-lation Findings Study quality Debesay J, Harslof I, Rechel B & Vike H, 2014,Norway Facing di-versity insti-tutional con-straints: challeging situations for community nurses when providing care to eth-nic minority patients. To explore the chal-lenges faced by commu-nity nurses when providing health care to ethnic minority patients. The data were collect-ed through semi-structed in-depht inter-views. A qualitative design. 19 nurses in home health care districts. The limita-tions of giving care to minority patients reflect more than the inability of nurses to provide care It’s imortant that changes are made then the nurses will be able to meet the needs of minority patients High quality Author, year, country

Titel Aim Method, study de-sign, pop-ulation Findings Study quali-ty Höye S & Severins-son E, 2008, Nor-way Intensive care nurses´ encounters with multi-cultural families in Norway: An exploratory study The aim of the study wa sto explore nurses’ per-ceptions of their en-counters with multi-cultural families in intensive care units in Norwegian hospitals. Data were collected by means of multistage focus group interview Qualitative design 16 intensive care nurses Three criti-cal aspects were identi-fied. Inti-mate care, rehabilita-tion after stroke and the com-mitment of nurses to transparency in the care of dying pa-tients was tested. High quality

Au-thor, year, coun-try

Titel Aim Method, study design and pop-ulation Findings Study quali-ty Okough a M, Tilki M, 2010, United King-dom Experience of overseas nurs-es: the poten-tial for misun-derstanding To bridge a gap in evi-dence, highlight-ning issues that are rarely dis-cussed but have the potential to damage relation-ships with clients and colleagues as well as the quality of care. The data was audio recorded so discus-sions could be tran-scribed verbatim. Interviews were used for investi-gating per-ceptions and expe-rience. Focus groups were used, focus group re-cordings were tran-scribed verbatim by the re-searcher. The findings report on issues that can affect care and the relationship with the pa-tients, families and colleagues. The article re-ported commu-nication chal-lenges, judg-mental attitudes about family care and misun-derstandings between nurses and family. The article high-lights attitudes towards death and dying. The author

acknowledge the impotance of professional skills and clini-cal safety and the need of in-duction, training and mentorship.

High quality

Author, year, country

Titel Aim Method, study de-sign, pop-ulation Findings Study quality Cassidy I & Graham M.M, Mccarthy J & Tuohy D, 2008, Ire-land Educational needs of nurses when nursing people of a different culture in Ireland To discuss registered nurses’ ex-periences in the ROI of nursing people from different culture. The study design was qualitative. Data was collected through semi structured interviews and themati-cally ana-lysed. 7 registered nurses. The main themes to emerge from the interviews were: deal-ing with cultural issues in practice; assesing and using the inter-preter ser-vice; plan-ning and taking ac-tion to im-prove nurs-ing care for patients from a dif-ferent cul-ture. High quality

Au-thor, year, coun-try

Titel Aim Method, study de-sign, popula-tion Findings Study quali-ty Debesay J, Hars-löf I, Rechel B & Vike H ,2014, Norway Dispensing emotions: Norwegian community nurses’ han-dling of di-versity in a changing organization-al context To examine nurses’ expe-riences in working with ethnic minor-ity patients in the context of pressures arising from organization-al reforms The study is based on a qualitative design with a sample comprising 19 commu-nity nurses. Data was collected through semi-structured in-depht interviews, which were audiotaped about tran-scribed ver-batim The article demonstrates how efficien-cy require-ments and time con-straints either aggravate the nurses´ inse-curity in deal-ing with mi-nority patients or in some cases compel them to as-sume more work respon-sibilities so as to mitigate the effect of such constraints. High quality Author, year, country

Titel Aim Method, study de-sign, pop-ulation Findings Study quality Richardson A, Thomas V, Rich-ardson A, 2005 United Kingdom ’’Reduced to nods and smiles’’: Experiences of profes-sionals car-ing for peo-ple with cancer from black and ethnic mi-To explore more fully the views of professionals currently working in health and social care and to con-sider their needs for Five focus groups were held. All discussions were taped and tran-scribed and analysed in full for key themes. 28 professionals

The finding from this re-search is the sense of dis-tress amongst health care professionals about their frequent inabil-ity to provide good care to High quality.

nority groups training. participated, including 22 nurses. A qualitative study. patient from black and eth-nic minority groups. This was partly the lack of com-munication skills, cultural differences, problems of racism. Author, year, country

Titel Aim Method, study de-sign, popula-tion Findings Study quali-ty Cassidy I, Gra-ham M, McChart y J & Tuohy D, 2013, Ireland Conversa-tions through barries of language and interpretation To desribe nurses´ ex-periences of language barriers and the use of interpreters within the context of an evolving healthcare environ-ment in Ireland. A qualitita-tive design. Interviews with an opening question asking par-ticipants to describe their expe-riences of nursing people of different culture. Follow-up prompts and probes were used within the semi-structured interviews. 7 nurses were used. The findings indicate that communi-cating with people who do not share the same first lan-guage is chal-lenging, nurs-es were con-cerned about their ability to make a com-prehensive assessment . The use of interpreters can inform the assessment process, but there are chal-lenges in ac-cessing and utilising these services. High quality.

Author, year, country

Titel Aim Method, study de-sign, popula-tion Findings Study quali-ty Diver F, Molassio-tis A, Weeks L, 2003, United Kingdom The pallia-tive care needs of ethnic mi-nority pa-tients: staff perspec-tives. The aim of this study was to as-sess pallia-tive care staff´s per-ceptions of multicultur-al care pro-vision and explore the barries and facilitators to culturally sensitive care A qualita-tive study design was used. Quali-tative semi-structured interviews with five palliative care nurses were con-ducted. Staff showed awareness of inter-cultural diversity and the im-portance of individual-ised care. The staff did not possess ethnocentric attitudes. Barries were present, in-cluding lim-ited interpret-ing services, and staff and patients negative be-haviour to-wards ethnic minority pa-tients. High quality. Author, year, country

Titel Aim Method, study de-sign, pop-ulation Findings Study quality Valente S, 2011, USA Nurses’ perspectives of challeng-es in end of life care To under-stand the challenges nurses face in end of life care; their con-cerns, chal-lenges, and difficulties about providing end of life care. Their strategies to facilitate a dignified 15 nurses Data were audio taped as partici-pants an-swered ques-tions and discussed issues specif-ically related to challenges in providing end of life care. A qualitative design

The most diffi-cult challenges included under-standing a pa-tient´s cultural values and communication with multidisci-plinary health care profession-als, interprofes-sional conflict, and conflicts between the patient´s wishes and the nurse´s personal or

reli-High quality.

death. gious values.

Author, year, country

Titel Aim Method, study de-sign, pop-ulation Findings Study quality Leishman J, 2004, United Kingdom Perspectives of cultural competence in health care The aim of this study was to ex-plore the views of one group of healthcare professionals on the im-portance of cultural awareness in healthcare practice. A qualita-tive ap-proach was used. Ten nurses. The interviews were largely unstructed but included an opening question and prompts for the inter-viewer. A lack of knowledge and under-standing was demonstrated by the partic-ipants in rela-tion to the diverse cul-tural groups who consti-tute the popu-lation of this country, and a gap in nurse education and training pro-vision across a range of healthcare areas. High quality.